Ny dokumentation av två vrakfynd som gjorts utanför Öland visar att det ena är regalskeppet Svärdet, legendariskt i svensk marin historia. Det andra rör sig sannolikt om Mars, ett krigsskepp från 1500-talet.

För det marinarkeologiska institutet på Södertörns högskola, MARIS, och forskarna där, är det nu bråda dagar. 2011 kommer att gå till den svenska marinarkeologiska historien som ett rekordår. Det är nu fastställt att det vrak som i somras hittades utanför norra Öland av dykarna Richard Lundgren, Ingemar Lundgren och Fredrik Skogh (Ocean Discovery) är Mars, som förliste i ett sjöslag 1564. Dessutom har ett dykarlag under ledning av Carl Douglas (Deep Sea Productions) hittat ytterligare ett historiskt vrak, öster om Öland, i svensk ekonomisk zon. Det mesta pekar på att det rör sig om Svärdet, ett legendariskt krigsskepp, som gick under i samma slag som skeppet Kronan, 1676.

Båda vraken är viktiga symboler i sin tid och av mycket stort historiskt intresse. Ett samarbete har inletts mellan forskarna och upphittare för att gemensamt dokumentera vrakplatserna och bidra till viktig marinarkeologisk forskning. Upphittarna planerar också att göra Sveriges första dokumentärfilm i 3-D om de historiska vrakfynden.

– Det som är unikt för båda fartygen är att de i sig utgör ett slagfält. Man ser hur fartygen brunnit, hur kanonkulorna splittrat träkonstruktionerna – det är lätt att med lite inlevelse sätta sig in i hur det måste ha varit ombord, säger Johan Rönnby, professor i marinarkeologi som leder MARIS.

Han påpekar också att det vetenskapliga värdet av de båda fynden skapas med de frågor som man ställer. Nu är det upp till forskarna att hitta intressanta perspektiv och relevanta frågeställningar.

Två av de viktigaste historiska vraken i Östersjön
Genom att studera de fysiska miljöerna och lämningarna kan vi förstå händelser på ett annat sätt än när man läser skrivna historiska källor. Både Mars och Svärdet gick under i strid. På den plats där de hittats har tiden stått stilla – där kan vi se in i ett fruset ögonblick som skrämmande tydligt berättar om strider på liv och död på havet för fyra-femhundra år sedan.

Mars och Svärdet betraktades redan av Anders Franzén, Vasas upptäckare, som två av de viktigaste historiska vraken i Östersjön. Båda fartygen ligger på orörda vrakplatser. De hade båda hundratals kanoner ombord, som ligger i eller kring vraken. Detta ger forskarna stora möjligheter att studera inte bara gammalt skeppsbyggeri, utan också sjöstrid och levnadsvillkor ombord på de äldsta stridande segelfartygen. Det rikliga skriftliga källmaterialet kan nu jämföras med de i stora delar mycket välbevarade fartygsvraken.

Den första juni 1676 stod ett stort sjöslag utanför Öland mellan svenska flottan och en förenad holländsk-dansk flottstyrka. Slaget är känt som en av de största förlusterna för svenska flottan någonsin. I ett tidigt skede i bataljen kapsejsade och exploderade svenska amiralskeppet Kronan, därefter sjönk även skeppet Svärdet. Från Kronan kunde vissa av de värdefulla kanonerna bärgas strax efter, men Svärdet låg för djupt för 1600-talets dykare och bärgare.

Svärdets kapten, amiral Claes Uggla, har sedan denna strid varit en av de största hjältarna i den svenska flottans historia. Hans hjältemod bestod i att han hellre lät sitt skepp brinna upp – och med det offrade både sig själv och sina 600 mannar – än att låta det falla i fiendens händer.

– Vraket kan berätta för oss om sjöstrid och skeppsbyggeri, men det kan också hjälpa oss att förstå en händelse som amiral Ugglas beslut och historien om honom. Vad säger det om den tiden och det samhälle som var då? Vad berättar det om synen på manlighet, disciplin och hjältemod? säger Niklas Eriksson, marinarkeolog och doktorand vid CBEES, Södertörns högskola.

Ett exempel på att mytbildningen levt kvar länge är att kung Oscar II skrev en patriotisk dikt om amiral Ugglas sista strid. 

Med hjälp av videofilmerna har Niklas Eriksson gjort en ritning av skeppsvraket. Bilden till höger visar de lämningar som finns på havsbotten, insatt i en skiss av hur Svärdet kan ha sett ut.
 
Mars – en maktsymbol
Senast i förra veckan var professor Johan Rönnby, föreståndare för MARIS, och Niklas Eriksson tillsammans med teamet i Ocean Discovery ute vid Mars. De körde med en så kallad ROV (Remote Operated Vehicle), för att kunna undersöka hur det ser ut. ROV är en fjärrstyrd liten robot, som också kan filma omgivningen.

Sist någon ”befann” sig på Mars var det fullt krig. Trots att både Mars och Svärdet blev illa åtgångna – båda skeppen blev svårt brandhärjade innan de sjönk – finns mycket kvar att undersöka.
Vraket efter Mars är också ett sällsynt fynd på grund av skeppets ålder. Niklas Eriksson sammanställer videobilderna till en sammanhängande planritning över vraket, för att på så sätt få en överblick över skrovstrukturen.

– Det är jättespännande att få möjligheten att titta på ett skepp som är så gammalt! Antalet 1500-talsskepp går att räkna på ena handens fingrar. Går man bara hundra år framåt i tiden vet man mycket mer om hur de ser ut, säger han.
Skeppet Mars byggdes i en tid när Vasadynastin etablerade sig och nationalstaten Sverige bildades.

– Det var under 1500-talet som den svenska flottan etablerades, och Mars var vittberömt i hela Europa, berättar Niklas.

Forskningen filmas för TV och bio
Användning av modern mätteknik, 3-D-animation och HD-video ger också goda förutsättningar att följa forskningen och presentera den för en internationell publik. Ocean Discovery och Deep Sea Productions har avtalat att gemensamt göra TV-program om de båda vraken och historien kring dem. Avsikten är att producera Sveriges första dokumentärfilm i 3-D, för såväl vanlig biografvisning som storduk av typen Cosmonova.

_

Södertörns högskola är ett ungt och dynamiskt lärosäte med unik profil, beläget i Flemingsberg i södra Stockholm. Vid högskolan bedrivs kvalificerad forskning. Särskilt starka forskningsområden är Östersjö- och Östeuropaforskning, samtidshistoria, institutionell förändring i det moderna samhället, interreligiösa relationer, genusstudier, kritisk kulturteori, estetik och miljövetenskap.

