Resultaten av experimenten har tillsammans med den teoretiska analysen precis publicerats i den erkända akademiska tidskriften PNAS (Proceedings of the National Academy of Sciences). Konsekvenserna av upptäckten är flera och viktiga.

– Vi kan förbättra sällsynta jordartsmetallers prestanda då vi förstår vad som händer och sker i dem. Det skulle förhoppningsvis kunna leda fram till exempelvis bättre bilkatalysatorer, där cerium i den oxiderade fasen ceria används för avgasrening, säger Börje Johansson, professor i materialvetenskap vid KTH.

Han tillägger att cerium också är en viktig komponent i stål för att förbättra stålets egenskaper, vilket gör upptäckten intressant även för detta material. Forskare vid KTH och Uppsala har dessutom gjort teoretiska arbeten kring bränsleceller där man också använt sig av ceriumoxid och som dopats med lantanider.

Kina är fullständigt dominerande på världsmarknaden när det gäller utvinningen av sällsynta jordartsmetaller. I höstas flaggade landet för en begränsning av sin export, något som spred oro i resten av världen. Detta med tanke på den stora mängd av högteknologiska applikationer som fordrar dessa metaller, som exempelvis batterier, magneter, solceller, lågenergilampor och optiska fibrer. Börje Johansson menar att han och hans kollegors upptäckt i förlängningen skulle kunna vara viktig för Sveriges framtida ekonomi.

– Detta är ett steg i rätt riktning för Sverige att bli starkare på området. Vad vi lär oss om cerium har vi också nytta av vad gäller de andra 17 sällsynta jordartsmetallerna då de alla är rätt lika. Dessutom finns det möjlighet att bedriva gruvor för sällsynta jordartsmetaller i Sverige, bland annat i Västerbotten. Faktum är att majoriteten av dessa metaller ursprungligen hittades allra först i Sverige, säger Börje Johansson.

För mer information, kontakta Börje Johansson på 08 – 790 88 23, 070 – 417 54 52 eller borje@mse.kth.se.

Rekryteringen av nya årsklasser av europeisk ål har minskat under lång tid och idag utgör de endast några få procent av vad den var för 30 till 50 åren sedan. Ålen är särskilt känslig för överfiske eftersom den blir könsmogen vid hög ålder, men det finns också andra orsaker till nedgången. Internationella havsforskningsrådet (ICES) har sedan länge varnat för konsekvenserna av den pågående negativa beståndsutvecklingen och rådet har sedan 1998 rekommenderat att en förvaltningsplan för ål tas fram på europeisk basis. Sedan 2007 kräver EU-kommissionen också att alla ålfiskande medlemsstater ska utveckla en plan för att minska den mänskligt orsakade dödligheten av ålen. I Sverige har Fiskeriverket fått regeringens uppdrag att ansvara för en nationell ålförvaltningsplan.

Många åtgärder är listade inom ramen för planen: förbud mot fritidsfiske på ål, speciella yrkesfiskelicenser för ål, förändrade fisketider, stängning av gulålsfisket på västkusten, ökade utsättningar av ålyngel. Det finns också en avsiktsdeklaration av Fiskeriverket tillsammans med sex kraftbolag att vidta åtgärder för att minska den dödlighet som beror på att ålar sugs in i vattenkraftverkens turbiner.

Havsmiljöinstitutets analys av den svenska ålförvaltningsplanen visar på en rad brister. Nedan listas några:

· Det finns klara målkonflikter mellan att bevara arten och att bevara fisket. Förvaltningen vill medverka till att ”dämpa” de negativa effekterna av fiske och annan mänsklig verksamhet istället för att garantera att bevarandemålet uppfylls. Som en jämförelse har både Norge som Irland infört totalstopp för allt ålfiske för att öka återvandringen till Sargassohavet.

· Underlagsmaterialet till planen är bristfälligt och saknar kritisk genomlysning. Det finns en osäkerhet i beståndsuppskattningen som man inte tagit hänsyn till. Risken är därför stor att man överskattar beståndets storlek och fortsätter överexploateringen.

· Operationaliseringen av mål till krav och åtgärder är otillräcklig — de vinster man anser sig göra från utsättningar, fiskeregleringar och minskad turbindödlighet bygger mer på förhoppningar än stabila faktaunderlag. Implementeringen av planen sker eller avses ske under en mycket lång tidsperiod. Även om planen till slut skulle följas, är det inte troligt att 2,6 miljoner blankålar kommer att kunna utvandra, vilket är Sveriges mål. Det beror bland annat på att ett relativt omfattande ålfiske fortfarande tillåts, samt på osäkra resultat av utsättningen av franska och engelska ålyngel i svenska vatten; ålen kan vara desorienterad och det är tveksamt om den hittar tillbaka till Sargassohavet för att leka.

Kontakt på Havsmiljöinstitutet: Henrik Svedäng, docent i marin ekologi vid Göteborgs universitet. 031-7866645, 0703-536804, henrik.svedang@havsmiljoinstitutet.se”>henrik.svedang@havsmiljoinstitutet.se
Havsmiljöinstitutet är ett samarbete mellan Umeå universitet, Stockholms universitet, Linnéuniversitetet och Göteborgs universitet.

