– Det känns förstås väldigt roligt att min modell om stjärnvindar nu bekräftas av observationer. Den har tidigare mötts av en hel del skepsis, säger Susanne Höfner, professor i astrofysik vid Uppsala universitet.
Att lösa stjärnvindarnas gåtor hjälper oss att förstå hur atomer som idag finns i vår omgivning och i våra egna kroppar en gång i tiden lyckades lämna de stjärnorna där de bildades
Mot slutet av sina liv utvecklas de flesta stjärnor till svala jättestjärnor med en lyskraft som motsvarar flera tusentals till flera tiotusentals gånger solens. Denna utvecklingsfas präglas av massiva utflöden av gas, så kallade stjärnvindar, som transporterar nybildade grundämnen som kol bort från stjärnan i en ökande takt. Stoftkorn – små fasta partiklar – som bildas i de yttre lagren av jättestjärnorna är den troliga drivkraften bakom stjärnvindarna. Genom att fånga upp en del av stjärnans strålning, så som ett segel fångar upp vinden, accelereras stoftkornen bort från stjärnan och drar den omgivande gasen med sig. Men strålningen borde samtidigt leda till en kraftig uppvärmning av stoftkornen, så att de flesta material skulle förångas i stjärnans omgivning.
Susanne Höfner presenterade för några år sedan en tänkbar modell för hur stjärnvindarna fungerar under dessa förhållanden. Men teorin har hittills ansetts kontroversiell. Den krävde nämligen stoftkorn som var precis så stora att ”lagom” mycket strålning fångades upp. Då skulle den största delen av stjärnans strålning släppas igenom, så att kornen inte värmdes upp för mycket, samtidigt som tillräckligt mycket fångades upp för att stoftkornen skulle accelereras bort och dra med sig gas.
Men det är precis sådana stoftkorn som en grupp forskare från Australien och Europa lyckats att hitta nära flera svala jättestjärnor. Resultaten bygger på en mycket avancerat metod som kopplar ihop hög upplösning, som gör det möjligt att observera stjärnans omedelbara omgivning, med en analys av strålningen som tillåter att mäta stoftkornens storlek.
– Det är jätteintressanta resultat som betyder att vi kan gå vidare med vår forskning om hur röda jättestjärnor utvecklas till vita dvärgar, men också om sambandet med en specifik typ av supernovor som är en viktig måttstock för att utforska universums utveckling, säger Susanne Höfner.
REFERENS:
Astrophysics: Fresh light on stardust [Ref 1]. Nature 484, 172–173 (12 April 2012) doi:10.1038/484172a
Mag- och tarmsystemet hos fiskar är mycket känsligare för temperaturförändringar än man tidigare har trott. Det kan till och med vara en begränsande faktor för arters utbredning visar en avhandling från Göteborgs universitet.
Genom att undersöka hur magtarmfunktioner hos olika fiskarter påverkas av både snabba och långsamma förändringar i vattentemperatur kan man bättre förstå vad som kommer hända med olika fiskarter när klimatet förändras.
– När värmen i vattnet stiger ökar fiskens kroppstemperatur och även aktiviteten i magen och det krävs mer energi att hålla sig frisk, säger forskaren Albin Gräns.
Han har undersökt olika arter i Bohusläns, Kaliforniens och Grönlands vatten och studerat fiskar i både havs- och sötvattenmiljö.
Växelvarma djur är offer för sin omgivning
De allra flesta fiskar är växelvarma. Det innebär att deras kroppstemperatur är den samma som omgivningens. Så när temperaturen i vattnet förändras ändras även fiskarnas temperatur och genom det påverkas också deras organ.
– Eftersom förändringar i kroppstemperaturen i stort sett påverkar fiskens alla organ är det förvånande att vi idag vet så lite om hur temperaturförändringar påverkar fysiologin, säger forskaren Albin Gräns.
Vinnare och förlorare
Albin Gräns har undersökt simpor, störar och regnbågslax vid skilda temperaturer.
Hans forskning visar att vissa arter kan få svårare att tillgodogöra sig födan om vattentemperaturen ökar medan andra arter kan dra fördel av det nya klimatet.
– Om havstemperaturen i Arktis ytterligare ökar kommer flera stillastående arter som exempelvis olika simpor troligtvis få svårt att upprätthålla blodflödet till magtarmkanalen under sommarmånaderna och det skulle påverka deras hälsa negativt, säger forskaren Albin Gräns.
Andra fiskar, som de arter som i dag lever i den svalare delen av sitt utbredningsområde, skulle istället kunna dra fördel av en något högre temperatur. Effekterna av en ökad vattentemperatur blir alltså olika för olika fiskarter. Och många förändringar är svåra att förutsäga.
– Vårt arbete går till stor del ut på att försöka identifiera de fysiologiska flaskhalsarna, det vill säga vad i kroppen som först sätter stopp. Om det är hjärtat eller magen som är känsligast i systemet, säger forskaren Albin Gräns.
Drar nytta av temperaturskillnader
För att omvandla mat till näring krävs att magtarmsystemet fungerar på ett bra sätt. Fiskars magtarmsystem visar sig vara mycket känsligt för förändringar i vattentemperatur och många av de temperaturreglerande beteenden som man kan se bland fiskar kan troligtvis förklaras med att fiskarna försöker antingen upprätthålla eller maximera sina magtarmfunktioner.
– Genom att äta vid en temperatur och sedan simma iväg till en annan temperatur och smälta maten kan fiskar till exempel utnyttja områden som annars skulle vara skadliga för dem, säger forskaren Albin Gräns.
