– Det politiska landskapet ser i stort sett likadant ut idag som för 100 år sedan. Varför fortsätter politiken att vara nationell i en tid av stark globalisering? Jag har tittat på frågor som dessa med utgångspunkt i socialdemokratin, men många av mina slutsatser är intressanta för alla som vill lyfta politiken utanför nationen, säger Adrienne Sörbom.
I sin nya bok Politikens gränser: globalisering, socialdemokrati och banden till nationen visar Adrienne Sörbom att trots att socialdemokratin präglas av internationalism binds den av starka idéer om Sverige som den självklara platsen för politik. Detta har flera skäl.
– Det handlar bland annat om ett slags vardagligt förankrad idé om att politik handlar om sådant som kan tas om hand om inom ett land, som vård, skola och omsorg. Det som ses som icke-nationellt däremot, det är något udda. För de frågorna får man hitta på speciella organisationer. Globalisering blir därför något som rörelsen i hög grad låter internationella organisationer framförallt i Bryssel ta hand om. Hoppet om att komma bort från baksidorna med den ekonomiska globaliseringen har därmed exporterats till en annan plats. Och rörelsen förblir internationell i hjärtat, men långt ifrån i praktiken, säger Adrienne Sörbom.
Med utgångspunkt i resultaten från den socialdemokratiska rörelsen pekar Adrienne Sörbom på mekanismer som kan finnas inom många typer av organisationer. Det handlar bland annat om synen på vem det är som får vara medlem eller inte, om det är en person som bor i Sverige eller inte. För de organisationer och rörelser som vill släppa kopplingen till nationen är det centralt att bygga upp sin verksamhet utifrån från själva frågan istället för att bygga på nationell representation.
– Hur globaliserad eller internationaliserad en rörelse kan också handla om den interna ideologin. Beroende på hur ideologin är utformad kommer organisationen att både vilja och förmå globalisera sina verksamheter. Slutligen spelar även det som inom forskning på området kallats för organisatoriskt hyckleri stor roll. Alltså förmågan att säga en sak men göra en annan. Det är en användbar förmåga, men den kan skapa en förvirring och tröghet. Genom att säga att man redan arbetar globalt samtidigt som man förlägger den praktiska globaliseringen av politiken till en specifik del av organisationen som ofta har för lite resurser för sitt uppdrag kan man visa att man redan är globaliserad, fastän man i praktiken inte är det, säger Adrienne Sörbom.
Adrienne Sörbom är docent i sociologi och har under många år forskat kring politik, rörelser och engagemang. Hon är verksam vid Stockholm Centre For Organizational Research på Stockholms Universitet (www.score.su.se) och Handelshögskolan i Stockholm.
KONTAKTUPPGIFTER
adrienne.sorbom@score.su.se 08– 674 74 13 alt 070 – 777 37 08
Politikens gränser: globalisering, socialdemokrati och banden till nationen utkommer på Atlas förlag.
Om lungorna utsätts för giftiga kemikalier måste en tidig behandling med antiinflammatoriska läkemedel sättas in för att förhindra svåra skador, skriver Elisabeth Wigenstam i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet den 30 mars.
Risken att utsättas för giftiga kemikalier kan uppstå under vissa typer av arbete eller vid en olycka med utsläpp. I Bhopal, Indien, inträffade 1984 en uppmärksammad olycka där flera tusen personer omkom sedan en tank med metylisocyanat hade exploderat. Ännu årtionden efteråt lider människor i området av kroniska lungsjukdomar som följd av en exponering i hög dos. Andra ämnen som kan orsaka förödande skador även lång tid efter exponering är olika senapsgaser.
Inandning av giftiga kemiska ämnen kan orsaka irritation i luftvägarna och i högre doser också en akut lungskada. Den klassiska behandlingen i det läget är kortikosteroider, ett slags inflammationsdämpande läkemedel. I avhandlingen framkommer att de är effektiva om de kan ges inom två timmar efter inandningen av de skadliga ämnena. De förhindrar då den direkta inflammationen i lungorna och bidrar dessutom till att minimera risken för kroniska skador.
Det finns emellertid ett behov av att söka alternativ till steroiderna eftersom de kan försämra immunförsvaret så att personen lättare råkar ut för andra sjukdomar. Avhandlingen visar att behandling med antioxidanten vitamin E inom en timme efter inandning av det senapsgasliknande ämnet melfalan kan minska antalet inflammatoriska celler i lungorna hos möss och skydda mot skadlig tillväxt av bindväv.
Om en kemisk katastrof inträffar är det viktigt att veta hur man bäst behandlar de drabbade personerna. Triage är en väletablerad metod i sjukvården, som går ut på att snabbt avgöra vilket slags vård de drabbade behöver men det kan vara särskilt svårt om personen inte visar några synliga symptom. Studier från Iran-Irakkriget 1980-88 visar att symtomen ofta inte kommer förrän dagar eller veckor efter exponering för senapsgas, och då är det för sent med skadeförebyggande åtgärder. Lungskadorna som uppstår är mycket svåra och kräver ofta livslång behandling. Resultaten från avhandlingen kan förhoppningsvis ligga till grund för ett bättre omhändertagande i dessa sammanhang.
