Studiens resultat bygger på en sekventiell kombination av djuplodade fallstudier av åtta företag och en omfattande enkätstudie inom vilken 203 sydsvenska exportörer besökts på plats. Den ingående fallstudien ger en detaljrik insikt i de huvudsakliga processerna medan den breda enkätstudien tillåter en generalisering till mer allmängiltiga resultat.

Studien som omfattar fem vetenskapliga artiklar kommer till slutsatsen att etableringsprocessen på en institutionellt avlägsen marknad innehåller tre huvudsakliga faser – scoutfasen, kvalificeringsfasen och bibehållandefasen. Den huvudsakliga karaktäristiken och problematiken i respektive fas presenteras utförligt i avhandlingen. Avhandlingen ger en ingående bild av de huvudsakliga utmaningar etablerande företag ställs inför under sin resa mot en etablerad position. Hilmersson identifierar också de mest kritiska förmågorna företaget måste utveckla för att lyckas nå denna position. Till skillnad från tidigare forskning menar Hilmersson att tidigare internationell erfarenhet inte nödvändigtvis behöver vara en strategisk resurs vid utlandsetableringar, utan har en begränsad användbarhet på dessa marknader. I stället behöver det etablerande företaget utveckla lokal erfarenhet och kunskap av hög specificitet.

Avhandlingen “Establishment of Insidership Positions in Institutionally Distant Business Networks” behandlas vid ett offentligt försvar tisdagen 14 juni, klockan 10:00.  Disputationen äger rum i sal NY 200, Kalmar Nyckel, Linnéuniversitet, Kalmar. Opponent är professor Sylvie Chetty, verksam vid Massey University, Nya Zeeland

Kontaktinformation
För mer information kontakta Mikael Hilmersson, e-post: mikael.hilmersson@lnu.se

– Har inte läkare all information på plats finns det risk att de fattar fel beslut. Det kan innebära svåra komplikationer för patienten och längre vårdtider samt fler operationer. Något som i sin tur blir dyrt. Genom att göra den information som finns synlig kan vi skapa mer kvalitativ vård, men också täcka upp för läkare som inte finns på plats, säger Kristina Groth, universitetslektor på Skolan för datavetenskap och kommunikation vid KTH.

För ändamålet har hon i en projektgrupp skapat ett IT-baserat verktyg som hon kallar för Arbetsjournalen, ett slags beslutsstödsystem som körs på Ipad. Verktyget följer patienten genom hela vårdkedjan; från remiss och diagnos till beslut, operation och rehabilitering.

– Ju mer korrekt informationen är från start, desto bättre flyter vårdarbetet på. Arbetsjournalen synliggör patientens behov, och läkare och övrig vårdpersonal kan ägna sig åt att diskutera det som är väsentligt istället för att prata detaljer, säger Kristina Groth.

Hon tillägger att patientjournaler ibland kan vara trubbiga som verktyg, och innehåller inte sällan samma information flera gånger om i form av upprepningar.

– Att det körs på pekplattor med touchgränssnitt är viktigt då det inom sjukvården numera pratas mycket teambaserad vård. Med pekskärmar blir det enklare att samarbeta, oavsett om du är kirurg, barnläkare eller sjuksköterska, säger Kristina Groth.

Vid utvecklingen av Arbetsjournalen har projektgruppen fokuserat på vård av patienter med svåra sjukdomar i lever, bukspottskörtel och magsäck/matstrupe. Det krävs hög kompetens för att fatta beslut om och genomföra sådana operationer, vilket gör Arbetsjournalen till ett utmärkt kommunikationsverktyg runt tidigare erfarenheter och för kunskapsöverföring.

– Det är så mycket som enbart kommuniceras muntligt i vården idag. Det är bra, men vården kan bli ännu mera effektiv och gå snabbare genom kommunikation med hjälp av bilder och det sätt som Arbetsjournalen erbjuder, säger Kristina Groth.

För mer information, kontakta Kristina Groth på 08 – 790 62 79 eller kicki@nada.kth.se.

Principen om ansvar för eget lärande präglar sedan 1990-talet styrdokument och visioner för det norska skolväsendet – från grundskolans första år upp till och med gymnasieskolan. Principen har även starkt påverkat norska skolors arkitektur vid ny- och ombyggnad av skolor, där skolorna kan liknas vid köpcentrum eller öppna kontorslandskap med synlighet och transparens som princip.

I sin studie undersöker Aud Torill Meland hur elever och lärare hanterar principen om ansvar för eget lärande i sin skolvardag på gymnasienivå.
I studien klarar en tredjedel av eleverna att ta ansvar för det egna lärandet, majoriteten klarar det under vissa omständigheter medan var sjunde inte klarar att ta något eget ansvar alls.

– Resultatet visar att alla lärare inte klarar att stödja elevernas ansvarstagande. Lärarens stöd, förväntningar och engagemang har stor betydelse på elevernas attityd och motivation.

