Glioblastom är den vanligaste primära hjärntumören som drabbar vuxna. Den behandling som erbjuds idag inkluderar operation, strålning och cytostatika men trots det är medelöverlevnaden endast cirka ett år och bot saknas.

En strategi för framtidens cancerbehandling är att utveckla skräddarsydda lösningar där man använder sig av patientens genetiska profil för att avgöra vilken behandling som ska sättas in. Tumörceller oskadliggörs genom att hämma deras tumörbildande förmåga. Det kan göras genom att döda cellerna, men också genom att tvinga dem att mogna ut till celler som saknar självgenererande förmåga.

Den senare tidens forskning har visat att glioblastom kan delas in i tre-fyra olika undergrupper, där varje grupp uppvisar specifika genetiska förändringar. En av grupperna, benämnd proneural, karakteriseras av att de uppvisar en ökad tillväxtfaktorsignalering via PDGF-receptorer och det är den typen av glioblastom som har undersökts i den aktuella studien.

Uppsalaforskarna har genom att använda sig av en musmodell som kan efterlikna den proneurala typen av glioblastom funnit att tumörcellerna kan oskadliggöras genom att hämma deras produktion av tillväxtfaktorn PDGF. Tumörcellerna isolerades och expanderades i kultur, och deras förmåga att dela sig och ge upphov till nya tumörer analyserades.

– Vi fann att då vi hämmade produktionen av PDGF så slutade tumörcellerna att växa och förlorade sin tumörbildande förmåga. Istället visade de tecken på att mogna ut till oligodendrocyter, en normal stödjecell i hjärnan, säger Lene Uhrbom, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet.

Lene Uhrbom och hennes doktorand Yiwen Jiang har funnit att tumörcellernas förhöjda produktion av tillväxtfaktorn PDGF hämmar cellerna från att mogna ut. Nu vill de gå vidare och ta reda på hur PDGF reglerar den här processen för att på så sätt försöka hitta signalvägar och målproteiner som kan användas för att styra tumörceller att mogna ut istället för att ge upphov till nya tumörceller. Det skulle i förlängningen kunna leda till utvecklingen av ny behandling för patienter diagnostiserade med den proneurala typen av glioblastom.

För mer information, kontakta: Lene Uhrbom, tel: 070-666 58 47 eller 018- 471 50 63, e-post: lene.uhrbom@igp.uu.se

“PDGF-B Can Sustain Selfrenewal and Tumorigenicity of Experimantal Glioma-Derived Cancer-Initiating Cells by Preventing Oligodendrocyte Differentiation”, Yiwen Jiang, Maria Boije, Bengt Westermark and Lene Uhrbom, Neoplasia [Ref 1]volume 13, issue 6

 
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Anna Gavanas är Socialantropolog och Docent vid Institutet för Framtidsstudier och har studerat elektronisk dansmusikkultur. Hon löser detta problem genom att utarbeta ett angreppssätt att illustrera elektronisk musikscen via ljud, som ett komplement till text. En audiovisuell presentation av detta projekt, Nomads In Sound, kommer bl.a. att göras på den internationella kulturstudiekonferensen ACSIS (Norrköping 16:e juni). Detta inom en session om DJkultur, som sammanfaller med projektets publicering i ett specialnummer av Dancecult, den internationella tidskriften om elektronisk musikkultur (se dj.dancecult.net).
 
I det audiotextuella projektet Nomads In Sound har Gavanas gått samman med de svenska och utländska DJs/producenterna Aimnbreak, DJ Aroma, Bass Trolls, Foona, jgb, Kutterfugel, Nuphlo och Ombudsman. De medverkande har specialkomponerat låtar som illustrerar hur elektronisk dansmusikscen verkar för en rad intentioner utöver själva musiken; samhörighet, motstånd, kollektiva visioner och frihetszoner från förtryck.
 
Det är en vanlig fördom att dansmusik, och i synnerhet elektronisk dansmusik saknar mening och intention utöver sig självt för att den sällan kretsar kring låttexter. Elektronisk dansmusik, till skillnad från exempelvis rock eller hip hop, grundar sig sällan i påtagliga verbala budskap men rör sig trots detta i politiska och andliga dimensioner. Elektronisk dansmusik förmedlar dessutom privata och kollektiva minnen och associationer; mobiliserar sociala rörelser och utövar inflytande över människors kroppar, tankar och känslor.
 
DJs/ producenter är därför speciellt lämpade som guider i ordlösa ljudvärldar och kan komplettera forskarens språkliga verktyg:
 
– DJs berättar historier med hjälp av att väva samman ljudelement i samspel med människors kroppar, känslor och sinnes-stämningar; mellan och bortom ord, språk och sociala kategorier, säger Anna Gavanas.
 
Dessutom besitter DJs/ producenter ett slags sjätte sinne som känner av sinnesstämningar och kommunicerar bortom och mellan språkliga begrepp:
 
-DJs/producenter utvecklar sina sinnen till att uppfatta och manipulera kroppsliga och ljudmässiga fenomen som ”vanligt folk” inte uppfattar; de använder sin teknologi som en utväxt av den egna kroppen för att kommunicera och besitter därmed en slags cyborg-sensualitet, säger Anna Gavanas.
 
