I vår miljö finns en mängd föroreningar, däribland Bisfenol A som används i plaster inom en rad olika användningsområden. Bisfenol A kan under användningen av plastprodukterna läcka ut, vilket är extra besvärande då det används i till exempel nappflaskor, konservburkar, plastburkar, plastmuggar, som används av människor i alla åldrar. Både i Sverige och globalt är Bisfenol A vitt spritt och man har uppmätt ämnet i såväl människans moderkaka, foster som modersmjölk.
På senare tid har uppmätbara halter av Bisfenol bland annat hittats i damm från vanliga hem, men åsikterna går isär rörande negativa effekter av Bisfenol A och riskbedömningar från olika delar av världen kommer med motstridiga rekommendationer trots att de oftast använt sig av information från samma forskningsrapporter. Här i Sverige jobbar Kemikalieinspektionen och Livsmedelsverket för ett förbud mot Bisfenol A i nappflaskor och vissa andra plastprodukter.
Hjärnan hos människor och däggdjur utvecklas intensivt under en begränsad tid. Hos människobarn fortlöper denna hjärnutvecklingsperiod från sjunde fostermånaden och genom de två första levnadsåren. Motsvarande period för möss ager rum under de 3 till 4 första veckorna efter födseln. Uppsalaforskare har i tidigare forskningsstudier visat att olika toxiska föreningar kan inducera permanenta skador i hjärnfunktionen när de administreras till nyfödda möss under denna utvecklingsfas. Exempel på sådana ämnen är så kallade bromerade flamskyddsmedel, polyklorerade bifenyler (PCBer) och DDT.
I en helt ny studie har forskarna undersökt om exponering för Bisfenol A under nyföddhetsperioden kan framkalla permanenta skador i hjärnfunktionen. I experimenten gavs olika doser av Bisfenol A till moss när de var 10 dagar gamla. Mössen genomgick ett så kallat spontanbeteendetest som unga vuxna, där de fick byta bur från sin välkända hembur till en annan, exakt likadan bur under en timme. De normala mössen är mycket aktiva under de första 20 minuterna för att undersöka den nya hemmiljön. Aktiviteten minskar sedan under nästkommande 20 minuter och under de sista 20 minuterna minskar aktiviteten ytterligare, då mössen slår sig till ro for att sova.
– I vår studie såg vi att en engangsexponering för Bisfenol A, under den korta kritiska perioden av hjärnutveckling under nyföddhetsperioden, leder till förändringar i spontanbeteende och försämrad anpassning till nya miljöer samt hyperaktivitet hos den unga vuxna individen. När man undersöker detta igen senare under vuxen ålder finns dessa funktionella störningar kvar, vilket indikerar att skadorna är permanenta och faktiskt inte försvinner, säger forskaren Henrik Viberg vid institutionen för organismbiologi.
Med hjälp av samma beteendemetod undersöktes också om individerna som fått Bisfenol A under nyföddhetsperioden reagerade annorlunda än normala individer på vuxenexponering för nikotin, vilket skulle kunna tyda på att ett av hjärnans viktigaste signalsystem, det kolinerga signalsystemet, är påverkat. Normala djur som i vuxen ålder exponeras för den givna dosen nikotin får en kraftigt ökad aktivitet jämfört med djur som inte exponerats för nikotin. De djur som exponerats för Bisfenol A under nyföddhetsperioden och sedan fick nikotin som vuxna uppvisade inte alls samma hyperaktivitet som de normala djuren. Detta tyder på att det kolinerga signalsystemet är påverkat och att dessa individer fått en ökad känslighet för denna typ av exponering i vuxen ålder. Igen en effekt som framkallas under nyföddhetsperioden, men som kvarstår under vuxen ålder.
– Vi har tidigare sett den här typen av effekter för flera andra miljögifter som fortfarande förekommer i både inomhus- och utomhusmiljö. Då effekterna liknar varandra är det möjligt att flera olika miljögifter, inklusive Bisfenol A, kan samverka vid framkallandet av störningar under hjärnutvecklingen. Detta i sin tur skulle kunna betyda att de enskilda doserna av de olika miljögifterna, som krävs för att framkalla störningar, kan vara lägre än de som vi undersökt i våra studier av till exempel Bisfenol och bromerade flamskyddsmedel, säger Henrik Viberg.
Forskningen publiceras i den vetenskapliga tidskriften Toxicology.
Dose-dependent behavioral disturbances after a single neonatal Bisphenol A dose, Toxicology, In Press, Uncorrected Proof, Henrik Viberg, Anders Fredriksson, Sonja Buratovic, Per Eriksson
doi:10.1016/j.tox.2011.09.006
För mer information kontakta Henrik Viberg, tel: 018-471 7695, 070-171 9060, e-post: henrik.viberg@ebc.uu.se
Hur beskriver lärare i förskolan sin verksamhet? Vad är förskolans övergripande syfte och uppdrag? I en ny avhandling i pedagogik har Ingrid Granbom intervjuat lärare inom förskolan om deras föreställningar.
Ingrid Granbom försvarar sin avhandling ”Vi har nästan blivit för bra” Lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik fredagen den 28 oktober 2011 kl. 13.15 i sal Hb116 på Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) i Jönköping. Fakultetsopponent är professor Sven Persson, Malmö högskola.
Sett ur ett historiskt perspektiv har det funnits många tankar, idéer och åsikter om förskolan och dess roll i samhället. I den här studien är det lärare verksamma i förskolan som samtalar om förskolan som pedagogisk praktik. Studien syftar till att beskriva och analysera detta samtal med utgångspunkt i teorin om sociala representationer. Undersökningen handlar om hur lärarna tillsammans skapar föreställningar om förskolans praktik, och bildar på så sätt en form av ”common sense kunskap” som är historiskt och kulturellt förankrad.
Ingrid Granbom har genomfört sju fokusgruppsintervjuer med sammanlagt 45 deltagare. Studien lyfter fram vilken betydelse lärares barnsyn och kunskapssyn har för hur förskolan som pedagogisk praktik kommuniceras. Resultatet visar att lärarna ger uttryck för två, sinsemellan olika föreställningar om förskolan: Förskolan som en plats för alla och Förskolan som en plats för några. Dessa båda föreställningar innehåller i sin tur skilda föreställningar av barn och barns kompetenser, lärarens yrkesroll samt förskolans roll i samhället.
Ingrid Granbom, som är förskollärare och universitetsadjunkt arbetar sedan 2007 på lärarutbildningen vid Högskolan Väst i Trollhättan. Ingrid antogs till forskarutbildningen vid HLK i augusti 2003.
