I en nyligen utkommen bok analyserar Annika Lagerqvist Veloz Roca, docent i offentlig rätt, vilken betydelse omorganisationen har haft. Reformen innebar bland annat att ett tvåpartsförfarande infördes; vid överklagan av Migrationsverkets beslut företräds den asylsökande av en biträdande jurist med Migrationsverket som motpart i en domstol.

– Jag kan konstatera att den offentliga insynen har blivit bättre. Beslut och domar måste numer redovisas öppet. Den asylsökande liksom allmänheten har, till skillnad från tidigare, tillgång till den länderinformation som Migrationsverket baserar sina beslut på. Det blir därmed lättare för den asylsökande att bemöta uppgifterna, säger Annika Lagerqvist Veloz Roca.

Genom den ökade öppenheten och att Migrationsverket har fått en välfungerande process enhet, har kvaliteten på beslut och domar höjts enligt Annika Lagerqvist Veloz Roca. Vidare menar hon att öppenheten har genererat en livaktigare offentlig debatt.-
– Domstolen är känsligare för kritik än myndigheten. Men genom att domstolarna reagerar sker, som en reflexverkan, att också myndigheten reagerar, vilket i förlängningen stärker rättssäkerheten.

Men det finns fortfarande mycket kvar att göra. I det insynsråd som ska granska verksamheten vid Migrationsverket sitter enbart politiker. Frågorna de är satta att bedöma är inte politiska utan moraliska enligt Annika Lagerqvist Veloz Roca. Insynsrådet borde därför kompletteras med experter på etik, exempelvis filosofer och präster, anser hon.

Bokens titel är ”Gränsöverskridande – en förvaltningsrättslig knäckfråga” och är utgiven i Juridiska fakultetens skriftserie. Bokens titel är avsiktligt mångtydig, då de problemställningar som behandlas i boken är av både abstrakt natur – tolkning av lagrum, rättsliga begrepp och konkret natur – hur passeras geografiska gränser?

Forskningsprojektet som ligger till grund för boken är finansierat av Stockholms universitets Juridiska fakultet tillsammans med Europeiska Flyktingfonden.

Skam är en känsla som alla har. Förmågan till att känna skam är medfödd och betydelsefull för vår sociala funktion: Den är en viktig drivkraft för att visa respekt, hänsyn och ömsesidighet gentemot andra. Skammen påminner oss om vårt sociala beroende och får näring i behovet av att känna tillhörighet till andra. Benägenheten till att reagera med skam i olika situationer varierar från person till person, beroende av bakgrund och tidigare upplevelser. Personer med hög skambenägenhet upplever i högre grad otillräcklighet och skam också över förhållanden som de egentligen inte är ansvariga för eller har något inflytande över. Detta gör skamkänslorna svåra att stå ut med och hantera, vilket leder till en ständig oro för att stöta sig med andra.

Avhandlingen visar att högre nivåer av skambenägenhet generellt kan kopplas till förhöjda nivåer av psykiska symtom. Här finns individuella skillnader, och en stor del av förhållandet mellan skambenägenhet och psykisk ohälsa förklaras av hur personer hanterar sina skamkänslor samt hur de relaterar till, förlitar sig på och känner sig trygga med andra människor. De personer som betraktar andra som i allmänhet pålitliga, medkännande och tillgängliga som stöd när nöden så kräver, verkar lida mindre svårartade effekter av sin skambenägenhet. Personer som istället betraktar andra människor som avståndstagande och ogillande, samt hanterar stress och skamkänslor med flyktstrategier, undandragande, självnedvärdering eller aggressivt klander mot andra verkar lida svårare psykiska hälsoeffekter. Dessa associationer förefaller vara tämligen lika bland män och kvinnor.

Lotta Strömsten, som är uppväxt i Lycksele, läste beteendevetenskap vid Mälardalens högskola, Eskilstuna, och är doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap, enheten för psykiatri och medicinsk psykologi, UmU, samt statistisk analytiker vid psykiatriska klinikens forsknings- och utvecklingsenhet i Umeå.

Fredagen den 16 december försvarar Lotta Strömsten, Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln More or less than human: The influence of shame on psychological distress (Svensk titel:Övermänsklig eller undermänsklig: Skammens inflytande på psykisk ohälsa).

Disputationen äger rum kl. 13.00 i sal Psykiatriska klinikens föreläsningssal A, by 23, NUS. Fakultetsopponent är professor Martin Bäckström, Lunds universitet.

Läs hela eller delar av avhandlingen

Om hundra år kan det växa träd där det i dag ligger glaciärer. De senaste årens varma klimat har inneburit kraftig avsmältning av glaciärer i de svenska fjällen. Rester av träd som under årtusenden varit dolda, har kommit i dagen. De visar att det för 13 000 år sedan växte träd där det i dag finns glaciärer. Klimatet kan ha varit upp till 3,5 grader varmare än nu. Så kan det alltså bli igen, visar Lisa Öberg, doktorand vid Mittuniversitetet, i en ny studie.

Lisa Öberg visar i sin nya studie att kort efter inlandsisens försvinnande, för omkring 13 100 år sedan, koloniserade tallen höga nivåer i fjällen. Några tusen år senare skedde en massiv invasion av både tall och björk på nivåer upp till 600 meter högre än dagens trädgräns. Därefter har både björkens och tallens trädgränser gradvis sjunkit som en följd av allt lägre temperaturer, ända fram tills klimatet omöjliggjorde trädväxt och glaciärer började bildas för cirka 4400 år sedan.