AVHANDLINGEN
Avhandlingens titel: The Effects of Temperature on Gut Blood Flow and Gut Motility in Fish
Den kan laddas ned på http://hdl.handle.net/2077/28573
I en tidigare publicerad uppsats visade det skandinaviska vargforskningsprojektet (Skandulv) att vargar i Skandinavien hade större andel lyckade jaktförsök på älg jämfört med vargar i Nordamerika. I en uppföljande studie visar SLU-forskarna nu att skandinaviska vargar även dödar älg betydligt oftare än vargar i Nordamerika.
Forskarna jämförde vargens predation, dödande och ätande av bytesdjur, under vintern på älg i Skandinavien med data från en välstuderad vargpopulation på ön Isle Royale, som ligger i Lake Superior i Michigan, Nordamerika. Resultaten visade att antalet dödade älgar per varg och per månad var i genomsnitt tre gångar högre i Skandinavien än på Isle Royale.
Traditionell kunskap om vad som påverkar rovdjurens predation utgår från att tätheten av bytesdjur är den främsta faktorn som avgör hur ofta rovdjur dödar bytesdjur. Eftersom Skandinavien och Isle Royale har jämförbara tätheter av älg kan skillnader i predationstakt inte förklaras med skillnader i tätheten av bytesdjur. Istället fann forskarna att skillnader i predationstakt mellan dessa populationer till stor del kunde förklaras av skillnader i förhållandet mellan antalet tillgängliga älgar per varg, vargflockarnas storlek, samt åldersstruktur i älgpopulationen.
Högre predationstakt var knuten till flockar som slog en hög andel kalv av samtliga slagna älgar. I Skandinavien var andelen kalvar bland slagna älgar nästan dubbelt så hög (67%) som på Isle Royale (36%), en skillnad som kan förklaras av att kalvarna utgör en betydligt större andel av den levande älgpopulationen i Skandinavien (28%) jämfört med Isle Royale (13%).
Även bland vargflockar som hade ett högre antal tillgängliga älgar per varg, dödades fler älgar. Detta påverkades både av antalet vargar i flocken samt storleken på vargreviren. I medeltal var flockarna mindre i Skandinavien (4,1) än på Isle Royale (6,3) medan vargrevirens storlek var mer än tre gånger större i Skandinavien. Detta resulterade i att det fanns ca 5-10 gånger fler älgar per varg i Skandinavien jämfört med på Isle Royale.
Denna studie är den första som visar hur åldersstrukturen i en bytespopulation kan påverka predationstakten hos landlevande rovdjur. Skillnader i älgpopulationens åldersstruktur mellan dessa områden är till stor del ett resultat av att både älg och skog utnyttjats intensivt av människan i Skandinavien men inte på Isle Royale, som är en nationalpark. Det intensiva skogsbruket i Skandinavien producerar mycket ungskog. Det ger älgen bättre bete än mogna skogar. Detta tillsammans med den omfattande jakten på älg, som begränsar älgpopulationen till en relativt låg nivå i förhållande till mängden foder, medför en högre reproduktion och därmed en högre andel kalv i populationen.
Studien visar hur mänsklig påverkan på olika näringsnivåer (älg, vegetation) kan påverka rovdjurens predation både i form av omfattning (predationstakt) och via urvalet av bytesdjur (ålder).
MER INFORMATION
Docent Håkan Sand, hakan.sand@slu.se, tel 0581-69 73 24
Docent Olof Liberg, olof.liberg@slu.se, tel 0581-69 73 31
FD Camilla Wikenros, camilla.wikenros@slu.se, tel 0581-69 73 44
Publicerad artikel i den ekologiska journalen Oikos online early view
SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.
Christopher Kullenberg har i sin avhandling undersökt den forskning som ligger bakom de kvantitativa fakta som vi i princip dagligen tar del av i medierna. I studien fokuserar han på SOM-institutet vid Göteborgs universitet, som sedan 1986 med hjälp av enkäter som skickas hem till ett slumpvis urval svenskar undersökt svenskarnas vanor, beteenden, åsikter och värderingar. Studien visar hur enkätundersökningar fått en allt starkare ställning i samhället och forskningen sen efterkrigstiden.
– SOM-institutet har kraftigt bidragit till att stärka den med post skickade enkäten som en vetenskaplig metod. Den var tidigare relativt obeprövad, men genom att SOM-forskarna förfinade och utvecklade metoden fick den både högre vetenskaplig status och kunde användas för stora undersökningar, säger Christopher Kullenberg vid institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori.
Enkätundersökningar är ett viktigt instrument för politiska beslutsfattare och citeras ofta i riksdagsdebatter, nyhetsmedier och politisk retorik.
– Historiskt sett, om man går tillbaka till den stora expansionen för samhällsvetenskaperna under 1940- och 1950-talet, sågs kvantitativa undersökningar som ett instrument för att skapa kunskap om samhälleliga förhållanden som sedan kunde användas som underlag för bland annat politiska beslut. På sätt kunde beslutsfattare delegera samhälleliga problem att utredas av forskare, säger han.
Hans slutsats är att samhällsvetenskapernas utveckling i Sverige är sammanflätade med det moderna samhällsprojektet och spelar en viktig roll i politiska beslut – men också i vår grundläggande uppfattning av vad samhället egentligen består av.
Opinionsundersökningars trovärdighet ifrågasätts ibland, och Christopher Kullenberg menar att all kunskap ska behandlas med ett kritiskt förhållningssätt.
– Enkäter ger en av flera bilder av verkligheten och denna bild har vissa egenskaper i och med att man kvantifierar samhället. För att kunna skilja bra enkäter från dåliga måste man undersöka hur alla dessa enkäter skapades från första början, säger Christopher Kullenberg.
