— Att jämföra sig med andra är en naturlig funktion som i grunden är bra för människan, det är så man lär sig vad som fungerar och är friskt och vad som inte är det, säger Nina Korevela.
De senaste åren har Nina Korvela ägnat en stor del av sin tid åt den svartaste av känslor. Med sin studie om avundsjuka på arbetsplatsen vill hon titta närmare på hur mycket ett företag faktiskt kan förlora på grund av avundsjuka anställda som saboterar för varandra istället för att samarbeta.

— Om man kan mäta avundsjuka på en arbetsplats och se hur det försämrar produktiviteten borde det vara intressant för de flesta företag att titta närmare på, menar Nina Korvela.
Till hösten påbörjar Nina Korvela en studie om avundsjuka och kvalitén på relationer mellan två människor.

För mer information
Nina Korvela, doktorand i psykologi vid Institutionen för pedagogik, Högskolan i Borås
Tfn: 033-435 43 12 Mobil: 0727 – 331 330 E-post: nina.korvela@hb.se
———–
Högskolan i Borås bedriver utbildningar inom biblioteks- och informationsvetenskap, ekonomi och informatik, mode och textil, beteendevetenskap och lärarutbildning, teknik samt vårdvetenskap. Campus ligger mitt i city, och vi har 15 000 studenter och 650 anställda.
Högskolan i Borås försöker ständigt minimera gapet mellan teori och praktik. Därför utbildas våra studenter nära arbetslivet. Vi satsar på problembaserad forskning med tydliga professionskopplingar. Våra studenter ska snabbt kunna fungera i yrkeslivet efter avlagd examen. Vi förflyttar akademin ut i professionerna. Och professionerna in i akademin. Under 2010 har Högskolan i Borås fått fyra examensrättigheteratt bedriva forsk arutbildning inom tre områden. Ytterligare en pusselbit har därmed fallit på plats i vår strävan mot att bygga det kompletta professionslärosätet.

— Vår hypotes är att läkare, sjukvårdspersonal och patienterna själva ofta tror att yrsel är ett normalt ålderssymptom, att det helt enkelt ska vara så, säger sjukgymnasten Lena Kollén, som presenterar sina resultat i en doktorsavhandling i medicinsk vetenskap vid Örebro universitet.

Undersökningen visade att 36 procent av 600 undersökta 75-åringar hade yrsel och balansproblem. Många av dem hade en form av yrsel som i dag kan botas enkelt med ett fåtal behandlingar. Så kallad godartad lägesyrsel, med det vardagliga namnet kristallsjuka, orsakas av saltkristaller som lossnat från sin plats i innerörat och stör balanssinnet. Dessa kan dock lätt avlägsnas genom specifika huvudrörelser som kallas för manöverbehandling.

Försämrad livskvalitet

— En stor majoritet hade inte sökt läkare för sin yrsel, men de som faktiskt hade sökt hjälp hade trots detta inte fått denna enkla och effektiva behandling.
Studier visar att äldre människor med yrsel har försämrad livskvalitet, och upplever yrseln som ett hinder i vardagslivet. Risken att ramla och drabbas av frakturer är dubbelt så hög för denna grupp.
— Det finns alltså många skäl till att problem med yrsel hos äldre människor alltid borde bli noggrant utrett, vilket tyvärr ofta inte är fallet i dag. Då skulle man lätt kunna undvika onödigt lidande.

Drabbar inte bara äldre

Yrsel drabbar dock inte bara äldre, och det kan finnas en rad olika orsaker bakom problemen. Lena Kollén har även undersökt en annan vanlig yrselsjukdom, akut unilateralt vestibulärt bortfall (AUVL), balansnervsinflammation, som innebär en plötslig balansstörning på ena sidan, med kraftig akut yrsel, kräkningar, ångest och oro . Studien visar att tidig och intensiv rehabilitering med aktiv balansträning leder till tillfrisknande för de allra flesta patienter.

Lena Kollén är sjukgymnast sedan tjugo år tillbaka, och i dag arbetar hon på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, vid Öron-, näs och hals-mottagningen och Neurologiska kliniken.

För mer information, kontakta Lena Kollén, lena.kollen@vgregion.se eller 0734-34 39 09.

Svensk och internationell bilindustri kommer att gynnas av en ny simuleringsmodell för att kunna lokalisera störande ljud i bilar. Modellen har utvecklats inom Luleå tekniska universitets kompetenscenter CASTT som genomför forskning i nära samarbete med biltestindustrin i Norrbotten.

— Den gör att biltillverkare redan i designfasen kan uppskatta om och var icke önskvärda ljud mellan olika tätningsplan kan förekomma i sina nya kommande bilmodeller. Genom denna kunskap kan till exempel testfasen av fordonen förfinas och fokuseras på rätt områden så att framtida problem kan undvikas, säger Matti Rantatalo, forskare vid Luleå tekniska universitet som utvecklat modellen inom CASTT (Centre for Automotive Systems Technologies and Testing).  

