IT-tjänster är kostnadsbesparande, effektiviserar verksamheter och erbjuder kunder snabbare service. Informationssäkerhet är en förutsättning för att IT-tjänster ska fungera och handlar ytterst om att slå vakt om demokrati, personlig integritet, tillväxt och ekonomisk och politisk stabilitet.

MSB gav informatikforskare vid Örebro universitet i uppdrag att ge en samlad bild av svensk forskning inom informationssäkerhet.

Teknisk säkerhet
– Vår rapport visar att tyngdpunkten ligger på teknisk säkerhet, vilket inte är konstigt eftersom området är drivet ur den tekniska utvecklingen, säger Fredrik Karlsson, docent i informatik vid Örebro universitet, som redovisade Örebroforskarnas sammanställning till informationssäkerhetsrådet vid MSB.

Informationssäkerhetsrådet består av representanter från bland annat Läkemedelsverket, Försvaret, Säkerhetspolisen och Finansinspektionen. De skriver i sin strategi att forskning inom informationssäkerhet bör ske ur ett brett perspektiv och inte bara fokusera på teknisk forskning, även om detta naturligtvis är en viktig komponent. Sociala, kulturella, juridiska och kriminologiska aspekter är exempel på andra områden som behöver studeras för att nå en helhetskunskap.

En överblick
– Vid Örebro universitet fokuserar vi på formell och informell säkerhet, som är ett mindre område inte bara i Sverige utan även internationellt. Det undersöker regler och policys i organisationer men också informella strukturer och miljöer som formar säkerhetsarbetet, säger Fredrik Karlsson.

Målet för forskning inom informationssäkerhet är att bland annat främja medborgares friheter och rättigheter, bekämpa brott och förebygga och hantera kriser. Forskarna arbetar för att öka medborgares och verksamheters kunskap om och förtroende för informationshantering och IT-system.

– Vår rapport kan användas för att få en överblick innan man tar beslut om framtida strategier och vilken forskning man ska satsa på beroende på vad man vill att Sverige ska vara bra på, säger Fredrik Karlsson.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Fredrik Karlsson: 019-303994, fredrik.karlsson@oru.se, 070-533 94 27

Undersökningen bygger på ett empiriskt insamlat material bestående av ljudinspelningar genomförda i två grupper i franska på gymnasienivå och skall ses i ljuset av den kommunikativa inriktning som språkundervisningen har och har haft under senare decennier.

Det empiriska materialet har delats in i fem kategorier efter deltagarstrukturen (interaktion mellan läraren och helklass, mellan läraren och en mindre grupp, mellan elever osv.) och analyseras i två olika delar. Den första analysen är kvantitativ och syftar till att visa hur mycket franska respektive svenska som talas i klassrummet och av vem. Den andra är en kvalitativ undersökning där sekvenser ur de olika interaktionerna inom varje kategori analyseras i syfte att kartlägga orsakerna till varför samtalsdeltagarna växlar språk.

Resultaten i den kvantitativa analysen visar att svenskan är närvarande, men i varierande utsträckning, i interaktionerna i samtliga kategorier. Vidare framkommer att turer som utgörs av en blandning av svenska och franska är vanligt förekommande, både hos lärare och hos elever.

Den kvalitativa analysen visar att deltagarstrukturen och valet av klassrumsaktiviteter och hur dessa organiseras av läraren är centralt för elevers och lärares växling mellan språken. Dessutom är lärarens agerande vad gäller val av språk samt strategi för att hantera närvaron av de bägge språken avgörande för elevernas muntliga språkproduktion på franska. Resultaten visar även att då läraren håller sig konsekvent till franska, uttrycker sig eleverna friare på målspråket.

Studien pekar på komplexiteten i det mer eller mindre uttalade kravet på att tala franska så mycket som möjligt i undervisningssituationen, samtidigt som läraren måste förhålla sig till det faktum att svenskan ständigt är närvarande och används för olika syften i klassrummet. Analysen visar slutligen också att lärarens val av aktivitet och deltagarstruktur påverkar elevernas möjligheter att kunna och vilja uttrycka sig på franska.