Ett problem med stora enkätundersökningar är att folk verkar bli mindre benägna att svara, vilket på lång sikt kan utgöra ett hot för dessa studier. Christopher Kullenberg menar att i takt med att problemet blir större så förbättras även de metodologiska tillvägagångssätten för att lösa detta problem.
– Enkäter har använts som ett samhällsundersökande verktyg sen 1950-talet och är fortfarande ett fullt fungerande verktyg eftersom vi värderar denna kunskap högt och agerar utefter den, säger Christopher Kullenberg.
MER INFORMATION
Christopher Kullenberg, telefon: 031-786 4691, mobil: 0735–083 022, e-post: christopher.kullenberg@theorysc.gu.se
Avhandlingens titel: The Quantificaton of Society. A Study of a Swedish Research Institute and Survey-based Social Science
LÄNK TILL AVHANDLING
Avhandlingen kan läsas digitalt på: http://gupea.ub.gu.se/handle/2077/28807
– Även om våra resultat måste bekräftas i fler studier ger de stöd för hypotesen att vissa miljökemikalier kan bidra till uppkomsten av diabetes, säger Monica Lind, docent i miljömedicin på enheten för arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet.
Tillsammans med Lars Lind, professor i medicin vid Uppsala universitet, har hon analyserat nya uppgifter från den så kallade PIVUS-studien, som omfattar drygt 1 000 70-åriga kvinnor och män i Uppsala.
Vid en hälsokontroll undersöktes deltagarna i studien med fasteblodsocker och olika insulinmätningar. De lämnade också blodprover för analys av olika miljögifter, däribland flera ämnen som bildas när kroppen bryter ner så kallade ftalater. De flesta människor kommer dagligen i kontakt med ftalater eftersom de används bland annat som mjukgörare i plaster och som bärare av parfym i kosmetika och egenvårdsprodukter.
Som väntat var diabetes vanligare bland deltagarna som var feta och hade höga blodfetter. Men forskarna fann också ett samband mellan halten i blodet av några av ftalaterna och ökad förekomst av diabetes, även då man tagit hänsyn till fetma, blodfetter, rökning och motionsvanor. Individer med förhöjda ftalatnivåer hade en ungefär dubbelt så hög risk att ha diabetes som de med lägre nivåer. Man fann också att vissa av ftalaterna var förknippade med en störd insulinproduktion i bukspottskörteln.
– För att veta om ftalater verkligen är riskfaktorer för diabetes krävs dock ytterligare studier som visar liknande samband. Idag finns förutom denna aktuella studie bara en mindre studie på mexikanska kvinnor. Men det behövs också experimentella studier på djur och celler för att undersöka vilka biologiska mekanismer som kan ligga bakom dessa samband, säger Monica Lind.
FAKTA FTALATER:
Mono-metyl ftalat (MMP), Mono-etyl ftalat (MEP) och mono-isobutyl ftalat (MiBP) är alla tre nedbrytningsprodukter av kemikalierna dimetylftalat (DMP), Dietyl Ftalat (DEP) respektive Di-isobutyl Ftalat (DiBP) och använd bland annat som bärare av parfymer i kosmetika, egenvårdsprodukter, doftblock och doftljus. DMP används även i bläck och som mjukgörare i cellulosaplast.
MER INFORMATION OCH KONTAKT
För mer information, kontakta Monica Lind, tel: 018-611 9745, 070-320 30 66, e-post: Monica.Lind@medsci.uu.se
P Monica Lind, Björn Zethelius, and Lars Lind, Circulating levels of phthalate metabolites are associated with prevalent diabetes in the elderly, Diabetes Care
Människans nervsystem och hjärna innehåller stora mängder fleromättade fettsyror och de behövs också för att foster skall utvecklas på ett normalt sätt. Dessa Omega-3 och Omega-6 fettsyror finns i riklig mängd bara i några livsmedel, som fet fisk. Våra kroppar kan även själva producera dessa viktiga fettsyror från vissa vegetabiliska oljor.
I en ny studie som letts av forskare från Uppsala universitet och nu publiceras i The American Journal of Human Genetics har forskare undersökt generna för de två nyckelenzymer som behövs för att tillverka Omega-3 och Omega-6 fettsyror från vegetabiliska oljor. De har funnit att människan har en unik genetisk variant som ger ökad produktion. Denna genetiska anpassning för hög produktion av Omega-3 och Omega-6 fettsyror finns bara hos människan och inte hos våra levande primatsläktingar, schimpans, gorilla och rhesusapa. Inte heller Neandertalaren eller Denisovan, som är en annan utdöd förmänniskoart, har denna genetiska variant, utan den har utvecklats för cirka 300 000 år sedan på den evolutionslinje som ledde fram till den moderna människan.
Den genetiska anpassningen för en mer effektiv Omega-3 och Omega-6 produktion från vegetabiliska oljor utvecklades i Afrika och har troligen varit en viktig faktor för människans överlevnad i miljöer med begränsad tillgång till färdiga fettsyror.
– Under människans tidigare utveckling, när det generellt var brist på energi, har denna variant gett oss en möjlighet att tillgodose det stora behovet av fleromättade fettsyror som vår unika hjärnkapacitet kräver. I dagens livssituation, med överskott på näring, bidrar istället denna genetiska anpassning till en högre risk att utveckla sjukdomar som hjärt-, kärlsjukdom, säger Adam Ameur, bioinformatiker vid institutionen för immunologi, genetik och patologi.