Ett mångvetenskapligt arbetssätt är utmärkande för högskolan. Samverkan över ämnesgränserna betonas för att nå nyanserad kunskap om komplexa samhälleliga fenomen. Verksamheten vid Södertörns högskola genomsyras av ledorden mångvetenskap, mångkulturalitet och medborgerlig bildning.

Kontaktinformation
Kontakt, MARIS: Johan Rönnby, professor i marinarkeologi: johan.ronnby@sh.se, 070-643 24 61.
Niklas Eriksson, marinarkeolog, doktorand: niklas.eriksson@sh.se, 070-461 60 98.
____________________________________________________

Samarbeten mellan företag blir allt vanligare och bedrivs på olika sätt och mellan olika typer av företag, allt från industriföretag som samarbetar kring en gemensam produktplattform till serviceföretag som använder konsulter för att effektivisera sin personalplanering. Love Börjeson, doktorand på Mälardalens högskola, har i sitt avhandlingsarbete sett att företagssamarbeten rymmer en inneboende konflikt:

– Om du ska samarbeta med andra företag måste du å ena sidan vara öppen för nya möjligheter när samarbetet utvecklas och å andra sidan vara tydlig med dina intentioner. Det är svårt eftersom det innebär att du ska försöka vara tydlig kring något du inte har kunskap om.

Det går inte att välja mellan att vara tydlig eller att vara öppen för möjligheter.

– Om du å ena sidan redan från början är tydlig med vad du ska göra och med vem, då försvinner en av företagssamarbetets poänger som är att just utforska nya möjligheter. Är du å andra sidan helt öppen för alla möjligheter kommer du aldrig till skott och då försvinner en annan av företagssamarbetets poänger som är att utveckla just nya produkter och tjänster. På något sätt måste du därför försöka vara både tydlig och öppen för möjligheter – samtidigt, säger Love Börjeson.

Att vara både tydlig och öppen för möjligheter hanterar medarbetare med förtroende – där förtroendet är ett löfte om att vara både tydlig och öppen för möjligheter. Med det är när ett företagssamarbete utvecklas som det ofta blir svårt att hålla detta dubbla löfte om samarbetet tar en oväntad vändning eller helt enkelt avslutas av den ena parten. När en samarbetspartner tycker sig ha blivit lovad något som inte blir av är man ofta snabb att rikta anklagelser om svek. Svekanklagelser är drabbande för den som anklagas eftersom de är mycket personliga, samtidigt som den process som leder fram till det påstådda sveket ligger utanför den enskildes medarbetarens kontroll.

– Det här ett olösligt dilemma för dem som arbetar med företagssamarbeten. I längden går det inte att undvika den här typen av anklagelser även med de bästa intentioner. När man drabbas bör man försöka komma ihåg att svekanklagelserna har sin grund i företagssamarbetets inneboende konflikt mellan tydlighet och möjlighet, och inte i brister i ens personlighet, säger Love Börjeson.

Kontaktinformation
———————————————————————

Love Börjeson presenterar sina forskningsresultat i doktorsavhandlingen ”Förtroendets organiseringsmetod – samarbete, svek och dilemman”. Avhandlingen försvaras den 18 november på Mälardalens högskola.

Kontaktuppgifter:

Love Börjeson
Doktorand, Mälardalens högskola
076-1905888
love.borjeson@gmail.com

Jenny Laine
Informatör, Mälardalens högskola
021-101586
jenny.laine@mdh.se

– Kostintaget av vitamin D förefaller inte påverka risken att drabbas av benskörhet eller benbrott i Sverige. Det kan bero på att solljus och ärftlighet spelar större roll för vitamin D nivåerna i blodet än kostintaget. Men inte heller vitamin D nivåer i blodet är starkt kopplat till vare sig benskörhet eller benbrott, bara 3 procent av alla frakturer verkar bero på D vitaminbrist, säger Greta Snellman, ortoped vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

D-vitamin, som egentligen är ett hormon, behövs för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig kalcium i kosten, ett ämne som tillsammans med fosfat bidrar till ett starkt och hållfast skelett. D-vitamin finns exempelvis i fet fisk som lax, sill och makrill, men också i lever och berikade lättmjölksprodukter och margarin. När huden utsätts för UV-strålning omvandlas solljuset till D-vitamin, men förmågan minskar med åren.

I de studier som ingår i avhandlingen har Greta Snellman utifrån registerdata analyserat sambandet mellan D-vitaminintag via kost och tillskott samt blodnivåer av vitamin D och risken att drabbas av benskörhet och benbrott. Våra geners betydelse för vitamin D nivåer i blodet har också undersökts. Studierna är utförda bland svenska hemmaboende 70-åriga kvinnor och män i de Uppsalabaserade ULSAM och PIVUS-studierna, samt bland medelålders och äldre kvinnor i Svenska mammografikohorten och Svenska Tvillingregistret.

Förutom slutsatsen att det saknas belägg för att D-vitaminintag via kosten skulle minska risken för benskörhet/benbrott konstaterar hon att devisen lagom är bäst även stämmer här. Både låga och höga nivåer av D-vitamin i blodet kan vara skadligt då en av studierna visade att risken att dö i cancer var större bland män med de lägsta respektive högsta vitamin D nivåerna i blodet.

Det behövs mindre solljus än man tror för att bilda vitamin D. Efter 10-15 minuters vistelse i solen sommartid har ljushyade bildat stora mängder vitamin D.

– Vi som bor i solfattiga delar av världen som Norden har ljus hy, vilket kan bero på att vi anpassat oss genetiskt för att skapa så mycket D-vitamin som möjligt under sommaren och därmed bilda en buffert eller reserv inför vintern. Människor med mörk hy bildar mindre D vitamin än ljushyade. Därför behöver de vistas i solen längre tid för att bilda tillräcklig mängd D-vitamin. Därför är inte säkert att vi kan ge samma kostrekommendationer när det gäller D-vitamin intag till ljushyade och mörkhyade svenskar, säger Greta Snellman.

För mer information kontakta:
Greta Snellman, ortoped, tel: 070-4852240, e-post: Greta.Snellman@surgsci.uu.se

Det är januari 2010. I ett rum på Högskolan i Skövde bygger forskaren Peter Thorvald upp en trämodell som liknar ett lastbilschassi. Därefter ger han 30 personer i uppdrag att montera klossar på ”chassit”. En grupp personer får monteringsinstruktioner från en datorskärm. Den andra gruppen får instruktioner från en Ipod som de bär på armen.

