I oktober 2011 presenterade VTI resultatet av en genomgång av forskningslitteraturen om användning av mobiltelefoni och annan kommunikationsutrustning under körning. Ett av huvudresultaten var att ingen långvarig trafiksäkerhetseffekt har kunnat påvisas för länder som har lagkrav på handsfree-utrustning. VTI fick därför i november 2011 i uppdrag av regeringen att utreda vilka alternativ som kan finnas till ett förbud av användningen av mobil kommunikationsutrustning under körning.

Viktigt att se till helheten
Rapporten kan ses som en verktygslåda av åtgärder med syfte att både motverka de trafikfarliga aspekterna av kommunikation under körning och samtidigt behålla de positiva effekterna. Frågeställningen är komplex och därför behövs det flera olika åtgärder. Det gäller att se till helheten och förstå att om fördelarna överväger nackdelarna så är åtgärden värd att genomföra.

Åtgärder kring utbildning och information ska huvudsakligen ändra individernas och samhällets inställning samt förhållningssätt till kommunikationsutrustning. Feluppfattningar ska motverkas och förståelsen för vad som är farligt och när det är farligt ska ökas.

Även finansiella incitament kan vara åtgärder som förstärker förarens vilja att anamma ett säkrare beteende med avseende på kommunikation under körning. En finansiell vinst kan motivera föraren att hålla beteendeförändringen vid liv över tid.

Tekniken kan bidra till att möjliggöra andra åtgärder, men den kan även i sig själv hjälpa och stötta föraren. Åtgärderna handlar om att anpassa vilka funktioner som finns tillgänglig för föraren baserat på den rådande trafiksituationen, att varna den distraherade föraren, att bygga skyddsnät i fordonet och i infrastrukturen, och att förbättra förarens möjlighet att tolka trafiksituationen genom informationsutbyte mellan infrastrukturen, fordonen och de mobila enheterna.
Lagstiftning behöver vara teknikneutral

En möjlig lagstiftning behöver vara teknikneutral och bör rikta sig mot det vårdslösa beteendet snarare än mot användandet i sig. En sådan lagstiftning kan vara normbildande och ger ett tydligare regelverk mot trafikfarlig användning av kommunikationsutrustning. Lagstiftning och krav på upphandling kan även användas för att främja säkra system, säker infrastruktur, säkra användare och därmed säker kommunikation.

KONTAKT
Katja Kircher, Forskare, VTI, +46 13 20 41 18
Nils Petter Gregersen , Forskningsdirektör, VTI, +46 13 20 41 26

Automation är viktig för att svensk industri ska vara konkurrenskraftig och det är idag svårt att få tag på den här kompetensen. Inom fastighetsautomation möjliggör tekniken en allt högre grad av smartare styrning av värme, ventilation, belysning m. m. i våra inomhusmiljöer.

– Vi har fått klara signaler från företag i regionen om behovet av automationsingenjörer och att utbildningen inte finns på så många högskolor. Vår utbildning har dessutom en tydlig koppling till forskning inom robotik, säger Niclas Björsell, utbildningsledare.

När företag för ett år sedan fick höra om planerna på att starta utbildningen, såg de det som positivt att utbildningen går att läsa som Co-op. Detta betyder att den treåriga utbildningen i stället blir fyraårig och att studenten varje år har en 10 veckors arbetsperiod vid ett företag.

Under arbetsperioden får studenten lön enligt de villkor som bestäms med företaget. När den sista arbetsperioden genomförs är studenten i slutfasen av sin utbildning och kan sköta ganska avancerade arbetsuppgifter.

Schneider Electric är ett globalt snabbväxande företag med över 110 000 anställda. I divisionen Buildings, med 36 kontor i Sverige, ligger fokus på lösningar som sparar energi och sänker driftkostnader i fastigheter. Detta behov är redan stort, men kommer att öka vart efter energin blir dyrare. Behovet att rekrytera välutbildade automationsingenjörer är stort hos Schneider Electric de närmaste åren.

– Upplägget med Co-op ger möjligheten att i ett tidigt skede slussa in studenter i vår verksamhet, vilket är mycket värdefullt när vi rekryterar. Det ger även studenten en möjlighet att praktiskt använda sig av sina nya teoretiska kunskaper redan under studietiden. Teori och praktik är en givande kombination, säger Harry Luiro, regionschef Buildning Busineess vid Schneider Electric.  

För ytterligare information, v v kontakta:
Niclas Björsell, utbildningsledare, 076-855 57 88
Harry Luiro, regionschef Building Business, Schneider Electric, 070-675 53 66
 
Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö. Vi erbjuder mer än 50 olika utbildningsprogram och cirka 1 000 kurser inom humaniora, samhälls- och naturvetenskap och teknik.

– Det som gör upptäckten unik är de två äggen som bevarats precis intill ett bakben. Det är första gången som ägg är hittade direkt intill ett fossil av en alvarezsaurid dinosaurie, säger Dr. Martin Kundrát, dinosaurieexpert vid Uppsala universitet.

Den första expeditionen i det svensk-argentinska samarbetet ägde rum i december 2010. I samarbetet ingår förutom Kundrát Fernando Novas, F. Agnolin och J. Powell from Museo Argentino de Ciencias Naturales i Argentina.

