Det kommer många lovande metoder för diagnos av hjärtfel. I ekokardiografi, där man med ultraljud både kan mäta struktur och funktion, finns en snabb teknikutveckling som gör att nya tillämpningar tillkommer varje år. När man först testar dem i kliniska sammanhang framkommer inte tydligt alla begränsningar i hur resultaten kan tolkas.

Flera lovande ekokardiografi-baserade metoder testas i avhandlingen för att kartlägga sambanden mellan hjärtats belastning och mätmetodens utslag för hjärtprestationen. Detta mäts som tidsintervaller för hjärtslag och kammarväggens rörelse, hastighet, deformation, vridning (torsion) med mera. Studier har visat att de flesta av dessa mått kan avspegla hjärtats inneboende förmåga att slå, men man behöver ett ganska noggrant mått på hjärtats fyllnadsgrad och en ingående granskning för att rätt tolka fynden. Minst ett mått på kammarens sammandragningshastighet (maximal systolisk hastighet) verkar stå sig bra i relation till hjärtmuskelns slagförmåga, oberoende av hjärtats fyllnadsgrad eller belastning.

Studien har utförts i stordjursmodeller, där man haft möjlighet att granska relevanta humana/kliniska metoder och tekniker. Denna typ av mått på hjärtfunktionen för patienter med cirkulationsproblem bör snabbt bli ett inslag i kliniska bedömningar. Att ta hänsyn till hjärtats belastning är relevant för nästan alla patienter med aktuella eller akuta sjukdomar som kan påverka patientens cirkulation och vätskestatus.

Roman A´roch är doktorand vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, enheten för anestesiologi och intensivvård, Umeå universitet, och kan där nås på
Tel. 070-654 40 47
e-post roman.aroch@anestesi.umu.se

Torsdagen den 27 maj försvarar Roman A´roch, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Left ventricular function’s relation to load, experimental studies in a porcine model (Svensk titel: Vänsterkammarfunktion i relation til belastning, experimentella studier i grismodell).
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS.
Fakultetsopponent är professor Lars-Åke Brodin, Kungl. Tekniska Högskolan, Stockholm.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-4360 [Ref 1]

Elongator är ett proteinkomplex som är väl bevarat från jäst till människa och det tyder på att dess funktion är betydelsefull. Den primära funktionen av detta komplex i den encelliga eukaryoten Saccharomyces cerevisiae (jäst) är bildandet av de modifierade baserna mcm5U, mcm5s2U och ncm5U i vissa tRNA molekyler. tRNA behövs för avläsning av kodoner i mRNA under proteinsyntes. Närvaro av dessa baser i tRNA ökar proteinsyntesens effektivitet. Changchun Chen undersöker i sin avhandling varför avsaknad av elongatorkomplexet i jäst ger upphov till så många olika fenotyper samt den fysiologiska roll som elongatorkomplexet har i rundmasken Caenorhabditis elegans.

Komplexet är Changchun Chen har visat att avsaknad av de modifierade baserna mcm5U, mcm5s2U och ncm5U, främst i tRNA som under proteinsyntes läser kodonerna AAA och CAA, orsakar brister i jästcellens svar på DNA-skador. För att finna gener vars uttryck minskar i elongatormutanter, identifierade Changchun Chen de mRNA i jäst som är anrikade i AAA- eller CAA-kodoner, dvs. kodoner vars avkodning är speciellt känsliga i elongatormutanter. Denna analys ledde till identifieringen av genen IXR1 vars kodande region är anrikad i CAA-kodoner och Changchun Chen fann att elongatormutanter uppvisar en dramatisk minskning av Ixr1-proteinnivån. Ixr1-proteinet krävs för induktion av Rnr1 som svar på DNA-skador och den minskade Ixr1-nivån i elongatormutanter leder till en försämrad förmåga att inducera Rnr1 när cellerna utsätts för DNA-skada.

– Mina resultat visar att elongatorkomplexets roll i tRNA-modifiering påverkar cellens svar mot DNA-skador, säger Changchun Chen.

För att besvara frågan om elongatorkomplexet också krävs för bildandet av mcm5U, mcm5s2U och ncm5U baser i tRNA från flercelliga organismer undersökte Changchun Chen modifieringsstatus av tRNA isolerad från elongatormutanter i rundmasken C. elegans. De modifierade baserna saknades, som i sin tur orsakade en ineffektiv proteinsyntes. Elongatormuterade maskar uppvisar defekter i salt-associerad inlärning och en minskad produktion av neurotransmittorer. Changchun Chens resultat visar att elongatorkomplexets roll i tRNA-modifiering är konserverad och att dess funktion är viktig för många cellulära processer.

