I studier av biologiska makromolekylers tredimensionella uppbyggnad och funktion, främst proteiner, används traditionellt NMR-spektroskopi och röntgendiffraktion. Inom ett pågående projekt på kemiska institutionen vid Umeå universitet utvecklar forskare en ny fluorescensspektroskopisk metod som också ger sådan molekylär information. De traditionella metoderna har vissa begränsningar som den nya metoden kringgår. Uppmätta fluorescensspektroskopiska data innehåller den intressanta strukturinformationen, men kan bara erhållas via omfattande dataanalyser.

Oleg Opanasyuks avhandlingsarbete handlar om hur man effektivt kan ”vaska” fram denna strukturinformation.

En för arbetet central fysikalisk process är så kallad strålningslös elektronisk energitransport mellan två färgämnesmolekyler, vars hastighet beror av deras inbördes avstånd och orientering. Experimentellt exciteras molekylerna med laserljus och den utsända fluorescensstrålningens intensitet och polarisation bestäms.
I konventionella fluorescensexperiment absorberas endast en ljusfoton av ett färgämne. Oleg Opansyuk visar dock att man med både en- och två-fotonsexcitation kan få oberoende information om en makromolekyls struktur. Han har undersökt en och samma makromolekyl på de två sätten och visat hur data kan kombineras i en övergripande analys, vilket ger tillförlitligare resultat.

Analysförfarandet baseras på att Oleg Opansyuk har utvidgat den så kallade Försterteorin, så att även molekylrörelser som påverkar energitransporten beaktas. För att tillämpa den utvidgade teorin krävs Brownsk dynamik- och Monte Carlo- simulering, vilket gör det möjligt att beskriva fluorescerande molekylers begränsade rörlighet i makromolekyler.

Den utvecklade analysmetoden har Oleg Opanasyuk testat på två olika sätt. För det första genom att tillverka syntetiska experimentella data, för vilka all molekylär information väljs och är känd, som ett slags facit. Sedan har han, med hjälp av den utvecklade metoden, analyserat dessa data för att undersöka med vilken precision den molekylära informationen kan bestämmas.

För det andra har Oleg Opanasyuk uppmätt experimentella data för en väldefinierad makromolekyl som innehåller två identiska och fluorescerande molekylgrupper. Molekylen bis-(9-antrylmetylfosfonat) bisteroid har syntetiserats för detta ändamål.

– Min metod visar att kombinationen av teori och datorberäkning ger fysikaliskt rimliga värden på intermolekylära avstånd och orienteringar för denna molekyl. Det känns som att vi är en bra metod på spåren!, säger Oleg Opanasyuk.

Om disputationen:
Fredagen den 16 december försvarar Oleg Opanasyuk, kemiska institutionen, sin avhandling med titeln A new approach to the analyses of fluorescence depolarisation experiments in the precence of electronic energy transport. Svensk titel: Fluorescensdepolarisationsexperiment och elektronisk energitransport – en ny analysmetodik.

Disputationen äger rum kl. 10:00 i sal KB3A9, KBC-huset.
Fakultetsopponent är professor Yehudi K. Levine, Section for Computatinal Biophysics, Debye Institute of Physics and Astronomy, University of Utrecht, the Netherlands

Läs hela eller delar av avhandlingen
För ytterligare information, kontakta gärna:
Oleg Opanayik, kemiska institutionen
Telefon: 090-786 63 43
E-post: oleg.opanasyuk@chem.umu.se

