Metastasin är ett protein som har en nyckelfunktion i spridningen av tumörceller.
Från tidigare forskning vet man att metastasin aktiveras genom bindning av kalciumjoner och att det sedan binder till och modulerar andra proteiner.
Ökar spridningen av tumörceller
En bindningspartner till metastasin är ett så kallat motorprotein som kallas för ickemuskulärt myosin. Motorproteiner är motorn för cellrörlighet. Genom att binda till detta kan metastasin öka spridningen av tumörceller och fungerar alltså som en gaspedal på cancermotorn.
– Med hjälp av en metod som kallas för röntgenkristallografi lyckades vi för första gången få detaljerad information om hur proteinet metastasin binder till ett motorprotein; en process som underlättar spridningen av tumörceller, säger forskaren Gergely Katona.
Detaljerad bild av proteiner
Hittills har man kunnat avbilda metastasin och kalciumjonbunden metastasin med hjälp av röntgenkristallografi, men nu har forskarna vid Göteborgs universitet för första gången lyckats avbilda strukturen av kalciumjonaktiverad metastasin med ett inbundet ickemuskulärt myosinfragment.
– Bilden ger oss kunskap om regioner i både metastasin och motorproteinet som är avgörande för att metastasin kan binda till motorproteinet. Denna kunskap är viktigt för att ta fram läkemedel som till exempel blockerar just de regionerna och på det sättet förhindrar inbindandet.
Bilden av de två molekylerna hjälper oss att förstå hur metastasin binder till motorproteinet och på det sättet ökar cellrörligheten och därmed spridningen av tumörceller. Och den förståelsen öppnar för en utveckling av nya läkemedel som förhindrar den skadliga samverkan mellan molekylerna och kan sätta stopp för spridningen av tumörcellerna.
– Man kan genomföra avbildningen med en ögonblicksbild på metastasin och motorproteinet. Nästa steg är att skapa en slags film för att undersöka hur molekylerna rör sig när de binder till varandra, säger Gergely Katona.
Gergely Katona är forskare vid Institutionen för kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet.
Postdoktor Sang Hoon Lee och universitetslektor Petter Holme, vid institutionen för fysik, har byggt en nätverksmodell för hur människor tar sig fram för att nå en specifik destination. Båda forskarna tillhör den kreativa forskningsmiljön Icelab vid Umeå universitet.
Lee och Holme har använt datorsimulerade navigatörer, med de mest grundläggande egenskaperna hos människor, vilka försöker ta sig från en punkt till en annan i en miljö de inte riktigt känner. Dessa navigatörer har en känsla av riktning och ett minne av var de varit men ingen mental karta över området.
– Genom att jämföra hur snabbt dessa hitta fram till sina mål med den kortaste vägen man skulle fått från en GPS kan man förstå hur lättnavigerad en stadsdel eller en byggnad är, säger Petter Holme.
Forskarna har testat sin metod på olika verkliga kartor – från Manhattan och Boston, till Schweiz järnvägsnät och en labyrint utanför Leeds Castle i England. Naturligtvis lyckas labyrinten lura navigatörerna så de inte navigerar mycket bättre än en person som vandrar slumpmässigt.
Vilken nytta kan denna modell få i praktiken?
– Modellen skulle kunna användas för att underlätta för fotgängare i urbana miljöer. Det kan hända att ett område blir lättare att navigera om man stänger av vissa vägar och passager, säger Petter Holme, som själv har ett mediokert lokalsinne.
INFORMATION OM ICELAB
Integrated Science Lab, IceLab, bildades år 2010 och är en enhet för forskning och utbildning som bygger teorier och metoder för att förstå levande system. Man använder verktyg från fysik, matematik och datavetenskap. IceLab bedriver tvärvetenskaplig forskning och utbildning i skärningspunkten mellan fysik, matematik, samhällsvetenskap och livskunskap. Det finns cirka 20 heltidsanställda i forskargruppen, alla med olika bakgrund vilket bidrar till en unik forskningsmiljö.
http://www.org.umu.se/icelab/
LÄNK TILL ARTIKEL
http://prl.aps.org/abstract/PRL/v108/i12/e128701
Artikeln är publicerad i Physics Review Letters 108 2012 och har titeln Exploring Maps with Greedy Navigators. Författare är Sang Hoon Lee och Petter Holme.
Organiska solceller baserade på ledande plast är ett lågprisalternativ som nu uppnått tillräckligt höga prestanda för att kunna skalas upp och bli konkurrenskraftiga. Men solelen måste kunna lagras från dag till natt, liksom el från vindkraftverk från blåsiga till vindstilla dagar.
I vanliga batterier är det metalloxider som bär laddningen. Materialen, till exempel kobolt, är dyra och ändliga resurser. Därför letar man efter lösningar med billiga och helst förnybara material.
– Naturen har löst problemen för mycket länge sedan, säger Olle Inganäs, professor i biomolekylär och organisk elektronik vid LiU och huvudförfattare till artikeln i veckans utgåva av Science.
Inspirationen hämtade han från växternas fotosyntes, där elektroner laddade av solenergi transporteras av kinoner – elektrokemiskt aktiva molekyler baserade på bensenringar med sex kolatomer. Som råvara valde han svartlut som är en biprodukt från tillverkning av pappersmassa. Svartluten består till stor del av lignin, en biologisk polymer som finns i växternas cellväggar.
För att kunna utnyttja kinoner som laddningsbärare i batterier skapade Inganäs och hans polske kollega Grzegorz Milczarek en tunn film ur en blandning av pyrrol och ligninderivat från svartluten. Filmen, 0,5 mikrometer i tjocklek, används som katod i batteriet.