– Detta är första gången man sett en genetisk anpassning av människans fettmetabolism. Det är också ett av få exempel på en så kallad “thrifty gene”, det vill säga en genetisk anpassning som bidragit till ökad överlevnad i ett tidigare skede av den moderna människans utveckling, men som i en livssituation med ett överflöd av näring istället utgör en riskfaktor för livsstilsjukdomar, säger Ulf Gyllensten, professor i medicinsk molekylärgenetik vid institutionen för immunologi, genetik och patologi.
Flera av forskarna bakom denna studie ingår i Science for life Laboratory (SciLifeLab) vid Uppsala universitet.
KONTAKT OCH INFORMATION
För mer information, kontakta Ulf Gyllensten, tel: 018-471 4846, 070-8993413, e-post: Ulf.Gyllensten@igp.uu.se
Ameur et. al, Genetic Adaptation of Fatty-Acid Metabolism: A Human-Specific Haplotype Increasing the Biosynthesis of Long-Chain Omega-3 and Omega-6 Fatty Acids, American Journal of Human Genetics, in press (online publication April 12, 2012)
Avhandlingens resultat visar att det är en komplex och sårbar livssituation dessa kvinnor och män har, och att det försvårar möjligheten att nå hälsa och välbefinnande. Både kvinnorna och männen kände en form av utanförskap i relation till andra och ett främlingskap inför sig själv. De försökte skapa en livssituation där de kunde hantera sitt vardagliga liv och samtidigt förhålla sig till främlingskapet. För kvinnorna visade sig detta främst genom deras själviakttagande och deras försök att agera normalt genom olika strategier och fasader. Kvinnorna utövade också en extrem självkontroll för att inte ge efter för begäret efter alkohol. Männen å sin sida anpassade sig till ett mer begränsat liv men också genom att med makt, kraft och kontroll hålla sig aktiverade. Männen tog även risker för att kunna hantera sitt vardagliga liv. Både kvinnorna och männens vardag skapades utifrån deras sårbarhet för såväl utifrån som inifrån kommande faktorer. För både männen och kvinnorna gav försöken att hantera livet ett visst välbefinnande. Välbefinnandet var dock flyktigt och resultatet visade att ett liv som alkoholberoende innebar mer lidande än välbefinnande.
Avhandlingen visar också att kvinnorna och männen är i behov av strukturerad vård från professionella vårdare som bekräftar dem som människor och ger utrymme för dem att skapa en ömsesidig mellanmänsklig relation med vårdaren. Denna relation uppstod när kvinnorna och männen mötte en vårdare som bekräftade dem, var tillgänglig och kunnig. För kvinnorna innebar relationen möjlighet till vila och lämna över till vårdaren men också till att få tid att reflektera över sitt liv och dela sina tankar med någon annan. För männen innebar relationen med vårdaren att de fick ett skyddsnät att falla tillbaka till vid tillfällen då de inte kunde lita på sin egen förmåga till kontroll. Vårdaren blev en person som männen kunde lämna över tyglarna till och någon som de tillät sig styras av. Resultatet visar också att kvinnorna och männen utvecklade ett ansvar både gentemot sig själva och mot vårdaren. Detta ansvar förhindrade återfall och bidrog till att de fortsatte i vården.
– Om vården organiseras så att kvinnorna och männen kontinuerligt får möta professionella vårdgivare som är tillgängliga, stödjande och riktade mot de alkoholberoende kvinnorna och männens vardag kan den kontroll och struktur som finns i vården överföras till deras eget vardagsliv, vilket ökar deras välbefinnande konstaterar Anna Thurang.
Anna Thurang har en bakgrund som specialistsjuksköterska inom psykiatri och arbetar nu som funktionschef för Beroendecentrum Stockholms kompentens- och utbildningsenhet.
ÖVRIG INFORMATION
Avhandlingen ”Vardagslivet och vårdandet för kvinnor och män med alkoholberoende – en studie om alkoholberoende kvinnor och mäns levda erfarenhet av att leva med och vårdas för alkoholberoende försvaras fredagen den 13 april 2012, kl 10.30. Disputationen äger rum i sal Myrdal, Linnéuniversitetet i Växjö. Opponent är professor Unni Lindström, Åbo Universitet.
KONTAKTUPPGIFTER
Anna Thurang
telefon 08-12347008
e-post anna.thurang@sll.se
Beställ avhandlingen från lupress@lnu.se” href=”mailto:lupress@lnu.se”>lupress@lnu.se
Ólafsdóttirs forskning bygger på både enkäter om strukturen av behandlingar inom assisterad reproduktion i alla nordiska länderna och intervjuer med 22 nordiska par, från det att de hade sitt första samtal vid en specialist på fertilitetsklinik och återigen cirka tre år senare.
I de nordiska ländernas lagstiftning skiljer sig några saker åt, även om det finns likheter. När det gäller assisterad befruktning är lagstiftningen hårdast i Norge medan ersättningssystemen är mest komplicerade på Island. Väntetid för behandling var längst i Sverige och när det gäller ersättningsnivåerna är de mest förmånliga i Finland. Behandling på privat klinik är biligast i Danmark och Finland.
– Att acceptera att du behöver hjälp med att bli med barn är svårt. Män är mer ovilliga att acceptera det kan vara problem och är mer tveksamma till att söka specialisthjälp än kvinnor, säger Ólafsdóttir. Assisterad reproduktion är högteknologisk teknik och svårbegriplig, men paren försöker anpassa sig eftersom det är deras enda möjlighet att bli gravida tillsammans.
