Många vuxna svenska säger att deras konsumtion av frukt och grönsaker ligger i linje med de rekommenderade nivåerna samt har positiva uppfattningar om dem generellt. Men samtidigt har bloggande konsumenter delade åsikter om hur mycket och varför man bör äta frukt och grönsaker.

De drygt 1300 individer som svarade på enkätfrågor rapporterade en genomsnittskonsumtionen som motsvarar fem portioner av frukt och grönsaker per dag. Högst konsumtion rapporterade kvinnor och män födda utanför Sverige samt de respondenter som var fysiskt mest aktiva. Resultaten från samma enkät visar att uppfattningar om frukt och grönsaker är mestadels positiva eller neutrala. Positiva attityder är oftare kopplade till kvinnor, högre konsumtion, högre ålder samt informationssökning om kost och hälsa.  

Frukt och grönsaker intresserar även bloggande lekmän, vars bloggtexter analyserades med hjälp av kvalitativa analysmetoder.

– Mest vanlig bloggartyp, särskilt bland kvinnor, är så kallade ”exhibitionist-bloggare” vilka gärna berättar om sina vardagliga händelser och upplevelser där även matval ingår, säger Anna-Mari Simunaniemi vid Institutionen för kostvetenskap, Uppsala universitet.

Även ”övertalare-bloggare” skriver från egna upplevelser men till skillnad från exhibitionister försöker övertalare tydligt påverka sina läsares kostrelaterade beteende och attityder. Fler män än kvinnor klassifierades som ”auktoritet-bloggare”. Typiskt för dessa är att de vill agera som opinionsbildare genom att förmedla någon annans erfarenheter. Den minst vanliga bloggaren i analysen var förmedlaren som beskrivs som en neutral observatör.

Analys av hur konsumenter kommunicerar om frukt- och grönsakskonsumtion i lekmanbloggar visar att ämnet diskuteras främst från tre perspektiv. I normativ konsumtion motiveras optimala kostval genom fysiologiska mekanismer samt biologiska effekter av specifika nutrienter. Bloggare med intresse mot autentisk konsumtion strävar efter den ursprungliga naturliga dieten, även om uppfattningarna om vad ”naturlig kost” egentligen är varierar mellan olika individer. Den tredje diskursen handlar om altruistisk konsumtion, där etiska frågor lyfts till exempel om hur man genom kostval kan påverka andra människornas välmående, djurrättigheter samt miljön.

Samtliga delstudier i den aktuella avhandlingen är kopplade till delprocesser av dietetikens kommunikation. Studierna kan tillämpas som forsningsmetodologiska exempel på hur dessa högst aktuella fenomen, individualisering av kostval och kommunikation i sociala media, kan studeras. Resultaten kan även användas i planering av hälsokommunikationsprojekt där man vill utgå från konsumentperspektiv och de moderna kommunikationssätten.

För mer information kontakta Anna-Mari Simunaniemi, tel. +358 44 7692 217 e-post: anna-mari.simunaniemi@ikv.uu.se
    
Avhandlingen: Consuming and Communicating Fruit and Vegetables. A Nation-Wide Food Survey and Analysis of Blogs among Swedish Adults

Grupp A-streptokocker är den vanligaste bakterietypen vid halsfluss men orsakar också hudinfektioner som rosfeber. I sällsynta fall ligger dessa bakterier också bakom livshotande tillstånd med blodförgiftning, vävnadsnedbrytning och toxisk chock. Sådana angrepp får ofta ett snabbt förlopp med hög dödlighet trots omfattande intensivvård, vilket ligger bakom populärbenämningen ”mördarbakterier”.

De gifter som anses orsaka de allvarliga tillstånden kallas superantigener och i avhandlingen närstuderas förmågan hos patienters immunförsvar att blockera deras effekt. Genom analys av patienternas antikroppar mot den infekterande bakteriens superantigener i serum insamlat både före, under och efter infektionen följs också utvecklingen av nya antikroppar efter genomgången infektion.

Studierna visar att de personer som från början har låga nivåer av superantigenblockerande antikroppar är mer benägna att utveckla livshotande toxisk chock vid blodförgiftning. Resultaten tyder också på att antikroppsskyddet mot superantigener varierar i sin förmåga att blockera gifterna. I allmänhet förblev antikroppsskyddet mot superantigener svagt också efter infektionen för de patienter som från början saknade skydd. Patienter som behandlades med gammaglobulin, det vill säga antikroppar i koncentrerad form, visade sig få ett gott skydd mot superantigenerna.

Avhandlingen visar också att de infekterande bakteriestammarna skiljer sig när det gäller uppsättningen av gener som kodar för de i dag totalt 11 kända superantigener som förekommer hos grupp A-streptokocker. Genom att fastställa bakteriernas superantigengenprofil kombinerad med karaktären hos ett ytprotein, M-protein, kunde undergrupper av bakterierna identifieras.

Linda Maripuu, som är uppvuxen i Borlänge och numera bosatt i Östersund, har
magisterexamen i molekylärbiologi från Umeå universitet, där hon är doktorand vid Institutionen för klinisk mikrobiologi. Hon kan nås på
mobil 070-249 79 74
e-post linda.maripuu@climi.umu.se

Fredag 7 oktober försvarar Linda Maripuu, Institutionen för klinisk mikrobiologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Superantigens in Group A Streptococcus: Gene Diversity and Humoral Immune Response (Superantigener hos grupp A-streptokocker: Genetisk diversitet och humoralt immunsvar). 
Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal E04, Biomedicinhuset, NUS.
Fakultetsopponent är professor Susan Hollingshead, University of Alabama, Birmingham, USA.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-46454

I dag rapporterar SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och Skogsstyrelsen sina slutsatser till regeringen om hur vi ska få nödvändig kunskap om älgstammen och dess inverkan på skogstillståndet. Förutom avskjutningsstatistik, älgobservationer (Älgobs), spillningsinventering av älg och kalvvikter rekommenderas fyra utökade metoder; flyginventering av älg, åldersstruktur och reproduktion för älg utifrån skjutet material, hälsostatus och genetisk övervakning.