För mer information kontakta:
Anna Gavanas, Institutet för Framtidsstudier, 08-402 12 50, anna.gavanas@framtidsstudier.se
Här finns låtsamlingen Nomads In Sound

Institutet för Framtidsstudier tar fram kunskapsunderlag om de stora framtidsfrågorna och verkar för en offentlig framtidsdebatt. Nuvarande forskningsprogram har en samhällsvetenskaplig och humanistisk profil. Vi studerar hur människor ordnar sina liv och hur samhällets olika organisationer griper in i och påverkar levnadsvillkoren. Vi analyserar samspelet mellan det lokala och det globala, mellan människor, företag och organisationer. 

Att vara attraktiv på arbetsmarknaden idag förutsätter ett livslångt lärande. Men för att kunna ta del av kurser och annan utbildning krävs goda kunskaper i att läsa och skriva, vilket blir en kamp för alla dem med läs- och skrivsvårigheter.
Nadja Carlsson har i sin avhandling intervjuat 56 vuxenstudenter med läs- och skrivsvårigheter för att ta reda på vilka svårigheter de möter när de studerar i vuxen ålder, i vilka situationer svårigheterna uppstår och vilka konsekvenserna blir. Deras svårigheter analyseras ur ett livsvärldsperspektiv.

Studien visar att det är inom tre områden som vuxenstudenten med läs- och skrivsvårigheter kämpar.

– För det första finns det underförstådda samhälleliga krav om förkunskaper som en individ ska ha och när en individ inte uppnår dessa blir det svårt. För det andra handlar det om varje enskild individs försök att hantera sina misslyckanden med att tillgodogöra sig utbildningen och att prestera resultat och för det tredje finns en existentiell dimension där individen jämför sig med andra och inte känner sig bra nog, säger Nadja Carlsson, som själv är speciallärare med en mycket lång erfarenhet av kommunal vuxenutbildning.

Studien pekar på lärarnas betydelsefulla roll och på möjliga vägar för ett framgångsrikt lärande trots studiehinder.

– Det är viktigt att lärare, för att kunna möta eleverna, får inblick i hur studerande med läs- och skrivsvårigheter upplever undervisningen. Det kan handla om att läraren går igenom alldeles för fort, inte förklarar från grunden, utgår ifrån att alla redan har en bra studieteknik eller inte ger tydliga studieanvisningar. Riktigt förödande för den här gruppen studerande kan exempelvis vara en abstrakt läraruppmaning som exempelvis att ta ut det viktigaste ur en lång text, säger Nadja Carlsson.

– Alla kan nå ett framgångsrikt lärande trots studiehinder. Inte minst finns bättre tekniska hjälpmedel idag. Den stora svårigheten generellt är dock att få tillräckligt med tid. Oavsett hjälpmedel behöver studerande med läs- och skrivsvårigheter mer tid med att utveckla skriftspråket.

Fakta:
Cirka 20 procent av svenskarna har läs- och skrivsvårigheter, en fjärdedel av dem bedöms ha dyslexi, vilket innebär att personen har svårt med kopplingen mellan hur bokstäverna ser ut och hur de låter. Läs- och skrivsvårigheter kan också bero på ett svagt korttidsminne, problem med ordmobiliseringen, koncentrationssvårigheter, problem med arbetsminnet eller ovana vid ett abstrakt skriftspråk.

Kontaktinformation
För mer information:
Nadja Carlsson, telefon: 0737–38 93 97, e-post: nadja.carlsson@mbox200.swipnet.se

Nadja Carlsson lägger fram sin avhandling I kamp med skriftspråket. Vuxenstuderandes med läs- och skrivsvårigheter i ett livsvärldsperspektiv vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet.
Tid: fredag 10 juni, kl 13.15,
Plats: Kjell Härnqvistsalen, Pedagogen hus A källarplan, Västra Hamngatan 25, Göteborg

– Vi har anlitat 17 ledande namn i Norden för att skriva om den period de känner bäst, säger Claes Caldenby, professor i Arkitekturens teori och historia på Chalmers och huvudredaktör för boken.

Arkitekturteoriernas historia är en berättelse om en yrkeskulturs utveckling och samtidigt en repertoar av förhållningssätt som kan framstå som på en gång främmande och märkligt aktuella.
Arkitekturens historia är mångtusenårig. Också arkitekters skrivande kring sitt arbete har en mycket lång tradition. Syftena har varit flera – att argumentera för arkitekturens betydelse inför beställare och byggherrar, att hävda ett visst synsätt gentemot andra arkitekter eller att förmedla kunskap till nya generationer.

Arkitekturteori kan sägas vara både uttalade eller outtalade föreställningar om vad arkitektur är eller borde vara.

Boken kostar 297 kr (inkl moms) + porto (ISBN 978-91-540-6041-2, 500 sidor, Formas 2011) och kan beställas på www.formas.se [Ref 1], från Formas kundtjänst, tel 08-690 95 22, fax 08-690 95 22, formas.ldi@liber.se eller genom bokhandeln.