Joakim Stoltz kommer ursprungligen från Linköping och arbetar sedan 2003 som doktorand i franska med didaktisk inriktning, lärare och administratör vid Linnéuniversitetet. Tidigare har han haft en anställning som gymnasielärare i franska och svenska vid Alvesta gymnasium.

Avhandlingen ”L’alternance codique dans l’enseignement du FLE. Étude quantitative et qualitative de la production orale d’interlocuteurs suédophones en classe de lycée” behandlas vid ett offentligt försvar 15 juni, klockan 13.15. Disputationen äger rum i sal Homeros, Hus F, Växjö. Opponent är docent Marianne Molander Beyer, Göteborgs universitet.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Joakim Stoltz, telefon: 070-2531522, e-post: joakim.stoltz@lnu.se

Avhandlingen kan beställas från Linnaeus University Press, lupress@lnu.se, 0470-708267.

I sin avhandling skildrar Lisa Kings civilsamhället och de frivilliga organisationernas förekomst och verksamhet i Rinkeby och Tensta. Syftet med avhandlingen är att utveckla en alternativ förståelse av engagemanget i civilsamhället i marginaliserade urbana periferier. Hon har studerat olika föreningar, från Assyriska föreningen och Rinkeby Folkets Hus till Tensta-Hjulsta kvinnocenter och Turkisk-svenska kulturföreningen.

Upprinnelsen till avhandlingsprojektet var erfarenheterna som projektassistent i utvärderingen av Storstadssatsningen. Lisa Kings ville undersöka motsättningen mellan sina erfarenheter i detta arbete och vad som tycktes vara den rådande uppfattningen. Det hon såg var ett relativt stort engagemang och delaktighet på lokal nivå.

– Min forskning är ett bidrag till förståelsen av ett nytt och omdebatterat samhällsfenomen – vår tids urbana periferier. Jag ville skapa klarhet i något som många tycktes ha åsikter om, som ofta hamnade på löpsedlar och gav upphov till politiska program, säger Lisa Kings.
I kontrast till både demonisering och exotisering skildrar Lisa Kings i sin avhandling ett vardagsnära och sekulariserat föreningsliv som i nygammal föreningsdräkt verkar lokalt för att täcka upp där offentliga och privata alternativ inte räcker till.

Förutsättningarna finns i den svenska folkrörelsetraditionen. Men skillnaden är att dessa lokala föreningar inte har någon koppling till en nationell nivå, och därför saknar politisk påverkanskraft.

Med utgångspunkt i kritisk urbanteori har Lisa Kings utvecklat en egen modell för hur man kan förstå det civila samhällets organisering i den urbana periferin. Den empiriska analysen baseras på intervjuer, dokumentation och deltagande observation.

Lisa Kings är doktorand vid Institutionen för samhällsvetenskaper vid Södertörns högskola, och vid Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet.

Avhandlingens titel: ”Till det lokalas försvar. Civilsamhället i den urbana periferin”
Disputationen sker den 10 juni kl 10, Stockholms universitet.
Opponent: Nora Räthzel, professor i sociologi vid Umeå universitet.
Avhandlingen har getts ut på Arkiv förlag. 
_____________________________________________________

Södertörns högskola är ett ungt och dynamiskt lärosäte med unik profil, beläget i Flemingsberg i södra Stockholm. Vid högskolan bedrivs kvalificerad forskning. Särskilt starka forskningsområden är Östersjö- och Östeuropaforskning, samtidshistoria, institutionell förändring i det moderna samhället, interreligiösa relationer, genusstudier, kritisk kulturteori, estetik och miljövetenskap.

Ett mångvetenskapligt arbetssätt är utmärkande för högskolan. Samverkan över ämnesgränserna betonas för att nå nyanserad kunskap om komplexa samhälleliga fenomen. Verksamheten vid Södertörns högskola genomsyras av ledorden mångvetenskap, mångkulturalitet och medborgerlig bildning.