Regeringen uppdrog i år åt SLU, Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen att föreslå kostnadseffektiva inventeringsmetoder som bör användas rutinmässigt inom älgförvaltningsområdena för att nå erforderlig kunskap om älgstammen samt dess foderresurs och inverkan på skogstillståndet.

För SLU:s räkning har uppdraget handlat om inventeringsmetoder som rör älgen och SLU rekommenderar, efter samråd med Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket och en referensgrupp med företrädare för olika intressen, åtta tillförlitliga inventeringsmetoder för älgstammen.

Deluppdraget rapporteras av SLU i form av manualer som kan laddas ned på www.slu.se/algmanual.

Fyra basmetoder rekommenderas att rutinmässigt användas; avskjutningsstatistik för älg, älgobservationer (Älgobs), spillningsinventering av älg och kalvvikter. Vidare rekommenderar SLU att fyra utökade metoder används givet behov och resurstillgång; flyginventering av älg, åldersstruktur och reproduktion för älg utifrån skjutet material, hälsostatus och genetisk övervakning. För kvalitetssäkringen föreslår SLU ett system med sex till nio nationellt representativa referensområden för metodutveckling, kalibrering, uppföljning och utbildning. Professor Göran Ericsson har koordinerat det fakultetsövergripande arbetet inom SLU.

– Grunden för den framgångsrika älgförvaltningen är att den år efter år använder sig av samma inventeringsmetoder och att metoderna är vetenskapligt utvärderade. Gör vi det leder det till ett bra beslutsunderlag som gör det möjligt att ta hänsyn till olika intressen i samhället, säger Göran Ericsson.

– De fyra basmetoderna fungerar, är kostnadseffektiva och är redan i dag det som Sveriges jägare och markägare på ett förtjänstfullt sätt samlar in data med, fortsätter Göran Ericsson.

Inventeringsmetoderna är vetenskapligt utvärderade och kan direkt användas inom ett älgförvaltningsområde (ÄFO). För att underlätta viltförvaltningsdelegationernas (VFD) arbete med det övergripande mål- och uppföljningsarbetet, har SLU i enlighet med uppdraget valt att fokusera på de metoder som kan användas för samtliga älgförvaltningsområden.

Älgförvaltningsområden kommer preliminärt att variera i storlek över landet mellan 50 000 och en miljon hektar. Metoderna är adaptiva vad gäller areal och kan rutinmässigt användas. SLU har också tagit hänsyn till regeringsuppdraget om utbildning i adaptiv älgförvaltning genom att anpassa manualerna så att blir en del av det kommande utbildningsmaterialet.
Skogsstyrelsen har utvecklat nya metoder för foderprognoser samt för inventering av betesskador som är mer anpassade för södra Sverige.

– Det är viktigt att den nya älgförvaltningen får tillgång till beslutsunderlag kring betesskador och om fodertillgång. Det skapar bättre förutsättningar för en älgförvaltning anpassad till förutsättningarna i skogen, säger enhetschef Johan Wester, Skogsstyrelsen.

Skogsstyrelsen fortsätter arbetet med att färdigställa metoderna  under hösten och slutrapporterar i december.

För ytterligare information: 
Professor Göran Ericsson, SLU tel 070-676 50 12
Viltspecialist Christer Kalén, Skogsstyrelsen, tel 033-48 25 24

Att djurs beteende påverkas av djurets gener är välkänt och så kallade onormala beteenden är inget undantag. Grisar som biter på andra grisars svansar och höns som plockar fjädrar från andra höns är exempel på onormala beteenden som inte bara försämrar lantbrukarens ekonomi, utan som också ses som allvarliga välfärdsproblem, både för de djur som utför beteendet och för dem som drabbas. Trots att svansbitning och fjäderplockning påverkas av miljöfaktorer kan beteendena vara svåra att förebygga, även i mer djurvänliga produktionsmiljöer.

Det är dock inte alla djur på en gård som utvecklar beteendena, vilket tyder på att individuella faktorer hos djuret kan påverka hur benäget det är att utveckla dessa beteenden. Det Emma Brunberg och hennes kollegor har undersökt är hur starkt aktiverade olika gener är i hjärnan hos grisar och höns som utför eller drabbas av svansbitning eller fjäderplockning. Syftet var att undersöka vad det är som gör dessa djur annorlunda i jämförelse med djur som inte utför eller tar emot onormala beteenden.

Hos grisarna visade det sig att det var de djur som varken utförde eller drabbades av svansbitning – trots att de bodde i samma box som svansbitare – som hade ett annorlunda genuttryck* i jämförelse med de andra grisarna i samma stall. Dessa ”neutrala” djur verkar alltså ha egenskaper som gör dem mindre benägna att utföra onormala beteenden som är riktade mot andra djur. Emma Brunbergs slutsats är att man i framtida forskning bör fokusera på varför vissa djur inte utför eller tar emot onormala beteenden, trots att de befinner sig i en miljö som bidrar till att det utvecklas onormala beteenden hos andra individer.

Bland de gener som uttrycktes på ett annorlunda sätt hos neutrala grisar, i jämförelse med övriga griskategorier, fanns gener som i tidigare studier har konstaterats påverka produktionsegenskaper hos gris, undersökande beteende hos människa samt socialt beteende hos både möss och människor. Alla dessa tre funktioner skulle alltså kunna ha stor relevans för utvecklandet av svansbitning. Att sociala egenskaper tycks ha betydelse bekräftas av de beteendestudier som genomfördes.

