Eva Nyberg har i norra Colombia under tre år följt projektet ”Folkbildning för demokrati” som haft en uttalad genusaspekt. Projektet har drivits av den colombianska lantbruksorganisationen ASEMCO i samarbete med den svenska ideella föreningen Malmö Tribunal. Forum Syd/SIDA har gett ekonomiskt stöd under de tre åren.

600 män och kvinnor från 16 byar och kommuner har fått grundläggande utbildning i demokrati, mänskliga rättigheter, genus och miljö.
– Min studie visar att kvinnorna blev mer politiskt medvetna och delaktiga, de fick stärkt självkänsla och ökad handlingskapacitet. De nya kunskaperna banade väg för en utveckling som stärker kvinnorna på ett personligt plan och som har skapat ökade förutsättningar för hållbarhet i den demokratiska processen, säger Eva Nyberg.

Eva Nybergs avhandling bygger på intervjuer med kvinnor som deltagit i projektet. Hennes analys visar bland annat på flera konkreta förändringar som tillkommit genom projektet:
* Kvinnorna har fått en juridisk grund att kräva rättigheter utifrån, vilket gett ökad respekt från både män, institutioner och lokalsamhälle.
* Inom ramen för projektet har alternativa utvecklingsplaner i de 16 kommunerna upprättats, med fokus på bland annat frågor om utbildning, sjukvård och hälsoinventeringar.
* Fler kvinnor har fått plats i kommunernas lokalkommittéer.
* Projektet har inneburit att ett så kallat dialogbord i centralorten San Pedro etablerats för möten mellan politiker/myndigheter och medborgare. En konsekvens av det är att utbildningsinstitutioner har förlagts till regionen efter formulerade önskemål vid dialogbordet.
– Resultatet kan förhoppningsvis bidra till att biståndsprojekt och utvecklingssamarbeten i större utsträckning antar ett genusperspektiv. Kvinnor själva måste komma till tals när det gäller orättvisor, makt, utveckling och demokrati, säger Eva Nyberg.

Kontaktinformation
Eva Nyberg lägger fram sin avhandling Folkbildning för demokrati. Colombianska kvinnors perspektiv på kunskap som förändringskraft vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs Universitet.
Tid: onsdag 8 juni, kl 13.15,
Plats: Kjell Härnqvistsalen, Pedagogen Hus A, källarplan, Västra Hamngatan 25, Göteborg.
För mer information:
Eva Nyberg, telefon 040-6021704, 0768-906867,
epost: evamariany@hotmail.com

I en långtidsstudie har Ingela Lindh i sin avhandling studerat 1 749 stycken 19-åriga kvinnor födda 1962, 1972 och 1982 som sedan vart femte år upp till 44 år fått svara på frågor om bland annat preventivmedel, graviditeter, längd/vikt och rökvanor.
– Kvinnor som använt p-piller och följts från tonåren till 34-årsåldern ökade inte mer i vikt än sina medsystrar som aldrig hade använt p-piller, säger den legitimerade barnmorskan och forskaren Ingela Lindh vid Sahlgrenska akademin.

I studien framkom även att kombinerade p-piller är det mest använda preventivmedlet upp till 29-årsåldern och därefter var kondomen den vanligaste preventivmetoden. Vid 32-årsåldern och framåt var spiralen populärast.
-Orsakerna till att kvinnorna slutade med p-piller var flera, till exempel rädsla för biverkningar, viktuppgång och humörsvängningar, vilket successivt ökade med tiden och var vanligare i den yngsta gruppen av kvinnorna, säger Ingela Lindh.

Trots kvinnors oro för viktuppgång fann forskarna i studien inget samband mellan p-pilleranvändning och viktökning. De enda faktorerna som påverkade viktutvecklingen var ökande ålder och rökvanor. Rökvanorna bland 19–åringarna födda 1962 minskade från i genomsnitt 42 procent till 29 procent bland 19-åringarna födda 1982. Samtidigt ökade medelkroppsvikten med 3.2 kilo hos dessa två grupper. I den yngsta gruppen var kroppsvikten högre bland kvinnor från låga socioekonomiska områden. Genom att följa samma kvinnor från 19 till 44 år har forskarna kunnat få fram att de ökade i vikt med genomsnitt 10,6 kilo, en ökning med i genomsnitt 0.45 kg/år.

Ingela Lindh hoppas att forskarnas nya kunskaper kan öka användningen av kombinerade p-piller och därmed minska risken för ofrivilliga graviditeter
-Att p-piller inte påverkar kroppsvikten är viktigt att informera om, eftersom det finns en stor rädsla för viktuppgång, framför allt bland unga tjejer, som i sig kan bidra till att de inte vill äta p-piller. Samtidigt som vi ger råd om olika preventivmedel, bör vi även uppmärksamma unga kvinnor på livsstilsfrågor, som kost och motion, för att kunna bryta trenden av en ökad kroppsvikt hos tonåringar.

FAKTA P-PILLER
Kombinerade p-piller innehåller syntetiska former av kvinnliga könshormoner, exempelvis syntetiskt östrogen och progesteronliknande hormon. Uppskattningsvis använder cirka 80-90 miljoner kvinnor p-piller i världen och cirka 400 000 av dem är svenska kvinnor. Det vanligaste preventivmedlet bland unga kvinnor i Sverige är kombinerade p-piller.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för obstetrik och gynekolog.