Hittills har projekten utfört språkliga landskapsanalyser, där man försöker beskriva hur omgivningen på olika sätt utnyttjar och presenterar språk till exempel i form av texter och skyltar i gatubilden. Man tittar även hur skolorna som ingår synliggör de olika språken, genom besök på skolorna och i klassrummen.

– Många elever verkar ha en sorts dold flerspråkighet, som inte ens den närmaste omgivningen är medveten om. Grundtanken i projektet är att det i denna mångfald finns en potential som kan utnyttjas positivt och mer positivt än vad fallet är idag, säger Jarmo Lainio, professor och svensk koordinator för forskargruppen.

Gemensamt för alla sammanhang där studierna utförs är att de karaktäriseras av en språklig och kulturell mångfald som inte längre på ett enkelt sätt möjliggör avgränsningar mellan olika grupper och språk. I Storbritannien har man för att beskriva denna nya dimension av mångfald börjat tala om superdiversity, ”supermångfald”. I Sverige har vi kanske inte kommit så långt än, men projektets delstudier möjliggör jämförelser mellan storstadsområden och de samhälleliga och politiska dimensionerna av en sådan utveckling.

De ungdomar som studeras i den svenska delstudien har valt spansk-svensk respektive sverigefinsk profil i skolan, men i deras språkliga och kulturella bakgrund finns i normalfallet ytterligare språk och kulturer inblandade. Utöver svenskan förväntas åtminstone engelskan vara en del av deras språkliga vardag. Den svenska delstudien utförs i Stockholmsregionen. Grupper som studeras i de andra delstudierna är bland annat punjabitalande i Birmingham, kinesisktalande i Tilburg och flerspråkiga unga med olika språki Köpenhamn.

Projektet påbörjades i maj 2010 och förväntas pågå i minst två år. Det förkortas IDII4MES (Investigating discourses of inheritance and identity in four multilingual European settings) och är ett fyrnationsprojekt koordinerat av University of Birmingham, finansierat av European Science Foundation.

– Vi är mycket glada över den här möjligheten att delta i det här sammanhanget, med en handfull internationellt erkända forskare från England, Holland och Danmark som partners. Det är en fjäder i hatten, eftersom denna typ av centralt finansierade projekt från European Science Foundation ganska sällan kommer humaniora till del och det här var den första ansökningsomgången av det här slaget, säger Jarmo Lainio.

De forskare som deltar i den svenska studien är professor Jarmo Lainio (svensk koordinator; Institutionen för baltiska språk, finska och tyska), FD Carla Jonsson (Institutionen för språkdidaktik/Centrum för tvåspråkighetsforskning) och FM Anu Muhonen (Inst. f. baltiska språk, finska och tyska). Hela projektet koordineras av prof. Adrian Blackledge, University of Birmingham. Övriga nationella koordinatorer är prof. Jan Blommaert, Tilburg, och prof. Jens Normann Jørgensen, Köpenhamn.

Ytterligare information
Jarmo Lainio, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, tfn 08-16 2912, e-post jarmo.lainio@finska.su.se
Projektets hemsida
 
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.

– Min forskning visar att barn med få egna ekonomiska resurser, till exempel i form av brist på egna pengar eller få kapitalvaror som egen mobiltelefon och dator, har svagare relationer till jämnåriga. De har färre vänner, träffar jämnåriga mer sällan och är mer utsatta för trakasserier. Resultaten tyder på att ekonomiska resurser och konsumtion utgör en viktig del för unga i skapandet och bibehållandet av kamratrelationer, säger Elin Olsson, doktorand i sociologi. Resultaten presenteras i en ny avhandling från Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet.

Avhandlingen tar upp olika aspekter av barns och ungdomars relationer till föräldrar, lärare och jämnåriga. Den behandlar både vad som påverkar ungas sociala relationer och vilka konsekvenser deras relationer har för skolprestationer och psykiskt välbefinnande.