Modellen vilar på forskning som Matti Rantatalo har utvecklat inom ramen för sina doktorandstudier med inriktning mot gnissel och andra slags oljud i bilar i kallt klimat.
Utgångspunkten är de krav som ställs på förmågan att täta samt isolera både de invändiga och utvändiga miljöerna från värme, kyla, ljud, smuts etc. Gummitätningarna skall m a o kunna isolera och samtidigt skapa en mjuk kontakt mellan dörr och karm. Men om det handlar om komplicerade designer och former på bilar kan effekten bli att tätningen inte sitter fast mot bilen utan börjar glida på ett ofördelaktigt sätt mot t ex en dörr.

— När tätningar glider längs en metallyta under  fel förutsättningar får man olika typer av ljud som gnissel och knarr, säger Matti Rantatalo.
Han har dels studerat hur ljuden kan identifieras och hur de kan simuleras. För att klara identifieringen fick man, som ett sidospår i hans forskning inom CASTT, bygga en testbana. Den byggdes upp av testindustrin i norra Sverige för att på konstgjord väg få bilarna att skramla vid olika frekvenser under en och samma testrunda. Biltillverkarna var intresserade av en sådan lösning för att ta reda på om det börjar gnissla eller knarra innan man börjar producera bilen.
— Det går givetvis att få ner kostnaderna väsentligt om man kan  förutse problem i ett så tidigt skede, säger Matti Rantatalo.

Matti Rantatalo’s arbete gick till största delen ut på att bygga datorbaserade modeller av gummitätningar och i simuleringar analysera hur knarrande ljud kan skapas när en bildörr tillåts glida längs en tätning. ”Stick Slip” kallas fenomenet som gör att ljud skapas t ex om en dörr rör sig för mycket jämfört med tätningen.
— Det är ungefär som att spänna en pilbåge och släppa. När tätningen släpper från dörren slungas den snabbt tillbaka, vilket skapar en ljudpuls och det är den som låter, säger han.
Planer finns på att applicera forskningsresultatet i framtida forskningsprojekt för tester av vinterdäck där dess väggrepp skall uppskattas och klassificeras.

Läs- och skrivsvårigheten dyslexi är till stor del ärftlig och har kopplats till en rad gener, men funktionen hos dessa är till stor del okänd. De nya forskningsresultaten från Karolinska Institutet och Helsingfors Universitet visar nu att en av generna, DCDC2, är involverad i reglering av funktionen hos så kallade cilier i hjärnans nervceller.

– Upptäckten ger en ny möjlig neurobiologisk förklaringsmekanism till dyslexi, säger professor Juha Kere som har lett studien tillsammans med professor Eero Castrén vid Helsingfors Universitet.

Cilier är utskott som finns på de flesta celler. Deras funktion har länge varit okänd, men forskning har visat att cellerna använder dem för att kommunicera sinsemellan och att de spelar en central roll under utvecklingen av kroppens organ.

Fynden knyter an till tidigare forskning i möss som har visat att DCDC2 och två andra dyslexigener är viktiga för så kallad cellvandring, en process där nervceller förflyttas till rätt plats i hjärnan under den embryonala utvecklingen.

– Cilierna är viktiga beståndsdelar i det maskineri som styr cellvandringen. Exakt vilken roll de spelar och hur detta skulle kunna resultera i dyslexi är intressanta frågor som kommer att studeras i fortsatt forskning, menar Juha Kere.

De nya rönen, som presenteras i tidskriften PLos ONE, bygger på studier i möss och visar att DCDC2 styr ciliernas längd och aktiverar två olika signalsystem i cellen, beroende på om genaktiviteten är hög eller låg. När den mänskliga varianten av genen överfördes till nervceller i rundmasken C.elegans gav den upphov till ovanliga nervutskott enbart i cilierade celler.

Problem med ciliernas funktion i olika organ har kopplats till en lång rad sjukdomar, från sällsynta genetiska sjukdomar som polycystisk njursjukdom och Kartageners syndrom till diabetes, fetma och schizofreni.

Publikation: ”Increased expression of the dyslexia candidate gene DCDC2 affects length and signaling of primary cilia in neurons”, Satu Massinen, Marie Estelle Hokkanen, Hans Matsson, Kristiina Tammimies, Isabel Tapia-Páez, Vanina Dahlström Heuser, Juha Kuja-Panula, Jan Burghoorn, Kristian E. Jeppsson, Peter Swoboda, Myriam Peyrard-Janvid, Rune Toftgård, Eero Castrén, Juha Kere, PLoS ONE 16 June 2011; 6(6): e20580.doi:10.1371/journal.pone.0020580.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Professor Juha Kere
Institutionen för Biovetenskaper och Näringslära
Tel: 073 421 35 50
E-post: Juha.Kere@ki.se

För ungefär hundra år sedan upptäckte man att vitt skilda saker är fördelade på till synes samma orättvisa sätt: rikedomar mellan människor, storlekar på städer, fördelningen av efternamn på innevånare, hur ofta ord förekommer i en text och så vidare. Det som var mest förvånande var att den fördelning som beskriver dessa fenomen är kollosalt sned och helt annorlunda än den vanliga normalfördelningen som till exempel beskriver hur många personer som har en viss längd. Snedheten består i att ett fåtal personer är ofantligt rika, vissa städer är mycket större än alla andra, väldigt många mänskor heter Smith i USA, ordet ”the” i engelskan förkommer mycket oftare än nästan alla andra ord.