Kvinnor utan humörförändringar före menstruationen är mer känsliga för allopregnanolon precis efter mens och mindre känsliga före. Däremot är känsligheten för allopregnanolon hos kvinnor som lider av svår PMS med uttalade humörförändringar inför varje mens den omvända: Dessa kvinnor är känsligare före än efter. Det kan tyda på att de har sämre förmåga att anpassa sig till hormonvariationerna före mens.
Vad det i sin tur beror på är oklart, men det kan vara så att dessa individer har en förändrad funktion i ett av hjärnans signalsubstanssystem, det så kallade GABA-systemet. Forskarna mäter indirekt effekten på GABA-systemet med hjälp av en speciell metod som mäter ögats förflyttningshastighet när man tittar på en ljuspunkt som rör sig.
I studierna gavs den kroppsegna substansen allopregnanolon till kvinnor i doser som ökade allopregnanolon-nivåerna i blodet till nivåer som normalt ses under sen graviditet. En tröttande effekt uppmättes i form av minskad ögonrörelsehastighet och ökad trötthetskänsla.
? Vi har studerat få kvinnor, men detta är bland de första studierna som undersöker effekter av just den här nedbrytningsprodukten från gulkroppshormon hos människor. Ökad kunskap kring bakomliggande mekanismer vid uttalade PMS-besvär kan i förlängningen ge uppslag till nya behandlingsmöjligheter, säger Erika Timby, specialistläkare vid Kvinnokliniken, Norrlands universitetssjukhus i Umeå och doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap, enheten för obstetrik och gynekologi, Umeå universitet.
För mer information, kontakta henne gärna på 
tel. 090-785 04 51
mobil 070-374 96 90 
e-post erika.timby@obgyn.umu.se

porträttbild [Ref 1]
Fredag 16 december försvarar Erika Timby, Institutionen för klinisk vetenskap, obstetrik och gynekologi, sin avhandling med den svenska titelnAllopregnanoloneffekter hos kvinnor. Kliniska studier i relation till menstruationscykeln, premenstruell dysfori och användning av kombinerade p-piller(engelsk titel: Allopregnanolone effects in women. Clinical studies in relation to the menstrual cycle, premenstrual dysphoric disorder and oral contraceptive use). 
Disputationen inleds klockan 9.00 i Bergasalen, Kvinna-barn-onkologi-huset (hus 27), Norrlands universitetssjukhus. 
Fakultetsopponent är Ass. Professor C. Neill Epperson, University of Pennsylvania, USA. 
Disputationen hålls på engelska.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-50058 [Ref 2]

Att bekämpa fattigdom med hjälp av turism framställs ofta som en framtidslösning för många låginkomstländer. Tidigare forskning har visat att fattiga kan tjäna på turism, men att det vanligtvis är de redan rika som gör de stora vinsterna. Saithong Phommavong vid Umeå universitet har i sin avhandling studerat om och hur internationell turism minskar fattigdomen i Laos, ett land i övergångsfasen mellan plan- och marknadsekonomi.

Han har bland annat studerat nationella och regionala turismstrategier i Luangnamtha och Champasak mellan 1990 och 2010, och utfört fältarbete i de två provinserna under åren 2008–2010.

Resultaten visar att insatser från lokala myndigheter och initiativ från byinvånare kan leda till lovande satsningar på urfolksturism, och utgöra en alternativ väg för att reducera fattigdom i landet. Men i dessa satsningar utesluts de fattigaste av fattiga, och också kvinnor exkluderas på grund av att de inte får utföra vissa efterfrågade traditionella ceremonier.

För att urfolksturism ska bli framgångsrik krävs vanligtvis en ”unik kultur” på turistmålet. För turister som är intresserade av etniska minoriteter är det också viktigt att byar och samhällen ligger ganska isolerat, och att invånarna fortsätter att leva på traditionellt vis. Här ingår utövandet av Lieng Phi – en offerceremoni till den besjälade naturen – som enligt gamla traditioner ska utföras av män. Enligt Saithong Phommavong kan den här sortens kulturbevarande till viss del innebära att fattigdomen snarare bevaras än bekämpas, eftersom förbättrade livsförhållanden skulle sudda ut den eftertraktade autenticiteten.  

Ett politiskt parti och folkrörelser betyder fortfarande mycket för turismutvecklingen och fattigdomsbekämpningen i Laos. Saithong Phommavong visar att turismen utvecklas bättre och fattigdomen minskar fortare i byar där ledarna är medlemmar i ett politiskt parti. Även byarnas kvinnoorganisation är en folkrörelse som underlättar för kvinnor att bli utvalda och få delta i turismsatsningen.

Fakta om disputationen
Fredag den 16 december försvarar Saithong Phommavong, kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln International tourism development and poverty reduction in Lao PDR. Swedish title: Internationell turismutveckling och fattigdomsbekämpning i Laos. Disputationen äger rum kl. 10:15 i Triple Helix, Samverkanshuset. Fakultetsopponent är professor Timothy S. Oakes, Department of Geography, University of Colorado, USA.