– Avhandlingen är på sätt och vis en berättelse om 22 nordiska par från den dag de bestämmer att det är ”rätt tid” att bli föräldrar tills de har blivit föräldrar eller inte lyckas, säger Ólafsdóttir. Av dessa 22 par hade 17 par blivit föräldrar efter 3 år genom assisterad reproduktion, äggdonation, adoption eller utan hjälp. Totalt hade 21 barn fötts och ett barn på väg.
– Beslutsfattandet när det handlar om infertilitet bygger på oändliga förhandlingar mellan två individer. En kan vara redo men den andra inte, och processen att komma överens påverkas ständigt av yttre faktorer, säger Ólafsdóttir.
Den enskilda processen påverkas av vilken hjälp som finns, det vill säga vad som är tillåtet och möjligt att göra, att paren känner att de har en stabil social situation, vänners och familjs åsikter, och kommunikation med specialisterna och annan vårdpersonal.
Ólafsdóttir betonar vikten av att de inom sjukvården som möter par med infertilitet måste vara medvetna om det kan vara skillnad på var mannen respektive kvinnan befinner sig i beslutprocessen samt vårdpersonalens inverkan på denna process.
Vad paren önskar är att bli sedda och hörda mer än de upplever att de i dag blivit, avslutar Helga Sól Ólafsdóttir.
Det handlar om s.k. exosomer, små strukturer som kan ta sig ut genom det membran som omger kroppens celler. De upptäcktes på 1970-talet av professor Gunnar Ronquist, Uppsala, och kallades ursprungligen prostasomer. Exosomen har ursprung i en struktur inne i cellen, endosomen, som bildas av det omgivande cellmembranet. Utanför cellen kan sedan exosomen frisätta sitt innehåll genom membranet.
Beteckningen exosomer infördes i slutet av 1980-talet och i tidskriften PloS One visar nu professor Anders Waldenström och hans forskargrupp vid Umeå universitet i samarbete med Gunnar Ronquist för första gången att hjärtmuskelceller kan frisätta exosomer med innehåll av både RNA och DNA. Hjärtmuskelns exosomer, kardiosomerna, kan överföra sitt innehåll till bindvävsceller, fibroblaster, och ge dem ett nytt genuttryck.
Experimenten visar att kardiosomerna kan överföra information till andra celler. De har ”adressetiketter” på membranets utsida och kan innehålla ett budbärande material, till exempel proteiner, RNA och DNA. Det är välkänt att celler signalerar till varandra med hjälp av bland annat hormoner som ”fastnar” på andra cellers receptorer för hormonet ifråga. Kardiosomen fungerar som ett kuvert som skyddar innehållet av signalsubstanser från omgivningens påverkan. DNA skulle annars snabbt brytas ned av enzymer i blodet.
Fyndet har stort principiellt intresse för att förstå hur celler kan kommunicera med varandra och kan väntas få stor betydelse vid diagnostik och behandling av olika hjärtsjukdomar.
MER INFORMATION
För mer information, kontakta gärna professor Anders Waldenström,
Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet,
tel. 090-785 38 92
mobil 070-550 84 33
e-post anders.Waldenstrom@medicin.umu.se
REFERENSER
A Waldenström, N Gennebäck, U Hellman, G Ronquist: Cardiomyocyte Microvesicles Contain DNA/RNA and Convey Biological Messages to Target Cells. PLoSONE, 10 april 2012
Artikellänk
– Det förväntas att besättningen ska undsätta passagerarna, men våra resultat visar att kaptener och besättningsmän överlever i betydligt större utsträckning än passagerarna. Och kvinnor och barn dör i mycket större utsträckning än män. Detta indikerar att var och en försöker rädda sig själv snarare än att hjälpa andra, säger Mikael Elinder vid nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet, och även verksam vid Institutet för näringslivsforskning.
Förlisningen av Titanic är inte bara den mest välkända fartygskatastrofen genom historien. Det är också den fartygskatastrof som, genom populärkultur och omfattande forskning, format vår bild av vad som sker vid fartygsolyckor. Under evakueringen av Titanic stod männen tillbaka medan kvinnor och barn tog plats i livbåtarna. Resultatet blev att kvinnor överlevde i betydligt större utsträckning än män. Forskare har utifrån detta resultat dragit slutsatsen att de sociala normer som ofta styr mänskligt beteende i vardagssituationer upprätthålls även i livshotande situationer.
Nationalekonomerna Mikael Elinders och Oscar Erixsons resultat vänder helt på den allmänna uppfattningen om vilka som överlever vid fartygsolyckor och hur ledare och kaptener agerar i katastrofsituationer. Forskningen visar med tydlighet att Titanic är det stora undantaget i jämförelsen med andra större fartygsolyckor. De nya resultaten indikerar att när det egna livet står på spel försöker var och en rädda sig själv snarare än att hjälpa andra.
– Samtidigt som fartygsolyckor är mycket tragiska händelser kan de bidra till att öka våra kunskaper om hur människor beter sig under extrem stress i situationer där det är fråga om liv eller död, säger Mikael Elinder.
Forskarna har använt en databas innehållande uppgifter om passagerare och besättning från 18 av de mest uppmärksammade fartygsolyckorna under perioden 1852 till 2011. Den omfattar information om över 15 000 personers öden, vilket gör studien till den mest omfattande kring överlevnad vid fartygsolyckor. Tidigare studier har baserats på endast två fartygsolyckor: RMS Titanic (1912) och RMS Lusitania (1915).
