Vad som har kommit att kallas för folkböcker är ett antal, företrädesvis, fiktionslitterära verk, som vann en relativt stor popularitet i Europa från 1500-talet till slutet av 1800-talet. De bestod till huvuddelen av äldre medeltida eller antika förlagor, som riddarepos, kärleksäventyr och skämthistorier. Folkböckerna gavs ut i häftade, billiga upplagor – en tidigmodern variant av pocketboken. I Sverige började folkböcker översättas och ges ut i början av 1600-talet. Dessa är idag i princip helt bortglömda och har i liten grad kommit att intressera forskningen.

Rikard Wingård har undersökt de tidiga svenska folkböckerna och deras läsare som fanns främst inom de högre samhällsskikten, men även bland lägre och fattiga.

Inom kyrkan och bland bildade blev folkböckerna redan under 1500-talet utsatta för kritik. Rikard Wingård visar hur den växande kritiken grundade sig i en kristen, skriftspråklig livssyn med ett linjärt, historiskt medvetande, vars estetiska preferenser folkböckerna inte kunde tillgodose.

– Detta läsesätt kallas expansiv läsartstyp och har sedan renässansen kommit att bli den dominerande i västvärlden. Denna läsartstyp strävar efter att uppnå en meningsfull helhet i den lästa texten, en meningsfullhet som i bästa fall inte förverkligas förrän i berättelsens slut.

I motsats till den expansiva läsartstypen verkar istället många av folkböckerna vara gjorda för att locka en annan sorts läsare. Meningsfullhet etableras här redan i början av läsningen och inte i slutet. Denna form kallas för assimilativ läsartstyp och bygger på en existentiell syn som finns i muntliga och traditionella kulturer, där tiden ofta upplevs som cyklisk och upprepningsbar.

Folkböckerna innehåller många olika element som stödjer den assimilativa läsartstypens mål och motverkar den expansivas. Folkböckernas titlar är till exempel ofta mycket långa och uttömmande, och redogör för berättelsens väsentliga händelseförlopp. Ibland finns sammanfattningar av berättelserna innan huvudtexten börjar.

Med hänvisning till de båda läsartstyperna, kan kritiken mot folkböckerna respektive deras popularitet förklaras. Kristendomens och skriftspråklighetens ökande dominanta ställning i samhället ledde till att den assimilativa läsningen, och som en följd även folkböckerna, försvann. Detta är en av Rikard Wingårds slutsatser.

– Sett i ett vidare perspektiv öppnar avhandlingen upp för nya betraktelsesätt av den tidigmoderna periodens mentalitet, reception och läsning. Den skapar ny förståelse för en bortglömd litteratur och får oss att reflektera över modernare tiders läsmönster och vad de grundar sig i.
– Dessa långa titlar och sammanfattningar som avslöjar hela handlingen i förväg känns främmande för oss, men måste på något sätt ha tilltalat dåtidens läsare, säger Rikard Wingård

Mer information: Rikard Wingård, telefon: 0522-64 16 20, e-post: rikard.wingard@lir.gu.se  Avhandlingens titel: Att sluta från början. Tidigmodern läsning och folkbokens receptionsestetik.
Avhandlingen kan beställas från bokförlaget Frondes, e-post: frondes@mail.com Abstract finns digitalt publicerat på: http://hdl.handle.net/2077/24698
.

Nu är han här, den virtuella språkläraren Ville. Med hjälp av talteknologi, spel och speciella övningar baserade på lingvistiska och fonetiska kunskaper gör han livet lättare för människor som ska lära sig ett nytt språk.

– Ville är en animerad 3D-modell, ett talande huvud. Han skapar en naturlig miljö för att träna uttal och andra aspekter av språk, säger Preben Wik, forskare på Institutionen för tal, musik och hörsel vid KTH.

Han har precis försvarat sin avhandling ”The virtual language teacher” där Ville ingår. Han förklarar Villes existens med att vi människor är vana vid att prata med människor.

– Om vi ska träna på att prata kan det kännas mer naturligt att prata med en människa – äkta eller virtuell – än att prata med en meny eller knapp, säger Preben Wik.

Hjälper till med uttalet
Ville visar dessutom till exempel hur läpparna formas i vokaler som ”i” och ”y”, och använder huvudrörelser och ögonbryn för att markera visuellt i vilken stavelse betoningen ligger i ord för att underlätta undervisningen. Dessutom tycker studenter som har fått prova på programmet att det bidrar med ett underhållningsvärde. ”It makes things a little bit more fun and less of a serious environment of learning. It makes you more relaxed.” skriver till exempel en student när Ville ska utvärderas.

Tanken är att det i framtiden ska finnas sätt för Ville att mäta och ge återkoppling på alla de vanligaste typerna av uttalsfel, och samtidigt att skapa en inlärningsmiljö som är konstruktiv och underhållande.

