Ungdomar som är placerade i socialtjänstens dygnsvård har ofta en problematisk skolsituation.  De klarar sig dessutom ofta sämre än andra när det gäller att etablera sig i samhället som vuxna. I avhandlingen Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande – en studie av fem livsberättelser av Ylva Spånberger Weitz studeras dessa mönster närmare. Hennes studie pekar bland annat på en särskild typ av diskursiv utsatthet hos den här gruppen av unga, en utsatthet som är kopplad deras erfarenheter av att inte vara som andra, att inte passa in. Den här känslan av att inte leva ett normalt liv gör det också svårare för dem att finna sig tillrätta i skolans ”normalvärld”.

– De ungas erfarenheter av utsatthet i familjen stämmer dåligt överens med föreställningen om hur en normal barndom ska se ut. Då blir det också svårt för dem att finna en tillhörighet i skolan. De upplever att de inte passar in, att det inte finns någon plats för dem, säger Ylva Spånberger Weitz.

Men dessa mönster av utsatthet kan brytas. Studien visar hur nya positiva relationer, exempelvis i skolan eller i samhällsvården, kan öppna dörrar för de unga mot en ökad tillhörighet. Genom att identifiera sig med andra breddas de ungas perspektiv, nya sociala relationer för med sig nya föreställningar om vilka de kan vara och hur deras liv kan se ut. Och det i sin tur skapar nya möjligheter både för en starkare tillhörighet i skolvardagen och för en bättre framtid.

– De unga berättar om hur de har träffat människor som har förändrat deras sätt att se på sig själva. Plötsligt kan de se en framtid för sig själva med en utbildning och ett riktigt jobb. Man kan se det som att de har fått tillgång till nya modeller för hur de kan se på sig själva och sin framtid, säger Ylva Spånberger Weitz.

En viktig slutsats är att de ungas olika vägar genom skola och samhällsvård är tätt förbundna med deras försök att förstå sig själva och sina liv – i relation till de sociala sammanhang de lever i. Studien pekar på vikten av att samhällets insatser tar sin utgångspunkt i ett helhetsperspektiv, där de ungas eget förståelsearbete är centralt, och där hänsyn tas till alla aspekter av de ungas vardag och framtid.

Fakta socialtjänstens dygnsvård: En placering i dygnsvård innebär att socialtjänsten under en period tar över ansvaret för den ungas vård och fostran, och att han eller hon i och med detta flyttas till ett boende utanför hemmet. Det kan röra sig antingen om en annan familj, ett familjehem,  eller en behandlingsinstitution, ett HVB-hem.

Avhandlingens titel: Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande. En studie av fem livsberättelser. Avhandlingen finns att ladda ner som pdf här
För mer information: Ylva Spånberger Weitz, forskare och lärare vid institutionen för socialt arbete, Stockholms Universitet. Tele: 0701-70 70 14, e-post: ylva.weitz@socarb.su.se

År 1971 präglades Sverige av en stor strid på arbetsmarknaden, då cirka 4 000 personer tas ut i strejk av Saco och SR och arbetsgivaren staten svarar med lockout av 28 000 statsanställda. Konflikten aktualiserar starka politiska motsättningar och slutar med en tjänstepliktslag. En ny avhandling, Saco-SR-konflikten 1971 – en analys av opinionsbildning i tidningsledare av Gunilla Hellström fokuserar på hur tidningarnas ledarsidor valde att skildra konflikten och argumentera för den ena eller andra sidan. Avhandlingen läggs fram vid Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet. 

– Materialet uttrycker mycket kritik. Det är intressant att forska i och viktigt att upptäcka vilka medel opinionsbildare använder sig av för att påverka läsare och lyssnare. Eftersom materialet uttrycker stora politiska motsättningar finns också många olika sätt att uttrycka kritik och att argumentera eller agitera för en åsikt. Dessa olika sätt förekommer även i dagens politiska debatt.

Gunilla Hellström har undersökt 125 ledare i 8 olika tidningar med olika partifärg publicerade under konfliktens sex veckor. Tidningarna är Arbetet, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Skånska Dagbladet, Norrskensflamman, Värmlands Folkblad, Aftonbladet och Expressen.

– Jag har gjort en textanalys och undersökt vilka olika typer av budskap som finns i ledare. Man redogör för vad som hänt och kommenterar det på olika sätt med analys, bedömning, kritik och handlingsuppmaningar. Det visar sig att många av morgontidningarna har ett grundmönster. De byggs upp på samma sätt med redogörande avsnitt som kommenteras på olika sätt. Det finns också ledare som varvar analys och kritik.

– När det gäller hur kritik uttrycks kan den motiveras av ledarskribenten så att läsaren förstår varför en part i konflikten kritiseras. Men man kan också komma med starka värdeomdömen som inte alls motiveras. Det finns även andra sätt att vara kritisk på, en del typiska för vissa tidningar.

