Eftersom det kan vara väldigt svår att spåra små molekyler i en komplex provblandning, brukar man i forskningssammanhang tillverka många kopior av varje molekyl för att förstärka signalen. Ett problem är dock att det är svårt att hålla reda på det exakta antalet ursprungliga molekyler. Det är nämligen praktiskt taget omöjligt att efter kopiering avgöra hur många gånger varje ursprungsmolekyl kopierades. Detta eftersom alla kopior med ursprung i samma typ av molekyl är omöjliga att särskilja från varandra.
I en artikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Methods beskriver forskarna en nyutvecklad metod med vilken varje molekyl på konstgjord väg ”individualiseras” på ett sådant sätt att kopiorna som tillverkas från varje unikt original senare kan särskiljas. Molekylerna kan sedan räknas med en ny, storskalig sekvenseringsmetod som kan läsa av miljontals korta DNA-sekvenser samtidigt. Idén bakom denna nya metod är enkel, men möjliggör ändå att man kan räkna det fullständiga antalet molekyler i ett prov, medan många gängse metoder bara kan mäta den relativa skillnaden mellan olika prov.
Professor Jussi Taipales grupp har använt denna nya metod för att samtidigt kunna räkna de tusentals olika typer av budbärar-RNA-molekyler som finns i en cell. Denna nyutvecklade metod visade sig vara mer exakt än den som vanligen används för denna uppgift. Effektiv och pålitlig mätning av mängden budbärar-RNA-molekyler är viktig eftersom det är mängderna av budbärar-RNA som avslöjar vilka gener som är aktiva i de celler man studerar. Professor Taipales grupp studerar reglering av celltillväxt och vill därför förstå inte bara vilka gener som är aktiva i normala celler, men också vilka gener som har en avvikande aktivitetsnivå i cancerceller.
Den nya metoden för att räkna individuella molekyler utvecklades i ett samarbete mellan Jussi Taipales och Sten Linnarssons grupper vid Karolinska Institutet. Metoden har visat sig vara speciellt lämplig för att räkna molekyler från ett litet antal celler. Sten Linnarsson har därför planer på att använda metoden för att räkna molekyler från en enda cell, en mycket spännande och utmanande uppgift. Principen bakom denna nya metod kan också utnyttjas för att förbättra andra viktiga mätmetoder och för att utveckla tekniker som kan möjliggöra en mer exakt sekvensering av cancercellers DNA och andra organismers genuppsättning.
Publikation: ”Counting absolute numbers of molecules using unique molecular identifiers”, Kivioja T*, Vähärautio A*, Karlsson K, Bonke M, Enge M, Linnarsson S, Taipale J, * Dessa författare har bidragit lika mycket till innehållet i denna publikation, Nature Methods, advance online publication 20 november 2011.
Kontaktinformation
För frågor, kontakta:
Professor Jussi Taipale
Institutionen för biovetenskaper och näringslära
Tel: 08-585 868 95 eller 073-687 09 51
E-post: jussi.taipale@ki.se
Vilken betydelse har det sociala kapitalet i form av kontaktnät och deltagande i föreningsliv för arbetet med att förebygga HIV i utvecklingsländer? Det är den huvudfråga som studeras i Kagera-regionen i nordvästa Tanzania. Avhandlingen baseras på intervjuer med ledare för organisationer, nätverk och sociala grupper samt diskussioner i fokusgrupper med både medlemmar och icke-medlemmar i sådana grupperingar, enkäter till befolkningen i några utvalda samhällen samt uppföljningsstudier för kartläggning av förekomsten av HIV.
Som svar på HIV/AIDS-epidemin i Kagera-regionen bildades under 1990-talet många organisationer och sociala grupper. Deras syfte var att öka det sociala och ekonomiska stödet till befolkningen, bland annat genom utvecklandet av lokalt anpassade lånesystem. Dessa grupper utvecklade också strikta regler och normer, när det gällde sexuell hälsa och HIV-förebyggande arbete. Avhandlingen visar att personer med god tillgång till sådant socialt kapital är mer benägna att använda kondom vid tillfälliga sexuella förbindelser och att låta testa sig för HIV-smitta.
Avhandlingen drar slutsatsen att det sociala kapitalet har haft en viktig roll i den observerade nedgången i smittspridningen i Kagera-regionen. Det har hjälpt till att minska antalet tillfälliga sexuella partner, fördröjt sexualdebuten och medfört större möjligheter att ställa krav på kondom användning i tillfälliga sexuella relationer. Därför är det viktigt att politiker och planerare involverar sociala grupper och nätverk på gräsrotsnivån när de utvecklar strategier för att förebygga fortsatt spridning av HIV.
Gasto Frumence är doktorand i folkhälsovetenskap vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin. Han kan nås på
tel 073-637 96 69
e-post frumencegasto@yahoo.co.uk
Fredagen den 25 november försvarar Gasto Frumence, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med den svenska titeln Betydelsen av socialt kapital i HIV-prevention: Erfarenheter från Kagera-regionen, Tanzania (Engelsk titel: The role of social capital for HIV prevention: Experiences from the Kagera Region, Tanzania).
Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal Sal 135, enheten för allmänmedicin, NUS.
Fakultetsopponent är professor Bo Haglund, Karolinska institutet.
Disputationen hålls på engelska.
Läs hela eller delar av avhandlingen här
– Syftet var inte från början att bygga upp en bevakning av läget på arbetsmarknaden utan denna växte fram ur de statistikinsamlingar över arbetsmarknaden som Kommerskollegium och senare Socialstyrelsen gjorde, säger Sven Hellroth.
Ekonomisk-historisk forskningen brukar vanligen associera det här slaget av politiska åtgärder med 1930-talets krispolitik och tillkomsten av Konjunkturinstitutet 1937. Avhandlingen visar att snarlika idéer om ekonomisk-politiska åtgärder och institutionella arrangemang mot konjunkturellt uppkommen arbetslöshet fanns redan före första världskriget i Sverige.
Gemensam drivkraft bakom tillkomsten av dem var den så kallade arbetarfrågan. Ursprunget till bevakningen av arbetsmarknaden var tillkomsten av en offentlig arbetsstatistik 1893-1902. Bevakningen av läget på arbetsmarknaden växte fram som ett resultat av uppbyggnaden av den offentliga arbetsstatistiken på Kommerskollegium och Socialstyrelsen mellan åren 1903 och 1913.
Bevakningen av arbetsmarknaden sammanställdes med hjälp av enkäter ställda varje kvartal till olika branscher om bland annat sysselsättningsläget på en rad orter och arbetsförmedlingarnas månatliga statistik över antalet arbetssökanden, lediga och tillsatta platser Vid tiden före första världskriget hade det etablerats en avdelning på Socialstyrelsen som självständigt bevakade läget på arbetsmarknaden.
– Mellan åren 1909 och 1912 föreslogs och utreddes behovet av en så kallad krisbarometer, det vill säga införandet av vad vi idag kallar ekonomiska indikatorer vilkas syfte var att tidigt signalera en växling i konjunkturen, för att underlätta genomförandet av en politik mot arbetslöshet, säger Sven Hellroth. Denna tanke var ny vid den här tiden. 1913 fick Kommerskollegium i uppdrag att varje månad ta fram en konjunkturöversikt som skulle orientera det allmänna, näringslivet och hushållen om det ekonomiska läget i landet. Konjunkturöversikten publicerades första gången 1914 i publikationen Kommersiella Meddelanden.
Från arbetsstatistik till konjunkturöversikt: arbetarfrågan och etablerandet av en statlig konjunkturbevakning i Sverige 1893-1914.
Ytterligare information
Sven Hellroth vid Ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-16 26 83, e-post sven.hellroth@ekohist.su.se
– Det kanske allra mest sensationella är att detta är exempel på hur naturen kan tillverka ett material som är självhäftande under vatten. När vi förstår hur sådant här marint silke är uppbyggt kan det inspirera till nya material med åtråvärda egenskaper, säger Cedric Dicko, forskare i materialkemi vid Lunds Tekniska Högskola och den som ligger bakom rönen tillsammans med tidigare kollegor vid Oxford University.
Resultaten publiceras i senaste numret av Naturwissenschaften.
Väven använder räkdjuret som byggmaterial. Sandkorn, algfragment och avföring fäster lätt på de klibbiga silkestrådarna och blir tillsammans en robust och skyddande boning för märlkräftan. Trådarna produceras från körtlar på benen.
Själva upptäckten gjordes av Cedric Dickos kollega, zoologisten Fritz Vollrath i Oxford. Han var fascinerad av det faktum att dessa djur kunde göra små gryt i saltvatten av något som liknande – och sedan visade sig vara – silke.
Genom att jämföra olika djurs silke hoppas forskarna kunna identifiera vilket protein som silkestrådarna är uppbyggda av. Forskarna har redan kunnat konstatera att silkets kemi har en komplex geometri.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Cedric Dicko (talar endast engelska) forskare och projektledare, Polymer- och Materialkemi, 046-222 82 28, 073 – 649 42 22, 046-222 82 62, Cedric.Dicko@polymat.lth.se
Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och Västra Götalandsregionen, har i en tidigare studie visat att glest benmönster i det så kallade trabekulära benet i underkäken är förenat med en ökad sannolikhet för att man tidigare drabbats av frakturer i andra ben i kroppen.
Nu har Göteborgsforskarna gått vidare med upptäckten. I en ny studie kan de visa att man med hjälp av tandläkarens röntgenbilder kan studera benmönstret i underkäken och även förutsäga vilka som löper ökad risk för framtida frakturer. Resultatet publiceras i tidskriften Bone och uppmärksammas i både Nature Reviews Endocrinology och Wall Street Journal.
–Vi har sett att minskad bentäthet i underkäken har en direkt koppling till frakturrisken i andra delar av kroppen, säger Lauren Lissner, forskare vid institutionen för medicin vid Sahlgrenska akademin.