– Förut trodde man att glaciärerna var lämningar från den senaste istiden. Att träden växte där för så kort tid sedan visar att glaciärerna inte är äldre än 4 400 år, säger Lisa Öberg

Lisa Öbergs studie baseras på fynd av trädrester från Helags-Sylarna, Tärna och Abisko. Trädresternas ålder visar att det senaste seklets klimatuppvärmning är unik i ett flertusenårigt perspektiv. Om en avsmältning motsvarande den som sker idag hade ägt rum tidigare, hade veden med största sannolikhet brutits ner.

– Kunskapen vi får genom att utnyttja det här unika tillfället, är viktig för att förstå hur fjällens växtlighet kan komma att påverkas av framtidens klimat, säger Lisa Öberg.
Att det för nästan 10 000 år sedan växte björk 600 meter ovanför dagens trädgräns i ett klimat som var cirka 3,5 grader varmare än idag visar att träd skulle kunna växa på samma nivå igen, om temperaturen stiger ytterligare några grader.

– Genom att studera var trädgränsen låg förut kan vi se hur det skulle kunna bli i framtiden om det fortsätter att bli varmare, säger Lisa Öberg.

Länk till studien>> [Ref 1]

Frågor kan ställas till: Lisa Öberg, fil.lic./doktorand, mobil 076-823 00 68

Ännu efter fyra år kvarstår effekter av behandlingen med GAD-alum-vaccin (Diamyd ®) hos barn med typ 1-diabetes. Fynden ger hopp om att kunna vidareutveckla vaccinet för att i framtiden kunna bromsa sjukdomsförloppet.

Det är en forskargrupp vid Linköpings universitet som i samarbete med franska kolleger publicerar resultaten av en immunologisk uppföljning i den högrankade tidskriften PLoS One.
Trots decennier av intensiv forskning om typ 1-diabetes är de grundläggande mekanismerna bakom sjukdomen ännu inte helt kända. Vid sjukdomsutvecklingen angriper immunsystemet de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln.

Redan innan symptomen uppträder går det i många fall att hitta tecken i blodet som tyder på att nedbrytningen pågår, och i samband med att personer insjuknar finns ofta antikroppar riktade mot olika proteiner i betacellerna. Ett av dessa är GAD65, ett enzym som normalt finns i hjärnan, men vars funktion i betacellerna är okänd. Ett centralt mål i diabetesforskningen är att försöka skapa en behandling som kan stoppa eller förhindra sjukdomsutvecklingen. Flera kliniska studier med olika autoantigen har genomförts eller pågår, med varierande resultat.

För tre år sedan visade Linköpingsforskarna under ledning av professor Johnny Ludvigsson och docent Rosaura Casas i en klinisk fas II-studie att vaccination med GAD65 kunde fördröja nedbrytningen av betacellerna hos nyligen insjuknade barn. Den kliniska effekten sågs tillsammans med påverkan på immunförsvaret.

Vid en fyraårsuppföljning visades att C-peptid – ett mått på den kroppsegna insulinproduktionen – var signifikant högre hos behandlade patienter som hade insjuknat mindre än sex månader före studiens start, jämfört med kontrollgruppen som inte fått det verksamma vaccinet. Samtidigt som patienterna följdes upp kliniskt samlades blod- och serumprover in för immunologiska analyser.

Resultaten visar att det fortfarande fyra år efter behandling finns immunceller hos de behandlade patienterna, som aktiveras av GAD65 och därefter utsöndrar en mängd cytokiner. Parallellt med denna cellaktivering fann forskarna en uppreglering av hämmande signalvägar viktiga för balansen i immunsystemet. Dessutom uppvisar de behandlade patienterna fortfarande höga nivåer av antikroppar riktade mot GAD65.

– Den ökade förståelsen kring den effekt som GAD-alum har på immunsystemet spelar en betydande roll för att vidareutveckla vaccinet, som enskild behandling eller i kombination med andra terapier. Förhoppningen är att i framtiden kunna bromsa sjukdomsutvecklingen av typ 1-diabetes, säger Stina Axelsson, doktorand vid Avdelningen för pediatrik och tillsammans med Mikael Chéramy försteförfattare till artikeln.

Artikel: S. Axelsson, M. Chéramy, M. Hjorth, M. Pihl, L. Åkerman, E. Martinuzzi, R. Mallone, J. Ludvigsson, R. Casas: Long-Lasting Immune Responses 4 Years after GAD-Alum Treatment in Children with Type 1 Diabetes. PLoS One 6(12), 12 december 2011.

Kontakt:
Stina Axelsson, 010-1034662, 070-6075233, stina.axelsson@liu.se

– Jag är intresserad av varför föräldrar reagerar som de gör när de stöter på problem. Jag har tittat närmare på alkoholdrickande och ADHD-symptom hos ungdomar, säger Terese Glatz, som presenterar sin doktorsavhandling i psykologi vid Örebro universitet den 16 december.

Hon har undersökt hur föräldrar, som har varit tydliga med att de inte accepterar ungdomsdrickande, reagerar när de kommer på sina ungdomar berusade.