– De neutrala grisarna utförde och tog emot färre onormala beteenden som var riktade mot andra grisar. De onormala beteendena var i stället riktade mot boxinredningen. Detta skulle kunna vara förklaringen till att de är mindre inblandade i svansbitning, säger Emma Brunberg.

Genom att använda samma metoder i studier av fjäderplockning hos höns undersökte Emma Brunberg och hennes kollegor om liknande biologiska mekanismer påverkar båda beteendena. Resultaten tyder bland annat på att skillnader som rör immunförsvaret kan göra både grisar och höns mer benägna att utveckla svansbitning respektive fjäderplockning.

* I studierna användes ”genexpressionschips” som mäter genuttryck i tusentals gener samtidigt. Genuttrycket är ett mått på hur ”aktiv” en gen är, dvs. hur mycket RNA som kopieras från den.
En längre sammanfattning på svenska finns på s. 63–65 i avhandlingen.
 ———————————————————-
Agronom Emma Brunberg, institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, försvarar sin avhandling Tail biting and feather pecking: using genomics and ethology to explore motivational backgrounds.
Tid: Fredag den 30 september 2011, kl 13.15
Plats: Sal L, Undervisningshuset, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Dr Bas Rodenburg, Wageningen University, Nederländerna
Mer information: Emma Brunberg, 073-649 21 63, Emma.Brunberg@slu.se
Länk till avhandlingen (pdf): http://pub.epsilon.slu.se/8319/

Stefan Barath har utsatt unga friska försökspersoner för både ozon och dieselavgaser, var för sig och i sekvens, och sedan studerat vad som händer i deras luftrör och i blodkärl. Bronkoskopier med sköljning för att få fram inflammatoriska celler och ämnen som medverkar i den inflammatoriska processen samt venös ocklusionsunderarmsplethysmografi (ett sätt att mäta blodflödet i armen, se bilden nedan) har använts i jakten på de mekanismer som ligger bakom den ökade sjuklighet och död som man noterat i samband med ökade halter av luftföroreningar.

Vi vet att människor får försämrad astma, KOL [om KOL] och mer kärlkramp och till och med fler hjärtinfarkter när halterna av luftföroreningar ökar, men inte riktigt hur och varför. Vi vet också att barn som växer upp närmare än 500 meter från motorvägar inte utvecklar sina lungor normalt. De börjar alltså på lägre nivå från början och ändå bygger vi stora vägar intill bostadskomplex där framför allt barnfamiljer bor, exempelvis Kolbäcksvägen/E4-Mariestrand i Umeå. Lekplatserna ligger där tiotalet meter från vägen. Detta är väl känt sedan länge, och ändå bryr man sig inte om det. Kunskapen om mekanismerna och vilken del av luftföroreningarna som är skadliga är därför viktiga att ta reda på.

Det har visat sig att den inflammation i luftrören som ozon [om ozon] orsakar förstärks om man också exponeras för dieselavgaser. Vidare visar sig unga friska försökspersoners blodkärl inte klara av att vidga sig eller kunna lösa proppar lika bra efter dieselavgaser, något man sett tidigare när avgaserna kommit från en motor på tomgång. I Stefan Baraths studie användes en motor som programmerats att gå efter ett stadsprogram med gas och broms. En annan viktig information fick man av att exponera försökspersonerna för ozon och sedan se hur blodkärlen reagerade. Blodkärlen påverkades inte alls, tvärtemot vad man tidigare trott. Om ozonet ger en annan typ av påverkan eller bara är skadligt i kombination med partiklar går inte att säga. Tillsammans med tidigare studier inom samma område kan man säga att vi vet att det är partiklarna som ger de negativa hälsoeffekterna.

Stefan Barath har också testat en apparat som används i sjukvården för att se om astmapatienters luftvägsinflammation är tillräckligt behandlad, på unga friska försökspersoner efter exponering för ozon eller dieselavgaser. Man fann en mätbar inflammation efter dieselavgaser men inte efter ozon. Apparaten skulle vara möjlig att använda i forskning för att leta skadliga nivåer på partikulära luftföroreningar. Studien är intressant eftersom den talar för att ozon och dieselavgasers påverkan på luftrören skiljer sig åt, och att man behöver leta mer i mekanismerna bakom detta.

Stefan Barath är uppvuxen utanför Halmstad, läste medicin i Umeå och gjorde AT-tjänsten i Skellefteå. Han arbetar nu som specialistläkare i lungmedicin vid medicincentrum, Norrlands universitetssjukhus. Kontakta honom gärna på
mobiltelefon 0730-63 86 87
e-post stefan.barath@lung.umu.se

Onsdag 5 oktober försvarar Stefan Barath, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, lungmedicin, sin avhandling med titeln Respiratory and Cardiovascular effects of oxidative air pollution (Svensk titel: Effekter av oxidativa luftföroreningar på luftvägar och blodkärl).
Disputationen inleds klockan 9.00 i sal 933, Tandläkarhögskolan (byggnad 1D), Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är Professor H.M. Kipen, Robert Wood Johnson Medical School, Piscataway, New Jersey, USA.

Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-46533

Fyndet, som presenteras i American Journal of Human Genetics, möjliggjordes genom detaljerad biokemisk utredning av en svensk familj där två barn drabbats av en progredierande hjärnskada och leverpåverkan som inte kunnat förklaras med kända mekanismer. Barnen uppvisade bland annat en störd omsättning av aminosyran metionin. Genom att sekvensbestämma samtliga proteinkodande gensekvenser i familjen – så kallad helexomsekvensering – kunde en gen identifieras, vars funktion passade med den biokemiska avvikelsen. Helexomanalyserna utfördes vid Science for Life Laboratory (SciLifeLab) i Stockholm. Två ytterligare obesläktade familjer kunde sedan identifieras, med samma sjukdomsbild och med mutationer i samma sjukdomsgen.