Läs hela eller delar av avhandlingen [Ref 1]

Kontaktinformation
Kontakta gärna:
Saithong Phommavong (pratar engelska)
kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet,
Tel: 090 – 786 54 69
E-mail: saithong.phommavong@geography.umu.se, sai7512@yahoo.com

I sin doktorsavhandling har Magdalena Markowska studerat hur företagare, i det här fallet gourmetkrögare, utvecklar sin entreprenöriella kompetens.

Den 9 december försvarade Magdalena Markowska framgångsrikt sin doktorsavhandling i företagsekonomi på Internationella Handelshögskolan i Jönköping (JIBS).

Avhandlingen, som har titeln “Entrepreneurial Competence Development: Triggers, Processes & Consequences”, undersöker hur företagare utvecklar entreprenöriell kompetens. Vilken roll spelar personliga övertygelser, målorientering, sociala nätverk och förebilder när det gäller att forma entreprenörers beteende?

Markowska har studerat fenomenet bland gourmetkrögare. Hon har utgått från flera olika teoretiska perspektiv och applicerar två olika kvalitativa datamängder, för att ge en inblick i hur komplex frågan är.

I sin avhandling förklarar Markowska flera av mekanismerna för entreprenöriell kompetensutveckling. Hon föreslår också sätt att underlätta processen, till exempel att skapa sig en entreprenöriell identitet, tillgång till förebilder och att man sätter upp mål med fokus på lärande istället för resultat.

Fakultetsopponent var professor Dimo Dimov från Newcastle University Business School. Betygsnämnden bestod av professor Sara Carter, University of Strathclyde, Strathclyde Business School, professor Carin Holmquist, Handelshögskolan i Stockholm, och docent Johan Klaesson, JIBS. Ordförande var professor Johan Wiklund, JIBS.

Internationella Handelshögskolan är en av fyra fackhögskolor inom Högskolan i Jönköping, och erbjuder internationella utbildningar inom ekonomi, informatik och affärsrätt. Forskningen fokuserar på entreprenörskap och näringslivsförnyelse i en genuint internationellt inriktad verksamhet. Internationella Handelshögskolan har cirka 2 100 registrerade studenter, ca 240 anställda och omsätter ca 180 mnkr. För mer information besök www.jibs.hj.se.

Den nya forskningen presenteras i avhandlingen Mass Customised Fashion. Den fokuserar på projektet Knit on Demand som utfördes mellan 2006 och 2010 i samarbete med stickfabrikanten Ivanhoe AB i Gällstad och återförsäljaren SOMconcept. Projektet gick ut på att bygga ett koncept där kunderna själva fick designa och anpassa en stickad tröja – helt efter sina egna behov. Tröjan producerades och ett par veckor senare fanns den att hämta i butiken.

– Allt fler kunder vill själva vara med och skapa sina kläder så att passform och utseende av plagget blir precis som de vill. Servicen och upplevelsen att få vara en del i produktionen är idag värdefullt för många konsumenter, säger Jonas Larsson.

Forskningen tar sin utgångspunkt i det gap som finns mellan en prognos om vad som kommer att vara mode kommande säsong och den dagen plaggen finns ute i butiken.

– Det tar 18 månader från att en trend bestäms till att plaggen är producerat och finns till försäljning. Det medför ett gap och därmed har inte butikerna det kunderna vill ha. 30-40 % av plaggen får reas ut, säger Jonas Larsson.

”Fast fashion”-kedjor som H & M och Zara har minskat gapet genom att titta på vad som säljs bra i butikerna och snabbt producera nytt.

– Vi tog in kunden direkt i processen, så att de får exakt vad de vill ha från början. Då blir det inga reor, lagren minskar och därmed sparas pengar.

Kundanpassning vanligare
I uppstarten av forskningen trodde Jonas Larsson att pris och tid var viktigast för kunden men det visade sig att passform, kvalitet och att få vara med i produktionen prioriteras högst.

– Det börjar bli vanligare att företagen kundanpassar. Inom skobranschen låter t.ex. Timberland, Adidas och Nike kunderna designa sina egna skor på webben. Logistiskt sett är det briljant eftersom man slipper den långa produktionsprocessen och kunden får precis det den vill ha.

