När stora mängder växtplankton, närmare bestämt cyanobakterier, samlas vid vattenytan uppstår algblomning. Det försämrar kvaliteten på Östersjöns vatten kraftigt på sommaren.
Övergödning och global uppvärmning ligger bakom ökningen av cyanobakterier, som ofta anses vara en bidragande orsak till att beståndet av fisk minskar i Östersjön. Men hur de bidrar till näringsväven, alltså alla Östersjöns sammanlänkade näringskedjor, har varit svårt att mäta.
Viktig mat för djurplankton
En ny studie som tar hjälp av genetiska markörer visar nu att cyanobakterier utgör upp till 70 procent av djurplanktonens föda – och att de är viktiga för fiskbeståndet i Östersjön.
– Senaste årens forskning har nyanserat bilden av cyanobakterier som enbart dåliga. Tidigare har vi trott att djurplankton inte kan äta cyanobakterier, men vår studie visar att djurplankton har många sätt att anpassa sig för att ta vara på den föda som finns tillgänglig. Därmed bidrar cyanobakterierna till produktionen av både djurplankton och fisk i Östersjön, säger forskaren Andreas Novotny vid Stockholms universitet.
Blir del av näringsväven
Att cyanobakterier är den dominerande födan för djurplankton beror också på tajming. Den kraftiga algblomningen på våren består av pansarflagellater och kiselalger, inte cyanobakterier, och inträffar så tidigt på året att djurplankton ännu inte hunnit växa till sig.
– Medan vårens blomning i stor utsträckning faller ned till botten, är det bara en liten del av sommarens cyanobakterier som bidrar till sedimentet på botten. Sommarens cyanobakterier äts i stället av djurplankton och blir på så sätt del av näringsväven i det öppna vattnet, säger forskaren Monika Winder vid Stockholms universitet.
Med hjälp av ny dna-teknik har forskare undersökt maginnehållet hos mikroskopiska djurplankton. De upptäckte att upp till 70 procent av deras föda består av cyanobakterier. På bilden ses en hinnkräfta. Bild: Andreas Novotny
Driver på försämringar för fiskar
Men att cyanobakterierna är viktiga som föda innebär inte nödvändigtvis att kraftigare blomningar skulle ge större fiskebestånd. Cyanobakterier binder och omformar det kväve som finns i atmosfären så att växter kan ta upp det, vilket leder till att effekterna av övergödning förvärras.
Tillväxten ökar också mängden av organiskt material som faller ner till botten, både döda plankton men också avföring från djurplankton och fisk. Detta leder i sin tur till utbredningen av syrefria bottnar, något som påverkar bottenlevande djur och fiskar negativt.
– Cyanobakterier gynnas av högre temperaturer och kommer att spela en ännu större roll i framtidens varmare klimat. Därför är det viktig att vi förestår deras roll i näringsväven och hur de påverkar våra fiskebestånd, säger Andreas Novotny.
Cyanobakterier producerar gifter
Cyanobakterier saknar många av de näringsämnen som är viktig för djurs tillväxt och kan dessutom producera gifter. Detta har gjort att cyanobakterier ofta ansetts minska både reproduktion och tillväxt hos djurplankton och fiskar.
Forskare har tidigare inte haft möjlighet att studera i detalj hur mikroskopiska djurplankton väljer föda. Därför har man antagit att djurplankton undviker cyanobakterier om de har möjlighet, men det har den nya studien nu alltså motbevisat.
– Metodutvecklingen på dna-området har givit oss ekologer nya verktyg att studera livet i havet på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. Genom att jämföra det dna från växtplankton som finns i magen på djurplankton med det dna som finns tillgängligt i vattnet kan vi få en uppfattning om olika djurplanktons födoval. Det är en pusselbit som oftast saknats i ekologiska näringsvävsmodeller, säger Monika Winder.
Monika Winder, Institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet. monika.winder@su.se
Andreas Novotny, I nstitute for the Oceans and Fisheries, University of British Columbia. andreas.novotny@ubc.ca
Crohns sjukdom och ulcerös kolit innebär en kronisk inflammation i tarmen. Tillståndet kallas också inflammatorisk tarmsjukdom, IBD.
En studie visar nu att IBD kan öka risken att utveckla lymfkörtelcancer, lymfom, som är en cancerform som drabbar immunsystemet.
– Tidigare studier av lymfomrisk vid IBD har varit för små för att dra säkra slutsatser. Studierna har inte tagit hänsyn till viktiga systematiska fel och har inte varit representativa för dagens IBD-patienter, säger forskaren Ola Olén vid Karolinska institutet.
I den nya studien ingick nästan 170 000 IBD-patienter från svenska och danska medicinska register mellan 1969 och 2019. För att räkna ut risken att utveckla lymfom jämfördes patienterna med personer utan inflammatorisk tarmsjukdomar.
Låg risk att drabbas av lymfom
Forskarna upptäckte att patienter med både Crohns sjukdom och ulcerös kolit hade en förhöjd risk att drabbas av lymfom, men risken var högst hos patienter med Crohns sjukdom. Det var främst T-cellslymfom och aggressiva B-cellslymfom som drev riskökningen.
– Vi fann en ökad relativ risk för olika typer av lymfom vid både Crohns sjukdom och ulcerös kolit, men det är viktigt att poängtera att den absoluta risken för lymfom är mycket låg, säger forskaren Jonas Ludvigsson vid Karolinska institutet.
– Riskökningen motsvarar endast ett extra fall av lymfom bland 1000 personer med IBD som följs i tio års tid.
Ökning kan bero på behandlingen
Risken för lymfom har ökat hos patienter med Crohns sjukdom under de senaste två decennierna. Det här sammanfaller med den ökade användningen av immunmodulerande läkemedel, som påverkar immunförsvaret och dämpar inflammationen, vid behandling av IBD.
Den högsta risken att utveckla cancersjukdomen observerades hos patienter som fått dessa läkemedel, men forskarna upptäckte i studien att även patienter som inte fått sådana läkemedel hade en ökad risk för lymfom.
– Det tyder på att både sjukdomens inflammation och dess behandling spelar roll, säger Ola Olén och fortsätter:
– Eftersom det pratas mycket om lymfomrisk vid användning av immunomodulerande behandling är det viktigt att klargöra att även sjukdomen och inflammationen i sig verkar driva lymfomutveckling. Man måste ta hänsyn till och diskutera detta när man sätter in moderna behandlingar där det kanske finns en oro för att behandlingarna ska öka risken för lymfom.