Elisabeth Wigenstam (tidigare Grundström) är uppvuxen i Sorsele. Efter magisterexamen i molekylärbiologi vid Umeå universitet och studier vid biomedicinska forskarskolan är hon doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin. Hon är anställd vid FOI i Umeå.
KONTAKTUPPGIFTER
Elisabeth Wigenstam
tel. 090-10 66 68
e-post elisabeth.wigenstam@foi.se
Fredagen den 30 mars försvarar Elisabeth Wigenstam, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med den svenska titeln Patogenes och behandling av kemiskt inducerad lungskada (Engelsk titel: Pathogenesis and treatment of chemical-induced lung injury).
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-52738 ]
År 2000 diagnostiserades 0,16 procent och år 2005 0.04 procent av alla tvååringar i Göteborg med någon form av autismspektrumstörning. 2010 hade andelen ökat till 0,8 procent. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Enligt doktoranden Gudrun Nygren och hennes handledare professor Christopher Gillberg vid Gillbergcentrum, som är världsledande inom autismforskning, beror ökningen på flera faktorer, bland annat på en ökad kunskap och medvetenhet om hur autismspektrum kan yttra sig vilket gör att fler fall upptäcks.
Men trots ökade kunskaper ställs diagnosen ofta med flera års fördröjning. Forskarna vid Gillbergcentrum har nu utvärderat en kombination av två metoder som kan användas inom barnhälsovården för screening av alla barn i samband med 2,5-åringarnas obligatoriska hälsobesök på BVC – men även tidigare när misstanke uppstår.
Den ena metoden, M-CHAT, är en vidareutveckling gjord i USA av ett instrument som tidigare utarbetats av Simon Baron-Cohen och Christopher Gillberg. I metoden används frågeformulär och intervjuer med föräldrar för att brett fånga in symtom på autismspektrum-störningar.
Den andra metoden, utarbetad av vid Gillbergcenter av Gudrun Nygren och medarbetare, går ut på att BVC-personal utbildats i att observera barnets förmåga till delad uppmärksamhet, så kallad ”joint attention”:
– Svårigheter i förmågan till ”joint attention” är centralt för barn med autism och kan märkas från första levnadsåret. Det handlar om en bristande förmåga att ge respons på kontakt från andra och att själv initiera kontakt, vilket hämmar ömsesidigheten i kontakten och samspelet med andra. Med hjälp av de metoder vi utvärderat kan personal på BVC upptäcka en sådan avvikelse betydligt tidigare hos ett barn, säger doktoranden Gudrun Nygren.
Metoderna har sedan 2010 testats på omkring 5 000 barn, i samverkan mellan barnhälsovården, Gillbergcentrum, BNK, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus och barnhabiliteringen. Som ett resultat blev femtiofyra barn hänvisade till fortsatt utredning inom barnneuropsykiatrin, av dessa konstaterades 48 ha autismspektrumstörningar (40 pojkar och 8 flickor).
– Översatt till vetenskapliga termer innebär det att denna kombination av två metoder för screening visar en känslighet på 96%. Ett annat mått visar att 90 procent av de barn som screeningen identifierat också bekräftas ha autismspektrumstörning när en mer omfattande utredning genomförts. Våra resultat visar på utmärkta egenskaper för de båda screeningmetoderna, säger Gudrun Nygren.
Forskarnas förhoppning är att metoderna, tillsammans med ökad kunskap hos BVC-personal, fortsatt ska leda till att fler barn får diagnosen tidigt och därmed tidigare kan få hjälp. Autismscreening ingår nu i det ordinarie BVC programmet för hälsouppföljning i Göteborg.
– Grundförutsättningen för autismscreening inom på BVC är att BVC-personal får utbildning, att det finns effektiva rutiner för vidare utredning vid misstanke om autism och möjligheter till individuellt planerade insatser för de barn som är i behov av dessa, säger Gudrun Nygren.
Avhandlingen Screening and diagnosis for autism försvarades vid Sahlgrenska akademin den 16 mars.
Håkan Bengtsson, masterstudent i sjukgymnastik, har analyserat data från 6 272 matcher med 26 av de främsta europeiska klubbarna. Materialet omfattar 2 739 skador och utgör världens största databas i sitt slag. Resultaten redovisas vid en regional konferens i sjukgymnastik torsdag 22 mars.
Med ledning av de uppgifter som klubbarna en gång i månaden skickar till forskarna i Linköping har Håkan Bengtsson granskat hur skadefrekvensen påverkas av tre faktorer:
• hur matchen slutade
• hemmaplan eller bortaplan
• typ av tävling.
Det visade sig att matchresultatet hade det tydligaste sambandet med andelen skador. I förlustmatcher var risken för skada 21 procent större än i vinstmatcher, i oavgjorda matcher 15 procent större.