När Peter Thorvald analyserar resultatet av experimentet visar det sig att gruppen med Ipod har en överlägsen kvalitet på sitt arbete. Trots att de båda grupperna fått identiska instruktioner har Ipod-gruppen i snitt gjort 50 procent färre fel än gruppen med datorskärmen.

Informationsräckvidd
Experimentet ovan är en av tre studier som ingår Peter Thorvalds doktorsavhandling, Presenting Information in Manual Assembly. I avhandlingen argumenterar Peter Thorvald för att det  inte är den mobila enheten i sig själv som ger kvalitetsförbättringen. De positiva resultaten kommer sig istället av att informationens räckvidd ökar när den mobila enheten används.

– Om montören kan ta del av monteringsinstruktionerna utan att det kostar energi är montören mer benägen att använda instruktionerna. Vilken enhet som förmedlar informationen är ointresserat, det viktiga är att informationen är åtkomlig var du än befinner dig i monteringsutrymmet, förklarar Peter Thorvald.

Onödigt med sekvensering
I sin avhandling studerar Peter Thorvald också hur olika sätt att gruppera information påverkar en montörs arbete. Hans resultat pekar mot att den svenska tillverkningsindustrin skulle kunna göra produktivitetsvinster om företagen slutade använda sig av så kallad sekvenserad information.
Sekvenserad information innebär att information presenteras för en montör i den ordning ett arbete ska utföras. Instruktionerna innehåller därmed information om både vad som ska monteras och i viss mån också i vilken ordning detta ska göras. Men det här grupperingssättet menar Peter Thorvald gör mer skada än nytta.

– Resultaten i avhandlingen pekar mot att produktiviteten ökar om montören bara behöver ta till sig information om vilka delar som ska användas. Kunskap om hur delarna ska monteras ska montören ha fått vid sin utbildning, säger Peter Thorvald.

Att Peter Thorvald har skrivit sin doktorsavhandling om informationspresentation vid manuell montering är ganska naturligt. En gång i tiden monterade han själv lastbilsmotorer på Volvo
För ytterligare information kontakta:
Peter Thorvald tel. 0500 – 44 85 43
Ulf Nylén, presskommuniktör, tel. 0500 – 44 80 35

Skadegöraren granbarkborre angriper även nordamerikanska granarter och förökar sig där, enligt nya studier på SLU:s försökspark Tönnersjöheden. Men de individer som utvecklades i sitkagranstockar, var inte lika stora som de som kom från stockar av svensk gran. Sitkagran är alltså en sämre förökningsplats för granbarkborrarna, vilket man skulle kunna ta hänsyn till när nya granar ska planteras.

Södra Sverige drabbades efter stormen Gudrun i januari 2005 av ett omfattande angrepp av granbarkborren som hittills dödat ca 4 miljoner kubikmeter granskog. Personalen på Tönnersjöhedens försökspark i Halland observerade sommaren 2007 att granbarkborren också dödat träd av den nordamerikanska sitkagranen (Picea sitchensis).

– Man hittade även granbarkborredödade svartgranar (Picea mariana) och vitgranar (Picea glauca), som också hör hemma i Nordamerika, säger Bo Långström vid SLU:s institution för ekologi.

För att utröna om barkborren föredrog vissa arter av gran gjorde man ett experiment på Tönnersjöhedens försökspark i samarbete med norska forskare. Med hjälp av feromoner (doftämnen) lockades granbarkborren att angripa stockar av de tre nordamerikanska granarterna och av vår egen inhemska gran.

Granbarkborren visade sig både angripa och föröka sig i samma omfattning på de fyra granarterna. Individerna som utvecklades i sitkagranen var dock betydligt mindre, vilket innebär svagare spridnings- och förökningsförmåga. Sitkagranen förefaller därför fungera sämre för granbarkborren som yngelmaterial än vår vanliga gran.

– Det är en nyttig kunskap eftersom skogsbruket ser sitkagranen som ett intressant trädslag på vissa marker i södra Sverige, säger Bo Långström.

SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.

Kontaktinformation
Kontakt Bo Långström, bo.langstrom@slu.se, 018-67 23 35, 070-548 23 35

Avhandlingen studerar sambandet mellan sömnapné och hjärt-kärlsjukdom, diabetes, rumstemperatur samt bilkörning. I en delstudie följs 392 kranskärlssjuka patienter i 10 år. 54 % i gruppen hade sömnapné med minst fem andningsuppehåll per timme sömn. Risken för dem att drabbas av stroke var under uppföljningstiden nära tre gånger högre än bland dem som inte hade sömnapné. Risken ökade också med tilltagande svårighetsgrad hos sömnapnén.

En annan delstudie granskar om temperaturen i sovrummet påverkar sömnapné, vakenhet och sömnkvalitet. 40 patienter fick sova med sömnregistreringsutrustning i temperaturerna 16°C, 20°C och 24° C i slumpvis ordning samt svara på frågor om sin vakenhet på morgonen. Försökspersonerna upplevde sig piggare, sömntiden var i genomsnitt 30 minuter längre och sömneffektiviteten bättre vid 16 grader jämfört med 24 grader, men apnéns allvarlighetsgrad, mätt i antalet andningsuppehåll per timme sömn (AHI), ökade vid de båda lägre temperaturerna jämfört med vid 24 grader.

Utifrån data från MONICA-undersökningen i norra Sverige konstateras att diabetes var 1,58 gånger vanligare i gruppen snarkande kvinnor jämfört med kvinnor som inte snarkade. Hos de kvinnor som rapporterade att deras partner lagt märke till att de har andningsuppehåll under sömnen var diabetes ungefär tre gånger vanligare än i andra grupper. Dessa samband var oberoende av faktorer som fetma, ålder och rökning. Sådana samband mellan snarkning eller bevittnade andningsuppehåll och diabetes sågs inte hos de manliga studiedeltagarna.

Ett annat fynd var att sömniga och snarkande män körde bil fler mil per år än andra män. Sömniga män som uppgav att deras partner sett att de har andningsuppehåll under sömnen körde också fler mil per år jämfört med andra. Dessa samband var oberoende av ålder, fetma, fysisk aktivitetsnivå och rökning.