Nästa steg för forskarna är att titta på mer detaljerade data för att besvara frågan om vad som spelar mest roll för lymfomrisken – själva sjukdomen eller behandlingen av den.
Ola Olén, överläkare och docent vid institutionen för medicin, Karolinska institutet, ola.olen@ki.se
Lampans led-teknik framhålls ofta för sina fördelar – att den är energisnål, att den håller länge och att tekniken går att styra på olika sätt. Men att led-lampan kan ge upphov till flimmer nämns inte lika ofta.
Kan ge huvudvärk och migrän
När ljuset varierar över tid uppstår effekter som vi kan se med blotta ögat – och sådana vi inte kan se. I värsta fall kan dessa ljusvariationer över tid påverka hälsan negativt, framför allt genom att orsaka huvudvärk eller migrän.
Det är något som forskare vid Lunds universitet fokuserar på. I faktarutan nedan förklarar en av dem, Johannes Lindén, hur man kan märka att en led-lampa flimrar.
Få koll på lampflimmer – forskaren tipsar
Ett enkelt sätt att få en indikation på om en lampa orsakar flimmer är att rikta en mobilkamera mot led-ljuskällan. Om du på skärmen ser ett slags randmönster kan det vara ett tecken på att lampan ger upphov till flimmer.
Mobilkameran ska hållas så nära ljuskällan som möjligt, men även om man gör det är det inte säkert att randmönstren uppstår, trots att lampan kan orsaka flimmer.
Ett annat sätt är att vifta med en penna i ljuset från lampan. Om det då ser ut som flera pennor kan det vara en indikation på att lampan ger upphov till flimmer.
Bild: Lunds universitet.
Med hjälp av QR-koden på lampans förpackning kan man utläsa de tillåtna gränsvärdena enligt de nya EU-reglerna. Värdet för ”flimmermått” får inte överskrida 1,0, och värdet för ”stroboskopiska effekter” får inte bli högre än 0,9.
Under 2024 skärps reglerna ytterligare och gränsvärdet för de stroboskopiska effekterna får då inte vara högre än 0,4.
Se också upp med dimmers. Det är vanligt att flimmer uppstår först när man dimrar, även om man har en så kallad led-kompatibel dimmer eller universaldimmer. Ställ krav på att ditt ljus ska vara flimmerfritt även i dimrat läge.
Är du extra känslig? Om du mår dåligt i en viss lokal kan det bero på ljuset. Läs mer i texten nedan.
Forskarna konstaterar att det fortfarande saknas kunskap om hur flimmer ska mätas på bästa sätt. EU slog visserligen 2021 fast gränsvärden för hur mycket flimmer och så kallade stroboskopiska effekter som ska tillåtas från en led-lampa. Men – kraven är svåra för belysningsindustrin att leva upp till, bland annat för att standarderna är otydliga, menar forskarna.
Nya upplysande rapporter
För att öka kunskapen om flimmer och dess påverkan på människan har forskarna nu, i ett projekt, publicerat en serie rapporter om led-teknik och flimmermått.
– I projektet synliggör vi flera oklarheter och missförstånd när det gäller flimmer och vilka mått och termer som ska användas, och i rapporterna försöker vi förklara så att informationen ska bli begriplig för både belysningsbranschen och konsumenterna. För det är rätt krångligt för alla, säger Johannes Lindén, fysiker och ljusforskare.
”Överväg att lämna tillbaka lampan”
I faktarutan ovan beskrivs hur man kan se tecken på att en lampa flimrar, via ränder som syns när en mobilkamera riktas mot lampan.
Det finns ingen absolut koppling mellan ränder i mobilen och att lampan flimrar, säger forskaren Johannes Linden. Ränderna innebär dock att det är mycket sannolikt, säger han, att ljuset från lampan varierar i intensitet och kan ge upphov till flimmer eller så kallade stroboskopiska effekter.
Om man då får ränder när man håller kameran mot en lampa hemma, vad gör man som vanlig konsument med den informationen?
Är det en ny lampa och du har kvittot kvar, överväg att lämna tillbaka lampan till butiken, säger Johannes Lindén.
– Jag skulle gå tillbaka med lampan. En led-lampa räknas ju faktiskt inte som förbrukningsvara, som glödlampor gör.
Mer sparsam användning
Ett annat alternativ är att använda en flimrande lampa sparsamt, fortsätter Johannes Lindén.
– Du kanske inte ska använda lampan om den är tänkt att användas långa stunder och som enda ljuskälla i rummet. Du kanske kan använda lampan i garaget eller i en trappa istället. Men om du tror att du är känslig för ljusvariationer och misstänker att flimmer kan ge dig huvudvärk skulle jag tipsa om att kassera lampan.
Går inte alltid att lita på siffrorna
Man kan också skanna koden på lampans förpackning, se faktarutan ovan. Då kommer man till en databas där det framgår huruvida lampan ligger under gränsvärdena eller inte.
Kruxet, säger Johannes Lindén, är att databasen inte är 100 procent tillförlitlig. Ibland står till exempel värdet ”noll” i databasen vad gäller flimmer eller så kallade stroboskopiska effekter. Och då är något inte helt rätt.
Hur är det med lampor där man faktiskt ser ett svagt flimmer med blotta ögat? Bör de användas?
– Om du misstänker att du är en känslig person, byt ut lampan. Du kanske är känslig för starkt ljus eller andra starka ljusstimuli och lätt får huvudvärk. Då är det troligt att du är känslig för flimmer också.
”Lömskt” flimmer
Ett problem med EU:s gränsvärden, menar forskarna, är att dagens riktlinjer bara omfattar synbara effekter.
– Riktlinjerna missar därför i praktiken de neurologiska besvär som uppstår till följd av icke-synbara effekter av ljusvariationer – som huvudvärk och koncentrationssvårigheter, säger Johannes Lindén.
Han menar att det finns indikationer på att en del människor påverkas mer än andra av osynliga ljusvariationer.
– Just de osynliga variationerna är lömska. De kan leda till att en del människor mår dåligt i vissa miljöer utan att de förstår att ljuset är orsaken.
Vill ha mer kontakt med ljusindustrin
Johannes Lindén och forskarkollegor hoppas att medvetenheten om flimmer och andra konsekvenser av ljusvariatoner ska öka och att kommunikationen mellan industri och forskning ökar.
– Under 1980- och 90-talen gav lysrören upphov till flimmerproblem. Nu är det led-baserad belysningsteknik som behöver uppmärksammas. Genom en ökad dialog mellan belysningsbranschen och akademin kan den fortsatta forskningen om flimmer fokusera på de delar som vi behöver veta mer om, säger Johannes Lindén.
