– Om man använder ett träd som biobränsle skapar man en koldioxidskuld som måste ”betalas tillbaka” innan bränslet kan betraktas som koldioxidneutralt. Energiskog blir helt neutraliserad efter tre-fem år, medan andra träd växer så sakta att det tar upp emot 100 år innan de är koldioxidneutrala, säger Lars Zetterberg på institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet.
Användning av bioenergi påverkar ekosystemens kolförråd över tiden. Biobränslen där utsläppen kompenseras snabbt har en mindre klimatpåverkan än bränslen där det tar lång till för utsläppen att kompenseras. Ändå görs sällan skillnad på snabba och långsamma biobränslen i politiska sammanhang. Utsläpp från bioenergi ingår till exempel inte i länders åtaganden under Kyotoprotokollet.
I sin avhandling har Lars Zetterberg studerat olika typer av biobränsle och analyserat hur användningen av bioenergi påverkar ekosystemens kolförråd över tiden och vilken klimatpåverkan det innebär. Resultaten visar att biobränslen där utsläppen kompenseras snabbt har en mindre klimatpåverkan än bränslen där det tar lång till för utsläppen att kompenseras. Han visar vilken klimatpåverkan olika biobränslen har, vilket kan underlätta prioriteringen av olika bränslealternativ.
– Vilket tidsperspektiv man väljer har stor betydelse för resultatet. Att använda stubbar istället för kol som energi har en påtagligt lägre klimatpåverkan över en 100-årsperiod, men med ett 20-årsperspektiv är stubbar faktiskt sämre än naturgas. Att använda hyggesrester i form av grenar och toppar efter avverkning, liksom energiskog, minskar koldioxidutsläppen både på kort och lång sikt.
I EU:s kriterier för förnyelsebara bränslen föreslås att biobränslens klimatnytta ska beräknas utifrån en ”återbetalningsperiod” på 20 år. Det innebär att långsamma biobränslen riskerar att falla utanför ramarna.
– Vill man göra något åt växthuseffekten snabbt, då måste vi använda de bränslen som är bra på 20 års sikt. Men även om vi vänder utsläppstrenden finns behov av en långsiktig energiförsörjning. Då är det bra att ersätta stenkol med stubbar, även om vi inte ser resultat förrän efter 20 år.
I avhandlingen undersöker Lars Zetterberg också hur EU:s system för handel med utsläppsrätter bör utvecklas för att bättre stimulera användningen av koldioxidsnåla bränslen.
Avhandlingen Instruments for Reaching Climate Objectives – Focusing on the Time Aspects of Bioenergy and Allocation Rules in the European Union’s Emissions Trading System försvarades framgångsrikt vid en disputation på institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet. Handledare: Deliang Chen.
Länk till avhandlingen: http://gupea.ub.gu.se/handle/2077/26672
Kontaktinformation
KONTAKT:
Lars Zetterberg, institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet
08- 5985 6357
lars.zetterberg@ivl.se
Vårt skelett är mer än bara ben, kotor och leder. I själva verket är skelettet ett aktivt organ som ständigt är uppkopplat med vår hjärna, våra muskler och vår fettväv. I skelettet bildas kroppens viktigaste celler, stamcellerna, men här finns också hormoner som genom att skicka signaler till andra organ reglerar kroppens blodsocker och fetma.
Ny forskning visar nu att förhöjda nivåer av fetmahormon i cirkulationen kan ha ett samband med benskörhet.
Dan Mellström, forskare vid Sahlgrenska akademin och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, är en ledande expert på benskörhet. Inom ramen för ett internationellt forskningsprojekt som studerar riskfaktorer för benskörhet hos äldre män har Dan Mellström och hans kollegor studerat fetmahormonet adiponektin.
Studierna kan nu visa att personer med höga nivåer av fetmahormonet också har skörare skelett och fler frakturer samt svagare muskelstyrka och mindre muskelmassa, vilket leder till ökad risk för benbrott. Högt adiponektin förefaller vara relaterat till ökat funktionellt åldrande.
– Höga nivåer av adiponektin hos äldre tycks vara relaterat både till en nedsatt funktionsförmåga i muskulaturen och till ett skörare skelett. Det medför en ökad risk för frakturer och fallolyckor, men också ökad dödlighet, säger Dan Mellström.
Resultaten bygger på en studie kallad Mr OS, som leds från Sahlgrenska akademin och som studerar riskfaktorer bakom benskörhet hos äldre män. I studien ingår omkring 11 000 män från Sverige, USA och Hong-Kong.
FAKTA BENSKÖRHET
Benskörhet, osteoporos, innebär en nedsatt hållfasthet i skelettet som en följd av sjukdom eller åldrande. Sjukdomen orsakar mycket lidande för de drabbade och dessutom stora kostnader för samhället. Enligt beräkningar är ungefär var tredje vårdplats på landets ortopediska kliniker upptagen av patienter med höftfrakturer eller komplikationer av sådana.