Visionen är att erbjuda möjligheter att lagra förnybar el där den produceras, utan att bygga upp stora nät. För vindkraften planeras stora satsningar i flera länder. Samtidigt har prestanda hos billiga organiska solceller nu nått en kritisk nivå. En forskargrupp vid University of California har nyligen rapporterat en verkningsgrad på drygt tio procent av energin i det infångade solljuset.
Enligt Olle Inganäs som själv under många år forskat om organiska solceller är den verkningsgraden tillräcklig för att starta en industriell uppskalning av tekniken.
– Nu behövs i stället mer forskning kring nya system för energilagring baserade på billiga och förnybara råvaror. Lignin utgör 20–30 procent av biomassan i ett träd, så det är en källa som aldrig tar slut.
ARTIKEL
Renewable cathode materials from biopolymer/conjugated polymer interpenetrating networks [Ref 1]av Grsegorz Milczarek och Olle Inganäs. Science 23 mars 2012.
KONTAKT:
Professor Olle Inganäs, +1- 805-845-2416, +1- 805-459-6067 (under forskningsvistelse i Kalifornien, tänk på tidsskillnaden – 8 timmar) olle.inganas@liu.se
Resultaten publiceras i tidskriften Molecular Ecology idag. Studien är ett internationellt samarbete lett av forskare vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.
Den ullhåriga mammuten försvann från Eurasiens och Nordamerikas fastland för cirka 10 000 år sedan. Men på Wrangels ö i Arktiska oceanen lyckades en liten population överleva i ytterligare 6 000 år. Det har tidigare diskuterats om Wrangels ö var tillräckligt stor för att upprätthålla en livskraftig mammutpopulation eller om mammutarna var dömda att dö ut på grund av minskande genetisk variation och inavel.
Genom att analysera DNA från ett stort antal mammutfossil kunde forskarna studera förändringar i genetisk variation.
– Vi fann att ungefär hälften av den genetiska variationen förlorades vid slutet av förra istiden för ungefär 10 000 år sedan” säger Veronica Nyström forskare vid Naturhistoriska riksmuseet. Däremot ser vi ingen ytterligare förlust av genetisk variation under de följande 6 000 åren då mammuten var isolerad på Wrangels ö.
Detta tyder på att populationen på Wrangels ö var tillräckligt stor för att behålla genetisk variation och undvika inavel. För att undersöka detta vidare användes matematiska populationsmodeller.
– Vi uppskattade den effektiva populationsstorleken på Wrangels ö till cirka 500 individer, säger Pontus Skoglund, doktorand vid Uppsala Universitet, som har gjort merparten av dataanalyserna.
Effektiv populationsstorlek är ett genetiskt mått som på ett ungefär motsvarar antalet individer som reproducerar sig i en population, och är en term som genetiker ofta använder sig av för att undersöka hur evolutionära processer påverkar populationer. Det totala antalet individer som en effektiv populationsstorlek motsvarar kan variera mycket beroende på levnadssätt, exempelvis om djuren lever i par eller om bara ett fåtal av individerna reproducerar sig.
– De här resultaten är väldigt spännande, eftersom många bevarandeprojekt har som målsättning att upprätthålla en effektiv populationsstorlek på just 500 individer, säger Love Dalén, docent vid Naturhistoriska riksmuseet. Våra resultat stödjer därmed idén om att en effektiv population av denna storlek är tillräcklig för att bevara genetisk variation över tusentals år.
Resultaten tyder därmed även på att när mammutarna på Wrangels ö slutligen dog ut så skedde det plötsligt, kanske på grund av människans ankomst eller en snabb förändring i miljön.
KONTAKTUPPGIFTER
Love Dalén
Docent i evolutionsbiologi
Enheten för molekylärsystematik, Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm
Telefon: 070-777 27 94
Epost: love.dalen@nrm.se
Martin Testorf
Vetenskapskommunikatör, Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm
Telefon: 08 5195 4037
Mobil: 0709 42 90 11
E-post: martin.testorf@nrm.se
– Tråkigt nog har bestånden av gädda i Stockholms ytterskärgård, Kalmarsund och i andra delar av Östersjön minskat rejält under senare tid, berättar Anders Forsman. Vi tror att forskning, ny kunskap och praktiska åtgärder gemensamt kan bidra till att vända utvecklingen och återskapa livskraftiga bestånd av gädda i framtiden, fortsätter han.
Inom projektet ska man studera storlek och tillväxt av gädda i insjöar och kustnära områden i Östersjön för att öka förståelsen av hur ekologiska och evolutionära processer bidrar till produktivitetsskillnader mellan fiskbestånd.
– Det här är ett gemensamt projekt där vi kombinerar och drar nytta av våra olika specialkompetenser och forskningsinriktningar, förklarar Per Larsson.
Tillgången på fisk varierar mellan sjöar, vattendrag och områden i haven. Dessutom blir fisk inte lika storvuxen överallt. Exempelvis bildar abborre bestånd av småvuxna tusenbröder i vissa tjärnar, medan individer över kilot är vanliga i andra sjöar. Även gäddan varierar i antal och storlek. I Sverige har exempelvis hälften av alla storfiskregistrerade gäddor med en vikt över 17 kilo fångats i ett och samma vattendrag i Skåne. Varför är det så? Kan man göra något för att det ska bli fler stora fiskar?
Några av frågorna i projektet handlar om variation på individnivå. Bland annat ska man ta reda på om gäddor växer olika fort beroende på att somliga individer har tur och får en god start i livet. ”Om de är födda med silversked i munnen” för att använda Anders Forsmans uttryck. Det kan också vara så att vissa gäddyngel ”valt rätt föräldrar” så att de är bärare av egenskaper som gör att de kan växa fortare än andra.
