Resultaten av studien publiceras nu i den ansedda tidskriften PLoS One med Ina Caesar som försteförfattare.

Kurkumin har sedan flera år studerats som tänkbart läkemedel mot Alzheimers sjukdom, som karakteriseras av ansamlingar av klibbiga amyloidfibrer och tau-protein. Linköpingsforskarna ville undersöka hur substansen påverkade genmodifierade bananflugor (Drosophila melanogaster) som utvecklat tydliga Alzheimersymtom. Bananflugan används alltmer som modell för nervnedbrytande sjukdomar.

Fem grupper av sjuka flugor med olika genförändringar matades med kurkumin. De levde upp till 75 procent längre och behöll sin rörelseförmåga längre än de sjuka flugor som inte fått substansen.
Däremot såg forskarna ingen minskning av amyloid i hjärnan eller ögonen. Kurkuminet löste inte upp placken, tvärtom påskyndade det bildningen av fibrer genom att reducera mängden av deras föregångsformer, så kallade oligomerer.

– Resultaten stärker vår uppfattning att det är oligomererna som är mest skadliga för nervcellerna, säger professor Per Hammarström som lett studien.

– Vi ser nu att denna amyloidform går att påverka med små molekyler i en djurmodell. Inkapsling av oligomerer är så vitt vi vet en ny och spännande behandlingsstrategi.

Det finns flera teorier om hur oligomererna kan starta sjukdomsförloppet. Enligt en hypotes fastnar de i synapser och hindrar trafiken av nervimpulser. Andra hävdar att de orsakar celldöd genom att punktera cellmembranen.

Kurkumin, som extraheras ur roten till kryddväxten gurkmeja, har använts som läkemedel i tusentals år. På senare tid har det prövats mot bland annat smärta, blodpropp och cancer.

Artikel:
Curcumin promotes A-beta fibrillation and reduces neurotoxicity in transgenic Drosophila av Ina Caesar, Maria Jonson, K. Peter R. Nilsson, Stefan Thor och Per Hammarström. PLoS One etc.

Kontakt:
Per Hammarström 013-285690, 070-8141235, perha@ifm.liu.se

Forskningsprojektet, som går under namnet GetHomeSafe och är finansierat av EU, har en budget på 30 miljoner kronor.

Tanken med GetHomeSafe är att verkningslösa förbud och tvingande åtgärder ska ersättas med något som faktiskt fungerar. Forskarna vid KTH och de andra projektdeltagarna ska under de tre år som projektet pågår undersöka, ta fram och utvärdera ett system som avser ge föraren tillgång till bilens system – till exempel stereo och telefon – utan att ge avkall på trafiksäkerheten. Det handlar om att hitta säkra sätt att tillfredställa förares kommunikationsbehov.

– Det är i första hand tre områden av talad interaktion som vi avser att undersöka: hur systemet ska få förarens uppmärksamhet utan att störa, hur man kan variera systemets taltempo och sätt att uttrycka sig, och hur man kan utnyttja sådan variation så att systemet anpassar sig efter körsituationen och efter hur viktigt systemets ärende är, säger Jens Edlund, forskare vid avdelningen Tal, musik och hörsel på KTH.
Det är han och forskarkollegan Joakim Gustafson som axlar KTH:s del i projektet.

– Ett exempel är att vi vill göra systemet känsligt för förarens situation och belastning, så att det bara avbryter med mycket viktiga saker i trängda situationer och sparar mindre viktig information tills bilen står still eller trafiksituationen är trygg. Vi vill också låta systemet fråga föraren om det går bra att tala för tillfället eller om det passar bättre att vänta till senare, säger Jens Edlund.

GetHomeSafe är ett samarbete mellan fem parter: KTH, Daimler, DFKI, IBM och Nuance. KTH har genom avdelningen Tal, musik och hörsel lång erfarenhet av att forska på samtal med talande datorer, designa talad interaktion som är mindre styrd, mer flexibel, och sker mer på användarens villkor.

Forskningen som visar mobiltelefoner och andra kommunikationsenheters påverkan på trafiksäkerheten kommer från Statens väg- och transportforskningsinstitut som under förra året på uppdrag av den svenska regeringen ställde samman en översikt över forskning i ämnet. Rapporten visar bland annat att hands-free inte är säkrare än att hålla telefonen i handen vid samtal, att sms-ande och annat som kräver både händer och ögon har tydlig effekt på trafiksäkerheten, och att förbud mot att skicka och läsa sms under körning inte verkar ha någon effekt.

För mer information, kontakta Jens Edlund på 08 – 790 78 74 eller edlund@speech.kth.se.

På fotot: Fredrik Charpentier Ljunqvist. Fotograf: Svenolof Karlsson
En ny studie gjord vid Stockholms universitet visar att klimatet har varierat på ett likartat sätt över hela norra halvklotet de senaste 1200 åren. Resultaten slår fast att den geografiska utbredningen av uppvärmningen under 1900-talet ligger inom ramen för de naturliga variationerna. Samtidigt visar studien också att uppvärmningen från 1800-talet till 1900-talet har gått snabbare än någon annan temperaturförändring de senaste 1200 åren.