Inledning (pdf)
Innehåll (pdf)

För mer information och recensionsexemplar kontakta:
Ulla Save-Öfverholm, Forskningsrådet Formas, ulla.save@formas.se, tel 08-775 40 01 eller 073 656 20 21

Formas har till uppgift att främja och stödja grundforskning och behovsmotiverad forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Den forskning som stöds ska vara av högsta vetenskapliga kvalitet och av relevans för rådets ansvarsområden. Formas får också finansiera utvecklingsverksamhet i begränsad omfattning.

– Jag har hittat en förklaring på ett fenomen som forskare letat efter i 50 år.
Så beskriver doktoranden Per-Olof Syrén det arbete som han hängivit sig åt under de senaste 4 åren.

Det handlar om enzymdesign och forskning om enzymer. Både arbetet och resultatet är häpnadsväckande, i synnerhet som ett enzym består av inte mindre än 6 000 atomer vilket tar sin tid att studera.

– Vad jag har upptäckt är en interaktion mellan två atomer i proteaser, vilket är en grupp av enzymer. Interaktionen förklarar varför proteaser är aktiva mot peptider. Denna interaktion har forskare missat tidigare, så upptäckten är viktigt, säger Per-Olof Syrén.

Just den här interaktionen finns i HIV-proteas, vilket är ett protein som behövs för spridning av viruset. Det är därför som Per-Olof Syréns upptäckt leder till ett nytt tänkande för hur nya effektiva bromsmediciner för HIV-smittade ska kunna designas.

– Nya läkemedel som omöjliggör denna interaktion är ett tänkbart scenario, säger Per-Olof Syrén.
Men det finns också andra tänkbara framtida användningsområden för forskningsresultatet.

– Som exempel kan nämnas ett tvättmedel som är supereffektivt, nya material som till exempel nya plaster som kan användas till kläder, eller för att innesluta läkemedel. Även material för ytbehandlig – till exempel en ny form av plastfilm på träbord, är tänkbart. Sådana material skulle kunna vara bra ersättare till tryckimpregnering av trä som inte är miljövänligt, säger Per-Olof Syrén.

Han tillägger att näringslivet och industrins behov av enzymer som kan användas till finkemi och nya material är stort. Det är det som kallas grön kemi. Per-Olof Syrén inflikar också att hans handledare Karl Hult, professor i biokemi vid KTH, har varit högst delaktig i forskningen.
För mer information, kontakta Per-Olof Syrén på 070 – 340 49 90 eller per-olof.syren@biotech.kth.se.

– Detta är ett viktigt framsteg. I höstas kunde vi rapportera att vi för första gången fångat anti-atomer. Men då höll vi kvar dem i bara ungefär en femtedels sekund. Nu har vi visat att vi kan hålla dem 5000 gånger längre, tillräckligt länge för att börja studera deras egenskaper, säger Svante Jonsell vid Fysikum, Stockholms universitet.

Antimateria finns inte naturligt på jorden, men kan skapas i partikelacceleratorer. Att lagra anti-atomer är dock svårt eftersom de förstörs så snart de kommer i kontakt med vanlig materia. Anti-atomerna hålls därför fast i vakuum med hjälp av magnetfält. Hur lång tid de kan hållas fast beror på hur bra vakuumet i fällan är.

De nya resultaten betyder att det är möjligt att börja söka efter eventuella skillnader mellan antimateria och vanlig materia. De vanligtvis accepterade teorierna inom fysiken säger att materia och antimateria ska vara identiskt lika. Samtidigt så kan vem som helst konstatera en viktig skillnad – materia finns överallt runt om oss, men antimaterian saknas. Detta är ett mysterium som forskarna vid ALPHA hoppas att studier av anti-atomer kan kasta ljus på.

Dessutom är 1000 sekunder tillräckligt länge för att anti-atomerna ska hinna göra sig av med all överskottsenergi och nå sitt kvantmekaniska grundtillstånd, samma tillstånd som de vanliga atomerna man vill jämföra dem med normalt befinner sig i. Antalet infångade anti-atomer har också ökat. Totalt har man nu sett kring 300 i fällan, mot 38 i höstas.

– Det är fortfarande få. Men det kan vara tillräckligt för att göra de första studierna, säger Svante Jonsell.

Artikeln i Nature Physics: Confinement of antihydrogen for 1,000 seconds

ALPHA [ (Antihydrogen Laser PHysics Apparatus) är ett samarbete mellan 15 institut i 8 länder, med syfte att skapa, fånga och studera antiväte. ALPHA startades år 2005 som en efterföljare till ATHENA-experimentet, där anti-atomer i stora mängder skapades för första gången år 2002. Experimentet ligger vid det europeiska partikelfysiklaboratoriet CERN och använder antipartiklar från dess Antiproton Declerator (AD). Det svenska bidraget till ALPHA finansieras av Vetenskapsrådet.

Ytterligare information
Docent Svante Jonsell, Fysikum, Stockholms universitet, tfn 08-5537 8625, mobil 076-828 78 27, e-post jonsell@fysik.su.se
 
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.

Flera av de ungdomar som intervjuats via chatt menar att vuxna ofta vill ”ta över” den ungas liv, att ta kontrollen över situationen. Rädslan handlar om att vuxna kan ge vidare information till föräldrar, och att ett åtgärdsprogram ska sättas in mot den unges egen vilja.