Tina Johansen
Havsmiljöinstitutet
Box 260
405 30 Göteborg
tfn. 031-7866560
mob. 0733-467513
tina.johansen@havsmiljoinstitutet.se”>tina.johansen@havsmiljoinstitutet.se
www.havsmiljoinstitutet.se

– I många fall behandlas patienten för antingen smärtan eller depressionen men att behandla smärtan botar inte depressionen och tvärtom, säger Steven J. Linton, professor i klinisk psykologi vid Örebro universitet.

I en ny rapport från Försäkringskassan framgår det att depression och ryggvärk är de två sjukdomar som står för de största kostnaderna inom sjukförsäkringssystemet. Ö

rebroforskarna undersöker hur smärta och depression påverkar varandra och sjukdomsförloppet för patienter med besvär i rygg och nacke.

– Om depressionen inte behandlas kan den bli en katalysator som förvärrar problemen i rygg och nacke vilket gör att riskerna för att patienter utvecklar kronisk smärta ökar, säger Steven J. Linton.

Klara bakslag
– Det vi främst har sett är att en patient som har fått hjälp med depressionen klarar bakslag mycket bättre. Att plötsligt drabbas av smärta när man tror att man är på bättringsväg kan annars väcka starka negativa känslor och minnen av tidigare smärtupplevelser. Har patienten inte verktyg att hantera det kan det leda till att man fastnar i en ond cirkel som förvärrar såväl depression som smärta, säger Steven J. Linton.

Forskarna ser en tydlig koppling mellan en tidig behandling och förbättring av depressionen och framsteg i smärtbehandlingen. Ju tidigare depressionen behandlas desto bättre.

– Man bryter då det mönster som både kronisk smärta och depression följer med återkommande perioder av intensivare smärta eller negativa känslor direkt.

Just den här cirkeln är central och den illustreras i den modell vi har tagit fram i Örebro för att tydliggöra problemen, säger Steven J. Linton.

– Det gör att det också blir lättare att förstå vilken roll andra faktorer som till exempel stress på arbetsplatsen spelar för sjukdomsbilden, säger Steven J. Linton.

Kontaktinformation
För mer information kontakta: Steven J. Linton steven.linton@oru.se, 019-303505

Man kan likna jorden vid en gigantisk magnet vars fält utgör en magnetisk bubbla som skyddar oss från kosmisk strålning. Ibland syns strålningen när laddade partiklar letar sig ned vid de magnetiska polerna där bubblan är som svagast och skapar norrsken. Även om det vi ser är ofarligt ljus, kan fenomenet orsaka strömavbrott och störa instrument på exempelvis flygplan. Det är därför viktigt att övervaka rymdens magnetfält. Sedan rymdålderns begynnelse har därför forskare skickat magnetfältssensorer med satelliter för att kartlägga magnetfältet. Sensorerna var från början stora och tunga. Nyligen har forskarna börjat intressera sig för lättare instrument som ryms på mindre, billigare satelliter.

Med så kallad mikro- och nanoteknik har Anders Persson, Ångströms rymdtekniska centrum, Uppsala universitet, utvecklat en sensor som är så liten att hundratals ryms tvärs över ett hårstrå. Sensorn bestämmer styrka och riktning hos ett magnetfält med sina ytterst tunna magnetiska och ickemagnetiska lager.

– Om man låter alla Nationalencyklopedins band, staplade på varandra, motsvara tjockleken hos vanlig aluminiumfolie, skulle magnetfältsensorns tunnaste lager svara mot en enda sida,  berättar Anders Persson.

Eftersom dess signal måste isoleras och förstärkas, har sensorn integrerats med elektronik i ett system – en så kallad magnetometer – som väger mindre än ett gram och får plats på en fingertopp. I slutet av året ska denna magnetometer göra sin jungfrufärd med en vietnamesisk satellit som väger ett kilo – ungefär en tusendel av en vanlig satellit. Även det japanska rymdprogrammet är intresserat av att använda magnetometern inom kort.

Anders Perssons avhandling försvaras den 1 juni 2011.  

Läs eller ladda ner avhandlingen [Ref 1] från universitetets hemsida.

För mer information, kontakta Anders Persson, tel: 018-471 3111, 070-253 56 70, e-post: anders.persson@angstrom.uu.se


Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

– Tidigare forskning visar på att situationen i skolklassen är viktig för hälsan bland barn och ungdomar, men få studier har undersökt ifall det finns långsiktiga hälsokonsekvenser. Resultaten från studierna i min avhandling tyder på att så är fallet, säger Ylva Almquist doktorand vid Stockholms universitet. Ylva Almqvist presenterar de nya resultaten i sin avhandling som lagts fram vid Centre for Health Equity Studies (CHESS) som är ett samarbete mellan Stockholms universitet och Karolinska Institutet.

Avhandlingen undersöker vilken betydelse situationen i skolklassen kan ha för elevers hälsa senare i livet. Skolklassen utgör ett intressant socialt sammanhang i och med att elever inte väljer sina klasskamrater. Ändå tillbringar eleverna i en klass mycket tid tillsammans under många år. Över tid växer ett nätverk av vänskapsrelationer fram.

– Min forskning visar att de elever som har färre vänner i sin skolklass rapporterar sämre hälsa som vuxna. De som har lägre status bland sina klasskamrater har högre risk att senare bli inlagda på sjukhus för till exempel psykiska problem, alkohol- och drogmissbruk, hjärtsjukdomar och diabetes. Bland de elever som är särskilt utanför i skolklassen är det inte bara vanligare att hamna på sjukhus som vuxna, de har också betydligt fler sjukhusvistelser. Slutligen verkar den övergripande situationen i skolklassen påverka alla elever: elever i klasser med en ojämlik fördelning av status rapporterar överlag sämre hälsa i vuxen ålder, oberoende av deras egen status, säger Ylva Almqvist.