Ett tvärvetenskapligt forskarlag vid Stockholms universitet, lett av historikern Fredrik Charpentier Ljungqvist [Ref 1], har undersökt de geografiska mönstren av temperaturförändringar på norra halvklotet från 800-talet till 1900-talet. Resultaten bygger på en större mängd klimathistoriska dataserier, som exempelvis trädringsserier, iskärnor och sjösediment än vad som har använts i tidigare studier.

– Resultaten är mycket robusta och är inte beroende av vilken typ av data som används. Även om vi till exempel tar bort alla trädringsserier förblir bilden densamma, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist.

Studien, som nyligen publicerats i tidskriften Climate of the Past, visar att lika höga temperaturer präglade norra halvklotet under 800-talet till 1000-talet som under 1900-talet. Ett kallt klimat rådde praktiskt taget överallt under 1500-talet till 1700-talet. Det har tidigare varit mycket omdiskuterat huruvida den så kallade medeltida värmeperioden cirka 800–1300 och Lilla istiden cirka 1300–1900 var globala fenomen eller begränsade till vissa regioner såsom Europa.

– Studien visar att 1600-talet var det kallaste århundradet de senaste 1200 åren på norra halvklotet. 900-talet var det varmaste och 1900-talet det näst varmaste. Tyvärr finns det ännu för lite data för att kunna undersöka hur det var på södra halvklotet. Men de data som finns pekar på ett likartat mönster, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist.

Undersökningen visar alltså att den geografiska utbredningen av uppvärmningen under 1900-talet befinner sig inom ramen för de naturliga klimatvariationerna de senaste 1200 åren.

– 1900-talet som helhet sticker inte ut som unikt. Uppvärmningen under 800-talet till 1000-talet var lika kraftig och utbredd. Men de senaste 20–30 årens kraftiga globala uppvärmning är mycket svår att förklara utan att mänskliga utsläpp av växthusgaser tas i beaktande, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist.

Artikeln kan läsas i sin helhet på: http://www.clim-past.net/8/227/2012/

För ytterligare information kontakta
Fredrik Charpentier Ljungqvist, Historiska institutionen, Stockholms universitet, mobil 070-662 07 28, e-post fredrik.c.l@historia.su.se
 

Lungornas ytskikt, epitelet, är en viktig passiv barriär mot ämnen som vi inandas, men det kan också delta aktivt i inflammatoriska reaktioner efter exponering. Då produceras och utsöndras ämnen som i sin tur kan öka mängden och aktiviteten av inflammatoriska celler i lungan. Det är tidigare känt att allergiframkallande proteiner från dammkvalster kan aktivera epitelcellerna, men det har antagits att allergenerna måste kunna klyva vissa receptorproteiner på epitelytan för att göra detta. Avhandlingen visar emellertid att också så kallade icke-proteolytiska kvalsterallergener kan väcka ett inflammatoriskt svar i epitelcellerna och på så sätt förvärra luftvägsbesvären vid allergisk astma.

De allergener som har studerats är så kallade grupp 2-kvalsterallergener från olika arter av kvalster. Bland det 20-tal grupper av kvalsterallergener som har identifierats anses grupp 2 och grupp 1 vara de viktigaste, eftersom mer än 80% av de kvalsterallergiska individerna är känsliga för allergener från dessa grupper.

Proteiner från dammkvalster tillhör de vanligaste luftburna inomhusallergenerna i stora delar av världen och exponering för dem är en betydande riskfaktor för allergiska sjukdomar. Man räknar globalt sett med att mellan 50 och 85 % av alla astmatiker är känsliga för olika kvalsterallergener. Eftersom kvalster trivs bäst i varma och fuktiga miljöer är kvalsterallergi dock inte lika vanligt i de nordiska länderna.

Camilla Österlund är uppvuxen i Tammerfors, Finland och har studerat molekylärbiologi vid Umeå universitet, där hon är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.

Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-51619

Hur mångfald skapas i förskolan beror inte bara på det pedagogiska arbetet, utan också på barnen själva. Den fria leken ger dem möjlighet att utgå från sina egna idéer, men innebär också att vissa dominerar och andra ifrågasätts. Anna Olausson vid Umeå universitet menar att ett mellanting mellan fri lek och lärarledda aktiviteter kan vara ett bra sätt att få fler barn att hävda sig och bättre ta tillvara på den mångfald de representerar.

I förskolan planeras och leds vissa aktiviteter av pedagoger, men barnen får också möjlighet att initiera och driva helt egna lekar. Hur stort utrymme den så kallade fria leken får på landets förskolor varierar mycket. Anna Olausson, som själv arbetat som förskollärare under många år, har som deltagande observatör studerat hur barn i åldrarna 1–6 år leker och interagerar vid tre förskoleavdelningar, och hur deras individuella erfarenheter och upplevelser uttrycks.