Fyndet illustrerar styrkan i att kombinera en detaljerad biokemisk utredning av patienter med de storskaliga metoderna för analys av vår arvsmassa som nyligen blivit tillgängliga, för att påvisa nya mekanismer bakom ärftliga sjukdomar. De nya genetiska analysmetoderna innebär kraftigt förbättrade möjligheter att identifiera de skador som ligger bakom ärftliga sjukdomar, något som är en förutsättning för att de drabbade familjerna ska kunna få korrekt information om sin sjukdom. Denna kunskap är också ett nödvändigt första steg i utvecklingen av nya behandlingsmetoder.

Den nyupptäckta sjukdomen, ADK-brist, visar på en oväntad funktionell koppling mellan två kända metabola processer: metionincykeln respektive adenosin/AMP-omsättningen, och belyser därmed en tidigare okänd sjukdomsmekanism. Studien har letts av professor Anna Wedell vid Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet . Anna Wedell är också knuten som forskare och läkare till Centrum för medfödda metabola sjukdomar vid Karolinska Universitetssjukhuset, och Centrum för molekylär medicin (CMM) samt SciLifeLab i Stockholm.

Publikation:  “Adenosine Kinase Deficiency Disrupts the Methionine Cycle Causing Hypermethioninemia, Encephalopathy and Abnormal Liver Function”, Magnus K. Bjursell, Henk J. Blom, Jordi Asin Cayuela, Martin L. Engvall, Nicole Lesko, Shanti Balasubramaniam, Göran Brandberg, Maria Halldin, Maria Falkenberg, Cornelis Jakobs, Desiree Smith, Eduard Struys, Ulrika von Döbeln, Claes M. Gustafsson, Joakim Lundeberg & Anna Wedell, Am J Hum Genet, online 29 September 2011.

Kontaktinformation
För frågor, kontakta:
Professor Anna Wedell
Tel: 073-966 0743
E-post: Anna.Wedell@ki.se

Hur påverkar en revolution ett lands traditioner och historieskrivning? Revolutioner är drastiska omvälvningar i samhället där ett etablerat system ersätts av ett annat – ofta med hjälp av våld, alltid under häftiga former och genom konflikter som gör det svårt för revolutionärer som erövrat makten att ta ett steg eller ens blicka tillbaka.

Den gamla regimens symboler och föreställningar har ingen plats i det nya samhället, men finns ändå överallt och är i vägen när revolutionen vill skapa sin egen hjältehistoria. Samtidigt måste nämligen den nya regimen godkännas av folket, annars får den svårt att behålla styret. Och även om människor i allmänhet delar revolutionärernas politiska mål är de ofta mindre beredda att ge upp sina sedvänjor och traditioner. För att inte isolera sig från dem måste ledarna därför ta till sig en del av det gamla samhällets kulturarv, trots att det representerar just det system man vill bort ifrån.

I boken ”Kejsarens nya kläder Historiebruk och kulturarv under tidigmodern reformation och modern revolution” beskriver historikern Henrik Ågren hur olika regeringar har ställts inför detta problem och hur de har försökt lösa det. Av exempel från bland annat de franska och ryska revolutionerna samt den protestantiska reformationen i 1500-talets Västeuropa framgår att det inte är lätt att balansera mellan ideal och tradition. Hur mycket helgonkult kan en god protestant tolerera? Får en kommunist fira jul? Kan vi ha populära monument kvar om de hyllar den gamla regimens tyranner?

– Även de mest renläriga revolutionärer är tvungna att kompromissa och bevara företeelser de helst velat göra av med. Ideal i sig är svåra att bygga ett samhälle på, hur goda de än är. Den som vill vinna folket måste också ta hänsyn till människors behov trygghet i det gamla, säger Henrik Ågren.

För mer information kontakta Henrik Ågren, tel: 018-4717125, e-post: henrik.agren@hist.uu.se

Läs mer om boken.

Den personcentrerade vården tar sin utgångspunkt i patientens egen upplevelse av situationen och utgår i vårdplanering från den enskilde patientens förutsättningar och hinder, vilket innebär ett partnerskap mellan patienten och vårdgivaren: en är expert på att leva med sjukdomen, den andre expert på sjukdomen i sig. Patientens sociala nätverk involveras också i denna process.

Ledande inom området är Centrum för Person-centrerad vård (GPCC) vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Forskarna inom GPCC har nu i en unik studie jämfört 123 patienter som vårdats för försämrad hjärtsvikt inom den traditionella vården med 125 patienter som vårdats enligt den personcenterade vårdens principer. Syftet var att undersöka om en personcentrerad vård dels kan korta vårdtiden, dels förbättra patientens vardagliga funktionsförmåga, upplevda livskvalitet och återinläggningsfrekvens.

Resultaten visar att patienter som tas omhand utifrån den personcentrerade vårdens principer kortade sin vårdtid med i genomsnitt 2,5 dagar.
–Det motsvarar en förkortad vårdtid med hela 30 procent jämfört med patienter inom den traditionella vården, säger Inger Ekman, professor vid Sahlgrenska akademin och centrets föreståndare.

Trots den kortare vårdtiden visade patienterna i den personcentrerade gruppen ingen försämrad livskvalitet eller ökad återinläggningsfrekvens – däremot en signifikant förbättrad daglig aktivitetsförmåga.

Men studien visar också på svårigheterna med att få sjukvården att ändra perspektiv.

–Vår studie visar att en konsekvent genomförd personcentrerad vård innebär en effektiv vård av god kvalitet. Men bara 60 procent av patienterna fick verkligen en konsekvent personcentrerad vård under hela vårdtiden, säger Inger Ekman.

– Det visar på svårigheten att ställa om vårdkulturen till att i första hand utgå från personen med en sjukdom, och inte sjukdomen hos en person. Den stora utmaningen blir att bryta med sjukvårdens traditionella och rigida strukturer.