Det har gjorts många försök det gångna hundra åren för att förstå vad som ligger bakom. Nu har forskare vid Icelab (tvärvetenskaplig enhet med forskare från institutionerna för ekologi, miljö och geovetenskap; fysik; matematik och matematisk statistik) tagit fram en ny modell.

– Vår utgångspunkt för att förstå detta har varit att om så många helt skilda fenomen uppvisar samma fördelning, så måste förklaringen vara mycket allmän. Det är just detta som är poängen med RGF, säger Petter Minnhagen, en av de tre fysiker som är upphovsmän till modellen.

Mer om studien: En beskrivning av studien finns i Natures Volume 474, Pages 164-165 under rubriken News and Views och har titeln: Complex systems: Unzipping Zipf’s law.  

Artikeln är publicerad i tidskriften New Journal of Physics och har titeln: Zipf´s law unzipped. Författare är Seung Ki Baek, Sebastian Bernhardsson och Petter Minnhagen.
För ytterligare information, kontakta gärna: Petter Minnhagen, professor vid institutionen för fysik
Telefon: 090-786 59 40
E-post: petter.minnhagen@physics.umu.se

Rätt balans mellan fettsyror i bröstmjölk gör barn både mer begåvade och ger dem större förmåga till känslomässig inlevelse. Barn som ammas länge gör också bättre ifrån sig i intelligenstest längre fram i livet.

Långa fleromättade fettsyror är viktiga för hjärnans tillväxt, utveckling och funktion. Två fettfamiljer spelar särskilt stor roll, omega-3 och omega-6. Nyfödda barn får dessa via bröstmjölk, och bland annat WHO har konstaterat att bröstmjölk påverkar barns kognitiva utveckling positivt.

Psykolog Ulrika Birberg Thornberg har medverkat i en långtidsstudie som har undersökt både begåvningsnivå och inlevelseförmåga hos barn som ammats. Resultaten redovisas i hennes avhandling i psykologi vid Linköpings universitet.

Fettsyrorna i bröstmjölken analyserades när barnen var nyfödda, samt i deras blod vid en och tre månaders ålder. Vid 6,5 års ålder mättes barnens kognitiva förmågor. Ett huvudresultat i studien är att en längre amningstid ger en signifikant bättre kognitiv utveckling vid denna ålder. Det gäller både total intelligenskvot och verbal. För första gången har också barnens känslomässiga inlevelseförmåga testats, och den visar sig vara markant bättre hos de barn som fick en bra balans på fettsyrorna i modersmjölken.

— Det är framför allt balansen av fettsyror som spelar roll, säger Ulrika Birberg Thornberg.
Hon betonar också att skillnaderna är små på individnivå, men får betydelse på gruppnivå.
— Studien är unik. Men urvalet är litet och därför behövs en större studie, något som vi också förbereder nu.

Hon har också undersökt om barn med neuropsykologiska svårigheter, som ADHD, kan bli hjälpta av tillskott av de viktiga fettsyrorna. I ett dubbelblindtest fick barn med diagnosen ADHD ett tillskott av omega-3 eller placebo under 15 veckor. Skillnaden totalt blev liten. Men i två undergrupper av ADHD-barn var den större och där skulle tillskott av omega-3 kunna spela en positiv roll.

Ulrika Birberg Thornberg disputerade den 7 juni. Avhandlingen heter ”Fats in Mind. Effects of Omega-3 Fatty Acids on Cognition and Behaviour in Childhood”. Telefon till Ulrika Birberg Thornberg 0702-784923.

Optiska förstärkare har en central roll i dagens informationsflöden, som ställer krav på utrustning med ökad kapacitet, högre hastighet och minskade signalförluster. Deras uppgift är att förstärka datasignaler utan att ta vägen över elektriska signaler, och hålla bruset på en låg nivå i förhållande till styrkan på signalen.

– Detta är den ultimata optiska förstärkaren. Den gör det bland annat möjligt att ansluta städer, länder och kontinenter mer effektivt genom att placera förstärkningshubbar med mycket längre intervall. Signalen kan också moduleras effektivare. Dessutom klarar förstärkaren av alla moduleringsformat, den fungerar med traditionella lasersändare och har bredbandsfunktion, vilket gör den kompatibel med många lasrar på olika våglängder.
säger professor Peter Andrekson, som har utvecklat förstärkaren tillsammans med sin forskargrupp inom fiberoptik.

Forskarna har med hjälp av en så kallad fas-känslig fiberoptisk parametrisk förstärkare, PSA, minskat brusfaktorn till 1 dB. I traditionella optiska förstärkare (erbium-dopade fiberförstärkare) ligger nivån på 3 dB som bäst, vilket skapar förluster i renhet. 1dB är den lägsta brusnivå som någonsin rapporterats i en förstärkare som fortfarande har en hög kapacitet. Förstärkaren har en praktisk utformning vilket gör den potentiellt attraktiv i en rad olika tillämpningar – främst inom optiska kommunikationssystem med hög kapacitet.