Studien bygger på data från den så kallade Kvinnoundersökningen i Göteborg, som startade 1968 och som hittills pågått i över 40 år vilket gör materialet unikt i världen.
I undersökningen inkluderades 731 kvinnor, vilka studerades vid flera tillfällen under perioden 1968-2006. Röntgenbilder av kvinnornas käkben analyserades och resultatet sattes i relation till förekomsten av framtida frakturer. Under studieperioden rapporterades 222 frakturer hos dessa 731 kvinnor. Det är först sedan 1980-talet som det varit möjligt att använda medicinska register för att identifiera frakturer.
Undersökningen visade att ungefär 20 procent av kvinnorna i åldern 38-54 år hade gles benstruktur i käkbenet redan vid första studien, och därmed ökad risk för frakturer.
Studien visar också att ju äldre personen var, desto starkare var sambandet mellan gles bentäthet i käken och frakturer i övriga delar av kroppen.
Studien är gjord på kvinnor, men sambandet gäller enligt forskarna även för män.
–De röntgenundersökningar som tandläkare utför innehåller mycket information om benstrukturen. Genom att analysera dessa bilder skulle tandläkaren kunna identifiera personer som löper högre risk för frakturer, långt innan den första frakturen uppträder, säger Grethe Jonasson, forskare vid Folktandvårdens forskningscentrum i Västra Götaland som initierat frakturstudien.
Artikeln A prospective study of mandibular trabecular bone to predict fracture incidence in women: A low-cost screening tool in the dental clinic publicerades i Bone i oktober.
Kontaktinformation
Kontakt:
Lauren Lissner, institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
031-7866847
0708-207343
lauren.lissner@medfak.gu.se
Grethe Jonasson, Folktandvårdens forskningscentrum, Västra Götalandsregionen
033- 209866
070-9285671
– Att kroppen aktiverar sitt medfödda immunförsvar är en av de vanligaste anledningarna till att implantat stöts bort. Nu kan vi visa varför kroppen har lättare för att integrera implantat med en nanostrukturerad yta än en slät yta, säger Hans Elwing på institutionen för cell- och molekylärvetenskap vid Göteborgs universitet.
Forskarna vid Göteborgs universitet har arbetat med en unik metod för att tillverka nanostrukturer på guldytor. De har skapat guldpartiklar i storlekar mellan 10-80 nanometer i diameter, bundit dem till helt flata guldytor och reglerat avståndet mellan dem mycket noggrant. Resultatet ser ut som en kullerstensgata i nanoformat.
Implantat som fått en kullerstensliknande yta begränsar aktiveringen av viktiga delar av det medfödda immunförsvaret. Det beror på att flera av de proteiner som deltar är i samma storleksordning som de nanostora kullerstenarna. När proteinerna sätter sig på ytan behåller de därför sitt utseende. Det innebär att kroppen får större möjligheter att integrera främmande föremål som implantat, pacemakers och läkemedelskapslar i den egna vävnaden samtidigt som det begränsar risken för lokala inflammationer.
– Det kan vara så att det medfödda immunsystemet är designat för att reagera på släta ytor, för det finns inte naturligt i kroppen. Däremot har flera bakterier en helt slät yta.
Med dagens nanoteknik är det en enkel och billig åtgärd att ytbehandla implantat och läkemedelskapslar. Däremot kommer det sannolikt att dröja flera år innan det blir verklighet i människor. Närmast i tiden ligger att anpassa titanimplantat av olika slag.
– Vi har utvecklat en graderad yta, med olika täthet, som vi tror kan användas vid benimplantat. Ben är väldigt hårt på ytan, sen blir det mjukare. Därför vore det bra att ha en hård integrering på ytan och mjukare inuti. Vi tror vi kan göra titanskruvar med större täthet vid skruvhuvudet, så det växer fast bäst vid ytan. En sådan anpassning är framtiden, säger Hans Elwing.
Forskningen om kroppens medfödda immunsystem uppmärksammas i år genom Nobelpriset i fysiologi och medicin.
Laboratoriearbetet är utfört vid Göteborgs Universitet. Projektet är ett samarbete mellan Biomatcell center of ecxellence, SP i Borås och Bactiguard AB, Stockholm.
Artikeln Immune complement activation is attenuated by surface nanotopography är skriven av Mats Hulander, Anders Lundgren, Mattias Berglin, Mattias Ohrlander, Jukka Lausmaa och Hans Elwing och är publicerad i International Journal of Nano medicine
Kontaktinformation
KONTAKT:
Hans-Björne Elwing, institutionen för cell- och molekylärbiologi
031- 786 2562 / 0733- 60 46 07
hans.elwing@cmb.gu.se
Tinnitus är ett vanligt och enligt flera studier växande hälsoproblem, med försämrad sömn och allmänt nedsatt välbefinnande för dem som drabbas. Någon bot finns inte, utan det enda alternativet är att försöka lära sig leva med tinnitus. Kognitiv beteendeterapi, KBT, är en metod som har visat sig kunna halvera symtomen hos upp till 45 procent av dem som behandlas.