Kontaktinformation
Kontakt:
Professor Dan Mellström, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, telefon: 031–343 9035, 0703–247 510, e-post: dan.mellstrom@vgregion.se
Diabetes blir allt vanligare. Idag uppskattas 5 – 10 procent av befolkningen lida av sjukdomen. En vanlig komplikation är fotsår, något som drabbar 12 000 diabetiker varje år. Detta är en vårdkrävande grupp som kräver högspecialiserad vård på sjukhus för att undvika amputation.
– Personer som haft diabetes länge får ofta nedsatt blodcirkulation i benen, vilket försämrar läkningsförmågan, säger Magdalena Annersten Gershater, sjuksköterska och forskare vid Malmö högskola.
I vissa fall är fotsåren så komplicerade att man tvingas amputera. Gershater har genomfört en studie för att ta reda på vilka faktorer som är relaterade till om patienter med diabetes och fotsår läker med eller utan amputation. Studien, i vilken 2 480 patienter ingår, är den största i sitt slag.
– Studien visar att 65 procent av patienterna läkte utan amputation. Avgörande för att såret ska läka är att såret är ytligt, att patienten inte haft diabetes under längre tid och att blodcirkulationen är normal, berättar Gershater.
Nio procent läkte med amputation av tår eller framfot medan åtta procent läkte med benamputation.
– Studien visar att djupa infektioner, kärlsjukdom, sårets placering, manligt kön och övrig sjukdom ökar risken för amputation.
Gershater är förvånad över att så många patienter har dålig blodcirkulation.
– Vår studie visar även att ålder i sig inte är en riskfaktor, säger hon.
Gershater disputerar på fredag den 28 oktober med sin avhandling ” Prevention of foot ulcers in patients with diabetes mellitus”. Avhandlingen innehåller även studier om hemsjukvården och hur sjuksköterskor inom denna arbetar preventivt när det gäller diabetes och fotsår.
– Diabetesvården inom hemsjukvården kan bli betydligt bättre. Att den inte fungerar tillfredsställande är bland annat ett organisatoriskt problem, menar hon.
Gershater hoppas nu att hennes fynd ska användas vid behandling av patienter med diabetes och fotsår.
– Många av dessa patienter är multisjuka och behöver mycket omvårdnad. Det kräver att du, som diabetessjuksköterska, måste ha en helhetssyn på patienten för att göra ett bra jobb.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Magdalena Annersten Gershater på tfn: 0702-801823 eller epost: magdalena.gershater@mah.se
Efter 25 år som sjuksköterska riktade hon uppmärksamheten mot en grupp som visade missnöje och oro över att inte få någon diagnos trots symtom, personerna med funktionella mag-tarmbesvär. ”Funktionell” därför att ingen sjukdom kan påvisas som orsakar symtomen.
På arbetet men också bland släkt och vänner fanns många med upplevelser av funktionella mag-tarmbesvär. Alla vittnade om samma frustration – att inte förstå ”vad som var fel” och inte ”få något besked” från sjukvården. Samtidigt berättade de gärna om sin egen uppfinningsrikedom, egna metoder att hantera besvären när ingen lindring och bot fanns att få.
Vad händer med funktionella mag-tarmbesvär om ”tiden får göra sitt”, om livsstilen förändras? Orkar och vågar man vänta? Hur hanteras de dagliga besvären när symtomen finns men inte diagnosen?
Kerstin Stake Nilssons uppföljning visar att en del av symtomen försvinner av sig själv medan andra kvarstår. Ett positivt resultat är att det uppstår en stor uppfinningsrikedom i att söka och finna egna behandlingsalternativ.
Vad har egenvården för relevans när diagnos och behandlingsmöjligheter firar triumfer dagligen, genom utveckling av nya teknologier som genteknik och transplantationsteknik?
– Gruppen funktionella mag-tarmbesvär står inte ”högst på listan” för att finansieras med stora forskningsbidrag även om både gruppen, lidandet och samhällskostnaderna är stora. Personer med långvariga, funktionella mag-tarmbesvär, som ibland har ”ont både i kropp och själ” bör uppmärksammas. Även om vi inte alltid kan göra så mycket, kan vi höra hur personerna upplever besvären och hur de själva tar sig an dem. Allt för att kunna vara ett stöd.
Förhoppningen att avhandlingen blir en av många pusselbitar som breddar och skapar ny kunskap inom området egenvård för personer med funktionella mag-tarmbesvär. Den 28 oktober försvarar Kerstin Stake Nilsson sin avhandling i Kugelbergssalen, Karolinska sjukhuset.
För mer information, v v kontakta:
Kerstin Stake Nilsson, universitetsadjunkt i medicinsk vetenskap, Akademin för hälsa och arbetsliv, 026-64 82 10
Det behövs också en infrastruktur som tillgodoser de krav som ställs i och med omställningen till klimatneutralt resande. Annars riskerar fjällturismens aktörer att förlora utvecklings- och konkurrenskraft.
