Urinvägsinfektioner hos gamla människor kan vara komplicerade att hitta, behandla och förebygga eftersom sjukdomen i högre åldrar ofta medför mindre typiska symtom, till exempel förvirringstillstånd, besvär från mag-tarmkanalen samt fall. Avhandlingen visar att sjukdomen är mycket vanlig hos mycket gamla kvinnor och att den kan påverka deras hälsa på olika sätt.
Materialet i avhandlingen kommer från två studier, dels Gerontologisk regional databas (GERDA), som är en populationsbaserad studie av mycket gamla människor i norra Sverige och Finland 2005-2007, samt en intervjustudie som utfördes i västra Sverige 2008-2009.
Avhandlingen visar att en tredjedel av de kvinnor som är 85 år och äldre har haft minst en urinvägsinfektion under det senaste året; mer än hälften har haft minst en under de senaste 5 åren. Urinvägsinfektionerna hos dessa gamla kvinnor verkar ha samband med benskörhet, urininkontinens, reumatisk sjukdom, demens orsakad av blodpropp samt förvirringstillstånd, vilket gör att man kan misstänka att urinvägsinfektioner kan ha allvarliga medicinska hälsoeffekter i den här gruppen. Sjukdomen verkar också påverka välbefinnandet hos de gamla kvinnorna. I intervjuerna framkom att de som hade upplevt upprepade urinvägsinfektioner påverkades både fysiskt och psykiskt och att deras sociala liv var begränsat.
Avhandlingen understryker vikten av att upptäcka och förebygga urinvägsinfektioner hos gamla kvinnor samt att försöka hitta en eventuell bakomliggande orsak till sjukdomen så att återkommande urinvägsinfektioner kan förebyggas och därmed inte behöver behandlas lika ofta. Då dessa gamla kvinnor verkar påverkas i hög grad och på många olika sätt är det viktigt att denna kunskap kommer ut både till allmänheten och till vårdpersonalen.
Irene Eriksson är doktorand vid enheten för geriatrik, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet och kan nås på tel. 0705-25 51 11, e-post: irene.eriksson@his.se

Onsdag 8 juni försvarar Irene Eriksson, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Urinvägsinfektion – ett allvarligt hälsoproblem hos gamla kvinnor (Engelsk titel: Urinary tract infection – a serious health problem in old women).
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Vårdvetarhusets aula.
Fakultetsopponent är professor Olle Söderhamn, Universitet Väst, Trollhättan, och Agder universitet, Norge.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-43753

Prostatacancer är en vanlig sjukdom som kan vara i stort sett ofarlig men kan också bli aggressiv och livshotande. För de läkare som ställer diagnosen är det idag svårt att veta vilka tumörer som kan bli allvarliga och det är också svårt att veta vilka patienter som behöver tidig behandling av sin sjukdom.

Cancerceller styrs av en mängd olika tillväxtfaktorer och intracellulära signalsystem som regleras via mottagare som kallas för receptorer som sitter på cellens yta. TGFB (transforming growth factor beta) är en välkänd aktör i många olika cancerformer, inklusive prostatacancer. Via sina specifika cellmembranbundna receptorer överförs signalen via så kallade Smad-proteiner som i sin tur transporteras till cellkärnan där specifika gener aktiveras och detta leder till ökad tillväxt av cancercellerna.

Forskargruppen från Uppsala och Umeå universitet, ledd av professor Marene Landström, har kartlagt en ny signalväg som gör cancerceller aggressiva. I rapporten visas att den cellmembranbundna receptorn TBRI, i själva verket klyvs av ett enzym som heter TACE. Detta leder till att den inre delen av receptorn, kan fungera som en missil genom att själv transporteras in i cellkärnan, där den aktiverar cancercellernas förmåga att bli invasiva. I studien visar forskargruppen att detta fenomen äger rum i flera av våra vanligaste cancerformer, till exempel i prostatacancer, bröstcancer, njurcancer, blåscancer och i vissa typer av lungcancer. Det här är en tidigare inte känd funktion för TBRI i cancerceller, då man förut har trott att receptorn aktiverar signalerna från cellytan.