– Vi vet inte vad som är hönan och ägget här. Mest troligt är att någon skadas under matchen och att det leder till förlust. Den springande punkten är att klubbarnas medicinska arbete är viktigt för det sportsliga resultatet, säger Håkan Bengtsson.
Lite överraskad blev han av att spel på hemmaplan medförde en högre skaderisk än på bortaplan. En tänkbar förklaring är att hemmalagen spelar mer offensivt med långa snabba löpningar. När det gäller tävlingsformen framstod spel i Champions League som något farligare än i den nationella serielunken.
Håkan Bengtssons studie bygger på nio års insamlingsarbete i Football research group med professor Jan Ekstrand i spetsen. Forskningen finansieras av bland andra den europeiska fotbollsunionen UEFA och engelska Premier League.
Den regionala konferensen i sjukgymnastik arrangeras av Linköpings universitet och de fyra landstingen i sjukvårdsregionen. Konferensen bjuder på elva presentationer och en gästföreläsning av den brittiska professorn Nadine Foster.
ÖVRIG INFORMATION
Tid: 22 mars 2012 kl 10:00–16:30.
Plats: Berzeliussalen, Campus US, Linköping.
Hemsida med program: http://www.hu.liu.se/sg-utb/regional-konferens
KONTAKT
Håkan Bengtsson, 013-318990, 070-4164191, info.frg@telia.com (fotbollsskadestudien)
Åsa Fahlstedt, 010-1031754, asa.fahlstedt@liu.se (konferensen)
Dagens lättvattenreaktorerna förbrukar cirka 0,7 procent av energin i kärnbränslet. Resten placeras i slutförvar. För nästa generations kärnreaktorer ser situationen annorlunda ut.
– 99 procents förbränning och återvinning av bränslet är målet. Det innebär att vi kan köra kärnkraftverk i Sverige i 5 000 år till utan att behöva gräva upp mer uran ur marken, säger Janne Wallenius, professor i reaktorfysik vid KTH.
Han samarbetar tillsammans med forskare från Chalmers och Uppsala universitet för att förverkliga den fjärde generationens kärnkraft. I detta samarbete ingår projektet Electra, en liten blykyld reaktor för forskning och utbildning med planerad byggstart år 2020.
– Med denna typ av reaktor kan uranbrytningen upphöra helt. Testreaktorn Electra kan leda till en säkrare och uthålligare kärnkraft, som kan drivas av återanvänt avfall i 5 000 år, säger Janne Wallenius.
Allt använt kärnbränsle i Sverige förvaras i dagsläget i en bassäng i Oskarshamn, i väntan på att inneslutas i kopparkapslar och grävas ner i marken för djupförvaring. Enligt Janne Wallenius skulle den svåra frågan om slutförvar av kärnbränsle lösa sig när den fjärde generationens kärnkraft blir verklighet.
– Dagens använda kärnbränsle ska djupförvaras i hela 100 000 år. Våra nya reaktorer kommer att drivas på just det använda kärnbränslet, säger Janne Wallenius.
Det är förstås ändå viktigt att fortsätta utvecklingen av djupförvar för kärnavfallet, fortsätter han. Den lilla mängd kärnavfall som skapas av en Generation 4-reaktor behöver dock inte förvaras i marken längre än 1 000 år, jämfört med tidigare 100 000 år.
Det innebär i sin tur att även korrosionsforskare som kritiserat säkerheten i de planerade kopparkärlen kan enas om att förvaringen är säker.
– Den globala årsproduktionen av koppar på jorden skulle inte räcka till hela världens slutförvar, men faktum är att stålkärl skulle räcka bra för de nya reaktorernas bränsleavfall, säger Janne Wallenius.
Han fortsätter med att berätta att en unik egenskap med testreaktorn Electra är att de ersätter vattenkylningen med rent, flytande bly.
– Jag och min forskargrupp är först i världen att designa en realistisk reaktor som är helt blykyld, säger Janne Wallenius.
En nackdel med bly som köldmedium är att materialet är så tungt och korroderande att det snabbt nöter sönder och bryter ner bland annat pumpblad.
För att göra blyet mindre korroderande har forskare i Tyskland arbetat med att belägga stål med aluminium. Lösningen utforskas vidare i KTH:s korrosionslaboratorium, genom tester av aluminiumlegerade stål i bly.
– Men i testanläggningen Electra behövs inga pumpar, eftersom blyet i så här liten skala cirkulerar av sig självt. Vi ska ha hittat en lösning på korrosionsproblematiken när det är dags att bygga en kommersiell anläggning av Generation 4, säger Janne Wallenius.
För mer information, kontakta Janne Wallenius på 08-55 37 82 00 eller janne@neutron.kth.se.
Systemet ska användas av forskare vid svenska universitet.