Lärarna å sin sida upplever sig som hårt styrda.

– De är styrda av läroplanens studerandemål för vad de ska hinna gå igenom och låter inte eleverna påverka innehållet i undervisningen som styrdokumenten anger, utan håller kvar vid den traditionella lärarrollen.

– Lärarna understryker att de inte har fortbildats eller fått de redskap de behöver för att anpassa innehållet till det anbefallda arbetssättet. De har inte fått förklarat för sig vad det betyder att arrangera så att eleverna klarar att ta det egna ansvaret, säger Aud Torill Meland.

Kontaktinformation
För mer information:
Aud Torill Merland, telefon: 0047 988 13508, e-post: aud.t.meland@uis.no

Aud Torill Merland lägger fram sin avhandling ”Ansvar for egen laering. Intensjoner og realiteter ved en norsk videregående skole” vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet.
Tid: onsdag 15 juni, kl 10.00,
Plats: Kjell Härnqvistsalen, Pedagogen hus A källarplan, Västra Hamngatan 25, Göteborg

När det uppdagades att det föddes alltför många pojkar i proportion till antalet flickor i Kina, drogs det igång en landsomfattande kampanj mot könsselekterade aborter. Trots detta fortsatte snedfördelningen mellan könen att öka. Vid folkräkningen år 2005 föddes det nästan 121 pojkar på 100 flickor. Förra årets folkräkning visade att glappet hade minskat något.  Men det är för tidigt att ropa hurra, menar Lisa Eklund: minskningen betyder inte nödvändigtvis att döttrar värdesätts högre.

Trots att snedfördelningen mellan könen är värst på landsbygden ser Lisa Eklund en oroande trend i städerna. På 90-talet fördubblades andelen familjer som till varje pris vill ha en son (från 2,8 till 4,5 procent).

– Denna fördubbling sammanföll i tid med att det statliga välfärdssystemet skars ner i städerna, vilket ledde till att  vuxna söner fick en än mer viktig roll att sörja för de äldres sociala och ekonomiska trygghet,  säger hon.

Lisa Eklund menar att den statliga kampanjen ” Care for girls” som syftade till att öka värdet av flickebarn kan ha gjort mer skada än nytta. Familjer får extrastöd om de föder flickor och på landsbygden görs undantag från enbarnspolitiken om det första barnet blir en flicka.

– Genom att kompensera flickföräldrar på olika sätt underblåser staten idén om att flickor inte är lika mycket värda som pojkar, säger Lisa Eklund.

Lisa Eklund har under tiden som hon skrivit sin avhandling bott i Kina och arbetat för UNFPA, FNs fond för befolkningsfrågor. Hon har gjort många fältarbeten, bland annat på landsbygden i Anhui-provinsen:

– En viktig anledning till att familjer på landsbygden vill ha söner är att de förväntas ta över jordbruket. Fast det är ett dåligt argument, säger Lisa Eklund. Unga flyr ju landsbygden, såväl män som kvinnor. I den mån de stannar kvar är kvinnorna ett lika stort stöd som männen. Istället är det de äldre som får ta ett allt större ansvar i jordbruket.

Men även av andra orsaker anses sönerna vara viktigare för familjen. Det har att göra med traditionen att flickorna flyttar hem till mannens familj och således inte kan ta hand om sina föräldrar när de blir gamla. Dessutom spelar pojkar en viktig roll i förfädersdyrkan – de får familjens namn att leva vidare.

Lisa Eklund har skrivit avhandlingen Rethinking Son Preference. Gender, Population Dynamics and Social Change in the People´s Republic of China. Hon disputerade den  10 juni

Text: Ulrika Oredsson, Lunds universitet
Foto: Mikael Risedal

Kontaktinformation
Lisa Eklund
Tel: 0709-58 20 02
E-post: Lisa.Eklund@soc.lu.se eller

Sophie Hallstedts forskning handlar om att definiera hållbarhetskriterier för att påverka utformningen av produkter i ett tidigt skede. Hon håller på att ta fram en metod som företag kan använda för att lättare ta beslut och göra val så att de kan producera på ett mer hållbart sätt. Sophie vill att man tar hänsyn till socioekologiska hållbarhetsaspekter vid produktutveckling och som kan påverka företagets konkurrenskraft på både kort och lång sikt, till exempel materialets återvinningsbarhet, diffus spridning av ämnen under användning eller miljö- och hälsorisker vid tillverkning.

– Min målsättning är att företag kan undvika onödiga kostnader när de använder min metod när lagstiftning kräver en snabbare utveckling mot ett hållbart samhälle. Företagen får också bättre förutsättningar för att ligga i framkant med att investera i rätt material och design, samtidigt som deras val blir långsiktig mer hållbara. Det är speciellt viktigt i branscher med långa och resurskrävande utvecklingsperioder, menar Sophie.