Vendela Zetterqvist har i sin avhandling i psykologi vid Linköpings universitet undersökt en annan behandlingsmetod, ACT, Acceptance and Commitment Treatment. Denna metod har inte tidigare testats på tinnituspatienter.
– Den är baserad på KBT, säger hon, men den tar ett större grepp.
Metoden innebär, förutom att träna acceptans, bland annat att man arbetar med att bli medveten om sina tankar som just tankar.
– En tanke behöver inte vara sann och jag måste inte agera på den, säger Vendela Zetterqvist. Tankar blir problem först när vi agerar som om de vore sanna.
I en randomiserad och kontrollerad långtidsstudie kan hon visa att ACT har en lika god effekt som den man normalt finner för KBT. 54 procent upplevde en kraftig försvagning av symtomen.
– ACT har en god effekt på tinnituspatienter, säger Vendela Zetterqvist. Det finns också en rätt god kompetens för ACT bland terapeuter i Sverige, så det är befogat att ge lite mer hopp till dem som lider av tinnitus.
Vendela Zetterqvist disputerade den 18 november. Hon nås på 0733-211076. Avhandlingen heter Tinnitus – an acceptance-based approach.
Magnus Sjöblom forskare vid Luleå tekniska universitet har med hjälp av jäst
utvecklat en process för tillverkning av vaccin som kan bli till nytta för de
fattigaste länderna i världen.
För att förstärka effekten av vaccin har forskare inom kemiteknik vid Luleå tekniska universitet i samarbete med Karolinska Institutet och Recopharma AB, utvecklat en strategi som går ut på att styra vaccinkomponenter till kritiska delar av immunförsvaret, så att kroppen svarar effektivare på ett vaccin. Forskarna har använt sig av en särskild typ av protein, tillverkad av jäst. Metoden är nu patenterad.
– Om det fungerar som vi hoppas, kan det här få stor betydelse för folkhälsan och betydande positiva effekter för de fattigaste länderna i världen, där människor på landsbygden kan ha svårt att ta alla vaccinationsdoser som behövs. Då räcker det kanske med ett vaccinationstillfälle för livslångt skydd, säger Magnus Sjöblom, forskare vid LTU.
Det är i bioprocesstekniska laboratoriet på Luleå tekniska universitet som produktionsprocessen för det speciella, mucinlika proteinet har utvecklats. Mucin är ett protein som finns naturligt i våra slemhinnor och som karakteriseras av att det har många sockerkedjor kopplade till sig. Detta protein som forskare vid LTU har tagit fram ur jäst, har förmågan att själv söka upp relevanta delar av immunförsvaret. Tack vare proteinets många sockerkedjor kan celler lättare ta upp vaccinet och snabbare signalera till andra delar av immunsystemet hur det ska svara på vaccinet. Resultatet blir att vaccinet får kraftigare och bredare effekt.
Denna vaccinförstärkarstrategi som tagits fram av forskargruppen är nu patenterad.
– Vi är ensamma i världen om att kunna visa den här positiva, kraftiga och breda effekten med målsökande vaccinförstärkare, säger Jan Holgersson, professor då vid Karolinska Insitutet.
Inom kort publicerar forskargruppen djurstudier på vaccinförstärkaren. Försöken visar att det jästproducerade mucin-lika vaccinet har mycket god potential att förstärka effekten av vaccin.
– Djurstudier visade även att vår vaccinförstärkare, effektivt skulle kunna användas för att oskadliggöra cancerceller. Därför har det jästproducerade mucin-lika proteinet god potential att förbättra effekten även av cancervaccin, säger Magnus Sjöblom.
Upplysningar: Magnus Sjöblom, forskare Kemiteknik LTU 073-068 80 39, Katarina Karlsson, presskontakt, katarina.karlsson@ltu.se 072-727 45 60
– Man skulle kunna säga att det svenska torpet är en överlevare. Trots torpens fattiga förflutna och att deras tidigare funktion spelat ut sin roll har de överlevt in i nutiden. Hur kommer det sig? Det är vad min forskning handlar om, säger Maja Lagerqvist nybliven doktor i Kulturgeografi vid Stockholms universitet.
I mitten av 1900-talet övergavs torpen som småbruk då många valde att flytta in till städerna. Urbaniseringen sammanföll med en framväxande välfärd som gjorde att en del som flyttat till städerna lägligt nog kunde ta över torp som fritidsbostad. Utan denna utveckling hade många av de torpstugor som vi idag älskar försvunnit. Enligt Maja Lagerqvist är det också under denna tid som bilden av torpet som idyll växte sig starkare.