När kunden får vara en del av produktionen skapas också en medvetenhet om hur plagget tillverkas och säljaren får en närmare kontakt med kunden.
– De får en historia med plagget och de här historierna är viktiga för kunden eftersom de gör deras tröja unik. Nackdelarna är att det är svårt att få i gång en massproduktion eftersom en beställd tröja kräver 25 % mer kapacitet än en vanlig tröja och det avspeglar sig i priset, säger han och påpekar dock att inga av kunderna han mötte under forskningen brydde sig om priset.
En fot kvar i akademin
Nu närmar sig disputation för Jonas Larsson och när han blickar tillbaka på resan han har gjort som doktorand så ser han sig själv som lite naiv.
– Det som drev mig från början var att utveckla ett koncept som fungerade, men det harförändrats ganska mycket på vägen och vi fick kompromissa under projektets gång.
När disputationen är över vill han börja jobba i industrin för att lära sig branschen ”från den andra sidan” och redan nu är det bestämt att han kommer sitta med i en kreativitetsgrupp tillsammans med SOMconcept för att utveckla konceptet ”Knit on demand” ännu mer. Han kommer också att fortsätta undervisa på Textilhögskolan till viss del.
– Jag vill fortsätta att stå med en fot i industrin och en i akademin. Det är viktigt.

Disputation:
Avhandling: Mass Customised Fashion
Opponent: Professor Andreas Norrman, Teknisk logistik, Lunds universitet.
Dag och tid: Fredag 16 december kl. 13:00
Plats: Galleriet, Textilhögskolan, Bryggaregatan 17, Borås
Kontakt: Jonas, Larsson tfn: 0708-29 44 46

———————————–
Högskolan i Borås bedriver utbildningar inom biblioteks- och informationsvetenskap, ekonomi och informatik, mode och textil, beteendevetenskap och lärarutbildning, teknik samt vårdvetenskap. Campus ligger mitt i city, och vi har 15 000 studenter och 650 anställda.
Högskolan i Borås försöker ständigt minimera gapet mellan teori och praktik. Därför utbildas våra studenter nära arbetslivet. Vi satsar på problembaserad forskning med tydliga professionskopplingar. Våra studenter ska snabbt kunna fungera i yrkeslivet efter avlagd examen. Vi förflyttar akademin ut i professionerna. Och professionerna in i akademin. Under 2010 har Högskolan i Borås fått fyra examensrättigheteratt bedriva forsk arutbildning inom tre områden. Ytterligare en pusselbit har därmed fallit på plats i vår strävan mot att bygga det kompletta professionslärosätet.

– Det är ett kvitto på att vi arbetar med rätt verktyg för att kunna ge ungdomarna bra stöd, säger Stefan Nordqvist, utredare vid vård- och behandlingsenheten på SiS och som arbetar med ADAD.

Den svenska varianten av intervjuinstrumentet Adolescent Drug Abuse Diagnosis, ADAD, är en strukturerad intervju som ger information inom olika livsområden. Dessa är fysisk hälsa, skola, arbete/sysselsättning, fritid och kamratkontakter, familjeförhållanden, psykisk hälsa, brottslighet samt användning av alkohol och narkotika. ADAD används både som utrednings- och bedömningsinstrument.

Doktoranden Josefine Börjesson vid psykologiska institutionen, Umeå universitet, har i sin doktorsavhandling utvärderat ADAD. Josefine Börjessons slutsats är att ADAD sammanfattar ungdomars allmänna status på ett mycket bra sätt och kan bidra till att behandlingen fokuseras på rätt områden.

Uttrycka sina hjälpbehov
Inom SiS används ADAD sedan slutet av 90-talet. Djupintervjun genomförs i samband med inskrivning på institutionen. ADAD används också för uppföljning och utvärdering.

– Vi använder ADAD för utredning och ungdomens behandlingsplanering. Ungdomarna kan uttrycka sina hjälpbehov och önskemål och blir delaktiga i sin behandling, säger Stefan Nordqvist och fortsätter:
– Det är ett tillförlitligt och robust instrument som fångar upp ungdomarnas situation. Det är viktigt eftersom våra ungdomar har svårigheter på många olika livsområden.