Avhandlingen försvaras den fredagen den 27 maj kl 9.00 i kvinnoklinikens aula Sahlgrenska universitetssjukhuset/Östra.

Avhandlingens titel: Factors influencing women´s choice of contraception

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Ingela Lindh, leg. barnmorska och forskare på avdelningen för obstetrik och gynekologi vid Sahlgrenska akademin, telefon 0761-361760, e-post: ingela.lindh@vgregion.se

Handledare: Agneta Ellström, med dr, Primärvårdsområdeschef, telefon:073-6601442,
e-post: agneta.ellstrom@vgregion.se
Handledare: Ian Milsom, professor, avdelningen för obstetrik och gynekologi, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, telefon:070-5371602, e-post: ian.milsom@gu.se

– Luftkvaliteten i Ouagadougou är mycket dålig. Värst är de extremt höga nivåerna av damm, där halterna ofta är mer än hundra gånger högre än de vi är vana vid i Sverige. Men utsattheten för luftföroreningar varierar stort mellan fattiga och rika i staden, säger Jenny Lindén vid institutionen för geovetenskap vid Göteborgs universitet.

Det är de allra fattigaste städerna i världen som ökar snabbast när jordens befolkning växer, vilket medför en enorm inverkan på miljön och har en stark påverkan på både stadens eget klimat och luftkvaliteten. Snabbast växer Ouagadougou ligger på gränsen till Saharaöknen i Västra Afrika, som förväntas växa från cirka två miljoner invånare idag till 3,4 miljoner år 2020.

– Enligt Världshälsoorganisationen är den viktigaste dödsorsaken i Burkina Faso luftvägsrelaterade problem, som har en stark koppling till förekomsten av luftföroreningar. De står för 20 procent av alla dödsfall och de redan höga föroreningshalterna förväntas öka i takt med den snabba befolkningsökningen.

Föroreningarna i Ouagadougou kommer främst från det damm som virvlar upp från de många oasfalterade vägarna i staden tillsammans med damm från Saharaöknen. Därefter är det många gamla och dåligt underhållna bilar och mopeder som påverkar luftkvaliteten, liksom det faktum att tre av fyra hushåll i staden lagar mat över öppen eld. De allra rikaste i staden är därför mindre utsatta för föroreningar då de lever i asfalterade bostadsområden, har bättre fordon och renare energikällor för matlagning. Ouagadougou är långt ifrån ensam om denna situation. Tvärtom är det så här det ser ut i många av världens fattigaste städer.

Jenny Lindén visar också att Ouagadougou har ett eget stadsklimat med påtagligt lägre temperaturer nattetid i områden med mycket växtlighet; ett resultat som skulle kunna medföra minskad nattlig värmestress om det användes i planering av stadsutveckling.

– Luften över Ouagadougou är också ofta mycket stabilt skiktad, speciellt kvällstid. Detta innebär låga vindhastigheter och litet luftutbyte med omgivningarna, vilket medför att de avgaser som släpps ut i staden ligger kvar. Även om stabiliteten i sig är svår att påverka är detta viktigt information eftersom det innebär att föroreningsutsläpp som sker kvällstid inte sprids utan samlas i staden.

Resultaten av Jenny Lindéns studier kan bland annat användas för att skapa strategier för en bättre luftkvalitet för den utsatta stadsbefolkningen i världens fattigaste länder. Avhandlingen Urban Climate and Air Pollution in Ouagadougou, Burkina Faso försvaras vid en disputation den 27 maj. Handledare: professor Ingegärd Eliasson.
Länk till avhandlingen: hdl.handle.net/2077/24995

Kontaktinformation
KONTAKT:
Jenny Lindén, institutionen för geovetenskap vid Göteborgs universitet
031- 786 2835
0730- 27 39 24
jenny@gvc.gu.se

Bildtext:
Mätning av damm och CO i Ouagadougou, Jenny Lindén i sällskap med sin chaufför och fältassistent Emile. Foto: Björn Holmer.

Vildsvinsstammen växter snabbt i Sverige och har förmodligen närmat sig 150 000 djur. Deras framfört i landskapet påverkar idag inte bara lantbrukare, utan även boende i tätorter, och det sker alltfler trafikolyckor med vildsvin inblandade. Samtidigt finns ett stort jaktligt intresse för detta villebråd. Henrik Thurfjells doktorsarbete handlar om hur vildsvinen utnyttjar och rör sig i landskapet, framför allt hur rörelsemönstret påverkas av faktorer som väder, jakt, trafik och utfodring. Kunskaper om detta är viktiga i förvaltningen av vildsvinsstammen.

Henrik Thurfjells studier visar att årstiden har betydelse för vilka delar av hemområdet som vildsvinen utnyttjar, och att djurens rörelsemönster påverkas av om solen är uppe eller nere och av väderleken. Studierna visar också att djuren tar hänsyn till vilken risk det innebär att befinna sig i ett visst område. Exempel på risker är intensiv trafik eller jakt. Intensiv trafik får vildsvin att undvika att korsa vägar, vilket leder till färre olyckor när det är mycket trafik.
Den vanligaste reaktionen på stressfyllda förhållanden som trafik och jakt, eller dåligt väder, var att begränsa rörelserna. Det enda undantaget var drevjakter, som fick vildsvinen att fly istället för att gömma sig som de gör om jakten inte är lika intensiv. Studien visade också att vildsvinen utnyttjade olika naturtyper annorlunda när de var på flykt än när de var i sitt hemområde.