– Även om det finns en medvetenhet om behovet att minska verksamheternas energianvändning så är det oftare en kortsiktig fråga om energikostnader snarare än en strategisk fråga för att säkra sin framtida konkurrenskraft. Avsaknaden av långsiktiga och övergripande strategier för att anpassa verksamheten inom ramen för de nationella klimatmålen är ett problem, säger Bosse Bodén, turismforskare och författare till rapporten.
Bosse Bodén har intervjuat företrädare för enskilda turismföretag, destinationsbolag och kraftbolag i Jämtland och Dalarna för att identifiera de viktigaste frågorna när det gäller omställning av den egna verksamheten inom ramen för de nationella klimat- och miljömålen.
Rapporten visar att den enskilt viktigaste frågan är den externa tillgängligheten. Det måste finnas en väl fungerande infrastruktur med möjlighet att tillgodose behoven från omställningen till klimatneutralt resande, med en kalkyl som inkluderar både tid och pris. Energieffektivisering framhålls också som en strategiskt viktig fråga, inte minst på grund av de alpina skiddestinationernas energislukande system.
Rapporten finns att läsa i sin helhet på www.miun.se/etour.
Frågor kan ställas till:
Bosse Bodén, turismforskare, tel. 0730-62 77 39, e-post: bosse.boden@miun.se
Anders Mossing, informatör Etour, Mittuniversitetet, tel. 063-19 58 08 alt. 070-273 69 53
– Det är framförallt hos tre viktiga grupper vi ser en förändring i anmälningsbeteendet under 00-talet, jämfört med tidigare. Det är bland föräldrar, personal inom förskola och skola samt socialtjänsten, säger David Shannon, utredare på Brå.
Jämfört med tidigare krävs det överlag mindre grovt våld av föräldrar mot sina barn för att våldet ska bli anmält till polisen. Samtidigt har antalet polisanmälningar som initierats av personal inom förskolan och skolan ökat mycket kraftigt. Det handlar om en tiofaldig ökning i antalet anmälningar sedan 1990-talet. Våld mot barn som upptäcks av förskolan och skolan kommer till polisens kännedom indirekt, via en anmälan till socialtjänsten.
Satsningar på ökad kunskap om anmälningsplikt
Stora satsningar har gjorts på att öka kunskapen om och förbättra rutinerna kring anmälningsplikten när det gäller barn som far illa, och samarbetet mellan socialtjänsten och polisen har förstärkts under 00-talet. Sedan 2005 finns så kallade barnahus i Sverige.
I barnahusen samarbetar bland annat socialtjänst, polis och åklagare i gemensamma lokaler om de åtgärder som behöver samordnas då barn misstänks vara utsatta för brott.
– Man kan inte bedöma den faktiska våldsutvecklingen genom att titta på polisanmälningar, säger David Shannon. För detta är istället sjukvårdsstatistik och frågeundersökningar viktiga kunskapskällor.
De alternativa kunskapskällorna visar bland annat att det lindrigare våldet mot barn inom familjen minskade kraftigt under en längre period fram till omkring år 2000, då minskningen tycks ha avstannat. Det grövre våldet mot barn har legat oförändrat sedan 1980-talet och det dödliga våldet har gått ner.
Brå:s kartläggning är en uppföljning av en tidigare studie från år 2000 (Brå 2000:15). Där tittade man på polisanmälda fall av barnmisshandel mot barn 0-6 år inom familjen, under 1990-talet. Nuvarande kartläggning omfattar polisanmäld barnmisshandel mot barn 0-6 år under 00-talet, men i uppdraget har också ingått att belysa i vilken utsträckning anmälningarna lett till åtal och lagföring, samt vilka påföljder som dömts ut.
Rapporten Den polisanmälda barnmisshandeln (2011:16) finns att ladda ner här.
För mer information David Shannon, tel: 08-504 454 05 eller Annika Eriksson, enhetschef,
tel: 08-504 454 06.
Avhandlingens första del handlar om starka radiovågor i rymden några tiotal mil ovanför jordytan (dvs i jonosfären), vilka bl a kan ge upphov till något som kan kallas konstgjort norrsken. Vid experiment observeras regelmässigt att radiostrålen fokuserar sig själv i riktning längs jordens magnetfält, den s k magnetisk zenit- eller MZ-effekten. Denna tros av många vara kopplad till s k striationer, dvs förtunningar i jonosfärsplasmat.
Genom att numeriskt modellera radiovågor i jonosfären med striationer har Erik Nordblad studerat effekter av fokusering samt transmission genom det s k radiofönstret, som tillåter vågorna att nå högre höjder än vad som annars vore möjligt. Resultaten ger vid handen att även nya radiofönster kan öppnas, med följden att fokuseringen av radiostrålen förstärks
ytterligare. De undersökta mekanismerna förslås därför ha betydelse för MZ-effekten.