Det nya kraftpaketet är en av tre datorkluster från HP som nu ska berika Nationellt superdatorcentrum (NSC) vid Linköpings universitet. Leverantör är Go Virtual Nordic AB och köpet finansieras av Vetenskapsrådet genom Swedish National Infrastructure of Computing (SNIC).
Det största systemet, Triolith, innehåller 1200 beräkningsservrar och kommer att ha en teoretisk beräkningskapacitet på 338 teraflops, vilket innebär att det kan utföra 338 biljoner så kallade flyttalsoperationer per sekund. Därmed passeras superdatorerna vid Kungl. tekniska högskolan och FRA.
– Vi är stolta och glada över att NSC nu kan erbjuda våra användare ett ännu mer kraftfullt system. Det ger svenska forskare möjligheter att utföra beräkningar och simuleringar på en nivå som inte tidigare varit möjlig, säger NSC:s föreståndare professor Bengt Persson.
– Beräkningsbehovet har ökat enormt de senaste åren, såväl inom fysik och kemi som inom biomedicin och andra livsvetenskaper, där storskaliga data nu effektivt kan analyseras, säger Persson.
Enligt SNIC:s föreståndare Sverker Holmgren blir Triolith ett väsentligt bidrag till den nationella infrastrukturen för vetenskapliga beräkningar.
– Behoven av datorkraft hos svenska forskare växer snabbt, och den nya beräkningsresursen vid NSC kommer att möjliggöra mycket ny och intressant forskning, säger Sverker Holmgren.
En första delinstallation kommer ske under april–maj, och det kompletta systemet installeras efter sommaren. I takt med att Triolith tas i drift fasar NSC ut sitt tidigare största datorsystem, Neolith.
Samtidigt med Triolith installeras även Krypton, ett datorkluster med 240 beräkningsservrar. Krypton är finansierat av SMHI och avsett för klimatforskning och utveckling av väderprognosmodeller. Det tredje datorklustret som har 72 beräkningsservrar är avsett Saabs behov och kommer efter en kortare vistelse på NSC att installeras vid företaget.
Maskinvaran i alla tre datorsystem är uppbyggd av HPs skalbara modulchassin, ProLiant SL6500, vardera bestyckade med åtta beräkningsservrar av senaste modell. I varje beräkningsserver sitter två processorer av typen Intel Xeon E5-2660 som var och en har åtta processorkärnor med AVX-instruktioner samt fyra minneskanaler bestyckade med DDR3-1600-minnen. Servrarna kopplas samman med FDR Infiniband (56 Gb/s) från Mellanox.
I Triolith är 1144 av dessa servrar utrustade med 32 gigabyte minne och 56 med 128 Gb minne, totalt 42,75 terabyte primärminne. Total teoretisk prestanda för Triolith vid nominell klockfrekvens, 2.2 GHz, är 338 teraflops. Motsvarande prestanda för Krypton och Saab-klustret är 67,6 respektive 20,3 teraflops.
KONTAKT
Bengt Persson, föreståndare, NSC, 013-282983
Jan Wallenberg, VD, Go Virtual, 031-7488871
En ny studie vid Lunds universitet visar att djur som lever i hav och sjöar i regel har maximalt 9 cm stora ögon. Större ögon än så är kostsamma att utveckla och underhålla, samtidigt som de kan försvåra etteffektivt kamouflage. Men på ca 1000 meters djup lever undantagen – jättebläckfisken och kolossbläckfisken. Det finns inget annat djur i världen som har större ögon, de mäter hela 27 cm i diameter.
– Bläckfiskarnas gigantiska ögon är optimala för att kunna se väldigt stora objekt på långt håll. Som till exempel kaskeloter, vars huvudsakliga föda består av djuphavsbläckfiskar, säger Dan-E Nilsson, professor i funktionell zoologi.
Tack vare bioluminescence (ljus från små organismer som lyser när de störs av andra djurs rörelser), så framträder kaskeloterna som stora lysande objekt nere i det dunkla havsdjupet. Bläckfiskarna kan upptäcka sin fiende på ca 120 meters avstånd och genast börja fly.
Forskningsresultaten publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.
Text: Helena Bergqvist
Vid en solstorm slungas en mängd partiklar med ovanligt höga hastigheter iväg från solen och det är inte bara kring jorden det kan bli problem.
– IRF har mätinstrument ombord på ESA satelliterna Venus och Mars Express och vi har känt av solstormen på båda planeterna, berättar Gabriella Stenberg, forskare vid Institutet för rymdfysik
(IRF) i Kiruna.
På Venus Express slogs stjärnsensorn till fälligt ut och satelliten blev plötsligt blind när stormen nådde planeten den 7 mars, men instrumenten ombord kunde fortsätta att göra vetenskapliga mätningar.
Dagen efter nådde samma storm jorden och ytterligare några dagar senare, den 10 mars, nådde den fram till Mars.
– Vi detekterade många fler partiklar än normalt med vårt instrument, säger Gabriella. Det är spännande att se vad som händer kring Mars vid ett solutbrott, forsätter hon. Det som vi idag uppfattar som stormigt rymdväder var det normala förhållandet i solsystemet för 3 miljarder år sen. Att göra mätningar under sådana extrema situationen är viktigt för att förstå hur det var när solen ung.