Vildsvin uppfattar åkermark som en riskfylld, men åtråvärd naturtyp. När djuren befinner sig på åkrar föredrar de därför att vara nära skydd som skogskanter, diken eller häckar. Att försöka styra bort vildsvinen från åkermarken genom utfodring i skogen eller genom jakt tycks dock vara dömt att misslyckas.

– En mogen gröda kan vara nästintill oemotståndlig för vildsvinen, säger Henrik Thurfjell.
Mänskliga aktiviteter som leder till undvikande beteenden hos vildsvin är ett av de viktigaste redskapen i förvaltningen, men det är viktigt att vara klar över hur omfattande sådana störningar behöver vara för att påverka djurens beteende på beståndsnivå. Det är också viktigt att känna till att vildsvin rör sig över stora områden, och att skötselåtgärder på en plats kan påverka områden som ligger två mil bort. Detta innebär att förvaltningen behöver samordnas över ganska stora områden.

———————————————————-

Mer information: Henrik Thurfjell, 070-392 93 19, henrik.thurfjell@slu.se
Länk till avhandlingen (pdf):
http://pub.epsilon.slu.se/8077/

Detta och övriga pressmeddelanden från SLU:
http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/pressmeddelanden/ 
SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.

Inom kemometri utvecklar forskarna metoder för att modellera data, för att förenkla förståelsen och få den information man söker presenterad (prediktiv information). Dagens avancerade analytiska instrument fångar dock enorma mängder med information, både sådan man önskar hitta men även sådan som man vare sig känt till eller vill ha med. Denna typ av komplex data öppnar upp möjligheter att tillgodogöra sig ny information men förutsätter samtidigt att valda tekniker och metoder uppfyller högt ställda krav.

Begreppet ortogonal variation introducerades i slutet av 1990-talet och har bidragit till att förändra synen inom kemometri. Ortogonal variation kan vara både experimentell variation som tidstrender, processdrift, lagring, provhantering och instrumentskillnader samt provrelaterade faktorer såsom ålder, kön, genetik och miljöpåverkan.

– Den information som man erhåller via tolkning av de ortogonala strukturerna har visat sig utgöra ett viktigt komplement till den information man får ut när man modellerar datat, säger Hans Stenlund.

En förfinad teknik för modellering av ortogonala strukturer, OPLS (Orthogonal Projections to Latent Structures), introducerades i början av 2000-talet. OPLS och dess föregångare PLS (Partial Least Squares) är identiska avseende prediktionsförmåga men OPLS är att föredra när det gäller tolkning av både prediktiva och ortogonala strukturer.

I sin avhandling har Hans Stenlund ingående behandlat datamodellering av spektroskopiska data med båda metoder. I samtliga studier främjade möjligheten att tolka de ortogonala strukturerna till att optimera informationsutbytet. Han presenterar också en ny metod för OPLS-baserad modellering av hyperspektrala bilder, dvs. bilder sammansatta av flera informationslager.

Den ökade insikten om hur experimentell variation påverkar informationsutbytet utgör en viktig källa för optimering av framtida studier.

– Detta gör OPLS lämplig för mängder av applikationsområden inom kemi, biologi och medicin, säger Hans Stenlund.
 Hans Stenlund är uppvuxen i Älvsbyn i Norrbotten och har utbildat sig till både kemist och gymnasielärare i matematik och kemi vid Umeå universitet.

Läs hela eller delar av avhandlingen på:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-43476
För ytterligare information, kontakta gärna:
Hans Stenlund
Tel.: 090-786 71 02
E-post: hans.stenlund@chem.umu.se
 
 

  Det hävdar juristen Pernilla Leviner i en ny avhandling från Stockholms universitet. I avhandlingen föreslår hon en rad åtgärder i syfte att stärka barns rätt och rättsliga ställning, däribland att Barnkonventionen införlivas i svensk rätt.

Det ställs höga rättsliga krav på att barn skyddas från våld och utsatthet i sina hem. Undersökningen visar dock att den rättsliga regleringen är otydlig och i viss mån motstridig, vilket kan medföra stor rättsosäkerhet vid tillämpningen. Regleringen betonar starkt att utredning och insatser ska genomföras i samförstånd med vårdnadshavaren och utgår i hög grad ifrån att föräldrar har barnets intresse för ögonen. I de fall där föräldrarna inte är bäst lämpade att bedöma barnets behov och företräda barnet riskerar därför barnets intressen att åsidosättas.

– För att stärka barns rätt och rättsliga ställning behöver Barnkonventionen införlivas i svensk lagstiftning.  Detta skulle kunna leda till att konventionen på ett annat sätt än idag åberopas i domstolar och hos myndigheter, säger Pernilla Leviner.

Vidare föreslår Pernilla Leviner att kraven på beslutsunderlaget bör vara lika högt ställda för att ingripa som för att inte ingripa. En starkare ställning för Barnkonventionen i form av lag och tydligare krav på fullgoda beslutsunderlag bör kombineras med ökade möjligheter för barn att företrädas av oberoende juridiskt biträde redan under utredningsfasen samt utökade möjligheter att överklaga socialtjänstens bedömningar och beslut till domstol.

Samförstånd och motivation av föräldrar, liksom värnandet om rätten till privat- och familjeliv, tycks prioriteras framför kravet på fullgoda beslutsunderlag. Analysen av regleringen och socialtjänstens tillämpning pekar på att myndigheten saknar de rättsliga förutsättningarna för att leva upp till det ålagda barnskyddsansvaret så som det uttrycks i Barnkonventionen.