Avhandlingen bygger på två datamaterial av individer födda på 1950-talet i Stockholm respektive Aberdeen (Skottland). Information kring kamratrelationer i skolklassen samlades in under 1960-talet och man har kunnat följa upp individernas hälsa i vuxen ålder.

– Utbildningssystemet har förändrats sen de elever som undersökts i den här avhandling gick i skolan, men det finns ingen anledning att tro att situationen i skolklassen skulle ha blivit mindre viktig. Tvärtom lyfts kamratrelationer ofta fram av elever själva som en central aspekt av skolgången. Skolan handlar om mycket mer än betyg och jag hoppas att min avhandling lyfter fram vikten av att även fokusera på det sociala samspelet mellan eleverna, säger Ylva Almquist.

Läs avhandlingen:
A class of origin: The school class as a social context and health disparities in a life-course perspective finns på DIVA, Digitala vetenskapliga arkivet.  

För ytterligare information, kontakta:
Ylva Almquist, Centre for Health Equity Studies (CHESS)
E-post: ylva.almquist@chess.su.se, Tel: 08-674 79 69; 0706-014 114
 

Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.

Uppdraget som mentor har tidigare även benämnts som klassföreståndare. I mentorns uppdrag ingår att fortlöpande informera eleven och vårdnadshavaren om elevens utveckling. Uppdraget tycks innebära, åtminstone formellt sett, att mentorn är elevernas primära kontakt mellan eleven och skolan. Men vad innebär uppdraget till innehåll och funktion och vad betyder det för elever som har svårigheter att uppnå målen?

Elisabeth Nordevall har under ett läsår följt fyra gymnasielärare i deras uppdrag som mentorer. Förutom deltagande observationer har olika former av samtal och intervjuer med mentorerna, deras elever samt rektorer genomförts.

Avhandlingen visar att när mentorskapet fungerar väl får mentorn en unik överblick av sina ansvarselevers skolsituation. Detta ger mentorn möjligheter att bygga upp ett kunskapssystem kring den enskilde eleven. Studien synliggör hur mentorn sedan använder kunskapssystemet för att skapa strukturer och strategier kring elevens lärandesituation och därmed bidrar till att elevens utrymme för lärande och delaktighet ökar.

Elisabeth Nordevall är specialpedagog och har sedan 1979 arbetat på Kungsängsskolan, en kommunal 7-9 skola i Jönköping. Från och med våren 2010 är hon anställd vid Erik Dahlbergsgymnasiet i Jönköping. Elisabeth antogs till forskarutbildningen vid HLK i augusti 2006. Handledare har varit professor Ann Ahlberg och professor Claes Nilholm.

Läs avhandlingen:
Gymnasielärarens uppdrag som mentor — En etnografisk studie av relationens betydelse för elevens lärande och delaktighet finns på DIVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet).
 
Elisabeth Nordevall försvarar sin avhandling fredagen den 27 maj 2011 kl. 13.15 i sal Hc113 på Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) i Jönköping. Fakultetsopponent är professor Jerry Rosenqvist, Högskolan i Kristianstad.

Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) är en av fyra fackhögskolor inom Högskolan i Jönköping. HLK erbjuder utbildningar inom lärande och kommunikation. Vid HLK finns fyra forskningsmiljöer: CHILD, Livslångt lärande, Medie- och kommunikationsforskning samt Skolnära forskning. HLK har cirka 5 000 registrerade studenter, cirka 170 anställda och omsätter 160 mnkr.

Kontaktinformation
För ytterligare information, välkommen att kontakta:
Elisabeth Nordevall, tfn 070-517 61 40, elisabeth.nordevall@telia.com

Professor Ann Ahlberg, tfn 031-786 20 81, ann.ahlberg@ped.gu.se

Avhandlingens fokus är att förstå hur människor i olika samarbetssituationer själva anpassar sin arbetsplats eller omgivning för att kunna samarbeta med varandra.

– Utgångspunkten är att denna förståelse är viktig för utvecklingen av IT-verktyg som stödjer samarbete, menar Alexandra.

Avhandlingen baseras på följande fyra studier av olika samarbetssituationer inför utveckling av IT-verktyg eller efter det att IT-verktyg har införts:

Avhandlingen för fram ett synsätt för att förstå samarbetssituationer när man vill utveckla IT-verktyg för dessa. Synsättet kallas ”Places of Collaboration” där man speciellt tittar på hur människor själva skapar och anpassar sin miljö för att samarbete ska fungera. De anpassningar som människor gör, inklusive de verktyg de själva tar fram såsom papperssystem, pärmar med mera, är också viktiga att analysera för att förstå vilka samarbeten som egentligen sker.

– Samarbeten sker baserat på människors faktiska behov av att få jobbet gjort och inte baserat på hur organisationsstrukturer formellt ser ut på papper. Om IT-verktyg införs på en arbetsplats kommer människorna att anpassa sin miljö och skapa nya verktyg för att stödja de aspekter i samarbetet som inte stöds av IT-verktyget. Slutsatsen är att framtida forskning och utveckling inom IT också bör fokusera på att stödja människor i deras eget skapande av samarbets-verktyg. Detta innebär bland annat att vi bör utveckla IT-verktyg som människor själva kan anpassa utifrån egna behov för samarbete, avslutar Alexandra.