Dinosaurien representerar den sista överlevande i sitt slag från Gondwana, landmassan i söder under mesozoikum (geologisk era då dinosaurierna dominerade omfattande trias, jura och krita). Den tillhör en av de mest mystiska grupperna av dinosaurier, Alvarezsauridae, och är en av familjens största medlemmar med sina cirka 2.6 meter. Den upptäcktes först av Dr. Powell men har nu beskrivits och fått namnet Bonapartenykus ultimus efter upptäckaren av den allra första alvarezsauriden i Patagonien 1991; José Bonaparte.

– Detta visar att alvarezsaurider fanns kvar i Sydamerika ända fram till sen krita, säger Martin Kundrát.

De två äggen som hittades tillsammans med benen vid expeditionen 2010 kan ha varit inne i livmodern av honan när djuret dog. Å andra sidan hade senare funna äggskalsfragment på samma plats kalkinlagringar i innerskalet, vilket tyder på att åtminstone några ägg innehöll embryon i långt framskriden utveckling.

Martin Kundrát analyserade äggskalen och fann att det inte tillhörde någon tidigare känd kategori baserad på äggskalstaxonomi. En helt ny äggfamilj, Arraigadoolithidae, har därför bildats namngiven efter ägaren till platsen där äggen hittades. Kundrát gjorde också en annan upptäckt:

– Under inspektionen av skalproverna med hjälp av elektronmikroskopi observerade jag ovanliga fossila objekt inuti skalens luftkanaler. Det visade sig vara det första beviset någonsin av svampangrepp i ett dinosaurieägg, säger han.

FAKTA
Alvarezsaurider var små (0.5-2.5 m) tvåbenta, befjädrade dinosaurier kända från Asien, Nord- och Sydamerika. De hade fågellikt huvud, små tandförsedda käkar, robusta men avsevärt förkortade framben. Ett av deras fingrar hade ett kraftigt ben försett med en enorm klo.

Länk till artikeln: http://expertsvar.se/4.fe857aa117caa4268380000.html?prid=17676

För mer information, kontakta Martin Kundrát, tel: 018-471 26 35, 072-232 95 25, martin.kundrat@ebc.uu.se

 sitt anslag till två nya radioteleskop. Chalmers nanotekniklaboratorium ska köpa in utrustning som behövs för att svensk forskning inom nanoteknologi ska kunna behålla sin världsklass.
Under 2012 satsar Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse företrädesvis på livsvetenskap och nanoteknologi – två av Chalmers styrkeområden. I årets beslutsomgång har stiftelsen avsatt totalt 352 miljoner kronor för forskningens infrastruktur. Av den summan går 220 miljoner till livsvetenskap och medicin, och 88 miljoner till nanovetenskap.

Tillverkning i nanoskala förbättras
Chalmers nanotekniklaboratorium får 22 miljoner kronor som ska användas till ny utrustning för nanolitografi. I första hand till ett nytt system för elektronstrålelitografi, som är en teknik för att tillverka elektronikkomponenter och andra strukturer i nanostorlek. Tekniken är mycket viktig inom nanoteknologin och har varit en förutsättning för flera viktiga forskningsgenombrott på Chalmers under senare tid (följ länkarna nedan för att se exempel).

Chalmers är noden för elektronstrålelitografi inom den nationella forskningsinfrastrukturen Myfab.
– Anslaget gör det möjligt för oss att köpa in den allra senaste teknologin, så att svensk forskning inom nanoteknologi kan fortsätta att ligga i framkant av utvecklingen, säger Peter Modh, avdelningschef på Nanotekniklaboratoriet. Med den nya utrustningen kommer vi bland annat kunna halvera storleken på de minsta komponenterna som går att tillverka.

Kapaciteten kommer också att öka, bland annat genom att man anställer ytterligare en person för elektronstrålelitografi. Detta är viktigt eftersom allt fler forskningsprojekt behöver använda tekniken, samtidigt som det finns en efterfrågan från industrin att använda utrustningen på Chalmers.

Nya radioteleskop ska mäta jordens rörelser
Onsala rymdobservatorium får 29,7 miljoner kronor för att bygga två nya radioteleskop. Tillsammans ska de mäta jordens rörelser mer noggrant än någonsin förut – genom att använda universums avlägsna galaxer för att positionsbestämma teleskopen. Mätningarna kommer sedan att användas av forskare som studerar samspelet mellan jordens inre, jordskorpan, atmosfären, havet och klimatet.
– De två antennerna blir 12 meter i diameter och kommer att arbeta tillsammans i ett nätverk av liknande teleskop som nu byggs och planeras runt om i världen, säger Robert Cumming, astronom och informatör på Onsala rymdobservatorium. Genom att göra mätningar av galaxer miljardtals ljusår bort, kommer tvillingteleskopet och dess syskon runt om i världen att kunna bestämma sina lägen på jorden – och i rymden – med tio gånger bättre precision än vad som är möjligt idag.

Tekniken kallas för geodetisk långbasinterferometri (geodetic VLBI på engelska).

Studerar sjukdomsmönster och grundläggande biologiska processer
Chalmers får dessutom del av ett tredje anslag på 38,7 miljoner kronor tillsammans med Sveriges Lantbruksuniversitet och Umeå universitet. Anslaget går till utrustning och drift av metabolitanalyser. Med hjälp av dessa analyser går det att få fram detaljerad information om alla små molekyler som är inblandade i cellens ämnesomsättning. På så sätt kan man upptäcka mönster som är unika för en specifik sjukdom, eller förstå grundläggande biologiska processer. Chalmers ska bidra till denna forskning genom professor Jens Nielsens avancerade modelleringsgrupp.