Lästips: Här kan du läsa om forskning kring flimmer (temporal ljusmodulation) och olika typer av hälsobesvär:
Stora förhoppningar finns att kvantdatorer kan ge revolutionerande nya möjligheter att simulera kemiska processer. Det skulle kunna få en stor påverkan på allt från utvecklingen av nya läkemedel till nya material.
Nu har forskare på Chalmers tekniska högskola för första gången i Sverige använt en kvantdator för att räkna på ett verkligt problem inom kemi.
− Kvantdatorer skulle i princip kunna hantera fall där elektroner och atomkärnor rör sig på mer komplicerade sätt. Om vi kan utnyttja den potentialen till fullo borde vi kunna flytta gränsen för vad som är möjligt att beräkna och förstå många steg framåt, säger forskaren Martin Rahm vid Chalmers tekniska högskola.
Ökar förståelse av egenskaper i nya material
Inom fältet kvantkemi använder man kvantmekanikens lagar för att förstå vilka kemiska reaktioner som är möjliga, vilka strukturer och material som går att utveckla och vad de har för egenskaper.
Sådana studier sker vanligtvis med hjälp av beräkningar på superdatorer, byggda med konventionella logiska kretsar. Det finns dock en gräns för vilka beräkningar traditionella datorer klarar.
Eftersom kvantmekanikens lagar beskriver naturen på skalor som är mindre än atomer, tror många forskare att en kvantdator borde vara bättre lämpad att räkna på molekyler än en vanlig dator.
− Det mesta är kemi i grund och botten. Till exempel våra energibärare, inom biologi såväl som i gamla och nya bilar, är elektroner och atomkärnor arrangerade på olika sätt i molekyler och material. Problemen vi löser i fältet kvantkemi handlar bland annat om att räkna ut vilka av dessa arrangemang som är mer troliga eller fördelaktiga, samt deras egenskaper, säger Martin Rahm.
Viktigt steg framåt
Det är en bit kvar tills kvantdatorerna kan uppnå det forskarna strävar mot. Forskningsfältet är fortfarande ungt, med förhållandevis små modellberäkningar som kompliceras av brus från kvantdatorns omgivning.
Men forskarna på Chalmers har nu hittat en metod som de ser som ett viktigt steg framåt. Metoden kallas Reference-State Error Mitigation , REM, och går ut på att korrigera för felen som uppstår på grund av brus. Det sker genom att använda beräkningar på både en kvantdator och en konventionell dator.
− Studien är ett test på konceptet att vår metod förbättrar kvaliteten på kvantkemiska beräkningar. Den är ett användbart verktyg som vi kommer använda för att förbättra våra beräkningar på kvantdatorer framöver, säger Martin Rahm.
Ny metod rättar till fel
Principen för metoden är att först undersöka ett så kallat referenstillstånd. Det görs genom att beskriva och lösa samma problem både på en konventionell dator och på en kvantdator.
Detta referenstillstånd motsvarar en mer ungefärlig beskrivning av en molekyl än det ursprungliga problem man vill att kvantdatorn ska lösa, och är sådant att en konventionell dator kan lösa det snabbt.
Genom att även mäta lösningen för referenstillståndet på kvantdatorn får man en precis uppskattning av hur mycket fel som orsakas av brus. Skillnaden mellan de två datorernas lösningar kan sedan användas för att korrigera lösningen till det ursprungliga svårare problemet när det körs på kvantprocessorn.
Beräkning av mindre molekyler
Genom att kombinera den nya metoden med data från Chalmers kvantdator Särimner har forskarna nu lyckats räkna ut den inneboende energin i små exempelmolekyler som vätgas och litiumhydrid. Motsvarande beräkningar kan idag utföras snabbare med en konventionell dator, men den nya metoden representerar en viktig utveckling och är den första demonstrationen av kvantkemiska beräkningar på en kvantdator i Sverige.
− Vi ser goda möjligheter att utveckla metoden vidare för att göra beräkningar på större, mer komplexa molekyler när nästa generation kvantdatorer står redo, säger Martin Rahm.
Kvantdatorn Särimner
Särimner är namnet på en kvantprocessor med fem qubits, eller kvantbitar, byggd på Chalmers. Namnet kommer från den fornnordiska mytologin, där grisen Särimner slaktades och åts upp varje dag, för att sedan återuppstå.
Särimner har nu ersatts av en större dator med 25 qubits, och målet är att bygga en kvantdator med 100 qubits som kan lösa problem långt bortom kapaciteten för dagens bästa konventionella superdatorer.
Martin Rahm, docent i teoretisk kemi vid institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers tekniska högskola, martin.rahm@chalmers.se
Pandemin förde med sig personalbrist och ändrade arbetsrutiner i hälso- och sjukvården. Den aktuella studien har undersökt sådant som jobbtillfredsställelse och självuppskattad stress och utmattning hos medicinsk och administrativ personal inom svensk kvinno- och nyföddhetsvård. De 957 enkätsvar som studien bygger på samlades in 2021.
Nästan en femtedel utmattade
Runt 80 procent av de svarande medarbetarna angav under pandemin att de upplevde en hög arbetsbelastning. Ungefär hälften av de svarande angav också att deras arbetsbelastning hade ökat.
18 procent, alltså knappt en femtedel, visade sig ligga över det kliniska gränsvärdet för utmattning, ett tidigt tecken på utbrändhet.
”Varningsklockor”
I hela gruppen låg fyra procent av medarbetarna så högt på skattningsskalorna att de överskred det kliniska gränsvärdet för utbrändhet.
– Vi ser starka varningsklockor för att betydligt fler riskerar att drabbas av utbrändhet om arbetsbelastningen inte regleras, säger Karolina Lindén, barnmorska och docent på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Fler stressade kvinnor
Kvinnor rapporterade signifikant högre nivåer av stress och utmattning än män. Även yngre studiedeltagare rapporterade högre nivåer av stress och utmattning. Yngres arbetstillfredsställelse var dessutom lägre, jämfört de mer erfarnas.
– Personalen som arbetar med kvinno- och nyföddhetsvård var högt belastade redan innan pandemin och de som fick en ännu högre arbetsbelastning under pandemin var extra utsatta, säger Magnus Åkerström, docent på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Studien har utformats för att undersöka arbetsmiljön och hälsan under pandemin för de anställda, och fortsätta följa dem upp till fem år.
Karolina Lindén, barnmorska, docent och universitetslektor, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet karolina.linden@gu.se
År 2016 drabbades 15 000 hektar veteodling i Bangladesh av en förödande svampsjukdom, wheat blast. Utbrottet halverade skördarna och därmed också tillgången på vete i landet.