Disputationen är öppen för allmänheten.

Dag: Tisdagen den 24 maj 2011
Tid: Klockan 13:15
Plats: Sal J1650, BTH, Campus Gräsvik, Karlskrona

För ytterligare information kontakta Alexandra Petrakou via e-post:
alexandra.petrakou@lnu.se

Blekinge Tekniska Högskola, BTH, är en av Sveriges tydligast profilerade högskolor med visionen att vara en globalt attraktiv kunskapscommunity inom tillämpad IT och innovation för hållbar tillväxt. Här samsas teknik med ekonomi, samhällsvetenskap, hälsa och vård samt kultur och kommunikation. BTH bedriver utbildning och forskning på hög internationell nivå där lärandet står i centrum för såväl studenten, läraren som forskaren.

Blekinge Tekniska Högskola startade 1989 och har idag fler än 8 000 registrerade studenter och drygt 550 anställda. BTH fick 1999 universitetsstatus inom vetenskapsområdet teknik, och bedriver forskarutbildning inom områdena IT med tillämpningar och Planering och management.
Vårt huvudcampus ligger i Karlskrona där verksamheten inryms i nya lokaler med havet som närmaste granne. BTH:s campus i Karlshamn ligger även det vid havet.
Utmärkande för BTH är det nära samarbetet med näringsliv och samhälle vilket genomsyrar både forskning och utbildning på såväl regional, nationell som internationell nivå. Forskning utgör en tredjedel av vår verksamhet.

Sedan den 1 september 2008 är BTH en klimatneutral högskola.
Besök oss gärna på www.bth.se

Idag används riksdagens olika kontrollverktyg till synes slumpmässigt och det saknas en tydlig tanke om vilket verktyg som fyller vilken funktion.

För att kunna utkräva ansvar och korrigera felaktigheter krävs information om hur regeringen använder sin makt. Detta är kontrollmaktens viktigaste funktion, att samla information om makthavarna. Denna information är även viktig för folket för att det ska kunna ta ett så väl underbyggt beslut som möjligt på valdagen.

– Kontrollmaktens resultat måste göras mer tillgängliga för medborgarna. I avhandlingen föreslår jag bland annat att riksdagens hemsida bör nyttjas på ett bättre sätt för att underlätta tillgängligheten av de resultat som framkommer i granskningen, säger Patrik Bremdal.

I avhandlingen visas bland annat att konstitutionsutskottets granskning i stora delar inte är politiserad på det sätt som den ofta framställs. Utskottet är enigt över partigränserna i de allra flesta ärenden. Det konstateras även att antalet frågor och interpellationer som ställs i Sverige, internationellt sett, inte är anmärkningsvärt många. I Sverige ställs mellan 1500 och 2000 skriftliga frågor. Motsvarande i till exempel Storbritannien är drygt 50 000 och i Danmark 6-7000.

Några av de förändringar Patrik Bremdal föreslår är en förändring av interpellationsinstitutet så att de kopplas närmare KU:s granskning och införande av en ny frågeform, skriftliga frågor för muntliga svar. Han föreslår även ändrade regler kring hur och när en anmälan till KU ska ske och en utökad användning av utskottens möjlighet till uppföljning och utvärdering. Avslutningsvis föreslås även ett nytt riksdagsutskott med uppgift att kontrollera delegerad normgivning.


För mer information kontakta Patrik Bremdal, tel: 018-471 7991, 0709-721813
patrik.bremdal@jur.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Jos hade länge setts som en plats där Nigerias alla religiösa och etniska grupper levde tillsammans i fred, men den 7 september 2001 skulle den bilden slås i spillror. Förödande sammanstötningar bröt ut mellan etniska och religiösa grupper som gjorde olika anspråk på staden, och våldsspiralen som vidtog tycks fortfarande efter snart tio år bara eskalera.

I efterdyningarna av ”The crisis”, som händelserna kom att kallas, flyttade tidigare grannar isär och områden fick nya, religiöst färgade namn, som till exempel ”New Jerusalem” eller ”Jihad Zone”, beroende på om kristna eller muslimer var i majoritet. Den traumatiska händelsen kom att upplevas som en brytpunkt med en fredlig historia och en förlust av vad staden en gång varit. Vänner blev till fiender och nyss trygga platser blev livsfarliga att besöka. Tidigare sanningar omkullkastades. Invånarna i Jos fann sig tvungna att finna nya vägar i en värld färgad av ilska och rädsla och där oförutsägbarhet präglade livet.

Ulrika Anderssons avhandling bygger på 18 månaders fältarbete i Jos mellan åren 2000 och 2007. Avhandlingen analyserar de processer som formade staden och dess invånare efter krisen. I centrum står en krets utövare av traditionell medicin. Som helare och siare med tillgång till ”mediciner” som kunde skydda mot angrepp, skada fiender och lösa konflikter, hade de speciella färdigheter att påverka och hantera framtider som blev mer och mer oförutsägbara och riskfyllda. Samtidigt var de precis lika sårbara inför de föränderliga omständigheterna som alla stadens invånare. Deras dagliga liv och kamp över att finna fotfäste och vägar framåt i detta osäkra landskap används i boken som en utgångspunkt för att utforska större sammanhang: livsvillkor i en tillvaro karakteriserad av osäkerhet, sönderfall, rädsla och konflikt – i Jos som stad och Nigeria som nation.