– Man förväntar sig att dessa föräldrar skulle visa ännu tydligare att de är emot att ungdomar dricker alkohol men det visade sig att större delen av föräldrarna backade och blev mer tillåtande vad gäller alkohol och ungdomar, säger Terese Glatz.

– Föräldrarnas beteende kan liknas vid rökarens som läser om hur farligt det är att röka och tänker – det händer inte mig eller jag hinner sluta innan kroppen blir påverkad. Man slår det ifrån sig. Föräldrar tänker att det inte är så farligt, de flesta ungdomar dricker och det är naturligt att vara nyfiken.

Medan föräldrar backar undan och blir mer tillåtande vad gäller alkohol, visar hennes forskning att ADHD-beteenden hos ungdomar, som utvecklas i tidig ålder och är påfrestande för föräldrar, kan få föräldrar att känna maktlöshet och att maktlösheten i sin tur kan leda till att de beter sig negativt. Samtidigt som de negativa reaktionerna blir starkare minskar det positiva beteendet – föräldrarna tenderar att ignorera barnet och visa mindre värme.

– Föräldrar behöver få hjälp att lära sig strategier för att bryta mönstren och i stället få energi och möjlighet att hantera problemen på ett positivt sätt. Det är viktigt att yrkesverksamma som kommer i kontakt med föräldrar hjälper dem att inte skuldbelägga sig själva eller sina barn.

Terese Glatz anser att det är viktigt eftersom vi lägger mycket skuld på föräldrar i dag. När barn beter sig illa ses det som föräldrarnas fel. Hennes forskning visar att vi måste ha mer förståelse för föräldrars situation och inse att föräldrar och ungdomar påverkar varandra.
Be om hjälp när det behövs
– Vissa beteenden som är kopplade till diagnosen av ADHD kan föräldrar inte påverka. Om man som förälder accepterar det kanske man kan undvika känslan av maktlöshet och i stället koncentrera sig på att hitta lösningar på det som man kan påverka, säger Terese Glatz, vars resultat gällande ADHD har uppmärksammats internationellt och organisationen ”Attention Research Update” har förmedlat dem till forskare, yrkesverksamma och föräldrar i deras nätverk.

– Det är bra att resultaten når ut till dem som har praktisk nytta av dem. Jag har visat vilka tankar och känslor som ligger bakom föräldrarnas beteende, vilket kan vara en bra utgångspunkt för kliniker som kommer i kontakt med föräldrar i behov av hjälp.

– Vad ska man då göra när man som förälder möter problem med sina ungdomar? Det är viktigt att behandla sitt barn med respekt men samtidigt visa att man vill förändra för att man bryr sig. I vissa lägen kan nyckeln vara att som förälder be om hjälp.  Det kan vara värdefullt att få prata med någon professionell som kan hjälpa till att hitta vägar ut och vara ett stöd i en trasslig vardag.

För mer information kontakta Terese Glatz: 070-222 6662

På den svenska arbetsmarknaden var år 2008 ungefär 36 procent av cheferna kvinnor. Att kvinnorna är i minoritet framförs ibland som en förklaring till att kvinnor har lägre löner än män. Lönegapet mellan män och kvinnor är ungefär åtta procent när man tar hänsyn till ålder, erfarenhet, utbildning och att män och kvinnor arbetar inom olika yrken. Kvinnornas löner skulle kunna öka när andelen kvinnliga chefer blir högre om kvinnor till exempel sätter lön på ett annorlunda sätt än män eller om de fungerar som förebilder och bidrar till högre prestationer bland kvinnorna.

Tidigare studier har också visat att löneskillnaderna är mindre i branscher och på arbetsplatser med kvinnliga chefer. Rapportförfattaren Lena Hensvik finner dock inget stöd för att kvinnor gynnas i lönesättningen av kvinnliga chefer.

– I ett första steg ser jag att kvinnor som har en kvinna som chef har högre löner. Men när jag går vidare och tittar på individer som både haft män och kvinnor som chef och hur lönen varierar med chefskapet finner jag ingen betydande skillnad mellan att arbeta för en kvinna eller man. Skillnaden verkar ligga hos individen, inte hos chefen.

Fler kvinnor på chefspositioner verkar därför inte bidra till ett minskat lönegap bland de anställda.
– Resultat i tidigare studier som funnit skillnader mellan arbetsplatser med och utan kvinnliga chefer bör tolkas med viss försiktighet då de inte tar hänsyn till att sammansättningen bland anställda kan skilja sig åt, fortsätter Lena Hensvik.

Men anställer kvinnorna fler kvinnor? Nej, det finns inte något som tyder på det menar Lena Hensvik. Möjligen anställer kvinnor fler högpresterande kvinnor, men även det tycks hänga samman med hur arbetsplatsen eller branschen är beskaffad, inte om chefen är man eller kvinna.
Hur är analysen gjord?

Studien undersöker samtliga arbetsplatser i offentlig sektor och ett represen­tativt urval av arbetsplatser i privat sektor under 1996–2008. Vem som är chef identifieras utifrån yrkesstatistik och datamaterialet innehåller information om anställdas löner och bakgrundsegenskaper.