Wheat blast hade tidigare bara noterats i Sydamerika, och när odlingen i Bangladesh drabbades etablerades ett globalt konsortium under International Maize and Wheat Improvement Center för att snabbt hitta lösningar.
Internationella forskare, bland annat från Sveriges lantbruksuniversitet, har därefter både studerat växtsjukdomen i Bangladesh och spridit kunskap.
– Nyligen ordnade vi till exempel en workshop i Bangladesh där ett trettiotal forskare från olika länder deltog. Bland dessa fanns studenter som fick lära sig allt kring sjukdomen och den metodik vi använder, säger forskaren Aakash Chawade vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Motståndskraftigt vete togs fram
Men forskningssamarbetet har också lett till flera praktiska åtgärder. I en stor plattform i fält studeras nu tusentals genotyper av vete, såväl från Bangladesh som från andra länder, och utvärderas för att hitta resistens mot wheat blast.
Det har lett till att Bangladesh nu utvecklar resistenta sorter som räddar skörden för tusentals bönder och bidrar till en säkrare tillgång på mat i landet.
Tusentals genetiska varianter av vete från flera länder utvärderas nu i Bangladesh för att hitta fler källor till resistens mot svampsjukdomen wheat blast. Bild: Aakash Chawade
Odlingarna har ökat
Tack vare nya sorter som kan stå emot svampangrepp kan nu vete odlas med framgång i Bangladesh. Veteodlingen har dessutom ökat med 3 000 hektar jämfört med året innan.
Hittills har tolv resistenta sorter utvecklats i fyra länder med hjälp av plattformen som byggdes i Bangladesh.
– Detta är ett enastående exempel på hur forskning om sjukdomsresistens och växtförädling kan åstadkomma stor förändring både för odlare och konsumenter. Vårt arbete påverkar livsmedelssäkerheten på allvar, säger Aakash Chawade.
Nytt projekt i Zambia
Han lyfter även fram vikten av globala samarbeten för att relativt snabbt kunna leverera forskningsresultat.
– Genom samlade krafter inom ramen för ett internationellt konsortium kunde vi bidra till forskning som effektivt mildrade effekterna av wheat blast.
Ytterligare ett internationellt samarbetsprojekt ska nu studera sjukdomens biologi samt utveckla och sprida sorter som är resistenta mot wheat blast, denna gång i Zambia.
Mer om svampsjukdomen Wheat blast
Wheat blast orsakas av svampen Magnaporthe oryzae pathotype triticum. Den sprids genom infekterade frön och överlever även på skörderester. Den sprids också genom sporer som kan färdas långa sträckor genom luften. De olika underarterna kan infektera olika gräsarter som korn, ris och vete.
Magnaporthe oryzae trivs i varmt och fuktigt klimat och underarterna är spridda i de tropiska delarna av både Sydamerika och Sydasien. Det första angreppet av wheat blast upptäcktes 1985 i Brasilien och sjukdomen är nu utbredd i Sydamerika.
Aakash Chawade, universitetslektor vid institutionen för växtförädling
Sveriges lantbruksuniversitet, aakash.chawade@slu.se
Under några decennier har förekomsten av förmaksflimmer i ung ålder ökat något, men det sker från låga nivåer. En studie har nu undersökt sambandet mellan för tidig födsel, fostertillväxt och risken att utveckla förmaksflimmer upp till medelålder.
– Förmaksflimmer i ung ålder kan innebära en tung socioekonomisk börda för individen, och det behövs mer kunskap om de bakomliggande orsakerna till sjukdomen. Våra fynd kan synliggöra behovet av att övervaka och förebygga sjukdomen hos fler grupper med förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom, säger forskaren Fen Yang vid Karolinska institutet.
Något förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdomar
Enligt Socialstyrelsen är cirka fem procent av barn som föds i Sverige prematura, alltså födda innan graviditetsvecka 37. Det är känt sedan tidigare att för tidigt födda barn, men också bebisar som är ovanligt små respektive stora vid födseln, har en något förhöjd risk att drabbas av hjärtsjukdomar som till exempel stroke och hjärtsvikt senare i livet.
Hittills har dock kunskapen om risken för förmaksflimmer* i de här grupperna varit begränsad.
* Förmaksflimmer ökar risken för bland annat stroke och är den vanligaste formen av hjärtarytmi, det vill säga störningar i hjärtats rytm. Främst drabbas medelålders och äldre. Bland unga är förekomsten låg och uppskattas till 0,12–0,16 procent.
Risken för förmaksflimmer ökar
I den nya studien såg forskarna en något förhöjd risk att drabbas av förmaksflimmer upp i medelåldern för barn som fötts för tidigt. De såg också en ökad risk för barn som var stora i förhållande till den tid som en graviditet har pågått, så kallad gestationsålder.
– För barn som föds små för gestationsålder finns en förhöjd risk för förmaksflimmer upp till 18 års ålder men inte senare i vuxenlivet, säger docent Krisztina László vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet.
Riskökningen var 30 procent för prematura barn, 55 procent för barn som var stora i förhållande till graviditetslängd, gestationsålder, och 71 procent för barn som både var prematura och stora vid födseln.
I ett nästa steg vill forskarna studera sambandet mellan för tidig födsel, fostertillväxt och risken för förmaksflimmer bland äldre.
Åtta miljoner födslar ingick i studie
Resultaten bygger på statistiska analyser av drygt åtta miljoner födslar från danska (under åren 1978-2016), finska (1987-2014) och svenska (1973-2014) medicinska födelseregister. Födslarna matchades mot förekomsten av förmaksflimmer i de nationella patient- och dödsorsaksregistren fram till 2021. Resultaten har jämförts med syskon i samma familjer. Eftersom det är en observationsstudie kan inte några orsakssamband fastställas.
Forskningen är ett samarbete mellan forskare vid Karolinska institutet, Uppsala universitet, Aarhus universitet i Danmark, Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet, Institutet för hälsa och välfärd i Finland och Fudanuniversitetet i Kina.
Fen Yang, doktorand vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska institutet, fen.yang@ki.se
Krisztina László, docent vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska institutet, krisztina.laszlo@ki.se
En dominerande uppfattning i debatten om klimatförändringar är att det inte är relevant att inrikta sig på befolkningsmängden för att minska utsläppen. Detta eftersom befolkningen, enligt resonemanget, bara växer i de fattigaste länderna, vars bidrag till globala koldioxidutsläpp är försumbart. De största utsläppen kommer ju från rika länder, där befolkningen inte längre växer.