– Dagens torpdröm är inte bara ett nutida marknadsföringsjippo. Positiva föreställningar av torpet kan ses i politisk debatt och skönlitteratur redan under senare delen av 1800-talet och tidigt 1900-tal. Och de kan fortfarande ses i dagens media. Drömmen om torp och vår faktiska användning av dem baseras också på ett hanterande av alla de små omoderna stugor som blev över när Sverige omvandlades från jordbrukssamhälle till industrisamhälle, säger Maja Lagerqvist.
Genom att torpen återigen beboddes har många torpstugor blivit omhändertagna. Avhandlingen visar att media sedan 1950-talet framhävt torpens värde för svensk nationalidentitet men också för nutidsmänniskans välmående.
– I media idag har torpet till viss del reducerats till en mysig stil. Men i samtal med dagens torpanvändare blir den historia som format platsen starkt framhävd. Torpets historia och torparnas fattigdom och slit där är en viktig del i det värde man idag ger till sitt torp. Det småskaliga, enkla och lite slitna har blivit betydelsefullt. Det är svårt att inte påverkas av torpet och all den historia som finns inbakat där när man lever på samma plats, i samma stuga, som många andra tidigare levt och kämpat med jorden och livet, säger Maja Lagerqvist.
Avhandlingens namn: Torpets transformationer. Materialitet, representationer och praktik från år 1850 till 2010.
Ytterligare information
Maja Lagerqvist, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 073-0310655, e-post maja.lagerqvist@humangeo.su.se.
Ett fynd av Antarktis äldsta valfossil visar hur snabbt valarna spred sig över jordens hav för ca 50 miljoner år sedan. Ett käkben med en karakteristiskt taggig valtand gjorde att museets forskare genast kände igen fossilet.
Det var på Seymor Island som forskarna hittade fossilet av en valkäke från Archaeoceti (gruppen ”forntida valar”). Forskarna, Claudia Tambussi och Marcelo Reguero från Museo de La Plata (Argentina) och Thomas Mörs och Jonas Hagström från Naturhistoriska riksmuseet, hackade loss bitar i fyndplatsens berggrund som de visste var ca 49 miljoner år gammal och blev mycket förvånade när de hittade valtanden och halva underkäken.
Snabb anpassning
Detta är det äldsta fyndet av en havslevande val i kallare vatten och visar hur framgångsrikt valen anpassade sig till ett liv i alla hav på jorden.
– Vårt fynd visar att valarna först var rovdjur och klarade ett liv i både kalla och varma vatten, säger Thomas Mörs, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet.
Den här valen levde på jättepingviner, hajar och fiskar. Fossil av dessa djur hittades på samma plats och de stora tänderna i käken var till för att döda och äta sitt byte.
Valarnas förfader levde på land
Valarna härstammar från landlevande, fyrfota hovdjur (ungulater) som steg för steg anpassade sig till ett liv i vatten. Därför är dagens valar släkt med flodhästar och alla andra pårtåiga hovdjur. Denna evolutionära utveckling skedde i nuvarande Pakistan som hade ett varmt, tempererat klimat. I Pakistan har man tidigare hittat fossilfynd av äldre valar (Protoceti) som levde delvis i sötvatten och delvis i havsvatten. Den utvecklingen fortsatte till valarna som helt anpassats för ett liv i havsvatten men som fortfarande föder levande ungar.
Tillbaka till Antarktis
I januari 2012 åker Thomas Mörs till Antarktis igen för att leta fossil efter landlevande däggdjur. Han vill ta reda på vilken fauna Antarktis hade för ca 50 miljoner år sedan. Då var temperaturen på Antarktis varmare och det fanns ett rikt växt- och djurliv. Idag finns det gott om fossila trädstammar där men hittills har fossil från djurlivet varit sällsynt. Forskningen stöds av Vetenskapsrådet och Polarforskningssekretariatet.
Kontakt
Thomas Mörs
Forskare i paleontologi vid Naturhistoriska riksmuseet
08-5195 5107
070 922 34 83
thomas.mors@nrm.se
– Sammantaget visar vår studie att det finns hot spots i de städer vi tittat på, säger Fredrik Marklund, utredare på Brå. I likhet med utländska studier visar vår studie att brottsligheten i stor utsträckning är koncentrerad till vissa platser i städerna. Det innebär att det även i Sverige finns förutsättningar för polisen att arbeta platsbaserat.
I studien har Brå tittat på möjligheten att minska brottsligheten genom att fokusera brottsförebyggande insatser till platser där det begås många brott, så kallade hot spots. Den rör fem brottstyper i sex städer; Eskilstuna, Göteborg, Helsingborg, Luleå, Stockholm och Umeå. Resultaten visar att det finns förutsättningar för ett platsbaserat polisarbete. Misshandel och bilstölder är brottstyper där den typen av brottsförebyggande arbete skulle vara särskilt meningsfullt i både mindre och större städer. När det gäller något mindre vanliga brott som personrån verkar det krävas en större stad för att det ska finnas förutsättningar för ett renodlat platsbaserat arbete.
Utvärdera effekterna av hot spots-projekt
I studien tas också upp frågan om vilka hot spots som skulle kunna passa för ett polisprojekt som utvärderas av Brå. Men där blir urvalet något mindre.