Studien, som publiceras i ansedda Euorpean Heart Journal, är den hittills största kontrollerade studie som utvärderat vårdformens effekter för patienter med försämring av kronisk hjärtsvikt. Inger Ekman hoppas att studien ska utgöra ett första steg mot ett paradigmskifte, där den evidensbaserade vården kan kombineras med patientens sjukberättelse och kunskap om sitt tillstånd.

Göteborgsforskarna förbereder redan en ny undersökning, där de ska studera vilken effekt en personcentrerad vård har för patienter med akut kranskärlssjukdom.

Studien ”Effects of person-centred care in patients with chronic heart failure – the PCC-HF study” publiceras i ansedda tidskriften European Heart Journal.

Kontaktinformation
Kontakt Inger Ekman, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa och föreståndare för Göteborgs universitets Centrum för Person-centrerad vård (www.GPCC.gu.se) 031- 786 3711 0739-815765 inger.ekman@gu.se

Hur mycket vi påverkas av området vi bor i är omdebatterat. Den stora frågan för forskarna är ta reda på vad som har med bostadsområdet i sig att göra och vad som beror på individens bakgrund. I USA har forskningen visat att områdeseffekten är stor, i synnerhet i socioekonomiskt utsatta områden.

Aktuell forskning vid Malmö högskola ger en annan bild. Caroline Mellgren, Fakulteten för hälsa och samhälle, visar i sin avhandling, ”What’s neighbourhood got to do with it?”, att de negativa områdeseffekterna är små.
– Det är naturligtvis positivt, men samtidigt är det viktigt att vi försäkrar oss att de förblir små. Amerikanska städer är betydligt mer segregerade än svenska, vilket kan förklara de större områdeseffekterna i den amerikanska forskningen. Ökar segregeringen i Sverige finns risk att vi kommer att se samma utveckling här, säger hon.

Med hjälp av en stor trygghetsundersökning i Malmö har Mellgren undersökt om människors oro för brott påverkas av området de bor i. Hon har haft särskilt fokus på ordningsstörningar, som till exempel vandalisering, störande grannar, berusade personer och nedskräpning. Undersökningen bygger på data från 4 500 individer i 110 olika områden i Malmö.

Resultaten visar att människor oroar sig för brott olika mycket beroende på var de bor, men att detta beror mer på individens bakgrund än på bostadsområdets egenskaper.
– Det behövs betydligt mer forskning inom området. Samtidigt är det viktigt att följa utvecklingen över tid så att vi kan ingripa med skräddarsydda åtgärder om de negativa områdeseffekterna ökar, säger Mellgren.


Disputationen äger rum fredag 30 september, kl. 11.15 i aulan på Fakulteten för hälsa och samhälle, ing 49, Skånes Universitetssjukhus i Malmö.

Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Caroline Mellgren på tfn: 072 – 239 43 65.

Även om fysiken bakom våra kroppsrörelser är mycket komplicerad, klarar hjärnan att hantera dessa beräkningar blixtsnabbt och varje gång vi rör en fena.

Den här studien använder registreringar från apor och kompletterande försök på människor för att visa att fysiken bakom kroppsrörelserna hanteras i en signalväg till motorikcentrum i hjärnbarken. Att kroppsdelar som är förbundna med leder mekaniskt påverkar varandra är välkänt. Puffar man t.ex. till överarmen så får man alltid en rörelse också i underarmen. Man måste också aktivt hindra rörelser i armbågen för att kunna röra enbart axelleden och omvänt. Hur hjärnan löser sådana problem har inte varit känt vid vare sig viljemässiga armrörelser eller när man behöver korrigera för störningar av armens position. Vad Pruszynski och han medarbetare vid kanadensiska Queen’s University Kingston, Ontario, nu har visat är att det är just den motoriska hjärnbarken som rasande snabbt – på mindre än 70 tusendels sekunder – utlöser korrekta muskelreaktioner på mekaniska störningar av armpositionen.

Den häpnadsväckande snabbheten belyser hjärnans förmåga att snabbt och kontinuerligt reda ut fysiken bakom våra rörelser för att göra dem både mjuka och smidiga. Svårigheterna med att få konstgjorda lemmar och robotar att röra sig ”naturligt” beror i hög grad på att de inte har den här ständigt pågående återkopplingen och att de saknar förmågan att kompensera för mekaniska effekter mellan olika kroppsdelar. Det är huvudorsaken till att också en mycket avancerad robot visar en stapplande och mekanisk gångstil i jämförelse med en människas.

De här rönen innebär ett helt nytt sätt att se på hur hjärnbarken arbetar med kroppsmotoriken. De kan leda till bättre konstruktioner av robotar och gränssnitt mellan människa och maskin. I förlängningen ligger också förbättrad behandling för patienter med störningar i sina rörelsefunktioner, till exempel efter en stroke.

Andrew Pruszynski är postdoktor i fysiologi vid Institutionen för integrativ medicinsk biologi. Han kommer från Polen och har tidigare i år antagits till det europeiska Human Frontier Science Program för forskning om komplexa biologiska system (se http://www.hfsp.org/ ). 
Han är engelsktalande och nås för tillfället bäst på 
e-post andrew.pruszynski@physiol.umu.se

Referens
Pruszynski JA, Kurtzer I, Nashed JY, Omrani M, Brouwer B, Scott SH. Primary motor cortex underlies multi-joint integration for fast feedback control. 
Nature 28 sept. 2011 
www.nature.com/

Upptäckten bekräftar något som astronomer länge har trott men aldrig kunnat bevisa: att galaxerna som är universums mest effektiva stjärnfabriker också är fabriker för exploderande stjärnor, supernovor. Forskningsresultaten publiceras i oktober i tidskriften Astrophysical Journal.