FÖR INFORMATION
Robert Cumming, Onsala rymdobservatorium, 031-772 55 00, 070-49 33 114, robert.cumming@chalmers.se
Gunnar Elgered, Institutionen för Rymd- och geovetenskap, 031-772 55 65, 031-772 16 10, gunnar.elgered@chalmers.se
Peter Modh, Nanotekniklaboratoriet ,  031-772 16 05, 076-101 05 44 peter.modh@chalmers.se

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse är Sveriges största privata forskningsfinansiär och har de senaste fem åren delat ut 4,8 miljarder kronor till främjande för svensk forskning och svenska forskare.

Läs om årets totala utdelning från stiftelsen:
http://www.wallenberg.com/kaw/beviljade-anslag/aktuella-anslag.aspx

Patienter som diagnostiseras och tvingas leva med cancer under lång tid drabbas inte sällan av psykiska besvär till följd av den svåra upplevelsen. Tidigare studier har visat att dessa patienter löper ökad risk för både självmord och hjärtkärlsjukdom, något som man i första hand har tolkat som ett resultat av den emotionella börda det innebär att leva med en dödlig sjukdom eller på den ofta påfrestande cancerbehandlingen. Nyligen publicerade data från prostatacancerpatienter antyder dock att cancerbeskedet i sig kan medföra en markant ökad risk för stressrelaterad sjukdom och död.

I den nu aktuella studien i New England Journal of Medicine har en grupp forskare på Karolinska Institutet, Örebro universitet och Islands universitet följt över 6 miljoner svenskar, varav 500 000 drabbats av cancer, för att undersöka om risken för självmord och död i hjärtkärlsjukdom ökar direkt efter cancerdiagnosen. Studien är baserad på de svenska hälso- och sjukvårdsregistren och inkluderar personer som drabbats av cancer mellan 1991 och 2006.

Totalt sett begick bara en liten andel av cancerpatienterna självmord direkt efter att de fått beskedet om sjukdomen. Men jämfört med personer som inte hade cancer uppvisade cancerpatienterna tolv gånger så hög risk för självmord under den första veckan efter diagnosen. På liknande sätt noterades en sex gånger högre risk att dö i hjärtkärlsjukdom under den första veckan efter cancerbeskedet, och en trefaldigt ökad risk under den första månaden. Både risken för självmord och för hjärtkärldöd sjönk sedan kraftigt under det första året. Mest markant var riskökningen vid cancerformer med sämre prognos, som till exempel lung- och bukspottkörtelcancer och minst för hudcancer.

Det faktum att riskökningen kunde ses direkt efter cancerdiagnosen och sedan sjönk med tiden gör att forskarna inte tycker att sambandet kan förklaras med cancerbehandlingen eller det plågsamma sjukdomsförloppet i sig. Inte heller finns någon koppling till tidigare sjukdomshistoria, eftersom riskökningen noterades både bland dem som tidigare vårdats för psykiatrisk sjukdom respektive hjärtkärlsjukdom och de som inte haft dessa problem.

– Både självmord och död i hjärtkärlsjukdom kan ses som manifestationer av extrem emotionell stress. Studieresultaten talar för att psykisk stress i samband med ett cancerbesked kan medföra omedelbara och allvarliga psykiska och fysiska hälsorisker, säger Fang Fang, forskare på institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet som lett studien.

Forskarna konstaterar i sin artikel att de tydliga hälsorisker som påvisats bland nydiagnostiserade cancerpatienter sannolikt bara är toppen på det isberg av psykiskt lidande som drabbar dessa patienter. Den nya kunskapen om hur allvarliga konsekvenser ett cancerbesked kan få är viktig för både anhöriga och vårdpersonal.

– Ökad kunskap kan förhoppningsvis leda till ett förbättrat omhändertagande av nydiagnostiserade cancerpatienter och därmed en minskning av risken för stressrelaterad sjukdom och död, säger Fang Fang.

Publikation: ”Suicide and Cardiovascular Death after a Cancer Diagnosis”, Fang Fang, Katja Fall, Murray Mittleman, Pär Sparén, Weimin Ye, Hans-Olov Adami, Unnur Valdimarsdottir, New Engl J Med 366;14 April 5, 2012.

Det har länge varit känt att ren fysisk styrka och bollsinne inte räcker för att bli riktigt bra på att spela fotboll. Istället har det ofta talats om en tredje mycket viktig komponent som kallats för speluppfattning (game intelligence), det vill säga en förmåga att kunna ”läsa” spelet, alltid befinna sig på rätt plats vid rätt tidpunkt och vara en ”måltjuv”. Denna speluppfattning har för många varit något nästan magiskt som inte går att mäta.

Men enligt forskarna på Karolinska Institutet är speluppfattning knappast något mystiskt och obegripligt. Istället är det ett exempel på det man inom kognitionsvetenskapen kallar exekutiva funktioner, nämligen förmågan att vara kreativ i stunden och hela tiden se nya lösningar på problem, snabbt ändra taktik och revidera tidigare beteenden som inte fungerar.

– Våra hjärnor har specifika system som jobbar med information just på ett sådant sätt, och inom kognitionsvetenskapen finns det vedertagna metoder för att mäta hur välfungerande en persons exekutiva funktioner är, säger Predrag Petrovic, forskningsledare på institutionen för klinisk neurovetenskap.

I en studie, som nu presenteras i den vetenskapliga onlinetidskriften PLoS ONE, testade Predrag Petrovic och hans kollegor vissa exekutiva funktioner hos fotbollsspelare i allsvenskan respektive division 1, totalt cirka 57 elitspelare. Forskarna kunde då se att fotbollsspelare i båda grupperna var rejält mycket bättre i exekutiva test än normalbefolkningen. Men de kunde också se att spelarna i allsvenskan fick mycket bättre resultat i dessa test än spelarna i division 1.