– För att kunna avgöra om den minskade brottsligheten inom ett visst område beror på slumpen eller de insatser som gjorts, krävs bland annat att brottsligheten är tillräckligt omfattande, säger Fredrik Marklund. Men även om inte alla hot spots vi identifierat har förutsättningar för en effektutvärdering, så kan det ändå vara meningsfullt för polisen att beakta att det finns särskilt brottsintensiva platser när de planerar brottsförebyggande insatser.
Brå har inlett diskussioner med ett par polismyndigheter som ingår i studien om utvärdering av arbete med hot spots.
Ytterligare information: Utredare Fredrik Marklund 08-401 87 43 eller enhetschef Stina Holmberg 0704-19 35 12.
Anna Gavanas, Socialantropolog och Docent vid Institutet för Framtidsstudier, har i sin rapport Bland Rolexklockor och smutsiga trosor: om skattereduktioner och segmentering på den svenska hushållstjänstemarknaden, utforskat konsekvenser av skattereduktioner (RUT-avdraget) för hushållstjänstesektorn.
Med hjälp av en landsomfattande enkätundersökning diskuteras sammansättningen av den ”vita” hushållstjänstemarknaden, kundgrupper samt skattereduktionens effekter utifrån företagares perspektiv. Detta är en uppföljning av tidigare forskning om hushållstjänstearbetares erfarenheter på den informella marknaden. Möjligheten att hushållstjänstemarknaden segmenteras, snarare än att en ”vit” (formell) marknad ersätter en ”svart” (informell) marknad är den bärande idén och genomgående resultaten i rapporten.
-Trots att vi kan konstatera att antalet formella företag har ökat, behöver detta inte nödvändigtvis betyda att antalet informella aktörer har minskat i motsvarande omfattning, eller att samverkan mellan formella och informella aktörer upphört, säger Anna Gavanas.
Enkätunderlaget gör gällande att för en del köpare av hushållstjänster är priset för tjänsten oviktigt, det är kunder som vill och har råd att prioritera ”vita” tjänster. Men det framkommer också att det finns en grupp köpare som inte anser sig vilja eller kunna prioritera ”vita” tjänster trots subventioner. Bland dessa köpare kan också finnas ett önskemål om en flexibilitet som delvis lättare kan besvaras av aktörer som inte har tillgång till trygga villkor på den formella delen av arbetsmarknaden.
-Aktörer som är oetablerade eller saknar tillträde till den formella delen av arbetsmarknaden är mer utsatta, vilket i större utsträckning kan tvinga dem att tillmötesgå krav från köpare. Det finns skillnader mellan anställda på etablerade storföretag och oetablerade egenföretagares möjligheter att neka besvärliga kunder, och att tacka nej till att ställa upp gratis på ”extra” arbete, säger Anna Gavanas.
Enligt Skatteverkets nya rapport har de nya kunderna till största delen (65 procent) inte tidigare köpt hushållstjänster vare sig ”svart” eller ”vitt”: efterfrågan har uppstått i och med lägre priser, nya prioriteringar, vanor och ”behov” i hushållen.
För mer information kontakta:
Anna Gavanas, Institutet för Framtidsstudier, 08-402 12 50, anna.gavanas@framtidsstudier.se
Hanna Zetterberg Struwe, kommunikationsansvarig Institutet för Framtidsstudier
08 – 402 12 13 eller hanna.zetterberg_struwe@framtidsstudier.se
Många faktorer påverkar hur landskapet ser ut. Ny forskning från Stockholms universitet visar att för att bevara och utöka en biologisk mångfald krävs klara strategier för hur markerna sköts. Studien tyder även på att bete är viktigt för att skydda och främja artrikedom. Forskaren bakom studien pekar på vikten av att jordbruk som bidrar till biologisk mångfald subventioneras av EU.
– För att förhindra ytterligare förluster av biologisk mångfald är det nödvändigt att tillåta betesmarker som är mosaiker av öppna marker och skogskanter. För att få en biologisk mångfald behövs klara skötselstrategier där kontinuerlig skötsel håller skogskanterna öppna. De flesta har en bild av att den orörda naturen ger den mest artrika miljön. Så är inte fallet i Europa där kulturlandskapet är artrikt och bör bevaras. Det är viktigt att jordbruket subventioneras av EU om vi vill satsa på heterogena livsmiljöer och betesmarker med många träd, säger Josefin Reimark, forskare vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi vid Stockholms universitet.
Josefin Reimark vid naturgeografiska-kvartärgeologiska institutionen vid Stockholms universitet har genom att jämföra kartor och andra historiska dokument tillsammans med flygfoton från 1800-talet 1900-talet och nutid spårat hur artrikedomen på olika öar i Hjälmö-Lådnas skärgård på östkusten har förändrats.