– I sådana fall kanske man kan använda sig av sådana indikatoregenskaper vid urvalet av avelsfiskar och på så vis utveckla mer storvuxna bestånd av gädda, spekulerar Anders Forsman.
Inom projektet kommer man även att göra jämförelser mellan olika gäddbestånd i sjöar och vattendrag. Ett av syftena är att undersöka om skillnader i storlek och tillväxt kan förklaras av miljöfaktorer. I sådana fall kanske det går att tillämpa biologisk ingenjörskonst och öka produktiviteten genom att manipulera miljön.
Forskarna vill också ta reda på om olikheter i storlek och tillväxt delvis beror på att bestånden är evolutionärt anpassade till olika lokala förhållanden. Om olikheterna är genetiskt betingade kanske man kan förbättra en population genom att föra in individer med eftersträvansvärda egenskaper och arvsanlag.
– Det finns dock exempel på att en sådan blandning av genpooler kan leda till att populationen försämras, säger Anders Forsman. Därför måste forskningen komma före praktiska tillämpningar, menar han.
– Våra frågor är av allmänt intresse för förståelsen av biologisk mångfald och för tillämpad naturvårdsbiologi, berättar Per Larsson. Vi hoppas givetvis också att vår forskning ska bidra till utvecklandet av ett mer uthålligt brukande av naturresurser i samband med yrkesfiske, vattenbruk och rekreationsbaserat fritidsfiske, avslutar han.
MER INFORMATION
Anders Forsman och Per Larsson ingår i Linnéuniversitetets spetsforskningsgrupp Linnaeus University Centre for Ecology and Evolution in Microbial model Systems. Här kan du läsa mer om gruppen: lnu.se/lnuc/eemis
KONTAKTUPPGIFTER
Anders Forsman, 070-627 27 38
Per Larsson, 070-622 37 79
Christina Dahlgren, pressansvarig, 070-572 26 56, christina.dahlgren@lnu.se
– Väljer skolan att inte prata om det som är svårt och kan göra ont på grund av rädsla för att elever ska bli kränkta, kan lärare inte heller bemöta främlingsfientliga idéer hos eleverna, säger Emma Arneback, som skrivit en avhandling i pedagogik vid Örebro universitet.
I en undersökning från 2002, som gjorts på uppdrag av Skolverket, uppger 16 procent av rektorerna att det förekommer rasism på deras skola. Lärarna uppskattar att det förekommer rasism i var tionde skolklass och var femte elev med utländsk bakgrund uppger att de utsätts för etniska kränkningar i skolan.
För att komma tillrätta med problemen infördes från och med 2006 nya lagar som skulle göra det lättare att förhindra kränkande behandling av elever i skolan. Men Emma Arneback har analyserat skolors likabehandlingsplaner och hennes forskning visar att kränkningsprinciperna används på olika sätt i olika skolor. Hur skolan ser på lagen har blivit avgörande för vilka samtal som kan och får föras i klassrummet.
Olika förhållningssätt till kränkningsprincipen
– Det handlar om när läraren är skyldig att sätta stopp för ett samtal. Gör man det inte förrän diskussionen är uppenbart kränkande så är risken stor att någon redan har blivit drabbad, säger Emma Arneback.
Men om läraren sätter stopp redan när det finns en möjlighet att någon skulle kunna bli kränkt, finns det en risk för att lärare och elever inte kan diskutera känsliga politiska frågor alls. Ståndpunkter och argument, som kan vara känsliga, får då inte en chans att komma till ytan för att möta andra tankar och idéer.
– Det kan alltså bli så att lärare på en skola välkomnar politiska samtal i skolan till dess att en kränkning blivit bekräftad, medan en annan skola intar en sluten position och inte tillåter några politiska uttryck som är känsliga och kan göra ont för att kunna garantera trygghet.
– I praktiken finns det tecken på att skolans möjligheter att motverka främlingsfientlighet i samhället har försvårats i och med att skolans ansvar i praktiken avgränsats till att förhindra kränkningar i skolan.
– I en sluten skola kan lärare och andra elever inte bemöta främlingsfientliga idéer, eftersom man inte får diskutera dem. Det väcker frågor om det inte är bättre att prata om det istället för att förhindra och förbjuda.
Skolan står inte alltid för det goda
Avhandlingen visar dessutom att man sällan diskuterar främlingsfientlighet som ett strukturellt problem i skolan, där det kan förekomma underordning av elever med utländsk bakgrund. Likabehandlingsplanerna framställer nästan alltid skolan som ”god” i relation till den potentiellt främlingsfientliga eleven.
– Skolor glömmer ofta bort att det inte bara är enskilda elever som bär på fördomar. Det finns ett behov i skolorna att arbeta med den främlingsfientlighet som uppstår i den egna verksamheten och är en del av stukturen både i skolan och i samhället, säger Emma Arneback.
Tidigare forskning visar till exempel att elevernas skolböcker ofta utgår från att mottagaren är svensk, vit och kristen. Elever med utländsk bakgrund betecknas som invandrare och de skillnader som lärarna gör mellan olika kulturella koder får betydelse för vem eleven förväntas vara och får möjlighet att bli i skolan. Invandrare kategoriseras som annorlunda och underordnade.
– Det är förvånande att det finns så få idéer om bemötande av främlingsfientlighet som uppstår på grund av strukturerna i skolan och i samhället, avslutar Emma Arneback.
KONTAKTUPPGIFTER
Emma Arneback:
E-post: emma.arneback@oru.se
Telefon: 019-303471
I sin avhandling har Clara Schmitow undersökt hur det går till när spädbarn börjar skilja mellan olika människor och olika ansiktsuttryck. Ett sätt att studera dessa frågor är att analysera spädbarns blickbeteende. I sina experiment vid Spädbarnslabbet vid Uppsala universitet har Clara Schmitow, doktorand vid institutionen för psykologi, använt olika metoder för att studera barnens blick.