Gruppen har utnyttjat det faktum att brytningsindex hos glas inte är konstant, utan beroende av ljusintensiteten i fibern. Den nya förstärkaren har 1 dB i brusfaktor, men en teoretisk lägsta nivå på 0 dB. Då läggs inget brus alls på i förstärkningsprocessen. Nästa steg i utvecklingen är applikationer.

– Hela optiska telekombranschen är vår marknad. Men teknologin är generisk och skalbar till andra våglängder som synligt eller infrarött ljus, vilket gör den intressant inom områden som mätteknik och spektroskopi, laserradarteknik och alla applikationer som går ut på att upptäcka mycket svaga nivåer av ljus, till exempel inom rymdkommunikation, säger Peter Andrekson.

Forskningen bedrivs på Chalmers tekniska högskola. Den finansieras av EU-projektet PHASORS och Vetenskapsrådet. I EU-projektet deltar University of Southampton, University College Cork, Atens universitet, Eblana, OFS, OneFive Fotonik och EXFO Sweden AB. Resultaten har publicerats i Nature Photonics.


Artikeln: 
Z. Tong, C. Lundström, P. A. Andrekson, C. J. McKinstrie, M. Karlsson, D. J. Blessing, E. Tipsuwannakul, B. J. Puttnam, H. Toda, and L. Grüner-Nielsen, Towards Ultra-Sensitive Optical Links Enabled by Low-Noise Phase-Sensitive Amplifiers [Ref 1], Nature Photonics, doi:10.1038/nphoton.2011.79


För ytterligare information, kontakta:
Prof. Peter Andrekson, 031-772 16 06, peter.andrekson@chalmers.se
Chalmers i Göteborg forskar och utbildar inom teknik, naturvetenskap och arkitektur, med en hållbar framtid som allomfattande vision. Chalmers är känt för sin effektiva innovationsmiljö och har åtta styrkeområden av internationell dignitet – Energi, Informations- och kommunikationsteknologi, Livsvetenskaper, Materialvetenskap, Nanovetenskap och nanoteknologi, Produktion, Samhällsbyggnad och Transport.

Jörgen Sjögren har utvecklat en teori om hur begrepp bildas i matematik, inspirerad av Aristoteles grundtanke att matematiska begrepp är abstraktioner som saknar en självständig existens.

I sin forskning har han använt sig av den tyske filosofen och logikern Rudolf Carnaps (1891-1970) idé att man i vetenskapliga eller matematiska sammanhang ofta har vaga begrepp som behöver ersättas med mer precisa begrepp inom en teori. Denna process av alltmer förfinade abstraktioner kallas explikation.

Jörgen Sjögren exemplifierar med åtskilliga begrepp från både matematik och naturvetenskap, som till exempel funktion, naturligt tal, mängd, beräkningsbarhet, gravitation, hastighet och art.

Till exempel visar han hur funktionsbegreppet har utvecklats från ett geometriskt (kurvor) i slutet av 1600-talet, via ett algebraiskt (algebraiska uttryck) till det moderna, mängdteoretiska funktionsbegreppet i slutet av 1800-talet, där en funktion är en typ av hopparning av element. Begreppet har på så sätt blivit alltmer abstrakt för att kunna hantera olika typer av matematiska frågeställningar, men har samtidigt ett konkret ursprung i exempelvis hur något påverkar (orsakar) något annat.

– En av mina slutsatser är att välutvecklade matematiska begrepp bara verkar kunna explikeras på ett och endast ett sätt, de är robusta, medan begrepp inom naturvetenskap inte verkar vara bestämda på detta sätt. De är teoriberoende på ett helt annat sätt än matematiska begrepp, säger Jörgen Sjögren.

Utifrån sin idé om begreppsbildning har han analyserat några matematikfilosofiska frågeställningar. Bland annat det argument som normalt uppfattas som det starkaste för matematisk realism, alltså att matematiken är något som redan finns.

Argumentet utgår från att matematik är nödvändig för våra bästa vetenskapliga teorier om verkligheten, och grundar sig på inslag i den amerikanske filosofen och logikerna Quines (1908-2000) filosofi, som holism (tanken att helheten är något mer än summan av sina delar), naturalism samt hans kriterium för existensen av objekt.

– Jag har identifierat holism som den svagaste delen i argumentet, eftersom det utnyttjar en felaktig föreställning om i vilket avseende en matematisk teori testas tillsammans med en vetenskaplig teori, säger Jörgen Sjögren.

Avhandlingen består av tre, delvis överlappande, delar. De handlar om ”Begreppsbildning i matematik”, ”Att mäta kraften hos en aritmetisk teori” och ”Några tillämpningar”.