Solens aktivitet varierar i en elvaårscykel och just nu är vi på väg mot aktivitetsmaximum i den cykeln.
– Det betyder att vi det närmaste året kan vänta oss fler utbrott på solen, fler vackra norrsken och mycket intressanta mätningar kring Venus och Mars, menar Gabriella. Både Mars och Venus går förresten att se på natthimlen just nu. Venus syns alldeles nära planeten Jupiter i väster när solen gått ner. Samtidigt stiger den lite rödaktiga Mars upp på himlen i öster. Tyst och stillsamt rör sig planeterna över himlavalvet utan att avslöja de osynliga stormar som rasar omkring dem.
På kort tid har Audiapps fått både Thielska Galleriet och Nationalmuseum på kroken. Företaget drivs av de båda konst- och museieintresserade KTH-studenterna Ludvig Persson och Klas Moldéus.
– Vi har hittills träffat två museer. Båda nappade direkt. Thielska Galleriet var till och med så upprymda att de ville ha betaversionen av appen innan den var riktigt färdig, och det till en utställning som skulle invigas sju dagar senare, säger en uppenbart nöjd Ludvig Persson.
Och nöjd har han all anledning att vara. Thielska Galleriet räknas som ett av Sveriges förnämsta konstmuseer.
Upptakten till företaget Audioapps och utvecklandet av appen med samma namn bottnar i ett grundmurat intresse för museer och konst berättar kollegan Klas Moldéus. Men att komma konsten in på livet är inte alltid enkelt, särskilt inte bland unga, något både Ludvig och Klas identifierat som ett problem. Ett annat dilemma är den ålderdomliga teknik som idag finns på landets olika museum. Den erbjuder ingen överblick över utställningen.
– Som besökare har man ingen aning om när guiden har pratat klart. Är det 20 sekunder eller 20 minuter kvar? Kan jag avbryta nu? Tekniken lämnar en hel del i övrigt att önska, säger Ludvig Persson.
För att råda bot på detta och kunna bidra till att fler unga får upp ögonen för konst och museum, har han alltså tillsammans med Klas Moldéus utvecklat en app till Iphone och Android-telefoner. Med Audioapps har varje besökare en egen guide i fickan, och med enkel navigation erbjuder appen ytterligare fördjupning i verken och ett mer personligt museibesök.
– Vår idé är att presentera konsten på ett nytt, modernt och annorlunda sätt, med hjälp av både video, olika ljud och tal. Museer sitter på så otroligt mycket kunskap som kan krydda upplevelsen. Se gör dessutom gärna arbetet att ta fram jättegedigna guider om bara förutsättningarna finns, till exempel via Audioapps, säger Klas Moldéus.
Företaget Audioapps som sådant är uppbyggt runt försäljning av abonnemang, vilket gör att det museum som använder tjänsten inte är låst till en superdyr investering i en egen it-plattform.
– Vi säljer en apptjänst som företag kan köpa prenumerationer på. Sedan kan konstgalleriet eller museet välja att ta betalt för appen av sina kunder, välja att ta betalt för en specifik museieguide eller helt enkelt låta app och/eller guide vara gratis, säger Klas Moldéus.
Ytterliggare en fördel med Audioapps är att museet kan komma till besökaren, och inte enbart tvärtom som är fallet idag. Information om nya utställningar kan lätt skickas ut till dem som har appen installerad, och på så sätt blir det lättare för museer och konstgalleriet knyta besökarna närmare till sig och se till att de återkommer.
– Jag visade för övrigt appen för min farfar häromdagen. Han blev helt lyrisk eftersom det var första gången som han kunnat ”gå på ett museum” på över tio år, säger Ludvig Persson.
Någon risk för att besökarna bara laddar ner guider och stannar hemma ser han dock inte.
– Folk slutar inte gå på museum bara för att det säljs konstböcker, och de slutar knappast att resa bara för att tv-program innehåller resereportage, säger Ludvig Persson.
Kan appen användas i andra sammanhang?
– Absolut. Vi har varit i kontakt med Lidingö Stad som visat ett mycket stort intresse för Audioapps, och då i syfte för att använda den för kultur- och stadsvandringar. Så även där finns det en stor potential, säger Klas Moldéus.
Den 20 mars släpps boken Nordic Fashion Studies. Redaktörer är Louise Wallenberg, föreståndare för Centrum för Modevetenskap och Peter McNeil, professor i Modevetenskap vid Stockholms universitet.
– Mode tenderar att ses som något nebulöst och otillgängligt samtidigt som det är ett fenomen som ständigt figurerar i både media och i mångas medvetande, och kanske är det just denna tvetydighet som ger mode dess speciella laddning, säger Peter McNeil.