Vinnare och förlorare
Hon anser att fri lek kan vara en negativ kraft i skapandet av mångfald eftersom den tenderar att förstärka den hierarki som redan finns i barngruppen.

– Vissa barn får nästa alltid bestämma, medan andra ofta underordnar sig. Alla barn har därför inte samma möjligheter att utveckla sina idéer i den fria leken.

Statusen i barngruppen beror delvis på ålder, men också på vilket sätt som barnen kommunicerar sina förslag. Att ha en eller flera nära vänner i gruppen ökar även möjligheten att göra sig gällande.

Den svenska förskolan har kritiserats för att vara dålig på att utgå från barnens egna erfarenheter, och Anna Olausson visar att när barn leker utan vuxna så uttrycks deras individuella bakgrund på ett tydligare sätt, till exempel deras olika kompetenser och hur de ”gör kön”. Samtidigt avgör hierarkin i gruppen vilka upplevelser som får prägla leken, något som innebär att en del barn har större möjlighet att utveckla sina idéer i pedagogledda aktiviteter.

Mellanting kan öka mångfald
Det som lärare visar intresse för blir också mer spännande i andra barns ögon, och därför anser Anna Olausson att det finns anledning att undersöka spelutrymmet mellan barns fria lek och den lärarledda leken.

– Att som pedagog delta i leken utan att styra, och visa intresse för allas tankar och idéer, kan leda till att fler barn får ta plats.

– På så sätt får lärarna bättre förutsättningar att upptäcka hur barnen använder sina erfarenheter, och genom att utgå från den mångfald som finns i gruppen kan lärarna stimulera barnen att vidga sina repertoarer när det gäller vad som blir värdefullt i leken.

Förutom en hierarki i barngruppen, finns också en maktasymmetri mellan barn och vuxna i förskolan. Anna Olausson menar att den lek som initieras av barnen själva framstår som underordnad den som leds av lärarna, något som leder till att barnens egen lek pågår i något som liknar ständig beredskap.

– Även om barnen tycks vara djupt engagerade i sin lek är de mycket snabba att avsluta den när någon pedagog meddelar att det är dags för exempelvis lunch eller utevistelse.

För mer information, kontakta:
Anna Olausson,
institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet
Telefon: 090 – 786 60 84
E-post: anna.olausson@edusci.umu.se
Läs hela eller delar av avhandlingen

Leverinflammationen hepatit E har länge betraktats som en ”importsmitta” direkt kopplad till utlandsvistelse. I många länder finns smittan hos både gris, vildsvin, hjort, råtta, häst och kattdjur, och svenskar undersöks sällan för hepatit E om de inte varit utomlands vilket gör att inhemsk smitta sällan upptäcks.

Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, kan nu i en studie visa att personer som drabbats av hepatit E också kan ha fått sjukdomen i Sverige.

I samarbete med Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) har forskaren Helen Norder och hennes kollegor undersökt griskultingar i ett flertal svenska och danska grisbesättningar samt vildsvin i Sverige. I mer än hälften av djuren påträffades hepatit E.

– Vår studie visar att svenska grisbesättningar och vildsvin bär på specifika stammar av viruset. Dessa stammar liknar de som drabbat svenskar med hepatit E och där smittkällan varit okänd, säger Helene Norder.

Trots få identifierade fall i Sverige är mellan sex och nio procent av den svenska normalbefolkningen immuna mot hepatit E – bland veterinärer är siffran hela 13 procent.

– Den utbredda immuniteten tyder även den på att smittan sprids från svenska djur, säger Helene Norder.

Forskarna vid Sahlgrenska akademin ska nu medverka i ett EU-projekt, där 110 miljoner kronor satsas på att öka kunskapen och på sikt hitta åtgärder mot stora virusepidemier där djur är smittkällan. Nätverket, Predemics, ska bland annat studera varför vissa virussmittor ger upphov till stora epidemier, hur virus anpassar sig till människan och hur det kan börja spridas mellan människor.

Språkvetaren Stephanie Fayth Hendrick har i sin avhandling studerat tre blogg-gemenskaper för att ta reda på hur en blogg-gemenskap skapas och formeras och vilken roll som normer och olika förväntningar spelar. I sin studie har Hendrick kunnat se hur det som värderas och belönas skiljer sig åt mellan de olika gemenskaperna; för även om alla kan ha tillgång till, och tillhöra en blogg-grupp rent tekniskt, så utformas en blogg-gemenskap socialt genom de värderingar och normer som varje grupp omfattar.

Inom annan forskning av blogg-gemenskaper har man traditionellt antingen studerat bloggen som en artefakt, ett ting, en teknisk lösning, ett hjälpmedel för att kunna interagera med andra människor eller så har man tittat på bloggandet som en ren social konstruktion. I denna avhandling föreslår Hendrick en ny modell för forskning av bloggar – en modell där man betraktar en analys av sociala nätverk och en etnografisk hållning i studiet av bloggar som jämbördiga.