Läs delar av eller hela avhandlingen:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-43348

För ytterligare information, kontakta gärna:
Changchun Chen
Tel.+46 90 785 67 67
Mobil: +46 70-355 33 11
e-post:changchun.chen@molbiol.umu.se

Om disputationen:
Fredagen den 20 maj försvarar Changchung Cheng, Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln The role of Elongator complex in Saccharomyces cerevisiae and Caenorhabditis elegans. Svensk titel: Rollen av Elongator komplexet i Saccharomyces cerevisiae och Caenorhabditis elegans. Disputationen äger rum kl. 10.00 i Byggnad 6 L, Major Groove, Umeå universitet, Umeå. Fakultetsopponent är professor Eric Phizicky, University of Rochester Medical center, New York, USA.

Redan idag är nära 45 procent av den energi som används i Sverige förnybar och bioenergi är den största enskilda energikällan.

Bioenergi är energi som utvinns från biomassa vilket innefattar allt levande material. Framför allt produceras värme, både i enskilda anläggningar och i stora fjärrvärmeanläggningar, men även elektricitet och fordonsdrivmedel produceras. Genom att förgasa biomassan vid hög temperatur kan bränslet omvandlas till en gas med hög koncentration av kolmonoxid, vätgas och metan. Denna gas kan sedan omvandlas via kemiska processer till produkter lämpliga som fordonsdrivmedel. För att biodrivmedel ska kunna konkurrera med fossila bränslen krävs att processen optimeras. En viktig del i denna optimering är att studera de partiklar som bildas som föroreningar i förgasningsprocessen, både från askan i bränslet men även från den organiska delen av bränslet. Detta för att kunna optimera den utrustning som används för att rena och uppgradera produktgasen.

I sin avhandling utvecklar Eva Gustafsson en metod för karakterisering av partiklar (10 nm till 10 µm) i den heta produktgasen från förgasning av biomassa. Metoden har tillämpats på tre olika typer av atmosfäriska fluidbäddar för förgasning av fyra olika sorters bränslen, tre träbränslen och ett energigräs. Med hjälp av olika instrument och analystekniker har koncentrationen och storleksfördelningen av partiklarna i den heta produktgasen bestämts och dessutom har både utseendet och grundämnessammansättningen hos partiklarna studerats.

Resultatet visar att partikelstorleksfördelningen var bimodal med en fin mod av partiklar med diameter <0.5 µm och en dominerande grov mod >0.5 µm. Finmoden var beroende av vilket bränsle som användes medan grovmoden påverkades mer av förgasningstekniken, med högre koncentrationer från den cirkulerande fluidbädden jämfört med de två bubblande fluidbäddarna. Finmoden bestod framför allt av material som förångats från bränslet vid förgasningen medan grovmoden dominerades av bäddmaterial, aska och oförbränt material.

Basen för avhandlingen har varit CHRISGAS-projektet, ett EU-projekt som avslutade 2010 och som koordinerades av Växjö universitet/Linnéuniversitetet med finansiering av EU-kommissionen och Svenska Energimyndigheten.

Eva Gustafsson är doktorand i bioenergiteknik vid Linnéuniversitetet sedan 2005. Hon har en bakgrund som civilingenjör i kemiteknik från Lunds Tekniska Högskola och kommer ursprungligen från Ullared i Halland.

Avhandlingen ”Characterization of  particulate matter from atmospheric fluidized bed biomass gasifiers” försvaras den 27 maj 2011 kl. 10.00. Disputationen äger rum i sal Wicksell, Hus K, Linnéuniversitetet i Växjö. Opponent är professor Marcus Öhman, Luleå tekniska universitet.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Eva Gustafsson, e-post eva.gustafsson@lnu.se.

Avhandlingen kan beställas från Linnaeus University Press, 0470-70 82 67 eller lupress@lnu.se

Susanna Sjödin Lindenskoug har skrivit en avhandling om föreställningar om manlighet i Livland under åren 1685-1709, utifrån protokoll från tidelagsrättegångar.

Var manlighetens gränser går är kopplat till tid men också till rum. Avvikelser har ofta hjälpt olika samhällen att definiera sina gränser för accepterade beteenden genom tiderna. Susanna Sjödin Lindenskoug har studerat tidelagsprotokoll från perioden 1685-1709 i den då svenska provinsen Livland, ungefär halva nuvarande Estland och halva nuvarande Livland.

– Inom den historiska manlighetsforskningen har det omanliga oftast kommit att likställas med kvinnlighet. Mina iakttagelser är att manligheten, när man utgår ifrån tidelagsbrottet, tangerat eller passerat över till det odisciplinerade, snedvridna och djuriska, säger Susanna Sjödin Lindenskoug.

Den aspekt av manlighet och omanlighet som framträder tydligast i rättegångsprotokollen är manlighet i förhållande till sexualiteten, men också i förhållande till hushållet samt underordnade och överordnade manligheter mellan rättens olika aktörer.
Källmaterialet har visat vilka beteenden och egenskaper som var önskvärda hos en man och vad som krävdes för att omvärlden skulle uppfatta någon som en riktig man. Det har även framkommit vilka minimikrav som behövde uppfyllas för att någon skulle kunna betraktas som en man överhuvudtaget.