I och med satsningen ur VINNOVA:s program VINNMER (se fakta nedan) kan Sophie stärka sin egen kompetens inom området och profilera sin forskning men även bygga upp ett långsiktigt partnerskap med Volvo Aero.

– Det är avgörande för oss att utveckla relationen med dem som har kunskaper inom hållbarhetsområdet. Sophie är en nyckelspelare för oss. Hennes forskning hjälper till att sätta fokus på de utmaningar och möjligheter som finns då vi ska arbeta med hållbar produktutveckling, menar Henrik Runnemalm, forskningschef vid Volvo Aero AB.  
 
För mer information, kontakta Sophie Hallstedt på telefon 0455-38 55 11 eller via e-post: sophie.hallstedt@bth.se.
 
Bakgrundsfakta om VINNOVA:s program VINNMER
Programmet ska förstärka möjligheterna till forskarmeritering efter doktorsexamen. Det riktar sig till disputerade forskare inom områden som behöver en bättre könsbalans på senior nivå. I denna omgång får 18 lovande kvinnliga forskare upp till halva lönen betald för att jobba i en ledande forskningsmiljö. (Pressmeddelande 2011-06-01. www.vinnova.se)

Blekinge Tekniska Högskola, BTH, är en av Sveriges tydligast profilerade högskolor med visionen att vara en globalt attraktiv kunskapscommunity inom tillämpad IT och innovation för hållbar tillväxt. Här samsas teknik med ekonomi, samhällsvetenskap, hälsa och vård samt kultur och kommunikation. BTH bedriver utbildning och forskning på hög internationell nivå där lärandet står i centrum för såväl studenten, läraren som forskaren.

Vi är dagligen med om att andra försöker göra oss intresserade av deras sak. Skolan vill att vi ska engagera oss som föräldrar, ideella organisationer vill att vi ska engagera oss i deras frågor, företag vill att vi ska bli intresserade av deras produkter och så vidare. Hur gör då människor för att skapa intresse hos andra? Kristina Lindh visar i en ny doktorsavhandling att genom att vara aktiv och demonstrera sitt eget engagemang kan man vinna andra aktörers engagemang. Avhandlingen har lagts fram vid Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet. Forskningen har även utförts vid Högskolan Väst i Trollhättan där Kristina Lindh är anställd som adjunkt i företagsekonomi.

Kristina Lindh har studerat Nordiska Akvarellmuseet i Bohuslän och levt med verksamheten under ett antal år. För datainsamlingen använde hon en metod som kallas grounded theory. Den innebär att man försöker frigöra sig från alla förutfattade meningar om vad man ska finna.

– Nordiska Akvarellmuseet behöver stöd och erkännande från en lång rad aktörer för att över huvud taget kunna driva verksamheten. Sponsorer, konstnärer, kulturjournalister, närsamhälle, museibesökare med flera. Jag observerade en mängd aktiviteter och möten och kunde se hur museets anställda förmedlade budskapet att de brinner för verksamheten och att de är seriösa. Medarbetarna uppvisade även en vilja att ta väl hand om olika slags aktörer i omgivningen, till exempel genom att få dem att känna sig välkomna, bjuda in dem och lyssna på dem och göra dem delaktiga. Det här drivet och ambitionen var genomgående hos de anställda även om de hade olika personligheter, säger Kristina Lindh.

Med sina data från Nordiska Akvarellmuseet som underlag har Kristina Lindh formulerat teorin om reciprocal engagement, ömsesidigt engagemang. Den beskriver en social process med olika kategorier av handlingar som tillsammans syftar till att påverka och stärka andras förtroende för och vilja till identifiering med en aktör. Teorin förklarar hur organisationer etablerar och utvecklar sin verksamhet genom att bygga relationer med andra och är tänkt att vara ett komplement till de marknadsföringsteorier som finns idag. Teorin handlar dock inte bara om hur man får med sig konsumenter, utan också om hur man engagerar andra aktörer.

– Teorin ömsesidigt/reciprokt engagemang definierar olika grupper av engagerande handlingar som har ambitionen att uppvisa en tydlig mening som kan ha personligt och socialt värde för andra i syfte att stimulera dem till att erkänna aktören och vara engagerade tillbaka. Att Nordiska Akvarellmuseet som jag studerade har relativt sett goda besöks- och medlemsiffror och erhöll titeln ”Årets museum” år 2010 kan nog också ses som kvitto på att museet lyckats med dessa handlingar att engagera omgivningen och är här för att stanna, tillägger Kristina Lindh.

Avhandlingens titel Reciprocal Engagement – A grounded theory of an interactive process of actions to establish, maintain and develop an enterprise
För mer information kontakta gärna Kristina Lindh:  0733-97 50 83, kristina.lindh@hv.se
 
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.