Den ovan beskrivna studien främst visar på de fenomen som kan uppträda då förhållandevis enkla vågor möter ett komplicerat medium. För avhandlingens andra del gäller snarast det omvända: här behandlas hur skruvade strålar beter sig i enklast tänkbara medium.
– Medan en vanlig stråle kan ses som en följd av oräkneliga vågor med plana vågfronter, säger Erik Nordblad, har den skruvade motsvarigheten endast en eller ett fåtal spiralformade vågfronter, som vrider sig kring strålens axel. Vågfronternas vridning är förknippad med roterande energi, dvs en typ av elektromagnetiskt rörelsemängdsmoment, kallat orbitalt rörelsemängdsmoment (OAM).
Skruvade radiostrålar kan på sikt kraftigt utöka informationskapaciteten för trådlös kommunikation. Strålarna ger också helt nya möjligheter att studera roterande fenomen i rymden såväl som i laboratoriet. Det är därför viktigt att förstå hur skruvade strålar beter sig
när de fortplantas genom t ex rymden.
Avhandlingen visar att skruvade strålar förskjuts på ett sätt som inte vanliga strålar gör när de fortplantas och böjs av genom mediet. Beräkningarna utvidgar tidigare resultat som
erhållits för endast mycket smala (s k paraxiella) strålar, som t ex laserstrålar.
Beräkningarna visar också att de icke-paraxiella effekterna i vissa situationer kan förväntas dominera även för smala strålar — en förutsägelse som bör kunna inspirera till nya
experiment.
Disputation:
Avhandlingen ”Opening New Radio Windows and Bending Twisted Beams” (”Nya radiofönster och skruvade strålknippen”) av Erik Nordblad, doktorsavhandling i fysik med inriktning mot rymd- och plasmafysik, läggs fram vid Uppsala universitet på fredag (28 oktober 2011).
Disputationen börjar kl. 10.15 i Polhemssalen, Ångströmlaboratoriet. Opponent är Dr Paul A. Bernhardt, Plasma Physics Division, Naval Research Laboratory, Washington, DC, USA.
Kontaktinformation
Mer information:
Erik Nordblad, doktorand, IRF Uppsala, tel. 018-471 5934, erik.nordblad@irfu.se
Ny forskning har tagit reda på vilka psykologiska faktorer som styr rädsla för björn och varg. Förhoppningen är att den kan bidra till ett bättre beslutsunderlag för de myndigheter som beslutar i frågor som rör rovdjursförvaltning.
– Våra resultat visar att rädsla för björn eller varg kan begränsa människors vardag och därför bör tas på allvar, säger Maria Johansson, projektledare och forskare i miljöpsykologi vid Lunds Tekniska Högskola.
Maria Johansson och hennes forskarkollegor kan också konstatera att människas relation till myndigheter påverkar rädslan för varg. Bra bemötande och förståelse för den mänskliga dimensionen från myndigheter är alltså väldigt viktig, menar de.
När det gäller björn ser forskarna inte samma starka koppling. Där spelar istället upplevelsen om björnen som djurart större roll.
– Eftersom vi ser att rädslan har olika bränsle både när vi frågar människor i enkäter och när vi studerar hur de kognitivt och fysiologiskt reagerar på bilder av björn och varg i labbstudier krävs differentierat bemötande av människor från myndigheternas sida, säger hon och tillägger:
– Det viktigaste med studien är att vi nu har fått en inblick i det komplexa samspelet mellan de olika psykologiska faktorer som spelar in när människor känner sig rädda.
Hon betonar att det finns människor för vilka närvaron av varg och björn är en positiv upplevelse. Att man tagit fasta på dem som upplever rädsla är helt enkelt för att det är viktigt att lyfta den enskilda individens perspektiv och på så vis bidra till en förbättrad dialog kring rovdjursförvaltningen.
Forskningen har genomförts av Lunds Tekniska Högskola, Högskolan i Gävle och Grimsö Forskningsstation-SLU. Underlaget har varit en enkät som ca 400 personer som bodde i varg- eller björntäta områden besvarat och fördjupade studier av ett 40-tal personer som antingen sagt sig definitivt inte vara rädda eller mycket rädda för dessa djur. Forskningen har finansierats av Viltvårdsfonden, Formas och Crafoordska stiftelsen.
För mer information, kontakta Maria Johansson, Lunds Tekniska Högskola, 046-222 71 69, Anders Flykt, Högskolan i Gävle 026-64 85 74, Jens Karlsson, Grimsö Forskningsstation 0581-69 73 23.
Inom ramen för det EU-finansierade forskningsprojektet Best Agers har forskare vid Göteborgs universitet bland annat gjort demografiska studier av Västra Götalandsregionen och i Norrbotten.
– Större städer klarar sig bra även på sikt. Men stora delar av landsbygden, också i Västra Götalandsregionen, präglas av låga födelsetal och utflyttning. Det kommer att bli svårt att upprätthålla samhällsservice där, säger Roland Kadefors, docent vid institutionen för arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Forskarna har gjort demografiska analyser, prognostiserat utflyttning och framtida ålderssammansättningar.