I den första studien testades en huvudmonterad kamera, en liten kamera som barn bär på sina huvuden som en hatt för att registrera blick-beteende i ”livesituationer”. Efter att man kunnat konstatera att metoden med huvudkameran fungerade kunde spädbarn från 10 till 14 månaders ålder observeras i olika ”livesituationer”. Det kunde till exempel handla om två människor som samverkade i en normal konversation eller byggde med klossar. Det observerades att spädbarn riktade mer uppmärksamhet mot klossbyggandet än mot konversationen, speciellt klossarna och händerna på aktörerna.
I den andra studien observerades spädbarn i en annan ”livesituation”. Ett nytt, tvetydigt objekt visades för 10 månader gamla spädbarn, medan en förälder och en försöksledare var närvarande. Om ingen information lämnades under presentationen av leksaken tittade barnen på försöksledaren mer än på föräldern, förmodligen för att leta efter information.
I den sista studien analyseras spädbarns blickbeteende i detalj med en dator som kan mäta ögonrörelser, så kallad ”corneal eye-tracking”. I denna studie visades bilder på föräldrars och främlingars emotionella uttryck (rädd/neutral/glad) för 14 månader gamla spädbarn. Resultaten visade att spädbarn diskriminerade mellan de tre emotionella uttrycken och reagerade starkast på de rädda ansiktena. Dessutom kunde det observeras att spädbarnens pupiller vidgades mer när de tittade på ansiktet till den förälder som inte var föräldraledig.
– Studien indikerar att fördelningen av föräldraledighet mellan föräldrarna kan påverka hur spädbarn bearbetar andra människors emotionella uttryck, säger Clara Schmitow.
– Studiens resultat väcker många frågor men den viktigaste slutsatsen är att barn kring sin första födelsedag verkar skilja mellan mammors, pappors och främlingars emotionella uttryck och använder dessa uttryck för att reglera sitt beteende. Dessutom har en ny metod, en huvudmonterad kamera, visats kunna fånga spädbarns blickbeteende i ”livesituationer”, säger Clara Schmitow.
Kontakt:
Clara Schmitow, Clara.Schmitow@psyk.uu.se
Avhandling:
The Social World Through Infants’ Eyes: How Infants Look at Different Social Figures
Mer än hälften av föräldrarna är arbetslösa och hälften har varit deprimerade i minst en månad. Sjukdomar, både fysiska och psykiska, större konflikter i familjen eller släkten, och dålig ekonomi är också vanliga. Utbildningsnivån är lägre än riksgenomsnittet. En dryg femtedel har också drabbats av att en anhörig dött.
I studiens första fas har 202 föräldrar intervjuats. Alla har barn som är aktuella inom socialtjänsten i sex östgötakommuner. De utgör en fjärdedel av alla sådana ärenden i kommunerna. De har antingen själva sökt hjälp för att de är bekymrade för sitt barn, eller blivit anmälda, exempelvis av skola eller grannar som misstänker att barnet far illa.
Studien görs av FoU-centrum i Linköping, i samarbete med CKS och Linköpings universitet. Den leds av Bo Davidson och Margareta Bredmar, forskare i pedagogik respektive sociologi vid IBL, Institutionen för Beteendevetenskap och Lärande. I projektet arbetar också åtta socialsekreterare som medforskare.
Det är tunga siffror de tagit fram, siffror som tycks bekräfta bilden av en ond cirkel av arbetslöshet, dålig ekonomi, depression och sjukdom, som drabbar inte minst barnen.
Men forskarna vill nyansera den bilden.
– Barnen mår inte så dåligt, föräldrarna mår sämre, säger Margareta Bredmar. Barnen hamnar på relativt höga nivåer när deras livskvalitet skattas av föräldrarna.
Den mest utslagsgivande faktorn för om barnen också mår dåligt är ifall de har en neuropsykiatrisk diagnos, dvs. ADHD, autism eller liknande. Det är också en mycket hög andel, eller 25 procent, av alla barn i studien som har en sådan diagnos.
– I den här gruppen finns inte bara fattiga, arbetslösa ensamstående föräldrar, utan också väletablerade familjer med god ekonomi, som kan ha ett barn med ADHD som de behöver stöd för att klara av.
De flesta, 80 procent, i studien klassas dock som arbetarklass eller stående utanför arbetsmarknaden, resterande 20 procent tillhör mellanklass och det som kallas serviceklass, dvs. högre samhällsskikt. Hälften av de intervjuade är positiva till socialtjänstens insatser medan 30 procent är klart negativa.
– De som är missnöjda känner sig inte respekterade och har också fått byta handläggare flera gånger, säger Bo Davidson.
De insatser som erbjuds är olika former av stöd, kontakter med BUP eller att barnen placeras i familjehem. Insatserna skiljer sig åt beroende på föräldrarnas inkomstnivå. I de högsta skikten är det vanligare med insatser i form av stöd i föräldrarollen eller stöd till barnen. För de fattiga är placeringar av barn i familjehem vanligare. Det är svårt att i studien belägga några tydliga samband mellan insatser och hur föräldrarna uppfattar utfallet.
– Möjligen kan vi se ett svagt negativt resultat vid placeringar, säger Bo Davidson.
De hittar heller inget starkt samband mellan hur föräldrar respektive barn mår. Medan dålig ekonomi är det som mest påverkar föräldrarna, är det i barnens fall om de har en diagnos. I en mindre andel av familjerna mår både barn och föräldrar mycket dåligt. I fas två av studien görs djupintervjuer med dessa föräldrar och barn.