Forskarna använde ett världsomspännande nätverk av radioteleskop i fem länder, bland dem Sverige, för att kunna skapa extremt skarpa bilder av galaxen Arp 220.

Med radioteleskopen bevakade forskarna ett fyrtiotal radiokällor i centrum av galaxen Arp 220. Radiokällorna ligger dolda för vanliga teleskop bakom tjocka lager av stoft och gas. För att kunna upptäcka vad dessa radiokällor är gjordes mätningar på olika radiovåglängder under många år.

– Med alla data på plats kan vi nu vara säkra på att hela sju av dem är supernovor, stjärnor som exploderat under de senaste 60 åren, säger Fabien Batejat, huvudförfattare till artikeln om upptäckten.

Så många supernovor har aldrig tidigare upptäckts i samma galax. Men antalet stämmer väl överens med hur många stjärnor som bildas i Arp 220.

– I Arp 220 ser vi långt fler supernovor än i vår galax. Vi uppskattar att det smäller en stjärna i Arp 220 en gång i kvartalet. I Vintergatan blir det bara en supernova per sekel, säger Rodrigo Parra, astronom vid Europeiska sydobservatoriet i Chile och medlem i forskarlaget.

John Conway är professor i observationell radioastronomi vid Chalmers och vice föreståndare för Onsala rymdobservatorium.

– Arp 220 är känd som ett ställe där stjärnbildning är mycket effektiv. Nu har vi kunnat visa att sådana stjärnfabriker är också supernovafabriker, säger han.

Astronomdagarna 2011:
Resultaten presenteras av Fabien Batejat under konferensen Astronomdagarna i Göteborgden 30 september. Vid konferensen möts 120 av Sveriges astronomer, både proffs och amatörer. Chalmers står i år som värd för årets möte, som arrangeras av Institutionen för rymd- och geovetenskapoch Onsala rymdobservatorium tillsammans med Svenska Astronomiska Sällskapet och Kungl. Vetenskapsakademiens Nationalkommitté för astronomi.

Konferensdeltagarna kommer att få besöka Sveriges nyinvigda LOFAR-station [Ref 5]. Allmänheten bjuds in till Nordenmark-föreläsningen, som hålls i samarbete med Svenska Astronomiska Sällskapet torsdagen den 29 september. Årets föreläsare är professor Gösta Gahm, som berättar under rubriken ”Jord, luft, vatten eld: länken till kosmos”.
Läs artikeln här:
Rönen publiceras 20 oktober i tidskriften Astrophysical Journal [Ref 6], men online redan 4 oktober.

En pdf finns här

Om forskarteamet
Forskarteamet består av Fabien Batejat, John Conway och Rossa Hurley från Onsala rymdobservatorium och Chalmers, Rodrigo Parra (Europeiska sydobservatoriet, ESO, Chile), Philip Diamond (CSIRO, Australien), Colin J. Lonsdale (MIT Haystack Observatory, USA) och Carol J. Lonsdale (North American Alma Science Center, NRAO, USA).

Om teleskopen
Observationerna gjordes med teleskop som tillhör det Europeiska nätverket för långbasinterferometri (EVN) samt VLBA (Very Long Baseline Array). VLBA består av tio radioteleskop som ligger mellan Hawaii till St. Croix i Amerikanska Jungfruöarna och som drivs av National Radio Astronomy Observatory (NRAO).

Om Onsala rymdobservatorium
Onsala rymdobservatorium är Sveriges nationella anläggning för radioastronomi. Observatoriet förser forskare med utrustning för studier av jorden och resten av universum. I Onsala, 45 km söder om Göteborg, drivs två radioteleskop och en station i teleskopnätverket LOFAR. Observatoriet medverkar även i flera internationella projekt. Institutionen för rymd- och geovetenskap på Chalmers tekniska högskola är värd för observatoriet. Verksamheten drivs på uppdrag av Vetenskapsrådet.

Kontaktinformation
Mer info om forskning som presenteras på Astronomdagarna, samt bilder:
Robert Cumming, astronom och informatör, Onsala rymdobservatorium, 031 772 55 00, 070 493 31 14, robert.cumming@chalmers.se
Fabien Batejat, astronom, Onsala rymdobservatorium, 031 772 55 00, 076 583 89 96, fabien.batejat@chalmers.se

Med anledning av det har Dmitrij Juzovitski, student i industridesign vid Lunds Tekniska Högskola skapat en prototyp till en dammsugare som kan styras med gester av handen.

Bland robotdammsugaranvändare fann han ett missnöje med vissa problem, framförallt dålig uppsugning och svårigheter att hantera långa hårstrån. Trots det var de flesta mycket nöjda.

Misstron fanns huvudsakligen bland dem som inte använt robotdammsugare. För deras skull har Dmitij velat öka känslan av kontroll över apparaten. Det har han åstadkommit i sitt masterarbete efter studier av hur vi umgås med husdjur.
IRVC, Interactive Robotic Vacuum Cleaner, kallas konceptet.

En prototyp av dammsugaren finns i LTHs monter på Tekniska mässan i monter A09:01, 4-7 oktober. Kontaktuppgifter: Dmitrij Juzovitski- dmijuz@gmail.com, tel: 0704-385987

– Det är omöjligt att stjäla, byta ut innehållet eller ens komma åt själva larmet utan att det märks, hävdar Sten Wandel, professor i Teknisk Logistik vid Lunds Tekniska Högskola och en av dem som utvecklat tekniken.

Tekniken fungerar på så sätt att om någon bryter upp förpackningen, ökar lufttrycket och en detektor, som finns inuti, registrerar tryckförändringen. I detektorn finns en radiosändare som skickar ut larm till bland annat den som står i kassan.

Enligt Sten Wandel är metodens stora fördel att tjuven inte kan göra såsom han eller hon brukar göra, nämligen bryta upp förpackningen i butik och ta med sig bara innehållet. Dagens butiksprodukter larmar nämligen vanligtvis endast i samband med att själva ytterförpackningen passerar utgången.