Men det sättet att resonera håller inte, menar Giangiacomo Bravo, professor vid Linnéuniversitetet, efter att ha studerat 30 års utsläppsdata.
– Vår grundliga analys tyder på att strategier för begränsning av klimatförändringar bör inrikta sig även på befolkningsfrågan, vid sidan av konsumtion per capita och tekniska innovationer. Det behövs en övergripande strategi för lösa problemen, säger han.
Världsbankens fyra inkomstgrupper, för länder
Världsbanken har fyra klassificeringar av inkomster för världens länder: low, lower-middle, upper-middle och high. Dessa är baserade på respektive lands bruttonationalinkomst, BNI, per capita.
Befolkningsökning främsta pådrivaren
Giangiacomo Bravo och kollegor har analyserat 30 års utsläppsdata för alla världens länder. Genom att dela upp länderna i fyra inkomstgrupper enligt Världsbankens klassificering, se faktaruta ovan, kunde forskarna bekräfta att låginkomstländernas bidrag till utsläppsökningar verkligen är begränsat. Men de fann också att:
Befolkningen växer i alla fyra inkomstgrupperna.
Det största bidraget till de globala koldioxidutsläppen kommer från den övre medelgruppen.
Befolkningstillväxten är den främsta pådrivaren av ökade utsläpp i alla inkomstgrupper utom den övre medelgruppen.
Den framgångsrika minskningen av utsläpp per capita som inträffat i höginkomstländer utplånas av den ökning av befolkningen som samtidigt ägt rum i denna grupp.
– Vår analys stöder inte den allmänna uppfattningen att ökad välfärd är den huvudsakliga faktorn bakom ökade koldioxidutsläpp globalt. Det är definitivt en viktig faktor, men bortser man från befolkningsökningar får man en missvisande bild av verkligheten, säger Giangiacomo Bravo.
Rom, Italien – där befolkningen minskar. Bild: Hilthart Pedersen, Unsplash.
Han fortsätter:
– Utvecklade länder med stabil eller minskande befolkning bör därför sluta bekämpa dessa trender och istället anamma dem. Precis som små befolkningsökningar i rika länder kan skapa stora utsläppsökningar, kan befolkningsminskningar i rika länder ha stora fördelar för utsläppen framöver.
Giangiacomo Bravo, professor vid Institutionen för samhällsstudier, Linnéuniversitetet giangiacomo.bravo@lnu.se
Sedan drygt 50 år räknar frivilliga ornitologer antalet fåglar vid olika tider på mer än tusen platser i Sverige. Eftersom inventeringarna utförs på samma sätt varje år är det möjligt att följa hur antalet fåglar på en plats förändras över tid.
Årets rapport, som omfattar 224 fågelarter, vittnar om förändringar.
– Vi ser en tydlig trend i att värmeälskande arter blir vanligare medan köldföredragande arter minskar i antal. Ett varmare klimat förändrar i allra högsta grad våra fågelsamhällen, säger Åke Lindström, biologiprofessor vid Lunds universitet.
Fåglar räknas varje år
Inom Svensk Fågeltaxering övervakar biologiska institutionen vid Lunds universitet förändringar i de svenska fågelbeståndens storlek. Räkningarna är en del av Naturvårdsverkets och Länsstyrelsernas miljöövervakningsprogram och syftar bland annat till att upptäcka oroväckande förändringar.
Fåglarnas aktiemarknad
För att beskriva klimatförändringarnas påverkan på populationerna använder forskarna en så kallad klimatindikator. Varje fågelart representeras av ett temperaturvärde som speglar om arten generellt finns i varma eller kalla klimat. Här brukar man tala om ”varma” respektive ”kalla” arter.
Därefter beräknas hur medeltemperaturen på de svenska fågelsamhällena förändras över tid, ungefär på det sätt som olika index beskriver hur aktiemarknaden utvecklar sig. Indikatorn visar att de svenska fåglarna består av allt fler individer av varma arter och allt färre kalla fåglar.
– Sedan 2002 har klimatindikatorn ökat stadigt och de senaste två åren har haft de hittills högsta värdena, säger Åke Lindström.
Ett varmare klimat gör att den svarthakade buskskvättan blir allt vanligare på våra breddgrader. Bild: Åke Lindström
Utöver förändringarna bland arter som funnits länge i landet vandrar också helt nya arter in. Åke Lindström nämner bland annat svarthakad buskskvätta, brandkronad kungsfågel, ägretthäger och vitstjärnig blåhake – färggranna arter som ofta väcker entusiasm hos ornitologer.
Samtidigt har mildare, ofta isfria vintrar och varmare somrar bidragit till att mer traditionellt svenska arter börjat söka sig längre norrut. Det gäller exempelvis gärdsmyg, nötväcka och häger.
– Även bofinken söker sig längre upp och finns numera ända upp i de fjällnära skogarna i Norrlands inland. Den nordliga gräns som vi tidigare sett har förskjutits, säger Åke Lindström.
Traditionella svenska arter som nötväckan flyger norrut.
Fler inventerare behövs
Undersökningen Svensk Fågeltaxering är helt beroende av allmänheten och de 740 frivilliga inventerare som varje år ställer upp och räknar fåglar i sina tilldelade områden. Forskarna hoppas att årets rapport ska inspirera fler och ökade inventeringsinsatser från en ny fågelintresserad generation.
– För att fortsätta hålla en hög klass på rapporterna krävs en stabil återväxt av inventerare. Detta kommer bara att bli viktigare i en tid när naturen pressas från många håll, samtidigt som det dras in på nödvändiga resurser för att följa, sköta och skydda densamma, säger Åke Lindström.
Åke Lindström, professor vid biologiska institutionen, Lunds universitet, ake.lindstrom@biol.lu.se
Motorcykelgäng finns spridda över hela landet och har klubbhus i många regioner. Maffialiknande organisationer är starkt lokaliserade till Göteborg och Stockholm. Det konstateras, bland annat, i en ny rapport om den organiserade brottslighetens geografi i Sverige.
Bakom rapporten, skriven på uppdrag av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, står Amir Rostami, docent i kriminologi vid Högskolan i Gävle, och Hernan Mondani, docent i sociologi vid Umeå universitet, båda verksamma vid Institutet för framtidsstudier.
Lönsamma ekonomiska brott
Antalet samarbeten i brott har ökat rejält i Sverige sedan 1990-talet, enligt rapporten. Det gäller våldsbrottslighet men framför allt ekonomisk brottslighet, där ökningen är mycket stor.