De visar att överlevnadsgraden bland kvinnor är avsevärt lägre än överlevnadsgraden bland män. Det gäller oavsett när i historien olyckan inträffade, eller om fartyget sjönk snabbt eller långsamt. Lägst överlevnadsgrad har barn och högst besättningsmän och kaptener (se Figur 1). Den senare iakttagelsen står i stark kontrast till vad som kan förväntas om besättningen följer allmänna föreskrifter och hjälper passagerarna, innan de sätter sig själva i säkerhet.
Vad är det då som gör Titanic till ett undantag? En möjlig förklaring kan ligga i hur ledaren – kaptenen – agerar, menar forskarna. På Titanic beordrade kaptenen att kvinnor och barn skulle räddas först. Män som bröt mot ordern riskerade att bli skjutna.
– Skillnaden i överlevnadsgrad mellan kvinnor och män var mindre på de fartyg där kaptenen gav order om att rädda kvinnor och barn först. Men kvinnor har bara överlevt i större utsträckning än män när ordern getts med hot om våld.
Detta tyder på en mycket viktig roll för ledare i kritiska situationer. Det är dock ovanligt att kaptenerna ger en sådan order, visar studien. I stället är det snarare regel än undantag att kaptenen lämnar fartyget och räddar sig själv framför passagerarna.
– Kaptenens beteende i den senaste uppmärksammade fartygsolyckan med Costa Concordia utgör således inget undantag utan är relativt vanligt vid fartygsolyckor. Evakueringen av Titanic var exceptionell, men har bidragit till en långlivad myt om att kvinnor och barn räddas först vid katastrofer, säger Mikael Elinder.
Figur 1. Överlevnadsmönster bland passagerare och besättning. Not. Kategorin Övriga fartygsolyckor exkluderar RMS Lusitania som liksom RMS Titanic studerats tidigare. Kaptenen på Titanic avled, därför finns ingen röd stapel för Kapten.
Länk till working paper på nationalekonomens hemsida
Mer information:
Mikael Elinder, nationalekonomiska institutionen: tel: 070-769 09 76, eller e-post: mikael.elinder@nek.uu.se
Forskare över hela världen, till exempel i USA, Japan och EU, har i mer än 30 år fokuserat på att förfina en konstgjord fotosyntes. Resultaten har varit varierande, men framför allt så har forskarna inte lyckats skapa en tillräckligt snabb soldriven katalysator för oxidation av vatten.
– Just hastigheten har varit huvudproblemet, själva flaskhalsen, när det gäller att skapa den perfekta konstgjorda fotosyntesen, säger Licheng Sun, professor i organisk kemi vid KTH.
Men nu har han tillsammans med andra forskarkollegor imiterat den naturliga fotosyntesen och därigenom lyckats skapa en molekylär katalysator som är rekordsnabb. Hastigheten med vilken den naturliga fotosyntesen gör sitt jobb anges i mätetalet 100 till 400 utbyten per sekund. KTH-forskarna har uppnått över 300 utbyten per sekund med sin konstgjorda fotosyntes.
– Det är definitivt världsrekord, och ett genombrott när det gäller molekylär katalysator i konstgjord fotosyntes, säger Licheng Sun.
Att KTH-forskarna nu är nära naturens egen fotosyntes i hastighet öppnar upp många nya möjligheter, speciellt för förnyelsebara energikällor.
– Snabbheten ger framtida möjligheter att skapa stora vätgasproduktionsanläggningar i Sahara som har mycket sol. Eller uppnå långt mer effektiv solenergiomvandling till el via kombinationen med traditionella solceller än vad som är möjligt idag, säger Licheng Sun.
Han lyfter problemet med bensinpriset som hela tiden skjuter i höjden, för framstegen med de snabba molekylära katalysatorerna kan i sin tur ligga till grund för flera viktiga saker. Dels möjliggör det användandet av solljus för att omvandla koldioxid till olika bränslen, t.ex. metanol, dels kan man skapa teknik som direkt kan omvandla solenergi till vätgas. Licheng Sun tillägger att han och forskarkollegorna jobbar hårt och forskar intensivt för tekniken ska bli billig.
– Jag är övertygad om att det inom tio år ska gå att producera teknik som bygger på denna typ av forskning och som är tillräckligt billig och därför kan konkurrera med kolbaserade bränslen. Det är för övrigt inte för inte som Barack Obama satsar miljarder dollar på den här typen av forskning, säger Licheng Sun.
Han har forskat på området i nästan tjugo år, varav mer än hälften av tiden på KTH, och tillägger att han och många forskare med honom ser effektiva katalysatorer för oxidation av vatten som mycket viktiga för att lösa solenergifrågan.
– När det gäller förnyelsebara energikällor är användandet av solen en av de bästa vägarna att gå, säger Licheng Sun.
Forskningsresultatet är av sådan dignitet att det precis rönt uppmärksamhet i den vetenskapliga tidskriften Nature Chemistry.
Finanisering av forskningen har Licheng Sun och hans forskarkollegor fått via Wallenbergstiftelsen och Energimyndigheten. De samarbetar med forskare vid Uppsala universitet och Stockholms universitet, samt driver tillsammans med professor Lars Kloo på KTH ett gemensamt forskningscenter mellan KTH och Dalian University of Technology (DUT) i Kina.
Det nya kandidatprogrammet vänder sig till studenter som vill ha ett yrke där de kan ägna dig åt språk på heltid. Språkkonsulter arbetar med bland annat språkgranskning och textbearbetning, språkvård och språkrådgivning, handledning och utbildning av skribenter och talare, utveckling av mallar och skrivråd, terminologiarbete och teknisk dokumentation.