I Sveriges småkommuner står de små och medelstora företagen – företag som har färre än 250 anställda – för en stor del av sysselsättningen. Sverige har bland de äldsta företagsledarna i den kategorin företag i Europa, av historiska och politiska skäl. 25 procent av dessa företagare slutar inom fem år, 40 procent inom tio år. Det motsvarar 55 000–60 000 företag, 175 000 företag om ensamföretagarna inbegrips. Det berör över 700 000 arbetstillfällen på dessa företag. Risken för nedläggning beräknas till cirka tio procent, motsvarande 70 000 arbetstillfällen.
– Generationsväxlingar är kritiska tillfällen för små företag. Antingen tar en familjemedlem eller anställd över, eller så säljs företaget till någon utomstående, och det kan gå bra eller dåligt. Alternativet är nedläggning, säger Roland Kadefors.
Forskarna inom de åtta deltagande länderna har inom ramen för forskningsprojektet Best Agers identifierat hindren som finns inom respektive land för att arbetskraft över 55 år kan stanna kvar inom arbetslivet, eller för att återinträda i det. Arbetstagare, arbetsgivare och myndighetsföreträdare har intervjuats.
Resultatet för Sverige är ett 17-punktsprogram, där ett antal åtgärder listas, på arbetstagarnivå, på arbetsgivarnivå och på samhällsnivå. Roland Kadefors pekar på en av punkterna inom samhällsnivån som särskilt viktig; den handlar om att vara föregångare.
– Det är viktigt att äldre människor engageras i riksdagsarbetet och i annan synlig offentlig verksamhet. Tyvärr har utvecklingen gått åt fel håll i riksdagen där färre människor är över 65 år i nuvarande riksdagen än i den förra.
Kontaktinformation
För mer information:
Roland Kadefors, docent, institutionen för arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet, telefon: 031–786 32 24, 0706–23 35 34, e-post: roland.kadefors@av.gu.se,
Andelen äldre ökar i hela världen. Beräkningar visar att medellivslängden i Europa vid nästa sekelskifte kommer ligga på 100 år.
Samtidigt förändras åldrandet och vad vi förväntar oss av det. Ett omfattande forskningsprojekt vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har under flera år jämfört äldre på 1970-talet med äldre på 2000-talet. Projektet, kallat H70-undersökningen, vittnar om ett åldrande som på flera sätt drastiskt förändrats.
Andelen äldre med utbildning över grundskola har till exempel ökat från 14 procent till nära 40 procent både bland män och kvinnor. Detta avspeglas i att dagens 70-åringar får betydligt bättre resultat på intelligenstester än jämnåriga fick på 70-talet.
Andelen gifta har ökat – liksom andelen frånskilda. Samtidigt är äldre idag mer sexuellt aktiva och andelen med sexuella svårigheter som till exempel impotens har minskat.
Resultaten från långtidsstudien kan vara motsägelsefulla, inte minst när det gäller äldres sociala nätverk:
– H70-studien visar att äldre på 2000-talet är mer utåtriktade än de på 70-talet, till exempel pratar man mer med sina grannar. Samtidigt har andelen äldre som känner sig ensamma ökat betydligt, säger professor Ingmar Skoog vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, som leder studien.
Den psykiska hälsan tycks ändå inte ha förändrats. Demenssjukdomar är lika vanliga idag som för trettio år sedan, och även om fler äldre anser sig milt deprimerade har djupare depressioner inte blivit vanligare. Allt fler äldre klarar dessutom vardagsbestyren själva: andelen som behöver personlig hjälp med städning har minskat från 25 procent till 12 procent, medan bara fyra procent behöver hjälp med att bada jämfört med 14 procent på 1970-talet.
– Vår slutsats är att dagens pensionärer i stort sett är friskare och piggare än de var för 30 år sedan. Detta kan vara intressant både i diskussionen om när den obligatoriska pensionsåldern ska förläggas och med tanke på de stora årskullar som nu når pensionsåldern, säger Ingmar Skoog.
Kontakt: Professor Ingmar Skoog, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, telefon: 031—343 8640, 0709—433 681, e-post: ingmar.skoog@neuro.gu.se
Kontaktinformation
FAKTA H70-UNDERSÖKNINGEN H70-undersökningen i Göteborg startade 1971. Mer än 1000 70-åriga män och kvinnor födda 1901-02 undersöktes då av läkare och blev intervjuade om sina liv, bland annat för att kartlägga sjukdomar i äldre befolkningar, vilka riskfaktorer som finns, äldres funktionsförmåga och sociala nätverk. Deltagarna undersöktes igen vid 75 års ålder och sedan vid regelbundna tillfällen fram till 105 års ålder då den sista deltagaren gick bort. År 2000 startades en ny undersökning av 70-åringar födda 1930 som undersöktes med samma metoder, vilket gör det möjligt att både följa en viss generation genom livet och att jämföra olika generationer med varandra.