– En ökad formalisering av processen och högre grad av domstolsprövning skulle leda till ökad praxis och därmed bättre vägledning för socialtjänsten, säger Pernilla Leviner.

Avhandlingens titel: Rättsliga dilemman i socialtjänstens barnskyddsarbete (avhandlingen ges ut av Jure förlag AB)
Ytterligare information
Pernilla Leviner, Juridiska institutionen vid Stockholms universitet, tfn 08 – 16 14 26, mobil 070-741 71 61, e-post pernilla.leviner@juridicum.su.se

– Vi visar också att metoden kan användas för att bestämma den molekylära effekten av droger eller läkemedel, säger Ola Söderberg, som lett studien vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet.

Samspelet mellan olika celler är avgörande för att kroppen ska kunna fungera. Cellerna kommunicerar med varandra genom direktkontakt och genom lösliga ämnen/molekyler, som skickas ut som en ”signal” till omgivande celler. När dessa binder till en mottagarmolekyl på en annan cell vidarebefordras signalen in i cellen genom en stafett av proteininteraktioner, vilket reglerar mRNA-uttrycket. Signaleringen mellan och inom celler är en mycket komplex process som regleras på flera olika nivåer i signalvägarna.

–    Signaleringen kan dessutom skilja sig en hel del mellan en cell och dess granncell, därför är möjligheten att studera enskilda cellers signalering oerhört viktig för att förstå olika sjukdomstillstånd, till exempel cancer, säger Ola Söderberg.

Det är just bristen på metoder för detta som begränsar förståelsen av vad som skiljer cancerceller från normala celler. Den nya metoden kombinerar två olika metoder, som synliggör proteinaktivitet respektive mRNA uttryck. Detta gör det möjligt att bestämma i vilken riktning signalerna går, d.v.s. vilken effekten blir av signaleringen. De två metoderna som nu kombinerats har under de senaste åren utvecklats i samma forskargrupp.

– Möjligheten att nu kunna kombinera dem kommer att kunna ge en mer klar bild av vad som har gått fel i cancerceller och leder till ökad insikt i hur cancerceller samverkar och utnyttjar normala celler.

I artikeln används metoderna för att se hur fort signalerna går, från ytan av cellerna till kärnan, och för att bestämma hur många av cellerna som svarar på signalerna. Dessutom kan metoderna användas för att förstå hur olika droger fungerar, var de bryter signaleringen, och för att hitta nya riktade läkemedel för cancerbehandling.

Läs artikeln på PLoS ONE webbplats. http://dx.plos.org/10.1371/journal.pone.0020148 [Ref 1]

För mer information, kontakta Ola Söderberg, tel: 018-471 44 75, 070-245 03 72, ola.soderberg@igp.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Att bli kallad bög eller hora, bli tafsad på eller få sexuella kommentarer om sitt utseende är mycket vanligt i Östersunds och Sundsvalls grundskolor. Men skolvärlden osynliggör sexuella trakasserier. Det visar aktuell forskning vid Mittuniversitetet. Det här föreläser docent Katja Gillander Gådin om under nyinvigningen av Forum för Genusvetenskap i Sundsvall (FGV) på torsdag.

Katja Gillander Gådins slutsatser efter snart 15 års forskning är att sexuella trakasserier är på väg att normaliseras i skolan. Orsaken är att det saknas kunskap och verktyg för att upptäcka och åtgärda problemen. Som exempel nämner hon lagstiftningen.

– Det är jättebra att diskrimineringslagstiftningen finns, men den är otydlig eftersom de juridiska definitionerna inte ger några konkreta exempel. Därför är det svårt att avgöra vad som kan betraktas som sexuella trakasserier, säger Katja Gillander Gådin.

Det handlar alltså om en omedveten acceptans som ”sitter i väggarna”. I skolornas antimobbningsplaner är de sexuella trakasserierna osynliggjorda. De kommer heller inte upp i samtalen om mobbning eftersom det saknas en gemensam förståelse för vad det kan handla om. Det här får stora konsekvenser för de elever som drabbas.

– De yngre eleverna, särskilt tjejerna i årskurs 1-6, verkar ha svårare att bli tagna på allvar när de lyfter problemen, eftersom ingen vill tro att det kan handla om sexuella trakasserier i den åldern. Tjejerna blir till sist avtrubbade och drivs att acceptera allt grövre behandling. De förminskar alltså trakasserierna, men mår psykiskt dåligt ändå.

Katja Gillander Gådin har forskat på sexuella trakasserier kopplat till barn och ungdomars psykiska hälsa sedan 1997. Det gör henne till en av landets absolut främsta experter på området. Forskningen består av enkätundersökningar och intervjuer av tusentals grundskoleelever i Östersund och Sundsvall.

Välkommen att lyssna till Katja Gillander Gådin och fler aktuella föreläsningar om genusforskning vid nyinvigningen av Forum för genusvetenskap (FGV) torsdag 26 maj. Nyinvigningen markerar att FGV nu går från tillfällig till permanent verksamhet.
Tid: 13.00
Plats: sal N102, Campus Sundsvall

Programmet finns på Mittuniversitetets webbplats.

Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Docent Siv Fahlgren, föreståndare FGV, tel 070-543 51 74 och Docent Katja Gillander Gådin, tel 070-892 34 62, 060-14 85 41
Krister Holm, t f pressansvarig, tel. 063-16 57 16, mobil: 070-484 71 08

Psykiatrin har genomgått stora förändringar de senaste decennierna. Vissa har lett till förbättringar av vården medan andra har haft negativa effekter i form av bland annat personalbrist, försämrad arbetsmiljö och brister i vården av patienter. Hanna Tuvesson, sjuksköterska och forskare vid Malmö högskola, har arbetat inom vuxenpsykiatrin innan hon började forskar. På fredag disputerar hon med avhandlingen Psychiatric nursing staff and the workplace: Perceptions of the ward atmosphere, psychosocial work environment, and stress.

I sin avhandling undersöker Tuvesson vårdpersonalens uppfattningar om arbetsmiljön i den psykiatriska slutenvården. Hon ser också närmare på relationen mellan vård- och arbetsmiljön.
– Primärt fokus för den psykiatriska slutenvården är patienterna och att bedriva en god vård för dessa. Men psykiatrin är också arbetsplats för många människor, vilket gör det väsentligt att undersöka arbetsförhållandena där, säger Tuvesson.

Med hjälp av sex olika enkäter har hon studerat vård- och arbetsmiljön vid tolv olika allmänpsykiatriska slutenvårdsavdelningar.
– Ett viktigt fynd i mina studier är att vårdmiljön är en viktig aspekt för hur vårdpersonalen upplever sin arbetsmiljö. Har patienterna till exempel få aktiviteter ökar risken för stress bland personalen, säger Tuvesson.
På samma vis ökar risken för samvetsstress, att vara hindrad att göra det som man anser är rätt, när nivåerna av vrede och aggressivitet är höga.

I sin avhandling visar hon att vårdmiljön är intimt förknippad med arbetsmiljön.
– En viktig lärdom vi kan dra av detta är att förbättringar i patienternas vårdmiljö kan påverka personalens arbetsmiljö positivt, något vi bör beakta när vi gör förändringar inom vården, konstaterar Tuvesson.


Hanna Tuvesson disputerar med sin avhandling Psychiatric nursing staff and the workplace: Perceptions of the ward atmosphere, psychosocial work environment, and stress på fredag 27 maj.

Plats: Aulan, Fakulteten för hälsa och samhälle, ing 49, SUS, Malmö.
Tid: Fredag 27 maj, kl. 13.00

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Hanna Tuvesson på tfn: 0730 – 47 07 38.

År 2005 gjorde forskare vid Malmö högskola en omfattande kartläggning av Rosengårdsbornas konsumtion av psykiatrisk vård. Denna visade att Rosengårdsborna, i relation till skattade behov, konsumerade hälften så mycket psykiatrisk vård som Malmös övriga befolkning, ett faktum som legat till grund för Karin Ingvarsdotters avhandling Psykisk ohälsa och mångfald– forskning kring mänskligt lidande och resiliens i en mångkulturell kontext.

Ingvarsdotter, verksam vid Malmö högskola, har undersökt synen på psykisk ohälsa bland människor som bor och arbetar i Rosengård.
– Det visar sig att psykisk ohälsa är nära sammankopplat med skam och stigma, men också att man oftare ser det vi kallar psykisk ohälsa som naturliga livskriser.

Ser man psykiskt lidande som naturliga livskriser snarare än ett medicinskt problem får det naturligtvis konsekvenser för vilken typ av stöd och hjälp man söker.
– Tillstånd som betraktas som hanterbara ses oftast som livskriser. Det är först när situationen blir ohållbar och varken personen eller omgivningen kan lösa problemen som man söker psykiatrisk vård, förklarar Ingvarsdotter.
Istället för psykiatrin vänder sig därför människor till familj, vänner och andra sociala nätverk. Många ser också tron och religionen som en behandlingsstrategi.

Ingvarsdotter poängterar vikten av att, som forskare, föra in resiliens-begreppet i forskningen.
– Idag utgår vi från en västerländsk tradition. Man skulle kunna vända på frågeställningen och i stället fråga varför malmöbor i andra stadsdelar överkonsumerar psykiatrisk vård, säger hon.


Karin Ingvarsdotter disputerar med sin avhandling Psykisk ohälsa och mångfald– forskning kring mänskligt lidande och resiliens i en mångkulturell kontext på fredag 27 maj.

Plats: Aulan, Fakulteten för hälsa och samhälle, ing 49, SUS, Mamlö.
Tid: Fredag 27 maj, kl. 9.00

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Karin Ingvarsdotter på tfn: 0736 – 16 31 11.

Rapportförfattarna relaterar den svenska politiken till forskningsresultat från Sverige och andra länder. Det finns några viktiga slutsatser att särskilt lyfta fram:

Arbetsförmedling är viktigt
För det första tycks arbetsförmedlarnas arbete vara viktigt. Stöd och rådgivning i kombination med den kontroll som regelbundna besök ger verkar vara ett effektivt sätt att få arbetslösa tillbaka i arbete.

Arbetsmarknadsutbildningen bättre idag
För det andra leder arbetsmarknadsutbildningen oftare till jobb idag jämfört med 1990-talet. Det kan bero på ett bättre arbetsmarknadsläge, men även en högre träffsäkerhet genom att platserna är färre och att utbildningarna har haft ett mål att 70 procent av deltagarna ska ha ett jobb efter avslutad utbildning. Dessutom går det inte längre att använda utbildningen för att kvalificera sig för en ny period med arbetslöshetsersättning, och det är en viktig orsak till att den är bättre idag, menar Anders Forslund som är en av rapportförfattarna:

– Deltagarna är troligen mer motiverade idag, vilket tillsammans med att kursplatserna är färre och kurserna mer inriktade på jobb gör att arbets-marknadsutbildningen fungerar bra.