– Den ständiga ovissheten om vad framtiden ska bära med sig, vad det förflutna har varit, och vad som sker i nuet gäller inte bara Jos utövare av medicin. Vi kämpar alla med hur oviss och tvetydig världen framstår. Tidigare försök till tolkningar faller snabbt samman och ersätts med nya men i tider av kris är detta processer som framträder i all sin kraft, säger Ulrika Andersson Trovalla.

För mer information, kontakta Ulrika Andersson Trovalla, tel: 018-244394, 073-346 60 96, e-post: ulrika.andersson@antro.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Anna Ullström vid statsvetenskapliga institutionen vid Stockholm universitet har gjort en unik undersökning om de politiskt anställda i Regeringskansliets politiska staber. Hon har även själv jobbat som politiskt sakkunnig. 

I sin avhandling analyserar Anna Ullström Styrning bakom kulisserna, Regeringskansliets politiska staber och regeringens styrningskapacitet en av de mer outforskade delarna av svensk politik, de politiskt anställda i Regeringskansliets politiska staber. Ingen har tidigare gjort denna typ av undersökning i Sverige. Det är vardagslivet i de politiska staberna som uppmärksammas. Vad gör statssekreterare, planeringschefer, pressekreterare och politiskt sakkunniga? Hur är arbetet i de politiska staberna organiserat? Hur styr de politiskt anställda tjänstemännen?

Undersökningen baseras på ett omfattande material, som samlats in med hjälp av en enkätundersökning, deltagande observation, fokusgrupper och kvalitativa intervjuer. Analysen kompletteras med dagboksutdrag från deltagande observation i Jordbruksdepartementets politiska stab 2005 och 2006, då Anna Ullström arbetade där som politiskt sakkunnig.

– Min studie bidrar särskilt till förståelse av de politiskt sakkunnigas deltagande i styrningen av departementen. De politiskt sakkunnigas närvaro i Regeringskansliet utmanar det traditionella förhållandet mellan statsråd och tjänstemän. Eftersom politiskt sakkunniga inte ingår i departementens linjeorganisation, ingår de inte i den parlamentariska styrningskedjan som helhet och kan inte utkrävas ansvar av riksdagen. Det är självklart intressant då att veta hur mycket de influerar eller styr, säger hon.

Studien visar att politiskt sakkunniga i Regeringskansliet kan påverka policyprocesser, och i egenskap av statsrådets nära medarbetare, även statsrådets åsikter. Studien visar också att politiskt sakkunniga deltar i styrningen av departementen, men att det finns normer som reglerar hur detta sker.

– De politiskt sakkunniga kan i princip inte driva en egen politisk agenda som statsrådet inte samtycker till. Närhet och möjligheten att ta reda på statsrådets åsikt är en viktig förutsättning för att staberna ska fungera, säger Anna Ullström.

För mer information kontakta gärna:
Anna Ullström, Statsvetenskapliga institutionen och Score, Stockholms universitet, telefon 08-674 74 09, 070-3099168, e-post anna.ullstrom@score.su.se
 
 
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.

Patientens erfarenheter och synpunkter på vården är viktiga i arbetet med att förbättra vårdens kvalitet. Varje år kontaktar cirka 26 000 personer i Sverige patientnämndens kansli med klagomål, var sjunde (15 %) upplever att det funnits brister i bemötandet i kontakten med personal i hälso- och sjukvården.

Syftet med Eva Janglands avhandlingsprojekt har varit att få en fördjupad bild av möten mellan patienten och hälso- och sjukvårdpersonal inom vården, och då specifikt inom kirurgisk vård. Studierna är baserade på intervjuer med patienter och sjuksköterskor samt på en enkätstudie med patienter. Avhandlingen innehåller även en studie där en enkel förbättringsåtgärds påverkan på patientens delaktighet undersöktes.

Brister i information, i respekt och i empati var de vanligaste orsakerna till att patienter och anhöriga kontaktat patientnämndens kansli med klagomål på bristande bemötande.

–    I intervjuerna framkom att bristande bemötande och delaktighet gör att patienter tappar förtroende för vården, vilket skapar osäkerhet, onödig oro och lidande både under vårdtiden och efter utskrivning, säger Eva Jangland.

Flertalet patienter var nöjda med den medicinska delen av vården, men upplevde brister i det psykologiska stödet eller i den information de fått i samband med beskedet om sin diagnos. En studie gjordes därför på två kirurgiska vårdavdelningar. Patienterna fick varje dag skriva ned sina frågor och funderingar på ett för studien utarbetat ”patientkort”. Detta fungerade sedan som ett verktyg i dialogen med sjukvårdspersonalen, exempelvis vid ronder och utskrivningssamtal. Utvärderingen visade att de patienter som använde patientkortet under sin tid på sjukhuset upplevde att de haft bättre möjlighet att delta i beslut vad gäller både omvårdnaden och den medicinska vården jämfört med dem som inte fått kortet.

–    Mina studier pekar på betydelsen av ett gott bemötande och att patientens delaktighet kontinuerligt prioriteras och diskuteras i vården. Men också att patientens delaktighet i vården kan förbättras genom en enkel och resurssnål åtgärd, säger Eva Jangland.