– ”Game-based learning” är ett koncept jag tror mycket på. Motivationen för att lära sig ett nytt språk är avgörande för hur bra man lyckas, och där har vi mycket att lära från de som producerar dataspel, säger Preben Wik.

En mänsklig lärare är naturligtvis bättre än en virtuell lärare på många sätt, men den virtuella läraren har också vissa fördelar framför människan. Datorns förmåga att göra miljontals beräkningar per sekund kan användas till att göra exakta mätningar av studentens yttranden, hålla reda på studentens individuella framsteg, och i en aldrig tröttnande eller uppgiven attityd ge konsekvent visuell eller förklarande återkoppling på dennes beräkningar.

Skräddarsydda spel och övningar
– När detta kombineras med kunskaper om vilka meningsbärande fonetiska kontraster som är relevanta i ett nytt språk, samt en samling relevanta spel och övningar skräddarsydda för varje individ, kan den virtuella läraren faktiskt erbjuda något mer än en människa kan, säger Preben Wik.

På språkkurser har man ofta varken tid eller tillräckliga kunskaper till att ge god uttalsträning. Vilka uttalsproblem en person har varierar mellan olika människor baserat på bland annat deras modersmål, och individuell träning med återkoppling på uttalsfel är därför nästan omöjligt att genomföra i ett klassrum med 30 elever.

– Dessutom tycker många nybörjare att det är pinsamt att träna framför andra, säger Preben Wik.

Ville kan redan förklara, analysera och ge återkoppling på flera vanliga uttalssvårigheter, och i och med att han kan erbjuda studenter möjligheten att träna hemma, när det bäst passar studenten, är det inte svårt att se att många tror detta öppnar upp för nya sätt och möjligheter att tillägna sig språk.

Norrmännen har nappat på Prebens program och en norsk version av Ville utvecklas just nu i samarbete med NTNU i Trondheim. I den norska versionen ska både välutbildade och analfabeter kunna få hjälp med språket.

– Norrmännen har ju pengar, säger Preben Wik med ett leende. Samtidigt påpekar han att en satsning från till exempel Migrationsverket på uttalsträning med hjälp av Ville, skulle kunna bidra till ökad integration även i Sverige.

Läs avhandlingen:
Den virtuella språkläraren finns att ladda ner/läsa på Digitala vetenskapliga arkivet, DIVA.

För mer information, kontakta Preben Wik på 08 – 790 62 93 eller preben@speech.kth.se.

Idag finns tre möjliga vägar in till högskolestudier – betyg, högskoleprov och reell kompetens. Hur olika lärosäten värderar den sistnämnda kan få stora konsekvenser för individens framtida yrkesliv.

Umeåforskaren Tova Stenlund har undersökt kvaliteten i en speciell procedur som används vid bedömningen för att antas till, och tillgodoräknas sig poäng i, yrkeslärarutbildningen. Studierna genomfördes under åren 2008–2010, och baseras på data från cirka 600 ansökningar till åtta olika universitet.

Till att börja med visar Tova Stenlund att det är stora skillnader i administrationen av bedömningen, exempelvis har de sökande fått olika mycket hjälp för att beskriva sin reella kompetens. Det finns heller ingen insyn i bedömningsprocessen, som många sökande upplever som orättvis och opålitlig.

Dessutom överensstämmer inte utlåtanden från olika yrkesexperter, som ska bedöma den yrkesmässiga kompetensen. Tova Stenlund anser därför att resultatet av bedömningen kan bli olika beroende på vem som anlitas som expert.
 
Hon menar också att universiteten hanterar antagningsbesluten på olika sätt, bland annat i vilken utsträckning de följer yrkesexperternas bedömning, något som ifrågasätter trovärdigheten i besluten.

Att bedöma reell kompetens handlar om hur människors kompetens, oavsett om det är formell (exempelvis utbildning) eller informell (exempelvis yrkeskompetens), kan identifieras, värderas och erkännas (kallas ofta validering). Inom högre utbildning används bedömning av reell kompetens för antagning och tillgodoräknande i kurs eller program.
 
Fakta om disputationen
Onsdagen den 1 juni försvarar Tova Stenlund, institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln As valid as it can be? Assessment of prior learning in higher education. Svensk titel: Validitet i bedömning av reell kompetens inom högre utbildning. Disputationen äger rum kl. 10.00 i hörsal 1031 i Norra Beteendevetarhuset.
Läs hela eller delar av avhandlingen

Kontaktuppgifter
Tova Stenlund,
institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet,
Tel: 090-786 6909, 070-62 88 704. E-post: tova.stenlund@edusci.umu.se

Lena Fridlund har i sin avhandling undersökt hur grundskolan i praktiken hanterar sitt uppdrag att vara ”en skola för alla” med en inkluderande och interkulturell intention. Hon har gjort det med fokus på svenskämnet där en del elever, tvärt emot det inkluderande förhållningssättet, undervisas i ett eget svenskämne med egen kursplan, eller i förberedelseklasser.