– På öarna jag undersökt finns kor och får och frågan är om betning har lett till att det finns fler eller färre växtarter i markerna. Betesmarken på öarna är fortfarande heterogen till skillnad från fastlandet där en specialisering av betesmarker och skogsmarker har skett. En faktor som påverkar homogenisering av arterna är EU-regler där bestämmelser beskriver antalet träd i markerna för en viss klassificering, säger Josefin Reimark.
Enligt Josefin Reimark följer förändringen av markanvändning i Hjälmö-Lådnas skärgård den allmänna utvecklingen på fastlandet i Sverige och övriga Europa. Men varken intensifiering eller storskaligt jordbruk har utvecklats på öarna, främst beroende av fysiska begränsningar men också på grund av ekonomiska och bevarandeskäl. Resultatet från studien som Josefin Reimark gjort tyder på att bete är viktigt även i artfattiga landskap. Att djur betar kan bidra till att skydda och främja artrikedom även i andra typer av landskap.
För ytterligare information kontakta Josefin Reimark, 070-741 73 21
Josefin.reimark@natgeo.su.se
Experimentet baseras på en av de märkligaste, men samtidigt en av de viktigaste grundsatserna inom kvantmekaniken: att vakuum inte alls är tomma intet. I själva verket är ett vakuum fullt av olika partiklar som hela tiden pendlar mellan att vara och inte vara. De uppstår, existerar ett kort ögonblick och försvinner sedan igen. Eftersom deras existens är så flyktig brukar de kallas för virtuella partiklar.
Chalmersforskaren Christopher Wilson och hans medarbetare har lyckats få fotoner att lämna sitt virtuella tillstånd och bli reella fotoner, det vill säga mätbart ljus. Redan 1970 förutsåg fysikern Moore att detta borde ske om de virtuella fotonerna får studsa mot en spegel som rör sig med en hastighet som är nästan lika hög som ljusets hastighet. Fenomenet – som kallas för den dynamiska Casimireffekten – har nu för första gången observerats, i ett snillrikt experiment som chalmersforskarna har gjort.
– Eftersom det inte går att få en spegel att röra sig tillräckligt fort så har vi utvecklat en annan metod för att uppnå samma effekt, berättar Per Delsing, professor i experimentell fysik på Chalmers. I stället för att variera det fysiska avståndet till en spegel så har vi varierat det elektriska avståndet till en elektrisk kortslutning som fungerar som en spegel för mikrovågor.
”Spegeln” består av en kvantelektronisk komponent som kallas för Squid (Superconducting quantum interference device), som är extremt känslig för magnetfält. Genom att byta riktning på magnetfältet flera miljarder gånger per sekund fick forskarna ”spegeln” att vibrera med en hastighet på upp till 25 procent av ljusets hastighet.
– Resultatet blev att fotoner uppstod parvis i vakuum, vilket vi kunde mäta i form av mikrovågsstrålning, säger Per Delsing. Vi kunde också konstatera att strålningen hade precis de egenskaper som kvantteorin säger att den ska ha när fotoner uppstår på det här sättet.
Det som händer i experimentet är att ”spegeln” överför en del av sin rörelseenergi till virtuella fotoner, vilket får dem att materialisera sig. Enligt kvantmekaniken finns det som sagt en mängd olika sorters virtuella partiklar i vakuum. Anledningen till att det är just fotoner som dyker upp i experimentet är att de saknar massa, berättar Göran Johansson, docent i teoretisk fysik på Chalmers.
– Därför krävs det förhållandevis lite energi för att excitera dem ut ur sitt virtuella tillstånd. I princip skulle man kunna skapa även andra partiklar ur vakuum – till exempel elektroner eller protoner – men det skulle kräva mycket mer energi.
De fotoner som uppstår parvis i experimentet är intressanta för forskarna att undersöka närmare. De kanske kan komma till användning inom forskningsområdet kvantinformation, där man bland annat försöker utveckla kvantdatorer.
Men experimentets främsta värde är att det ökar vår förståelse av grundläggande fysikaliska begrepp, till exempel vakuumfluktuationer – det vill säga att virtuella partiklar hela tiden uppstår och försvinner i vakuum. Man tror att vakuumfluktuationer har ett samband med den så kallade mörka energi som driver den accelererande utvidgningen av universum. Upptäckten av denna acceleration belönades i år med Nobelpriset i fysik [Ref 1].
Läs Nature-artikeln “Observation of the dynamical Casimir effect in a superconducting circuit” [Ref 2]
(Artikeln publiceras online kl 18 den 16 november)
Läs mer om forskningen i Nature News [Ref 3]
Bildtext: I chalmersforskarnas experiment studsar virtuella fotoner mot en ”spegel” som vibrerar med en hastighet som är nästan lika hög som ljusets hastighet. Den runda spegeln i bilden är en symbol, och under den finns den kvantelektroniska komponent (en så kallad Squid) som fungerar som en spegel. Den gör att det uppstår riktiga fotoner (parvis) i vakuum.