Hendricks avhandling börjar med att fråga hur en blogg-gemenskap etableras när den från början inte har någon given gemensam yta att tillgå, som t ex Facebook eller LinkedIn. En analys av sociala nätverk har genomförts för att se hur gemenskaper förenas genom hyperlänkar och för uppskattning av styrkan hos de olika gemenskaperna. De har visat hur enskilda bloggar blir till gemenskaper genom länkning mellan varandra och att dessa gemenskaper ofta får en stark kärna men med luddiga avgränsningar, vilket tillåter nya medlemmar att lätt kunna flyta in och ut ur gemenskaperna.

Hendrick har också undersökt den sociala identiteten som skapas i interaktionen med andra bloggare. Här har det gått att se hur en journalistisk eller dagboksaktig diskurs i många bloggar, ofta påverkar den sociala identiteten, något som i sin tur leder till förväntningar om en ”sanningsenlig” presentation av sig själv som bloggare. Bloggare som bloggade under pseudonym blev ofta utsatta för kritiskt granskande när det gällde deras identitet.

I den tredje och slutliga fallstudien i avhandlingen har Hendrick undersökt om kärnan och periferin i en och samma blogg-gemenskap bloggar på olika sätt. Med flera bloggare som exempel går det att dra slutsatsen att en förnyelse bland bloggare ofta har sitt ursprung i kärnan av blogg-gemenskapen, något som sedan sipprar ut till de i blogg-gemenskapens periferi.

Avhandlingen är e-publicerad:
http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:482322

Låg födelsevikt har länge varit en känd riskfaktor för beteendeproblem som ADHD hos barn. Omständigheter kring födseln, omogenhet hos hjärnan och sociala faktorer har setts som möjliga förklaringar. Avhandlingen visar att järnbrist under det första levnadshalvåret kan vara en viktigare orsak. Låg födelsevikt innebär i sig att barnet föds med mindre reserver av järn, som är en nödvändig byggsten i kroppens alla celler. Det har dock länge varit oklart om risken för järnbrist också gäller för friska barn med bara måttligt eller marginellt låg födelsevikt.

I avhandlingen redovisas en studie på 285 för övrigt friska barn med marginellt låg födelsevikt, mellan 2 000 och 2 500 g. Barnen utvaldes slumpmässigt till att få eller inte få järntillskott under första halvåret. Resultaten visade att de som fått verkningslöst placebo i jämförelse med dem som fått ett verkligt järntillskott visade en klart ökad risk för järnbrist vid 6 månaders ålder, och dessutom en fyra gånger högre risk för beteendeproblem vid 3 år.

Forskarna drar slutsatsen att alla barn med en födelsevikt under 2 500 g bör erbjudas järntillskott, oavsett om orsaken till den låga födelsevikten är för tidig födsel eller dålig fostertillväxt. Studien som genomförts i Umeå och Stockholm leds av docent Magnus Domellöf i samarbete med forskare vid Karolinska Institutet.

Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-52079

Staffan Berglund är leg. läkare och doktorand vid Institutionen för klinisk medicin, Umeå universitet, avdelningen för pediatrik. 
tel. 090-785 23 70 
mobil 070-395 67 67
e-post staffan.berglund@pediatri.umu.se

– Bland normalviktiga kvinnor såg vi ingen riskökning, säger överläkaren Helena Fadl, som skrivit en doktorsavhandling om olika aspekter på graviditetsdiabetes hos kvinnor i Sverige.

Graviditetsdiabetes är en diagnos som ställs när en kvinna utan tidigare känd diabetes har för höga blodsockervärden (hyperglykemi) under graviditeten. Det utesluter dock inte att hon kan ha haft oupptäckt diabetes före graviditeten.

I Sverige testas alla gravida kvinnor regelbundet eftersom sjukdomen kan leda till komplikationer för både mamma och barn, till exempel havandeskapsförgiftning (preeklampsi) och komplicerad förlossning. Risken att få ett stort barn är nästan fem gånger högre för kvinnor med graviditetsdiabetes (15,1 procent) jämfört med friska kvinnor (3,5 procent).

Graviditet kan ses som ett stresstest
– En intressant upptäckt i undersökningen är att kvinnor födda utanför Norden har färre komplikationer vid graviditetsdiabetes. Det gäller både preeklampsi och stora barn. Barnets storlek beror visserligen i hög utsträckning på mammans längd. Men även om man tar hänsyn till den genomsnittliga längdskillnaden mellan olika etniska grupper kvarstår en tydlig skillnad i förekomst, säger Helena Fadl.