Bra mått på ungas allmänna status
Josefine Börjesson har funnit att ADAD ger ett bra mått på ungas allmänna status och kan fånga upp viktiga sidor av ungdomens livssituation som annars kanske skulle ignoreras.

Avhandlingen baseras på intervjuer med drygt hundra slumpmässigt utvalda ungdomar i Umeå kommun samt cirka tusen ungdomar placerade på särskilda ungdomshem. Resultaten visar bland annat att ADAD-intervjun kan underlätta att förutse framtida psykiska ohälsa hos både antisociala ungdomar och ungdomar utan sådana problem.

Läs mer om ADAD på SiS hemsida www.stat-inst.se
 
 
Statens institutionsstyrelse, SiS är en statlig myndighet som bedriver tvångsvård, utredning och behandling. Varje år tar SiS emot cirka 1 000 ungdomar mellan 12 och 21 år med beteendestörningar och allvarliga sociala problem och 1 000 personer över 18 år med livshotande missbruk. Vården bedrivs vid särskilda ungdomshem och LVM-hem. SiS ansvarar också för ungdomar som dömts till sluten ungdomsvård. Chef för SiS är vikarierande generaldirektör Nils Åkesson.

Kontaktinformation
Frågor: Stefan Nordqvist, 453 40 94, 070-587 15 16
stefan.nordqvist@stat-inst.se

”Hur langt ha ni kumi me motorin? Kyör försiktit nu tå”. Så här kan det se ut när en tonårig flicka i sydösterbottniska Närpes skriver sms på dialekt till sin pojkvän. I en ny avhandling studeras en grupp Närpesungdomars sätt att skriva med fokus på sms, såväl på standardsvenska som på dialekt.

Möjligheten att kommunicera via sms har gett dialekten större användningsområden och därför helt nya förutsättningar.

I Närpes har dialekten en stark ställning. Nya medier, som mobiltelefonen, e-post och chatt, har lockat fram en ny form av skriftspråk som befinner sig någonstans mellan tal och skrift.
Det finns sedan tidigare en tradition av skrivande på dialekt. Det nya är att dessa ungdomars skrivande är funktionellt, de skriver på dialekt för att det praktisk och det visar också att dialekten är viktigt för att känna gemenskap och samhörighet. Att skriva på dialekt går snabbt, är enkelt och innebär att ungdomarna slipper ”översätta” från dialekt till standardsvenska.

En annan praktisk fördel är att stavningsregler saknas. Stavningen kan variera mellan olika personer men också hos en och samma person. En grupp, ljudskrivarna, menar att de skriver som det låter, medan en annan, de regellösa, menar att de inte följer några regler.

Valet av dialekt eller standardsvenska styrs mest av mottagaren, men även meddelandets längd, ämne och tidsåtgång är faktorer som påverkar. Dialekten är förbehållen det vardagliga, medan standardsvenskan används i mer formella skrivsituationer.

Syftet med undersökningen är att kartlägga denna skriftpraktik och ta reda på vilken social funktion dialekten som skriftspråk har för dessa ungdomar och vilken roll den spelar i deras identitetsskapande. Dessutom undersöks de ortografiska normer och konventioner som ungdomarna tillämpar i denna skriftpraktik. Materialet utgörs av 520 sms och material som insamlats genom enkäter och intervjuer.

I avhandlingen analyseras elva skriftpraktiker indelade i fem grupper: I elektroniska skriftpraktiker (sms, e-post, chatt), II handskrivna lappar (kom ihåg-lappar, inköpslistor, lappar till föräldrar resp. kompisar), III vykort och brev, IV dagbok samt V skoluppgifter. Dessutom redovisas de dialektdrag, diftonger och konsonantkombinationer, som konkret undersökts i sms-materialet.

Anna Greggas Bäckström är själv bördig från Närpes och detta utgör hennes doktorsavhandling i nordiska språk vid Umeå universitet.

Disputationen äger rum 16 december kl 13.00, Hörsal E, Humanisthuset, Umeå universitet. Opponent är FD, Professor Jan-Ola Östman, Helsingfors universitet.