– För att urskilja de önskvärda beteendena och egenskaperna hos en man under den här tiden har jag bland annat tittat på hur det oönskade och ibland det rent av förkastliga framhävts hos vissa personer under rättegångarna, säger Susanna Sjödin Lindenskoug.
Utifrån de resonemang som kommer fram i rättegångsprotokollen, kan vi få reda vad de inblandade ansåg om varandra och hur de ansåg att en man skulle vara, bete sig och agera i olika situationer. Samtidigt har det också tydligt visat vad som ansågs vara mindre önskvärda och direkt omanliga beteenden.

Det har i Susanna Sjödin Lindenskougs forskning visat sig att både synen på manlighet och toleransen för vissa beteenden varierar mellan Sverige och Livland. Något som bland annat kan förklaras med den livegenskap som rådde på den livländska landsbygden och med hur hög grad samhället var kristnat. I Sverige tycks tidelagsbrottet ha setts som mycket allvarligare än i Livland.

Susanna Sjödin Lindenskoug är doktorand i historia vid Södertörns högskola och Stockholms universitet.

Avhandling: ”Manlighetens bortre gräns. Tidelagsrättegångar i Livland åren 1685-1709”
Disputation sker den 20 maj kl. 10.00 i rum MB 416 på plan 4 i B-flygeln, Moas båge, Södertörns högskola, Campus Flemingsberg.
Opponent: Maja Bondestam, Uppsala universitet.
Kontakt: sussalo@live.se
 
_____________________________________________________

Södertörns högskola är ett ungt och dynamiskt lärosäte med unik profil, beläget i Flemingsberg i södra Stockholm. Vid högskolan bedrivs kvalificerad forskning. Särskilt starka forskningsområden är Östersjö- och Östeuropaforskning, samtidshistoria, institutionell förändring i det moderna samhället, interreligiösa relationer, genusstudier, kritisk kulturteori, estetik och miljövetenskap.

Ett mångvetenskapligt arbetssätt är utmärkande för högskolan. Samverkan över ämnesgränserna betonas för att nå nyanserad kunskap om komplexa samhälleliga fenomen. Verksamheten vid Södertörns högskola genomsyras av ledorden mångvetenskap, mångkulturalitet och medborgerlig bildning.

 
Prostata är en svåråtkomlig liten körtel med en ämnesomsättning (metabolism) som inte liknar något annat mänskligt organs. Produkterna från dessa processer i prostata, metaboliterna, har därför visat sig kunna användas som sjukdomsmarkörer. Inositol är ett vitaminliknande ämne som är intressant i det sammanhanget. Det finns i bland annat modersmjölk, bönor, nötter och spannmål och har tidigare visat sig kunna ha en skyddseffekt vid prostatacancer. I avhandlingen visas att inositolföreningar också skulle kunna användas för att upptäcka särskilt aggressiv prostatacancer genom att mäta i den friska delen av prostata.

Prostatacancercellerna är oftast utspridda i organet och i motsats till många andra tumörer bildas inte alltid tydligt kännbara knölar. Dessutom finns det inte någon tillräckligt bra metod som hjälper läkaren att avbilda prostata och eventuella tumörer. Det gör att det är svårt att veta var man skall ta vävnadsprov för att kunna diagnostisera cancer. Tumörerna kan vara så små att de lätt missas vid provtagningen. Det finns dessutom olika typer av prostatacancer som är svåra att skilja åt, en kan vara ofarlig medan en annan är mycket aggressiv och måste behandlas omgående. För att kunna ge rätt behandling i förhållande till tumörens farlighetsgrad behövs nya metoder. En biomarkör/metabolit som kan ge en indikation om hur organet mår är därför eftersökt.

Antalet upptäckta fall av prostatacancer ökar i världen och allt tyder på att det är en följd av flera faktorer. Att män lever allt längre är en orsak eftersom sjukdomen ökar med stigande ålder. Ökad medvetenhet med hälsokontroller som PSA-testning är en annan orsak, eftersom man då hittar fler tumörer i ett tidigt stadium. En tredje starkt bidragande faktor är livsstilen, där kosten har en betydande roll. Faktorer som ålder och kost, påverkar metabolismen och kan spåras. I avhandlingen påvisas bland annat den essentiella fleromättade fettsyran omega-6 i prostatatumörer.

Avhandlingen bygger på mätningar av metabolismen (eng. ”metabolomics”) i uttagna vävnadsbitar från prostata. Flera metaboliter är unika för prostata, men de kan också vara unika för olika delar av körteln och skilja mellan människa och djur, och kan därför ge information om sjukdom i organet. Avhandlingen antyder att man i framtiden borde kunna använda magnetkamera för att mäta metaboliter i prostata utan att behöva ta vävnadsprover och på så sätt få information om eventuell aggressiv prostatacancer.

Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-43651

Katarina Stenman växte upp i Umeå men flyttade i 20-års åldern till New York, USA, där hon i flera år arbetade som frilansande datorgrafiker. Intresset för kemi, kost och hälsa ledde så småningom till en magisterexamen i kemi vid Umeå universitet, där hon nu är doktorand vid Institutionen för strålningsvetenskaper, enheten för diagnostisk radiologi. Hon kan nås på
tel. 090-785 84 44
e-post katarina.stenman@sidb.diagrad.umu.se

Fredagen den 27 maj försvarar Katarina Stenman, Institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Prostate Cancer Diagnosis. Experimental and clinical studies with HRMAS NMR spectroscopy (Diagnostik av prostatacancer. Experimentella och kliniska studier med HRMAS NMR-spektroskopi).

Disputationen äger rum kl. 13.00 i Sal 260, by. 3A, plan 2, NUS.
Fakultetsopponent är adj. professor Peter Lundberg, Linköpings universitet.

Nu när EU:s elnät kopplas ihop alltmer, elhandeln över landsgränserna ökar och vindkraft och solenergi står för en ökande andel av elproduktionen, blir det svårt att förutse flödena i stamnätet.

– Det innebär att man måste vara beredd på fler driftstörningar. Men de behöver inte bli omfattande om man tar hand om dem direkt när de sker. Eftersom det är för krävande att ta hand om störningarna manuellt, behövs någon form att automatiserat styrsystem, säger Anders Rantzer, professor i reglerteknik vid LTH.

Tillsammans med kollegor i Lund och vid Kungliga Tekniska Högskolan får han 19 miljoner kronor från Stiftelsen för strategisk forskning för att jobba vidare med frågan.

– Strömavbrott, såsom det den 23 september 2003 då södra Sverige och Själland blev utan el i fem timmar, hade kunnat undvikas eller minskas med hjälp av den här tekniken, säger Olof Samuelsson, docent i industriell automation vid LTH.

En bärande idé med tekniken är att ett antal automatiska åtgärder slå till vid behov så att något strömavbrott inte behöver ske. Då behöver inte kraftledningar överbelastas och strömmen gå. En åtgärd är att snabbt ändra flödet på vissa utlandsförbindelser. En annan är att kortvarigt stänga av strömmen hos ett antal elabonnenter. Förslagsvis har dessa kunder på förhand gett sitt godkännande till detta i utbyte mot någon slags kompensation.

Idén har varit på tapeten tidigare, men då har varken tekniken eller lagstiftningen varit på förslagets sida.

Men nu har den tekniska utvecklingen tagit en skjuts framåt och juridiken gett sitt medgivande. Dessutom underlättas insatsen av de nya elmätarna, där Sverige med internationella mått mätt ligger långt framme.

– Tack vare vår kompetens inom så kallad distribuerad reglering kan sådana här lösningar bli möjliga. Elkunderna är ju många så därför är det tekniskt fördelaktigt om man kan undvika centraliserad styrning, säger Anders Rantzer.
Det nya kontrollsystemet ska i slutet av projektet demonstreras i en kraftsystemsimulator på LTH. Bland annat ska det stora strömavbrottet 2003 demonstreras. En sådan simulator används för träning av kontrollrumspersonal hos de stora nätbolagen på samma sätt som flygsimulatorer används för träning av piloter. Om några år ska Svenska kraftnät och motsvarande aktörer i andra länder kunna använda sig av tekniken, är tanken. Även Vattenfall, E.ON och Fortum kan bli involverade.

Förbättringarna rör stamnätet, eller transmissionsnätet, vilket kan beskrivas som elnätets motorvägsnät. Med liknande analogi finns även riks- och lokalvägar, då region- och lokalnäten. Ungefär som vägar har olika hastighetsgränser, har näten olika spänningsnivåer. Stamnätet har högst spänning, mellan 220 kV och 400 kV. I Sverige ägs stamnätet av staten och förvaltas av Svenska Kraftnät.

Frågorna om det förändrade kraftnätet engagerar många forskare just nu. I maj samlas ledande internationella forskare inom området i Lund för att diskutera ämnet och utbyta erfarenheter. Läs mer här: http://www.lccc.lth.se/index.php?page=focus-period-2011

• Institutionen för reglerteknik vid Lunds universitet rymmer sedan tidigare excellenscentrumet LCCC, Lund Center for Control of Complex Engineering Systems. Det klassas som en stark forskningsmiljö och har fått ett så kallat Linnébidrag om 75 miljoner kronor av Vetenskapsrådet.