Kontaktinformation
Rapport 2011:26 Påverkar chefens kön den anställdes lön? är skriven av Lena Hensvik, IFAU. Rapporten bygger på Working paper 2011:22. Om du vill veta mera kontakta Lena på telefon 018-471 60 54, lena.hensvik@ifau.uu.se

Under de senaste årtiondena har satiren haft stor genomslagskraft i såväl film som TV. Med sin grundläggande ironi tar sig satiren bland annat an den kritiska roll den traditionella journalistiken inte alltid klarar av. Johan Nilsson har i sin doktorsavhandling i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet gjort en fallstudie av satir i amerikansk film under 1990-talet och undersökt hur satiren konstrueras och förstås.

– På 1990-talet hände något som gjorde att satiren blev mer gångbar. Dels handlade det om en förändring av vad publiken ville ha men det var också en utveckling inom filmindustrin som gjorde det möjligt, säger Johan Nilsson.

På 1990-talet började de stora filmbolagen i Hollywood köpa upp independentfilmbolag. Det gjorde att independentfilmbolagen med sin ibland mer vågade stil och teman fick bättre möjligheter att producera och distribuera sina filmer.

– Indiefilm kan vara mer kontroversiell och det öppnade upp för mer satir. Detta skedde i relation till den ökade efterfrågan – den satiriska filmen började tilltala en bredare publik, säger Johan Nilsson.

Johan Nilsson har kategoriserat de amerikanska filmerna i tre breda kategorier: satir inom politik, media och historia. Hans forskning visar att satiren är en bred genre som är svår att definiera men den tenderar att vara lekfull både i sin kritik och i sin form. Dessutom kräver den mycket av åskådaren – kulturell och samtida kunskap men också en förståelse för vad som är satir.

– Om satiren är för subtil är det inte säkert att publiken uppfattar det som satir vilket leder till missförstånd eftersom man inom satiren säger en sak men menar en annan, säger Johan Nilsson.

Satiren hade sin höjdpunkt i slutet av 1990-talet men den tar stor plats även i dag såväl i film som i TV. Satiren underminerar på ett lekfullt sätt de normer som gäller samtida politiska praktiker, konventioner inom nyhetsmedia och Hollywood och officiell amerikansk historieskrivning.

– Satir återfinns i alla möjliga sammanhang och den kan ha stor genomslagskraft. Flera TV-program som till exempel The Daily Show with Jon Stewart eller The Colbert Report gör det jobb som de traditionella journalisterna inte alltid klarar av. Filmer som Wag the Dog sätter såväl nyhetsmedia som politik i fokus men också publiken och vårt ansvar att tänka kritiskt.

– Vi möter satir full av ironi, anspelningar, ordlekar och karikatyrer på TV, i radio och i nya intressanta former på internet. Det är viktigt inte minst ur ett demokratiskt perspektiv – samtidigt som det är bra att ha ett kritiskt förhållningssätt även till satiren som kulturell produkt, säger Johan Nilsson.

För mer information kontakta Johan Nilsson: 073-638 9018

Vid Alzheimers sjukdom ansamlas proteinämnet beta-amyloid i klumpar mellan hjärnans nervceller, vilket orsakar sjukdomens karaktäristiska minnes- och funktionsstörningar. Samtidigt förtvinar nervcellernas utskott vilket leder till att speciella proteiner utsöndras i ryggvätskan.

Under ledning av Kaj Blennow, som hör till världens ledande Alzheimersexperter, har forskare vid Sahlgrenska akademin utvecklat ett sätt att mäta dessa proteiner och proteinämnen i ryggvätskan. Ämnena kan på så sätt användas som biomarkörer, det vill säga ämnen som avspeglar biologiska processer i kroppen, vilket gör det möjlighet att ställa säkrare diagnoser hos människor med kognitiva störningar.

–Vi fann att nivåerna av de här proteinerna förändras i ryggvätskan redan vid tidiga symptom. Troligen kommer vi kunna upptäcka förändringar i hjärnan på ett mycket tidigt stadium av sjukdomen, säger doktoranden Niklas Mattsson, som baserar sin avhandling på resultaten.

För att sprida användandet av de nya biomarkörerna har Göteborgsforskarna etablerat ett internationellt kontrollprogram för mätningarna. Förutom att underlätta diagnoser kan biomarkörerna också användas när nya läkemedel mot Alzheimers ska testas.

–Förhoppningsvis kan mer kunskap om biomarkörer bidra till en bättre framtida vård av patienter inom neurologi och psykiatri, säger Niklas Mattsson.

Avhandlingen CSF biomarkers reflecting beta-amyloid and axonal pathology in Alzheimer’s disease and related conditions försvarades vid en disputation den 9 december.

Kontaktinformation
Kontakt:
Niklas Mattsson, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
niklas.mattsson@neuro.gu.se
031 3430026
0706 393851

– Vi har visat flera nya upptäckter i mekanismen bakom kontaktallergi, bland att allergiframkallande ämnen reagerar med keratin 5 och 14 i huden. Hudcellerna skickar ut så kallade blebbar när de utsätts för allergiframkallande ämnen, en upptäckt som kan användas när man testar om ett ämne är allergiframkallande, säger Sofia Andersson på institutionen för kemi vid Göteborgs universitet.