– Resultaten visar inte bara att ekonomiskt utsatta barn har svagare relationer. Den visar även att goda relationer till lärare är speciellt viktiga för utsatta barn. Barn med lågutbildade föräldrar, arbetarklassbakgrund eller från ekonomiskt utsatta hushåll påverkas starkare än andra barn av kvaliteten på relationen till läraren. Resultaten tyder på att utsatta barn är mer mottagliga och sårbara för kvaliteten på lärarrelationer, säger Elin Olsson.

Studierna i avhandlingen bygger bland annat på Levnadsnivåundersökningen som genomfördes av Institutet för social forskning år 2000, där både föräldrar och deras barn mellan 10 och 18 år intervjuades om sina levnadsvillkor. Avhandlingen innehåller även internationella datamaterial där barn från olika europeiska länder har besvarat hur deras relationer med föräldrar, lärare och jämnåriga ser ut.

– Den internationella jämförelsen visar att svenska barn generellt har goda relationer med föräldrar, lärare och jämnåriga. Men resultaten visar även att det finns skillnader mellan barn i Sverige beroende på barnens ekonomiska situation, och det är därför viktigt att uppmärksamma och föra en diskussion om hur dessa barns sociala relationer kan stärkas. Eftersom sociala relationer utgör en viktig del i ungas liv, och har konsekvenser för bland annat deras skolprestationer och psykiska välbefinnande är det viktigt att studera vad som påverkar ungas sociala relationer, säger Elin Olsson.

Avhandlingens titel: Social relations in youth. Determinants and consequences of relations to parents, teachers, and peers.

Ytterligare information
Elin Olsson, Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet, tfn 08-16 25 73, e-
post elin.olsson@sofi.su.se%20

Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.

E-delegationen har slagit fast att öppna standarder är förstahandsval vid val av teknisk lösning när myndigheter gör investeringar i IT-system. Aktuell forskning från Högskolan i Skövde visar att många organisationer gör stora investeringar i IT-system utan att först ha genomfört någon analys av hur detta långsiktigt påverkar den egna verksamheten. 

Dagens praktik befinner sig långt ifrån regeringens och E-delegationens ambition om att undvika beroenden av enskilda leverantörer för att därigenom långsiktigt uppnå bästa möjliga kostnadseffektivitet. Skövdeforskaren Björn Lundell menar att dagens situation är mycket problematisk och att många investeringar görs helt utan föregående analys. 

– I vår forskning ser vi att många organisationer helt struntar i regeringens och E-delegationens direktiv. Istället väljer de lösningar som inte bygger på öppna standarder. Det kan bero på bristande kompetens eller att det inom IT-området finns en tradition av att alltid köpa från en och samma leverantör, förklarar Björn Lundell.

För att skapa en långsiktigt hållbar e-förvaltning krävs att den information som upprättas i olika handlingar kan förvaltas av program från olika leverantörer och att dessa går att ta del av under hela den tid som handlingen är aktuell. En strategi för detta är att ställa krav på öppna standarder.

– Det finns en fara med att göra sig beroende av ett slutet format som kräver en viss applikation som endast tillhandahålls av en leverantör eftersom organisationen då förlorar kontrollen över de egna IT-systemen, påpekar Björn Lundell.

Björn Lundell arbetar vid Forskningscentrum för Informationsteknologi vid Högskolan i Skövde. Han och hans kollegor i forskargruppen Software Systems, har under flera år inriktat sin forskning mot system baserade på öppen källkod och öppna standarder. Gruppen har bland annat undersökt svenska myndigheters strategier för att hantera öppna standarder och vilken beredskap som finns för att hantera öppna dokumentformat.

– Vissa kommuner är längre fram i sitt IT-tänkande och har tydliga strategier för hur de ska förvalta sin information och kommunicera med omvärlden. Men tyvärr finns också många som saknar medvetenhet om de risker och problem de utsätter den egna verksamheten för. Med krav på öppna standarder och en ordentlig analys inför nya investeringar kan organisationer konkurrensutsätta leverantörer av IT-system på ett annat sätt än idag, säger Björn Lundell.