Kontaktinformation
Kontaktuppgifter:anna.greggas@nord.umu.se tel +46 90 7865719

Hösten 1991 utbröt en diplomatisk konflikt mellan Grekland och dess nya grannland i norr, den förutvarande jugoslaviska republiken Makedonien.

Konflikten gällde officiellt den nya statens val av namn – Makedonien – bruk av historiska symboler jämte frågan om huruvida en ”makedonsk” minoritet existerade i den grekiska regionen med samma namn. I Grekland uppfattades dessa anspråk som en stöld av nationens historiska arv, som även hotade dess säkerhet och nationella identitet. Inom kort kom den s.k. makedonska frågan att dominera den politiska dagordningen och orsaka en kris i landets relationer med en alltmer oförstående omvärld.

I avhandlingen Battlefields of Memory: The Macedonian Conflict and Greek Historical Culture undersöker historikern Erik Sjöberg historiens roll i konfliktens framväxt samt i grekisk samhällsdebatt. Med utgångspunkt i det tidiga 1990-talets dramatiska kris tecknas bilden av ett samhälles oro inför den nya tidens utmaningar efter kalla krigets slut, såsom den tog sig uttryck i bruk av och föreställningar om historia. På så sätt belyser studien en nationell historiekultur i brytningsskedet mellan gammalt och nytt, i en tid av europeisk integration och transnationella ideal.

Med begreppet historiekultur menas det ramverk av kunskaper om det förflutna, attityder och värderingar som ger den enskilde sammanhang och mening, respektive samhällen deras sammanhållning.

Genom att tolka det förflutna orienterar sig människor och samhällen i samtiden samt skapar beredskap inför framtiden.

Den makedonska konflikten analyseras som symptomatisk för en kris i den grekiska historiekulturen, i övergången från en auktoritär samhällsordning till en modern demokrati. Processen för politisk försoning aktualiserade flera dittills obearbetade problem i landets stormiga 1900-talshistoria. Den ökade politiska och kulturella öppenheten efter diktaturens fall 1974 banade väg för dittills marginaliserade gruppers identitetspolitik, grupper vars historiebruk utmanade staters tolkningsföreträde och gamla ideologiska perspektiv.

Även inträdet i vad som skulle bli EU ställde såväl samhället som den grekiska historiekulturen inför en utmaning. Parallellt med förhoppningar om en ljusnande ekonomisk framtid framträdde även ett behov av att bearbeta förlusten av nationellt självbestämmande och traditionella former av självförståelse. Grekland stod inför uppgiften att finna sin plats i det nya Europa, samtidigt som landet måste hantera den nya verklighet som Jugoslaviens sammanbrott hade skapat. Samtidigt hade en allmänt spridd besvikelse gentemot de politiska ideologierna och det etablissemang som företrädde dem medfört en motreaktion till förmån för en nationalism av mer traditionellt snitt. I det offentliga samtalet framträdde en bild av ett Grekland hotat av omvärlden och i färd med att förlora sin historiska och nationella särart.

Särskilt uppmärksammas historikernas roll i krisen och försöken att bryta det politiska dödläget och det nationalistiska tolkningsperspektivet i historiekultur och omvärldsförståelse

Disputationen äger rum 16 december kl. 10.15, Hörsal F, Humanisthuset, Umeå universitet. Opponent är Professor Karl-Göran Karlsson, Lunds universitet.

Kontaktinformation
Kontaktuppgifter:erik.sjoberg@historia.umu.se tel +46 90 7866327

I böcker som sidoställer dikt och bild ryms andra tolkningsmöjligheter än vad som gäller för traditionell diktning. Fram tills nu har emellertid fotolyrik betraktas som huvudsakligen ett verbalt fenomen. Det innebär att bildernas närvaro i samspel med dikterna inte har aktivt utforskats. Det är något som Anette Almgren White vill ändra på med sin avhandling Intermedial narration i den fotolyriska bilderboken. Jean Claude Arnault, Katarina Frostenson och Rut Hillarp.

Almgren White arbetar i avhandlingen fram en modell för samläsning av dikt och fotografisk bild utifrån semiotiska teorier som bygger på rön från forskning både inom bilderboken och inom massmediekommunikation. – Det är inom dessa områden som forskningen om interaktion mellan text och bild kommit längst, säger hon.