Samspelet mellan djur och växter är en väsentlig drivkraft i livets utveckling. Men det direkta mötet mellan djur och växter är oftast kortvarigt och chansen att ett sådant ögonblick bevaras i det geologiska arkivet är försvinnande liten. Ett nytt fynd av välbevarade fossila blomdelar, ätande kvalster och dessutom rester av en mygga ger därför en unik glimt av pollination och nedbrytning som delar av näringskedjan i kritatidens ekosystem.
Det här finns i fossilet
På en av blommorna sitter en nymf tillhörande gruppen hornkvalster, Oribatida, med mundelarna inne i en av blommans pollensäckar. På blomman finns också kvalsters fossiliserade avföring, s.k. koproliter. Dessutom små fjäll från en mygga och svamphyfer (trådformiga svampceller). Allt är träkolsombildat och mycket smått. Blomman är bara 1,5 mm lång och är en utdöd chloranthacé-växt som levde under kritatiden för ca 100 miljoner år sedan där den tyska staden Wülfrath nu ligger.
Så här gick det till
Fjällen från myggan har troligen hamnat i blomman när myggan medverkade i pollineringen. När blomman senare vissnade och föll till marken startade nedbrytningen vilket förekomsten av svamphyfer och kvalster tyder på. Hornkvalster är idag mycket viktiga nedbrytare av växtmaterial i jordens ekosystem. Koproliterna vittnar om att kvalstren måste ha levt ett tag på den förmultnande blomman. Sedan har en skogsbrand brutit ut. När branden svepte genom vegetationen ombildades blomman till träkol. Området där växten levde var ett s.k. karstlandskap med djupa underjordiska gångar och kalkstensgrottor. Någon gång efter branden sköljdes blomman ned i dessa underjordiska gångar och blev på det sättet bevarad för framtiden.
Källa
Artikelref: Hartkopf-Fröder, C., Rust, J., Wappler, T, Friis, E. M. and Viehofen, A., 2011. Mid-Cretaceous charred fossil flowers reveal direct observation of arthropod feeding strategies. Biology Letters doi:10.1098/rsbl.2011.0696
Kontakt
Else Marie Friis
Professor i paleobotanik vid Naturhistoriska riksmuseet
Tel: 08-5195 4155
E-post: elsemarie.friis@nrm.se
Martin Testorf
Vetenskapskommunikatör
Telefon: 08 5195 4037
Mobil: 0709 42 90 11
E-post: martin.testorf@nrm.se
Pressbild finns att hämta på www.nrm.se/press
Möjligheterna att ersätta skadade eller förlorade tänder med implantat har ökat under de senaste tjugo åren. Samtidigt har allt fler tandläkare skaffat sig kunskap om metoden vilket innebär att det inte längre krävs specialistvård för att få implantatbehandling.
Birger Narby har med hjälp enkätundersökningar bland annat studerat hur attityder och efterfrågan på behandling med implantat har förändrats. 1989 skickades enkäter ut till 3 000 slumpvis utvalda personer från båda könen i ålder mellan 45 till 69 år i Örebro län. Tio år senare gjordes undersökningen om och resultatet visar att intresset för behandlingsmetoden hade ökat kraftigt under perioden.
Birger Narby menar att det finns flera förklaringar.
– Genom massmedia har metoden blivit mera känd bland allmänheten och den har spridit sig som ringar på vattnet. Samtidigt har fler tandläkare lärt sig tekniken och kan erbjuda sina patienter behandling, säger han.
Resultatet visar också att skillnaderna mellan tätort och landsbygd har minskat vad gäller efterfrågan på implantat. Men fortfarande har patienternas ekonomiska situation betydelse.
– Efterfrågan hindras av olika faktorer, exempelvis kostnader och tillgång till tandläkare, säger Birger Narby som menar att ett sätt att påverka det ekonomiska problemet är via tandvårdsförsäkringen.
– Men då krävs det att samhället anser att det är viktigt att medborgarna har fastsittande tänder.
I sina studier har Birger Narby också undersökt vad samspelet mellan patient och tandläkare betyder för behandlingsresultatet. Med hjälp av patientintervjuer i en kvalitativ studie har han visat att förtroende är en avgörande faktor.
– Förtroendet mellan patient och tandläkare och om samarbetet har fungerat bra under behandlingstiden har stor inverkan om patienten ska bli nöjd med resultatet, säger Birger Narby och menar att det inte heller går att objektivt avgöra vilka patienter som behöver implantat.
– Behovet skiljer sig åt beroende på hur patienterna upplever sin situation. Det är också patienterna som ska avgöra om de vill ha behandling. Något objektivt protetiskt vårdbehov finns inte. Tandläkarens roll är att skapa en dialog och redogöra för olika behandlingsalternativ som ger patienten möjlighet att göra ett val.