Subventionerade anställningar hjälper till arbete
För det tredje verkar det enligt forskningen gå fortare för den arbetslöse att få arbete om han eller hon under en period är hos en arbetsgivare med hjälp av lönesubvention, jämfört med att söka arbete som öppet arbetslös. Effekten är bättre ju mer platsen liknar ordinarie anställningar som anställningsstöd och starta eget-bidrag.

Syftet med obligatoriska program
För det fjärde diskuterar rapportförfattarna obligatoriska program av typen jobb- och utvecklingsgarantin. Obligatoriska program kan vara ett bra sätt för att testa arbetsviljan hos de sökande. Hotet att behöva delta i ett program som tar mycket tid (fas tre) kan göra att sökande lämnar arbetslösheten strax innan, så kallade annonseringseffekter.

– Men det gäller bara sökande som är arbetslösa en lång tid trots att de egentligen har förutsättningar att få ett jobb, säger Anders Forslund. Övriga kommer att gå in i programmet och riskera att bli kvar där. De hittar troligtvis inte jobb fortare för att man konfiskerar deras fritid
Kompletterande aktörer
Under de senaste åren har kompletterande aktörer tagit över en del av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Författarna konstaterar att forskningen inte ger något stöd för att kompletterande aktörer skulle minska arbetslösheten.

Kontaktinformation
Rapport 2011:7 ”Arbetsmarknadspolitikens effekter på sysselsättning och arbetslöshet – en översikt” är skriven av Anders Forslund och Johan Vikström. De nås på 018-471 70 76 (Anders) eller 072-325 10 29 (Johan) samt förnamn.efternamn@ifau.uu.se

Brunråttan och husmusen är anpassade till ett liv i människans närhet och de kan orsaka stora besvär genom att äta upp och förorena livsmedel och foder. Att de kan sprida besvärliga sjukdomar är också välbelagt. Det Annette Backhans har gjort i sitt doktorsarbete är att undersöka de risker som gnagare utgör för spridning av olika sjukdomar till husdjur, och indirekt till människor.

När gnagare fångades in i gris- och hönsbesättningar visade det sig att husmus och brunråtta var de dominerande arterna. Stor skogsmus förekom också, men mer som tillfällig gäst.
Bland de bakterier som Annette Backhans hittade hos gnagarna fanns bland annat den som orsakar svindysenteri (Brachyspira hyodysenteriae) och en släkting som ger diarré hos gris och höns (Brachyspira pilosicoli). Med hjälp av molekylärbiologiska metoder (s.k. molekylär fingerprinting) kunde hon också visa att flera av brachyspira-arterna överförs mellan gnagare och husdjur. I undersökningen upprättades sedan ett släktträd över brachyspira-arter hos smågnagare, och genom släktskapsundersökningen avslöjades bland annat tre nya genetiska varianter som troligen utgör egna arter.

Hos gnagare från grisbesättningar upptäcktes även Lawsonia intracellularis, som orsakar diarré hos gris, och encefalomyokarditvirus (EMCV), som kan orsaka fertilitetsproblem och plötsliga dödsfall hos tillväxtgrisar.

Leptospiros är en bakteriesjukdom som kan överföras från djur till människa, dvs. en zoonos. Den förekommer hos gris i Sverige, men har antagligen begränsad betydelse som sjukdomsframkallande bakterie. I undersökningen hittades dock leptospira-bakterier hos flera gnagararter, vilket visar att de utgör en potentiell risk för överföring till grisar och människor.

De oftast rapporterade zoonoserna i Europa är campylobacterios, salmonellos och yersinios. I studien hittades Campylobacter jejuni, Campylobacter coli och Campylobacter upsaliensis hos svenska gnagare. Med molekylär fingerprinting påvisades identiska isolat av Yersinia enterocolitica bioserotyp 4/O:3 från gnagare och grisar på samma gård, vilket tyder på att det sker en överföring mellan dessa arter. Salmonella hittades inte med den metod som användes, vilket kan bero på att testet inte är tillräckligt känsligt. Zoonotiska varianter av parasiterna Giardia eller Cryptosporidium kunde inte påvisas. För övrigt var alla prover negativa för trikiner, liksom för Toxoplasma gondii.

Sammanfattningsvis visar studien att gnagare i Sverige kan utgöra en risk för spridning av de sjukdomsorsakande mikroorganismerna Lawsonia intracellularis, Brachyspira hyodysenteriae, B. pilosicoli och EMCV till grisar, B. intermedia och B. pilosicoli till höns, och zoonotiska leptospira- och campylobacterarter samt Yersinia enterocolitica 4/O:3 till både grisar och människor.
——————————————————————
Annette Backhans, institutionen för kliniska vetenskaper, SLU, försvarade sin avhandling Wild rodents as carriers of potential pathogens to pigs, chickens and humans, with special emphasis on Brachyspira spp. and Yersinia enterocolitica den 20 maj 2011. Opponent var Dr Jill Thomson, Scottish Agricultural College, Edinburgh, Storbritannien.
Mer information: Annette Backhans, 018-67 29 12, Annette.Backhans@slu.se 

Länk till avhandlingen (pdf):
http://pub.epsilon.slu.se/8105/

Forskningsprojektet går under namnet miniXpose och går ut på att förbättra bildkvalitén vid fluoroskopi, det vill säga bland annat ERCP-undersökningar och kranskärlsröntgen (PCI). Testerna visar goda resultat. Beträffande bildkvalitén så talar röntgenbilderna sitt tydliga språk och den ökande detaljrikedomen imponerar. Stråldosen har å sin sida kunnat minskas med 40 procent vid tandröntgenundersökningar i panoramaformat, något examensarbetaren Lahdo Aksoy kommit fram till.

