Eva West, doktorand vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession, har utvecklat ett forskningsbaserat undervisningsmaterial om ljud, hörsel och hälsa som hon prövat på närmare 200 grundskoleelever. Elevernas kunskap om bland annat ljud, örats funktion, hörseln och tinnitus testades före och efter undervisningen. Hon har också studerat elevernas ställningstaganden i frågor om höga ljudnivåer.

Resultaten visar att det är en utmaning för eleverna att förstå ljud och ljudöverföring på grund av områdets abstrakta karaktär. Elever uppfattar ljud som ett materiellt fenomen istället för den vetenskapliga uppfattningen: en rörelse som överförs. Elever uttrycker exempelvis att materiella ljudvågor flyger runt i luften och krockar med luftens beståndsdelar när det i själva verket inte existerar några materiella ljudvågor.
– En lärare som är medveten om att elever oftast har sådana uppfattningar och som fortlöpande utforskar elevernas förståelse kan utforma sin undervisning utifrån detta och därmed göra undervisningen mer begriplig för eleverna, säger Eva West.

Fem procent av eleverna uppger att de ofta besväras av tinnitus. Mellan 35 procent till 70 procent, beroende på ålder, uppger att de har erfarenhet av någon form av tinnitus. En majoritet av eleverna vet före undervisningen väldigt lite om hur hörseln fungerar. Därmed har de heller ingen större förståelse för varför de ska ta hand om sin hörselhälsa.
– Att undervisa om hur hörseln fungerar och att det finns små känsliga hårceller som vi ska vara rädda om kan ha betydelse för hur eleverna förstår budskap som att ”var rädd om din hörsel”, säger Eva West.

Hennes resultat visar att elevernas ställningstaganden, när det gäller ljudnivåer och hälsa, är mer hälsofrämjande efter än före den genomförda undervisningen, och det finns tecken på att elevernas beteende har förändrats i riktning mot ökad aktsamhet om den egna hörseln.

Eva Wests avhandling har tillkommit inom ramen för forskarskolan i utbildningsvetenskap vid Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning, CUL, Göteborgs universitet.

Kontaktinformation
För mer information:
Eva West, telefon: 031–786 26 47, 0736–36 05 43, e-post: eva.west@ped.gu.se

Eva West lägger fram sin avhandling ”Undervisning och lärande i naturvetenskap. Elevers lärande i relation till en forskningsbaserad undervisning om ljud, hörsel och hälsa” vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession fredagen den 20 januari, klockan 13.15 i Margareta Huitfeldts Auditorium, Hus C (Insikten), Pedagogen, Läroverksgatan 5, Göteborg.

Avhandlingen visar att eleverna är intresserade av många frågor med ett naturvetenskapligt innehåll. Det handlar till exempel om hur man botar sjukdomar, rymden och fenomen som inte kan förklaras. De visar också stor tilltro till vetenskapens möjlighet att lösa olika problem.

— Men undervisningen i NO-ämnena handlar i stor utsträckning om vetenskapliga fakta med svag koppling till både samhället och yrkeslivet. NO-ämnena misslyckas i stor utsträckning att visa eleverna användbarheten i naturvetenskapen, säger Magnus Oskarsson.

Han konstaterar i avhandlingen ”Viktigt – men inget för mig” att ämnesinnehållet i NO-ämnena bör förändras och undervisningen få ett annat upplägg.  Samarbete mellan ämnen, lärare och skolor måste öka.  Faktaplugget bör tonas ned, till förmån för en kunskap mer byggd på elevernas och samhällets behov.

— Målet måste vara att utrusta eleverna med samhällsrelevant kunskap för att kunna hantera de utmaningar människor ställs inför i det moderna samhället.

Många försök har gjorts för att öka intresset för naturvetenskap. De senaste kursplanereformerna betonar också vikten av att väcka intresse hos eleverna. Men uthålligheten och spridningen även av framgångsrika projekt brister, menar Magnus Oskarsson.