Handledare har professor Mohamed Chaib, Högskolan för lärande och kommunikation och professor Solveig Hägglund, Karlstads universitet varit.
Läs avhandlingen på DIVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet.
För ytterligare information, välkommen att kontakta:
Ingrid Granbom, tfn. 076- 23 30 020, 0520-22 37 53 ingrid.granbom@hv.se
Teorin om sociala representationer lanserades 1961 av fransmannen Serge Moscovici . Enligt teorin om sociala representationer utgörs vår föreställning om världen av de erfarenheter som görs i vardagslivet och som vi formar i interaktion med andra människor.
Galtlukt, eller ornelukt, är en mycket obehaglig lukt som avges från kött, främst från okastrerade hangrisar. Den stora majoriteten hangrisar i Sverige och stora delar av världen kastreras därför i tidig ålder. Lukten orsakas i huvudsak av två ämnen, androstenon och skatol, som lagras i grisens fett. Halterna av dessa ämnen stiger kraftigt när hangrisar blir könsmogna. Till följd av kastreringen minskar också de problematiska beteendena med aggressioner och sexuella upphopp.
Kastreringen utförs i dagsläget utan bedövning, vilket har uppmärksammats bland politiker och allmänhet. Nu söker man efter mer djurvänliga alternativ och de två mest aktuella är vaccination eller kastrering i kombination med smärtlindring och/eller bedövning. Carl Brunius har i sitt doktorsarbete vid institutionen för livsmedelsvetenskap SLU undersökt om vaccinationen mot galtlukt kan utföras tidigare än vad man för närvarande rekommenderar.
– Vaccination är antagligen det mest djurvänliga alternativet av de två, eftersom man varken skär, behandlar eller stressar de små kultingarna, utan behandlar djuren när de är större, säger han.
Vaccinationen innebär att testikelfunktionen stängs av som en följd av immunisering mot GnRH (Gonadotropine-releasing hormone), en kroppsegen substans som reglerar könsfunktionen. Liksom vid kastrering minskar både halterna av galtluktsämnen och förekomsten av problembeteenden.
Vaccinationen utförs vid två tillfällen, med minst 4 veckor emellan, och med den andra injektionen vanligtvis 4–6 veckor före slakt, dvs. runt 20 veckors ålder. Slakten brukar ske vid ca 25 veckors ålder. Vid sådan standardvaccination finns det dock en viss risk att somliga grisar hinner bli könsmogna före den andra vaccinationen, och därmed kan de bli aggressiva och åsamka varandra skada. Av arbetarskyddsskäl önskar dessutom vissa lantbrukare slippa vaccinera tunga grisar.
– Vi har i våra försök visat att man kan ge den andra vaccinationen betydligt tidigare än man vanligtvis gör, dvs. redan vid 14 veckors ålder, säger Carl Brunius.
De vaccinerade grisarna växer som intakta hangrisar fram till den andra injektionen. Det betyder att de har en större potential än de kastrerade att kunna omvandla foder till kött.
– Det har man kunnat visa i flera studier, men inte i alla. De varierande resultaten kan ha att göra med skillnader i utfodringen, säger Carl Brunius.
Vaccinet i fråga har använts under en längre tid i Australien och Nya Zeeland och är sedan 2009 godkänt inom EU. I Europa finns det dock en viss tvekan om hur man ska hantera vaccinerade grisar i livsmedelskedjan från slakteri till konsument, men flera aktörer i Sverige har visat intresse och nyfikenhet för vaccination, främst på grund av den ökade djurvälfärden.
——————————————-
CivIng Carl Brunius, SLU, institutionen för Livsmedelsvetenskap, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Early immunocastration of male pigs”. Disputationen avser teknologie doktorsexamen.
Tid: fredagen den 28 oktober 2011 klockan 09.15
Plats: Loftets hörsal, Ultuna, SLU.
Opponent: Dr. Giuseppe Bee, Agroscope Liebefeld Posieux, Posieux, Switzerland
Mer information
Carl Brunius, 070-483 43 85, carl.brunius@slu.se
Avhandlingen och en populärvetenskaplig sammanfattning, http://pub.epsilon.slu.se/8347/ [Ref 1]
Institutionen för livsmedelsvetenskap, http://www.slu.se/sv/fakulteter/nl/om-fakulteten/institutioner/institutionen-for-livsmedelsvetenskap/ [Ref 2]
Pressbilder
(Får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges.)
– Porträtt Carl Brunius. Foto: Carin Brunius, https://www.slu.se/Global/externwebben/overgripande-slu-bilder/om-slu-bilder/aktuellt-bilder/2011/pressbilder/Carl%20Brunius.jpg
SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.
När det mångdisciplinära forskningsprogrammet ”Tid, minne, representation” 2009 tilldelades 35 miljoner kronor blev det inte bara det största forskningsprojektet vid Södertörns högskola i volym räknat. Det är också unikt i den meningen att så många olika ämnen samsas under ett och samma tak.
Den antologi som nu ges ut i bokserien Södertörn Philosophical Studies, är den första gemensamma publikationen från forskningsprogrammet. Boken ”Rethinking Time. Essays on History, Memory and Representation” (red. Hans Ruin och Andrus Ers) vill visa forskningsprogrammets ansats i hela sin bredd.
– Boken är ett slags förlängt visitkort från oss med presentationer av alla 26 medverkande i forskningsprogrammet. Bidragen kan tyckas spreta åt lite olika håll men ger en bild av bredden i forskningsprogrammet som helhet, berättar Ulla Manns, idéhistoriker och professor i genusvetenskap vid Södertörns högskola.
Utgångspunkten är antagandet att vi alltid redan befinner oss i ett specifikt historiskt sammanhang.
Också vi som studerar förfluten tid och producerar kunskap om historien.
Men vem skriver historien, och för vem skrivs den? Har historiker ett särskilt etiskt ansvar och mot vem eller vad? Det har blivit nödvändigt att djupare förstå formandet av en historisk medvetenhet ur nya perspektiv menar forskarna. Genom sina olika bidrag belyser de frågan om tid och minne och historisk medvetenhet i ljuset av flera olika ämnen och teoretiska utgångspunkter. Genom att kombinera dessa olika undersökningssätt vill man bland annat minska gapet mellan teoretiker och praktiker på området för att nå en djupare förståelse av hur tid och minne representeras och används.
Kunskapen om tid och om det förflutna – den historiska medvetenheten – är ett viktigt undersökningsobjekt. Historisk kunskap används i så många sammanhang, i politiska och identitetsskapande syften och skapar starka känslor. Vårt sätt att se på och studera det förflutna är alltid kopplat till vår samtid och våra tankar om framtiden. Historia är också kopplat till makt – makt att lyfta fram och makt att osynliggöra och glömma.