Studien görs i samarbete med ett norskt projekt som leds av Willy Lichtwarck, professor i socialt arbete. Den kunskap som genereras ska förhoppningsvis leda till att det sociala arbetet med barn och familjer utvecklas.
LÄNK TILL RAPPORT
Studiens första fas redovisas i rapporten Familjer i socialtjänsten – levnadsvillkor, livssituation och erfarenheter av socialtjänsten
KONTAKTUPPGIFTER
Bo Davidson 013-282565, bo.davidson@liu.se,
Margareta Bredmar 013- 281838, margareta.bredmar@liu.se
The Omnidirectional floor skapades för att träna militärer. Brittiskt TV har gjort produkten världsberömd. ”Golvet” är ett resultat av svensk forskning, utförd av Daniel Johansson vid Högskolan i Skövde, Örebro universitet och företaget MSE Weibull.
En grupp markstridssoldater övar i en stridsfordonssimulator. På given order öppnar de en dörr och kliver ut i en virtuell miljö. Där kan de röra sig fritt och utföra olika uppdrag. Många arméer runt om världen önskar sig en simulator där det går att öva på det här sättet. Men för att simuleringen ska fungera måste soldaterna röra sig på en yta som översätter deras rörelser i det fysiska rummet till rörelser i den virtuella världen. Fram till idag har golv som klarar detta varit gigantiskt dyra och stora.
The Omnidirectional floor
Nu finns en relativt billig och storleksmässigt hanterbar lösning på problemet ovan. Lösningen kallas The Omnidirectional floor och är utvecklad av Daniel Johansson, industridoktorand vid Högskolan i Skövde, Örebro universitet och företaget MSE Weibull.
Daniel hittade fram till lösningen genom att renodla de funktioner som ett golv av den här typen måste ha.
– Jag kom fram till att golvet egentligen bara ska klara två grundläggande krav: Det ska tillåta en person att gå i alla riktningar och med tiden ta personen tillbaka till centrum. Det är just dessa två krav som The Omnidirectional floor uppfyller, säger Daniel Johansson.
16 trianglar
The Omnidirectional floor består av 16 trianglar gjorda av metallrullar, tillsammans bildar trianglarna en cirkel. Ett motordrivet band under trianglarna snurrar på metallrullarna. En person som står still på golvet kommer därför att åka tillbaka mot golvets centrum. Om personen istället springer på golvet ökar rullarnas hastighet ju längre från golvets centrum personen kommer.
– Till golvet används ett trackingsystem som håller reda på var en person befinner sig på ytan och styr hastigheten på rullarna, säger Daniel Johansson.
Ett berömt golv
Daniel Johanssons golv har redan nått internationell uppmärksamhet. The Gadget Show i brittiska Channel 5 använde sig av golvet när de byggde den ultimata simulatorn för datorspelet Battlefield 3. En trailer från programmet på youtube och har idag visats över 3 miljoner gånger.
Det är storleken och kostnadseffektiviteten som gör Daniel Johanssons uppfinning unik. Det finns andra tekniska lösningar som utför ungefär samma sak som The Omnidirectional floor. Den mest avancerade finns på Max Planck-institutet i Tyskland.
– Det golvet är stort som en gymnastiksal och kostar flera tiotals miljoner, berättar Daniel Johansson.
Disney
Daniel Johansons doktorsavhandling resulterade i en konkret produkt som går att köpa. Golv, trackingsystem och dator för styrning går lös på 110 000 euro. Även om golvet ursprungligen utvecklades för att träna militär personal har företag från andra områden än det militära visat sitt intresse för produkten.
– När vår demonstrator är klar ska folk från Disney komma hit och testa. De vill undersöka om golvet skulle kunna gå att använda i deras temaparker. Dessutom har företag som arbetar med rehabilitering hört av sig och är intresserade, avslutar Daniel Johansson.
Daniel Johansson är 31 år och uppvuxen i Älmhult. Sin forskarutbildning har han fått vid Örebro universitet och Högskolan i Skövde där han varit knuten till företagsforskarskolan RAP. Han arbetar idag på företaget MSE Weibull i Älmhult.
Daniel Johansson disputerade den 10 februari 2012 med avhandlingen:Convergence in mixed reality-virtuality environments: facilitating natural user behavior
Professor Magnus Evander, virusforskare vid institutionen med klinisk mikrobiologi, leder projektet Beredskap mot utbrott av infektionssjukdomar med förödande ekonomisk effekt och har nu fått totalt 3,6 miljoner kronor för att bygga en prognosmodell.
Plötsliga utbrott av infektioner orsakar inte bara sjukdom och dödsfall. I framför allt tredje världen har de också förödande effekter på ett lands ekonomi. Projektet syftar till att öka kapaciteten för att förutsäga, förhindra och mildra effekterna av sådana sjukdomsutbrott. Den myggburna virussjukdomen Rift Valley-feber används som modell av forskarna. Utbrott av denna virusinfektion får katastrofala effekter i form av hög dödlighet hos boskapen och allvarlig sjukdom, inklusive dödsfall, också hos människorna i området. Dessutom beläggs de länder som drabbas av ett utbrott med ett exportförbud för djurprodukter, något som ofta är landets största inkomstkälla.
Utbrotten av Rift Valley-feber påverkas starkt av miljö- och klimatförändringar. För att möjliggöra specifika motåtgärder vill forskarna utveckla en noggrann prognosmodell som bygger på translationell forskning, dvs. med inslag av både teoretisk och direkt sjukvårdsanknuten forskning. Virusets förekomst i myggor, djur och människor analyseras och de myggarter som är viktiga för smittöverföringen kartläggs. Med hjälp av bl.a. geografiska informationssystem (GIS) och satellitnavigationssystemet GPS (Global Positioning System) byggs sedan en modell för att bättre förutsäga var och när utbrott av sjukdomen kan väntas. I modellen integreras också de kulturella och sociala faktorer som påverkar risken för att utsättas för Rift Valley-feber.