— På många sätt lämnas lärarna i sticket vid olika reformer. De slits mellan en stark ämnestradition och otydliga och ibland motsägelsefulla mål i kursplanen. Stöd och tid för utvecklingsarbete brister. Alldeles för få kanaler finns för spridning och utbyte av nya idéer.
Avhandlingen bygger på enkäter till 750 elever och drygt 100 lärare på ett trettiotal olika grundskolor.

Magnus Oskarsson arbetar vid Mittuniversitetet i Härnösand, där han försvarar sin avhandling den 20 januari. Han har tillhört forskarskolan i naturvetenskapernas didaktik vid Linköpings universitet.

Frågor kan ställas till:  Magnus Oskarsson, tel. 0611-861 44, mobil 073-036 31 93

Den 13 januari försvarade Maria Norbäck sin doktorsavhandling i företagsekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping (JIBS). Maria Norbäck har bedrivit sin forskning vid forskningscentret MMTC (Media Management and Transformation Centre), och hennes avhandling “Making Public Service Television: A study of institutional work in collaborative TV production”, handlar om utveckling och omvandling av public service-tv.

Maria Norbäck har studerat en av de mest svenska institutioner som finns, nämligen SVT. Hennes forskning fokuserar på vilka utmaningar SVT som organisation möter i en ständigt föränderlig politisk och kommersiell miljö. Eftersom de flesta svenskar har en personlig relation till SVT, ofta från en tidig ålder, är avhandlingen av intresse även utanför forskarsamhället.

Public service var från början en lösning på de problem som uppstod i början av 1900-talet, nämligen hur man skulle kontrollera och styra den nya radio- och tv-tekniken. Nästan 100 år senare hänger public service fortfarande med, trots att många av 1900-talets problem inte längre är aktuella. Så vilka problem förväntas public service lösa i det mediala landskapet idag?

I sin avhandling har Maria Norbäck gjort en djupstudie av fem samproducerade tv-program. Den teoretiska inspirationen kommer från institutionell teori, och med public service-tv som exempel diskuterar Maria Norbäck hur institutioner görs hållbara och hur förändring kan vara nödvändigt för att en institution ska överleva på lång sikt.

Fakultetsopponent var professor Renate Meyer från Vienna University of Economics and Business.

Betygsnämnden bestod av professor Hans Hasselbladh, Örebro Universitet, professor Ingela Wadbring, Mittuniversitetet, och professor Karl-Erik Gustafsson, JIBS. Ordförande var professor Robert Picard, JIBS.

Internationella Handelshögskolan är en av fyra fackhögskolor inom Högskolan i Jönköping, och erbjuder internationella utbildningar inom ekonomi, informatik och affärsrätt. Forskningen fokuserar på entreprenörskap och näringslivsförnyelse i en genuint internationellt inriktad verksamhet. Internationella Handelshögskolan har cirka 2 100 registrerade studenter, ca 240 anställda och omsätter ca 180 mnkr. För mer information besök www.jibs.hj.se.

Kontaktinformation
Maria Norbäck, forskare företagsekonomi
E-post: maria.norback@jibs.hj.se
Telefon: 036-101735

De deltagande länderna är Colombia, USA, Italien, Sverige, Kenya, Jordanien, Filippinerna, Thailand och Kina. I några av länderna undersöks flera kulturella grupper och i varje kulturell grupp intervjuas 100 familjer. Forskarna har träffat mamma, pappa och barn var för sig i tre omgångar. I första omgången var barnen 8 år. Ytterligare studier är planerade.
Forskarna mäter något de kallar för föräldrars värme, parental warmth. I begreppet ingår att mammor och pappor bryr sig om sina barn, visar dem uppskattning och talar om att de älskar dem.