– Vi undersöker bland annat glömska, frånvaro av något i historien och i representationer av det förflutna, vad man inte skrivit om och varför, hur museiutställningar och monument fungerar, hur historiska dokumentärer skapar tid, säger Ulla Manns.
Forskningsprogrammet Tid, minne, representation är finansierat av Riksbankens Jubileumsfond, och ska pågå i totalt sex år. De 26 medverkande forskarna företräder 13 olika ämnen, och är verksamma vid ett flertal lärosäten i Sverige.
Läs mer på www.histcon.com
Beställ boken från: publications@sh.se
Kontaktinformation
Kontakt: Ulla Manns, ulla.manns@sh.se, tel: 08-608 46 78
Manuskriptet som kallas ”The Copiale Cipher” är 105 sidor och innehåller ca 75 000 tecken. Bortsett från vad som är före dette ägarens märke (”Philipp 1866”) och en anteckning på slutet av den sista sidan (”Copiales3”) är manuskriptet helt kodat. Chiffret består av 90 olika tecken som omfattar allt från latinska och grekiska bokstäver till diakritiska tecken och mystiska symboler, så kallade logogram.
Tekniken som forskarna använt för att lösa chiffret går ut på att de vanligaste teckenkombinationerna i ord i det chiffrerade dokumentet jämförs med de vanligast förekommande teckenkombinationerna i det underliggande språket. Dataprogrammet som användes vid dechiffreringen har skapats av Kevin Knight vid Information Sciences Institute, University of Southern California.
– Vi visste ju inte ens vilket språk som låg bakom chiffret. Efter många experiment som inte gav någon preferens för något särskilt språk gissade vi på tyska eftersom ägarmärket Philipp i boken hade tysk stavning och att boken, såvitt vi vet, härstammar från Tyskland, säger Beáta Megyesi, språkteknolog vid Uppsala universitet.
En ytterligare svårighet för forskarna var att chiffret är homofonisk, vilket innebär att varje tecken kan kodas med flera olika tecken i chiffret.
– Först trodde vi att det var de latinska bokstäverna som innehöll själva meddelandet och inte de abstrakta symbolerna men det visade sig vara fel. De latinska bokstäverna står för mellanslag i dokumentet, antagligen för att vilseleda kodknäckare, berättar Beáta Megyesi.
En annan upptäckt var kolonets betydelse som markerar dubblering av föregående tecken. Logogrammen kunde forskarna tyda sist, när de väl transkriberat hela dokumentet. De står för olika roller och begrepp inom det hemliga sällskapet bakom manuskriptet. För själva dechiffreringen krävdes enbart 16 sidor.
Manuskriptet visade sig härröra från ockulisterna, ett hemligt sällskap vars syfte var bland annat att kartlägga frimurarnas hemliga ritualer. Manuskriptets innehåll studeras nu av idéhistoriker och religionsvetare då det avslöjar information om hemliga sällskap som var vanliga under 1700-talet och deras inflytande bland annat på den franska och amerikanska revolutionen.
Boken är inbunden i vacker grön och gul brokad och skriven på papper av hög kvalité med två olika vattenmärken. Dessa har daterats till 1760-1780-talet av Per Cullhed på universitetsbiblioteket Carolina Rediviva i Uppsala. Men enligt Andreas Önnerfors, idéhistoriker vid Lunds universitet, är texten ungefär 25 år äldre än boken.
– Projektet är ett gott exempel på internationellt ämnesöverskridande samarbete som involverat datavetare, språkteknologer, lingvister, kodikologer och idéhistoriker. Vårt syfte har varit att använda den senaste tekniken för att avslöja innehållet i och återge det historiska manuskriptet för experter i olika vetenskapsgrenar och den breda allmänheten, säger Beáta Megyesi.
Forskarlaget har digitaliserat, transkriberat och avkodat hela manuskriptet. Innehållet är också översatt från tyska till engelska.
Mer information om manuskriptet och projektet samt bilder av texten för nedladdning finns här.
För mer information, kontakta:
Beáta Megyesi, språkteknolog, tel: 0702-282028, e-post: beata.megyesi@lingfil.uu.se
Christiane Schaefer, universitetslektor i jämförande indoeuropeisk språkforskning, tel: 018-471 7018, e-post: christiane.schaefer@lingfil.uu.se
Behandling med tandkronor kostar miljardbelopp i Sverige varje år. Nu utvecklar chalmersforskare en metod för att beräkna exakt hur varje tand ska slipas för att man ska kunna fästa en tandkrona så bra som möjligt på den (se bifogad film och bild). Metoden förväntas ge betydligt billigare och snabbare behandling, och minskade risker för att patienten ska få problem med sin tandkrona.
Varje år sätter tandläkarna in hundratusentals nya tandkronor i svenskarnas munnar. Först måste de slipa ner de tänder som kronorna ska fästas på, ett ”konsthantverk” som idag är helt beroende av den enskilde tandläkarens ögonmått och skicklighet. Men snart kan tandläkarna få hjälp av ett datorprogram som en grupp forskare på Chalmers har tagit fram, på initiativ av företaget Nobel Biocare. Nu planerar forskarna för att testa det i klinisk verksamhet.
– I vår programvara kan man mata in den befintliga tandens mått, som man får fram genom att laserskanna tanden, berättar chalmersforskaren Evan Shellshear. Programvaran räknar sedan ut hur just den tanden ska slipas ner, och man får ut en 3D-bild av den optimala formen för tanden. Man får dessutom ut en 3D-film som visar ett exakt förslag på hur man manövrerar slipverktyget för att nå målet utan att kollidera med andra tänder eller mundelar.
Programvaran bygger på avancerade matematiska modeller och på den senaste visualiseringstekniken. Forskarna har utgått från ett tiotal internationella riktlinjer för hur tänder ska utformas innan de förses med tandkronor. I riktlinjernas anges bland annat vilket förhållande det ska vara mellan tandens höjd och bredd, och hur tjockt lager som måste slipas bort för att lämna plats åt kronan.
Forskarna har översatt varje riktlinje till en ekvation, och delar in varje tand i tiotusentals sektioner. Utifrån det gör programvaran en optimering där så mycket som möjligt av tanden lämnas kvar.