Kontaktinformation
En längre sammanfattning av avhandlingen (pdf)
Mer information:
Jörgen Sjögren, telefon: 0500-44 86 03, e-post: jorgen.sjogren@his.se
Avhandlingens titel: Concept Formation in Mathematics
Avhandlingen är framgångsrikt försvarad.
Författarens hemsida: www.his.se/sjos
Avhandlingen kan beställas från Göteborgs universitetsbibliotek (189 kr): acta@ub.gu.se
Den finns även digitalt publicerat på: http://hdl.handle.net/2077/25299

På så sätt kunde forskarna spåra varseblivning av kroppen som ens egen till grupper av nervceller som integrerar information från olika sinnessystem (syn, beröring, ledkänsla) till specifika delar av framloben och hjässloben. Dessa nervceller sammanställer sedan de olika sinnesintrycken från kroppens alla delar till en enhetlig uppfattning om den egna kroppen. Forskarna menar att den nya kunskapen kan ha både medicinsk och industriell betydelse.

Tidigare studier har visar att integrationen i hjärnan av visuell, taktil och proprioseptiv (upplevelsen av kroppsdelarnas position i förhållande till varandra) information är en förutsättning för att vi ska kunna uppleva enskilda kroppsdelar som våra egna. Men hur det går till när upplevelsen av egna kroppsdelar transformeras till en mer enhetlig känsla av att ha en hel kropp har tidigare varit okänt.

– När man ser ner på sin kropp upplever man den normal omedelbart som sin egen. Man upplever också att den är en enhet och inte exempelvis en samling osammanhängande kroppsdelar. Vår forskning är den första någonsin som försöker svara på frågan hur detta går till, hur människan kan uppleva sig ha en egen kropp, säger Valeria Petkova, en av forskarna bakom studien.

I den nu aktuella studien deltog försökspersonerna, totalt 70 personer, i ett experiment som skapar illusionen av att man byter kropp med en skyltdocka. Deltagarna kunde med hjälp av vanlig videoteknik se hur försöksledaren rörde vid skyltdockans kropp ur skyltdockans perspektiv samtidigt som någon rörde vid dem själva på samma ställe utan att de kunde se detta. Under tiden som detta skedde avbildades försökspersonernas hjärnaktivitet med fMRI (functional magnetic resonance imaging). Forskarna kunde då se en tydlig koppling mellan upplevelsen av att ha en hel, egen kropp och aktivitet i specifika hjärnbarksområden i framloben och hjässloben, områden som integrerar syn och känsel.  

Aktiviteten i dessa så kallande ”multisensoriska” områden var starkare när den stimulerade kroppsdelen satt ihop med en kropp än när den inte gjorde det, fast bara när kroppen upplevdes som försökspersonens egen. Något som i sin tur ger belägg för att sammanhållningen mellan kroppsdelar påverkas av känslan av ägandeskap av enskilda delar.

– Våra resultat talar för att integreringen av visuell, taktil och proprioseptiv information från olika kroppsdelar utgör en basal neurofysiologisk mekanism som ligger till grund för känslan av att ha en hel kropp. Kunskapen om denna mekanism i den friska hjärnan kan bidra till att förbättra diagnostik och behandlingsstrategier när det gäller störd kroppslig självperception, liksom möjligheter att utveckla exempelvis bättre proteser för förlorade eller förlamade kroppsdelar, säger docent Henrik Ehrsson, forskningsledare.

Valeria Petkova och Henrik Ehrsson är båda verksamma vid Institutionen för neurovetenskap.

Publikation: “From part to whole body ownership in the multisensory brain”, Valeria I. Petkova, Malin Björnsdotter, Giovanni Gentile, Tomas Jonsson, Tie-Qiang Li, H. Henrik Ehrsson, Current Biology, Volume 21; Issue 13,  online 16 June 2011.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta

Valeria Petkova, med dr
Tel: 08 5248 7989
E-post: valeria.petkova@ki.se

Henrik Ehrsson, docent
Tel: 08 524 87 231
E-post: Henrik.Ehrsson@ki.se

Relationen mellan Kina och Japan färgas fortfarande av vad som hände på 30- och 40-talet vad som ofta benämns historiefrågan. Den Japanska militärens aggression under den tiden och japanska politikers till synes nonchalanta inställning i nutid anses påverka ländernas inställning till varandra. Samtidigt uttrycks ofta en förhoppning om att en gemensam historieskrivning eller åtminstone enighet rörande grundläggande fakta ska kunna förbättra relationerna länderna emellan. En ny avhandling vid Statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet har grävt djupare i dessa frågor.

– Min avhandling visar att de historierelaterade problemen i relationerna mellan Japan och Kina löses inte med nödvändighet av japanska ursäkter för den japanska militärens aggression i Kina under 1930- och 40-talen eftersom problemen är mer djupgående än så. Enighet rörande historiska fakta betyder heller inte att oförenliga berättelser om historien inte kan konstrueras, säger Karl Gustafsson som skrivit avhandlingen Narratives and Bilateral Relations: Rethinking the ”History Issue” in Sino-Japanese Relations.  

I avhandlingen Narratives and Bilateral Relations: Rethinking the ”History Issue” in Sino-Japanese Relations problematiseras den vanligt förekommande definitionen av historiefrågan och dess konsekvenser. Karl Gustafsson menar att ett alternativt angreppssätt som analyserar narrativ, det vill säga de historier som berättas om krigsperioden i Japan och Kina, istället för att enbart fokusera på beteende, kan leda till en ökad förståelse av frågan. Analysen av dessa historier och de samhälleliga kontexter i vilka de existerar visar att berättelserna är nära kopplade till inrikes politiska diskussioner om identitet. Avhandlingen visar att enighet rörande grundläggande historiska fakta inte förhindrar skapandet av oförenliga narrativ eftersom konstruktionen av narrativ alltid bygger på selektivitet och tolkning.