En viktig del i hennes undersökning är sambandet mellan graviditetsdiabetes och senare hjärt- och kärlsjuklighet. Hon har studerat 2642 fall från hela Sverige, och resultatet visar att risken för framtida hjärt- och kärlsjuklighet efter en graviditetsdiabetes är mer än dubbelt så stor hos kvinnor med ett BMI över 25. Däremot syns ingen ökad risk hos normalviktiga kvinnor i denna studie.

– Graviditet kan ses som ett stresstest för kvinnors hälsa som visar de långsiktiga riskerna särskilt vid övervikt, och därför borde vi kanske ha större fokus på uppföljning och förebyggande arbete när det gäller dessa kvinnor, säger Helena Fadl.

För mer information, kontakta Helena Fadl, 070-393 70 35.

Innovation inom mjukvaruområdet är nödvändigt om Sverige ska behålla en konkurrenskraftig industri. Software Center ska hjälpa företag att effektivisera sin mjukvaruutveckling och anpassa sig till en marknad där mjukvara är hårdvaluta.

I början av 1990-talet utgjorde mjukvaran i en bil en procent av bilens värde. Idag finns i många fall mer än femtio procent av värdet i funktioner som möjliggörs av mjukvara, berättar Jörgen Hansson som är föreståndare på Software Center.

– Mjukvaruteknik är oerhört viktigt för svenskt näringsliv. Eftersom konkurrenskraften och lönsamheten ligger i mjukvaran är det inom det området tillväxt skapas, förklarar han.

Med 30 medarbetare är Software Center och forskningsmiljön på Lindholmen bland de största i Sverige inom utveckling av mjukvara. Centrumet är mitt uppe i en rekryteringsprocess och när den är klar kommer de vara en av de största grupperna i Europa.

– Utvecklingspotentialen är enorm, säger Jörgen Hansson. Software Center har starka förutsättningar för att bli världsledande inom sitt område. Området är strategiskt viktigt för både Chalmers och Göteborgs universitet, och vi har en lång tradition av gott samarbete med näringslivet när vi angriper forskningsproblem.

Jan Bosch som leder Software Center tillsammans med Jörgen Hansson förklarar att industrin står inför en stor förändring när allt fler produkter blir uppkopplade.

– Företagen måste kunna förbättra en produkt både kontinuerligt och snabbt, säger Jan Bosch. Ett av Software Centers övergripande mål är att göra svensk mjukvaruindustri mer produktiv. Om företagen inte kan utnyttja möjligheterna är risken att svenska industriprodukter bara blir plattformar för internationella konkurrenter som levererar mjukvara och service. För att undvika det måste även företagens affärsmodeller förändras.

På Software Center samarbetar näringsliv och akademi, vilket gör att forskningen blir mer relevant eftersom den riktar in sig på faktiska problem inom industrin. På så sätt kan företagen dra nytta av forskningsresultaten för att skapa nya innovationer och lösningar.

Företagen som är med i Software Center lockades till en början av universitetens stora kompetens inom mjukvaruområdet, men det har visat sig att det finns ytterligare fördelar med samarbetet.
– De får möta företag från andra branscher som har samma problem men andra lösningar. På så sätt lär de även av varandra, berättar Jan Bosch.

Samarbetet skulle från början bara gälla forskning men näringslivet har efterlyst ett starkare samarbete även inom undervisningen.

– Företagen har stor erfarenhet av hur våra ingenjörer fungerar i arbetslivet. Den erfarenheten tar vi gärna med när vi ska utforma nya program och utbildningar, berättar Jörgen Hansson.
Tre forskningsprojekt i samarbete med centrumets industripartners har redan satt igång. Projekten fokuserar på hur utvecklingen av nästa generations produkter kan genomföras så att nya funktioner levereras till kunderna kontinuerligt och effektivt. För att förstå hur viktigt detta är kan man titta på hur till exempel Iphone har fått ett starkt marknadsgrepp genom en fortlöpande integrering av nya funktioner och tjänster till sina användare, så att deras användarupplevelse har förbättras.

Fakta om invigningen
Journalister är välkomna att delta under invigningen, ingen föranmälan behövs. Invigningen startar kl 14 den 14 februari, i Kuggens entréplan på Lindholmen Science Park. På plats finns bland annat Karin Markides, rektor och VD på Chalmers tekniska högskola, Pam Fredman, rektor på Göteborgs universitet, samt ledare för företag som ingår i centrumet.

Fakta om Software Center
En gemensam satsning på mjukvaruforskning mellan Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Ericsson, Saab Group, Volvo Group och Volvo Cars. Parallellt med forskningen driver Software Center utbildning med två mastersprogram och ett kandidatprogram inom ”software engineering”. Software Center är en del av den kreativa samverkansmiljön på Lindholmen Science Park.

För mer information, kontakta:
Jan Bosch, 031-772 5716, jan.bosch@chalmers.se
Jörgen Hansson, 031-772 1074, jorgen.hansson@chalmers.se

Klyftorna i Sverige har ökat. En ny unik forskningsöversikt visar att detta leder till ökad ojämlikhet i hälsa och livslängd hos den svenska befolkningen. Exempelvis förväntas personer med universitetsutbildning leva cirka 5 år längre än de med enbart förgymnasial utbildning idag.