– Vårt fynd att TBRI-receptorn kan signalera i cancercellernas cellkärna och används för att göra tumörcellerna aggressiva, öppnar helt nya möjligheter att upptäcka och särskilja aggressiva tumörer i prostata. Med hjälp av denna nyvunna kunskap vill vi nu ta nästa steg och hoppas kunna utveckla nya biomarkörer och behandlingsstrategier, säger Marene Landström.

Forskningen har bedrivits vid Ludwiginstitutet för cancerforskning, Institutionen för Immunologi, Genetik och Patologi, Uppsala, samt vid Institutionen för medicinsk biovetenskap, Umeå universitet. Forskningen har fått stöd från bland andra, Landstinget (via ALF-medel), Cancerfonden, Vetenskapsrådet och Söderbergs stiftelser.

För mer information, kontakta Marene Landström, tel. 070-231 6342 eller 090-785 24 58, e-post marene.landstrom@licr.uu.se

Referens
Yabing Mu, Reshma Sundar, Noopur Thakur, Maria Ekman, Shyam Kumar Gudey, Mariya Yakymovych, Helena Dimitrou, Annika Hermansson, Maria Teresa Bengoechea-Alonso, Johan Ericsson, Carl-Henrik Heldin, Marene Landström: ”TRAF6 ubiquitinates TGFbeta type I receptor to promote its cleavage and nuclear translocation in cancer” Nature Communications 31 May 2011 http://www.nature.com/ncomms/journal/v2/n5/full/ncomms1332.html

– Att komma igång tidigt med rehabiliteringen av patienter med ryggont är en utmaning för primärvården. I de senaste riktlinjerna poängteras hur viktigt det är att behandlingen inte bara sker med en metod utan att man kombinerar sjukgymnastik, medicin och psykologi. Syftet med våra artiklar är att lyfta kunskaperna hos sjukgymnaster om vilken betydelse psykologin kan ha för smärtupplevelsen, säger professor Steven Linton, forskningsledare vid CHAMP (Center for Health And Medical Psychology) vid Örebro universitet.

Det är den amerikanska föreningen för sjukgymnaster, APTA, som ger ut Physical Therapy. Som en bakgrund till temanumret medverkar Steven Linton i en artikel som beskriver vilken betydelse patientens psykologiska tillstånd har för upplevelsen av smärta.

– Man kan ta ett enkelt exempel: En person som går ensam på en sandstrand, trampar och skär sig på en glasbit kan tycka att det gör väldigt ont och bli arg på den som kastat glaset. Men om han i stället på samma strand ser sitt barn vara på väg att drunkna, springer ut och räddar det, så känns smärtan från såret på foten inte alls på samma sätt.

Poängen i artikeln är att psykologiska faktorer kan driva patienten till att uppleva kronisk smärta, som gör det svårt att arbeta och att hantera vardagen. Kan man tidigt se vilka psykologiska riskfaktorer det är som kan ge patienten problem är det också lättare att behandla dem med olika psykologiska metoder.

– Därför är det viktigt att öka kunskapen i psykologi hos sjukgymnaster, att det blir en del av deras utbildning.

En av artiklarna beskriver en undersökning av vilken effekt det hade att ge sjukgymnasterna utbildning i psykologi. Man fann inga uppenbara skillnader i resultatet för patienternas del, men de som hade hög risk att utveckla ett långvarigt sjukdomstillstånd påverkades av om deras sjukgymnast förändrade sin inställning. Försöket visade att utbildningen måste vara kvalificerad och mer omfattande än enstaka kvällskurser för att verkligen få betydelse.

Hur effekten av sjukgymnastikbehandlingen påverkas när patienten är deprimerad eller ser överdrivet negativt (catastrophizing) på sina problem beskrivs i en tredje artikel. Behandlingen gav dåligt resultat för dem med någon av de här variablerna, men för dem med båda förvärrades problem.
Varningsflagg

Vikten av att lyssna på patienten och fånga upp signaler, som flaggar för att det finns psykologiska riskfaktorer hos patienten beskrivs i den fjärde artikeln.