Patienters berättelser om negativa möten i vården kan användas som utgångspunkt för reflektion i utbildning och i handledning för alla yrkeskategorier i hälso- och sjukvården, menar Eva Jangland.

– Att under handledning få reflektera över patientens erfarenheter i vården kan vara ett bra verktyg för att utveckla hälso- och sjukvårdspersonalens yrkesroll.

Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 30 maj. Läs avhandlingen  [Ref 1]på universitetsbibliotekets webbplats.

För mer information, kontakta Eva Jangland, tel: 072-235 93 33, eva.jangland@surgsci.uu.se 
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

De flesta vet att bröstsmärtor som strålar ut i vänster arm är ett typiskt symtom på hjärtinfarkt. Att bröstsmärtan ibland kan gå upp mot halsen och käken är också känt, framför allt bland läkare. Däremot har det fram till nu förblivit okänt hur många patienter som har smärta i huvud-halsområdet som enda infarktsymptom. Man vet sedan tidigare att de som får en hjärtinfarkt utan de typiska bröstsmärtorna löper kraftigt förhöjd risk att avlida på grund av att diagnosen blir felaktig så att den livräddande behandlingen fördröjs eller uteblir.

I ett samarbete med Uruguay och USA har en forskargrupp vid Umeå universitet på ett standardiserat sätt undersökt symtombilden hos 326 på varandra följande patienter som kommit till akuten med akut kärlkramp eller hjärtinfarkt. Som jämförelse undersökte man på samma sätt 359 på varandra följande patienter med smärta från samma områden, men där orsaken var en sjuk tand.

Resultaten, som nu presenteras i avhandlingen, visar att smärta i huvud-halsområdet var enda symtom på en potentiellt livshotande akut hjärtsjukdom hos 6 % av patienterna med akut kärlkramp, hos 5 % med smärta som förebådade en infarkt och hos 4 % med utvecklad hjärtinfarkt. De vanligaste smärtställena var svalget, käkarna, käkleden/örat och tänderna. Symtomen var oftast dubbelsidiga och signifikant vanligare hos kvinnor än hos män. När bröstsmärtor saknades var smärta i huvud-halsområdet vanligare än den typiska smärta som strålar ut i vänster arm. Smärtor som beskrevs som ”tryckande” eller ”brännande” pekade tydligt på en hjärtorsak medan ”huggande” och ”värkande” smärtor talade för att orsaken låg i en sjuk tand.

Eftersom smärta från hals, käkar, öra eller tänder är det enda symtomet hos en av 25 patienter med hjärtinfarkt, främst kvinnor, och det innebär en kraftigt ökad risk att få fel diagnos och avlida, är det viktigt att kunskapen om denna symtombild implementeras hos både allmänhet som vårdpersonal.

Marcelo Kreiner, som kommer från Uruguay, är doktorand vid Institutionen för odontologi, enheten för oral diagnostisk radiologi.
Han är engelskspråkig och kan nås via
tel 090-785 61 71
e-post marcelo.kreiner@odont.umu.se

Fredag 20 maj försvarar Marcelo Kreiner, Institutionen för odontologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Craniofacial Pain of Cardiac Origin (Smärta inom huvud-halsområdet kan vara enda symptom på hjärtinfarkt).
Disputationen äger rum kl. 13.00 i sal 933, 9 tr., by. 3A, NUS.
Fakultetsopponent är dr Antoon De Laat, Catholic University of Leuven, Belgien.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-43148

Forskningsprogrammet ”Framtidens drivmedel?” har bestått av fyra delprojekt som har undersökt debatten om, och bruket av, alternativ till olja i Sverige.
– Vi har sett att det har bedrivits forskning för att utveckla och implementera alternativ till oljebaserade drivmedel ända sedan början av 1900-talet men att motiven bakom har varierat. De vanligaste motiven har handlat om att trygga den nationella tillgången på drivmedel och att göra samhällsekonomiska vinster. Insikten att oljan är en ändlig resurs har också länge stimulerat arbetet, konstaterar Helena Ekerholm och Bosse Sundin, två av forskarna inom programmet.

Oljan har ett stabilt grepp

Miljörelaterade motiv har en lång historia men klimatmotiven etablerades på allvar först på 1990-talet. Dessa motiv har, enligt forskarna, gått hand i hand med de äldre motiven inom ramen för en ideologi om ekologisk modernisering. Skogen har uppfattats som en förnyelsebar resurs som omvandlad till exempelvis cellulosabaserad etanol både kan minska oljeberoendet och koldioxidutsläppen och ge nya arbetstillfällen och exportvinster. Tanken att förbrukningen av drivmedel borde minska radikalt var levande under 1970-talet men har i övrigt haft svårt att få gehör.

Trots all forskning och utveckling, och trots starka motiv, har oljan ändå behållit sitt grepp som landets främsta drivmedel.
– Ett svar på frågan varför det blivit så är att oljan är en del av ett multinationellt sociotekniskt system vars stabilitet har underskattats av både forskare, politiker, ideella organisationer och journalister. Ett annat svar är att varje alternativ, från 1910-talets sulfitsprit till 1940-talets gengas, 1970-talets metanol och 2000-talets skilda typer av etanol, har mött svårigheter som hänger samman med respektive tidsepoks politiska, ekonomiska och kulturella ramar, säger Erland Mårald.