Fredrik Valham är läkare och doktorand vid enheten för lungmedicin, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin. Han kan nås på
tel. 090-785 18 42
mobil 070-333 81 70
e-post fredrik.valham@lung.umu.se

Fredagen den 18 november försvarar Fredrik Valham, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med den svenska titeln Obstruktiv sömnapné och sambandet med kardiovaskulär sjukdom, diabetes mellitus, bilkörning och rumstemperatur (Engelsk titel: Obstructive Sleep Apnea -The relationship to cardiovascular disease, diabetes mellitus, motor vehicle driving and ambient temperature).

Disputationen äger rum kl 13.00 i sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS.
Fakultetsopponent är professor Jan Hedner, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Läs hela eller delar av avhandlingen här

I sin avhandling, Statliga stöd till banksektorn, argumenterar Catrin Karlsson för en striktare tillämpning av statliga stöd till banksektorn. Eftersom resultaten kan få betydelse i EU:s nära förestående reformarbete av reglerna för bankstöd innebär avhandlingen både goda och dåliga nyheter för banksektorn.

– Banker som är fundamentalt sunda och effektiva skulle uppleva positiva effekter av en tillämpning enligt strikta villkor eftersom det kan leda till en begränsning av stöd till ineffektiva banker vars problem består av deras affärsmodell eller affärsmetoder, säger Catrin Karlsson.

I strid med egna riktlinjer godkänner Europeiska kommissionen i dagsläget alla stöd till banker i svårigheter, oavsett marknadsförhållanden. I avhandlingen presenteras ett antal villkor som måste vara uppfyllda för att stöd till banker ska kunna godkännas enligt unionens statsstödsregler. Villkoren grundas på kommissionens egna riktlinjer.

– Lika fall ska behandlas lika och olika fall behandlas olika. Och om striktare villkor tillämpas kan vi begränsa snedvridningar i konkurrensen mellan banker inom EU, säger Catrin Karlsson.

Vem som ska beviljas bankstöd ska enligt resultaten grundas på marknadens och bankens tillstånd samt på åtgärdernas utformning och nödvändighet. – Under normala marknadsförhållanden bör banker generellt sett ha begränsade möjligheter att få stöd, säger Catrin Karlsson och tillägger:

– Under en systemkris bör en liten bank med liten exponering mot riskfyllda tillgångar ha svårare att erhålla stöd. Ett undantag kan vara när banken har stor betydelse för utlåning till realekonomin regionalt sett. På motsvarande sätt bör stöd till stora banker som lider av ineffektiva arbetsmodeller med alltför högt risktagande ha begränsade möjligheter att erhålla stöd.

Till stöd för sin studie har Catrin Karlsson granskat rättsliga källor och plöjt igenom högar av bankbeslut från Europeiska kommissionen. Resultaten utgör en systematisk modell för att göra bättre och mer riktade statliga stöd till banker.

Kontaktinformation
Catrin Karlsson, Juris doktor på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet
Mobil: 0708357678
Email: catrin.karlsson@busilaw.lu.se
Pressbild: http://www.ehl.lu.se/kontakt?uid=bulw-cka

Henrik Killander, pressansvarig, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet
Telefon: 046-222 80 73
Email: henrik.killander@ehl.lu.se

En hjärtinfarkt orsakas vanligen av att en blodpropp bildas i ett av de blodkärl som försörjer hjärtmuskeln med syre och näringsämnen. Proppen leder till att syrebrist uppstår, vilket på kort tid kan leda till obotliga skador av hjärtmuskeln.

För att förhindra proppar har kroppen ett naturligt försvarssystem, det så kallade fibrinolytiska systemet, som genom att ”spraya” ett särskilt enzym över blodproppen bryter ned proppen innan den hinner täppa igen kärlet.

För att försvaret ska fungera krävs dock tillräckligt stora depåer av enzymet upplagrade i kärlväggen. Tyvärr minskas depåerna av ärftliga och livsstilsberoende faktorer som till exempel högt blodtryck, rökning och övervikt, vilket sannolikt ökar risken för hjärtinfarkt.

Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har studerat ett sätt att stimulera det propplösande systemet. Resultaten är optimistiska och öppnar för helt nya sätt att förebygga infarkter.

–Vi försöker hitta ett läkemedel som ökar enzymdepåerna, vilket skulle kunna hjälpa kroppen att själv förebygga hjärtinfarkter, säger Pia Larsson vid Sahlgrenska akademin, som baserar sin avhandling på studien.

De substanser som tidigare prövats för samma ändamål har visat sig olämpliga, inte minst på grund av oönskade biverkningar. I studien har forskarna vid Sahlgrenska akademin använt en i sammanhanget ny substans, kallad HDAC-inhibitorer, och med hjälp av den lyckats stimulera produktionen av det önskade enzymet.

–Vi fann att behandling med HDAC-inhibitorer dramatiskt ökade produktionen av det propplösande enzymet, dessutom åstadkoms denna effekt vid mycket lägre koncentrationer än förväntat, säger Pia Larsson.

Fördelen med HDAC-inhibitorer är att de redan idag används som läkemedel för bland annat epilepsi och cancer, vilket gör att deras läkemedelsegenskaper och biverkningar är kända.

Enligt Pia Larsson krävs mer forskning innan ett läkemedel som förebygger hjärtinfarkt kan bli verklighet.

–Våra försök har utförts i odlade celler, och det är en miljö som skiljer sig markant från cellernas normala tillvaro i kroppen. Vi kan inte garantera att cellerna i kroppen kommer bete sig på samma sätt, och resultaten måste testas i människa innan det går att dra för stora slutsatser, säger hon.

Forskarna vid Sahlgrenska akademin förbereder därför den första i en serie av studier på människa för att ytterligare undersöka effekten av HDAC-inhibitorer på det propplösande enzymet.

Avhandlingen Regulation of Vascular Endothelial t-PA Expression in Inflammation – Potential Target for Pharmacological Modulation försvaras vid en disputation den 18 november.

Kontaktinformation
Kontakt: Pia Larsson, institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin
0736-240 394
pia.larsson@gu.se
Handledare Sverker Jern, sverker.jern@gu.se, 031-343 5920

FAKTA HJÄRTINFARKT
Varje år inträffar uppskattningsvis nästan 40 000 hjärtinfarkter i Sverige. Det är den enskilt vanligaste dödsorsaken i de industrialiserade länderna. Drygt hälften av dem som insjuknar i hjärtinfarkt är äldre än 75 år.