Allmänt sett kommer resultaten att förbättra de befintliga systemen för tidig varning och ge system för beslutsfattande. Sådana system för tidig varning med hög upplösning är viktiga för samhällen som inte har möjlighet att ersätta de förödande ekonomiska förluster som ett utbrott skulle innebära.
En närmare beskrivning av projektet finns i
KONATKTUPPGIFTER
kontakta gärna professor Magnus Evander,
tel. 090-785 17 90
e-post magnus.evander@climi.umu.se
Vänerns unika lax- och öringstammar i Gullspångsälven och Klarälven har förändrats sedan 1960-talet. Det visar en omfattande genetisk kartläggning som SLU-forskare gjort. Trots att förändringarna i flera fall varit påtagliga återstår så tydliga stamskillnader att de även fortsättningsvis bör betraktas som genetiskt unika och skyddsvärda.
Vänern har två av världens få kvarvarande bestånd av insjölevande lax samt ett antal storvuxna öringstammar. Dessa har länge varit viktiga för fisket. Sedan 1800-talet har omfattande exploatering av deras lek- och uppväxtområden i tillrinnande vattendrag kraftigt försämrat förutsättningarna. En majoritet av de ursprungliga laxfiskstammarna är därför idag utdöda. Det finns fortfarande vild produktion av lax och öring i Klar- och Gullspångsälvarna men de kvarvarande stammarna är mycket svaga.
Bortfallet som orsakats av vattenkraftsutbyggnad kompenseras genom en omfattande odlings- och utsättningsverksamhet. Försvagade vilda bestånd och odlingsverksamhet, där antalet avelsfiskar varit lågt och stamkorsningar förekommit, kan misstänkas ha påverkat stammarnas genetiska sammansättning.
För att få svar på hur stora förändringar som skett har SLU, tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Karlstad universitet, genomfört en omfattande genetisk kartläggning av laxen och öringen i Vänern. Genom att jämföra genetisk information som extraherats från fjällprover, insamlade under tidigare decennier, med nutida material har det varit möjligt att analysera hur stammarna förändrats över tiden.
Resultaten från studien visar att Gullspångsälvens och Klarälvens lax- och öringstammar har förändrats sedan 1960-talet. De främsta orsakerna är att fiskar av de naturliga stammarna korsats, både avsiktligt och oavsiktligt, samt att det funnits för få föräldrafiskar. Exempelvis har andelen ”ursprungliga gener” hos dagens Gullspångslax skattats till endast ca 70 %, vilket motsvarar ett tillskott av omkring 6–9 % ”Klarälvsgener” per generation sedan 1960-talet – en mycket hög nivå.
Resultaten är således mycket bekymmersamma. Att bevara de vilda stammarna och revidera den nuvarande odlings- och utsättningsverksamheten är en grundförutsättning för att skapa ett långsiktigt hållbart laxfiske i Vänern. I rapporten ges rekommendationer för hur man på ett mer effektivt sätt ska kunna skydda och bevara Vänerstammarnas genetiska status.
KONTAKTPERSONER
Alfred Sandström: 010-478 42 41, alfred.sandstrom@slu.se
Johnny Norrgård: tel 0761-350 266, johnny.norrgard@kau.se
Samhällsrelevans och nytänkande tillsammans med god vetenskaplig förankring har varit ledord när stiftelsens bedömargrupper har granskat de inkomna idéerna. De idéer som till sist valdes ut har lyckats kombinera det vetenskapliga innehållet med ett nytänkande och ett samhällsrelevant perspektiv.
Bland de fyra belönade idéerna under rubriken Åldrandets utmaningar får David Edvardsson, forskarassistent vid Institutionen för omvårdnad, ett projektstöd för Utveckling av ett ”minimum data set” för personorientering och hälsa inom svensk äldre- och demensvård.
Projektets syfte är att genomföra nationellt representativa mätningar av hälsa och livskvalitet hos äldre i särskilda boenden, samt att utvärdera i vilken utsträckning den vård som ges är personcentrerad. Projektet ska utveckla en svensk motsvarighet till så kallade ’minimum data sets’, vilket innebär att bygga upp en metodik för systematiska skattningar med utgångspunkt i internationellt jämförbara, valida och reliabla mått på dels äldres hälsa och livskvalitet, dels graden av personcentrerad vård, och att använda den metodiken för att få en återkommande inblick i vården som bedrivs och dess inverkan på hälsa hos äldre i särskilda boenden.
Observera att David Edvardsson föreläser om just vårdmiljöer vid torsdagens Vetenskapslunch (22 mars kl. 12:15) i Kafé Station, Umeå.
Bland tre belönade idéer under rubriken Barns och ungas hälsa och välbefinnande får Anna Oudin, postdoktor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för yrkes- och miljömedicin, stöd för projektetBarnastma, stress och luftföroreningar – ett samspel mellan psykisk och fysisk miljö.
Projektet syftar till att bättre förstå hur fysisk och psykisk miljö inverkar på barns hälsa och välbefinnande genom att studera orsakssambanden mellan luftföroreningar, stress och astma hos barn i Sverige. Data från svenska register är en viktig förutsättning för projektet. Anna Oudin ingår i SIMSAM-nätverket i Umeå, och projektet blir en del av SIMSAMs forskningsprogram ”Registerbaserad forskning om barndomen för livslång hälsa och välfärd”.