– De flesta tandläkare är väldigt skickliga, men en människa kan förstås inte göra den här typen av optimering lika effektivt som ett datorprogram, säger chalmersforskaren och tandläkaren Matts Andersson. Om tanden har dålig passform mot tandkronan samlas det bakterier i skarvarna, vilket kan ge karies och tandlossning. Dålig passform kan också leda till käkledsbesvär eller att tandkronan ramlar av.
Forskarnas nya metod skulle alltså minska risken för att patienterna drabbas av sådana problem. Den skulle också förkorta behandlingstiderna och spara stora summor pengar.
– Jag bedömer att behandlingstiderna skulle förkortas med tio procent, säger Matts Andersson. Det skulle leda till att man sparade 176 miljoner kronor på behandlingarna under ett år. Men den största vinsten skulle förmodligen vara en kvalitetsökning som innebär att tandkronornas livslängd ökar och att färre behandlingar behöver göras om.
Chalmersforskarna har också tagit fram en 3D-mjukvara som tandläkarstudenter ska kunna använda för att träna sig på tandslipning. Idag har studenterna inte tillgång till simuleringsprogram med ett definierat mål. I den nya mjukvaran är den optimala tandformen målet, och den som tränar får veta hur nära målet resultatet hamnar.
Forskningen om tandslipning utgår från metoder som från början togs fram för fordonstillverkning. Den grundar sig på automatisk banplanering [Ref 1]för industrirobotar, något som produktionsforskare och matematiker på Chalmers arbetar med tillsammans med bilindustrin.
Projektet är ett tvärvetenskapligt samarbete inom Chalmers styrkeområde Produktion, och finansieras av Nobel Biocare och Vinnova. Parterna i samarbetet är Institutionen för produkt- och produktionsforsning, Fraunhofer-Chalmers centrum för industrimatematik och Nobel Biocare.
Fakta: Kostnader för tandkronor i Sverige
I Sverige gjordes det 477 060 tandkronebehandlingar från juli 2009 till juli 2010. Chalmersforskarna har räknat ut att behandlingarna kostade drygt 1,7 miljarder kronor, varav en stor andel bekostades med skattepengar via tandvårdsförsäkringen.
En tandkrona som tillverkas på laboratorium kostar runt 5000 kr. Patienten står själv för tandvårdskostnader som har ett referenspris på upp till 3000 kr. Sedan träder högkostnadsskyddet in och patienten får ersättning för 50 procent av kostnader som har ett referenspris mellan 3000 kr och 15000 kr. Kostnader med ett referenspris som överstiger 15000 kronor ersätts till 85 procent.
För ytterligare information, kontakta:
Staffan Björkenstam, Fraunhofer-Chalmers centrum för industrimatematik, staffan@fcc.chalmers.se, 031-772 42 84, 073-336 66 95
Evan Shellshear, Fraunhofer-Chalmers centrum för industrimatematik, evan.shellshear@fcc.chalmers.se, 031-772 42 37
Matts Andersson, Institutionen för produkt- och produktionsutveckling, manderss@chalmers.se, 031-772 13 21
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta
Staffan Björkenstam, Fraunhofer-Chalmers centrum för industrimatematik, staffan@fcc.chalmers.se, 031-772 42 84, 073-336 66 95
Evan Shellshear, Fraunhofer-Chalmers centrum för industrimatematik, evan.shellshear@fcc.chalmers.se, 031-772 42 37
Matts Andersson, Institutionen för produkt- och produktionsutveckling, manderss@chalmers.se, 031-772 13 21
– Vi kan visa att en kalorirestriktion bromsar åldrandet genom att förhindra att ett enzym, peroxiredoxin, sätts ur funktion. Enzymet är också extremt viktig för att motverka skador i vår arvsmassa, säger Mikael Molin på institutionen för cell- och molekylärbiologi.
Genom att gradvis minska intaget av socker och proteiner, utan att minska på vitaminer och mineraler, har forskare tidigare visat att apor kan leva flera år längre än förväntat. Metoden har också prövats på allt från fiskar och råttor till svampar, flugor och jäst med bra resultat. Kalorirestriktion har också samma goda effekter på vår hälsa och senarelägger uppkomsten av åldersrelaterade sjukdomar. Trots det har forskarvärlden haft svårt att förstå exakt hur kalorirestriktion ger upphov till dessa positiva effekter.
Med jästceller som modell har forskargruppen vid Göteborgs universitet lyckats identifiera ett av de enzym som krävs. De kan visa att aktivt peroxiredoxin 1, Prx1, ett enzym som bryter ned skadlig väteperoxid i cellerna, behövs för att kalorirestriktion ska fungera effektivt.
Resultaten som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Molecular Cell visar att Prx1 skadas under åldrande och tappar sin aktivitet. Kalorirestriktion motverkar detta genom att öka produktionen av ett annat enzym, Srx1, som reparerar Prx1. Intressant nog visar studien också att åldrandet kan bromsas utan kalorirestriktion genom att enbart öka mängden Srx1 i cellen. Därmed framstår reparation av peroxiredoxinet Prx1 som en nyckelprocess i åldrandet.
– En nedsatt funktion av Prx1 ger upphov till olika typer av genetiska defekter och cancer. Omvänt kan man nu spekulera i om en ökad reparation av Prx1 under åldrandet kan motverka, eller åtminstone senarelägga, uppkomsten av cancer.
Peroxiredoxiner har också visat sig kunna förhindra att proteiner skadas och klumpar ihop sig, en process som kopplats till flera åldersrelaterade sjukdomar som påverkar nervsystemet, som till exempel Alzheimers och Parkinson. I linje med det funderar forskarna också på om stimulering av Prx1 kan minska och senarelägga sådana sjukdomsförlopp.
Kontaktinformation
För mer information: Doktor Mikael Molin, institutionen för cell och molekylärbiologi, Göteborgs universitet, telefon: 031–786 2577, 0706- 50 29 71, e-post: mikael.molin@cmb.gu.se
De senaste årens forskningsframsteg har gett en detaljerad kunskap om de molekylära mekanismerna bakom Alzheimers sjukdom. I fokus står ett enzym kallat beta-amyloid, som bildas från ett särskilt protein i hjärnan. Den rådande hypotesen är att proteinet klumpar samman och omvandlas till plack, vilket skadar hjärnans nervceller och orsakar Alzheimers karaktäristiska symtom.
Amyloid-teorin har omsatts till ett flertal potentiella läkemedel, där man genom att bromsa plackbildningen har försökt bromsa sjukdomens utveckling. Men flera stora kliniska prövningar visar att denna typ av läkemedel inte har någon effekt.
Kaj Blennow, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och en av världens främsta demensforskare, leder nu forskningen om nya Alzheimersmediciner i en helt ny riktning.