Spelar det någon roll för jämställdhet mellan kvinnor och män hur kvinnor och män framställs i Den svenska psalmboken? Har psalmtexternas könsförståelse betydelse för Svenska kyrkans självbild som öppen folkkyrka? Dessa och angränsande frågor behandlas ingående i avhandlingen ”Psalm – kön – kyrka. Könsförståelse och kyrkosyn i Den svenska psalmboken och i Svenska kyrkans kyrkomöte”.

Agneta Lejdhamres analys visar en tudelad förståelse av kön, som är diskriminerande för kvinnor: Långt fler män än kvinnor förekommer; män är de som har haft betydelse för kristen tro och tradition; mäns sexualitet nämns inte; benämningar på män sammanfaller ofta med benämningar på Gud. Medan kvinnor framträder ytterst sällan och skildras som beroende av någon annan; kvinnors sexualitet framställs som föredömlig i den mån den inte levs ut – Maria är typexemplet här – och klandervärd i den mån den levs ut; benämningar på kvinnor sammanfaller aldrig med benämningar på Gud. När psalmtexterna talar om ”syndare” avses alla människors bristfulla natur och när texterna talar om ”synderskor” avses kvinnor med underförstådd lösaktig sexualmoral.

–    Eftersom samhällets, inklusive Svenska kyrkans, precisering av jämställdhet kan sammanfattas med att samma villkor ska råda för kvinna och man kan jag konstatera att psalmtexternas könsförståelse rimmar illa med vad man menar med jämställdhet i såväl sekulärt som i kyrkligt sammanhang, säger Agneta Lejdhamre.

I avhandlingen visas även att Svenska kyrkan som öppen folkkyrka är öppen på mäns villkor i sitt språkbruk, dvs kvinnor måste tidigt lära sig ett översättningsarbete för att känna sig inkluderade i texter där män dominerar. Lejdhamre menar att det ensidigt manligt könade språket för Gud även har haft betydelse för vad som har ansetts viktigt i samhället och för vad som uppfattas som kunskap.

Agneta Lejdhamre resonerar sig fram till och argumenterar för ett språk som utmärks av att kvinna och man presenteras så att traditionella föreställningar om kön utmanas och av att orden för Gud kopplas till såväl kvinna som man, utan traditionella schabloner om kön. Hon ger exempel som hon hämtar från bland andra Brian Wren: ”Strong mother God”, ”Warm father God”,” Old aching God”, ”Young growing God”. Beträffande språket för människor gäller samma sak, det måste utmana en mer eller mindre omedveten förförståelse om hur kvinnor och män förväntas vara, menar hon.

–    Det behövs ett språk med sprängkraft att vidga förståelsen av Gud och lyfta människor ur förutbestämda kategorier; ett språk som överraskar, som vidgar. Då blir Gud större och kommer närmare både män och kvinnor, säger hon.

För mer information, kontakta Agneta Lejhamre, tel: 021-12 66 84 agneta.lejdhamre@teol.uu.se

Christine Lundberg, en av de tre turismforskare som nu ger ut en bok om Twilight-fansen.

Forks och La Push, två små amerikanska samhällen, får sedan några år tillbaka hundratals, ibland tusentals, besökare per dygn. Besökarna fotograferar den lokala skolan, läkarmottagningen och bostadshusen – allt ett led i jakten på den autentiska Twilight-upplevelsen. Mittuniversitetets turismforskare släpper nu den första boken om fansen och turismen som uppstått, ”I populärkulturturismens fotspår – Twilight + Vacation = Twication©”.
– Människor skapar känslomässiga relationer till karaktärer och platser i böcker och filmer vilket motiverar dem att resa. Resandet skapar ofta starka upplevelser och intresset sprids och utvecklas dessutom genom intensiv användning av sajter, bloggar, och forum på nätet säger författaren Maria Lexhagen.
I boken beskriver författarna den turism som uppstått i kölvattnet av det internationella populärkulturfenomenet Twilight. Boken tar upp populärkultur som fenomen, fansens resande och gemenskap, betydelsen av sociala medier och hur de nya destinationerna tillvaratar och marknadsför sina produkter.
En stereotypisk bild av Twilight-fans är tonårsflickor, men förhållandevis många Twilight-fans och Twilight-turister är kvinnor i mer mogen ålder. Även män turistar i vampyrernas fotspår.
– En nyckel till framgångsrik utveckling av turism i kölvattnet av film- och litteratur är ett ökat samarbete mellan turism och övriga kreativa näringar och ökad förståelse för varandras branschlogiker säger författaren Christine Lundberg.
Författarna håller bokrelease den 15 november kl. 17-19 på KGB Bar & Restaurant, Malmskillnadsgatan 45 i Stockholm. Medier är välkomna!


Frågor kan ställas till:
Maria Lexhagen, tel. 070-602 58 80
Christine Lundberg, tel.070 – 336 89 59
Sigrid Mattsson, tel. 073-316 69 91

”Business History in Sweden – Näringslivshistoria i Sverige” är en antologi som diskuterar svensk företagshistoria från skilda utgångspunkter och olika tidsperioder med tyngdpunkt på svenska förhållanden.

Antologin är en inventering av forskning som för närvarande bedrivs inom ämnet ”business history” men som har sitt ursprung i många olika vetenskapliga discipliner, till exempel ekonomisk historia, etnologi, företagsekonomi, historia och nationalekonomi. Boken diskuterar företag och företagande i ett långsiktigt och brett perspektiv.

Genom att presentera ett brett urval av ämnets historiska framväxt och aktuella ämnen bidrar boken med ny kunskap om företagens betydelse för ekonomisk tillväxt, företagandets normer och regler, marknaders utveckling, innovationskraft och entreprenörskap, finansieringsstrategier och företagskultur i historiskt och samtida perspektiv.

Bidragen i denna antologi omfattar en betydande del av aktuell svensk forskning inom Business History. Det finns emellertid ännu mer forskning som bedrivs på svenska lärosäten om näringslivshistoria, men boken ger en fingervisning om att ämnet har expanderat kraftigt de senaste decennierna.

Det finns många olika angreppssätt och metoder för att analysera företag och i boken framhålls att relationen mellan företag, marknad och regelverk är avgörande för förståelsen av företagandets utveckling och funktion i samhället och dess påverkan på ekonomisk tillväxt eller stagnation.
Boken innehåller exempel på forskning från bankriser i början på 1800-talet, via möbelindustrins tidiga utveckling och den svenska derivatmarknadens framväxt, till den nutida debatten om privatiseringen av sjukvården i Sverige. 