Nästa steg i studien var att jämföra testresultaten med hur bra fotbollsspelarna var i verkligheten ute på planen. Forskarna följde därför flera av fotbollsspelarna i studien i ett par år avseende hur många mål respektive passningar som ledde till mål (assist) som gjordes. Det framgick då ett klart samband mellan hur bra resultat spelarna hade i det exekutiva testet och hur många poäng de gjorde på fotbollsplanen (efter att ha anpassat beräkningarna till faktorer som spelarposition och liknande).

Med andra ord gjorde de bästa spelarna även bäst ifrån sig i det exekutiva testet. De aktuella resultaten är unika, menar forskarna, då de bygger på vetenskapligt standardiserade test. Tidigare har man antigen använt sig av specifika test som där man inte kunnat generalisera resultaten eller studerat specifik hur nickningar kunde försämrade kognitiva förmågor.

– Man skulle kunna tänka sig att kognitiva test av det här slaget i framtiden blir ett verktyg för att ta fram nya, framgångsrika fotbollsspelare. Huruvida man också kan träna upp de exekutiva funktionerna på ett sådant sätt att det syns på fotbollsplanen är något som vi måste studera ytterligare. Men troligen finns här både en nedärvd komponent och en träningsbar del, säger Torbjörn Vestberg, psykolog och studiens försteförfattare.

Publikation: ”Executive functions predict the success of top-soccer players”, Torbjörn Vestberg, Roland Gustafson, Liselotte Maurex, Martin Ingvar & Predrag Petrovic, PLoS ONE open access 4 april 2012.

Det har länge debatterats huruvida amatörboxning (olympisk boxning) är skadligt för hjärnan. Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har nu tillsammans med kollegor vid Linköpings Hälsouniversitet och Svenska Boxningsförbundet genomfört en unik studie på 30 svenska elitboxare och 25 kontrollpersoner.

Studien visar att upprepade slag mot huvudet i boxningsringen kan ge hjärnskador som påminner om de man ser vid andra akuta skallskador, samt vid neurologiska sjukdomar som till exempel Alzheimers.  

– Vår studie visade att boxarna efter match hade förhöjda koncentrationer av fyra olika proteiner i hjärnvätskan, som alla signalerar en skada på hjärnans nervceller. Två av proteinerna var dessutom fortsatt förhöjda efter en viloperiod, säger forskaren Sanna Neselius vid Sahlgrenska akademin, som lett studien.

Så många som 80 procent av boxarna uppvisade proteinförändringar som indikerar hjärnskada. Boxarna som ingick i studien tävlade på elitnivå och hade alla gått minst 47 matcher. Ingen av dem hade förlorat på knock-out och endast en av boxarna hade uppgett några symtom efter matchen (huvudvärk).

– Att biomarkörerna som signalerar hjärnskada var förhöjda hos 80 procent av amatörboxarna, som följd av mindre hjärnskador, och att de hos en del var förhöjda även efter några veckors vila kan tolkas som att skadan ännu inte läkt eller att en viss skada kvarstår, säger Sanna Neselius – som själv boxats både som amatör och proffs och rankades som en av världens bästa kvinnliga boxare.

Sanna Neselius har nu planerat in ett möte med Svenska Boxningsförbundets styrelse för att diskutera resultaten.

– Vi behöver fundera kring resultaten och hur vi kan öka den medicinska säkerheten för boxare, både vad gäller träning och tävling. Jag hoppas också att resultaten tas på stort allvar av andra kampsportförbund där säkerhetstänkandet inte alls är i nivå med boxningens. Kanske kan resultaten även bidra till att övriga idrottsorganisationer som sysslar med sporter där trauma mot huvudet kan förekomma, ser över sina riktlinjer, säger Sanna Neselius.

– Helst skulle vi vilja utveckla ett enkelt blodtest som ger samma information som våra mer avancerade hjärnvätskeundersökningar. Den möjligheten finns inte i nuläget, men kan kanske bli verklighet i framtiden om det görs fler och djupare studier.

Artikeln CSF-Biomarkers in Olympic Boxing: Diagnosis and Effects of Repetitive Head Trauma publicerades i PloS ONE den 4 april.

Sedan den senaste istiden har storspiggen, en mycket vanlig liten fisk, anpassat sig de till otaliga bäckar och sjöar som den fastnade i då havsnivån sjönk efter att isen dragit sig tillbaka. Den upprepade ekologiska anpassningen på många platser på norra halvklotet har gjort fisken intressant att studera ur ett evolutionärt perspektiv.

I den nuvarande studien har storspiggens arvsmassa kartlagts och arvsmassan från ytterligare 20 olika marina- och sötvattenfiskar har jämförts med denna. Forskarna har då lyckats identifiera flera hundra regioner i arvsmassan som skiljer sig mellan de fiskar som lever i havsvatten och de som lever i sötvatten.

– Våra resultat visar att flera hundra gener eller deras reglersignaler har förändrats då storspiggen anpassat sig till sötvatten, säger Manfred Grabherr, ny gruppledare vid SciLifeLab Uppsala och delad försteförfattare till artikeln. Det är intressant att samma mutationer har selekterats fram i alla delar av världen, så att dessa fiskar har kunnat anpassa sig till liknande nya ekologiska miljöer.