Disputation:
Factors shaping demand prostethic dentistry treatment with special focus on implant
Birger Narby
Tid: 2011-10-28, Kl. 09:15–12:00
Plats: Aulan, Odontologiska fakulteten vid Malmö högskola
Kontaktinformation
För mer information kontakta Birger Narby på telefon 0701-72 44 92 eller via e-post: birger.narby@lul.se
En forskargrupp från Högskolan i Skövde, och två Universitet i Finland (Åbo Universitet och Aalto Universitetet) har nu funnit starkt bevis för att ett speciellt hypnotiskt tillstånd existerar. Forskarna använde en högavancerad metod för att undersöka ögonrörelserna under hypnos. Resultaten visade att hypnos direkt orsakade en glasartad stirrande blick men också en stark förändring i automatiska reflexiva ögonrörelser.
Inom hypnosforskningen medför dessa världsunika resultat att flera teorier, till exempel de som anser att hypnos är en mental föreställningsförmåga som alltid händer i ett normalt vaket tillstånd, måste förändras.
– Men å andra sidan har resultatet också en bredare betydelse för områden som psykologi och kognitiv neurovetenskap, eftersom detta experiment visar existensen av ett helt nytt medvetandetillstånd i människan som tidigare varit okänt för vetenskapen, säger Sakari Kallio, universitetslektor och forskare vid Högskolan i Skövde
Debatterat fenomen
Hypnos har en lång historia inom områden som psykologi, neurologi och psykiatri. I mer än 100 år har forskarna debatterat huruvida ett speciellt hypnotisk tillstånd existerar eller om hela fenomenet kan förklaras med mental föreställningsförmåga som varierar mellan individer men alltid sker i ett normalt vaket tillstånd.
– Vi har undersökt ett fenomen som då och då kan förekomma i samband med hypnos, nämligen en stirrande, glasartad blick i ögonen. I populärkultur har detta kännetecknet länge varit en välkänd signal på att någon är ”hypnotiserad” men i vetenskapliga sammanhang är detta väldigt lite utforskat, förklarar Sakari Kallio vid Högskolan i Skövde.
Ögonrörelser
Som försöksperson hade forskarna en mycket högt mottaglig person som kan hypnotiseras och ”väckas från hypnos” bara genom att säga ett ord. Forskarna använde en ”hög-resolutions-ögon-tracking-metod” för att undersöka ögonrörelserna under hypnos.
– Det vi kunde se var att hypnos direkt orsakade en glasartad stirrande blick men också en stark förändring i automatiska reflexiva ögonrörelser, säger Sakari Kallio, vid Högskolan i Skövde.
Kontrollförsökspersoner försökte härma dessa rörelsemönster i vanligt vaket tillstånd men ingen kunde med vilja nå sådana förändringar.
– Vår studie visar att hypnos i vissa fall kan leda till en förändring i människans medvetandetillstånd och till förändringar i ögonrörelser som inte kan imiteras med vilja, avslutar Sakari Kallio.
För mer information:
Sakari Kallio
+358 44 5445070 (Sakari befinner för närvarande i Finland, tillbaka i Skövde och Sverige under v.44) 073-4489489, 0500-44 88 24
E-post: sakari.kallio@his.se
I en nyligen publicerad artikel i den högt rankade tidskriften PLoS ONE beskriver forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Kungl tekniska högskolan (KTH) och Skog og landskap, Ås i Norge hur träd kan undgå att dödas av granbarkborrar genom att öka sin produktion av försvarssubstanser.
När granbarkborrar angriper ett träd gnager de gångar i den för träden livsviktiga innerbarken. Granbarkborrarna för dessutom med sig blånadssvampar som snabbt kan växa in i trädet och strypa vattentransporten, vilket leder till att trädet dör.
För att förhindra detta producerar granarna kemiska försvarssubstanser, bland annat terpener.
Terpener är kolväten som bland annat finns i trädens kåda. Nu påvisas för första gången att styrkan på terpenresponsen har stor påverkan på om ett träd kommer att dö eller inte om det angrips av granbarkborrar.
– Vi behöver kunskap om hur träd försvarar sig bl a för att kunna utveckla effektiva skogsskötselstrategier som minskar skadorna som orsakas av granbarkborrar, säger SLU-forskaren Niklas Björklund.
Läs artikeln här: http://dx.doi.org/10.1371/journal.pone.0026649
För mer information:
Niklas.Bjorklund@slu.se, tel 070-508 28 79
Forskare världen över letar febrilt efter universums mörka materia. Nu har forskare från Stockholms universitet kommit ett steg närmare gåtans lösning med en ny metod.