• LTH-forskare på Industriell elektroteknik och automation arbetar också med att upptäcka störningar i regionalnätet – läs tidigare pressmeddelande här http://www.lu.se/o.o.i.s?id=1383&visa=pm&pm_id=1625

• Reglerteknik och industriell automation är tvärvetenskapliga ämnen, där man utvecklar kompetens att förstå och samordna komplexa delsystem så att de fungerar ännu bättre tillsammans i stora system. Det handlar om tekniska system men för reglerteknik även om system inom medicin, biologi och ekonomi.

För mer information, kontakta Anders Rantzer, professor i reglerteknik vid LTH,
046-222 87 78, Anders.Rantzer@control.lth.se eller Olof Samuelsson, docent i industriell automation vid LTH, 046-222 75 04 (vk till mobil) Olof.Samuelsson@iea.lth.se, Högupplöst bild på Anders Rantzer finns i LU:s bildbank: http://bildweb.srv.lu.se/

Mainstreaming innebär att en fråga ska genomsyra all verksamhet istället för att behandlas i särskilda instanser. Integrationsfrågor ska, enligt beslut av regeringen, mainstreamas i den regionala tillväxtpolitiken. Det innebär att analyser ska präglas av integrationsperspektivet, att invandrare ska vara med i det praktiska genomförandet av åtgärder, och i utvärderingar och uppföljningar. Det ska kort sagt vara naturligt att jobba med integrationsfrågor och tillsammans med invandrare i tillväxtpolitiska sammanhang.

Men så fungerar det inte i praktiken. Det konstaterar Ragnar Andersson i sin doktorsavhandling som läggs fram vid Tema Q, Linköpings universitet. Vid Tema Q forskar man bland annat om lokal och regional utveckling. Ragnar Andersson har studerat regionala tillväxtprogram samt dokument från Tillväxtverket och andra myndigheter som arbetar med tillväxtfrågor. Han har också gjort intervjuer, och observationer i en djupstudie av Östergötland. Och hans slutsats är entydig:

– Mainstreaming, i regeringens definition, har inte uppnåtts i något fall. Det är nära i några fall. Men oftast stupar det på att invandrare inte finns med i processen.
Orsakerna, tror han, finns att söka i tids- och resursbrist, men också i en rotad föreställning om att invandrare inte hör ihop med tillväxtfrågor. Säråtgärder riktade mot invandrare har ökat, men de blir inte en del av vardagsarbetet i regionerna och kommunerna, konstaterar Ragnar Andersson.

Mainstreaming är en stark trend idag. Inte mindre än en tredjedel av alla politikområden ska genomföras inom andra politikområden. Det gäller exempelvis områden som jämställdhet och politik för global utveckling.

Ragnar Andersson disputerar den 20 maj. Avhandlingen heter ”Mainstreaming av integration – om översättning av policy och nätverksstyrning med förhinder i den regionala utvecklingspolitiken 1998-2007”. Ragnar Andersson nås på 0736-569261.

Människor med utländsk härkomst har varit, och är fortfarande, marginaliserade i det svenska samhället. I Malmö kommer fyra procent av alla med utländskt ursprung från Afrika, och de flesta har flyttat dit relativt sent. Flera studier visar att gruppen är extra utsatt för rasism och diskriminering. 

Ingen homogen grupp
Under sex månader 2007–2008 genomförde Jonathan Ngeh, själv från Kamerun, en fältstudie i Malmö, där han intervjuade individer och grupper med ursprung i Somalia och Kamerun och genomförde deltagande observationer på olika samlingspunkter, som exempelvis föreningslokaler. Dessutom utfördes också intervjuer med några etniska svenskar, och med tjänstemän på centrala samhällsinstitutioner. 

I tidigare studier har invandrade personer från Afrika ofta behandlats som en homogen grupp. Det är dock stora variationer vad gäller vilka upplevelser man har från tidigare hemländer, varför och hur flytten till Sverige sett ut och hur livet har kommit att bli här i Sverige. Det kan gälla skilda ekonomiska villkor, skillnader mellan kvinnor och män eller delaktighet i olika nationella eller regionala nätverk. Det Jonathan Ngeh visar är att somalier och kamerunare uppfattar de utmaningar som de möter i Sverige på olika sätt. Några ser marginaliserande handlingar som kränkningar av deras grundläggande rättigheter, och svarar genom ett aktivt motstånd, genom att påtala och synliggöra kränkningen. Andra är mindre kritiska, och gör lite eller inget motstånd. 

En central aspekt kan vara att Kamerun och Somalia har olika politisk historia och ekonomisk utveckling. I Somalia rasar ett brutalt inbördeskrig, och många invånare har flytt landet. Det är en större grupp som har invandrat till Sverige. I Kamerun är spänningar mellan regioner, stammar och olika etniciteter fortfarande hög, och många flyttade till Sverige av ekonomiska skäl och för att utbilda sig. Jämfört med somalier är de relativt få, och har inte bott så länge i landet. 