I de regioner i arvsmassan som har med anpassningen till sötvatten att göra finns både tidigare kända gener och nya gener. Till exempel har man länge känt till att genen EDA leder till minskad bepansring hos sötvattensfiskar. Bland de nya generna finns t ex WNT7B, som med stor sannolikhet kan leda till en förändrad njurfunktion hos sötvattensfiskar, eftersom saltbalansen mellan fisken och vattnet runt omkring måste fungera.

Inom utvecklingsbiologin har man länge ifrågasatt om de förändringar som sker i arvsmassan när olika arter anpassar sig till nya miljöer beror mest på mutationer inom proteinbildande sekvenser eller om så kallade reglerande mutationer har större betydelse. Reglerande mutationer avgör hur mycket eller lite av ett protein som bildas i specifika vävnader. Eftersom denna studie tittade på hela arvsmassan samtidigt kunde man svara på denna fråga med större säkerhet. Resultaten visar att mutationer som förändrar själv proteinet är ovanliga, medan mutationer som påverkar var, när och hur mycket av proteinet som bildas är betydligt vanligare.

– Om själva proteinet förändrades skulle dess funktion i många vävnader förändras. Istället kan en specifik reglerande förändring ske som tillåter exempelvis njurarna att anpassa sig till en annan salthalt, säger Kerstin Lindblad-Toh, professor och director för SciLifeLab Uppsala och forskare vid Broad Institute, som lett studien tillsammans med professor David Kingsley vid Stanford University.

Studien lägger nu grunden för att evolutionsbiologer som studerar storspigg skall kunna förstå de biologiska processerna bättre. Forskarna går nu vidare med att leta efter ytterligare selekterade regioner i arvsmassan baserat på anpassningen till bland annat stora och små vattendrag.

KONTAKTUPPGIFTER
Manfred Grabherr, forskare vid Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, SciLifeLab Uppsala
Email: manfred.grabherr@imbim.uu.se
Telefon: 072-239 37 76

Kerstin Lindblad-Toh, professor i komparativ genomik vid Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, director SciLifeLab Uppsala
E-mail: kersli@broadinstitute.org
Telefon: 070-324 23 36

Goda tankar och tekniskt kunnande har utmynnat i en lösning för uppvärmning av hus i utvecklingsländer. Studenter vid Luleå tekniska universitet har i en projektkurs kallad ”Sustainable Living” utvecklat ett självcirkulerande system som alstrar och bevarar värme, vilket intresserar organisationen Ingenjörer utan gränser. 

– De har varit väldigt nyfikna på vårt projekt i norra Indien där de har personal som har hört av sig. Vi har skickat ner en rapport på engelska, för att de ska kunna bedöma om det är något som går att implementera där, säger Johan Stenvall en av studenterna i projektet.

I projektkurs C (Sustainable Living) ingår ett studentprojekt om energibehov i tredje världen. I det projektet medverkar sex civilingenjörsstudenter som läser Hållbar energiteknik och en som studerar Maskinteknik tredje året. LTU:s projektkurser är populära bland studenterna

–  Det är väldigt nyttigt att få jobba lite praktiskt och i grupp för det är ju så man förmodligen får jobba när man sedan är klar, det är väldigt lärorikt istället för att bara sitta och räkna på saker som man inte ser praktiskt, säger Annelie Nyqvist, som är en annan student i projektet.

Studenternas uppdrag var att hjälpa en fiktiv familj i något utvecklingsland med deras energibehov och göra det på ett ingenjörsmässigt och hållbart sätt. I det arbetet låg inte bara att presentera en teknisk lösning, utan även en omfattande kartläggning av behov i utvecklingsländer. I det inledande arbetet hade studenterna även kontakt med Röda Korset som kunde ge konkret respons på deras kartläggning. Ur det arbetet kom idén att skapa en hållbar och förhållandevis billig värmelösning för utvecklingsländer som t ex norra Indien, Sibirien, Mongoliet, Afganistan, Nordkorea, Kaukasus, och norra Kina.

– Det finns många som eldar och inte leder ut röken ur sin bostad och det är två miljoner människor som dör av det varje år, sen finns ju tiotusentals som dör av köld varje år och i båda fallen kan vår konstruktion göra nytta, säger Johan Stenvall.
Enkel spis med integrerad värmeåtervinning, skulle man enkelt kunna beskriva studenternas värmelösning. Från en ganska liten värmekälla (spis) förs värme via en rökgaskanal genom ett värmekärl som med hjälp av självcirkulation laddar en ackumulatortank och värmer ett element. Genom avancerade beräkningar har studenterna, utifrån redan befintlig teknik för ackumulatorsystem, kunnat dimensionera en minimodell lämplig för utvecklingsländer. 

– Vi ville gärna få något unikt som ingen har gjort och det verkar inte vara gjort i den skala som vi har valt och det är därför som det verkar vara intressant, säger Johan Stenvall.

En låg produktionskostnad i kombination med att man återvinner olika delar t ex radiatorer gör att studenternas konstruktion kan bli gångbar i utvecklingsländer.

–  Vi tror absolut att det är någonting som man kan använda sig av då vi hållit en låg produktionskostnad som i serietillverkning blir ännu lägre, säger Johan Stenvall. 

 

På en presskonferens idag tillkännagav utbildningsminister Jan Björklund, att SciLifeLab från och med 2013 blir ett nationellt forskningsinstitut och att regeringens plan är att SciLifeLab om några år ska sysselsätta cirka 1 000 forskare och omsätta runt en miljard kronor per år. Förutom de pengar som regeringen anslår kommer Knut och Alice Wallenbergs stiftelse att satsa 220 miljoner kronor på tekniklaboratorier i SciLifeLab, och Astra Zeneca kommer under fem år att investera 40-80 miljoner kronor om året i forskningsprojekt inom ramen för SciLifeLab.