– Tidigare har många språkkonsulter mest arbetat inom offentlig förvaltning, men idag arbetar allt fler inom den privata sektorn. En del språkkonsulter är fast anställda på större företag och myndigheter, men många arbetar också som frilansande konsulter, säger programkoordinator Karin Helgesson.
Det nya språkkonsultprogrammet vid Göteborgs universitet har utvecklats vid Institutionen för svenska språket i samverkan med Institutionen för språk och litteraturer, GU, och Centrum för fackspråk och kommunikation, Chalmers. Utbildningen är på helfart. Den treåriga utbildningen ger möjlighet att ta ut en kandidatexamen i svenska med inriktning mot språkkonsultverksamhet.
Genom detaljerade undersökningar hoppas forskarna Tony Axelsson och Karl-Göran Sjögren få fram rester av spannmål och andra växter som genom olika analyser kan ge viktiga pusselbitar till förståelsen av hur sammansättningen av stenåldersmänniskornas kost såg ut.
– Ett första steg i våra undersökningar är att hitta så kallad makrofossil, det vill säga äldre växtdelar som sädeskorn eller ogräsfrön. En analys av materialet kan bidra till förståelsen av karaktären på stenåldersjordbruket och hur viktig odling var i relation till boskapsskötseln, säger Tony Axelsson
Ett annat delmål med undersökningarna är att samla in djurbensmaterial – helt enkelt 5000 år gamla matrester! Forskarna vet att det på platsen finns benrester från boskap (nöt, svin och får).
– Genom att studera halten av olika isotoper i benen kan vi bland annat få reda på i vilka områden djuren är uppvuxna och därigenom få svar på vilket sätt kreaturen ingick i utbytesnätverk, säger Karl-Göran Sjögren.
Undersökningarna kommer att pågå i tre perioder under 2012 med start den 16 april. Arbetet leds av fil. dr Tony Axelsson och docent Karl-Göran Sjögren vid Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet. I den första perioden kommer 25 studenter att delta i undersökningen.
Det finns möjlighet att besöka undersökningsplatsen i Karleby måndagen den 16 april från kl. 14. Då berättar forskarna mer om de senaste rönen och de arkeologiska undersökningarna.
Unga som är placerade i vård får mindre stöd i skolarbetet än unga som bor hemma. De har också färre kamratkontakter och måste ägna en större andel av tiden utanför skolan till hushållsarbete. De resultaten framkommer i en doktorsavhandling i socialt arbete om placerade ungas tillgång till välfärdsresurser av Hélène Lagerlöf som disputerar vid Stockholms universitet.
– Framförallt ungdomar placerade i HVB, det vill säga Hem för Vård eller Boende, framstår som en speciellt utsatt grupp, säger Hélène Lagerlöf.
Hélène Lagerlöf har undersökt vardagen när det gäller skolgång, fritid och kamratrelationer för unga placerade på institution, Hem för Vård eller Boende HVB, och familjehem. Resultaten har jämförts med resultat från studier om ungdomar som bor hemma. Bilden som framträder är att placerade unga har en tillvaro som till viss del präglas av resursbegränsningar inom dessa tre centrala områden i ungas liv.
Ungdomar i familjehem har förhållanden som är mer lika de unga som bor hemma och har tillgång till fler resurser än unga i HVB. Men också för unga i familjehem finns skillnader i förhållande till hemmaboende unga.
Ungdomar på HVB har inte tillgång till skolrelevanta resurser som exempelvis internet för skolarbetet i samma utsträckning som unga som bor hemma. De får inte heller lika stor hjälp med läxor i sin boendemiljö och uppger i större utsträckning att de ”inte så ofta” eller ”aldrig” får hjälp av lärare i skolan när de behöver det. Unga i familjehem har en större tillgång till skolrelevanta resurser än unga i HVB i förhållande till deras respektive jämförelsegrupp.
– Flera av ungdomarna i undersökningen ger uttryck för en vardag präglad av regler och begränsningar av handlingsutrymme. De gäller särskilt de ungdomar som är placerade i HVB, säger Hélène Lagerlöf.
Unga i HVB har färre kamratkontakter än de som bor hemma. 72 % av de unga i HVB umgås med en kompis minst en gång per vecka vilket kan jämföras med 97 % av ungdomarna i jämförelsegruppen. Placerade ungdomar är mer utsatta för mobbning och skolkar mer än unga som bor hemma. 26 % av familjehemsungdomarna och 28 % av unga i HVB är utsatta för någon typ av mobbning minst en gång per månad jämfört med 15-16 % i jämförelsegrupperna. Nära en tredjedel av de unga i studien skolkar minst varje månad medan en knapp femtedel i jämförelsegrupperna gör det. Skolket är lika utbrett bland familjehemsplacerade unga som bland ungdomar i HVB.
När det gäller placerade ungdomars övriga fritid finns det på det stora hela inte några stora skillnader mellan omhändertagna ungdomar och de som bor hemma. Undantagen är att färre placerade ungdomar ägnar sig åt idrott minst en gång per vecka och att ungdomar i HVB ägnar sig åt organiserade fritidsaktiviteter i något större utsträckning än både unga i familjehem och de som bor hemma.
De placerade ungdomarna har varit föremål för samhällsvård under en förhållandevis lång tid. Ingen av ungdomarna i Hélène Lagerlöfs studie har tillbringat mindre än sex månader i vård. De unga i HVB har en genomsnittlig vårdtid på nära två år och ungdomarna i familjehem har en genomsnittlig vårdtid på sju år.