Politisk vilja och ekonomi spelar stor roll

– En av våra slutsatser är att det är lätt att efterfråga mera forskning men att ny vetenskap och teknik inte är nog för att en omställning ska äga rum. Politisk vilja och bedömningar av vad som är ekonomiskt rimligt spelar stor roll, liksom ett kulturellt klimat som accepterar förändringar. Alla dessa faktorer kan utgöra flaskhalsar som på gott och ont hindrar att ny teknik slår igenom, säger Jenny Eklöf.

Forskarna menar också att situationen sannolikt har försvårats av att man länge försökt ersätta oljan med ett huvudalternativ. De sammanfattar problemen i tre huvudpunkter: Det är svårt att nå konsensus, det är svårt med timing och det är lätt att glömma när man ser framåt.
– Forskning liksom journalistik bidrar inte bara till att skapa ökad klarhet utan medför också att bilden blir mer komplex genom att nya risker uppenbaras vilket kan öka osäkerheten. Medierna har varit viktiga i opinionsbildningen samtidigt som de sällan har talat med en röst, säger Annika Egan Sjölander.

Breddad forskning behövs

Att tiden ofta har avgörande betydelse illustreras av att genombrott för ny teknik inte sällan placeras i den ”nära framtiden”, vilket medför att behovet av beteendeförändringar och samhälleliga insatser i samtiden tenderar att skjutas framåt. Under senare år har situationen varit den omvända, att staten har subventionerat och byggt ut ett nät för biodrivmedel utan kunskap om, och när, andra generationens etanol kommer att finnas tillgängligt.

– Att åtskilliga kandidater till ”framtidens drivmedel” under århundradet inte har förverkligats borde ha stämt till eftertanke, men det tycks som det sällan ha varit fallet, konstaterar Christer Nordlund. Det faktum att oljan inte har ersatts är dock inget skäl för att inte fortsätta forska, tvärtom. Men forskningen måste handla lika mycket om människor och samhällen som om drivmedlen i sig.

Forskningsprogrammet har nyligen avrapporterats till forskningsrådet Formas.
Medverkande forskare:
Fil. dr Annika Egan Sjölander, Institutionen för kultur- och medievetenskaper
Doktorand Helena Ekerholm, Institutionen för idé- och samhällsstudier
Fil. dr Jenny Eklöf, Institutionen för idé- och samhällsstudier
Fil. dr Henrik Lång, Institutionen för idé- och samhällsstudier
Docent Erland Mårald, Institutionen för idé- och samhällsstudier
Professor Christer Nordlund, Institutionen för idé- och samhällsstudier
Professor Bosse Sundin, Institutionen för idé- och samhällsstudier

Kontaktperson:
Christer Nordlund, professor i idéhistoria och projektledare
E-post: christer.nordlund@idehist.umu.se 
Mobil: 070-741 27 40 
Det går också bra att kontakta någon av de andra medverkade forskarna.

Artrikedomen av växter och fjärilar ökar redan året efter omställningen från konventionell till ekologisk produktion. Det framgår av en studie gjord av forskare från SLU i Uppsala och Lunds universitet.

Ekologiskt jordbruk har, genom att man inte använder kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel, använts som ett sätt att motverka den minskande biologiska mångfalden i det moderna jordbrukslandskapet.

Dock vet man väldigt lite om hur snabbt den biologiska mångfalden reagerar på en sådan förändring av odlingsystemet.

Genom att mäta antalet växter och fjärilar på konventionella gårdar jämfört med ekologiska gårdar har forskarna vid SLU och i Lund kunnat uppskatta om och hur snabbt dessa organismer reagerar på införandet av ekologiskt jordbruk.

Artrikedomen av både växter och fjärilar var högre redan året efter omställningen till ekologiskt jordbruk. Antalet fjärilar fortsatte dessutom kontinuerligt att öka med tiden efter omställningen. De var i snitt 100 procent fler på de gårdar som varit ekologiska i 25 år jämfört med de nyligen omställda.

Resultaten presenterades i det senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Journal of Applied Ecology: Assessing the effect of the time since transition to organic farming on plants and butterflies.

Forskarna bakom studien: Dennis Jonason(SLU), Georg K. S. Andersson(LU), Erik Öckinger(SLU), Maj Rundlöf(LU), Henrik G. Smith(LU) & Jan Bengtsson(SLU).

SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Dennis Jonason, institutionen för ekologi, SLU Dennis.Jonason@slu.se 018-67 22 57, 073-7027181
Jan Bengtsson, institutionen för ekologi, SLU Jan.Bengtsson@slu.se 018-67 15 16

Utrustningen klassas som nationell resurs finansieras med ett forskningsanslag från Vetenskapsrådet på 25,8 miljoner kronor. Lunds Tekniska Högskola har det tekniska och operativa ansvaret.

Vad borren, som kan nå 2,5 km djupt, ska användas till är upp till svenska forskare att komma med förslag till och söka medel för.

Ett projekt har redan fått klartecken. Det handlar om att borra i fjällkedjans bergmassiv för att ta reda på hur bergskedjor bildats. Uppsala universitet är vetenskapliga ledare medan LTH har teknikansvaret som utförare.