– Det är en fantastisk satsning på forskningen, och ett stort förtroende som regeringen, Wallenbergstiftelsen och Astra Zeneca ger oss. Vi tänker ta det ansvaret och arbeta med både ett nationellt och internationellt perspektiv, säger Harriet Wallberg-Henriksson, rektor vid Karolinska Institutet.

– Fullt utbyggt kommer Sweden SciLifeLab kunna verka som en nationell resurs som accelererar svensk medicinsk- och molekylär biovetenskaplig forskning till absolut världsklass. Den här satsningen gör det möjligt för oss att attrahera starka forskare och innovativ forskning till Sverige, säger Eva Åkesson rektor vid Uppsala universitet. 

– Tillsammans med de andra universiteten kan vi nu bygga upp en forskningsmiljö i den absoluta världstoppen. Regionen blir på detta sätt attraktiv för de allra bästa forskarna och för etablering av nya företag, säger Peter Gudmundson, rektor vid Kungliga Tekniska högskolan.

– Stockholms universitets internationellt framgångsrika forskning inom molekylär biovetenskap och bioinformatik kommer även i fortsättningen att vara central för SciLifeLab och vi välkomnar givetvis att samarbetet nu får status av nationellt forskningsinstitut, säger Kåre Bremer, rektor vid Stockholms universitet.

SciLifeLab är ett nationellt resurscenter för storskalig biovetenskaplig forskning och drivs gemensamt av Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan, Stockholms universitet och Uppsala universitet.
Inom den medicinska forskningen ligger fokus på att undersöka den molekylära basen för komplexa sjukdomar hos människan, samt att hitta biomarkörer för att diagnosticera sjukdomar och följa deras förlopp. Om vi kan förklara vad som egentligen händer i en människas vid cancer, diabetes eller någon annan av våra folksjukdomar, kan vi snabbare komma fram till hur vi ska behandla sjukdomarna. Vårdresultaten förbättras och onödiga kostnader kan undvikas. Forskningsinriktningen gör även SciLifeLab till en attraktiv partner för läkemedelsindustrin både inom och utom landet.

För den miljörelaterade forskningen ska de avancerade teknikplattformarna utnyttjas för att bygga upp en nationellt och internationellt framstående miljöforskning. SciLifeLab finns både i Stockholm och i Uppsala.

De fyra universitet som idag samarbetar i SciLifeLab kommer även i framtiden att vara huvudintressenter i det nya nationella forskningsinstitutet Sweden Science for Life Laboratory.

I en studie under ledning av Fereshteh Ahmadi, professor vid Akademin för hälsa och arbetsliv, har 2 355 personer boende i Sverige och som har/har haft cancer besvarat en enkät om så kallade coping-metoder. Coping handlar om hur människan hanterar stressfyllda och känlsomässigt krävande situationer.

Resultaten visar att naturen är den viktigaste coping-metoden. Två av tre som besvarat enkäten (68 procent) säger att vistelser i naturen till stor eller ganska stor del har varit en hjälp för att må bättre under/efter sjukdom.

Den näst viktigaste metoden är att lyssna på naturliga ljud som fågelsång och vind. 66 procent av de svarande anger att detta i stor eller ganska stor utsträckning har hjälpt dem att må bättre under sjukdomen.

Att promenera eller delta i någon aktivitet utomhus, kommer på tredje plats.

Hälften av de svarande uppger att de sökt kontroll över sin situation själva utan att be om Guds hjälp, medan 34 procent uppger att deras liv kan vara del av ett större, högre sammanhang. En tredjedel menar att böner har hjälpt dem under sjukdomsperioden, men tidigare forskning visar att böner i Sverige inte nödvändigtvis har med religion att göra.

Forskarna menar, att de här resultaten kan användas i cancervården, t.ex. genom att skapa hälsofrämjande trädgårdar som patienter kan vistas i eller möjligheter för patienter att vara ute i naturen.

Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö. Vi erbjuder mer än 50 olika utbildningsprogram och cirka 1 000 kurser inom humaniora, samhälls- och naturvetenskap och teknik.

Skogsrester som stubbar, bark, toppar och kvistar gör nu stor nytta i en ny testanläggning för produktion av högkvalitativ syntesgas – tänkt för drivmedel. Resultaten som är unika i Skandinavien bygger på nära samarbete mellan Luleå tekniska universitet, Energitekniskt centrum (ETC) och industrin. Genom att tillämpa känd förgasningsteknik har man lyckats få värdefull syntesgas av restmaterial från skogen.

– Vi valde att gå den kortaste vägen och nyttjar till exempel stubbar och trätoppar från skogen direkt som de är i vår anläggning. Vi använder framför allt skogsrester med låg kvalitet som trä och pappersindustrin inte nyttjar. Ofta talar man om behovet att förbehandla den här typen av råmaterial eller att samköra det med kol för att kunna producera syntesgas effektivt. Det vi har gjort är att visa på hur man kan använda skogsresterna direkt – och det är en viktig del i vår framgång, säger Magnus Marklund, VD, vid ETC i Piteå.