Kontaktallergi drabbar cirka 20 procent av befolkningen i västvärlden. Metaller som tillexempel nickel, parfymämnen och konserveringsmedel är några av våra vanligaste allergiframkallande ämnen. De ingår ofta i hudnära produkter, som smycken, hudkrämer och smink. Kontaktallergi kan inte botas och för att undvika besvärliga eksem måste den drabbade undvika det allergiframkallande ämnet, vilket kan vara besvärligt då ämnet kan ingå i många olika produkter. Det är därför viktigt att testa kosmetiska produkter för att hindra uppkomsten av kontaktallergi.

I EU är det numera förbjudet att testa kosmetiska produkter samt deras ingredienser på djur. Det är dock inte helt enkelt att ersätta djurtester fullt ut. Hittills kan provrörstesterna bara ge besked om ett ämne är allergiframkallande eller inte – men inte i vilken omfattning det orsakar allergier. Därför återstår det fortfarande en hel del arbete med att utveckla alternativa testmetoder.

– I vårt test exponeras odlade hudceller för ämnen i 24 timmar innan cellerna fotograferas och andelen blebbande celler räknas. Ju större andel blebbande celler, desto starkare är kontaktallergenet. Vårt nya test har alltså förutsättningar att ge ett graderat svar; det kan helt enkelt visa om ett allergiframkallande ämne är extremt, starkt, moderat eller svagt, säger Sofia Andersson.

Resultaten kan sedan användas för att bestämma säkra koncentrationer av ämnen i hudnära produkter. Då försöken har visat mycket lovande resultat arbetar forskarna nu tillsammans med GU Holding för att vidareutveckla testet och analysmetoden.

Avhandlingen Contact Sensitizers Induce Keratinocytes to Release Epitopes – Tools for In Vitro Tests and Implications for Autoimmunity försvarades framgångsrikt på en disputation vid Göteborgs universitet. Handledare: Kerstin Broo.

Länk till avhandlingen

Kontaktinformation
KONTAKT:
Sofia Andersson, institutionen för kemi, Göteborgs universitet
031-7869108
0730-354725
sofia.andersson@chem.gu.se

Det finns många studier om vad olika faktorer, såsom ålder, religion och utbildning, betyder våra åsikter till välfärdssystemen och omfördelning av resurser. Men få har studerat hur våra attityder påverkas av våra grundläggande värderingar, som alla människor bär på oavsett kultur och nationalitet.

Enligt Joakim Kulin vid Umeå universitet spelar värderingar som väntat en betydande roll när det gäller att forma våra åsikter om välfärdsstaten. Människor som prioriterar jämlikhet och att hjälpa andra, stödjer vanligtvis också välfärdsstaten i högre utsträckning. Men hur starkt sambandet är mellan våra värderingar och åsikter beror på det land vi lever i.
 
Jämlikhet, hjälpsamhet, makt, prestation, njutning, tradition och trygghet är alla exempel på grundläggande mänskliga värderingar. Genom att använda data från den europeiska socialundersökningen European Social Survey, ESS, från åren 2002–2008, har Joakim Kulin identifierat vilka omständigheter som påverkar sambandet mellan personers värderingar och deras åsikter, och jämfört hur stark kopplingen är i olika länder.

Resultaten visar att hur mycket värderingarna påverkar synen på välfärdsstaten till stor del beror på hur medborgarnas värderingar kan förverkligas. Är du hjälpsam och jämlikhetsorienterad och lever i ett land som i hög grad utjämnar inkomstskillnader och hjälper fattiga, känner du ett starkare stöd för välfärdsstaten jämfört med om du bor där välfärdssystemen fungerar sämre.
– I generösa Sverige, där omfördelningspolitiska frågor också präglar den politiska debatten, väger människors värderingar extra tungt, säger Joakim Kulin.

Han visar också att det finns klasskillnader i samtliga länder när det gäller förhållandet mellan värderingar och åsikter. Grupper, vars arbeten är mindre intellektuellt krävande och där anställningsförhållandena är mer otrygga, formar till exempel inte lika ofta sina åsikter utifrån sina värderingar. Istället prioriteras andra drivkrafter, som till exempel att minska risken för inkomstbortfall.

Klasskillnaderna är större i länder där lägre klasser är särskilt utsatta, och där det vanligtvis saknas resurser för att möta riskerna. I Sverige är klasskillnaderna inte så tydliga, menar Joakim Kulin.

– Här är värderingarnas inverkan stark även bland arbetarna, mycket beroende på att den ekonomiska ojämlikheten är relativt liten och fattigdomen inte så utbredd.
 
Fakta om disputationen
Fredagen den 16 december försvarar Joakim Kulin, sociologiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling Values and Welfare State Attitudes: The interplay between human values, attitudes and redistributive institutions across national contexts. (Svensk titel: Värderingar och attityder till välfärdsstaten: Samspelet mellan grundläggande mänskliga värderingar, attityder och omfördelande institutioner). Disputationen äger rum kl. 13.15 i sal HS 1031, Norra beteendevetarhuset. Fakultetsopponent är professor Michael Shalev, Department of Sociology, Hebrew University of Jerusalem.

Kontakta gärna:

Joakim Kulin,
sociologiska institutionen, Umeå universitet
E-post: joakim.kulin@soc.umu.se
Telefon: 090-786 5984

Läs hela eller delar av avhandlingen

Lipoproteinerna HDL och LDL spelar en viktig roll i regleringen av kroppens blodfetter. Personer med högt HDL – ”det goda kolesterolet” – har ofta låga blodfetter och löper därmed minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, medan det är tvärtom med LDL.