– Många butiker väljer därför att låsa in de mest åtråvärda produkterna och endast ha fastlåsta demoexemplar framme, något som drastiskt minskar försäljningen, säger Sten Wandel.

Både ett amerikanskt förpackningsföretag och Axis, Lundaföretaget som säljer övervakningskameror, är för närvarande inkopplade i utvecklingsarbetet. Som en extra säkerhetsåtgärd kan nämligen en av butikens övervakningskameror automatiskt riktas mot tjuven när larmet utlöses – och tjuven fastnar på bild.

– På sikt hoppas vi även att kunna skydda varor under transport. En annan applikation är att skydda läkemedel, för att på så sätt kunna garantera dess äkthet. Förfalskade läkemedel är ett jätteproblem i tredje världen, säger Sten Wandel.

Stöldskyddstekniken har vunnit flera priset: 2004 fick den andra pris i Venture Cup i Sydsverige, 2007 vann den en internationell innovationsupphandling, vilket ledde till samarbete med det amerikanska förpackningsföretaget. År 2010 erövrade den första pris i Swedish Embedded Award och nu i år, strax före sommaren fick man finansiering från Vinnova med en halv miljon kronor. Nästa år beräknas stöldskyddet vara klart för försäljning.

Produkten har fått namnet TamperSeal. Styrelseordförande är Mats Johnsson som leder Entreprenörskompetens i Lund AB, och som rådgivare finns Walmarts tidigare säkerhetschef.
Finansiärer är Vinnova, det tidigare nämnda amerikanska förpackningsföretaget, Almi innovationslån, Innovationsbron och Högskolans i Halmstad Investerings AB. Tekniken skyddas av att flertal patentansökningar som hittills godkänts i Sverige, USA, Australien och Mexiko.

– I augusti skickade vi in en fjärde ansökan. Den avser en ny innovation som upptäcker när tjuven stoppar den larmade varan i en s k Booster bag – en väska som försetts med metallfolie på insidan, vilket sätter larmbågarna vid utgången ur funktion. Det är en liten tagg som kan användas på även andra varor än vakuumförpackade, exempelvis kläder. Det gäller att hela tiden ligga några steg före den alltmer välorganiserade internationella brottsligheten, säger Sten Wandel.

Utvecklingen av stöldskyddet har skett i samverkan med forskningen med andra LTH-forskare i Teknisk Logistik. Elektroniken har utvecklats i nära samarbete med Högskolan i Halmstad. Fyra doktorsavhandlingar har publicerats inom området.

Så fungerar tekniken: Själva larmet innehåller en vakuumsensor, processor och radio. Larmet läggs i en gastät plastpåse som vakuumförsluts tillsammans med objektet man vill skydda. Om förseglingen bryts aktiveras larmet. Radiolarmet skickas till en extern kommunikationscentral som i sin tur kan aktivera en alarmsirén, videokamera, telefon eller GPS. Vid försäljning avaktiveras larmet som sedan kan återanvändas.

Tekniken ställs ut på Tekniska Mässan i Stockholm 4-7 oktober i LTH:s monter. Vägen från patent till kommersiell produkt presenteras 4 oktober 14:00 på Embedded Conference Scandinavia i en angränsande hall.

För mer information, kontakta Sten Wandel, professor i Teknisk logistik, 046-222 81 14, 070-72 84 773, Sten.Wandel@tlog.lth.se eller Mats Johnsson, styrelseordförande i TamperSeal, telefon 0706-190 800 eller mats.johnsson@tamperseal.se och av www.tamperseal.se

– Genom att kasta konfetti kan man illustrera resultatet av små störningar i slumpmässiga system. Om man konstruerar enkla regler i det lilla kan man studera egenskaperna på ett övergripande plan. Små förändringar på lokal nivå kan resultera i vitt skilda fenomen på global nivå, säger Daniel Ahlberg på institutionen för matematiska vetenskaper vid Göteborgs universitet.

Daniel Ahlberg bygger sin doktorsavhandling i matematisk statistik kring sannolikheter och perkolationsteori, vilket innebär studier av slumpmässiga strukturer. En del av avhandlingen utgörs av ett i grunden enkelt experiment: att skapa en slumpmässig struktur på en given yta med hjälp av konfetti och studera de effekter en störning får.

– Det räcker med en liten störning, det vill säga att en liten andel av den utslängda konfettin omplaceras, för att den struktur som konfettin skapat ska uppvisa helt annorlunda egenskaper.

Sannolikhetsmodeller av den här typen har inte så stor praktisk användning i sig, men de fenomen som påvisas ger en fingervisning om vad man kan vänta när man studerar liknande fysikaliska system. Det kan till exempel handla om hur vätska sipprar in i porösa material eller om sjukdomsspridning i planterad skog.

Avhandlingen Asymptotics and dynamics in first-passage and continuum percolation försvaras på en disputation den 30 september. Handledare: Olle Häggström
Länk till avhandlingen: hdl.handle.net/2077/26666

Kontaktinformation
KONTAKT:
Daniel Ahlberg
031- 772 5379
073- 617 5831
md1ahlda@chalmers.se

Bildtext: Så här kan studien beskrivas: Över en rektangel av given storlek kastas ett slumpmässigt antal konfetti. Vissa konfetti kommer nu att överlappa varandra och bilda sammanhängande fält. Frågan är i detta fall om man härigenom kan få en sammanhängande väg från den ena sidan av rektangeln till den andra, vilket kan förväntas vara fallet lika ofta som det inte är det. För att studera den effekt en störning får singlas nu slant för varje enskild konfetti; för krona lämnas konfettin kvar, för klave tas den bort. Därefter kastas den bortplockade konfettin återigen ut över rektangeln, sedan noteras om det nu blev en sammanhängande väg från sida till sida. Denna del av avhandlingen är resultatet av ett samarbete med Erik Broman (Chalmers, Göteborg), Simon Griffiths och Robert Morris (IMPA, Rio de Janeiro).