– Det är viktigt att hela tiden ifrågasätta forskningsresultat, även inom Alzheimerforskningen. För att göra detta måste vi ta fram helt nya analysmetoder, säger Kaj Blennow.
Lösningen ligger enligt Kaj Blennow och hans forskarkollegor i att kunna prova olika läkemedel direkt hos levande patienter, istället för som hittills på möss.
– De musmodeller som används idag har en mycket osäker koppling till den vanligaste formen av Alzheimer. Det visar sig inte minst när de potentiella läkemedlen prövas på människor. Vi har idag identifierat över 100 molekyler som minskar plackbildning hos möss med Alzheimer, men de har tyvärr inte lett till ett enda läkemedel som bromsar sjukdomen hos patienter, säger Kaj Blennow.
Kaj Blennow och hans forskarkollegor på Neurokemi Lab försöker istället ta fram analysmetoder där de med hjälp av så kallade biomarkörer följer biokemiska förändringar direkt hos patienter med Alzheimers. Förhoppningen är att biomarkörerna ska kunna användas både för att ställa en korrekt och tidig diagnos, och för att kunna påvisa och följa effekten av nya läkemedel.
– Våra studier på patienter med Alzheimer och andra ålderrelaterade sjukdomar talar för att enzymet beta-amyloid kanske inte är den direkta orsaken till sjukdomen, utan det kan vara kroppens och hjärnans sätt att reagera på olika typer av belastningar. Detta kan helt förändra hur man ser på sjukdomen och vara av avgörande betydelse för framtida behandling, säger Kaj Blennow.
För mer information:
Professor Kaj Blennow, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, telefon: 031—343 1791, 0761—073 835, e-post: kaj.blennow@neuro.gu.se
Kontaktinformation
FAKTA ALZHEIMERS SJUKDOM Alzheimers sjukdom är en av våra stora folksjukdomar och drabbar mer än 100 000 personer i Sverige varje år. Sjukdomen orsakas av sjukliga förändringar i hjärnans nervceller som framförallt påverkar minnet. Sjukdomen leder ofta till en för tidig död, och innebär ett stort lidande för patienter och anhöriga och enorma kostnader för samhället.
Samtidigt som den svenska Försvarsmakten förändras från invasionsförsvar till internationellt insatsförsvar har jämställdhetsfrågan fått större utrymme. Enligt FN:s resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet ska jämställdhet genomsyra det fredsbevarande arbetet, men i de svenska insatsstyrkorna skapas nya skillnader mellan mäns och kvinnors arbete.
– Man framhåller att de kvinnliga soldaterna är viktiga för operationens bästa. Men eftersom de är just kvinnor blir deras uppgift att i första hand sköta kontakten med lokalbefolkningens kvinnor. Jämställdhet blir återigen en fråga för kvinnor och om kvinnor, säger Alma Persson som disputerar vid Linköpings universitet med en avhandling om genusrelationer i den svenska Försvarsmakten.
I avhandlingsarbetet har hon följt ett förband under förberedelserna för en fredsbevarande insats. Hon har också intervjuat några av de första kvinnliga officerarna och personer på ledande poster i Försvarsmaktens högkvarter.
Kvinnorna som blev officerare på 1980-talet såg det som en utmaning att anpassa sig till en extremt mansdominerad organisation. För att bli accepterade bland de manliga militärerna protesterade de inte mot vad de senare skulle uppfatta som sexuella trakasserier och diskriminering utan valde att köpa läget. Men längre fram i karriären växte deras kritik och de började framföra den öppet i organisationen.
Alma Persson visar att unga kvinnliga officerare tjugo år senare fortfarande väljer att köpa läget för att bli accepterade.
– Mönstret går igen. Det är inte självklart att kvinnor som kom in i Försvarsmakten på 1980-talet förändrat organisationen.
Hon har också undersökt hur yrkeskategorier och kön samspelar och förstärker varandra i Försvarsmakten. Eftersom normen är att vara man och militär drabbas kvinnor i civil tjänstgöring av något som man i organisationen kallar för dubbelfel. Varken kön eller yrkeskategori stämmer med normen, de får lägre status och svårare att komma till tals. Men civilt anställda män har inte samma svårigheter att bli accepterade bland militärerna.
Avhandlingen heter Changing boundaries, defending boundaries. Gender relations in the Swedish Armed Forces. Alma Persson disputerar den 28 oktober 2011 kl 13.15 i VAL, Vallfarten, Campus Valla, Linköping. Hon kan nås på alma.persson@liu.se och 0703-60 87 88.
Programmering har en central roll i datavetenskapliga utbildningar. Många anser att programmering är svårt att lära sig. I ett stort antal studier har man undersökt vad som orsakar dessa svårigheter och hur det är möjligt att övervinna dem. Jan-Erik Moströms avhandling är en del av denna forskning. Han har undersökt vilka problem som studenterna stöter på under sina programmeringsstudier främst genom analys av ett stort material av intervjuer.
Datavetenskap är ett ämne där utveckling snabbt går framåt, med olika språk, programmeringstekniker och verktyg. Men några viktiga koncept är grundprinciper som alltid kommer att finnas. Jämlöpande programmering är ett av dessa koncept. Denna typ av programmering innebär att två eller flera program körs samtidigt och kommunicerar med varandra för att lösa något problem.
I de intervjuer som Jan-Erik Moström utfört i sin doktorsavhandling uppger många lärare och forskare att studenterna har problem med att lära sig jämlöpande programmering på grund av att de inte förstår icke-determinism, synkronisering och andra begrepp. De studenter som har intervjuats i studien tycker däremot inte att det är speciellt svårt och är allmänt positiva till ämnet.
– Vad den skillnaden beror på finns många möjliga förklaringar till, till exempel att studenterna bara har stött på enkla system på kurserna som inte visar på den komplexitet som kan finnas, säger Jan-Erik Moström.
Han har också utforskat vad studenterna uppfattar som nyckelkoncept inom datavetenskap.
– Att förstå viktiga nyckelkoncept inom datavetenskap kan vara en aha-upplevelse för studenterna. Det kan göra att de ändrar hur de ser på datavetenskap, kollegor och sig själva.
Att inte förstå ett koncept eller en specifik detalj är något som alla studenter stöter på då och då. I avhandlingen undersöker Jan-Erik Moström hur framgångsrika studenter hanterar en sådan situation. Resultaten visar att studenterna använder sig av ett stort antal olika strategier för att få en förståelse för konceptet eller detaljen. Många av de redovisade strategierna bygger på en social interaktion med andra studenter.