Genetikern Jan Albert Kuivenhoven vid universitetet i Groningen studerade två familjer vars medlemmar hade ovanligt höga halter av HDL och låga halter av blodfetter, triglycerider. När personerna screenades i ett antal misstänkta gener upptäcktes en mutation på genen GALNT2.
När personerna som bar på mutationen fick dricka ren grädde visade det sig att de bröt ned triglyceriderna bättre än de som hade den fungerande genen.

– Hypotesen var att mutationen var anledningen till familjemedlemmarnas gynnsamma profil. Vår uppgift var att gå igenom proteinerna i deras blodplasma för att se om det fanns något ovanligt. Vi hittade då en avvikande form av proteinet APO C-III, säger Helen Karlsson, Med. Dr. vid arbets- och miljömedicin, Linköpings universitet.

Den normala formen av detta protein hämmar nedbrytningen av fetter i blodet. Men när genen för GALNT2 är muterad förändras APO C-III och hämningen minskar. Följden blir då att fetterna snabbare bryts ned.

– Det visar att vi kan ha olika genetiska förutsättningar för att bryta ned blodfetter. Det är för tidigt att säga att dessa individer löper en minskad risk för utvecklandet av hjärt-kärlsjukdom, men vårt fynd kan vara ett tänkbart nytt mål i sökandet efter ett läkemedel som sänker triglycerider och höjer det goda kolesterolet, säger Helen Karlsson.

Arbetet är en del i ett EU-projekt kring funktionen av HDL där Helen Karlsson och docent Mats Lindahl samarbetar med den nederländska gruppen.

Artikel: A.G Holleboom, H. Karlsson et al: Heterozygosity for a loss-of-function mutation in GALNT2 improves plasma triglyceride clearance in man. Cell Metabolism 14:6, 7 december 2011
Kontakt:
Helen Karlsson, Med. Dr. 073-6442338

Niki Eriksson har undersökt attisk keramik som återfunnits på Cypern. Importen av keramik skedde från det tidiga 500-talet till det sena 300-talet f Kr och troligtvis skedde det genom samma handelsorganisation som fenicierna använde sig av. Men antagligen fanns det även direkta handelskontakter mellan Athen och Cypern, och enskilda personer som besökte Athen tog med sig keramik hem till Cypern.

Cyprioterna föredrog särskilt dryckeskärl och små oljeflaskor i keramik, något som Niki Eriksson menar tyder på att de ville ha värdefulla kärl som kunde användas till vardags. Samtidigt som keramiken var vardagliga bruksföremål så var de samtidigt ett uttryck för vördnad för de cypriotiska gudarna och förfäderna. De värdefulla kärlen var dock inte de enda som hedrade gudarna.

– Cyprioterna gav även keramik som gåvor till gudarna – allra mest populära var kratererna som är stora skålar för blandning av vin och vatten och som användes på de religiösa festerna.

Keramikföremålens bilder är den mest kompletta samlingen av ikonografi från den antika grekiska världen och återspeglar grekernas föreställningsvärld. Genom att studera vaserna så kan man följa konstströmningarna genom tiderna och ser hur vasmålarens personlighet och kundernas smak förändras genom de historiska perioderna.

– Bilderna på vaserna varierar stort men det tycks inte spela så stor roll för en presumtiv köpare, kanske på grund av den flexibla och utvecklade fantasi som de var framställda med, vilket gjorde det möjligt för köparen att använda varan vid olika tillfällen, säger Niki Eriksson.

Den attiska keramiken blev en del av cyprioternas liv och även en källa för inspiration för de cypriotiska krukmakarna och målarna, vilka skapade sina egna versioner och försåg dem med inhemska motiv. De cypriotiska kärlen var enklare till sin utformning och hade inte så innehållsrika illustrationer som de attiska.

Trots att det fanns attisk ikonografi i de cypriotiska helgedomarna så kan man inte se att det funnits några etniska skillnader mellan de människor som levt där fynden gjorts. Därför kan det vara så att cypriotiska helgedomar blev en plats där ritualer och de visuella symbolerna på vaser utgjorde en mötesplats som hjälpte öns invånare utformade en gemensam kultur och identitet.

Kontaktinformation
Mer information: Niki Eriksson; tel: 031- 26 08 49; e-post: niki@bredband2.com
Avhandlingens titel: Athenian Pottery and Cypriote Preferences
Tid och plats för disputation: lördagen den 10 december 2011, kl. 13.15, Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg.
Fakultetsopponent: Docent Paavo Roos, Lund
Avhandlingen kan beställas från: Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet
Den finns även digitalt publicerad på: http://gupea.ub.gu.se/handle/2077/27996

I studier av biologiska makromolekylers tredimensionella uppbyggnad och funktion, främst proteiner, används traditionellt NMR-spektroskopi och röntgendiffraktion. Inom ett pågående projekt på kemiska institutionen vid Umeå universitet utvecklar forskare en ny fluorescensspektroskopisk metod som också ger sådan molekylär information. De traditionella metoderna har vissa begränsningar som den nya metoden kringgår. Uppmätta fluorescensspektroskopiska data innehåller den intressanta strukturinformationen, men kan bara erhållas via omfattande dataanalyser.

Oleg Opanasyuks avhandlingsarbete handlar om hur man effektivt kan ”vaska” fram denna strukturinformation.