Illustration: Philip Krantz, Chalmers
Chalmers i Göteborg forskar och utbildar inom teknik, naturvetenskap och arkitektur, med en hållbar framtid som allomfattande vision. Chalmers är känt för sin effektiva innovationsmiljö och har åtta styrkeområden av internationell dignitet – Energi, Informations- och kommunikationsteknologi, Livsvetenskaper, Materialvetenskap, Nanovetenskap och nanoteknologi, Produktion, Samhällsbyggnad och Transport.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Per Delsing, 031-772 33 17, 070-308 83 17, per.delsing@chalmers.se
Göran Johansson, 031-772 32 37, 073-060 73 38, göran.L.johansson@chalmers.se
Christopher Wilson, +1-213-215-8576 (USA), chris.wilson@chalmers.se
– Generellt var myndigheterna inte beredda på krisen och kommunicerade för lite och för sällan. Bemanningen var för snäv, kommunikationen för ryckig och samarbetet mellan myndigheterna kunde varit bättre, säger Lars Nord, professor i politisk kommunikation.
Studien visar att myndigheterna hade en svår balansgång att gå mellan att skapa krismedvetenhet i det svenska samhället och samtidigt inte bidra till att öka oron.
– I stort lyckades man kommunicera den finansiella oron utan att oroa, säger Lars Nord.
Studien ingår i ett större forskningsprojekt kring finanskrisen och har genomförts vid forskningsinstitutet DEMICOM vid Mittuniversitetet i Sundsvall. Studien bygger på intervjuer med företrädare för de myndigheter som främst berördes av finanskrisen samt på en analys av skriftlig dokumentation i form av pressmeddelanden, rapporter, webbtexter och årsredovisningar. De offentliga aktörer som ingått i studien är Finansdepartementet, Finansinspektionen, Försäkringskassan, Riksbanken, Riksgälden och Skatteverket.
Hela undersökningen finns redovisad i rapporten Konsten att kommunicera oro utan att oroa. Svenska myndigheter under finanskrisen 2008. Rapporten har författats av docent Catrin Johansson och professor Lars Nord. Hela rapporten finns att ladda ner på DEMICOMs hemsida. Studien har finansierats av SOES, Samverkansområde Ekonomisk Säkerhet.
Frågor kan ställas till:
Lars Nord, professor politisk kommunikation, tel. 070 – 550 93 33, lars.nord@miun
Catrin Johansson, docent organisationers kommunikation, tel. 070- 554 26 69, catrin.johansson@miun.se
Det här visar Fredrik Sjögren i sin doktorsavhandling Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan. Fredrik Sjögren är universitetsadjunkt vid Högskolan Väst och han disputerar i statsvetenskap vid Göteborgs universitet den 18 november. Han har analyserat skolans styrdokument och intervjuat högstadielärare. Styrdokumenten är inte entydiga. Å ena sidan ska skolan stå för ett vetenskapligt synsätt, demokratiska värderingar och jämställdhet mellan könen. Å andra sidan ska eleverna kunna bilda sig egna uppfattningar och föräldrar och elever ska ha inflytande. Det här gör att lärarna kan glida undan när konflikter seglar upp. De kan låta bli att identifiera livets uppkomst som en vetenskaplig fråga och istället säga att det är en livsåskådningsfråga där varje individ själv får ta ställning.
– Istället för att ha lärarledd katederundervisning så kanske läraren låter alla göra grupparbeten. En del elever kan då fokusera på Darwin och en del på den bibliska skapelseberättelsen, säger Fredrik Sjögren.
I sin avhandling skriver han: ”Draget till sin spets kan man säga att elever i vissa klassrum redan i tidiga tonåren själva får utforma såväl ett eget värderings- och moralsystem som en egen vetenskapsteori.”
Det har blivit lite av ett universalmedel att säga att det är upp till var och en att tycka vad de vill. Elever får ofta själva välja vilken syn de ska ha på homosexuella.
– Det är många lärare som inte vågar, orkar, vill eller kan ta konflikten med föräldrar som är emot samkönat sex, säger Fredrik Sjögren.
En del religiösa föräldrar vill inte att deras döttrar ska vara med på lektioner i idrott, eftersom det kan uppstå kroppskontakt med pojkar där. Många lärare viker sig och säger att detta är en fråga som individen får avgöra. Om de hade sagt att det är en jämställdhetsfråga hade de varit tvungna att ta strid med föräldrarna. Det samma gäller frågan om muslimsk huvudduk. Fredrik Sjögren menar att en orsak till att könsmönster inte bryts upp är att man kan glida runt jämställdhetsfrågorna genom att definiera dem som frågor för individen. Och han säger att bråkande föräldrar har stor makt i svensk skola.
– Är du en sån som alltid bråkar, så kommer lärarna med all säkerhet att väga in detta när de fattar beslut.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Fredrik Sjögren, 0733-705031, fredrik.sjogren@hv.se
Pressmeddelande lämnat av forskningskommunikatör Charlotta Sjöstedt, 0733-975081, charlotta.sjostedt@hv.se