Tjänstemän ignorerar ofta problemen
Enligt Jonathan Ngeh bidrar etablerade regler och rutiner på arbets- och bostadsmarknaden, men också människors vardagliga handlingar, till somaliers och kamerunares marginalisering i samhället. Det kan handla om att deras erfarenheter negligeras på arbetsmarknaden, att man blir åsidosatt vid tjänstetillsättningar, att man inte får bostäder man står i kö för av skäl som uppfattas som märkliga, att kollegors agerande bidrar till att man får de tyngsta eller de mest monotona arbetsuppgifterna, att lärare ignorerar klasskamraters rasistiska uttalanden.

Vardagliga handlingar leder på olika vis till att individer ur vissa grupper marginaliseras i samhället. Jonathan Ngehs studie visar hur etniska svenskars större inflytande i samhället, på grund av att de har större tillgång och kontroll över centrala resurser i samhället som till exempel arbetstillfällen och bostäder är mer betydelsefullt än handlingar utförda av personer ur olika etniska minoriteter. För invandrade personer som till exempel saknar kontaktnät i samhället, blir det svårare att få arbetslivserfarenhet, något som leder till arbetslöshet och till utanförskap i form av fattigdom och sämre levnadsstandard. Ngeh menar att tjänstemän vid olika institutioner, till exempel Arbetsförmedlingen, ofta väljer att ignorera att rasism och diskriminering är ett stort problem, och detta är en del av strukturen som skapar påtaglig marginalisering. 

Fakta om disputationen
Fredag den 20 maj försvarar Jonathan Ngeh, sociologiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln “Conflict, mariginalisation and transformation: African migrants in Sweden.” Disputationen äger rum kl. 13.15 i hörsal E, Humanisthuset. Fakultetsopponent är docent Peo Hansen, Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO), Linköpings universitet. 

Kontakta gärna:
Jonathan Ngeh (talar engelska)
Sociologiska institutionen, Umeå universitet
Telefon: 076-262 3907
E-post: Jonathan.ngeh@soc.umu.se
Avhandlingen finns som e-publikation

Med hjälp av Force Concept Inventory (FCI), en metod utvecklad i USA, har Phimpho Luangrath testat förståelse av mekanikbegrepp på mer än 1000 förstaårsstudenter från tre universitet i Laos. Vissa frågor handlar om sammanhang som är obekanta för laotiska studenter och därför konstruerades en laotisk version av testet. De laotiska studenterna fick låg poäng på FCI. Den genomsnittliga poängen på provet varierade från 21 till 26 procent.

– Införandet av den laotiska versionen gav bara en liten förbättring av poängen, men det hjälpte studenterna att läsa och förstå frågorna snabbare, säger Phimpho Luangrath.
Det var svårt att se i svaren på FCI om eleverna använt alternativa föreställningar men i videoupptagningar från gruppdiskussionerna kan man se att en del elever har använt välkända alternativa föreställningar. I många fall tycktes eleverna använda sina vardagserfarenheter för att hitta svaren på FCI frågorna i stället för att hänvisa till fysikens begrepp. Men detta ledde dem ofta till att välja fel svar.

Phimpho Luangrath har också undersökt laotiska studenters agerande när de löser fysikproblem i grupp. I den första typen av gruppdiskussioner löste 29 grupper standardproblem och tre grupper videofilmades. En av grupperna beskrev fysiken i problemet innan de valde ekvationer och löste framgångsrikt problemet. Studenter i denna grupp var inte rädda för att ta upp olika åsikter, de ställde frågor och turades om att besvara dem vilket resulterade i en givande diskussion. De andra två grupperna gjorde båda samma misstag när de inte tog hänsyn till att objektet rörde sig med konstant hastighet. Studenterna föreslog ekvationer att använda utan att ange några fysikargument. Båda grupperna körde fast och behövde hjälp från läraren. Två tecken på lärande observerades. En student lärde sig det rätta sättet att använda sinus och cosinus och många studenter upptäckte vikten av att använda informationen om konstant hastighet.

I den andra typen av gruppdiskussioner diskuterade 52 grupper kvalitativa flervalsfrågor. I gruppdiskussionerna samarbetade de flesta studenter och konstruerade gemensamt fram ett svar. I avhandlingen konstateras dock att när studenterna inte lyssnar på varandra leder detta till misslyckade gruppdiskussioner. I en grupp fanns motstridiga idéer som studenterna löste med en omröstning istället för att fortsätta sin diskussion tills de kunde enas om ett svar.

Studenterna tycks i allmänhet inte komma fram till en förståelse av fysikbegreppen och den efterföljande diskussionen i helklass var nödvändig för att få en bättre förståelse.