– Det handlar om bedrägerier mot staten, som skattebrott och välfärdsbrott, men också bedrägerier mot enskilda. Brottsvinsterna är stora. Den kriminella ekonomin bedöms omsätta 100 till 150 miljarder årligen, säger Amir Rostami.
”Mobila” brottslingar
Vad gäller brottslighetens geografi sticker några svenska kommuner ut. I exempelvis Botkyrka och Södertälje ses stora spridningseffekter även utanför de så kallade utsatta områdena. I dessa kommuner har organiserad brottslighet också funnits under lång tid. Forskarna pekar även på så kallade ”mobila individer”.
– Dessa individer rör sig över stora geografiska områden, är väldigt brottsaktiva och står för mellan 45 och 65 procent av brotten. De bidrar till att sprida den organiserade brottsligheten, skapa nya kontakter och etablera nya marknader, säger Hernan Mondani.
– Den organiserade brottsligheten tenderar att sprida sig till nya områden och arenor. Här behövs därför samverkan både på lokal och nationell nivå, men även mellan olika kommuner, till exempel Botkyrka och Södertälje, säger Amir Rostami.
Viktigt att förstå ekobrottens roll
Våldsutvecklingen behöver bekämpas polisiärt samtidigt som det krävs en djupare förståelse av den kriminella ekonomins roll som kapitalgenerator och drivkraft för kriminalitet, menar forskarna.
För att öka trycket på de kriminella måste samhället minska de kriminellas möjligheter att organisera sig och exploatera människor och välfärdssystem, skriver forskarna i rapporten. Genom till exempel utökad myndighetssamverkan, lokalt och nationellt, kan så kallade parallellsamhällen och osund konkurrens som gynnar den organiserade brottsligheten motverkas.
– Åtgärder mot den organiserade brottsligheten behöver fokusera på stärkta kontroller av finans- och bidragssystem och därigenom minska deras handlingsutrymme. Det är också stort fokus på polisen när andra myndigheter kan ha större effekt på den organiserade brottsligheten, säger Amir Rostami.
Amir Rostami, docent i kriminologi vid Högskolan i Gävle amir.rostami@hig.se
Bra platser för utomhuslek är viktiga för barns utveckling och hälsa. Läget för lekplatser som är allmänna och kommunalt förvaltade har dock länge varit okänt.
Drastisk minskning
Nu har forskare vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, gjort en första sammanställning av lekplatser i Sverige för att bland annat se hur mängden lekplatser har utvecklats med tiden. Studien visar att antalet kommunalt förvaltade lekplatser har minskat drastiskt under de senaste åren.
– Det har länge funnits indikationer på att lekplatserna blir färre. Nu ser vi att den minskande trenden till och med är starkare än vi anat. Dessutom tycks minskningen fortfarande pågå i många kommuner, säger Märit Jansson, universitetslektor vid SLU.
Stor variation
Utvecklingen varierar kraftigt mellan kommuner. Det finns kommuner där trenden på senare år har gått mot fler lekplatser, som i Älmhult, Höganäs och Kungsbacka.
Totalt sett i landet är dock trenden nedåtgående. Antalet kommunalt förvaltade lekplatser har minskat stort, troligen med hälften, under ungefär 25 års tid. Stora minskningar av antalet lekplatser syns exempelvis på Gotland och i Olofström och Berg, där långt över hälften av lekplatserna har försvunnit sedan 2005.
Bland 20 kommuner* i södra och mellersta Sverige minskade antalet lekplatser sammantaget med 32 procent under åren 2005–2022.
Mycket kraftig minskning i norra Sverige
I de norrländska kommunerna pekar studien på att minskningen mellan 2001 och 2022 var så stor som 48 procent. Många kommuner anger dessutom att det gjordes minskningar redan under 1990-talet.
Pengabrist och säkerhetskrav
Forskningen ger inga entydiga svar på varför antalet lekplatser överlag har minskat eller varför kvaliteten varierar. Analysen pekar bland annat mot svårigheter för kommuner att behålla förvaltningen av lekplatser på grund av begränsade budgetar i kombination med eftersatt underhåll samt krav på säkerhet och tillgänglighet.
Många har helt försvunnit
En mindre andel av lekplatserna som kommunerna inte längre förvaltar antas ha tagits över av andra, exempelvis föreningar. Väldigt många har också lagts ner helt, enligt forskarna.
– Den tidigare tätheten mellan lekplatser främjades fram till och med 1980-talet av att planeringen var normbaserad, med rekommendationer om avstånd till lekplatser. Idag är det främst krav på säkerhet som påverkar planeringen. Det leder till att förvaltningen ofta blir dyr och till att kvaliteter som främjar lek och hälsa ofta kommer i andra hand, säger Märit Jansson.
Olika kvalitet
Även olika lekplatsers kvalitet varierar, enligt ett analysverktyg som har använts i forskningen och som syftar till att fånga kvaliteter som är viktiga hos lekmiljöer.
Det handlar bland annat om att i leken främja variation, naturkontakt och möjlighet att påverka, men också om lekplatsers kvaliteter som mötesplatser och för ekologiska processer.
Märit Jansson, universitetslektor vid Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp marit.jansson@slu.se
*) Här avses följande kommuner: Höganäs, Eskilstuna, Hultsfred, Ljusdal, Älmhult, Olofström, Säter, Vetlanda, Avesta, Karlstad, Karlskrona, Falu kommun, Berg, Västervik, Borlänge, Sävsjö, Kungsbacka, Gotland, Ronneby och Värnamo.
Så gjordes studien om lekplatser
Definitionen av en lekplats är i detta fall lekplatser som är öppna för allmänheten utan inskränkning i tid samt förvaltas av kommuner. En genomgång som forskarna har gjort pekar på 9 590 sådana lekplatser i Sverige 2022.
Studien är den första i sitt slag och därför finns inga motsvarande sammanställningar för antalet lekplatser i samtliga kommuner bakåt i tiden. Projektet har därför fått göra egna beräkningar och uppskattningar. Analysen pekar mot att det kan ha funnits omkring 20 000 kommunalt förvaltade lekplatser i början av 2000-talet, alltså mer än dubbelt så många som idag. Genom att följa upp utvecklingen i några kommuner som har statistik på antalet lekplatser vid tidigare tidpunkter har den starkt minskande trenden verifierats. Dock behövs mer ingående studier för att kunna fastställa precis hur stor den totala minskningen är.
Källa: SLU
Hjärtstopp innebär att hjärtats förmåga att pumpa blod upphör. Efter några sekunder uppstår medvetslöshet och inom några minuter börjar hjärnceller att dö.