Jan-Erik Moström beskriver också hur studenter använder sig av annoteringar vid problemlösning. En annotering är en anteckning, i detta fall en kombination av figurer, diagram, tabeller, streck och enstaka ord. Studenter som gör många annoteringar tenderar att prestera bättre.
Jan-Erik Moström är uppvuxen i Ullånger i Kramfors kommun. Han började studera på civilingenjörsprogrammet i maskinteknik vid Luleå tekniska universitet, men bytte till datateknikprogrammet de sista två åren. Han tog examen 1987.
Om disputationen
Onsdagen den 2 november försvarar Jan-Erik Moström, institutionen för datavetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: A study of student problems in learning to program. Svensk titel: Studenters svårigheter när de lär sig programmera
Disputationen äger rum kl. 13:00 i sal MA121 i MIT-huset
Fakultetsopponent är: Mordechai (Moti) Ben-Ari, Department of Science Teaching, Weizmann Institute of Science, Israel
Läs hela eller delar av avhandlingen på:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-48216
För ytterligare information, kontakta gärna:
Jan-Erik Moström
Telefon: 090-786 67 94
E-post: jem@cs.umu.se
Åse Hansson visar i sin studie att då lärare genom aktiv undervisning och vägledning tar ansvar för elevers matematiklärande påverkar det elevprestationerna positivt.
Hon har utvecklat en modell för att beskriva undervisningsansvar och för att undersöka sambandet mellan undervisningsansvar och matematikprestationer. Även samband mellan gruppsammansättning och på vilket sätt undervisningsansvaret utövas har undersökts.
Matematikundervisning beskrivs ofta som lärar- eller elevcentrerad, alternativt som katederundervisning eller elevens eget arbete. Åse Hanssons studie visar emellertid att undervisningsansvar är komplext och flerdimensionellt. Både lärarens och elevens engagemang i lärprocessen behöver belysas.
– Förutom att lyfta fram ett relevant matematikinnehåll och aktivt stötta eleverna i deras matematiklärande skall läraren också lämna över ansvar till eleverna själva för deras egen konstruktion av kunskap, säger Åse Hansson.
Av hennes studie framgår att matematikprestationerna försämras om elever får ta eget ansvar för stora delar av lärprocessen. Det är däremot viktigt att de får ta ansvar för sin egen konstruktion av kunskap. Kunskap kan inte överföras från läraren till eleven om eleven skall lära med förståelse.
– Men det är lärarens överordnade ansvar att stötta elevens lärande och göra kunskapen generell och användbar utanför skolan. Min studie visar positiva effekter på matematikprestationerna om lärarna tar det ansvaret, säger Åse Hansson.
Undervisning i flerspråkiga grupper görs likvärdig genom att den anpassas till alla elevers behov av stöd för att utveckla sina matematikkunskaper. Men avhandlingen visar att så inte sker. I undervisningsgrupper med hög an-del elever födda utomlands eller från familjer med låg socioekonomisk status tar lärarna istället ett mindre ansvar för elevernas lärande än vad som görs i andra klasser, vilket kan betraktas som pedagogisk segregation. Varför så sker ligger utanför den aktuella studiens fokus.
Åse Hansson menar dock att de lägre prestationsnivåerna för elever med utländsk bakgrund inte beror på lägre ambitionsnivå, tvärtom har dessa elever ofta högre ambitionsnivåer än övriga elever.
– Genom att stärka undervisningsansvaret och skapa likvärdig matematikundervisning skulle den negativa kunskapsutvecklingen i matematik i svensk skola kunna motverkas inom ramen för den reguljära undervisningen. Det handlar om att ta tillbaka läraransvaret vilket märk väl inte är liktydigt med enbart katederundervisning, säger hon.
Åse Hanssons studie grundas på sekundäranalys av storskaliga svenska elev- och lärardata från TIMSS, Trends in International Mathematics and Science Study.
Åse Hanssons avhandling har tillkommit inom ramen för forskarskolan i utbildningsvetenskap vid Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning, CUL, Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
Åse Hansson lägger fram sin avhandling Ansvar för matematiklärande. Effekter av undervisningsansvar i det flerspråkiga klassrummet vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession fredagen den 28 oktober, kl 13.15.
Plats: Kjell Härnqvistsalen, Pedagogen Hus A, Västra Hamngatan 25, Göteborg
För mer information: Åse Hansson: 031-7862213, 0705 – 942873, ase.hansson@ped.gu.se
Under 1990-talet blev e-post och mobiltelefoni allmänt använda med början i arbetslivet för att därefter spridas i privatsfären. Under senare år har vi sett en liknande utveckling för SMS och chatt – men i omvänd riktning, från framför allt ungdomars privatsfär till arbetslivet. En pilotstudie 2010 visade att SMS börjat ersätta telefonsamtal för kortare meddelanden och att chatt börjat användas för lågfrekvent bakgrundsdialog.
– När vi nu plötsligt står med en hel verktygslåda med kontaktverktyg gäller det att kunna hantera verktygen. När kan man SMS:a och när bör man inte SMS:a?, säger Håkan Selg.
Den nya studien undersöker vilka verktyg som anses lämpliga att använda och används vid olika situationer. Resultaten visar ett tydligt kontaktmönster i arbetslivet, med e-post och mobiltelefon som standard. Fast telefoni är på väg bort, medan chatt är på väg uppåt. Framför allt bland gäller detta yngre personer.
– Just chatten ser ut att vara på tydlig frammarsch och har enligt den här studien redan passerat fast telefoni för kontakter i jobbet, säger Håkan Selg.
Telefonsamtalet, oavsett verktyg, rankades högt i alla situationer. E-post var lika populärt, framför allt när syftet med kontakten var att träffa en överenskommelse eftersom kontakten dokumenteras automatiskt. Chatt och SMS bedömdes lämpligt vid mer informella kontakter, men det senare användes också vid brådskande korta meddelanden.
– Om kontakten sker i jobbet eller privat verkar spela mindre roll än vad jag trodde. Avgörande är hur väl man känner den andra personen, säger Håkan Selg.
I den privata sfären är bilden mer varierad, men i korthet kan Håkan Selg konstatera några saker utifrån studien: Att man håller fast vid fast telefoni och att SMS och chatt används mer av kvinnor än av män. Ålderskillnader i kontaktmönstren var också större i den privata sfären.
Studien baseras på en enkätundersökning med så kallade tidiga användare, i detta fall medlemmar i Dataföreningen. Dessa kan nämligen ge en vägledning till hur en bredare allmänhet på några års sikt kommer att utnyttja olika kommunikationsverktyg i arbetslivet.