– Det är tydligt att japanska ledares ursäkter inte är tillräckliga, även om de må vara önskvärda, för att lösa problemen eftersom berättelser om vad som hände under kriget är nära sammankopplade med identitetsrelaterade frågor i både Japan och Kina. Problemen går alltså djupare och är sammankopplade med frågor rörande uppfattningar om vilka ”vi” och ”de” är, säger Karl Gustafsson.
 
Avhandlingens namn: Narratives and Bilateral Relations: Rethinking the ”History Issue” in Sino-Japanese Relations. Avhandlingen finns att ladda ned som pdf.

Karl Gustafsson, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, mobil 073-783 18 57, tfn 08-16 42 71, e-post karl.gustafsson@statsvet.su.se

I fokus för rapporten Västerhavet 2011 står det hårda trycket mot kusten. Havet lockar och har mycket att erbjuda, men de mänskliga aktiviteterna tenderar att ständigt öka trycket på de naturliga miljöerna. Pigghaj säljs på fiskeauktionen i Göteborg, trots att det råder totalt fiskeförbud på denna art. En artikel om Artdatabankens rödlistning av hotade arter lyfter fram vår okunskap: vi vet inte ens vad vi går miste om när arter försvinner.

Antalet bryggor, hamnar och fritidsbåtar växer längs med västkusten, vilket påverkar viktiga miljöer som t.ex. ålgräsängar negativt. I takt med detta ökar också användandet av påväxthämmande medel på båtskroven som leder till ökade utsläpp av gifter i havet.

Goda nyheter är att arbetet för att motverka de negativa effekterna går framåt. Med hjälp av en ny databas, Miljöatlas, kan vi nu vara bättre rustade mot utsläpp av olja och farliga ämnen utmed kusten. Ny teknik ger oss även möjlighet att hålla koll på däggdjur i havet, genom en form av undervattensbandspelare. Forskare vid Göteborgs universitet arbetar vidare med att hitta den optimala blandningen av tillväxthämmande medel, som kan förhindra marin påväxt på båtar utan att skada miljön i havet. Dessutom håller Sverige på att få en ny myndighet, Havs- och Vattenmyndigheten, HaV, som kommer placeras i Göteborg.

Rapporten Västerhavet 2011 ges ut av Kontaktgrupp Hav, ett nätverk för forskningsinstitutioner, myndigheter och fristående organisationer som arbetar med havsmiljöfrågor i Skagerrak, Kattegatt och Öresund. I nätverket ingår marin expertis från Havsmiljöinstitutet, Fiskeriverket, SMHI, Bohuskustens vattenvårdsförbund och länsstyrelserna i Västra Götaland, Halland och Skåne län.

Rapporten Västerhavet finns nu att hämta som pdf här.  En tryckt rapport kan beställas från: info@havsmiljoinstitutet.se”>info@havsmiljoinstitutet.se
Kontakt:Per Moksnes, miljöanalytiker, Havsmiljöinstitutet
0526-686 72, 0705-48 31 11
per.moksnes@havsmiljoinstitutet.se”>per.moksnes@havsmiljoinstitutet.se

Åke Hagström, ledarskribent och chef för Havsmiljöinstitutet
031-60 55 59
ake.hagstrom@havsmiljoinstitutet.se”>ake.hagstrom@havsmiljoinstitutet.se

Jordbruksverket gav i februari 2010 Nationellt centrum för djurvälfärd vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i uppdrag att yttra sig om i fall fiskar har förmåga att känna smärta eller annat lidande och sammanställa det aktuella forskningsläget kring dessa frågor. Rapporten ”Kan fiskar känna smärta och/eller uppleva lidande?” överlämnas i dagarna till Jordbruksverket.

Rapporten visar att en överväldigande majoritet av de aktiva forskarna menar att fiskar kan uppleva smärta, anpassa sitt beteende till andra individer och till olika situationer liksom att de har minne att reagera utifrån erfarenheter.

Vissa fiskarter, bläckfiskar och vissa typer av skaldjur har förmåga till upplevelse med relativt komplexa tankefunktioner och utvecklad förmåga till smärtupplevelse. Dessa djur har även ett kort- och långfristigt minne med förmåga till känslomässiga svar, social inlärning och de uppvisar individuella särarter med förmåga till att ”luras” och planera för att nå sina mål. Det är väsentligt att skydda sådana djur.

Även om dessa uppfattningar stundom ifrågasätts så visar rapporten att det finns starka skäl för att fiskar ska behandlas med hänsyn till deras förmågor, vilket innebär att de i likhet med andra djurs bör skyddas från onödigt lidande.

Rapporten finns i sin helhet på Nationellt centrum för djurvälfärds hemsida.