– Lärare och rektorer är satta på uppdraget att bidra till och underlätta integration med hjälp av ett eget svenskämne för vissa elever. Det är ett uppdrag som flera av de verksamma i skolan beskriver som ett dilemma och en ”mission impossible”, säger hon.

Idag har cirka 20 procent av grundskolans elever en annan språklig och kulturell bakgrund än den svenska. Under läsåret 2008/2009 undervisades nästan 70 000 elever i svenska som andraspråk. Vidare undervisades ett stort antal elever med annan bakgrund än den svenska i vad som benämns förberedelse- eller introduktionsklasser.

Ämnet svenska som andraspråk etablerades i mitten av 1990-talet. Tidigare hade ämnet praktiserats i form av bland annat stödundervisning, vilket ansågs bidra till att ämnet hade låg status. Ett självständigt ämne med egen kursplan ansågs därför vara en nödvändighet för att höja ämnets status. I realiteten är de båda svenskämnenas kursplaner i stort sett likartat formulerade.

Mångfald bra för lärande
I omsorg om eleverna gör lärare och rektorer sitt bästa för att legitimera den andraspråksundervisning som styrdokumenten föreskriver. De gör det medan samma elever i skolans övriga ämnen istället undervisas tillsammans med övriga elever. Där gäller alltså den inkluderande principen, där mångfald ses som berikande för allas lärande.

– Det är i förordningstexter, läroplaner och kursplaner som de institutionella villkoren skapas. Men styrdokumentens formuleringar är såväl otydliga som motsägelsefulla, varför det är svårt för lärare och rektorer att motivera uppdelningen av elever, säger Lena Fridlund.

I hennes studie försöker lärare och rektorer motivera undervisningen i termer av elevernas annorlunda beteende, deras särskilda behov av lugn och ro och deras behov av enklare undervisning.

Lärarna i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser, vars uppdrag det är att bidra till integration med hjälp av ett eget svenskämne och förberedelseklassundervisning för vissa elever, verkar även dessa ha svårt att motivera den uppdelade undervisningen med språkutvecklingsargument.

– På den internationella forskningsarenan kritiseras en uppdelning av elever mot bakgrund av deras olikheter inom språkutvecklingsområdet i betydligt större utsträckning än vad som görs i Sverige, säger Lena Fridlund, som själv arbetat både som specialpedagog och med svenska som andraspråk.

Läs avhandlingen
”Interkulturell undervisning — ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser” finns på Gupea.

Kontaktinformation
För mer information:
Lena Fridlund, telefon 031-7862460, 0706-560438,
epost: lena.fridlund@ped.gu.se
Lena Fridlund lägger fram sin avhandling ”Interkulturell undervisning – ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser” vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs Universitet.
Tid: fredag 3 juni, kl 13.15,
Plats: Kjell Härnqvistsalen, Pedagogen Hus A, källarplan, Västra Hamngatan 25, Göteborg.

Ytterst är det politiker som anger i vilken riktning skolans verksamhet ska föras. Skolan är sedan år 1991 mål- och resultatstyrd och det är i landets kommuner som såväl politiker som tjänstemän utifrån gällande styrdokument ska tolka och genomföra det statliga uppdraget om likvärdig utbildning för alla elever.

Det empiriska materialet i Ulla Gadlers avhandling består av fem studier, där studie 1 är en litteraturstudie kring uttrycket En skola för alla, studie 2 är en dokumentstudie kring styrningen av skolan i två styrsystem, det regelstyrda 1962-1990 och det ännu gällande mål- och resultatstyrda från och med 1991. Studie 3 och 4 utgörs av två från varandra fristående enkätundersökningar genomförda med rektorer som gick rektorsutbildning 2007 samt blivande specialpedagoger under utbildning 2006.

Enkätundersökningarna genomfördes var för sig men med utgångspunkt från likartade frågor och tolkningar av tre utvalda styrdokument i den målstyrda skolan. Den femte studien är en dokumentstudie över elevassistentens roll som tjänsteman i de två styrsystemen.

Glapp mellan dokument och verklighet
Resultatet i avhandlingen visar att det finns en diskrepans mellan det som finns formulerat i dokumenten och vad som kan avläsas i verksamheten avseende likvärdig utbildning för alla elever. Avhandlingen visar också på en stor variation när det gäller tolkning av vilka som ses som alla elever, elever i behov av särskilt stöd och vilka insatser som ges för elever i behov av särskilt stöd.