– Föräldrars värme ligger rätt högt och rätt lika i alla länder och föräldrar verkar ge värme på nästan samma sätt i alla kulturer. Men kontroll däremot verkar vara något som skiljer sig åt, säger Emma Sorbring, universitetslektor i psykologi på Högskolan Väst i Trollhättan och ledare för den svenska delen av studien.

I begreppet kontroll ingår sådant som föräldrar gör för att påverka barnens beteende, till exempel tillrättavisningar, bestraffningar och andra uppfostrande insatser. I Colombia, Kenya och bland de afroamerikanska och latinamerikanska befolkningsgrupperna i USA visade föräldrarna lite mer än genomsnittlig värme och de utövade också mer än genomsnittlig kontroll. I Sverige gav föräldrarna sina barn mycket värme, men utövade förhållandevis lite kontroll.

Tidigare forskning visar att föräldrars värme har en lång rad positiva effekter på barnen. Det är svårare att veta vilka konsekvenserna blir av en låg eller hög grad av kontroll. Samma agerande kan tolkas på olika sätt av barnet och därmed inverkar det också på olika sätt.

– Du kan bli uppskickad på rummet och uppfatta det som att det är ett sätt för din förälder att visa att han tycker illa om dig och inte vill vara med dig.  Då går ditt självförtroende i botten och du känner dig övergiven, säger Emma Sorbring.

Men barnet kanske istället uppfattar att det ska gå upp på rummet för att båda ska lugna sig. Senare ska de reda ut saken och allt kommer att bli bra. Då får det en helt annan effekt.
Forskarna har också undersökt hur mycket fysiska bestraffningar barnen utsätts för och vilken inställning föräldrarna har till barnuppfostran. Mer information finns i forskarnas artiklar:

Corporal Punishment of Children in Nine Countries as a Function of Child Gender and Parent Gender, International Journal of Pediatrics, 2010
The association between parental warmth and control in thirteen cultural groups, Journal of family psychology, 2011
Attributions and attitudes of mothers and fathers in Sweden, Parenting, 2011

Kontaktinformation
Emma Sorbring kan svara på frågor, emma.sorbring@hv.se, 0520-22 37 12
Pressmeddelande lämnat av forskningskommunikatör Charlotta Sjöstedt, charlotta.sjostedt@hv.se, 0733-975081.

Avhandlingen, som har titeln “Innovation and network development of logistics firms”, tar upp två viktiga frågor, nämligen hur innovationer och nätverk utvecklas i logistikföretag.

Lianguang Cui har undersökt fenomenet tredjepartslogistik från logistikföretagens perspektiv. Avhandlingen omfattar logistikföretag i både Sverige och Kina, vilket ger ett internationellt perspektiv på ”hur och varför” inom ämnet logistikinnovation.

I sin avhandling konstaterar Lianguang Cui att logistikföretag fokuserar på kundernas behov och erbjuder differentierade tjänster baserat på detta.
Utifrån typen av kunder och i vilken region man verkar, utvecklas varje logistikföretag på olika sätt, och bildar nätverk för att på bästa sätt möta kundernas förväntningar. Innovation inom logistik innehåller processer som kan drivas antingen uppifrån eller underifrån i organisationen. Det är nödvändigt att interagera med olika parter både inom och utom organisationen.

Avhandlingens teoretiska bidrag avser framför allt forskning om hur företag inom tredjepartslogistik skapar och utvecklar innovationsprocesser i organisationen, samt hur de olika företagens kompetens och nätverk påverkar denna process.

Det praktiska bidraget understryker att det är en komplicerad process att bli ett innovativt logistikföretag. En strategisk utveckling mellan olika kategorier av logistikföretag kan medföra stora utmaningar, och kräver förändring av både kompetens och nätverksutveckling.

Fakultetsopponent var professor Lauri Ojala, Turku School of Economics, University of Turku.

Betygsnämnden bestod av professor Arni Halldorsson, Chalmers, professor Martin Spring, Lancaster University, och professor Helén Anderson, JIBS. Ordförande var professor Susanne Hertz, JIBS.