I avhandlingen väver Anette Almgren White in ett omfattande teorikomplex om fotografin och belyser den fotografiska bildens dubbelnatur i det västerländska bildbruket; dels när den fungerar som ett dokument som återger en ”verklighet”, dels som ett estetiskt objekt utan några sådana anspråk. Hon diskuterar hur dessa bildpraktiker påverkar vår uppfattning om bildernas autenticitet och hur detta kan ge återverkningar på diktningen. Hillarps porträtt förekommer invid en del dikter och har av tidigare kritiker därför tolkats som delvis självbiografiska. Frostensons och Arnaults tre böcker kan inordnas i resandets tematik med bilder från Paris, Bergslagen respektive sydfranska Languedoc. Kritiker gör gärna en koppling mellan de fotografiska bilderna och konstnärernas vistelse på de platser som avbildas.

Avhandlingen är i två delar. I den första delen bygger Almgren White upp sin modell för samläsning av dikt och bild steg för steg och förklarar modellens principer. I den andra delen tillämpar hon modellen på de båda konstnärskapens samlade fotolyriska produktion. I studien ingår Frostensons och Arnaults Överblivet (1989), Vägen till öarna (1996) och Endura (2002) och Hillarps Spegel under jorden (1982), Penelopes väv (1985) och Strand för Isolde (1991).

– Även om fokus i avhandlingen är att väcka intresse för och bidra med ökad kunskap om vad samläsning av dikt och (fotografisk) bild innebär vill den också öka förståelsen för de konstnärliga arbeten som ingår i studien. Den här modellen är inte heller begränsad till genren fotolyrik utan kan tillämpas på alla kombinationer av sidoställd dikt och bild i tryckt form, betonar Almgren White.

Anette Almgren White anställdes som doktorand 2006 vid Linnéuniversitetet där hon också arbetar som lärare och är medlem i ett flertal forskarnätverk.

Avhandlingen Intermedial narration i den fotolyriska bilderboken. Jean Claude Arnault, Katarina Frostenson och Rut Hillarp försvaras fredagen den 16 december, kl. 13.15 i sal Homeros på Linnéuniversitetet i Växjö. Opponent är docent Christina Ljungberg, Universität Zürich.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Anette Almgren White, 0470-233 08, 073-048 66 90 eller via
anette.almgren-white@lnu.se

Beställ avhandlingen från Linnaeus University Press, Kerstin Brodén 0470-70 82 67 eller via e-post lup@lnu.se.

– Att få följa upp designprocessen efter utställningen och att kunna skapa en diskussion känns viktigt, säger Johan Löwstett, som är en av de fem studenterna i redaktionen för boken.

Dagens flygplatser innehåller flera element från stadslivet med butiker, caféer, restauranger, polis och så vidare. Därför vill projektet använda Umeå City Airport som ett verktyg för att utforska staden Umeå – ett projekt som har genomförts i samarbete med Stadsbyggnadskontoret i Umeå och Umeå City Airport.

Ett av de scenarion som projektet handlar om är den troliga efterfrågan på en större och mer internationell flygplats. På flygplatsen finns förhållanden som speglar processer både i staden och under utvecklingen av städer. Genom att studera förutsättningarna för den framtida flygplatsen ökar vår förståelse för utvecklingen av dagens samhälle i allmänhet och städerna i synnerhet.

– Vi vill problematisera och undersöka vart samhället är på väg. Där finns det ett behov av nya tankar och strategier för uppbyggnaden av staden och samhället, säger studenterna Johan Löwstett och Ida Wanstedt, som förklarar att det finns en del utmanande förslag bland de olika projekten i boken.

”The Point of no Return” är studenternas första försök att bidra till en egen vision för framtiden.
Det är en del av Arkitekthögskolans policy att delta i den pågående debatten om hur man kan utveckla samhället och förbättra människors vardag genom arkitektoniska ingrepp. Den här publikationen är vår allra första, men mer kommer att följa.

Om presentationen:
Tid: tisdag den 15 december kl. 17:30
Plats: Arkitekthögskolan
Journalister hälsas välkomna!
Kontakt:
Johanna Gullberg Tel. +46 90 7866388
Katja Hogenboom Tel. +46 90 7867161