Kontaktinformation
Kontaktperson:
Mats Sjöquist, föreståndare för Nationellt centrum för djurvälfärd
SLU, Box 7068, 750 07 Uppsala
tel 018-67 22 51, 070-637 2251
e-post Mats.Sjoquist@slu.se

– Ur miljösynpunkt är en höstgröda att föredra eftersom marken då inte lämnas bar under vintern. Det innebär att näringsläckage och jorderosion minskar. En höstgröda ger dessutom normalt 20-25 procent högre avkastning än en vårgröda. Eftersom vete och korn kan odlas som höstgrödor, men inte havre, gör detta att havren i en allt större utsträckning har svårt att konkurrera med dessa grödor, säger Aakash Chawade på institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet.

Havrens goda egenskaper för vår hälsa är redan väl dokumenterade i forskningen. Havrekärnan har bland annat en gynnsam aminosyra- och fettsyrasammansättning och innehåller relativt höga halter av nyttiga fibrer, fettsyror och antioxidanter. Den har därför en oerhört stor potential som livsmedelsgröda.

I Aakash Chawades projekt är den långsiktiga, tillämpade målsättningen att ta fram en svensk hösthavre. Rent biologiskt innebär detta en havre anpassad sig till ett flertal olika samtida stressfaktorer som till exempel kyla, frost, torka och starkt ljus. Molekylärbiologiskt innebär detta i sin tur att 1000-tals olika genprodukter behöver samverka på ett optimalt sätt.

För att kunna utveckla en hösthavre behöver man förstå de underliggande mekanismerna till hur en växt kan anpassa sig till förändrade livsvillkor, som klimat, jordförhållanden med mera. Därför behövde det tas fram en härdigare havre än de nuvarande för att kunna studera vilka genetiska anpassningar som då skett.

– Vi studerade vinteröverlevnaden hos 100-tals växtlinjer från diverse internationella hösthavreprogram i fält i Skåne och identifierade linjer som både överlever vintern och har en god odlingsbarhet. Därefter jämförde vi de härdigaste av dessa linjer och den vårhavre som nu odlas kommersiellt och kunde då identifiera ett antal unika egenskaper i de härdiga sorterna, som kan kopplas till köldhärdigheten.

Forskargruppen har dessutom byggt upp en unik population av mutageniserad havre med så stort antal mutationer att de teoretiskt kan identifiera mutationer i vilken gen som helst. De har demonstrerat att detta fungerar i praktiken. Denna population kommer nu att screenas för linjer med ökad köldhärdighet.

Avhandlingen ”Unravelling the complexity of cold acclimation in plants” försvarades framgångsrikt på en disputation vid Göteborgs universitet. Handledare: Olof Olsson.

Kontaktinformation
KONTAKT:
Aakash Chawade, institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet
031- 786 2602
aakash.chawade@gu.se

Kopplingarna mellan örat och hjärnan intresserar allt fler och forskareliten inom kognitivt hörande samlas nu i Linköping.

Världens första konferens om kognitivt hörande sätter fokus på det som händer i hjärnan när vi hör. Bara en del av vårt hörande kommer från den fysiska ljudvågen, det vi faktiskt uppfattar beror sedan på hur hjärnan processar signalen, tolkar och tar hand om informationen.

Nya rön visar att nedsatt hörsel leder till sämre långtidsminne, den del av långtidsminnet påverkas som lagrar det vi varit med om – det episodiska långtidsminnet. Nedsatt syn verkar inte alls påverka minnet på samma vis.
Jerker Rönnberg, chef för Linnécentrum HEAD vid Linköpings universitet, och hans medarbetare har tagit fram en enkel modell som förklarar vad som händer:
När vi direkt och utan störning uppfattar vad som sägs, aktiveras långtidsminnet och det vi hör relateras till det vi vet sedan tidigare. Detta går blixtsnabbt och utan minsta ansträngning.

Om vi däremot inte hör eller uppfattar direkt vad som sägs stoppas signalen i hjärnan upp och istället aktiveras korttidsminnet, eller arbetsminnet, för att rekonstruera vad som sades. Hör vi dåligt och arbetsminnet hela tiden får arbeta för fullt kommer vi inte att kunna lagra information i långtidsminnet lika ofta.

– Det episodiska långtidsminnet tas inte i bruk lika mycket när man hör dåligt och vi vet att funktioner som inte används förfaller, säger Jerker Rönnberg.
Det är också det episodiska långtidsminnet som verkar vara känsligast, det utvecklas sist hos barn och det försvinner först hos människor som drabbas av Alzheimer.

Ett av konferensens sju teman är just lyssnandet i förhållande till våra minnen och erfarenheter. Deltagande experter under måndagen den 20 juni är bland andra psykologiprofessorn Lori Holt från Carnegie Mellon University och kanadensiska professorn i kognitivt hörande, Ingrid Johnsrude, verksam inom Linnécentrum HEAD.
Bland övriga teman på konferensen finns hjärnforskning, teckenspråk, hörselhjälpmedel, påverkan av åldrande och olika mätmetoder.
————————————– 
För kontakt med talarna eller information om de svenska resultaten kontakta Jerker Rönnberg, 013 28 21 07 eller jerker.ronnberg@liu.se
Konferensen First International Conference on Cognitive Hearing Science for Communication, hålls i Konsert & Kongress i Linköping 19-22 juni.
 