KONTAKTUPPGIFTETR
Hélène Lagerlöf: helene.lagerlof@socarb.su.se 08-674 7953 alt 0705-22 52 62
Om undersökningen:
Avhandlingens empiri är hämtad från den första levnadsnivåundersökningen speciellt riktad till ungdomar placerade i familjehem och institutioner, genomförd inom ramen av projektet Välfärd i samhällsvården lett av professor Marie Sallnäs. 272 ungdomar i vård i åldern 13-18 år har svarat på frågor om sina levnadsförhållanden inom områdena hälsa, utbildning, ekonomiska och materiella resurser, familj och sociala relationer, boende, trygghet, fritid och politiska resurser. Undersökningens frågor är hämtade från de så kallade Barn-LNU och Barn-ULF som genomförts bland barn och ungdomar i Sverige sedan år 2000. Jämförelsegrupperna har utgjorts av ungdomar som svarat på frågor inom ramen för Barn-ULF.
– Inom VTI har vi både stor erfarenhet och tekniska resurser som vi kan utnyttja ännu bättre, både volym- och kompetensmässigt, säger Arne Nåbo, projektledare, som tycker att projektet är spännande och viktigt för VTI, men även i ett bredare perspektiv.
Körsimulatorer har sedan 30 år spelat en stor roll i forskningen om samspelet mellan förare, fordon och väg. VTI har länge legat i framkant när det gäller både användning och utveckling av simulatorer. På VTI i Linköping finns sedan flera år simulatorerna Sim II samt Sim III och så, i fjol invigdes Sim IV i Göteborg, unik i sitt slag tack vare ett mycket avancerat rörelsesystem och brett synfält. Den simulatorn är också, till skillnad från de andra, utrustad med både personbils- och lastbilshytt.
Ofta har forskning med hjälp av simulatorer handlat om förartillstånd och nya teknologier för fordonsstabilitet och förarstöd i kampen för ökad trafiksäkerhet. Körsimulatorn har blivit ett etablerat verktyg i produktutveckling och forskning hos både akademi och industri, men har oftast behandlat samtida system och fenomen.
Det nya projektet syftar till att utreda en vidareutveckling av simulatorns användningsområde till att omfatta även framtidsforskning. Området har fått en ökad betydelse i samhället på grund av de globala mål som formulerats när det gäller miljö och säkerhet. Framtida lösningar behöver utvecklas, visualiseras och provas som underlag för vägval och utformningsbeslut, exempelvis i arbetet med utformning av vägtunnlar och aktiva säkerhetssystem i fordon. Här kan simulatorn ha en roll att spela eftersom den inte har begränsningar i tid och rum.
Projektet innebär en kartläggning av de resurser som behövs för att bedriva framtidsforskning med körsimulatorn som verktyg, samt av möjligheter till samverkan mellan kompetenscentra inom simulering och visualisering. Resultatet förväntas generera en komplett projektansökan om utveckling av körsimulering och visualisering som verktyg i framtidsforskning.
Projektet leds av Arne Nåbo på VTI och kommer att utföras tillsammans med parterna i kompetenscentret ViP (Virtual prototyping and assessment by simulation). Projektet är finansierat av Vinnova och ska utmynna i en rapport när det avslutas i september 2012.
I oktober 2011 presenterade VTI resultatet av en genomgång av forskningslitteraturen om användning av mobiltelefoni och annan kommunikationsutrustning under körning. Ett av huvudresultaten var att ingen långvarig trafiksäkerhetseffekt har kunnat påvisas för länder som har lagkrav på handsfree-utrustning. VTI fick därför i november 2011 i uppdrag av regeringen att utreda vilka alternativ som kan finnas till ett förbud av användningen av mobil kommunikationsutrustning under körning.
Viktigt att se till helheten
Rapporten kan ses som en verktygslåda av åtgärder med syfte att både motverka de trafikfarliga aspekterna av kommunikation under körning och samtidigt behålla de positiva effekterna. Frågeställningen är komplex och därför behövs det flera olika åtgärder. Det gäller att se till helheten och förstå att om fördelarna överväger nackdelarna så är åtgärden värd att genomföra.
Åtgärder kring utbildning och information ska huvudsakligen ändra individernas och samhällets inställning samt förhållningssätt till kommunikationsutrustning. Feluppfattningar ska motverkas och förståelsen för vad som är farligt och när det är farligt ska ökas.
Även finansiella incitament kan vara åtgärder som förstärker förarens vilja att anamma ett säkrare beteende med avseende på kommunikation under körning. En finansiell vinst kan motivera föraren att hålla beteendeförändringen vid liv över tid.
Tekniken kan bidra till att möjliggöra andra åtgärder, men den kan även i sig själv hjälpa och stötta föraren. Åtgärderna handlar om att anpassa vilka funktioner som finns tillgänglig för föraren baserat på den rådande trafiksituationen, att varna den distraherade föraren, att bygga skyddsnät i fordonet och i infrastrukturen, och att förbättra förarens möjlighet att tolka trafiksituationen genom informationsutbyte mellan infrastrukturen, fordonen och de mobila enheterna.
Lagstiftning behöver vara teknikneutral
En möjlig lagstiftning behöver vara teknikneutral och bör rikta sig mot det vårdslösa beteendet snarare än mot användandet i sig. En sådan lagstiftning kan vara normbildande och ger ett tydligare regelverk mot trafikfarlig användning av kommunikationsutrustning. Lagstiftning och krav på upphandling kan även användas för att främja säkra system, säker infrastruktur, säkra användare och därmed säker kommunikation.
KONTAKT
Katja Kircher, Forskare, VTI, +46 13 20 41 18
Nils Petter Gregersen , Forskningsdirektör, VTI, +46 13 20 41 26