Genom ett flertal perspektiv åskådliggörs i Nordic Fashion Studies modets många dimensioner, som dess inverkan på hur vi ser på våra kroppar, hur det styr våra begär och våra konsumtionsmönster, hur vår ekonomiska och kulturella historia träder fram på nya sätt läst genom modet och hur det möjliggör inträden i globala socioekonomiska och kulturella gemenskaper, för att nämna några av de ämnen som bidragen i boken berör.
– Modevetenskap är per definition ett högst tvärvetenskapligt ämne, vilket också antologin Nordic Fashion Studies är ett utmärkt exempel på. Som akademiskt ämne har modevetenskapen på bara några år, både i Sverige och utomlands, vuxit sig starkt i samklang med ett allt växande allmänt intresse för modets betydelse såväl kulturellt som ekonomiskt, säger Louse Wallneberg.
Välkommen till en presentation av boken på bokhandeln Konst-ig tisdag 20 mars,
18.00-20.00. Medverkar gör Maria Engström, Daniel Koch, Angela Rundquist, Louise Wallenberg och Jacob Östberg.
En stor del av barnens tid tillbringas i skolan och det är inte bara sociala relationer i skolan som påverkar deras psykiska hälsa. Risken för fysiska och psykiska besvär ökar med graden av krav i skolklassen.
En avhandling vid Mittuniversitetet visar att elever i skolklasser med höga skolkrav, oftare rapporterar hälsobesvär, exempelvis nedstämdhet, sömnproblem och huvudvärk, än elever i skolklasser med låga skolkrav. Och detta oavsett hur eleverna själva uppfattar skolkraven. Risken för att rapportera hälsobesvär är 50 procent högre i klasser med höga skolkrav än i klasser med låga skolkrav.
Doktoranden Ulrika Eriksson har studerat olika sociala faktorer i barns skol- och närmiljö och hur de relaterar till barns självrapporterade hälsa. I mars disputerar hon på Institutionen för hälsovetenskap vid Mittuniversitetet med en avhandling som omfattar över 8 000 barn i årskurs 5, 7 och 9 i hela Sverige.
– Hälsa och välbefinnande påverkas inte enbart av individuella faktorer. Normer och värderingar i skolklasser förefaller också vara betydelsefullt för hur barn uppfattar sin hälsa, säger Ulrika Eriksson.
Höga skolkrav mättes i studien genom tre påståenden: ”Jag har för mycket skolarbete”- ”Jag tycker skolarbetet är svårt”- ”Jag blir trött av skolarbetet”. Resultaten visar att flickor påverkas mer negativt av höga skolkrav än pojkar. Det är viktigt att åskådliggöra genusskillnaderna i sambandet mellan skolrelaterade krav och barns hälsa menar Ulrika Eriksson. Det är möjligt att de normer och förväntningar som finns på flickor och pojkar kan verka skyddande alternativt utgöra riskfaktorer för barns välmående.
– Lärarna spelar en viktig roll för att skapa ett positivt socialt klimat i skolklasser och har möjlighet att tydliggöra vilka krav som ställs och hur eleverna kan uppfylla dem. Kraven bör matcha elevens kapacitet och skapa känsla av framgång och utveckling snarare än misslyckande, säger Ulrika Eriksson.
Program för att stödja och uppmuntra lärare i ett sådant arbete framstår som betydelsefullt för ett hälsofrämjande arbete i skolan.
MER INFORMATION OCH KONTAKT
Ulrika Eriksson, doktorand, 070-310 86 00, 063-16 56 59, e-post: ulrika.eriksson@miun.se
AVHANDLINGEN
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=3&pid=diva2:503757
För åtta år sedan introducerades en ny tandkräm i Sverige som har mer än tre gånger högre fluorhalt än vanlig tandkräm. Högfluortandkrämen finns att köpa receptfritt och riktar sig främst till personer som har mycket karies.
Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har nu för första gången gjort en vetenskaplig utvärdering av högfluortandkrämens effekt. Studien har resulterat i en ny metod som fyrdubblar tändernas fluorskydd.
I studien fick 16 försökspersoner prova olika tandborstningsmetoder, där de antingen fick använda högfluortandkräm eller vanlig tandkräm, och borsta sina tänder antingen två eller tre gånger om dagen.
– Försöken visade att de som borstade med högfluortandkräm tre gånger om dagen fick ett fyra gånger bättre fluorskydd i munnen jämfört med de som använde vanlig tandkräm två gånger per dag, säger forskaren Anna Nordström vid odontologiska institutionen, Sahlgrenska akademin.
I försöken testades också en ny metod, som utvecklats i samarbete med professor Dowen Birkhed, där man med hjälp av fingret smörjer in tänderna med tandkräm.
– ”Massagemetoden” visade sig minst lika effektiv som en tredje borstning för att öka fluorhalten i munnen. Att massera in tändernas framsidor med tandkräm kan vara ett enkelt sätt att ge tänderna ett tredje fluortillskott under dagen, till exempel efter lunchen. Metoden ska inte ersätta borstning med fluortandkräm morgon och kväll, utan är ett extra tillägg, säger Anna Nordström.