Det viktigaste vid hjärtstopp är att snabbt återställa cirkulationen av syresatt blod. Det görs med hjälp av bröstkompressioner och inblåsning av luft i lungorna, alltså hjärt-lungräddning, samt med elstötar från en defibrillator.
Årligen i Sverige får uppskattningsvis 10 000 personer hjärtstopp där hjärt-lungräddning påbörjas, varav en tredjedel på sjukhus och två tredjedelar i andra miljöer. I en ny avhandling, från Göteborgs universitet, undersöks människors överlevnad ur olika aspekter.
Personal följer HLR-riktlinjer
Avhandlingen visar att överlevnaden i Sverige är relativt hög, cirka 30 procent i gruppen patienter på sjukhus. En majoritet av överlevarna är också vid liv ett år senare.
Det visar sig också att följsamheten till riktlinjerna för HLR, hjärt-lung-räddning, på det hela taget är god. I cirka 70-80 procent av de hjärtstopp som inträffar på sjukhus påbörjas HLR inom en minut, och vid behov defibrillering inom tre minuter från ett konstaterat hjärtstopp.
Bättre få hjärtstopp på dagen
Överlevnaden sjunker dock från dagtid till kvälls- och nattetid på sjukhus, enligt avhandlingen.
Det är något som har synts även i tidigare studier.
Sämre odds på små sjukhus
Avhandlingen visar vidare att överlevnaden minskar proportionellt mer på avdelningar med mindre resurser, på små sjukhus jämfört med stora och på ”icke-universitetssjukhus” jämfört med universitetssjukhus.
Teorin är att detta handlar om resursfördelning och i viss mån om kompetens. Det säger Fredrik Hessulf, doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet samt anestesi- och intensivvårdsläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Mölndal.
– På mindre sjukhus finns mindre resurser och bland annat minskar kompetensen mer nattetid jämfört med på stora sjukhus där flera parallella jourlinjer med specialister bemannas dygnet runt. På små sjukhus är det inte ovanligt att relativt oerfarna läkarkollegor förväntas ta ett mycket stort ansvar med uppbackning på telefon.
Många sjuka redan före hjärtstoppet
Fredrik Hessulf har också studerat förekomsten av hjärt-kärlsjukdom, som högt blodtryck och hjärtsvikt, hos personer som fått hjärtstopp utanför sjukhus.
– Som väntat var kardiovaskulär sjuklighet hög i denna grupp. Nästan 60 procent av de som drabbats av hjärtstopp utanför sjukhus hade någon typ av kardiovaskulär åkomma och minst 45 procent hade högt blodtryck, säger Fredrik Hessulf.
Utvecklingen av flercelligt liv har spelat en avgörande roll för den biologiska mångfalden. Samarbetet mellan celler inom flercelliga organismer har möjliggjort att exempelvis ögon, vingar och blad har utvecklats.
Forskare har dock vetat ganska lite om vilka miljöer som bidrar till att flercelliga grupper utvecklas. Den dominerande förklaringen är att grupplevande arter är bättre på att klara av miljöutmaningar. Att vara i en stor grupp kan till exempel skydda celler mot att bli uppätna.
Men resultaten från en ny studie utmanar denna förklaring.
– De visar att flercelliga grupper bildas, inte för att de i sig är fördelaktiga, utan snarare som en biprodukt av encelliga strategier för att minska miljöstress. Framför allt producerar celler en rad ämnen för att skydda sig mot miljön. Dessa ämnen verkar förhindra dotterceller från att spridas bort från sin modercell, säger Charlie Cornwallis som är forskare vid Lunds universitet.
Experiment visar grönalgernas utveckling
För att förstå hur – och varför – encelliga organismer utvecklas till att vara flercelliga experimenterade forskarna med grönalger i svenska insjöar. Här finns en stor variation bland arterna. Vissa alger är alltid encelliga, vissa är encelliga men blir flercelliga under särskilda förhållanden. Andra är alltid flercelliga och innehåller tusentals celler.
Experimentet gjorde det möjligt att identifiera de miljöförhållanden som främjar flercellighet, och även ta reda på fördelarna och nackdelarna för organismer. Forskarna kombinerade sedan data med information om de miljöer som grönalgerna har anpassat sig till över hela Sverige.
– Jag blev förvånad över att det inte fanns några fördelar eller nackdelar med att leva i flercelliga grupper. Tillstånden som enskilda celler upplever kan vara extremt olika när de simmar runt på egen hand, till att sitta ihop med andra celler och att behöva samordna aktiviteter. Tänk dig att du var fysiskt bunden till dina familjemedlemmar, jag tror att det skulle ha ganska stor effekt på dig, säger Charlie Cornwallis.
Nycklar till biologisk mångfald
Studien i svenska sjöar ger inte bara information om vilka grönalger som förekommer var och varför. Den bidrar också till ökad förståelse för ursprunget till den biologiska mångfalden som format världen omkring oss.
– Resultaten hjälper oss förstå hur komplext liv på jorden har utvecklats. De ger också information om hur en nyckelgrupp av arter – grönalgerna som genererar bränsle för ekosystemen – kan föröka sig och överleva under olika miljöförhållanden. Nästa gång du går längs stranden till en sjö rik på kväve kan du tänka att detta främjar utvecklingen av flercelligt liv, säger Charlie Cornwallis.
Uran är ett radioaktivt grundämne som finns naturligt i berggrunden och som är giftigt för människor och ekosystemet. Att få i sig uran via dricksvattnet, till exempel från bergborrade brunnar, kan leda till njurskador, påverkan på reproduktionsförmågan och skador i arvsmassan.
Dricksvatten med uran stort problem
Uranrikt dricksvatten är ett stort globalt hälsoproblem.
– Att hindra uran från att spridas i grundvatten är en jätteviktig fråga, säger Henrik Drake, docent i miljövetenskap vid Linnéuniversitetet.
Bakterier hjälper till
I en 17 år lång studie undersökte forskare djupa borrade hål i berggrunden. Där hittade de mineral som hade bundit in stora mängder uran. Det visade sig att bakterier, som lever i den syrefria miljön i de borrade hålen, var nyckeln i processen att ”fånga in” uranet.
Bakterierna bildar kemiska ämnen som hjälper till att förändra uranet, så att det sedan binder in till ett mineral. Då stabiliseras uranet och kan inte föras vidare med grundvattnet.