– Unga har ett behov av att prata om och dela sina erfarenheter eller oroliga funderingar med vuxna. Många av de som har intervjuats i den här studien säger att de vågar uttrycka dessa tankar och funderingar bättre för vuxna online, säger Cecilia Löfberg som är forskningsledare för projektet.

Forskningsprojektet ”Att uttrycka det svåra online” visar att de unga som vänder sig till UMO.se, Tjejzonen.se och Killfrågor.se – sajter som riktar sig till ungdomar för att ge råd och stöd – uppskattar möjligheten att kunna kommunicera med vuxna utan att mötas i det fysiska rummet. På sajterna finns olika sätt för unga att ta reda på svar kring saker de undrar över eller att uttrycka sig kring vad de upplever som intima, känsliga eller svåra frågor i vardagen. De uttrycker en lättnad i att använda nätet för dessa frågor och de understryker att anonymiteten på nätet ger en möjlighet att undvika andra människors (ofta vuxnas) inblandning i deras liv samtidigt som de kan ta del av vuxnas kunskap, hjälp och stöd.

Studien har genomförts i nära samverkan med de tre organisationerna som står bakom de sajter som studerats. Projektet finansieras av KK-stiftelsen och bedrivs vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet. Verksamma forskare i projektet är Cecilia Löfberg samt Margareta Aspán.

Ytterligare information
Cecilia Löfberg, tfn 08-16 39 71, mobil 070-728 28 46, e-post cecilia@edu.su.se

Forskningsprojektets webbplats
 
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.

Reyna-boskapen är den enda kvarvarande nötkreatursrasen i Nicaragua med ursprung i det djurmaterial som kom till Latinamerika i samband med den spanska kolonisationen i slutet av 1400-talet. Som så många av de raser av olika djurslag som härrör från denna tid kallas de Creol-raser och har under århundradenas lopp anpassats till tropiska förhållanden.

Reynadjuren blev dokumenterade i Nicaragua först på 1950-talet. Numera finns de endast i fem besättningar med totalt ca 300 kor. Eftersom det inte finns något ordnat avelsarbete med rasen kunde man misstänka att inavel förekommer, och att man behöver ett avelsprogram som både kan rädda rasen och utveckla den.

Roldan Corrales har i sin doktorsavhandling vid SLU därför undersökt förekomsten av inavel och kartlagt sådana egenskaper som ålder vid första kalvning och kalvningsintervall som mått på rasens fruktsamhet, samt mjölkavkastning. Detta har legat till grund för ett avelsprogram. Han har använt data från tre Reyna-besättningar till sin analys.

Av undersökningarna framgick att inavelsgraden var hög, särskilt i en av de studerade besättningarna. Negativa effekter av inaveln kunde påvisas för fruktsamhetsegenskaperna. Mjölkavkastningen uppgick till knappt 1 000 kg per laktation (då kon producerar mjölk efter kalvning) när korna mjölkades en gång om dagen, medan den var 1 700 kg om korna mjölkades två gånger om dagen. Dessutom producerade korna mjölk till sina diande kalvar.

Reyna-kornas mjölk visade sig ha en ovanligt hög proteinhalt. Stora skillnader i avkastning förelåg dock mellan olika tidsperioder och mellan besättningarna. Också för ålder vid första kalvning och kalvningsintervall var det stora skillnader mellan besättningarna, vilket tyder på att produktiviteten skulle kunna öka avsevärt genom bättre utfodrings- och skötselrutiner.
Såväl mjölkavkastning som kalvningsintervall visade en betydande arvbarhet, vilket innebär att produktiviteten också kan förbättras genom avelsarbete.

Roldan Corrales har utarbetat förslag till avelsprogram som bygger på ett utökat antal kor och användning av många tjurar. För att bryta inaveln kan man behöva importera sperma från tjurar av andra Creol-populationer i Centralamerika, dit Reynadjur tidigare har exporterats.
———————————
MSci Roldan Corrales, institutionen för husdjursgenetik, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Population structure and phenotypic characterization as a basis for conservation and sustainable use of Reyna Creole cattle in Nicaragua”. Disputationen avser filosofie doktorsexamen.
Tid: onsdagen den 8 juni kl 13.15
Plats: sal L, Undervisningshuset, Ultuna
Opponent: Prof. Arthur Mariante, Brasilien

Mer information
Roldan Corrales, 018-67 19 80, 070-4791876, Roldan.Corrales@slu.se; Roldan.Corrales@yahoo.com (talar engelska)
Jan.Philipsson@slu.se, 018- 67 12 01, 070-848 87 99 (en av handledarna)
Avhandlingen, http://pub.epsilon.slu.se/8147/

SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.

Deltagarna kommer att lära av varandra och ta med utbildningsidéer hem. Detta gör de genom att arbeta i dialog och utbyta erfarenheter med varandra från miljölärarutbildning i socialt, ekonomisk och ekologiskt hållbar utveckling.