Tandborstning med fluortandkräm har haft – och har – stor betydelse för kariesutvecklingen, och det finns starka vetenskapliga bevis för att daglig användning av fluortandkräm har en uttalad kariesförebyggande effekt.
Studien ”Effect of a third application of toothpaste (1450 and 5000 ppm F), including a “massage” method, on fluoride retention and pH drop in plaque” publicerades i tidskriften Acta Odontol Scandinavia.
Flygplansmotorer blir lättare och billigare med en ny metod som förenklar tillverkningen. En självlärande robot bygger upp detaljer genom att lägga smält metalltråd i lager på lager. Roboten justerar sina rörelser under processens gång för att kompensera för störningar.
Den nya tillverkningsmetoden kallas robotiserad metalldeponering och har utvecklats av forskare på Högskolan Väst i Trollhättan. Flera företag har varit samarbetspartners, framför allt Volvo Aero. Den 23 mars doktorerar Almir Heralic på metoden. Han disputerar vid Chalmers [Ref 1], men disputationen äger rum på Högskolan Väst [Ref 2] där han är anställd.
Almir Heralic har skapat ett helt automatiserat system för den nya tillverkningsmetoden. Metalltråden smälts med fiberlaser av samma typ som används för svetsning. Med hjälp av en CAD-ritning programmeras robotbanan och processparametrarna ställs in. Roboten lägger smält metalltråd i strängar sida vid sida och lager på lager, men oundvikliga temperaturvariationer ger störningar.
– Värmen kan göra att smältan flyttar på sig. Du får gropar som beror på temperaturvariationer och dessa gropar måste du ta hand om, säger Almir Heralic.
Processen behöver justeras under gång och för det krävs sensorer som ger information om vad som händer. Den intensiva hettan från fiberlasern gör att de flesta tänkbara sensorer smälter, men Almir Heralic har hittat lösningar. Feedbacksystemet innehåller bland annat kameror och en laserscanner som registrerar höjden på lagren på en tiondels millimeter när. Justeringarna av processen kan utföras av en operatör som övervakar den. Det är så här Volvo Aero använder metoden i sin produktion idag. Men Almir Heralic har gått ett steg längre.
– Jag har lyckats få roboten själv att faktiskt lära sig av processen med hjälp av feedback från sensorerna, säger han.
Roboten programmeras alltså om automatiskt under processens gång med ledning av input från sensorerna. Styrsystemet justerar också processparametrarna. Det automatiska systemet har visat sig vara bättre än människan på att anpassa processen.
Robotiserad metalldeponering ger flera fördelar för Volvo Aero när de tillverkar komplexa komponenter till flygmotorer. Istället för att låta gjuta stora komponenter med utstickande detaljer kan man idag smida dem eller tillverka dem i plåt. De utstickande detaljerna byggs på med metalldeponering. Detta pressar ner kostnaderna och gör motorerna lättare, vilket i sin tur håller nere bränsleförbrukningen i flygplanen.
Almir Heralics avhandling:
Monitoring and Control of Robotized Laser Metal-Wire Deposition
För mer information, kontakta:
Almir Heralic, Högskolan Väst, 0705-776042,almir.heralic@hv.se ” href=”mailto:almir.heralic@hv.se”> almir.heralic@hv.se
Studien lyfter fram betydelsen av hjärnans synapser, kommunikationen mellan nerverna, för utvecklingen av hunger- och mättnadskänslor.
Fetma är idag en folksjukdom, men de bakomliggande molekylära orsakerna är ofta oklara. Tidigare studier har visat att många neuropeptider och deras receptorer, som ofta är viktiga komponenter i signalöverföring utanför cellerna och vid cellytan, är viktiga för den centrala födointagsregleringen. Kroppsvikten regleras av ett komplext samspel mellan nervceller, endokrina och metaboliska faktorer.
Neurobeachin (Nbea) är ett hjärnspecifikt protein viktigt för nervsignaleringen, med en viktig betydelse för placering av membranbundna proteiner i nervsynapser. Den nya studien av forskarna Manfred Kilimann och Helgi Schiöth visar att möss, som bär på två olika varianter av samma gen – så kallade heterozygota möss, utrycker endast hälften så mycket neurobeachinprotein äter mer och blir fetare. Dessa möss har också flera förändringar i uttryck av gener som är viktiga i födointagsregleringen i hjärnstammen och hypothalamus, båda regioner centrala för hungerkänslorna. Mössen med det låga trycket av neurobeachin äter mer på grund av sug för ökad mängd kalorier medan den typ av födointag som drivs av belöning är oförändrat.
Undersökningar i två svenska studier visar även att en del i Nbea-genen leder till högre kroppsvikt hos både barn och vuxna.
Studien har genomförts av två forskargrupper ledda av professorerna Manfred Kilimann och Helgi Schiöth i samarbete med bland annat Universitetet i München, andra forskargrupper vid Uppsala Universitet och Karolinska Institutet.