– Bakterierna hjälper till att skapa sänkor för farliga ämnen i underjordiska miljöer, vilket är fantastiskt, och har stor betydelse för att hindra farliga ämnen för att spridas vidare i miljön, säger Ivan Pidchenko, forskare i miljövetenskap.
Kan bli viktigt för Sveriges slutförvar
Resultaten är, enligt forskarna, viktig kunskap vid sanering av förorenat grundvatten – men också för djupförvaring av kärnavfall. Uran är en huvudkomponent i använt kärnbränsle, som i Sverige är planerat att lagras djupt ner i berggrunden i Forsmark i Uppland.
Kärnavfallet planeras att kapslas in i kopparcylindrar för att sedan begravas på 500 meters djup i 100 000 år, den tid som uranet måste hållas avskilt från människor för att inte den radioaktiva strålningen ska vara skadlig.
– Skulle det bli ett läckage från en kopparkapsel betyder det troligtvis att samma underjordiska bakterier kommer hjälpa till att hindra uran från att spridas vidare i miljön. Våra resultat är alltså ytterligare en byggsten till grunden för långsiktig säkerhetsbedömning av de kärnavfallsanläggningar som planeras att byggas i Sverige, säger Ivan Pidchenko.
Lästips: Läs mer här om forskning från Linnéuniversitetet som rör Sveriges slutförvaring av använt kärnbränsle.
Forskningsstudien, som bygger på registerdata, omfattar samtliga svenskar i åldern 18–65 år som förlorat en förälder någon gång under åren 1990 till 2016.
Kvinnor tycks löpa högre risk
Enligt studien löper kvinnor upp till 67 procent högre risk att begå självmord vid årsdagen för en förälders bortgång och ett par dagar därefter, jämfört med när de inte upplever årsdagen. Särskilt hög risk observerades hos kvinnor som förlorat sin mor.
– De här resultaten visar tydligt hur viktigt det är med forskning som undersöker effekterna av sorgen efter en förälders död som upplevs i vuxen ålder, ett ämne som inte har studerats i någon större utsträckning, säger Alessandra Grotta, forskare på Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.
Däremot tycks kvinnor i åldern 35–49 år inte vara i riskzonen på samma sätt – där fann forskarna inte några årsdagsreaktioner. Studien visar vidare att ogifta kvinnor tenderar att vara mer sårbara vid årsdagen än gifta kvinnor.
Bra för vården att känna till
Alessandra Grotta menar att forskningsresultaten pekar på att hälso- och sjukvårdspersonal bör bli medvetna om årsdagar av föräldrars död som potentiella utlösningsfaktorer för psykiska problem och risk för självmord. Detta för att kunna hänvisa patienter till riktat stöd i rätt tid.
– Mer utbredd kunskap om årsdagsreaktioner kan gynna inte bara sörjande människor, utan även släktingar och vänner, som då snabbare kan upptäcka tecken på psykisk ohälsa, säger Alessandra Grotta.
Annorlunda hos män
I motsats till kvinnor tycks män ha en försvagad självmordsrisk runt en årsdag, enligt forskningen.
– Det är samma resultat som vår forskargrupp tidigare observerat när vi har undersökt dödligheten kring årsdagen av ett barns död. Medan en ökad risk för dödsfall observerades bland mödrar visade fäder en minskad risk, säger Alessandra Grotta.
Hon tillägger att självmord är en sällsynt och mångfacetterad händelse.
– Därför kan framtida studier behövas för att replikera våra resultat. Vår framtida forskning om dödsfall kommer också att fortsätta undersöka de omständigheter och faktorer som påverkar mental hälsa efter en närståendes död.
Hjälp vid självmordstankar
Föreningen Mind har en samtalslinje för den som går i självmordstankar eller oroar sig för någon annan. Numret är 901 01.
Universums varmaste exoplanet heter Kelt-9 b. Den kretsar kring sin avlägsna stjärna cirka 670 ljusår från jorden.
Himlakroppen, med en medeltemperatur på 4 000 grader, har sedan den upptäcktes 2016 fångat världens astronomers intresse.
Nu har en forskargrupp gjort nya upptäckter kring den skållheta särlingens atmosfär.
– Vi har utvecklat en ny metod som gör det möjligt att få fram mer detaljerad information. Med hjälp av den har vi upptäckt sju grundämnen, bland annat det sällsynta ämnet terbium som aldrig tidigare påträffats i någon exoplanets atmosfär, säger forskaren Nicholas Borsato vid Lunds universitet.
”Lite av en sensation”
Terbium är en sällsynt jordartsmetall som tillhör de så kallade lantanoiderna.
– Att vi hittar terbium i en exoplanets atmosfär är lite av en sensation, säger Nicholas Borsato.
Terbium – en svensk upptäckt
Terbium upptäcktes 1843 av den svenske kemisten Carl Gustaf Mosander i Ytterby gruva i Stockholms skärgård. Ämnet är mycket ovanligt i naturen. 99 procent av världens terbiumproduktion sker idag i gruvdistriktet Bayan Obo i Mongoliet.
De flesta exoplaneter upptäcks genom att astronomer gör mätningar av hur starkt stjärnor lyser. När en exoplanet passerar framför sin stjärna minskar nämligen dess ljusstyrka.
Tack vare den nya avancerade mätmetoden har forskarna i Lund lyckats filtrera bort de dominerande signalerna i atmosfären runt Kelt-9 b. Det här ökar möjligheterna att även få mer kunskap om andra exoplaneters atmosfärer.
– Att lära oss mer om de tyngre grundämnena hjälper oss bland annat att bestämma exoplaneternas ålder och hur de har bildats, säger Nicholas Borsato.
Ledtrådar till liv i rymden
Exoplaneter, eller extrasolära planeter, är planeter som befinner sig i andra solsystem än vårt eget. De väcker ofta frågor om eventuellt liv på andra platser i universum.
– Att upptäcka tunga grundämnen i atmosfären av ultraheta exoplaneter är ytterligare ett steg för att lära sig hur man avgör de här planeternas beboelighet. Ju bättre vi lär känna dessa planeter desto större chans har vi att i framtiden hitta jorden 2, säger Nicholas Borsato.
Det här är exoplaneter
Exoplaneter, eller extrasolära planeter, finns i andra solsystem. Den första bekräftade upptäckten gjordes 1992. Det var en exoplanet som kretsade runt en neutronstjärna. Tre år senare upptäcktes den första exoplaneten med en solliknande stjärna. Sedan dess har över 5 000 exoplaneter registrerats.
Studien är ett samarbete mellan Lunds universitet, University of Tokyo, University of Bern och Ludwig-Maximilians-Universität i München.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