Frågorna besvarades av drygt 1000 medlemmar i åldern 18-82 år. Medelåldern var cirka 50 år och på grund av manlig dominans i föreningen var tre fjärdedelar män. De verktyg som ingick i studien var fast telefoni, mobiltelefoni, sms, chatt, IP-telefoni, Facebook, LinkedIn och Twitter. De tre senare behandlas separat i en kommande rapport om sociala medier, medan denna framför allt fokuserar dialogen som syftet med kontakten.
Studien har finansierats av VINNOVA och Nationellt IT-användarcentrum NITA
Läs rapporten på NITAs webbplats.
För mer information, kontakta Håkan Selg, tel: 070-630 0085, selg@nita.uu.se
– Den serverade middagen fungerar som en gränsvakt som garanterar att man lyckas hålla rätt balans mellan vardagens alla ambitioner. Om middagen inte hamnar på bordet är det däremot en indikation på att något har gått snett, säger författaren till avhandlingen, Susanna Molander vid Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet.
Avhandlingen är baserad på en etnografisk studie och visar att den löpande vardagsmiddagen är en materialisering av ”modrandet” som är ett begrepp som utvecklats av feministfilosofen Ulla Holm. Modrandet är en socialt konstruerad praktik som med kärleken som ledstjärna utvecklas i relationen mellan ett behövande barn och en omsorgsgivare. Middagen som kärleksgåva blir i det sammanhanget ett välkommet verktyg att hålla sig fast vid för att klara den komplexa uppgiften som modrare.
Vardagsmiddagen innebär ofta en stor stress för många och innehåller en rad olika och ibland motstridiga ambitioner att tampas med. Däribland familj, arbete, fritid, hälsa, miljö och etik. Den genomförda middagen blir en arena som exponerar hur vi förhåller oss alla dessa ambitioner och en ny avhandling i företagsekonomi vid Stockholms universitet visar att middagen som kärleksgåva till barnen är den ambition som dominerar i en grupp ensamstående medelklassmödrar.
– Middagen hjälper modraren att sortera bland vardagens alla ambitioner och uppgifter. Den är också ett verktyg som hjälper modraren att hålla kontroll på vad barnet får i sig, barnets liv i stort och den egna ofta snäva budgeten. Dessutom ger middagen modraren en möjlighet att visa sina uppoffringar, ett av modrandets kvalitetssignum, och då helst i form av ”mat lagad från grunden”, säger Susanna Molander.
De konflikter och prioriteringar som kan uppstå i samband med vardagsmiddagen blir mer synliga bland just ensamstående mödrar eftersom de som regel har mindre ekonomiska och tidsmässiga resurser än kärnfamiljshushållen. Modrandet präglas av oron för att utsätta barnet för fara och för att inte uppoffra sig och älska tillräckligt. På marknaden omvandlas denna oro till mängder av olika varor som modraren känner att hon bör förstå och agera utifrån. Mångfalden skapar ökad oro och tycks leda till att alltmer kraft måste läggas på inköp. På så sätt måste hon i allt högre grad vara marknadskunnig för att känna att hon är en god modrare.
– Det är sannolikt därför matkassarna har blivit så populära. Dessa ”experter” sorterar bland marknadens alla erbjudanden, samtidigt som de tillåter modraren att bevara kontrollen och visa sin uppoffring eftersom hon ju fortfarande är den som lagar maten. Men det är en tjänst ligger bortom räckhåll för många, inte minst för de modrare som med nöd och näppe lyckas få ihop det, säger Susanna Molander.
Avhandlingens namn: Mat, kärlek och metapraktik: En studie i vardagsmiddagskonsumtion bland ensamstående mödrar
Ytterligare information: Susanna Molander, Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 070- 260 91 61, e-post smo@fek.su.se
Bild:Svend Dahl Fotograf:Jashar Ghavampour
Svend Dahl har i sin doktorsavhandling Efter folkrörelsepartiet: Om aktivism och politisk förändring i tre svenska riksdagspartier intervjuat aktiva medlemmar i Miljöpartiet, Moderaterna och Socialdemokraterna om deras engagemang och hur de ser på de senaste årens stora förändringar i respektive parti.
– När man frågar de partiaktiva om vad det är som lockar med ett partiengagemang pekar de, oavsett partitillhörighet, på möjligheterna att bli förtroendevalda och möjligheterna att utöva politisk makt, säger Svend Dahl, och understryker att det är egenskaper som i tidigare forskning framförallt tillskrivits personer i partiernas ledningar.
Detta utmanar bilden av hur partiorganisationer fungerar. I mycket av partiforskningen har medlemmarna framställts som en konserverande ideologisk kraft som hindrar partiledningen att föra en politik för att maximera röster och inflytande. Bilden av partiaktivisterna som inriktade på röst- och inflytandemaximering kan därför hjälpa oss att förstå de senaste årens utveckling i de politiska partierna.
– Oavsett om vi diskuterar framväxten av de nya moderaterna, miljöpartiets sakpolitiska utveckling eller det rödgröna samarbetet inför förra valet handlar det om stora avsteg från etablerade ideologiska positioner. En förklaring till avstegen är just dessa attitydförskjutningar bland partiernas aktiva medlemmar. Med aktivisterna som en konserverande kraft hade de varit svåra att genomföra. Men i stället kan vi nog räkna med att få se fler och tätare kursomläggningar allteftersom partierna strävar efter att vinna nya väljare, konstaterar Svend Dahl.
Det minskade medlemsantalet och de politiska engagemangens förändrade karaktär har i förlängningen stor betydelse för hur demokratin fungerar.
– Risken är att vi får ett partisystem bestående av partier helt frikopplade från folket, på ständig jakt efter samma marginalväljare med hjälp av ungefär samma politik. Det kan leda till att stora väljargrupper och viktiga samhällsproblem helt försvinner från den politiska dagordningen, menar Svend Dahl.
För mer information kontakta: Svend Dahl:0730-425678
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 64 000 studenter och 5 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.
Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har i en studie kartlagt tankarna hos 833 svenska män före och efter operation för prostatacancer. Självmordstalen inom gruppen är hög, och syftet med studien har varit att kartlägga den psykiska ohälsan bland prostatacancersjuka.
–Våra resultat visar att 73 procent av männen någon gång haft ofrivilliga påträngande tankar om sin cancer före operation och att nära 60 procent har kvar dessa tankar tre månader efter operationen. Var fjärde man tänkte på sin egen död en gång i veckan eller oftare, säger Thordis Thorsteinsdottir, som skrivit en avhandling där resultaten redovisas.