Kontaktinformation
Mer information: Lianguang Cui
Ekonomie doktor, forskare företagsekonomi
E-post: lianguang.cui@jibs.hj.se
Telefon: 036- 10 18 60

– Mina resultat är intressanta som kontrast till den upphaussade bild som i övrigt getts, med fokus på antal sjuka, kostnader för samhället och kommunens sökande efter ”den skyldige”, säger Erika Wall.

Studien visar också att invånarna inte upplevde några krav utifrån när det gällde att ta eget ansvar, detta trots att kommunen tidigt gick ut med ett ”viktigt meddelande till allmänheten” om att koka allt vatten.

– Jag tolkar det som att riskkommunikationen snabbt blev en del av en gemensam norm i samhället. Att koka vatten blev en naturlig del av den nya vardagen.

De av Erika Walls intervjupersoner som inte kokade vatten, mötte starkt motstånd av andra i omgivningen, vilket också tyder på att vattenkokning snabbt blev en del av den gemensamma normen i samhället. 

– Riskkommunikation ses ofta som kunskapsöverföring från en organisation till en individ. I det här fallet har riskkommunikationen istället blivit del av den gemensamma norm som invånarna i Östersund har skapat, säger Erika Wall.

Studien består av två separata datainsamlingar, den första genomfördes vid Cryptosporidiumutbrottets inledande skede då många var sjuka, den andra ett år efter utbrottet.

Kontakt:
Erika Wall, fil.dr i sociologi, tel. 063-16 55 92, mobil 070-693 28 12                 

– Det handlar om att kompetensutveckla kursansvariga lärare på utbildningen Strategisk Information & Kommunikation, en utbildning som riktar sig mot ett yrkesområde som domineras av kvinnor, berättar Annica Ahlholm, en av personerna bakom projektet.

Det nya magisterprogrammet riktar sig till den som vill utveckla en organisations informationshantering och kommunikation.

Programmets kursansvariga lärare har nu, tack vare anslaget från Tillväxtverket, möjligheten att lära sig hur man på bästa sätt inspirerar till företagsamhet och entreprenörskap.

– De här 10-12 lärarna kommer att utvecklas inom företagsamhet på ett professionellt plan. Tanken är att de ska bli bättre på att stödja studenter i att gå från idé till handling, berättar Annica Ahlholm vid Institutionen biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan.
Kreativitet och entreprenörskap

Projektet är uppdelat i tre faser: kompetensutvecklingsinsatser (workshops, föreläsningar och individuella samtal) för kursansvariga, en seminarieserie samt en skrift för att sprida resultaten. De kursansvariga bjuder in föreläsare de själva väljer. Tanken är att det ska vara föreläsare som är aktuella för just de här kursansvariga och deras verkliga problemställningar och att detta ska underlätta i handledningen av studenterna i riktiga ”case”. 

– Det mesta kommer att kretsa kring pedagogiska frågor, om hur man får studenterna att känna sig trygga i sitt entreprenörskap, det vill säga att gå från idé till handling, säger Annica Ahlholm. Vi kommer även att utvärdera den här satsningen 2013 och presentera resultatet för högskolan – bland annat genom en rapport i serien Vetenskap för profession.

Fakta
Strategisk Information & Kommunikation är en magisterutbildning på helfart och distans och första terminen startar våren 2012.

Maria Lindh är projektledare för de kursansvarigas kompetensutveckling. Annica Ahlholm är projektmedlem och stödjer de kursansvariga i arbetet med studenternas process att gå från idé till handling.

Strategisk Information & Kommunikation startades utifrån ett identifierat behov av att studenter lär sig att handla, vilket passar bra ihop med högskolans devis Vetenskap för profession.

2012 fyller Bibliotekshögskolan 40 år. Det kommer att firas med olika arrangemang under året så håll utkik!

Kontaktinformation
För mer information: Annica Ahlholm, tfn 070-747 72 99, e-post annica.ahlholm@hb.se