Neurobeachin, a Regulator of Synaptic Protein Targeting, is Associated with Body Fat Mass and Feeding Behavior in Mice and Body-Mass Index in Humans i PLoS Genetics.
Hur kommer det sig att du fick ett sådant uppdrag från Skolverket?
– Jag har varit med och skrivit kursplanerna för de naturvetenskapliga ämnena inom grundskolan och har varit mycket involverad i frågor som rör undervisning och lärande i naturvetenskap. Dessutom har jag ett stort intresse av att forska om hur man kan utveckla undervisningen i naturvetenskap, och vill att lärare ska ta del av den ämnesdidaktiska forskningen. Jag arbetar med forskningsprojekt som ligger nära lärare, till exempel ”learning studies” och andra former av klassrumsstudier.
Vad har du skrivit om?
– Boken handlar om undervisning och lärande i naturvetenskapliga ämnen. Bland annat har jag skrivit om hur lärarens kunskaper och attityder påverkar undervisningen men även om hur lärare genom olika undervisningsmetoder kan stimulera elevers intresse för naturvetenskap. Bokens fokus är att lyfta ämnesdidaktiska perspektiv som gynnar undervisningen i naturvetenskap, men även att diskutera modeller, arbetssätt och framgångsfaktorer på klassrumsnivå som har bäring på undervisningen i klassrummet. Vidare har jag också skrivit om varför man ska göra laborationer, hur man använder språket inom naturvetenskapen, hur man bedömer elevers lärande och vad lärare behöver kunna för att eleverna både ska tycka att det är roligt och att de ska förstå. Min förhoppning är att lärare ska se hur den ämnesdidaktiska forskningen kan vara användbar för dem i deras verksamhet som naturvetenskapslärare.
Hur har det varit att jobba med boken?
– Det har varit jättelärorikt, och jag har fått läsa in mig på områden som jag inte har läst så mycket om innan, och har även fått bredda mina egna kunskaper inom fältet. Till exempel kopplingen mellan naturvetenskapen och språket, och om laborativa moment. På så sätt har jag fått en bredare bild av forskningen inom naturvetenskapernas didaktik, både nationellt och internationellt. Att skriva en bok för lärare i skolan är inte samma sak som att skriva en vetenskaplig artikel på engelska, så det har varit en utmaning att presentera forskningen på ett lättillgängligt sätt så att lärarna kan ta till sig boken.
Vilka lärare riktar den sig till?
– Alla lärare och skolledare från förskola och till gymnasiet, samt lärarutbildningar.
Har du hunnit få några reaktioner på boken?
– Jag har hört att många kommuner redan har gjort beställningar av boken. Även flera lärarutbildarkollegor runt om i landet har hört av sig och frågat när den kommer. Det känns både roligt och nervöst. Jag har också blivit kontaktad av Utbildningsradion som vill att jag ska vara med och göra tv-program om undervisning i naturvetenskap. Det är jätteroligt, men det viktigaste är att boken blir läst och förstådd och att lärare får kunskap om den forskning som bedrivs inom naturvetenskaplig didaktik, och att de ser att de kan ha användning för den.
Sahlgrenska Cancer Center har på senare tid rekryterat två nya forskargrupper. En av dem leds av Jonas Nilsson, som nu tillsammans med sina kollegor publicerar nya rön om cancercellers ämnesomsättning.
Studien, som publiceras i ansedda Plos Genetics, innebär det andra steget mot att hitta enzym som skulle kunna bli ett framtida mål för cancerbehandling.
– Redan för några år sedan upptäckte vi att ett särskilt enzym kallat Ornitindekarboxylas (ODC) kan hämmas med läkemedel för att förhindra uppkomst av lymfkörteltumörer i möss. Nu har man tagit resultaten vidare till patienter, säger Jonas Nilsson:
– I den nya studien har vi undersökt några andra enzym, och upptäckt att ett av dem beter sig olika beroende på vilken cancer som studeras. Studien antyder att om ett läkemedel mot enzymer i ämnesomsättningen skall fungera så måste man först veta vilken cancergen som är aktiverad. Detta förstärker betydelsen av att kunna individanpassa cancerbehandling.
Resultaten ligger nu till grund för fortsatta studier, där forskargruppen tillsammans med kollegor på Sahlgrenska Universitetssjukhuset ska studera spåren i en annan cancerform, lungcancer.
Föreståndaren för Sahlgrenska Cancer Center Göran Stenman har stora förhoppningar på de nya forskargrupperna.
– Vi är jätteglada att ha kunnat rekrytera både Jonas Nilssons och Göran Landbergs forskargrupper. Det visar att vi har en attraktiv miljö för personer som har ambitioner om att utföra translationell cancerforskning, säger han.
Artikeln Mouse Genetics Suggests Cell-Context Dependency for Myc-Regulated Metabolic Enzymes during Tumorigenesis publicerades i Plos Genetics den 15 mars.