KONTAKTUPPGIFTER
David Edvardsson:
www.umu.se/sok/personalkatalog/visa-person?uid=dadlut99
Anna Oudin:
www.umu.se/sok/personalkatalog/visa-person?uid=anou0004
– Det politiska landskapet ser i stort sett likadant ut idag som för 100 år sedan. Varför fortsätter politiken att vara nationell i en tid av stark globalisering? Jag har tittat på frågor som dessa med utgångspunkt i socialdemokratin, men många av mina slutsatser är intressanta för alla som vill lyfta politiken utanför nationen, säger Adrienne Sörbom.
I sin nya bok Politikens gränser: globalisering, socialdemokrati och banden till nationen visar Adrienne Sörbom att trots att socialdemokratin präglas av internationalism binds den av starka idéer om Sverige som den självklara platsen för politik. Detta har flera skäl.
– Det handlar bland annat om ett slags vardagligt förankrad idé om att politik handlar om sådant som kan tas om hand om inom ett land, som vård, skola och omsorg. Det som ses som icke-nationellt däremot, det är något udda. För de frågorna får man hitta på speciella organisationer. Globalisering blir därför något som rörelsen i hög grad låter internationella organisationer framförallt i Bryssel ta hand om. Hoppet om att komma bort från baksidorna med den ekonomiska globaliseringen har därmed exporterats till en annan plats. Och rörelsen förblir internationell i hjärtat, men långt ifrån i praktiken, säger Adrienne Sörbom.
Med utgångspunkt i resultaten från den socialdemokratiska rörelsen pekar Adrienne Sörbom på mekanismer som kan finnas inom många typer av organisationer. Det handlar bland annat om synen på vem det är som får vara medlem eller inte, om det är en person som bor i Sverige eller inte. För de organisationer och rörelser som vill släppa kopplingen till nationen är det centralt att bygga upp sin verksamhet utifrån från själva frågan istället för att bygga på nationell representation.
– Hur globaliserad eller internationaliserad en rörelse kan också handla om den interna ideologin. Beroende på hur ideologin är utformad kommer organisationen att både vilja och förmå globalisera sina verksamheter. Slutligen spelar även det som inom forskning på området kallats för organisatoriskt hyckleri stor roll. Alltså förmågan att säga en sak men göra en annan. Det är en användbar förmåga, men den kan skapa en förvirring och tröghet. Genom att säga att man redan arbetar globalt samtidigt som man förlägger den praktiska globaliseringen av politiken till en specifik del av organisationen som ofta har för lite resurser för sitt uppdrag kan man visa att man redan är globaliserad, fastän man i praktiken inte är det, säger Adrienne Sörbom.
Adrienne Sörbom är docent i sociologi och har under många år forskat kring politik, rörelser och engagemang. Hon är verksam vid Stockholm Centre For Organizational Research på Stockholms Universitet (www.score.su.se) och Handelshögskolan i Stockholm.
KONTAKTUPPGIFTER
adrienne.sorbom@score.su.se 08– 674 74 13 alt 070 – 777 37 08
Politikens gränser: globalisering, socialdemokrati och banden till nationen utkommer på Atlas förlag.
Om lungorna utsätts för giftiga kemikalier måste en tidig behandling med antiinflammatoriska läkemedel sättas in för att förhindra svåra skador, skriver Elisabeth Wigenstam i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet den 30 mars.
Risken att utsättas för giftiga kemikalier kan uppstå under vissa typer av arbete eller vid en olycka med utsläpp. I Bhopal, Indien, inträffade 1984 en uppmärksammad olycka där flera tusen personer omkom sedan en tank med metylisocyanat hade exploderat. Ännu årtionden efteråt lider människor i området av kroniska lungsjukdomar som följd av en exponering i hög dos. Andra ämnen som kan orsaka förödande skador även lång tid efter exponering är olika senapsgaser.
Inandning av giftiga kemiska ämnen kan orsaka irritation i luftvägarna och i högre doser också en akut lungskada. Den klassiska behandlingen i det läget är kortikosteroider, ett slags inflammationsdämpande läkemedel. I avhandlingen framkommer att de är effektiva om de kan ges inom två timmar efter inandningen av de skadliga ämnena. De förhindrar då den direkta inflammationen i lungorna och bidrar dessutom till att minimera risken för kroniska skador.
Det finns emellertid ett behov av att söka alternativ till steroiderna eftersom de kan försämra immunförsvaret så att personen lättare råkar ut för andra sjukdomar. Avhandlingen visar att behandling med antioxidanten vitamin E inom en timme efter inandning av det senapsgasliknande ämnet melfalan kan minska antalet inflammatoriska celler i lungorna hos möss och skydda mot skadlig tillväxt av bindväv.
Om en kemisk katastrof inträffar är det viktigt att veta hur man bäst behandlar de drabbade personerna. Triage är en väletablerad metod i sjukvården, som går ut på att snabbt avgöra vilket slags vård de drabbade behöver men det kan vara särskilt svårt om personen inte visar några synliga symptom. Studier från Iran-Irakkriget 1980-88 visar att symtomen ofta inte kommer förrän dagar eller veckor efter exponering för senapsgas, och då är det för sent med skadeförebyggande åtgärder. Lungskadorna som uppstår är mycket svåra och kräver ofta livslång behandling. Resultaten från avhandlingen kan förhoppningsvis ligga till grund för ett bättre omhändertagande i dessa sammanhang.
Elisabeth Wigenstam (tidigare Grundström) är uppvuxen i Sorsele. Efter magisterexamen i molekylärbiologi vid Umeå universitet och studier vid biomedicinska forskarskolan är hon doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin. Hon är anställd vid FOI i Umeå.
KONTAKTUPPGIFTER
Elisabeth Wigenstam
tel. 090-10 66 68
e-post elisabeth.wigenstam@foi.se
Fredagen den 30 mars försvarar Elisabeth Wigenstam, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med den svenska titeln Patogenes och behandling av kemiskt inducerad lungskada (Engelsk titel: Pathogenesis and treatment of chemical-induced lung injury).