Universum är fortfarande ett mysterium. Det är endast känt vad cirka 5 procent av universum består av. Resten vet vi helt enkelt inte vad det är. Forskare har kommit så långt som till att veta att en stor del, cirka tjugotre procent av universum, består av en ny sorts materia. Denna materia har ingen sett och ingen vet vad den består av, så den har fått namnet mörk materia. Resterande cirka sjuttiotvå procent av universum består av något ännu mer gåtfullt som kallas mörk energi. Jan Conrad och Maja Llena Garde är forskare vid Fysikum, Stockholms universitet och Oskar Klein-centrum för kosmopartikelfysik och de hör till den internationella forskargrupp som har kommit ett stort steg närmare att hitta mörk materia med hjälp av en ny metod.
– Med vår nya metod har vi för första gången kunnat utesluta modeller som av många ansågs som de mest naturliga. Tidigare försök uppnådde inte samma känslighet. Dessutom är våra resultat särskilt pålitliga, säger Jan Conrad.
– Att det inte går att se mörk materia beror på att den inte interagerar med den materia vi känner till. Den avger inte heller något ljus utan är i det närmaste osynlig. Men det går att se att den påverkar den materia vi känner till.
– Vi ser hur galaxernas rotation påverkas av något som väger mycket men som inte syns. Vi ser även hur gasen i galaxkluster inte rör sig som den borde om det bara fanns synlig materia. Så vi vet att det finns något där. Frågan är bara vad. Många teoretiska modeller har utvecklats som förutspår partiklar som uppfyller det som krävs för att vara mörk materia. Men det krävs experiment för att avgöra om någon av dessa modeller kan vara sann, säger Jan Conrad.
Eftersom den mörka materian är osynlig kan vi bara se spåren efter den, och ett sätt att göra detta är att titta på ljus med väldigt hög energi, så kallad gammastrålning. Med hjälp av det satellitburna teleskopet Fermi Large Area Telescope kan forskare studera gammastrålningen och leta efter spår av mörk materia.
– Vi har tittat på gammastrålning från dvärggalaxer. Dessa galaxer är små och ljussvaga, men väldigt massiva, så de verkar bestå till stor del av mörk materia. Tyvärr har vi ännu inte sett någon gammasignal från mörk materia i dessa objekt, men vi kommer definitivt närmare. Vår nya metod går ut på att titta på flera dvärggalaxer samtidigt och kombinera observationerna på ett nytt sätt, vilket ger väldigt bra resultat. Det är en väldigt spännande tid för mörk materiaforskning, för vi kommer närmare och närmare, säger Maja Llena Garde.
– Detta är verkligen ett stort steg framåt i jakten på den mörka materian, säger föreståndaren för Oskar Klein-centrum, Lars Bergström. Jag har med min kollega Joakim Edsjö studerat dessa processer teoretiskt under mer än 10 år, men det är först nu som detta viktiga experimentella genombrottet sker. Nu hoppas vi bara att Jan, Maja och Fermi-teamet fortsätter denna spännande jakt med sin nya metod.
Forskargruppens resultat redovisas i tidskriften Physical Review Letters under artikelnamnet Constraining dark matter models from a combined analysis of Milky Way satellites with the Fermi Large Area Telescope.
Ytterligare information:
Maja Llena Garde, doktorand, Fysikum, Stockholms universitet, e-post: mgarde@fysik.su.se, tfn: +46-8-5537 8731
Jan Conrad, docent, Fysikum, Stockholms universitet, e-post: conrad@fysik.su.se,tfn: +46-8-55378769
Mahvish Khurum har mer konkret skapat en komplett karta över värdeaspekter som beslutsstödsmodeller kan baseras på.
När en ny produkt ska lanseras på marknaden så krävs en mängd olika beslut. Bland annat om vilka funktioner produkten ska ha och vilka kvalitetskrav den ska leva upp till. Beslutsfattandet försvåras dock av att det finns olika förståelse för bland annat hur prioritering, konsekvenser när produkten förverkligas, och strategin för den kortsiktiga och långsiktiga utvecklingen av programvaruintensiva produkter tolkas.
När man ska ta den här typen av beslut är det en mängd aspekter som ska tas hänsyn till och en mängd möjliga alternativ som måste gallras och prioriteras. Det finns krav på att utveckla de funktioner som är strategiskt mest betydelsefulla, som är konkurrenskraftiga samt tids- och kostnadseffektiva. Det krävs dessutom att alla intressenter kommer överens om dessa faktorer.
Mahvish Khurums avhandling handlar om hur effektivt beslutsstöd kan tas fram och användas av produktledare. Hon har gjort sin avhandling i samarbete med Ericsson AB. Forskningen innehåller idéer och lösningar för hur man kan förbättra beslutsstöd genom att tänka helt nytt, och fokusera på värde i första hand, och kostnad i andra hand.
– Om produktledaren får rätt beslutsstöd kan företagen spara både tid och pengar, men framför allt öka produktens värde, menar Mahvish Khurum.
Avhandlingen försvaras den 27 oktober kl 13:15 i sal J1650 på Campus Gräsvik, BTH.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Mahvish Khurum på telefon 0455-38 58 12 (engelskspråkig) eller via e-post: mahvish.khurum@bth.se