– För att förbättra gruppdiskussionerna behöver studenterna mer tid och de bör också lära sig att arbeta i grupp på ett bra sätt. I avhandlingen finns ett avsnitt med mina rekommendationer, säger Phimpho Luangrath.

Om disputationen:
Fredagen den 20 maj försvarar Phimpho Luangrath, Institutionen för fysik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Student activity ­ a way to improve the conceptual understanding of physics in Lao PDR? Svensk titel: Är studerandeaktiva arbetsformer en möjlighet för att förbättra förståelsen av fysikbegrepp i Laos? Disputationen äger rum kl 13:00 i rum N430 i Naturvetarhuset. Fakultetsopponent är Professor Svein Sjøberg, Institutt for lærerutdanning og skoleutvikling, Universitetet i Oslo, Norge.

E-publikation av avhandlingen:
Student activity — a way to improve the conceptual understanding of physics in Lao PDR
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-43355

För ytterligare information, kontakta gärna:
Phimpho Luangrath
Telefon: 090-786 5702
E-post: phimpho.luangrath@physics.umu.se

Det praktiska hantverket för det teoretiska när hon insåg att ljuddämpande textilier ansågs komplicerade av många textildesigners, trots stor efterfrågan. I sin avhandling ”Textile Sound Design” har hon skapat ett ”språk” som ska integrera ljudet i designprocessen.

Textila ljudabsorbenter blir allt hetare på marknaden. Tidigare har offentliga miljöer dominerats av sterilitet genom glas och betong, men nu går inredningstrenderna mot det mer ombonade där textilier får större utrymme – många gånger som ljudabsorbenter. Margareta Zetterblom vill dock inte kalla textilier för ljudabsorbenter, istället pratar hon om textila ljudpåverkande material.

– Alla textilier påverkar ljud på något sätt, och dessutom har inredningstrenderna startat en efterfrågan efter estetiskt tilltalande textilier för offentlig miljö.

Öppnar nya dörrar för textildesign
Genom att prata med olika textildesigners har hon upptäckt att de tycker ljud och akustik är tekniskt svårt. Hon ville hitta ett sätt som skulle förenkla och integrera ljudet i designprocessen, och därmed öppna upp nya dörrar för spännande lösningar.

– När ljud beskrivs handlar det oftast om vart ljuder kommer ifrån. Det kan handla om slammer från köket i en restaurang eller sorl i ett personalrum. Jag har gjort ett första försök att beskriva textiliernas ljuduttryck genom ett antal koncept som snarare ska beskriva hur textilien förändrar ett ljud, än vad ljudet kommer ifrån.

Margareta Zetterblom har också tittat på hur olika textilier påverkar olika ljud och skapat matriser och figurer som ska användas av textildesigners som ett komplement till en muntlig beskrivning.

– För en textildesigner är det värdefullt att kunna de här bitarna. Det blir mer vanligt att ljudpåverkande textilier blir en del av en inredning och då är det viktigt att ljudtänket finns med som en del i designprocessen. Metoden och språket som jag har skapat ska hjälpa dem att ställa de rätta frågorna och minska avståndet och rädslan för att arbeta med ljudpåverkande textilier.

Margareta Zetterblom disputerar den 24 maj med avhandlingen ”Textile Sound Design”.
Tid: kl. 13:00, Plats: Galleriet, vån 2, Textilhögskolan
För mer information: Kontakta Margareta Zetterblom, tfn: 033-435 4858, mobil: 0702-625400

Högskolan i Borås bedriver utbildningar inom biblioteks- och informationsvetenskap, ekonomi och informatik, mode och textil, beteendevetenskap och lärarutbildning, teknik samt vårdvetenskap. Campus ligger mitt i city, och vi har 15 000 studenter och 650 anställda.
Högskolan i Borås försöker ständigt minimera gapet mellan teori och praktik. Därför utbildas våra studenter nära arbetslivet. Vi satsar på problembaserad forskning med tydliga professionskopplingar. Våra studenter ska snabbt kunna fungera i yrkeslivet efter avlagd examen. Vi förflyttar akademin ut i professionerna. Och professionerna in i akademin. Under 2010 har Högskolan i Borås fått fyra examensrättigheteratt bedriva forsk arutbildning inom tre områden. Ytterligare en pusselbit har därmed fallit på plats i vår strävan mot att bygga det kompletta professionslärosätet.

Bandage, plåster, förpackningar, luft- och vattenfilter, olika kläder och blöjor samt bindor. Där har du några framtida tillämpningar för den forskning som Josefin Illergård, forskare vid skolan för kemivetenskap på KTH, håller på med.

– Vi har forskat på att göra cellulosafibrer antibaktriella med en miljövänlig teknik. Den antibaktriella funktionen är fäst i fibrerna, och läcker inte ut i naturen. Den dödar bakterier via yttre påverkan, inte inre, säger Josefin Illergård.