En slutsats som kan dras är att vilken betydelse styrdokumenten får i skolans verksamhet är beroende av hur tjänstemän inom såväl förvaltning som skola, enskilt och kollektivt tolkar och genomför uppdraget där eleverna finns samt vilka villkoren är för genomförandet. För att kunna möta alla elever krävs att verksamheten organiseras med utgångspunkt från elevers varierande förutsättningar och personalens varierande kompetenser. Detta förutsätter att det inom såväl förvaltnings- som skolnivå finns insikt om vilket vetande, kunnande och erfarenhet som behövs för att genomföra uppdraget och att det finns flexibilitet i organisationen.

Ulla Gadler tjänstgör som lärare vid Linnéuniversitetet, Växjö och arbetar sedan 1998  med specialpedagogiska frågor ibland annat specialpedagog- och speciallärarprogrammen och har lång yrkeserfarenhet från såväl statlig som kommunal skolverksamhet. Forskarstudierna har bedrivits under handledning av professor Leif Lindberg, professor Håkan Jenner och docent Christer Jacobson, verksamma vid Linnéuniversitetet.

Avhandlingen “En skola för alla – gäller det alla? Statliga styrdokuments betydelse i skolans verksamhet” behandlas vid ett offentligt försvar 27 maj, klockan 10.00.  Disputationen äger rum i sal Homeros, Hus F, Växjö. Opponent är professor Henning Johansson, Högskolan i Jönköping.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Ulla Gadler, telefon: 0470-70 82 57 eller e-post: ulla.gadler@lnu.se.

Avhandlingen kan beställas från Linnaeus University Press, lupress@lnu.se.

Ett nytt sätt att se på böckers värde och hur man forskar kring läsning introduceras av doktoranden Pamela Schultz Nybacka vid Företagsekonomiska institutionen Stockholms universitet. I sin avhandling använder hon det nya begreppet bokonomi för att beskriva böckers särställning.

– En bok kan inte likställas med vilken produkt eller vara som helst. Läsandet av böcker kan inte heller ses som vanlig konsumtion. Boken och läsarna skapar tillsammans ett mervärde som vedertagna begrepp inom ekonomi inte förmår omfatta, säger Pamela Schultz Nybacka vid Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet som skrivit avhandlingen Bookonomy: The Consumption Practice and Value of Book Reading.   

Enligt Pamela Schultz Nybacka är bokonomi ett sätt att förklara bokens egna, särpräglade ekonomi, med en lika ekonomiskt som kulturellt betingad värdeproduktion. Detta värde kan inte förklaras med ekonomiska termer bytesvärde, nytta, pris eller mervärde som utgår från knappheten som grund. Värdet måste förstås utifrån skriftens roll i historien, det vill säga att omfamna det som vi har i överskott. Detta värde och bokonomi är relevanta begrepp för förståelsen av ett samhälle som i allt högre grad kretsar kring överflöd.

En av slutsatserna i avhandlingen handlar om bokläsningens särskilda konst och logik. Det handlar exempelvis om att hantera att läsningen lägger till nya dimensioner till livet men även att vi också glömmer vad vi läser. Undersökningen bygger på ett sjuttiotal intervjuer kring läsning, såväl individuellt som i grupp. Pamela Schultz Nybacka har bland annat träffat ljudbokslyssnare samt olika bokcirklar för att fånga in det frivilliga läsandet i konsumtionskulturen.

– I förlängningen kan avhandlingen öppna för en annan typ av kulturvanestudier. Tidigare har man framför allt tittat på faktorer som och antal minuter bokläsning per dygn. Utifrån mitt vetenskapliga perspektiv som tar fasta på vad konsumenter faktiskt gör och vad de säger är det minst lika relevant att undersöka situationen och det sociala sammanhanget kring bokläsningen. På så vis kan vi förstå mer om både vad det är som stödjer och vad som hindrar människor från att läsa. Är det till exempel OK att läsa böcker som ens partner tycker är dåliga? Säger Pamela Schultz Nybacka. Pamela Schultz Nybacka hoppas kunna titta närmare på bokbranschen framöver.

– Bokbranschen är oerhört viktig för samhället, men det finns många aspekter kring dess villkor som är utelämnade i litteraturutredningen och som behöver studeras närmare. Förhoppningen är att min framtida forskning kan reda ut vad som är ekonomiskt betingat och vad som handlar om bokens särskilda logik. Det behövs en välinformerad och kritisk granskning, som ändå ligger nära branschfolkets vardag, säger Pamela Schultz Nybacka.

För mer information kontakta: Pamela Schultz Nybacka, tel: 0707-308 310 alt ps@fek.su.se. 
 
 
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.