För mer information:
Björn Lundell, Universitetslektor vid Högskolan i Skövde
E-post: bjorn.lundell@his.se
Telefon: 0500 – 448319

IT-baserade informationssystem används för att samla in, lagra och bearbeta information och statistik, och många organisationer och företag investerar mycket tid och pengar i nya system för att effektivisera sin verksamhet och öka konkurrenskraften. Henrik Wimelius vid institutionen för informatik har i sin avhandling följt hur en större organisation verksam inom hälso– och sjukvårdsområdet infört ett så kallat Enterprise Content Management-system.

Investeringen fick en oavsiktlig följdverkning – flera överlappande och till stor del inkompatibla informationssystem tilläts samexistera.

– Trots att man visste att situationen försämrade kapaciteten att hantera information, kunde man inte ta sig ur den, något som både är intressant och paradoxalt, säger Henrik Wimelius.

I det studerade exemplet visade det sig att tre organisatoriska konflikter låg bakom den oavsiktliga konsekvensen.

– Det fanns spänningar mellan ökad kontroll och ökat stöd, mellan nya tekniska lösningar och existerande rutiner, och mellan toppstyrning och gräsrotsstyrning, förklarar Henrik Wimelius, och tror att liknande konflikter är vanliga på många andra arbetsplatser.

För att undvika att hamna i samma knepiga situation, finns det enligt Henrik Wimelius några bitar som är värda att fundera över när nya IT-baserade lösningar ska införas. Till att börja med bör organisationer och företag noga undersöka det sammanhang som den nya tekniken ska införas i, och lägga ner mindre tid på teoretiska organisationsscheman.

– Tänk igenom hur arbetet fungerar i praktiken. Ofta finns mer eller mindre dolda arbetssätt som är viktiga att ta hänsyn till, säger Henrik Wimelius.

För att undvika oklarheter i vad tekniken ska användas till, bör också krav och behov som står i konflikt med varandra lyftas fram före systemen införs. Plattformssystem kan till exempel både användas för att leverera specialiserat stöd och för att införa gemensamma arbetssätt. Förbered även medarbetare på att nya IT-system ställer stora krav på teknik och organisation.

– En teknisk lösning passar sällan på en gång, utan ofta krävs att man anpassar både rutiner och strukturer, menar Henrik Wimelius.

Han rekommenderar också en översyn av tidigare och möjliga framtida tekniska system, och att en färdig strategi för teknikimplementation utvecklas. Dessutom bör det finnas en tydlig kommunikationskanal mellan enheter som ansvarar för informationshantering och hantering av IT-baserade lösningar.

Henrik Wimelius, institutionen för informatik, Umeå universitet, försvarade tidigare i vår sin avhandling med titeln Duplicate Systems: Investigating unintended consequences of information technology in organizations. Svensk titel: Dubblerade system: en undersökning av oavsiktliga konsekvenser av informationsteknologi i organisationer.

Fakultetsopponent var professor Jan Damsgaard, Center for Applied Information and Communication Technology, Copenhagen Business School.

För mer information, kontakta:
Henrik Wimelius
institutionen för informatik, Umeå universitet,
Telefon: 090-786 7902, 070-3181346
E-post: henrik.wimelius@informatik.umu.se

Läs hela eller delar av avhandlingen

Intresset för investeringar i riskkapitalfonder har ökat dramatiskt under de senaste åren, inte minst bland institutionella investerare. Till exempel har det investerade kapitalet i svenska riskkapitalfonder mer än tredubblats sedan 1990-talet. Trots detta är kunskapen om riskkapital som tillgångsslag, ett investeringsområde som anses betydligt mer komplicerat jämfört med investeringar i andra tillgångar såsom publika aktier eller räntebärande papper, fortfarande högst begränsad.

Anna Söderblom vid Handels­högskolan i Stockholm bidrar med sin avhandling ”Private Equity Fund Investing” till en förbättrad kunskap om tillgångsslaget i sig och framförallt om hur institutioner kan optimera sina investeringsstrategier och därmed förbättra avkastningsmöjligheterna.