– Sammanhangen i Sverige och Södra Afrika är mestadels väldigt olika, men de stora utmaningarna i arbetet med hållbar utveckling som vi alla står inför är oftast desamma. Genom detta internationella utvecklingssamarbete undersöker vi hinder och lösningar tillsammans för att kunna utveckla och förfina våra metoder och innehåll genom att använda våra delade erfarenheter och kunskaper. Det är en väldigt fruktbärande erfarenhet och början på ett mycket intressant samarbete, säger  Isabel Enström, ESSAs program koordinator.

Om SWEDESD:
Det Svenska internationella centret för lärande för hållbar utveckling (SWEDESD) är en avdelning inom Högskolan på Gotland. Centrumet finansieras av Sida, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, sedan januari 2008. SWEDESD syfte är att underlätta och stödja utbildning och lärande inom området hållbar utveckling. Lärande som resulterar i seriöst engagemang för hållbar utveckling.

SWEDESD webbplats.

Kronisk smärta, definierad som icke cancerorsakad smärta från rörelseapparaten, kan begränsa vardagsaktiviteter, social funktion och livskvalitet för vissa personer samt medföra stora samhällsekonomiska kostnader. Kontrollerade studier visar att en kognitiv, beteendeinriktad rehabilitering i samarbete mellan flera yrkesgrupper har positiv effekt på funktionen medan resultatet mätt i sjukskrivningsgrad varierar.

För att underlätta nationella jämförelser och möjliggöra granskning av enstaka rehabiliteringsprogram, startade Svensk rehabiliteringsmedicinsk förening det Nationella registret över smärtrehabilitering (NRS), som sedan 1998 har samlat data från de ca 20 000 patienter som remitterats till rehabiliteringsenheterna i Sverige. Avhandlingen använder framför allt det självrapporterade frågeformulär om smärtan och dess konsekvenser som ingår i registret.

Sammanställningen visar att de patienter som remitteras till rehabilitering har mycket olika sociala förhållanden och förväntningar, trots stora likheter i smärtans omfattning och det handikapp den orsakar. Den kognitivt beteendeinriktade smärtrehabilitering som genomfördes visade förbättringar enligt självskattningsformuläret Multidimensional Pain Inventory (MPI) efter avslutat smärtrehabiliteringsprogram, och dessa förbättringar kvarstod även efter ett år.

Dessutom minskade dessa program antalet heltidssjukskrivna ett år efter avslutat program. Fynden bör dock tolkas med viss försiktighet eftersom det är fråga om en observationsstudie där patienterna är sina egna kontroller. Resultaten tyder även på ett behov av att skräddarsy rehabiliteringsstrategier på olika sätt för män och för kvinnor samt för personer med skilda smärthanteringsmönster.

Vanja Nyberg är uppvuxen i Karesuando, Norrbottens län, och bor i Umeå där hon har tjänstgjort som sjukgymnast främst inom smärtrehabiliteringen vid Norrlands universitetssjukhus. Hon är doktorand vid enheten för rehabiliteringsmedicin, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet, där hon kan nås på
tel. 090-785 17 66 e-post vanja.nyberg@rehabmed.umu.se

Fredag 10 juni försvarar Vanja Nyberg, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Pain rehabilitation in Sweden – a national quality registry study (Svensk titel: Smärtrehabilitering i Sverige – en studie av nationellt kvalitetsregister-data).

Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS.
Fakultetsopponent är professor emeritus Jan Ekholm, Karolinska institutet.

Läs hela eller delar av avhandlingen

Bo Widerberg är berömd för filmer som Kvarteret korpen, Elvira Madigan och Mannen på taket. Som regissör av tv-teater är han mindre känd. Niklas Persson Webjörn har studerat de sju tv-föreställningar Bo Widerberg gjorde mellan 1979 och 1992. Bland pjäsförfattarna finns namn som August Strindberg, Arthur Miller och Lars Norén.

– Widerbergs tv-uppsättningar väckte på sin tid stor uppmärksamhet, och inte sällan var han själv en bidragande orsak till att det uppkom diskussioner i pressen om hans verk, säger Niklas Persson Webjörn.

Den kände regissören gjorde ofta provocerande uttalanden, som till exempel att Ingmar Bergman och Dramaten företrädde en konstgjord skådespelarstil och att det därför var bättre att arbeta med amatörer. Men bakom provokationerna anades en allvarligt syftande idé: att tillsammans med skådespelarna skapa en ny typ av tv-teater. Niklas Persson Webjörns forskning visar att rollanalysen inte utgick från rollfiguren utan från skådespelarna själva; deras personliga erfarenheter, och inte minst deras relation till varandra.

– Han valde ofta skådespelare till roller som kontrasterades mot deras image. Som exempel kan nämnas att Widerberg rekryterade Tomas von Brömssen och Sten-Åke Cederhök från Albert och Herbert i rollerna som far och son Ekdal i Ibsens Vildanden.

Influerad av bland annat amerikansk method acting, utvecklade Bo Widerberg en regimetod som innefattade improvisation och långa analyserande samtal, och där den produktionstekniska aspekten hamnade i andra hand. När han 1979 satte upp sin första tv-föreställning, En handelsresandes död, hamnade han omedelbart i konflikt med den tekniska personalen som inte var vana vid hans arbetsmetod. Hans fortsatte helt enkelt att arbeta på samma sätt i tv-studion som han tidigare gjort inom filmen.