Redaktörer för boken är Mikael Lönnborg (Institutionen för Ekonomi och Företagande) och Paulina Rytkönen (Institutionen för Livsvetenskaper), med bidrog från flera institutioner på Södertörn och universiteten i Linköping, Lund, Stockholm, Umeå, Uppsala och handelshögskolorna i Stockholm och Göteborg, samt högskolan i Malmö.   

Boken är utgiven vid Gidlunds förlag och kan användas som läromedel inom exempelvis utbildningar i entreprenörskap.

Studien Skolbarns hälsovanor har tidigare visat en tydlig ökning av självrapporterade psykosomatiska symptom som nedstämdhet, irritation, nervositet och sömnsvårigheter bland 11-, 13- och 15-åringar mellan åren 1985-2001. Den senaste undersökningen, som genomfördes under 2009/10, visar att ökningen har planat ut, framför allt bland 15-åringar.

Studien visar också att självrapporterade psykiska och somatiska besvär ökar med åldern liksom skillnaden mellan könen, till flickornas nackdel. Andelen 11-åriga flickor som uppgav att de kände sig nedstämda mer än en gång i veckan var 10 procent, motsvarande siffra för 13-åringarna var 20 procent, och för de 15-åriga flickorna 28 procent.  För pojkarna var andelen cirka 10 procent i alla tre åldersgrupperna.

– Det här betyder inte nödvändigtvis att pojkar har bättre psykisk hälsa än flickor, utan snarare att hälsa och ohälsa kan ta sig olika uttryck bland pojkar och flickor, säger Anna Bessö, avdelningschef. Att förstå mekanismerna bakom är avgörande för hur vi förstår ungas hälsa och för hur stödjande insatser utformas.

Den senaste undersökningen visar också att tobaksanvändning, framför allt rökning, ökar bland 15-åriga flickor och pojkar och nästan är tillbaka på samma nivåer som på 1980-talet. I mitten på 1980-talet uppgav 17 procent av de 15-åriga flickorna att de rökte minst en gång i veckan. Under 1990-talet steg andelen till 24 procent. Den siffran sjönk sedan och var som lägst 2005, då 10 procent uppgav att de rökte. I den senaste undersökningen var det återigen 16 procent som rökte.  För pojkarna har utvecklingen varit likartad. Femton procent uppgav att de rökte vid mitten av 80-talet, och andelen sjönk sedan succesivt, men vände uppåt igen, till 13 procent i undersökningen 2009/10.

– Det återstår att se om det här är en tillfällig förändring eller inte. Men det visar på behovet av fortsatta insatser för att förbättra det tobaksförebyggande arbetet, säger Anna Bessö, avdelningschef.  

I Sverige genomförs sedan 1985 studien Skolbarns hälsovanor. Det är en enkätundersökning bland 11-, 13- och 15-åringar, där en rad frågor ställs om hälsa, hälsobeteenden och miljöer som på olika sätt har betydelse för hur barn och ungdomar mår. I den senaste undersökningen deltog drygt 2 000 elever per åldersgrupp.

För mer information: Hela rapporten Svenska skolbarns hälsovanor

 

Kontaktinformation
För ytterligare information:
Maria Corell, utredare, 063-19 97 28, e-post: maria.corell@fhi.se

Lilly Augustine, utredare, 063-19 97 40, e-post: lilly.augustine@fhi.se

Anna Bessö, avdelningschef, 063-19 96 64, e-post: anna.besso@fhi.se

Presstjänsten nås på, 063-19 96 52

– De som kvalificerat sig för könskorrigering blir juridiskt erkända som det kön de själva känner igen sig som. Detta sker emellertid på villkor av att de också mister något; nämligen möjligheten att få biologiska barn eftersom lagen säger att den transsexuelle måste steriliseras, säger etnologen Signe Bremer, som i sin avhandling studerat självbiografiska bloggar och djupintervjuat personer i olika faser av den könskorrigerande vården.

Steriliseringskravet är inte det enda som orsakar lidande. De obligatoriska minimum två år långa psykiatriska könsutredningar som den som vill ändra juridisk könstillhörighet måste genomgå kan också ge upphov till ångest.

– Att vänta upplevs ibland som på gränsen till vad som är uthärdligt, säger Signe Bremer.

Hennes avhandling visar även att just de kroppar som transsexuella personer önskar korrigera spelar en viktig roll i psykiatrins bedömningar av vilka som antas lämpa sig för könskorrigering. En transsexuell kvinna som uppvisar synligt skäggstubb kan exempelvis få negativa kommentarer, samtidigt en transsexuell man som har muskulös kropp och platt bröstkorg kan få komplimanger. Sammantaget kan en lämplig kropp beskrivas som en sådan kropp som könsutredningarnas vårdpersonal bedömer som i linje med det kön som den transsexuella personen under utredning uppfattar sig som.

– Könsutredningarna tycks utgå från uppfattningar om att ett gott liv som juridisk kvinna/man går hand i hand med personers möjligheter att smälta in i mängden, men de bortser då ifrån att alla människor faktiskt ser olika ut. Dessutom visar jag att det ofta är utredningspersonalen snarare än de transsexuella själva som betonar vikten av att kunna passera obemärkt förbi som vilken ”normal” kvinna eller man som helst, säger Signe Bremer.

Enligt den könskorrigerande vårdens logiker skall människors kroppar materialiseras entydigt som det ena eller det andra könet. En kvinna ska exempelvis inte ha penis och en man ska inte kunna bli gravid. Signe Bremers studie visar både att liknande tankesätt förekommer inom den transsexuella gruppen, samt att transsexuella också bedriver motstånd mot vårdens könsnormativa grundvalar. Långt ifrån alla transsexuella kvinnor hyser exempelvis den aversion mot penis som medicinska praktiker vidhåller som signaler på autentisk transsexualism. Många transsexuella män är även kritiska mot att de måste operera bort livmodern.

– Det blir ett väldigt fokus på genitalierna i könsutredningarna – en av de transsexuella kvinnorna jag intervjuade uttryckte inte tillräckligt mycket avsky för sitt könsorgan, och fick då en fördröjd utredning, säger Signe Bremer.

Signe Bremer vill nyansera den allmänt spridda uppfattningen om transsexualism som synonymt med upplevelsen av att vara född i fel kropp.

– Vi lever i ett samhälle som präglas av föreställningar om att det bara finns två sorters människor – feminina kvinnor som föds med vagina och maskulina män som föds med penis. TS-vården är en del av samhället och dessa föreställningar präglar därför också villkoren för könskorrigering. Med min avhandling belyser jag att detta ofta ger allvarliga konsekvenser för enskilda personers liv, säger Signe Bremer.