En för arbetet central fysikalisk process är så kallad strålningslös elektronisk energitransport mellan två färgämnesmolekyler, vars hastighet beror av deras inbördes avstånd och orientering. Experimentellt exciteras molekylerna med laserljus och den utsända fluorescensstrålningens intensitet och polarisation bestäms.
I konventionella fluorescensexperiment absorberas endast en ljusfoton av ett färgämne. Oleg Opansyuk visar dock att man med både en- och två-fotonsexcitation kan få oberoende information om en makromolekyls struktur. Han har undersökt en och samma makromolekyl på de två sätten och visat hur data kan kombineras i en övergripande analys, vilket ger tillförlitligare resultat.

Analysförfarandet baseras på att Oleg Opansyuk har utvidgat den så kallade Försterteorin, så att även molekylrörelser som påverkar energitransporten beaktas. För att tillämpa den utvidgade teorin krävs Brownsk dynamik- och Monte Carlo- simulering, vilket gör det möjligt att beskriva fluorescerande molekylers begränsade rörlighet i makromolekyler.

Den utvecklade analysmetoden har Oleg Opanasyuk testat på två olika sätt. För det första genom att tillverka syntetiska experimentella data, för vilka all molekylär information väljs och är känd, som ett slags facit. Sedan har han, med hjälp av den utvecklade metoden, analyserat dessa data för att undersöka med vilken precision den molekylära informationen kan bestämmas.

För det andra har Oleg Opanasyuk uppmätt experimentella data för en väldefinierad makromolekyl som innehåller två identiska och fluorescerande molekylgrupper. Molekylen bis-(9-antrylmetylfosfonat) bisteroid har syntetiserats för detta ändamål.

– Min metod visar att kombinationen av teori och datorberäkning ger fysikaliskt rimliga värden på intermolekylära avstånd och orienteringar för denna molekyl. Det känns som att vi är en bra metod på spåren!, säger Oleg Opanasyuk.

Om disputationen:
Fredagen den 16 december försvarar Oleg Opanasyuk, kemiska institutionen, sin avhandling med titeln A new approach to the analyses of fluorescence depolarisation experiments in the precence of electronic energy transport. Svensk titel: Fluorescensdepolarisationsexperiment och elektronisk energitransport – en ny analysmetodik.

Disputationen äger rum kl. 10:00 i sal KB3A9, KBC-huset.
Fakultetsopponent är professor Yehudi K. Levine, Section for Computatinal Biophysics, Debye Institute of Physics and Astronomy, University of Utrecht, the Netherlands

Läs hela eller delar av avhandlingen
För ytterligare information, kontakta gärna:
Oleg Opanayik, kemiska institutionen
Telefon: 090-786 63 43
E-post: oleg.opanasyuk@chem.umu.se

Kvinnor utan humörförändringar före menstruationen är mer känsliga för allopregnanolon precis efter mens och mindre känsliga före. Däremot är känsligheten för allopregnanolon hos kvinnor som lider av svår PMS med uttalade humörförändringar inför varje mens den omvända: Dessa kvinnor är känsligare före än efter. Det kan tyda på att de har sämre förmåga att anpassa sig till hormonvariationerna före mens.
Vad det i sin tur beror på är oklart, men det kan vara så att dessa individer har en förändrad funktion i ett av hjärnans signalsubstanssystem, det så kallade GABA-systemet. Forskarna mäter indirekt effekten på GABA-systemet med hjälp av en speciell metod som mäter ögats förflyttningshastighet när man tittar på en ljuspunkt som rör sig.
I studierna gavs den kroppsegna substansen allopregnanolon till kvinnor i doser som ökade allopregnanolon-nivåerna i blodet till nivåer som normalt ses under sen graviditet. En tröttande effekt uppmättes i form av minskad ögonrörelsehastighet och ökad trötthetskänsla.
? Vi har studerat få kvinnor, men detta är bland de första studierna som undersöker effekter av just den här nedbrytningsprodukten från gulkroppshormon hos människor. Ökad kunskap kring bakomliggande mekanismer vid uttalade PMS-besvär kan i förlängningen ge uppslag till nya behandlingsmöjligheter, säger Erika Timby, specialistläkare vid Kvinnokliniken, Norrlands universitetssjukhus i Umeå och doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap, enheten för obstetrik och gynekologi, Umeå universitet.
För mer information, kontakta henne gärna på 
tel. 090-785 04 51
mobil 070-374 96 90 
e-post erika.timby@obgyn.umu.se

porträttbild [Ref 1]
Fredag 16 december försvarar Erika Timby, Institutionen för klinisk vetenskap, obstetrik och gynekologi, sin avhandling med den svenska titelnAllopregnanoloneffekter hos kvinnor. Kliniska studier i relation till menstruationscykeln, premenstruell dysfori och användning av kombinerade p-piller(engelsk titel: Allopregnanolone effects in women. Clinical studies in relation to the menstrual cycle, premenstrual dysphoric disorder and oral contraceptive use). 
Disputationen inleds klockan 9.00 i Bergasalen, Kvinna-barn-onkologi-huset (hus 27), Norrlands universitetssjukhus. 
Fakultetsopponent är Ass. Professor C. Neill Epperson, University of Pennsylvania, USA. 
Disputationen hålls på engelska.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-50058 [Ref 2]

Att bekämpa fattigdom med hjälp av turism framställs ofta som en framtidslösning för många låginkomstländer. Tidigare forskning har visat att fattiga kan tjäna på turism, men att det vanligtvis är de redan rika som gör de stora vinsterna. Saithong Phommavong vid Umeå universitet har i sin avhandling studerat om och hur internationell turism minskar fattigdomen i Laos, ett land i övergångsfasen mellan plan- och marknadsekonomi.