– Det innebar bland annat att Bo Widerberg inte arbetade med fastlagda rörelsescheman för sina skådespelare. Istället använde han massor av film som han senare klippte samman i klipprummet för att finna de bästa scenerna.

Efter två intensiva perioder som tv-teaterregissör gjorde Widerberg comeback som filmare med Lust och fägring stor 1995. Han planerade att fortsätta samarbetet med tv, men han hann inte göra fler tv-föreställningar innan han gick bort 1997.

– Bo Widerberg tillhör definitivt de tv-regissörer som gjorde avtryck. Som förnyare av realismen står han i klass med etablerade dramatiker som Keve Hjelm, Bengt Bratt, Carin Mannheimer och Lars Norén, säger Niklas Persson Webjörn.

Kontaktinformation
Mer information:
Niklas Persson Webjörn, telefon: 031-786 6170, 0707-40 15 03, e-post: niklas.webjorn@filmvet.gu.se

Avhandlingens titel: Bo Widerbergs tv-teater
Tid och plats för disputation: fredagen den 10 juni 2011, kl.13.15, Vasa B, Vera Sandbergs Allé 8, Göteborg
Fakultetsopponent: Fil. dr Per Vesterlund, Gävle
Avhandlingen är utgiven på Sekel förlag: www.sekel.se
Den kan även beställas från författaren (pris 140 kronor).
Abstract finns digitalt publicerat på: http://hdl.handle.net/2077/25515

Bo Widerbergs tv-föreställningar:
En handelsresandes död (1979)
Missförståndet (1981)
Linje Lusta (1981)
En far (1988)
Vildanden (1989)
Hebriana (1990)
Efter föreställningen (1992)

– Det har ansetts vara omöjligt att skapa endast den ena spegelbilden av en molekyl utan hjälpmedel, men jag har lyckats. Med min metod kan industrin producera den version de vill utan att använda katalysatorer, säger Theonitsa Kokoli på institutionen för kemi vid Göteborgs universitet.

Fenomenet med spegelvända molekylstrukturer kallas för kiralitet. Molekylens struktur kan liknas med ett par händer som är lika fast spegelvända i en höger- och en vänsterhand, vilket ger dem olika egenskaper. Vilken form molekylens struktur har gör den antingen till Dr Jekyll eller Mr Hyde. Egenskaperna som skiljer molekylerna åt kan vara harmlösa som till exempel i molekylen limonen, som antingen doftar apelsin eller citron beroende på om molekylen är rättvänd eller spegelvänd.

Läkemedlet Neurosedyn är ett exempel på när de olika formerna av samma molekyl får ödesdigra konsekvenser. Den ena varianten var lugnande och dämpade illamående hos den blivande modern, medan spegelbilden gav allvarliga fosterskador. Neurosedynkatastrofen är en av orsakerna till att det forskas mycket på kiralitet, då det är angeläget att kunna styra vilken form av molekylen som produceras. Forskning som resulterat i flera Nobelpris genom åren.

I biomolekyler som DNA och proteiner förekommer endast den ena formen. I motsats till biomolekyler så gäller inte detsamma när kirala föreningar skapas syntetiskt i labb. Det vanligaste är att man får lika mycket av båda formerna. Ett sätt att skapa kirala former är använda sig av en kiral katalysator men då sker bara en överföring av de egenskaper som redan finns hos katalysatorn.

– Jag har istället jobbat med absolut asymmetrisk syntes där optisk aktivitet skapas. Detta anses vara omöjligt bland många organiska kemister. Jag har använt kristaller i mina reaktioner där de två formerna har kristalliserat i separata kristaller, vilket i sig är ganska ovanligt. Produkten som bildades efter reaktionerna bestod av endast den ena formen, säger Theonitsa Kokoli.

Resultatet av Theonitsa Kokolis forskning är särskilt betydelsefullt för läkemedelsindustrin, men är också användbart vid framställning av smak- och luktämnen. Avhandlingen Homochiral Crystals for Selective Synthesis har framgångsrikt försvarats på en disputation vid Göteborgs universitet. Handledare: Mikael Håkansson
Länk till avhandlingen: hdl.handle.net/2077/24935

Kontaktinformation
KONTAKT:
Theonitsa Kokoli, institutionen för kemi vid Göteborgs universitet
031–786 9107
0707- 18 75 17
theonits@chem.gu.se

Bildtext: Kristaller ordnade så att de bildar en helix. Helix-strukturen är kiral. Foto: Theonitsa Kokoli

Studien, som publiceras i vetenskapstidskriften European Heart Journal, bygger på registerdata från samtliga fall i Sverige där personer födda mellan 1955 och 1970 fått blindtarmen och/eller tonsillerna bortopererade före 20 års ålder, totalt närmare 82 000 personer. I kontrollgruppen ingick cirka 410 000 personer som inte hade genomgått dessa operationer. Deltagarna följdes under drygt 23 år avseende förekomst av hjärtinfarkt.