I det robusta förgasningslabbet på ETC i Piteå står den 8 meter höga IVAB-tillverkade förgasaren, som lyckats med det många forskare försökt i flera år; att tillverka högkvalitativ syntesgas av skogsrester. Förgasningsprojektet på ETC bygger på enkelhet, med direkt inmatning av obehandlade malda skogsrester, men med svåra tekniska utmaningar, som forskare och ingenjörer vid ETC, LTU och IVAB (kommersiell partner) arbetat med under tre år genom ett projekt som finansierats av Energimyndigheten, IVAB, Sveaskog och Smurfit kappa.

– Själva inmatningen av råmaterialet i förgasaren är en utmaning. Det är en trycksatt process och pulvret som matas in i förgasaren består av fibrer och partiklar, som varierar i egenskap beroende på vilket ursprung materialet har om det till exempel kommer från björk eller barrskog. Det ställer höga krav på utformningen att lyckas uppnå en jämn och stabil mating i förgasaren, säger Fredrik Weiland, forskningsingenjör på ETC och inskriven doktorand vid Energiteknik på Luleå tekniska universitet.

För att minimera oönskad kvävgas när syntesgasen produceras används ren syrgas och koldioxid när råmaterialet omvandlas i förgasaren till syntesgas.

– Vår syntesgas har väldigt låg halt av kolväten vilket är bra när man ska producera drivmedel ur gasen. En möjlig sådan slutprodukt kan vara metanol, vätgas eller till och med syntetisk bensin, säger Magnus Marklund.

– Patienter som drabbas av allvarliga komplikationer efter operation för matstrupscancer är i behov av en intensiv och långvarig uppföljning för att tidigt hitta uppkomna problem och initiera riktade insatser, säger Maryam Derogar, doktorand vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi och en av forskarna bakom studien.

Matstrupscancer är den åttonde vanligaste cancerformen i världen. Sjukdomen upptäcks ofta i ett sent skede efter att symtom som sväljningssvårigheter och viktförlust uppkommit. Den mest etablerade behandlingen för bot är extensiv kirurgi som ofta innebär ingrepp i buk, bröstkorg och hals. Endast var fjärde till tredje patient med matstrupscancer blir föremål för kirurgi varav 30 procent lever minst 5 år efter operationen. Den aktuella forskargruppen visade nyligen att var sjätte patient som genomgått operation för matstrupscancer försämrades i sin livskvalitet till en nivå som var betydligt sämre än befolkningens.

Syftet med den aktuella studien, som publiceras i Journal of Clinical Oncology, var att kartlägga om allvarliga komplikationer efter kirurgi för matstrupscancer påverkar livskvaliteten hos patienter som överlevt minst fem år efter ingreppet.

I studien följdes utvecklingen av livskvaliteten bland 141 patienter som genomgått kirurgi för matstrupscancer i Sverige mellan åren 2001-2005 och överlevt minst 5 år. Av dessa drabbades 46 patienter, det vill säga var tredje, av minst en allvarlig komplikation efter operationen, som till exempel andningssvikt eller svår infektion. Patienterna fick skatta sin livskvalitet genom att svara på enkäter 6 månader, 3 år och 5 år efter operationen.

Enkäterna mätte olika funktioner (till exempel fysisk, social och känslomässig funktion) och symtom (till exempel smärta, trötthet och ätsvårigheter). Svaren omräknades till poäng mellan 0-100. För funktioner är höga poäng bra medan för symtom är låga poäng bra. Med statistisk analys jämfördes skillnaden i livskvalitet mellan patienter som drabbades av allvarlig postoperativ komplikation och de som inte drabbats av detta. I analyserna togs hänsyn till ålder vid operation, kön, annan sjuklighet, typ av kirurgiskt ingrepp, tumörtyp och graden av tumörens växt (tumörstadium).

Patienter som drabbades av en allvarlig komplikation efter operationen hade mer symtom på andnöd, trötthet och ätsvårigheter jämfört med patienter som inte hade haft sådan komplikation. Dessa försämringar fanns sex månader efter operationen och förblev oförändrade fram till 5 år efter kirurgi. Det fanns dessutom mer besvär med sömnsvårigheter och sura uppstötningar bland patienter som hade drabbats av en komplikation efter kirurgi för matstrupscancer.

Publikation: ”Influence of major postoperative complications in long-term survivors after esophageal cancer surgery”, Maryam Derogar, Nicola Orsini, Omid Sadr-Azodi & Pernilla Lagergren, Journal of Clinical Oncology, online 2 April 2012.

Nyligen aktualiserades ett stort intresse för tanten. Kulturtanten återupprättas och unga kvinnor hyllar tanten och ser henne som representant för en livsstil som värnar om det lilla livet. Tanten framstår som en person som har civilkurage. Hon törs säga ifrån, hon försöker inte behaga och hon oroar sig inte ständigt för sitt utseende. Men tanten kan också beskrivas nedvärderande, som skvallertant eller moraltant. För den medelålders eller äldre kvinnan är tanten och tantig ibland snarast en varning: tantvarning. Här är tanten symbol för någon som är överspelad i dagens samhälle.

Nu kommer alltså boken som tar det samlade greppet: Tanten, vem är hon? En (t)antologi, där forskare från Umeå universitet reder ut begreppen.

– Att definieras som tant är inte alltid populärt. Vem som är tant beror mycket på sammanhang, säger Marianne Liliequist och Karin Lövgren, redaktörer och medförfattare i den nya antologin Tanten, vem är hon? En (t)antologi (Boréa).

I denna tvärvetenskapliga antologi är det åldersrelaterade begreppet tanten utgångspunkt. Flera forskare medverkar i boken. Här behandlas såväl fiktiva tanter i Astrid Lindgrens författarskap, som mostrar och fastrar, kvinnor som stöttat och fört vidare traditioner till yngre generationer, medelålders kvinnor som sexchattar, begreppet kulturtant, äldre kvinnor i skönlitteratur, den osynliga äldre icke-heterosexuella kvinnan med mera.