Kontaktinformation
Vården av transsexuella orsakar onödigt lidande

Nyhet: 2011-11-10

År 1972 var Sverige först i världen med att lagstifta om statsfinansierad vård av transsexualism, vilket i ett internationellt perspektiv ansågs radikalt. Med en statsfinansierad vård skulle den transsexuella gruppens livssituation förbättras. I en avhandling från Göteborgs universitet beskrivs denna vård istället som ett könskonservativt förtryckande system som vållar transsexuella personer lidande.

– De som kvalificerat sig för könskorrigering blir juridiskt erkända som det kön de själva känner igen sig som. Detta sker emellertid på villkor av att de också mister något; nämligen möjligheten att få biologiska barn eftersom lagen säger att den transsexuelle måste steriliseras, säger etnologen Signe Bremer, som i sin avhandling studerat självbiografiska bloggar och djupintervjuat personer i olika faser av den könskorrigerande vården.

Steriliseringskravet är inte det enda som orsakar lidande. De obligatoriska minimum två år långa psykiatriska könsutredningar som den som vill ändra juridisk könstillhörighet måste genomgå kan också ge upphov till ångest.
– Att vänta upplevs ibland som på gränsen till vad som är uthärdligt, säger Signe Bremer.

Hennes avhandling visar även att just de kroppar som transsexuella personer önskar korrigera spelar en viktig roll i psykiatrins bedömningar av vilka som antas lämpa sig för könskorrigering. En transsexuell kvinna som uppvisar synligt skäggstubb kan exempelvis få negativa kommentarer, samtidigt en transsexuell man som har muskulös kropp och platt bröstkorg kan få komplimanger. Sammantaget kan en lämplig kropp beskrivas som en sådan kropp som könsutredningarnas vårdpersonal bedömer som i linje med det kön som den transsexuella personen under utredning uppfattar sig som.
– Könsutredningarna tycks utgå från uppfattningar om att ett gott liv som juridisk kvinna/man går hand i hand med personers möjligheter att smälta in i mängden, men de bortser då ifrån att alla människor faktiskt ser olika ut. Dessutom visar jag att det ofta är utredningspersonalen snarare än de transsexuella själva som betonar vikten av att kunna passera obemärkt förbi som vilken ”normal” kvinna eller man som helst, säger Signe Bremer.

Enligt den könskorrigerande vårdens logiker skall människors kroppar materialiseras entydigt som det ena eller det andra könet. En kvinna ska exempelvis inte ha penis och en man ska inte kunna bli gravid. Signe Bremers studie visar både att liknande tankesätt förekommer inom den transsexuella gruppen, samt att transsexuella också bedriver motstånd mot vårdens könsnormativa grundvalar. Långt ifrån alla transsexuella kvinnor hyser exempelvis den aversion mot penis som medicinska praktiker vidhåller som signaler på autentisk transsexualism. Många transsexuella män är även kritiska mot att de måste operera bort livmodern.
– Det blir ett väldigt fokus på genitalierna i könsutredningarna – en av de transsexuella kvinnorna jag intervjuade uttryckte inte tillräckligt mycket avsky för sitt könsorgan, och fick då en fördröjd utredning, säger Signe Bremer.

Signe Bremer vill nyansera den allmänt spridda uppfattningen om transsexualism som synonymt med upplevelsen av att vara född i fel kropp.
– Vi lever i ett samhälle som präglas av föreställningar om att det bara finns två sorters människor – feminina kvinnor som föds med vagina och maskulina män som föds med penis. TS-vården är en del av samhället och dessa föreställningar präglar därför också villkoren för könskorrigering. Med min avhandling belyser jag att detta ofta ger allvarliga konsekvenser för enskilda personers liv, säger Signe Bremer.

Avhandlingens titel: Kroppslinjer – Kön, transsexualism och kropp i berättelser om könskorrigering.
Disputationen äger rum fredagen den 11e november kl. 13.00
Plats: Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6
Opponent: Fil. dr Ingeborg Svensson
För ytterligare information, kontakta Signe Bremer, tel. arbete: 031-786 5389, mobiltel: 070-175 11 29, e-post: signe.bremer@ethnology.gu.se

Syftet med avhandlingen är att studera vägar in i och ut ur ekonomiska svårigheter, hur problemen hanteras, hur strategierna tar sig uttryck samt vilka faktorer som kan påverka både skuldsättning och utvecklande av skuldproblem. Avhandlingen tar utgångspunkt i enskilda människors erfarenheter men det är inte enbart individuella berättelser utan uttrycker också något om skuldproblem på samhällsnivå.

Avhandlingen innehåller tre delstudier:

Utifrån resultaten från de tre delstudierna om individuella upplevelser och erfarenheter lyfts överskuldsättningsproblematiken och belyses i ett samhällsperspektiv.

Resultatet visar att bakom skuldproblem finns en komplex bild av olika komponenter som bland annat handlar om förlopp, samspel av olika faktorer och vem som drabbas. Själva skuldutvecklingen kan vara både ett långsamt glidande in i allt större ekonomiska svårigheter och ett plösligt, oväntat eller oförutsett förlopp. Skuldproblemen kan inte begränsas till ett fattigdomsproblem då det kan handla om både inkomst- och utgiftsproblem.

Alla intervjupersoner har levt många år med allvarliga skuldproblem och den långa tiden med ansträngd privatekonomi påverkar individen på olika sätt. Förhållningssätt och strategier kan relateras till två dimensioner; aktiv-passiv och öppen-sluten. Dessa utvecklades till en strategimodell som bygger på resultatet av intervjuerna. Modellen innehåller fyra idealtypiska positioner som benämns: ”göra det bästa av situationen”, ”jag fixar det själv”, ”det är som det är” och ”instängd i ett hopplöst läge”. Faktorer som kan påverka förhållningssätt och strategier är främst: tidsperspektiv och i förhållande till var i skuldsaneringsprocessen man befinner sig, bemötande, socialt stöd, skam och skuldkänslor, sjukdom samt ålder.

En problematik som framträder i resultatet är att kvinnorna i högre utsträckning blivit skuldsatta genom att ställa upp som borgensman eller medlåntagare för mannen. Kvinnorna ser i högre utsträckning skuldsättningen som ett familjeprojekt medan männens skuldsättning mer handlar om företagande och egna projekt. Med tanke på den höga skilsmässostatistiken är detta ett resultat som borde lyftas fram. Kvinnorna riskerar dessutom att hamna i större skuldproblem genom lägre löner och mindre pensioner.