Anna Söderblom undersöker i avhandlingen hur institutionella investerare kan optimera sina investeringar med utgångspunkt från den egna organisationens särdrag såsom tidigare erfarenhet, kapitalstorlek, närhet till marknaden, övergripande målsättning, etc. Bland annat undersöks vilka institutionella investerare som är speciellt nöjda med denna investeringsverksamhet.

Givet komplexiteten är det inte överraskande att institutioner med gedigen erfarenhet från tillgångsslaget och stora kapitalbaser är mer tillfredsställda med sin avkastning än andra investerare. Men även vissa investerargrupper med mer begränsad kunskap om riskkapital och betydligt mindre kapital avsatt för denna typ av investeringar visar sig vara mycket nöjda med de finansiella resultaten.

– Det är intressant att notera att somliga institutioner med relativt begränsad expertis på området väljer en investeringsstrategi baserad på att ”ta rygg” på mer insatta kollegor i branschen, dvs tar beslut om investeringar med utgångspunkt från andras agerande, och menar att detta har lett till tillfredställande resultat, säger Anna Söderblom. Detta innebär att det uppenbarligen finns flera framgångsrika investeringsstrategier – det gäller bara för respektive institution att välja den som är optimal för den egna organisationen.

I avhandlingen undersöks också mer specifikt hur strategier avseende benägenhet att investera i nya, i motsats till investeringar i mer erfarna, riskkapitalföretag påverkar de finansiella resultaten. Studien visar att graden av osäkerhet i kombination med riskvillighet och status har stor påverkan på avkastningen.

– Resultaten visar att institutioner som har stor erfarenhet från investeringar i riskkapitalfonder, och därmed anses ha hög status i marknaden, kan minska sin riskexponering genom att undvika investeringar i nya och oprövade team men ändå få god avkastning, säger Anna Söderblom. Detta kan förklaras med att sådana institutioner alltid är välkomna att investera i en fond oavsett om de investerat tidigare eller inte. Något som institutionella investerare med lägre status inte kan räkna med, och därmed i större utsträckning främjas av en större andel investeringar i riskapitalfonder förvaltade av mer oprövade team.

Avhandlingen ”Private Equity Fund Investing: Investment strategies, Entry order and Performance” kan beställas från Handelshögskolan i Stockholm på EFI.publications@hhs.se.
 
Handelshögskolan i Stockholm (Stockholm School of Economics, SSE) är den mest framstående handelshögskolan i norra Europa. Sedan grundandet 1909 har Handelshögskolan förädlat talanger för ledande befattningar inom näringslivet och den offentliga sektorn. Handelshögskolan har en stark internationell position med representation i Lettland och Ryssland och erbjuder ett antal utbildningsprogram, som återkommande rankas bland topp tio i Europa. Handelshögskolan erbjuder kandidat-, master- och MBA-program, liksom doktorandutbildning och executive education. Dessutom bedrivs världsledande forskning inom områden som nationalekonomi, finansiell ekonomi, redovisning, ledarskap och marknadsföring. Handelshögskolan är certifierad av EQUIS (European Quality Improvement System), som garanterar att undervisning såväl som forskning håller högsta internationella klass och är också Sveriges representant i CEMS (The Global Alliance in Management Education).   

Kontaktinformation
För ytterligare information eller kommentarer, vänligen kontakta: Anna Söderblom, anna.soderblom@hhs.se, 070-940 90 01

Mer än vart femte barn lider av övervikt. Det är dubbelt så många jämfört med för tjugo år sedan, och antalet med fetma har ökat ännu mer. Kostvetaren Maria Waling vid Umeå universitet har i sin avhandling undersökt om det går att förbättra barns matvanor och hälsa genom ett särskilt livsstilsprogram.

I studien ingick 105 överviktiga 8–12-åringar. Hälften av barnen fick delta i ett livsstilsprogram och hälften av barnen fungerade som en jämförelsegrupp. Livsstilsprogrammet bestod av fjorton gruppträffar under det första året, och under år två gavs fortsatt stöd genom en webbplattform.