Han har bland annat studerat nationella och regionala turismstrategier i Luangnamtha och Champasak mellan 1990 och 2010, och utfört fältarbete i de två provinserna under åren 2008–2010.

Resultaten visar att insatser från lokala myndigheter och initiativ från byinvånare kan leda till lovande satsningar på urfolksturism, och utgöra en alternativ väg för att reducera fattigdom i landet. Men i dessa satsningar utesluts de fattigaste av fattiga, och också kvinnor exkluderas på grund av att de inte får utföra vissa efterfrågade traditionella ceremonier.

För att urfolksturism ska bli framgångsrik krävs vanligtvis en ”unik kultur” på turistmålet. För turister som är intresserade av etniska minoriteter är det också viktigt att byar och samhällen ligger ganska isolerat, och att invånarna fortsätter att leva på traditionellt vis. Här ingår utövandet av Lieng Phi – en offerceremoni till den besjälade naturen – som enligt gamla traditioner ska utföras av män. Enligt Saithong Phommavong kan den här sortens kulturbevarande till viss del innebära att fattigdomen snarare bevaras än bekämpas, eftersom förbättrade livsförhållanden skulle sudda ut den eftertraktade autenticiteten.  

Ett politiskt parti och folkrörelser betyder fortfarande mycket för turismutvecklingen och fattigdomsbekämpningen i Laos. Saithong Phommavong visar att turismen utvecklas bättre och fattigdomen minskar fortare i byar där ledarna är medlemmar i ett politiskt parti. Även byarnas kvinnoorganisation är en folkrörelse som underlättar för kvinnor att bli utvalda och få delta i turismsatsningen.

Fakta om disputationen
Fredag den 16 december försvarar Saithong Phommavong, kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln International tourism development and poverty reduction in Lao PDR. Swedish title: Internationell turismutveckling och fattigdomsbekämpning i Laos. Disputationen äger rum kl. 10:15 i Triple Helix, Samverkanshuset. Fakultetsopponent är professor Timothy S. Oakes, Department of Geography, University of Colorado, USA.

Läs hela eller delar av avhandlingen [Ref 1]

Kontaktinformation
Kontakta gärna:
Saithong Phommavong (pratar engelska)
kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet,
Tel: 090 – 786 54 69
E-mail: saithong.phommavong@geography.umu.se, sai7512@yahoo.com

– Växtlighetens utsläpp till luften påverkas av förändringar i klimatet, högre temperaturer kan snabba på de biologiska processer som styr utsläppen. Om naturens egna utsläpp ökar när temperaturen höjs ökar detta i sin tur mängden partiklar som bildas, säger Kent Salo på institutionen för kemi vid Göteborgs universitet.

Växternas koppling till partiklar och klimat utgör en mycket komplicerad process. Partiklar i atmosfären består till stor del av organiska ämnen, som kan komma från ofullständig förbränning i motorer eller i värmepannor, men också från växtligheten. Växtlighetens utsläpp sker i gasform och är globalt sett större än andra källor.

Väl ute i atmosfären omvandlas växternas gaser av otaliga kemiska processer, så att de till sist kan kondensera och bilda partiklar. De partiklar som bildas vid kemiska reaktioner i atmosfären kallas Sekundära Organiska Aerosoler, SOA, och består av en komplicerad blandning organiska ämnen. Partiklarna åldras och förändras med tiden och denna process påverkar vilka effekter de får på människors hälsa och på klimatet.

– Partiklar i luften har i grunden en kylande effekt på jorden och påverkar också molnbildningen. Ju fler partiklar i luften, desto fler molndroppar. Det påverkar molnens livslängd och nederbördsmängder, vilket får återverkningar på klimatet. Idag saknas stora delar av den grundläggande förståelse av hur SOA-partiklarnas bildas och vilka egenskaper de har, trots att det är en viktig komponent i till exempel klimatmodeller.

I sin forskning har Kent Salo studerat organiska ämnen som är kända beståndsdelar i partiklar i atmosfären och hur deras fysikaliska egenskaper kan användas i modeller för att förstå det komplicerade system som utgör SOA och den påverkan de har på klimatet.

För att kunna studera dessa processer har Kent Salo utvecklat ett eget instrument som mäter hur mycket partiklar förångas när de värms upp. Med detta instrument har han utfört experiment vid flera av de största försöksanläggningarna i Europa.

Avhandlingen Physical properties and processes of secondary organic aerosols and its constituents har framgångsrikt försvarats på en disputation vid Göteborgs universitet. Handledare: Mattias Hallquist
Länk till avhandlingen:  
    

Kontaktinformation
KONTAKT:
Kent Salo, institutionen för kemi vid Göteborgs universitet
031- 786 9067
0702- 61 47 73
kent.salo@chem.gu.se

Bildtext: Kent Salo mäter partiklar i Aidakammaren som finns vid Karlsruhe Institute of Technology, Karlsruhe, Tyskland.