– Vid varje kranskärlsoperation exponeras kirurgen för strålning som motsvarar 3 stycken tandröntgenbilder. Ett normalt yrkesverksamt år blir det 300 operationer, vilket således motsvarar 900 tandröntgenbilder, säger Hamid Muhammed, forskare på Skolan för teknik och hälsa vid KTH och en av de som är involverade i forskningen.
Examensarbetaren Jonatan Rogby Lindberg som bland annat anpassar tekniken för sjukhus, fyller på:

– Kontrastvätskan är skadligt för njurarna. Då det är många äldre patienter som opereras är detta viktigt då deras njurar kan vara lite ”trötta”, säger Jonatan Rogby Lindberg.
Han tillägger att tekniken han och de andra jobbar med gör att mängden kontrastvätska kan minskas. Men det finns fler fördelar.

– Vår teknik kan göra att diagnoser blir säkrare, men också bidra till snabbare operationer, säger Jonatan Rogby Lindberg.

Hamed Muhammed håller med och tillägger att en mindre orolig kirurg – på grund av lägre stråldoser samt tydligare bilder – med största sannolikhet kommer att göra ett bättre jobb.
– Förutom en bättre arbetsmiljö på grund av minskade stråldoser kan även skyddskläder gjorda av bly göras lättare eftersom mindre bly krävs för att avskärma strålningen. Det innebär en mer ergonomisk arbetsmiljö med lägre risk för arbetsskador, säger Hamed Muhammed.
Utrustningen i sig är adaptiv, det vill säga automatisk och kräver inte att personalen ställer in en massa reglage. Den behandlar rörliga bilder i realtid men fungerar också lika bra på enstaka stillbilder. I framtiden finns det planer på att anpassa tekniken till andra medicinska bildsystem, till exempel datortomografi (CT).

– Sammantaget kan tekniken bidra till ett flertal kostnadsbesparingar för kliniker och sjukhus, säger Jonatan Rogby Lindberg.

Det är inte långt kvar till att tekniken kommer att finnas tillgänglig.
– Lite beroende på hur framtida finansiering kommer att se ut bör tekniken kunna nå marknaden inom 1 till 2 år, säger Jonatan Rogby Lindberg.

För mer information, kontakta Hamid Muhammed på 08 – 790 48 55 / hamed@sth.kth.se eller Jonatan Rogby Lindberg på 072 – 30 30 114.

 

Nyblivna föräldrars synpunkter om sitt behov av stöd och vård efter barnafödande behöver tillvaratas när nya planer för postpartumvård skall göras. Columba K Mbekenga har med sin doktorsavhandling som nyligen försvarades vid Uppsala universitet skapat ett underlag för förbättrat stöd genom att studera hur förstagångsföräldrar upplever perioden efter barnafödsel och vilket stöd de efterfrågar i hälsofrågor. Genom intervjuer och gruppdiskussioner med föräldrar och deras stödpersoner har hon undersökt den särskilt utsatta grupp som bor i låginkomstförort till Dar es Salaam, Tanzania.

Resultaten visar att de nyblivna föräldrarna efterfrågar basal kunskap, information och praktisk handledning i vård av mödrar och barn. De önskar mer kunskap om vård av den nyfödda, hygien, matning och gråt samt mammans näring, hygien och förändringar i kroppen. Papporna kände sig åsidosatta och uteslutna från vården av mor och barn inom familjen och av hälsovården.

Ett av avhandlingens viktigaste resultat är att samlag under amningsperioden uppfattades ha negativa effekter på barnets hälsa. De sociala normerna kräver därför att nyblivna föräldrar ska avstå ifrån sex tills barnet slutat amma, vilket kan vara mellan två och fyra år. Denna långa period av avhållsamhet var en källa till spänning där nyblivna föräldrar kände oro för att få HIV eller någon annan sexuellt överförd sjukdom om deras partner istället hade andra sexuella partners. Att kontrollera sexualitet efter barnafödande var således viktigt för familjens hälsa och för att undvika socialt stigma. Kravet på avhållsamhet var emellertid olika för kvinnor och män. Kvinnor förväntade avstå från sex medan det fanns förståelse för att männen sökte sig till andra partners under amningsperioden. Olika sociala förväntningar på sexuell abstinens, ur jämställdhetsperspektiv, visade att kvinnor framför allt hade en underordnad position.

Förstagångsföräldrar fick stöd både från informella och formella sociala nätverk. Det informella stödet spelade en avgörande roll för att bidra med information, materiella resurser och vägledning i vård av mödrar och barn. De två olika nätverken gav motsägande uppgifter till nyblivna föräldrar, vilket skapade oro, som i sin tur kan påverka familjens hälsa negativt.