– För den som behandlar patienter med ryggproblem är värk och andra symptom vardagsmat, men för patienten är det nya erfarenheter. Därför är det viktigt att vården bryr sig om att lyssna på patienten och fånga det som signalerar kommande problem, säger Steven Linton.
Samarbete

Han medverkar i samtliga artiklar, liksom Örebroforskarna Sofia Bergbom, Katja Boersma och Tomas Overmeer. Dessutom medverkar tidigare gästprofessorn i Örebro, Michael Nicholas, universitetet i Sydney, och professor Chris Main, Keele Unversity, Storbritannien i några artiklar i temanumret. De båda senare har ett fortlöpande samarbete kring smärtforskning med CHAMP i Örebro.

Temanumret av Physical Therapy, som ges ut av America Physical Therapy Association, APTA, är nummer 5 för i år och på nätet finns den här: http://ptjournal.apta.org/site/misc/Announce.xhtml

Kontaktinformation
E-post: steven.linton@oru.se
Telefon: 019-303505

Sjukdomen debuterar vanligtvis i 20-30 års åldern och leder till livslång medicinsk behandling och ibland även tarmkirurgi.  Cirka en procent av befolkningen har någon form av inflammatorisk tarmsjukdom och det har blivit en av våra folksjukdomar.

Forskare vid Linköpings universitet publicerar i majnumret av den högt rankade internationella tidskriften Gastroenterology en studie med nya rön kring uppkomstmekanismerna vid ulcerös kolit. Tidigare internationella studier visar på sambandet mellan långvarig stress och risk för nya skov av sjukdomen. Den nu aktuella studien visar på cellnivå hur detta samband ser ut i tarmslemhinnan.

– I djurförsök har man sett att stress ger en mer läckande slemhinna i grovtarmen. Skyddet blir mindre finmaskigt vilket leder till att bakterier har lättare att ta sig in i tarmväggen. Detta leder till inflammation i grovtarmen.  Den studie vi gjort visar att liknande signaleringsvägar finns hos människan och vi kan steg för steg visa hur det går till, säger Johan D Söderholm, professor i kirurgi och verksam vid Institutionen för klinisk och experimentell medicin vid Linköpings universitet.

Mastceller, som finns i slemhinnan i grovtarmen, aktiveras vid ökad stress. Forskarna har undersökt hur denna aktivering går till och funnit att den sker via celler som kallas eosinofiler. Dessa eosinofiler släpper i sin tur ut ett ämne, CRF, som bildas lokalt i tarmen och frisätts vid stress. CRF har en central roll genom att det fungerar som en signalsubstans som aktiverar mastcellerna. När mastcellerna aktiveras kan förändringar i slemhinnefunktionen uppstå.

– Detta visar sig hos patienter med ulcerös kolit. De har ett ökat antal eosinofiler och CRF i större mängd i grovtarmen. Det gör att tarmslemhinnan läcker mer vilket kan bidra till skov i sjukdomen.
En konsekvens av upptäckten kan bli att det går att hitta nya behandlingsmöjligheter.

– När vi förstår signaleringsvägarna så bör det också bli lättare att hitta metoder för att i tid blockera inflammationsutvecklingen.

En annan, mer indirekt effekt som Johan D Söderholm nämner, är att patienterna kan komma att få en större förståelse för sina symptom inom sjukvården.

– När man hittar tydliga biologiska förklaringar till hur stress kan aktivera skov så finns det en ökad benägenhet att ta symtomen på allvar och inbegripa patientens egna erfarenheter i behandlingsstrategin. Vi kan inte bota sjukdomen men kan bidra till att minska antalet dagar där patienten är påverkad av sin sjukdom, säger Johan D Söderholm.
—
Länk till artikeln: www.gastrojournal.org/article/S0016-5085(11)00125-9/
Övriga LiU-forskare som deltagit i studien är Conny Wallon, Mats Persborn, Maria Jönsson och Ann-Charlott Ericson.

I studien deltar även forskare från Uppsala universitet samt från Kanada och Spanien.

Kontaktinformation
Johan Söderholm träffas på tel 013-286806 eller via sjukhusets växel 010-103 00 00
E-post johan.d.soderholm@liu.se