I övrigt finns långt framskridna planer på att utforska möjligheter till C02-lagring, nya sätt att lagra energi och hur man bör förvara kärnavfall. Andra ämnen handlar om grundvattnets kvalitet och hur länge det räcker. Därtill finns mer naturvetenskapliga ambitioner såsom att kartlägga meteoritnedslag och ta reda på hur långt ner det finns liv.

– Sådana här borrar används annars mest av gruvnäringen. Att ha tillgång till en sådan utrustning för att förutsättningslöst utforska olika områden är unikt, säger Leif Bjelm, professor i Teknisk geologi vid LTH och en av de drivande i projektet. Han tillägger:

– I vissa lägen måste man gå i närkamp med naturen – det vill säga borra i den. Idag vet man inte om det svenska berget klarar C02-lagring eller ej, för att ta ett exempel. Sådant måste man utforska på plats genom att utföra borrningar i vilka man mättekniskt fastställer hur de egentliga förhållandena är.

För att vara transportabel monteras borrutrustningen på en lastbil. Den kommer att väga ca 20 ton, exklusive lastbil, och stå parkerad i Lund när den inte används.

– Förhoppningsvis är den ute på uppdrag ofta, säger Jan-Erik Rosberg, biträdande lektor i akviferteknik vid LTH och nybliven projektledare för projektet.

Efterhand kommer förmodligen även några doktorander att anställas för att forska om framförallt borrteknik och mätteknik i borrhål. Vid avdelningen för Teknisk geologi finns mångårig erfarenhet av att utveckla olika slags tekniker för prospektering. Exempelvis hur man kan undersöka förutsättningar för exempelvis damm-, bro- och tunnelbyggen eller utvinna geotermisk energi.

Läs tidigare pressmeddelande här. http://www.lu.se/o.o.i.s?id=1383&visa=pm&pm_id=1279

Liksom de flesta svenska universitet och högskolor ingår Lunds Tekniska Högskola i Svenska djupborrningsprogrammet (SDDP). Det är en sammanslutning för vetenskaplig borrning och provtagning som länkar samman svenska och utländska universitet och forskare. Uppsala universitet är koordinator för SDDP och Uppsala universitet var en av medsökandena i Lunds universitets ansökan till VR. Läs mer här: www.sddp.se.

En hel del utrustning har också köpts in från Boart Longyear i Kanada.

För mer information, kontakta Leif Bjelm, professor teknisk geologi vid Lunds Tekniska Högskola, 046-222 89 83, leif.bjelm@tg.lth.se eller Jan-Erik Rosberg, Jan-Erik.Rosberg@tg.lth.se 046-2224086 och www.tg.lth.se

– Jag har framförallt studerat den tvära bukmuskeln som spelar en nyckelroll i stabiliseringen av ryggraden, och upptäckt att den i vissa situationer fungerar annorlunda än vad man tidigare trott. Den kunskapen gör det möjligt att utforma bättre och mer effektiva träningsprogram till personer med ont i ryggen.

Patienter med ryggproblem är en stor del av sjukgymnastens vardag, och det avspeglas även i sjukskrivningsstatistiken. Utöver det personliga lidandet, innebär det också en stor kostnad för samhället. I en färsk rapport från Försäkringskassan framgår det att ryggvärk är en av de två sjukdomar som står för de största kostnaderna inom sjukförsäkringssystemet.

Aktiveras snabbare

Oftast är värken lokaliserad till den nedre delen av ryggen, ländryggen, och hos många patienter med dessa besvär finns det förändringar i den tvära bukmuskelns aktivitet. ”Korsettmuskeln”, som den också kallas, är vår djupast liggande magmuskel, ett band som omsluter bålen för att stabilisera rygg och bäcken. Den aktiveras snabbare än andra muskler i rygg och mage, som en förberedelse för olika rörelser, och hittills har man trott att det gäller i alla situationer. Något som också påverkat utformningen av rehabiliterings- och träningsprogram.

– Den här muskeln har fått stor uppmärksamhet under senare år, både inom rehabilitering och friskvård. Men problemet är att man inte riktigt vet hur den fungerar hos friska personer, och då är det inte heller lätt att uttala sig om vilken betydelse olika förändringar vid ryggbesvär verkligen har.

Ändrad träning

Martin Eriksson Crommert fokuserade därför på personer utan ryggproblem för att se hur magens och ryggens muskler arbetar normalt. Genom att mäta de elektriska signalerna i muskulaturen kunde han kartlägga hur snabbt och hur mycket musklerna reagerade i olika situationer. Det visade sig då att det som ansetts vara den tvära bukmuskelns främsta kännetecken, den snabba aktiveringen, inte gällde i alla lägen.

– Mina resultat visar att den tidiga aktiviteten bara uppstår när det finns ett behov av att balansera överkroppen i upprätt läge, inte när vi till exempel ligger ned. Och det får ju stor betydelse för hur rehabiliteringen ska utformas.

I dag tränas den tvära bukmuskeln ofta i liggande läge, medan den upprättstående träningen främst riktar in sig på andra muskler i rygg och mage. Men Eriksson Crommerts forskning visar alltså tvärtom att balanserandet av överkroppen måste ingå i övningen för att den tvära bukmuskeln ska tränas upp och återfå sin grundläggande funktion att stabilisera ryggen och motverka problem.

För mer information, kontakta Martin Eriksson Crommert, 070-264 54 23 eller martin.eriksson-crommert@orebroll.se.