Disputationen äger rum den 7 oktober vid Stockholms universitet, Frescati, Södra huset, hörsal 9, plan 3.
För mer information kontakta gärna: gunilla.hellstrom@nordiska.su.se.

En ny teknik och metod för att klassificera och beskriva olika vägförhållanden har tagits fram av forskare inom kompetenscentret CASTT vid Luleå tekniska universitet. Med hjälp av teknik i form av sensorer och olika klassificeringsmetoder som forskarna utvecklat kan trafiksäkerheten höjas.

– De mest riskfyllda väglagen är de som är svåra för föraren att upptäcka och som uppkommer plötsligt på vägen. En sensor som kan klassificera vägförhållanden skulle kunna förbättra trafiksäkerheten avsevärt, säger Johan Casselgren vars forskning sker inom CASTT (Centrum för bilsystemteknik och testning) vid Luleå tekniska universitet med forskning i nära samarbete med biltestbranschen.

Statistiken visar att många trafikolyckor med svår utgång kan relateras till halt väglag. Forskningen handlar om att beskriva olika vägförhållanden som torr asfalt och asfalt täckt med vatten, is och snö. För att ge en uppfattning om väggrepp krävs förutom underlaget uppskattningar av parametrar som t ex hur ojämn och djup beläggningen är. Det har forskarna undersökt både i laboratoriemiljö och på riktiga vägar med hjälp av en modell för ljuspropagering som kan göra sådana analyser. För att kunna klassificera olika väglag har man använt en sensor vid namn Road eye som består av tre ljuskällor av olika våglängd och en detektor som kan mäta det återreflekterade ljuset.

– Beroende på hur ytan har absorberats, spritt och polariserat ljuset är det möjligt att klassificera de olika vägförhållandena, säger Johan Casselgren.

Den information som man får fram med hjälp av Road eye sensorn och de metoder som forskarna utvecklat kan t ex systemet användas i ett fordon för att informera förare och fordonets olika system. Informationen kan även användas för att identifiera vägsträckor i stort behov av halkbekämpning.

Narkotikabruket i korthet:

– Det experimentella/tillfälliga bruket minskade 2004-2008 och är mindre i Sverige än i övriga Europa, men har börjat öka.

– Narkotikabruk är vanligare bland män än kvinnor samt i yngre åldersgrupper. Däremot är användningen av narkotikaklassade eller beroendeskapande läkemedel vanligare bland kvinnor. Åtta procent bland kvinnorna har använt den typen av läkemedel någon gång i livet och fyra procent av männen.

– Fler vårdas med narkotikarelaterade diagnoser.

– Samtidigt som män generellt sett använder narkotika i högre utsträckning än kvinnor så visar studier att kvinnor som använder narkotika ofta är betydligt mer utsatta än män, med mindre socialt stöd och större psykisk sjuklighet, säger Helena Löfgren, utredare.

Åtgärderna mot narkotikabruk den gångna femårsperioden har främst varit fokuserade på att förhindra illegal verksamhet och att begränsa tillgängligheten. Tullens och polisens arbete är avgörande för detta och det arbetet har under de senaste åren ökat i omfattning.
Det är också viktigt att förändra attityder och beteenden. Det kräver ett kontinuerligt arbete för att upprätthålla en restriktiv hållning i det allmänna medvetandet och för att få fortsatt stöd för en restriktiv narkotikapolitik.

Framtida åtgärder behöver utvecklas inom främst två områden för att minska narkotikabruket. För det första behöver lagar och normer utvecklas för att göra narkotika mindre tillgänglig, eftersom det är ett av de främsta instrumenten för att minska narkotikabruket. För det andra behövs ett kontinuerligt arbete för att påverka attityder och beteenden kring narkotikabruket; det är centralt för att hålla narkotikabruket på en fortsatt låg nivå.

Förslag till framtida prioriterade åtgärder är att

– utveckla regelverken för narkotikaklassificering,

– upprätthålla och stärka allmänhetens stöd för en restriktiv narkotikapolitik,

– stödja utvecklingen av en regional och lokal verksamhet för att tidigt upptäcka narkotikabruk samt stödja unga vuxna som använder narkotika,

– stödja kompetensutveckling om förebyggande metoder mot narkotikabruk, inklusive illegalt bruk av narkotikaklassade läkemedel.

Kontaktinformation
För mer information:
Hela rapporten ”Narkotika. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010” finns tillgänglig på www.fhi.se [Ref 1].

För ytterligare information:
Helena Löfgren, utredare, 063-19 97 91, e-post: helena.lofgren@fhi.se
Presstjänsten nås på 063-19 96 52