Forskarna Mikael Rostila och Susanna Toivonen är redaktörer till boken ”Den orättvisa hälsan. Om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd” (Liber).  Båda är verksamma vid Stockholms universitet.

– Det som ofta lämnas i skymundan i samhällsdebatten är att social ojämlikhet har en stark och tydlig koppling till hälsa. Våra resultat pekar på att medicinska framsteg inte är tillräckliga för att förbättra hälsa och livslängd i den svenska befolkningen. Medicinen är självklart central då en människa redan är drabbad av sjukdom, men när det gäller att förebygga och minska ohälsa i samhället i stort måste vi stödja de socialt utsatta. En nationell kommission eller handlingsplan in enlighet med WHO:s rekommendationer är ett viktigt första steg för att uppnå en rättvis hälsa, säger Mikael Rostila.  

– Med vår bok som underlag kan vi peka på en rad åtgärder som måste till. Bland annat barn ges goda förutsättningar genom skolåren. Utbildning ger en mängd fördelar av betydelse för hälsan. Därför är det centralt att förbättra förutsättningarna till att skaffa sig utbildning i lägre sociala grupper. Det är även viktigt att skapa förutsättningar för arbete. Här handlar det om att minska sociala skillnader i tillgången till arbete och exponering för olika ohälsosamma arbetsförhållanden. Vidare är det centralt att förstärka den roll och betydelse hälsoprevention har, säger Susanna Toivonen.

Ulf Gedde, professor i fiber- och polymerteknologi vid KTH, forskar på att ta fram en högspänd likströmskabel (HVDC-kabel) som tål högre spänning än dagens 320 kilovolt.

Mer specifikt handlar det om att ta fram en nya isolationsmaterial för nästa generation av HVDC-kabel, för kravet på isoleringen ökar nämligen när electricitet ska färdas långa avstånd.

Kablar som klarar långa avstånd är i sin tur en vinst för miljön och energiförsörjningen, eftersom det då blir lättare att till vara på goda förnyelsebara energikällor, som solcellsparker i Sahara.

Med en sådan kabel som Ulf Gedde forskar om och som klarar att isolera 30 kilovolt/mm skulle man kunna överföra elektricitet från exempelvis solceller i Afrika till Island via det europeiska kraftnätet.
Ulf Gedde kommer att utveckla nanokompositer med molekyler och tillsätta ämnen som ökar materialets stabilitet och isolerförmåga.

KTF-forskare nummer två som också får 16 miljoner, även dessa pengar fördelade över 4 år, är Muhammet Toprak. Han är universitetslektor vid KTH och ska forska om skalbara nanomaterial för termoelektrisk generering (TEG). Rent konkret innebär det att Muhammet Topraks forskning bland annat fokuserar på nya metoder för att omvandla spillvärmen i stora värmeväxlare till elektricitet.

Forskningspengarna kommer från SSF-programmet Energirelaterade material och KTH är det enda universitet som beviljas två bidrag. Gemensamt för KTH-projekten som erhåller forksningspengar är att de uppfyller SSF:s krav på hög vetenskaplig kvalité och strategisk relevans. Strategisk relevans innebär att forskningen skall kunna nyttiggöras inom svenskbaserad industri ochs amhälle inom 5-15 år efter avslutat projekt.

För mer information, kontakta Ulf Gedde på 08 – 790 76 40 / gedde@polymer.kth.se eller Muhammet Toprak på 08 – 790 83 44 / toprak@kth.se.

Forskningsstationen i Ar Högskolan på Gotland, Kustlaboratoriet Sveriges Lantbruksuniversitet och Länsstyrelsen Gotland startar ett gemensamt projekt för att i samarbete med det gotländska fisket öka kunskapen om beståndet av flundra runt Gotland. Projektet har erhållit medel från Fiskeområde Gotland finansierat genom den Europeiska fiskerifonden för en satsning på hållbart fiske.
 
Traditionellt har fisket på flundra (eller skrubbskädda som den också heter) runt Gotland varit omfattande men under de senaste decennierna har fisket varit sparsamt, dvs flundran är i dagsläget en underutnyttjad art med möjlighet för ökat fiske. Inom fisket har man under de senaste åren observerat att det finns gott om flundra men de är magra och förekommer på andra typer av bottnar än tidigare. Orsakerna till dessa förändringar är inte kända.

Projektet syftar till ett ökat nyttjande av flundra och till att en långsiktigt hållbar förvaltning av bestånden runt Gotland erhålls, med frågeställningar som var och när kan flundra av god kvalitet fiskas i tillräcklig omfattning och hur ser beståndet ut (könsmognad, åldersstruktur och genetiska skillnader). Projektet syftar även till att belysa frågan om orsakerna bakom flundrans förändrade kondition och uppträdande.