Ungefär ett till två barn per 1 000 nyfödda föds med så kallat ductus-beroende hjärtfel: ett akut livshotande tillstånd där det saknas normal förbindelse mellan hjärtat och antingen lungcirkulationen eller kroppspulsådern. När ductus arteriosus, ett blodkärl som bara står öppet under fosterlivet, gradvis stängs under dagarna efter födseln, blir blodflödet till lungorna eller kroppspulsådern strypt med cirkulationskollaps till följd. De flesta av dessa hjärtfel kan korrigeras med en eller flera operationer, men eftersom många barn med dessa hjärtfel saknar blåsljud upptäcks det sällan vid den läkarundersökning som görs innan barnet lämnar BB.

Uppskattningsvis en tredjedel av alla nyfödda med ductus-beroende hjärtfel lämnar därför sjukhuset utan att deras kritiska hjärtfel upptäckts. I takt med att den genomsnittliga BB-vistelsen blir allt kortare riskerar antalet att öka.

Forskare vid Sahlgrenska akademin lyckades under ledning av professor Ingegerd Östman-Smith i studier mellan 2004 och 2009 utveckla ett enkelt test där man med hjälp av en sensor på barnets högra hand och ena fot kontrollerar syrgaskoncentrationen i blodet innan barnet lämnar sjukhuset. Testet, kallat pulsoxymetri-screening, tar ett par minuter och utförs av barnmorska. När metoden prövades på 40 000 nyfödda i Västra Götaland upptäcktes 92 procent av barnen med ductus-beroende hjärtfel.

Studien från Sahlgrenska akademin har sedan den publicerades i ansedda British Medical Journal fått ett enormt internationellt genomslag. Redan screenas alla nyfödda i Peking och doktor Anne de-Wahl Granelli, som baserade sin avhandling på metoden, har det senaste året bjudits in till Washington, Singapore, Vietnam och Argentina för att presentera resultaten.

I förra veckan beslutade USA:s hälsominister att rekommendera att alla barn som föds i USA ska screenas enligt det svenska protokollet innan de lämnar BB. Flera svenska landsting har också infört testet, men en samordnad nationell rekommendation saknas.

– Internationellt pratar man nu om ”the Swedish study” och i höst är jag inbjuden till Nanjing i Kina för att hjälpa dem att starta upp ett screeningprogram, säger Anne de-Wahl Granelli.

– Jag känner en enorm glädje över den genomslagskraft forskningen har haft. Alla medarbetare och kollegor som hjälpt oss med den kliniska delen av studien under tre och ett halvt år förtjänar att dela all uppmärksamhet som detta lett till världen över.

Kontaktinformation
Fakta
Studien från Sahlgrenska akademin visade att bland spädbarn som lämnar sjukhuset med ett odiagnostiserat kritiskt hjärtfel var dödligheten 18 procent, eller ungefär ett av sex barn. Bland de som fått diagnosen på sjukhus var dödligheten 0,9 procent. Medan undersökningsperioden pågick dog inga nyfödda av odiagnostiserade hjärtfel av denna typ i Västra Götalandsregionen, jämfört med fem dödsfall i hemmet i jämförelseregionerna.

Kontakt:
Professor Ingegerd Östman-Smith, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Drottning Silvias Barn-och Ungdomssjukhus
031-343 45 12 (arbete)
031-207615 (kvällstid)
0705-749 501
ingegerd.ostman-smith@pediat.gu.se

Med Dr Anne de-Wahl Granelli, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet
0091 9958657696 (bor f.n i Indien, 3,5 timmar före svensk tid)
Anne.Granelli@vgregion.se

Sjuksköterskan Malin Axelsson har disputerat vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, med avhandlingen Personality and adherence to medication treatment. Den handlar alltså om ett stort problem inom sjukvården, att många patienter inte tar sin medicin så som de är rekommenderade. Socioekonomiska faktorer har betydelse i sammanhanget. Andra faktorer som spelar roll är hur krånglig och svår en behandling är att följa och vilket bemötande patienten får av sjukvårdspersonal. Den faktor som Malin Axelsson har studerat är alltså personligheten. Hon har visat att känslomässig instabilitet inverkar negativt på följsamheten. Detsamma gäller impulsivitet i bemärkelsen att man agerar i stunden och inte är särskilt planerande.

Målmedvetna patienter, alltså de som är noggranna och strukturerade, är mer följsamma. Troligtvis har de lättare att skaffa sig nya rutiner. Vänlighet gynnar också följsamheten.

— Jag tror det kan ha att göra med att man inte är så skeptisk eller motsträvig. Man är mer inställd på att samarbeta, säger Malin Axelsson.

Hon har också undersökt hur olika patienter med astma tänker omkring sin medicinering. En del var framför allt inriktade på att förebygga symtom. Andra tänkte att behandlingen skulle låta dem göra vissa saker de gärna vill göra, till exempel springa uppför trappor. En tredje kategori patienter var mer inställda på att lindra symtom som redan hade uppstått. Troligtvis är de båda första grupperna bäst på att följa sjukvårdens rekommendationer.

— Men jag tycker det är svårt att säga att något tankesätt är bättre eller sämre av de här tre. Alla ville få en fungerande dag med astma, säger Malin Axelsson.

Människor är olika och hanterar sina sjukdomar på olika sätt. Det behövs mer av dialog och individanpassat bemötande inom sjukvården. Malin Axelsson menar att om sjukvårdspersonal hade bättre kunskaper om personlighetens betydelse skulle en sådan utveckling gynnas.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Malin Axelsson, 0520-223972, malin.axelsson@hv.se