– Det är spännande att tanten blivit en så populär figur i dag. Hon används som symbol för vitt skilda saker beroende på vem som beskriver henne. Ibland framstår hon mest som ett stilideal och den verkliga tanten som någon som har försvunnit då äldre generationer kvinnor dött, säger Karin Lövgren.

 – Tanter är viktiga för mig, förklarar Marianne Liliequist, som skriver om de äldre kvinnor som var så betydelsefulla i byn där hon växte upp. De hade tid med mig. De fanns till hands både praktiskt och känslomässigt.

Boken är skriven inom ramen för TantForsk!, ett nätverk för forskning om kvinnor och åldrande, berättar redaktörerna. Bidragen är skrivna i olika genrer, från akademisk prosa till skönlitterärt gestaltande.

– Vår tanke har varit att tillsammans utforska olika dimensioner av tanten och att med detta väcka intresse för forskning om ålder och åldrande. Vi är båda forskare vid ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt om åldrande som pågår vid Umeå universitet, berättar redaktörerna.

Fredagen den 30 mars försvarade Jenny Balkow sin doktorsavhandling i företagsekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping.

Hur får man bra kvalité i produkter från Kina? Svenska producenter märker ofta att det inte är något problem att hitta en leverantör i Kina. Problemen uppstår när produkten väl är levererade… eller inte. Förseningar, uteblivna leveranser och missförstånd i specifikationerna är några av de problem som kan uppkomma.

– Det största problemet är egentligen att företagen inte vet vad de inte vet, det är därför mellanhänder är nödvändiga i handeln med Kina, säger Jenny Balkow. I sin doktorsavhandling “In the Middle: On Sourcing from China and the Role of the Intermediary” utforskar hon just mellanhändernas roll för små- och medelstora svenska företag som arbetar mot Kina.

Jenny Balkow har under sin doktorandtid intervjuat både svenska och kinesiska personer som jobbar som mellanhänder. Företagen i Sverige producerar ofta saker av hög kvalité i små volymer, man vill göra en mindre upplaga av en unik produkt. Kinesiska företag är vana vid massproduktion. Huvudproblemet ligger ofta i brist på kommunikation. Jenny Balkows avhandling ger konkreta exempel på olika lösningar på en del av problemen.

– Företagen bör leta efter en person som stödjer relationerna. En person som kan väga upp för leverantörens okunskap och inte bara för den egna okunskapen. I Sverige är det vanligt att man tar hit mellanhanden så att denna kan lära känna Sverige, det svenska språket och svensk kultur samt få teknisk kunskap och kunskap om marknaden, säger Jenny Balkow.

Fakultetsopponent vid disputationen var professor Staffan Brege vid Linköpings universitet. Betygsnämnden bestod av professor Helene Ahl, Högskolan för Lärande och Kommunikation, Jönköping, Associate Professor Henrik Agndal, Stockholm School of Economics och Professor Lefa Teng, Shanghai Jiao Tong University. Ordförande var professor Helén Anderson, JIBS.

KONTAKTUPPGIFTER
Jenny.Balkow@hb.se
073-3327670
 

I Etiopien är avskogningen mycket omfattande, vilket man har antagit påverkar hög- och lågvattenflödena i vattendragen.

Solomon Gebreyohannis doktorsarbete vid SLU inbegriper flödesdata för 30 olika floder i Etiopien för de senaste 50 åren. Ett dussintal av dessa floder har studerats i detalj, med flödesdata, flyg- och fjärranalys samt intervjuer bland ortsbefolkningen.

Solomon Gebreyohannis har bland annat studerat ett område runt floden Koga, en biflod till Blå Nilen. Skogsutbredningen har där minskat från 16 procent 1957 till endast 1 procent 1986. Det skedde främst i samband med en politisk markreform i mitten av 1970-talet. Under samma period har man mätt vattenflödet i floden.

Med hjälp av dessa hydrologiska uppgifter samt flyg- och satellitbilder har Solomon Gebreyohannis försökt hitta ett samband mellan skogsavverkningen i området och vattentillgången i floden. Lite oväntat såg man inga förändringar i vare sig hög- eller lågvattenflödet trots den stora avskogning som skett i området.

I intervjuer med några byäldstar framkom dock att förhållandena skilde sig ovanför respektive nedanför en stor våtmark. Uppströms våtmarken hade lågvattenflödet minskat och högvattenflödet ökat. Nedströms våtmarken hade byborna däremot inte noterat några skillnader i vattenflödet, vilket pekar på att våtmarken utjämnar effekterna av avskogningen.

MSc Solomon Gebreyohannis Gebrehiwot, institutionen för vatten och miljö, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Hydrology and forests in the Blue Nile basin – what can be learned from half a century of observations and community perception for water management?” Disputationen avser filosofie doktorsexamen.

– Tid: fredagen den 30 mars 2012 klockan 10:00
– Plats: Uppsala, Loftets hörsal
– Opponent: Professor Tammo Steenhuis, Department of Biological and Environmental Engineering, Cornell University, Ithaca, USA

MER INFORMATION
Solomon.Gebreyohannis@slu.se, 018-67 30 59
Kevin.Bishop@slu.se, 018-67 31 31, Kevin Bishop

LÄNK TILL AVHANDLING
http://pub.epsilon.slu.se/8634/