Fältprovtagningar utmed Gotlands östsida kommer att pågå under 2012 varefter analys av prover och utvärdering sker under 2013. Den första provtagningen har just påbörjats.
 

På vissa gymnasiala målarutbildningar finns det idag bortåt 40 procent tjejer, men bara några få procent av anställda målare är kvinnor. Många tjejer lämnar yrket redan efter ett par år, men också många killar slutar. Det här är ett allvarligt problem för en bransch som står inför stora pensionsavgångar.

Arbetsgivarorganisationen Målarmästarna tog för ett par år sedan initiativ till en undersökning om rekryteringsproblemen. Detta ledde till att forskarna Marie Hjalmarsson och Carina Kullgren på Högskolan Väst genomförde ett forskningsprojekt under 1,5 år tillsammans med branschen. Det är nu redovisat i rapporten Hur svårt kan det vara? Jämställdhet i måleribranschen. Forskarna slår fast att jämställdhetsutbildning behövs bland företagsledare och anställda. Rapporten är utformad så att den kan ingå i studiematerialet.

Ett stort problem i många företag är att nyanställda målares kompetens ifrågasätts av arbetskamraterna. Och tjejerna har det svårast.

–  Tjejerna blir testade utifrån att de är tjejer. Killarna testas utifrån att de är nya, säger Marie Hjalmarsson.
En del målare menar att kvinnor inte är tillräckligt starka för att klara yrket. Dessutom förekommer sexuella trakasserier och allmänt kvinnofientlig jargong. Nya tjejer i yrket tvingas vara ständigt försvarsberedda mot gliringar och sexuella anspelningar och det sliter hårt.

–  De har svårt att bli accepterade som riktiga målare, just för att de är unga kvinnor, säger Carina Kullgren.

Men bilden är inte entydig. Forskarna har också fått höra berättelser om män som ingriper till kvinnornas försvar.

– Vi har intervjuat en hel del manliga målare som står på tjejernas sida. Det handlar egentligen om vanlig hederlig respekt mellan arbetskamrater, säger Marie Hjalmarsson.

Forskarna beskriver i sin rapport ett företag där ledningen systematiskt försöker påverka hur de anställda beter sig mot varandra. Varken mot män eller kvinnor är det tillåtet med nedlåtande jargong. En annan sak som underlättar för tjejerna är att flera anställs samtidigt. Då har de stöd av varandra. Respektfullt bemötande och gott samarbete gör att kvinnorna stannar kvar i det här företaget. Forskarna menar att företagsledarna är en nyckelgrupp. De kan påverka ogynnsamma förhållanden för kvinnorna om de vill.

Satsa på bostäder, fabriker eller kollektivtrafik? Det är några av de frågeställningar du måste ta hänsyn till när du bygger staden. I spelet 2021 bestämmer du hur Göteborg ska utvecklas från 1972 fram till 400-årsjubileet 2021.

Grundtanken med spelet är att det ska fungera som ett pedagogiskt verktyg inom skolan. Men vem som helst kan ladda ner spelet till sin Ipad för att prova på att styra utvecklingen av en stad, och få en inblick i hur det är att arbeta med hållbar stadsutveckling. För skoleleverna kan spelet bli den första kontakten med begreppet stadsplanering.

– Det är riktigt kul att få bestämma över hur Göteborg utvecklas, säger Monica Billger, en av projektledarna för projektet Urbana spel som har utvecklat 2021. Men det är inte så lätt att hålla göteborgarna nöjda och samtidigt bygga en hållbar stad. När spelet används i klassrummet så är det en del av en helhet, där man spelar i grupper och sedan håller en timmes diskussion om de val man har gjort.

Över 500 skolelever har redan provat spelet. Det har fungerat väldigt bra, berättar Karl Alfredsson, den andra projektledaren för Urbana spel.

– Eleverna har upplevt spelet och den pedagogiska processen mycket positivt. Många har diskuterat komplexa frågor på en nivå och med ett intresse som är svårt att nå så snabbt med andra typer av verktyg. Med bra speldesign kan man använda avancerade system i den pedagogiska processen.
Anledningarna till att man valde just Ipad som plattform är flera. Dels skapar det nyfikenhet och en känsla av modernitet i ”gamla” strukturer. Dels ville man dra nytta av de fördelar som Ipad ger när det gäller tillgänglighet, mobilitet, visualisering och intuitivt användargränssnitt. Dessutom har det visat sig att en pekskärm ger en stor pedagogisk vinst.

– Alla har ett finger med i spelet, så grupparbetet blir mer demokratiskt än när en person styr en dator, säger Monica Billger. Alltså blir det lättare att samarbeta. Många skolor inför också Ipad nu, men det finns inte så många appar för skolan ännu. En spinoff skulle kunna vara att någon utvecklar spelet vidare för sin egen stad. ”Bygg ditt eget Luleå” till exempel.