Studien visar att deltagare i programmet fick något förbättrade matvanor. Barnen åt mer nyttiga produkter och drack mindre sötade drycker än kontrollgruppen. Bägge gruppernas BMI (Body Mass Index) ökade också i mindre utsträckning än vad som förväntas i åldersgruppen.

– Resultaten visar att kosten går att förbättra, säger Maria Waling, men påpekar samtidigt att livsstilsprogrammet hade mindre effekt än väntat på barnens kroppsmått och metabola hälsa.

– Därför är det viktigt att satsa på förebyggande åtgärder och tidigt fokusera på barns matvanor för att förhindra att övervikt utvecklas överhuvudtaget.

Enligt Maria Waling går det att understödja bra matvanor på många nivåer i samhället, och en fördel med insatser i till exempel förskola och skola är att alla barn kan delta. Skolan är också en bra första kontakt för föräldrar som misstänker att deras barn väger för mycket.

– Oroliga föräldrar kan kontakta skolhälsovården, som kan hjälpa till med att räkna ut ett BMI som är speciellt anpassat för barn.

Fakta om disputationen
Fredag den 10 juni försvarar Maria Waling, institutionen för kostvetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Dietary and metabolic effects of a 2-year lifestyle intervention on overweight and obese children. Svensk titel: Effekten av en 2-årig livsstilsintervention på kostintag och metabol hälsa bland barn med övervikt och fetma. Disputationen äger rum kl. 09.00 i hörsal C, Samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är docent Marie Löf, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Näringslära, Linköpings universitet, Sverige.
Kontaktuppgifter:

Maria Waling,
institutionen för kostvetenskap, Umeå universitet
Telefon: 073-056 2281, 090-786 6483
E-post: maria.waling@kost.umu.se

Läs hela eller delar av avhandlingen [Ref 1]

Avhandlingen innehåller i vissa avseenden unikt material som publiceras för första gången. De viktigaste fallen är Libanonkriget 2006 då EU för ett tag övervägde att ingripa militärt men sen inte gjorde det och EU:s militära insats i Demokratiska Republiken Kongo under presidentvalen där hösten 2006.

Ett syfte med avhandlingen är att bidra till ökad förståelse varför vissa konflikter blir utvalda för intervention och andra inte blir det. Ett annat är att visa hur olika faktorer bidrar till att driva fram eller hålla tillbaka EU:s militära operationer. I centrum står förhållandet mellan politiska faktorer och resursfaktorer samt mellan den som intervenerar och den som blir utsatt för intervention.

Katarina Engberg konstaterar att multilaterala interventioner blivit allt vanligare sedan kalla krigets slut. Inom ramen för dessa har det i praktiken uppstått en internationell arbetsfördelning där regionala organisationer som EU, men också den Afrikanska Union (AU) spelar en ökande roll. EU:s roll har under 00-talet varit att utföra mindre men krävande operationer på FN:s uppdrag i Afrika och att vara avlösare till NATO efter krigen på Balkan.

De lokala aktörerna i insatsområdena spelar en ökad roll för om en operation kan bli av eller inte. Ett godkännande av de regionala organisationerna i området har i praktiken varit avgörande. Vidare visar Katarina Engberg att EU lidit av sin begränsade ledningsförmåga och den resursbrist som uppstått därför att krigen i Irak och Afghanistan lett till en överansträngning av den globala tillgången på marktrupp.

– De regionala organisationerna borde vara bättre representerade när FN och dess säkerhetsråd diskuterar om en militär operation skall genomföras eller ej. Vidare bör det föras en mer öppen diskussion om grunderna för om en konflikt skall väljas ut för intervention. Idag avgörs detta i hög grad av ett fåtal centrala aktörer som ”kan spela det institutionella pianot”, säger Katarina Engberg.

För mer information, kontakta Katarina Engberg, tel: 070-398 5601 e-post: katarina.engberg@defence.ministry.se

Ladda ner avhandlingen [Ref 1]från universitetets hemsida. 
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se