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-52738 ]
År 2000 diagnostiserades 0,16 procent och år 2005 0.04 procent av alla tvååringar i Göteborg med någon form av autismspektrumstörning. 2010 hade andelen ökat till 0,8 procent. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Enligt doktoranden Gudrun Nygren och hennes handledare professor Christopher Gillberg vid Gillbergcentrum, som är världsledande inom autismforskning, beror ökningen på flera faktorer, bland annat på en ökad kunskap och medvetenhet om hur autismspektrum kan yttra sig vilket gör att fler fall upptäcks.
Men trots ökade kunskaper ställs diagnosen ofta med flera års fördröjning. Forskarna vid Gillbergcentrum har nu utvärderat en kombination av två metoder som kan användas inom barnhälsovården för screening av alla barn i samband med 2,5-åringarnas obligatoriska hälsobesök på BVC – men även tidigare när misstanke uppstår.
Den ena metoden, M-CHAT, är en vidareutveckling gjord i USA av ett instrument som tidigare utarbetats av Simon Baron-Cohen och Christopher Gillberg. I metoden används frågeformulär och intervjuer med föräldrar för att brett fånga in symtom på autismspektrum-störningar.
Den andra metoden, utarbetad av vid Gillbergcenter av Gudrun Nygren och medarbetare, går ut på att BVC-personal utbildats i att observera barnets förmåga till delad uppmärksamhet, så kallad ”joint attention”:
– Svårigheter i förmågan till ”joint attention” är centralt för barn med autism och kan märkas från första levnadsåret. Det handlar om en bristande förmåga att ge respons på kontakt från andra och att själv initiera kontakt, vilket hämmar ömsesidigheten i kontakten och samspelet med andra. Med hjälp av de metoder vi utvärderat kan personal på BVC upptäcka en sådan avvikelse betydligt tidigare hos ett barn, säger doktoranden Gudrun Nygren.
Metoderna har sedan 2010 testats på omkring 5 000 barn, i samverkan mellan barnhälsovården, Gillbergcentrum, BNK, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus och barnhabiliteringen. Som ett resultat blev femtiofyra barn hänvisade till fortsatt utredning inom barnneuropsykiatrin, av dessa konstaterades 48 ha autismspektrumstörningar (40 pojkar och 8 flickor).
– Översatt till vetenskapliga termer innebär det att denna kombination av två metoder för screening visar en känslighet på 96%. Ett annat mått visar att 90 procent av de barn som screeningen identifierat också bekräftas ha autismspektrumstörning när en mer omfattande utredning genomförts. Våra resultat visar på utmärkta egenskaper för de båda screeningmetoderna, säger Gudrun Nygren.
Forskarnas förhoppning är att metoderna, tillsammans med ökad kunskap hos BVC-personal, fortsatt ska leda till att fler barn får diagnosen tidigt och därmed tidigare kan få hjälp. Autismscreening ingår nu i det ordinarie BVC programmet för hälsouppföljning i Göteborg.
– Grundförutsättningen för autismscreening inom på BVC är att BVC-personal får utbildning, att det finns effektiva rutiner för vidare utredning vid misstanke om autism och möjligheter till individuellt planerade insatser för de barn som är i behov av dessa, säger Gudrun Nygren.
Avhandlingen Screening and diagnosis for autism försvarades vid Sahlgrenska akademin den 16 mars.
Håkan Bengtsson, masterstudent i sjukgymnastik, har analyserat data från 6 272 matcher med 26 av de främsta europeiska klubbarna. Materialet omfattar 2 739 skador och utgör världens största databas i sitt slag. Resultaten redovisas vid en regional konferens i sjukgymnastik torsdag 22 mars.
Med ledning av de uppgifter som klubbarna en gång i månaden skickar till forskarna i Linköping har Håkan Bengtsson granskat hur skadefrekvensen påverkas av tre faktorer:
• hur matchen slutade
• hemmaplan eller bortaplan
• typ av tävling.
Det visade sig att matchresultatet hade det tydligaste sambandet med andelen skador. I förlustmatcher var risken för skada 21 procent större än i vinstmatcher, i oavgjorda matcher 15 procent större.
– Vi vet inte vad som är hönan och ägget här. Mest troligt är att någon skadas under matchen och att det leder till förlust. Den springande punkten är att klubbarnas medicinska arbete är viktigt för det sportsliga resultatet, säger Håkan Bengtsson.
Lite överraskad blev han av att spel på hemmaplan medförde en högre skaderisk än på bortaplan. En tänkbar förklaring är att hemmalagen spelar mer offensivt med långa snabba löpningar. När det gäller tävlingsformen framstod spel i Champions League som något farligare än i den nationella serielunken.
Håkan Bengtssons studie bygger på nio års insamlingsarbete i Football research group med professor Jan Ekstrand i spetsen. Forskningen finansieras av bland andra den europeiska fotbollsunionen UEFA och engelska Premier League.
Den regionala konferensen i sjukgymnastik arrangeras av Linköpings universitet och de fyra landstingen i sjukvårdsregionen. Konferensen bjuder på elva presentationer och en gästföreläsning av den brittiska professorn Nadine Foster.
ÖVRIG INFORMATION
Tid: 22 mars 2012 kl 10:00–16:30.
Plats: Berzeliussalen, Campus US, Linköping.
Hemsida med program: http://www.hu.liu.se/sg-utb/regional-konferens
KONTAKT
Håkan Bengtsson, 013-318990, 070-4164191, info.frg@telia.com (fotbollsskadestudien)
Åsa Fahlstedt, 010-1031754, asa.fahlstedt@liu.se (konferensen)