Avhandlingen visar att män som inte tror att behandlingen ska bota dem oftare har plötsliga ofrivilliga påträngande negativa tankar.
–Män som ofta har dessa tankar om sin prostatacancer före operationen har i större utsträckning låg eller måttlig självskattad livskvalitet tre månader efteråt, fortsätter Thordis Thorsteinsdottir.
I avhandlingen diskuteras en metod som kan minska de plötsliga, ofrivilliga, påträngande tankarna. Metoden – som prövats hos andra cancerpatienter med goda resultat – kallas för ”uttrycksfullt skrivande” (”expressive writing”) och går ut på att de drabbade männen vid minst tre tillfällen under tjugo minuter får skriva ned sina känslor efter cancerbeskedet.
Tanken är att männen genom skrivandet skall finna ord och klara formuleringar för sina plötslig ofrivilliga påträngande tankar. När ord och formuleringar funnits blir det lättare att prata med närstående och vänner, vilket minskar de negativa tankarna och gör att den psykiska hälsan förbättras.
-Inom sjukvården kan vi bli bättre på att kommunicera med män som fått en cancerdiagnos. Om alla män får frågan ”Hur tänker du om din cancer och din framtid?” och vi sedan tar oss tid att lyssna kanske vi bättre kan hjälpa männen att hantera sin nya situation och förhindra drastiska åtgärder som självmord, menar Thordis Thorsteinsdottir.
Avhandlingen är den första från en studie som, när datainsamlingen är klar, kommer att omfatta 4 000 män med prostatacancer från 13 urologiska kliniker i Sverige. Studien leds av Eva Haglind vid Sahlgrenska Akademin.
Avhandlingen Maintaining quality of life after prostate cancer diagnosis försvarades vid en disputation fredagen den 21 oktober.
Kontakt:
Thordis Thorsteinsdottir, legitimerad sjuksköterska och doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 031 343 9065 0734 254 768 thordis.thorsteinsdottir@gmail.com Handledare är Professor Gunnar Steineck, bihandledare Professor Eva Haglind och Johan Stranne.
Kontaktinformation
FAKTA om prostatacancer och psykisk ohälsa Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige. Varje år dör fler än 2500 män av sjukdomen och fler än 9000 får diagnosen. Sjukdomen utlöser ofta ett posttraumatiskt stressyndrom, med plötsliga, påträngande negativa tankar om sjukdomen vilket orsakar sömnbesvär och ångest. Thordis Thorsteinsdottirs avhandling visar att män med prostatacancer som har dessa negativa tankar före operationen i större utsträckning också har lägre självupplevd livskvalitet tre månader efter operation. Resultaten baseras på en enkät med 833 män inskrivna vid tolv olika urologiska kliniker, vilket motsvarar 86 procent av alla män som opererades på klinikerna mellan 1 september 2008 och 31 augusti 2009. I enkäten fick männen svara på frågor om sin psykiska hälsa före samt tre månader efter operation.
På 1800-talet var det främst män ur över- och medelklassen som köpte livförsäkringar, men runt år 1900 började folkförsäkringar att säljas till människor i lägre samhällsskikt. Folkförsäkringen var mindre än en vanlig livförsäkring, men skapade ändå en trygghet för arbetarklassen, framförallt i slutet av livet. Liselotte Eriksson vid Umeå universitet har följt livförsäkringens spridning mellan 1830–1950, och menar att denna modernisering var en förutsättning för att samhället skulle utvecklas.
– Även i dagens fattiga länder är en försäkringsindustri viktig för att kapital ska ackumuleras och omsättas som investeringar.
I Sverige påverkade livförsäkringsindustrin samhällets sociala och finansiella modernisering även på andra sätt. Industrin samlade flera liberala politiker, akademiker och företagsledare, som engagerade sig ideellt för förbättrade villkor för kvinnor och arbetare, och för gifta kvinnors äganderätt. Tidigare forskning menar att en stor orsak till att kvinnor fick utökade rättigheter var för att minska transaktionskostnader i ekonomin, och delvis berodde försäkringsindustrins engagemang förstås på ekonomiska intressen. Men Liselotte Eriksson visar att det är långt ifrån hela sanningen.
– Livförsäkringsaktörerna pläderade för kvinnorörelsen i riksdagen, snarare än för vad som mest skulle gynna industrin. De ansåg att en demokratiseringsprocess skulle gynna hela samhället.
Tack vare folkförsäkringsbolagen kunde allt fler medborgare försäkras, och redan omkring första världskriget var nästan lika många kvinnor livförsäkringstagare som män. Det största folkförsäkringsbolaget Trygg hade till och med en större andel kvinnliga försäkringstagare år 1916. Men Liselotte Eriksson menar att nyheten inte var enbart positiv för bolaget. Livförsäkringsreklamen utgick nämligen från det borgerliga idealet att mannen var försörjningsansvarig för familjen och kvinnan beroende – ett liv som få familjer i arbetarklassen kunde anamma.
– Att spara i försäkringar framställdes som osjälviskt och moraliskt riktigt i reklamen, eftersom livförsäkringen tog över rollen som försörjare om mannen dog. När allt fler kvinnor började försäkra sig förstördes detta moraliska marknadsföringsargument för bolagen.
Trots att kvinnors roll som försäkringstagare var betydelsefull, fortsatte livförsäkringsindustrin att reproducera föreställningen om mannen som familjeförsörjare och försäkringstagare, och kvinnan som beroende och förmånstagare. Enligt Liselotte Eriksson grundades föreställningen i ojämställdhet och ett ideal som begränsade kvinnor till den privata sfären och hemmet, medan männen fick rollen som ekonomiska aktörer i den offentliga sfären.
– När dagens livförsäkring framställs som en plikt för varje ansvarsfull man, återskapas samma föreställning som i början av 1900-talet.
Fakta om disputationen
Fredagen den 28 oktober försvarar Liselotte Eriksson institutionen för ekonomisk historia, Umeå
universitet, sin avhandling med titeln Life After Death: The Diffusion of Swedish Life Insurance — Dynamics of Financial and Social Modernization 1830–1950. Svensk titel: Ett liv efter döden: Spridningen av livförsäkringen i Sverige, finansiell och social modernisering 1830–1950. Disputationen äger rum kl. 13.15 i sal S213h, Samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är professor Robin Pearson, Department of History, University of Hull.
För mer information, kontakta:
Liselotte Eriksson,
institutionen för ekonomisk historia, Umeå universitet,
Telefon: 090-786 58 89
E-post: liselotte.eriksson@ekhist.umu.se
Läs hela eller delar av avhandlingen