2021 har släppts gratis på App Store för att alla skolor som vill använda spelet ska kunna göra det. De parter som Mistra Urban Futures har samarbetat med under utvecklingen av spelet är: Avdelningen för interaktionsdesign och Institutionen för arkitektur på Chalmers, GR Utbildning, Pedagogiskt Centrum, Göteborgs stadsmuseum], Center of Visualization och konsultbolaget Nindev. Stadsmuseet använder spelet i sitt pedagogiska program.

Fakta om spelet 2021
Spelet börjar med en version av Göteborg som det såg ut 1972, och eleverna – som spelar i lag om 3-4 stycken – får sedan själva bygga vidare på sin version av staden genom att sätta ut olika typer av byggnader i valfria stadsdelar. Spelet spelas i rundor, varje runda är fem år och spelet håller på i 10 rundor. För att göra det mera verklighetstroget har varje lag en viss intresseinriktning att ta hänsyn till, exempelvis miljö, integration eller industri, och laget får poäng om de gynnar sin egen intresseinriktning och samtidigt lyckas hålla göteborgarna nöjda. Om eleverna misslyckas med det sistnämnda får de byta spelplan med ett annat lag som också har retat upp göteborgarna. Detta för att simulera ”maktskifte” i staden. Man måste också hålla budget.

Läs mer om spelet

Fakta om Mistra Urban Futures
Mistra Urban Futures är ett unikt internationellt centrum som arbetar för att skapa rättvisa, gröna och täta städer. Chalmers är värd för centrumet, som har fem lokala plattformar i: Göteborg, Kapstaden, Kisumu, Manchester och Shanghai. Mistra Urban Futures finansieras av Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning och Sida. Centrumet grundades av sju organisationer i Göteborgsregionen: Chalmers, Göteborgsregionens kommunalförbund GR, Göteborgs Stad, Göteborgs universitet, IVL Svenska miljöinstitutet, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Västra Götalandsregionen.

För mer information, kontakta
Karl Alfredsson, projektledare, 0709-533186, karl.alfredsson@lineducation.se
Monica Billger, projektledare, 031-772 23 83, monica.billger@chalmers.se
Jenny Sjödin, kommunikatör, 0708-712882, jenny.sjodin@chalmers.se

Varje år dör uppskattningsvis en miljon barn i världen efter att ha drabbats av pneumokockinfektioner. Värst drabbade är barn i fattiga länder, men pneumokocker orsakar sjukdomar och lidande i alla åldersgrupper och i alla länder, även i Sverige.

Det finns i dag två sorters verksamma vaccin: polysackaridvacciner som skyddar mot fler varianter av pneumokocker men som inte kan ges till barn under två års ålder, samt konjugatvacciner som kan ges till små barn men som skyddar mot färre typer.

Erik Backhaus, infektionsläkare på Kärnsjukhuset i Skövde och doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har i sin avhandling studerat samtliga fall av svåra pneumokockinfektioner hos barn och vuxna i Västra Götaland mellan 1998 och 2001. Studien visar att de senaste konjugatvaccinerna teoretiskt sett kan skydda mot ungefär 70 procent av infektionerna.

-Men omkring 95 procent av alla infektioner orsakades av typer som ingår i polysackaridvaccinet. Det vaccinet kan inte ges till små barn under två år, vilket innebär att det inte kan användas till dem som behöver det mest, säger Erik Backhaus.
Dödrisk relaterad till ålder

I värsta fall orsakar pneumokockerna svår sjukdom där cirka tio procent av patienterna dör inom en månad efter diagnos. Erik Backhaus avhandling visar att dödsrisken beror dels på ålder, dels på bakomliggande sjukdomar – men också att dödsrisken är större för män än för kvinnor. Intressant nog finns också geografiska skillnader: fler svåra pneumokockinfektioner diagnosticeras hos äldre människor över 80 år i övriga delar av Västra Götalandsregionen, än i själva Göteborgsområdet.

–Det kan bero på att man har olika rutiner för i vilken omfattning patienter inom äldrevården remitteras till sjukhus för vård och hur ofta blododling tas, säger Erik Backhaus.
Fler fall, färre dör

Under de senaste 45 åren har antalet diagnosticerade fall av svåra pneumokockinfektioner i Göteborgsområdet tredubblats, från 5 till 15 fall per 100 000 invånare och år. Det beror sannolikt på att man i dag tar betydligt fler blododlingar, vilket gör att fler fall upptäcks. Särskilt bland barn och yngre vuxna har risken att dö i samband med svåra pneumokockinfektioner minskat kraftigt sedan 60-talet, visar avhandlingen.

Förhoppningsvis kommer den nyligen införda pneumokockvaccinationen i allmänna barnvaccinationsprogrammet minska antalet infektioner hos barn men även vuxna.

Avhandlingen Invasive Pneumococcal Infections försvarades vid en disputation vid institutionen för biomedicin, Sahlgrenska akademin, den 13 januari.