Resultatet visade att kirurgiskt avlägsnande av blindtarm respektive tonsiller före 20 års ålder var kopplad till en statistiskt säkerställd ökad risk för tidig hjärtinfarkt. Bortopererad blindtarm ökade risken med 33 procent och bortopererade tonsiller med 44 procent. Risken för hjärtsjukdom ökade ytterligare hos unga personer som hade fått både blindtarmen och tonsillerna bortopererade. Däremot fanns det ingen koppling mellan de aktuella operationerna och hjärtinfarkt om ingreppen skedde efter 20 års ålder.

Både blindtarm och tonsiller är lymfoida organ och därmed en del av kroppens immunförsvar, om än inte av avgörande betydelse. Den vanligaste orsaken till att man opererar bort blindtarm och tonsiller är infektion. Forskarna konstaterar att den ökade risken att drabbas av hjärtinfarkt för den aktuella patientgruppen kan höra samman med att blindtarmen och tonsillerna upp till 20 års ålder förefaller spela en viktigare roll i immunförsvaret än efter tonåren. Sedan tidigare vet man också att det finns en tydlig koppling mellan långvarig inflammation i kroppen och ökad risk för hjärtinfarkt.

– Samtidigt måste man komma ihåg att det absoluta antalet personer i den studerade riskgruppen som drabbades av hjärtinfarkt fortfarande ligger på en låg nivå. Det handlar ju om förhållandevis unga personer och en relativ riskökning i förhållande till ett lågt utgångsläge, säger Staffan Ahnve, professor i hjärtkärlmedicin och prevention, som lett studien.

Man räknar med att mellan 10 and 20 procent av alla unga personer har fått blindtarmen eller tonsillerna bortopererade. Forskarna menar att det i framtiden också kan vara intressant att undersöka en eventuell koppling mellan bortopererad blindtarm respektive tonsiller och ökad risk för olika typer av autoimmuna sjukdomar, som exempelvis reumatism. Staffan Ahnve är även verksam som överläkare och kardiolog vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Publikation: ”Childhood appendectomy, tonsillectomy, and risk for premature acute myocardial infarction — a nationwide population-based cohort study”, Janszky I, Mukamal KJ, Dalman C, Hammar N, Ahnve S, Eur Heart J 2011; doi:10.1093/eurheartj/ehr137.

Kontaktinformation
För frågor, kontakta:
Professor Staffan Ahnve
Institutionen för folkhälsovetenskap
Tel: 08-51770067
Mobil: 070-5600062
E-post: Staffan.Ahnve@ki.se

Gravitationen är kanske den mest välkända kraften. Einsteins allmänna relativitetsteori beskriver hur gravitationen fungerar på stora avstånd och hjälper oss förstå hur vårt solsystem håller samman, men på korta avstånd saknas en bra beskrivning av gravitationen. Ett förslag till en sådan beskrivning ges av strängteorin. Här ersätts punktformiga partiklar av mycket små vibrerande strängar. Beroende på hur strängarna vibrerar får de olika egenskaper. Ett av dessa vibrationsmönster ger upphov till den så kallade gravitonen som förmedlar gravitationskraften. På så sätt ger strängteorin oss en bild av hur gravitationen fungerar på mikroskopisk nivå. Matematiken som ligger som grund för strängteorin är dock mycket avancerad och mer studier krävs därför innan vi fullt förstår oss på gravitationskraften.

Den starka kärnkraften binder samman protonerna och neutronerna i atomkärnan. Trots att det finns väl fungerande modeller för att beskriva denna kraft är det många detaljer vi inte förstår. Detta beror på att kärnkraften får partiklar att växelverka mycket kraftfullt med varandra, vilket leder till att det är tekniskt svårt att utföra noggranna beräkningar.

Genom den holografiska principen förenas strängteori med den starka kärnkraften. Denna princip slår fast att en teori som beskriver gravitationens verkan i ett rum också har en likvärdig beskrivning i termer av en annan teori som inte innehåller någon gravitation och som lever på rummets rand. Teorin som lever på rummets rand är av precis den typ som används för att beskriva den starka kraften. Genom att studera den holografiska principen kan vi därmed samtidigt lära oss mer om både gravitationen och den starka kraften.

I sin avhandling studerar Olof Ohlsson Sax en speciell fysikalisk modell, ABJM-modellen, för att förstå den holografiska principen i detalj. ABJM-modellen, som introducerades 2008 av Princeton-fysikern Juan Maldacena och hans medförfattare, ger en precis beskrivning av en särskild form av strängteori och av den motsvarande randteorin.

– En fördel med att studera denna modell är att många beräkningar kan göras exakt, vilket gör att vi kan direkt jämföra resultat i de båda teorierna. Avhandlingen är baserad på fem artiklar där jag beskriver och klassificerar de grundläggande frihetsgraderna hos modellen. Mina resultat är centrala för en djupare förståelse av den holografiska principen och därmed av både gravitation och stark växelverkan, säger Olof Ohlsson Sax.