Avhandlingen visar på vikten av socialt stöd till nyblivna föräldrar, vilka möter fysiska, sociala och relationsmässiga utmaningar efter barnafödsel. Vidare påvisar den behovet av samverkan mellan hälsovård och informella nätverk, så att de kan komplettera varandra, för att bidra till familjernas hälsa efter barnafödsel.

För mer information, kontakta Columba Kokusiima Mbekenga, tel: 018-611 9665, 076-2800272, e-post: columba.kokusiima@kbh.uu.se
(pratar engelska)

Läs eller ladda ner avhandlingen [Ref 1] från universitetets hemsida.
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Många människor runt om i världen spenderar numera mycket tid i olika sociala och digitala miljöer som spel eller i sociala världar.

— Det jag främst är intresserad av är att se förhållandet mellan rollspelaren och hans eller hennes roll, mellan att vara ”i karaktär” och att interagera med varandra utanför den dramatiska rollen i en social eller politisk sfär, även den online, samt de maktförhållanden som utmejslas, säger Maria Bäcke.

 Maria för även ett resonemang om var gränsen går mellan vad som är overkligt (virtuellt) och vad som är verkligt när det gäller rollspel. Vissa rollspelare har en strikt uppdelning mellan socialt och dramatiskt, medan andra fokuserar mer på det sociala spelet inom gruppen än på det dramatiska rollspelet. Det finns även grupper av rollspelare som har svårt att skilja på det som sker i en dramatisk och social kontext eller ser en fördel i att inte definiera detta för tydligt, vilket ofta leder till bråk mellan olika falanger inom gruppen.

— Genom att börja ifrågasätta vad som är overkligt och vad som är verkligt kan vi börja förstå de dramatiska och sociala rollerna som formas och skapas i spelen. Förstår vi dem kan vi förhoppningsvis hantera dess följder, både negativa såväl som positiva, på ett lämpligt sätt, säger Maria Bäcke.

Disputationen är öppen för allmänheten.
Dag: Fredagen den 27 maj 2011
Tid: Klockan 10.00
Plats: Lokal Rio Grande, BTH, Campus Karlshamn

För mer information:
Maria Bäcke
Telefon: 0455-38 53 20 e-post: maria.bäcke@bth.se. Se även www.bth.se

– Strålarna innehåller olika frekvenser och kan riktas olika. Vinsten är förmodligen att delfinen på så sätt kan ringa in föremålet bättre, säger Josefin Starkhammar, nybliven doktor i Elektrisk mätteknik vid Lunds Tekniska Högskola och civilingenjör i Teknisk fysik.

Studien, som gjorts tillsammans med marinbiologer från San Diego, publiceras i det senaste numret av Biology Letters.

– Resultaten ger nytt bränsle till en redan hätsk debatt i forskarvärlden om hur ljudstrålen egentligen uppstår, säger Josefin Starkhammar.
Hennes egen gissning är att strålarna kommer från de två olika ljudgenereringsorgan som delfinen bevisligen har, men där man tidigare trott att bara den ena är aktiv under ekolokalisering. Men mer forskning behövs, betonar hon. De två strålarna skulle till exempel även kunna förklaras med komplicerade reflektioner inne i delfinens huvud där ljudet bildas.

– Sedan är det lite anmärkningsvärt att man upptäckt detta först nu. Man har ändå forskat om delfiner och ekolokaliseringen ända sedan 1960-talet, säger Josefin Starkhammar.

En förklaring till att upptäckten dröjt är att denna forskning kräver ganska avancerad mättutrustning och signalbehandling. Dessutom krävs delfiner tränade till att besvara vetenskapliga frågor! Hittills har det annars varit mest biologer, med andra kunskaper än om just sådant, som forskat om delfiner. Kombinationen marinbiologer och ingenjörer är enligt Josefin Starkhammar oslagbar.

Till sin hjälp har hon utvecklat en apparat med 47 hydrofoner (mikrofoner för vatten).

– Den är faktiskt den bästa apparaten i världen på att fånga upp delfiners ultraljud i vatten som finns just nu, säger Josefin Starkhammar som har ägnat mycket tid åt att testa och utveckla utrustningen, bland annat i Kolmården, där en av hennes handledare jobbar. Där har hon också utfört andra studier på delfiner och deras ekolokalisering.
Även fladdermöss använder sig av ekolokalisering. Därtill finns någon enstaka näbbmusart och vissa fåglar som bor i grottor som använder en enklare form av metoden. Även människor har utvecklat apparater med ekolokaliserings- och ultraljudsteknik.

– Men delfinernas ekolokalisering är på ett flertal sätt mycket mer sofistikerad. Evolutionen har haft möjlighet att finslipa den under miljoner år. Därför har vi människor en hel del att lära av hur delfiner gör. Dessutom kan kunskapen vara viktig för att på olika sätt kunna skydda delfiner, exempelvis från störande ljud. Vi måste ju lära oss hur man bäst ska skydda våra egna tumlare här i Östersjön, säger Josefin Starkhammar.

Josefin Starkhammar disputerade fredagen den 20 maj. För mer information, kontakta henne på josefin.starkhammar@elmat.lth.se och 0706-171215. Läs hennes egen populärvetenskapliga sammanfattning här: http://www.lu.se/o.o.i.s?id=12588&postid=1897933 .

Artikeln i Biology Letters finns on line: http://rsbl.royalsocietypublishing.org/content/early/2011/05/06/rsbl.2011.0396.full

Högupplöst bild på Josefins Starkhammar finns i LU:s bildbank, http://bildweb.srv.lu.se/