Om Linnècentrum HEAD
Jerker Rönnberg driver Vetenskapsrådets stora tioåriga satsning Linnécentrum HEAD, Hearing and Deafness, inom Institutet för handikappvetenskap, IHV.
IHV är ett samarbete mellan Linköpings och Örebro universitet.
Forskningsteamen är tvärvetenskapliga och forskar kring frågor hur personer med dövhet eller hörselskada använder sina kognitiva resurser för att kommunicera i vardagen.
 

Partnerskapet för Hållbar Välfärdsutveckling bildades 2003. Fyra kommuner, Helsingborg, Norrköping, Västerås och Örebro, deltog tillsammans med kommunala bostadsbolag, nationella parter och forskare vid Örebro universitet.

– Målet var att utveckla bostadsområden där människor har förutsättningar för att trivas och må bra, säger Karin Fröding, som har arbetat som samordnare och dessutom studerat folkhälsostrategierna och det lokala utvecklingsarbetet inom projektet.

För att få reda på vad som är viktiga förutsättningar i ett gott bostadsområde var det viktigt att de boende blev delaktiga. Tjänstemän vid bostadsbolag och kommun startade tillsammans med människor boende i ett område och Karin Fröding en gemensam forskningsprocess. De frågade boende i området vad de tyckte om till exempel service, bostäder, transport och delaktighet.

– Deltagarbaserad forskning är bra men jag har märkt att många har stora förväntningar på vad forskning kan bidra med. Det är viktigt att vara tydlig med att forskning ofta innebär en lång process och kan därmed inte erbjuda de snabba förändringarna. När resultaten kommer är det viktigt att man återkopplar och tar tillvara på det som kommit fram.

Deltagarbaserad forskning och samarbete i ett partnerskap öppnar möjligheter för människor att lära av varandra och få en förståelse för olika organisationers kulturer. Medborgarnas deltagande utgör dessutom en viktig del av strukturen för stadsdelsutveckling.

– När jag undersökte vilka som är engagerade och deltar i lokalt utvecklingsarbete visade det sig att människors utbildning, inkomst eller kön inte hade lika stor betydelse så som tidigare erfarenheter av aktivt engagemang i att försöka påverka politiken i kommunen. Däremot ser vi att människor som inte är födda i Norden deltar i mindre utsträckning.

Partnerskapet avlutades 2009 och Karin Frödings forskning visar att trots att det fanns byggstenar i form av politiskt stöd, lokala partnerskap och boendes deltagande har arbetet avstannat och resurser lagts på andra områden.

– Det finns så klart olika anledningar till varför det blev så men det visar hur viktigt det är att införliva projekt i den vanliga verksamheten. Det behöver inte nödvändigtvis planeras för en fortsättning i kommunal regi men det är viktigt att tänka på hållbara strukturer som kan ta vid efter projekttidens slut redan när man startar projekt, säger Karin Fröding.

– Projektet har ändå varit bra. Människor har fått en bra möjlighet att påverka både i det lilla och stora. Vägbulor och köpcentrum har diskuterats men också det sociala och frågor om delaktighet och samverkan. Om boende i området fortsätter att vara aktiva leder det till en positiv framtida utveckling trots minskat politiskt stöd och resurser.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Karin Fröding: karin.froding@oru.se, 019-301177, 070-5655500

Robotar i flytande metall, som i Terminatorfilmerna, är antagligen det mest kända fallet av deformerbara elektroniska system. Men än så länge finns det bara i fantasin. Att vrida, vecka och töja den sköra och konventionella elektroniken är ännu inte möjligt.

De senaste framstegen inom området µFSRFE (mikrofluidal och böjbar radiofrekvenselektronik) har visat på möjligheten att kombinera etablerade styva elektronikkomponenter med kanaler i elastomer fyllda av flytande metall. På detta sätt har man kunnat bygga system som efter kraftig mekanisk deformering klarar av att återgå tillbaka till sin ursprungsform. Sådan elektronik kan anpassa sig till nästan alla krökta och rörliga ytor på en människa eller en robot och på så sätt agera som ett andra lager smart e-skinn för hälsoövervakning eller för fjärrstyrning

Forskaren Zhigang Wu från Uppsala universitet har i samarbete med forskare på företaget Laird Technologies presenterat en nyutvecklad och trådlös µFSRFE-sensor bestående av ett multifunktionellt antenn integrerad till en konventionell rigid kretskort. Den rapporterande sensorn kan mäta intensiva kroppsrörelser och trådlöst skicka information direkt till en dator. Designen möjliggör trådlös mätning av upprepade böjningar över en stor yta eller rörliga delar.

Den utvecklade sensorn kommer att möjliggöra en uppsjö av nya applikationer som tidigare bara funnits få filmduken  

För mer information, kontakta Zhigang Wu, tel: 072-209 19 96, 018-471 1086, e-post: zhigang.wu@angstrom.uu.se

”A Microfluidic, Reversibly Stretchable, Large-Area Wireless Strain Sensor”, Shi Cheng  and Zhigang Wu, Advanced functional materials.