För mer information kontakta Olof Ohlsson Sax, tel: 018-471 32 44, 0709-85 25 78, olof.ohlsson-sax@physics.uu.se

Läs eller ladda ner avhandlingen [Ref 1] från universitetets hemsida. 
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Fyra ftalater som klassats som hälsofarliga av EU finns i både luft och damm i hemmiljöer i Stockholm. Ftalater är en grupp kemiska föreningar som främst används som mjukgörare i plast. Ftalater har konstaterats kunna påverka den manliga fortplantningsförmågan (det s.k. ”ftalatsyndromet”), påverka hormonnivåer, samt misstänks även vara en bidragande orsak till den ökande förekomsten av barnastma. Vissa ftalater misstänks även vara cancerframkallande.  Studien är genomförd vid Institutionen för Analytisk Kemi, Stockholms universitet och omfattar 169 lägenheter samt ett 30-tal villor, kontor och daghem i Stockholmsområdet.

Genom att använda ny, känslig metodik har man kunnat hitta sex ftalater och sju organofosfater i de lokaler som undersökts. Av dem är alltså fyra, dietylhexylftalat, dibutylftalat, diisobutylftalat och bensylbutylftalat, klassade som hälsofarliga av EU.

-Studien visar att de nivåer som kan beräknas ur de uppmätta halterna i luft och damm inte uppnår en dos som av EU klassas som högsta tolererbara dagliga intag. Men då daglig exponering även sker via bland annat matkonsumtion, hygienprodukter, leksaker och annat som innehåller dessa föreningar, kan den totala exponeringen utgöra ett potentiellt problem, säger Conny Östman docent vid Institutionen för Analytisk Kemi, handledare för doktoranden Caroline Bergh som har genomfört studien.

Föreningarna avges till luft och damm främst från konsumentprodukter i inomhusmiljön, men även från byggnadsmaterial. Studien har utförts av forskare vid Stockholms Universitet i samarbete med Karolinska Institutet, Stockholms miljöförvaltning och Stockholms läns landsting och presenteras i doktorsavhandlingen ”Organophosphates and phthalates in air and dust from indoor environments – Method development and applied measurements”.

För mer information kontakta gärna:
Conny Östman, docent vid Institutionen för Analytisk Kemi, Stockholms universitet: 08-162935, 0708-708706 conny.ostman@anchem.su.se
Caroline Bergh, doktorand vid Institutionen för Analytisk Kemi, universitet: caroline.bergh@anchem.su.se
 
 
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.

Umeåforskaren Mattias Jacobsson har på nära håll studerat den organisatoriska vardagen under genomförandet av ett samverkansprojekt mellan Skanska och Jämtkraft. Han visar i sin avhandling hur den mänskliga dimensionen, som ofta glöms bort i traditionell projektplanering, är av stor vikt för en välfungerande samordning.

Projektet Destination 2011 är stort och unikt på många sätt. Förutom att vara geografiskt utspritt och beröra ett oräkneligt antal markägare, så består det av cirka 300 delprojekt och utgör en investering på ungefär en miljard kronor. Enligt Mattias Jacobsson har en stor utmaning varit att få samarbetet att fungera mellan de inblandade parterna och samtidigt skapa goda relationer till omgivande aktörer, såsom kommuner, Länsstyrelsen, Trafikverket och berörda markägare.

Erfarenhet och kompetens värdefullt
Hans resultat visar att så kallade mjuka aspekter betyder mycket för projektets utveckling och framgång. Eftersom inblandande aktörer har olika traditioner och sätt att arbeta, så är det särskilt viktigt att anställa gränsöverskridande personer som är vana att jobba med olika expertområden och yrkesgrupper. Det är också angeläget att utveckla sammansvetsade projektgrupper, rekrytera en erfaren projektledare samt projektmedlemmar som har förmåga att ta eget ansvar.

– Det är också viktigt att förstå omgivningens och medarbetares krav, lägga tid på att utveckla goda relationer till externa parter och kunna förbereda dem på kommande arbetstoppar, säger Mattias Jacobsson och påpekar att ett gemensamt projektkontor är ett ganska enkelt och effektivt sätt att förbättra kommunikation och samordning.

Projektet Destination 2011
Samverkansprojektet Destination 2011 har som mål att vädersäkra Jämtkrafts kraftnät för att minimera risken för elavbrott. Projektet kan sägas vara en följd av en ny lagstiftning som syftar till att öka kraven på de svenska kraftbolagen när det gäller bland annat avbrottstider. Behovet att öka kraven motiveras av de senaste årens oväder, exempelvis stormen Gudrun, som har lett till långvariga elavbrott och orsakat stora besvär för befolkningen.

Projektet omfattar:
•    Jordförläggning av ungefär 1 540 kilometer elledning
•    Utbyte av 800 kilometer luftledningar till isolerad lina
•    Trädsäkring av 600 kilometer ledningsgator
•    Avverkning av cirka 40 000 kubikmeter skog
•    Installation av 725 nya nätstationer

Fakta om disputationen
Onsdagen den 8 juni försvarar Mattias Jacobsson, Handelshögskolan vid Umeå universitet sin avhandling med titeln Samordningens dynamik: om samordningens samspel och förändring i ett interorganisatoriskt anläggningsprojekt. Disputationen äger rum kl. 13.15 i hörsal D, Samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är Professor Alexander Styhre, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Sverige.

Kontaktuppgifter
Mattias Jacobsson
Handelshögskolan vid Umeå universitet
E-post: mattias.jacobsson@usbe.umu.se
Telefon: 090–786 61 47, 070–595 52 00
Läs hela eller delar av avhandlingen [Ref 1]