– Ett framträdande resultat är att skuldproblem inte enbart kan ses som ett individuellt problem utan utvecklas i ett samspel mellan individuella, relationella och strukturella faktorer säger Lisbeth Sandvall. Konsumtion och skuldsättning har fått en större betydelse för såväl individer som samhällsekonomi samtidigt som förändringarna i välfärdssystemet borde öka både kvinnors och mäns uppmärksamhet över den enskilda ekonomin och väga eget och gemensamt risktagande.

Avhandlingen ”Överskuldsättningens ansikten – en studie av vägar in i och ut ur ekonomiska svårigheter” försvaras fredagen den 18 november 2011, kl. 10.15.

Disputationen äger rum i IKEA-salen, Hus N, Linnéuniversitet i Växjö. Opponent är professor Ulla-Karin Hedin Göteborgs universitet.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Lisbeth Sandvall, telefon: 0470-708357, e-post lisbeth.sandvall@lnu.se.

Beställ avhandlingen från Linnaeus University Press: lupress@lnu.se, 0470-708267.

Anna Karin Olsson, doktorand i företagsekonomi på Högskolan Väst, studerar volontärers roller i marknadsföring av turistmål. Turistindustrin använder begreppet storytelling. Det innebär att man marknadsför en destination med hjälp av ett tema.

– Det blir allt viktigare att skapa upplevelser som kan beröra  besökares olika sinnen. Berättelser används för att skapa ett fantasins rum där besökaren är aktiv och tolkar och skapar sin egen minnesvärda upplevelse, säger Anna Karin Olsson.

Hon har undersökt tillämpningen av storytelling i Numedal i Norge och hur volontärer engageras där. Olika aktörer inom regionen samverkar kring ett medeltidstema och sommarfestivalen Middelalderukan. Under festivalen får turister besöka gårdar med hus som bevarats sedan medeltiden och höra ägarna berätta om dem. Man kan lyssna till medeltidsmusik, pröva på medeltidshantverk, äta medeltidsmat och mycket annat. Lokalbefolkningen och medlemmar i olika föreningar älskar sin hembygd och känner ett stort engagemang. Det gör att de som volontärer kan förmedla en äkta entusiasm till festivalbesökarna. Omkring 200 volontärer gör arbetsinsatser under medeltidsveckan. Festivalledningen håller i strama tyglar när det gäller vad som får marknadsföras inom festivalens ram. Man vill inte att den ska urarta till ett kommersiellt jippo.

Anna Karin Olsson samarbetar med forskare som studerar storytelling i övriga Norden. Lena Mossberg på Göteborgs universitet har undersökt hur man lockar turister till Bohuslän med hjälp av ett skaldjurstema. Anette Therkelsen på Aalborgs universitet har studerat hur storytelling används för att marknadsföra Limfjordsregionen som destination.

I det svenska fallet deltar volontärer huvudsakligen som initiativtagare. I det danska fallet arbetar de främst bakom kulisserna under arrangemangen. Under den norska medeltidsveckan i Numedal är volontärerna huvudsakligen utförare av arrangemang i direkt kontakt med turisterna. En av forskarnas slutsatser är det bästa vore om man hade med volontärer hela vägen från planering till genomförande.

– Då kan man ta tillvara deras kunskaper, lokalkännedom och engagemang, säger Anna Karin Olsson.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Anna Karin Olsson, 0520-22 36 44, anna-karin.olsson@hv.se

PsbS är ett viktigt protein som är involverat i att reglera hur mycket solljus fotosyntesapparaten behåller. När växter utsätts för ljusstress, det vill säga får ett överskott av solenergi, blir fotosyntesapparaten mättad och fotosyntesen kör på max. Överskottet av energi kan vara skadligt för en växts membran och fotosynteskomplex och därför behöver växten göra sig av med överskottsenergin, detta kallas för ”icke-fotokemisk quenching”. Vid överskott av solenergi aktiveras PsbS och avger energiöverskottet som värme.

I sitt avhandlingsarbete har Hanna Johansson Jänkänpää studerat växter med varierande mängd PsbS för att undersöka olika grader av ljusstress. Hon visar att mängden PsbS påverkar insekter vid val av föda samt att det, i modellväxten Backtrav, finns en naturlig variation av kapaciteten för ”icke-fotokemisk quenching”.

– Ju mer PsbS en växt innehåller, desto bättre kan den hantera ljusstress men desto större del av växten blev uppäten under våra experiment. Detta visar på att en växt med mindre mängd PsbS även har någon egenskap som leder till mindre insektsangrepp! säger Hanna Johansson Jänkänpää.

Avhandlingen visar också på skillnader i genreglering, metabolom och syreradikaler beroende av mängden PsbS och tillsammans misstänks dessa skillnader ligga bakom det förändrade insektsbeteendet.

– Vi har undersökt de mest tänkbara orsakerna till att dessa insekter skulle föredra växter med mera PsbS som föda men inte hittat en specifik förklaring till detta, troligtvis är det ett nätverk av processer som bidrar.

En naturlig variation för ”icke-fotokemisk quenching” visar även på att denna process har en viss betydelse vid adaption till olika miljöer.

Studierna har gjorts på modellväxten Backtrav (Arabidopsis thaliana) samt insekterna Kålmal  (Plutella xylostella) och Bomullsfly (Spodoptera littoralis).

Hanna Johansson Jänkänpää är född och uppvuxen i Gällivare. Hon påbörjade sina biologistudier vid Umeå universitet år 2002 och tog examen i biologi 2006.
 
Om disputationen
Fredagen den 18:e november försvarar Hanna Johansson Jänkänpää, institutionen för fysiologisk botanik vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln Stress responses of Arabidopsis plants with a varying level of non-photochemical quenching. Svensk titel: Stressresponser i Arabidopsis med olika kapacitet för ”icke-fotokemisk quenching”.

Disputationen äger rum kl 10:00 i sal KB3B1 (Stora hörsalen), KBC-huset

Fakultetsopponent är professor Barbara Demmig-Adams, Department of Ecology & Evolutionary Biology, University of Colorado.
 
Läs hela eller delar av avhandlingen på:

 
 
För ytterligare information, kontakta gärna:
Hanna Johansson Jänkänpää
Telefon: 070-316 64 23
e-post: hanna.johansson@plantphys.umu.se