Det innebär att det finns en betydande skillnad mellan Josefin Illergård och hennes forskningskollegors arbete, och de produkter som på senare tid börjat saluföras som antibakteriella eller bakteriedödande. Dessa sportkläder, strumpor och annat som impregneras för att undvika lukt från bakteriebildning har behandlats med de miljöfarliga kemikalierna silverjoner och triclosan.

– En av fördelarna med ytor täckta av polymerer är att det inte uppstår någon resistens hos bakterierna, säger Josefin Illergård.
Att polymeren är starkt bunden till fibrerna gör att den inte heller lossnar när man till exempel tvättar kläderna.

Hur har den antibaktriella funktionen hos plåster, förbackningar, blöjor och andra produkter då uppnåts?! Jo, till exempel cellulosafibrer har en negativ laddning. Fibern doppas i en positivt laddad polymer och ytskiktet blir då positivt laddat. Bakterier och virus är negativt laddade och fastnar därmed i det positivt laddade polymerytskiktet. Därifrån kan de inte frigöra och föröka sig, och dör alltså.

– Vi har använt en multilagerteknik för att uppnå detta, samma som används bland annat för att tillverka ultrastark papper. Forskningstiden har bland annat gått åt till att studera dessa lager, och vad som händer. Det vill säga en hel del grundforskning. Om vi förstår exakt hur det fungerar på cellulosafibrer skulle vi även kunna applicera polymer på andra material, till exempel glas, säger Josefin Illergård.

I forskningsprojektet har förutom Josefin Illergård även handledarna docent Monika Ek, professor Lars Wågberg (båda handledare) och den tidigare doktoranden Eva-Helena Vestman ingått. Forskningen är ett samarbete tillsammans med hygienjätten SCA och kemikoncernen BASF.

För mer information, kontakta Josefin Illergård på 08 – 790 81 08 eller josefika@kth.se.

– Vi vet mycket om upphandlingens tekniska aspekter och hur man skriver avtal, men de politiska effekterna vet vi inte så mycket om, säger Lisa Hansson på Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

Hon är statsvetare och har nyligen doktorerat vid Linköpings universitet med en avhandling om politiska effekter av upphandling av kollektivtrafik. Hon har undersökt hur politiker och tjänstemän på den lokala nivån agerar och varför de ibland inte följer lagstiftningen.

– När lagen inte följs kan det bero på att olika mål strider mot varandra. De politiska målen på lokal nivå stämmer inte alltid med lagstiftningens intentioner. Målen kan handla om att främja konkurrens för att sänka kostnaderna, men också vilken service som politikerna vill ska finnas kvar på orten, konstaterar Lisa Hansson.

I kollektivtrafiken finns några stora transportbolag, men också många små bolag och ensamföretagare med bisysslor som är viktiga för orten. De kan vara beroende av till exempel färdtjänsten för att taxinäringen ska överleva. Det gör att service som inte ingår i upphandlingen kan utplånas helt om det lokala företaget förlorar.

– Det finns negativa effekter som framförallt slår mot landsbygden. Upphandlingar handlar dessutom om stora belopp och låser in de politiska besluten i många år, säger Lisa Hansson.

För att kunna genomföra sin politik behöver politikerna handlingsutrymme. Vid upphandlingar kan det skapas genom att lägga ett stort ansvar på tjänstemännen, men om en upphandling visar sig leda till negativa lokala effekter ökar politikernas engagemang. Det förekommer också att handlingsutrymme skapas genom att kringgå lagen, visar Lisa Hansson i sin avhandling. Felaktigheter rapporteras ofta av privata aktörer som förlorat upphandlingen.

Avhandlingen lades fram vid Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet  och heter Public Procurement at the Local Government Level, se resurslänk till höger. Disputationen ägde rum den 29 april 2011.
 

Kontaktinformation
Lisa Hansson kan nås på lisa.hansson@vti.se och 013-204038 (mobil anknytning).

Studien publiceras i tidsskriften Alcohol: Clinical & Experimental Research och är den första som har undersökt en större grupp av personer som har en nära anhörig med alkoholproblem av typ 1. Tidigare forskning på området har baserats på ett snävare underlag, till exempel bara söner till fäder som är alkoholister.

Det finns två typer av alkoholism, typ I och typ II. Typ I där alkoholmissbruk till stor del beror på geners interaktion med miljöns, exempelvis umgänge eller livshändelser och typ II, där det finns en stor genetisk risk, oberoende av miljö, för att ett alkoholberoende ska utvecklas

– Studien är unik på det sättet att vi har studerat hur barn till alkoholister med typ I upplever effekterna av alkohol jämfört med kontrollgruppen som bestod av personer som inte hade något missbruk av alkohol i sin familj. Gruppen av barn till typ I alkoholisterna är friska i övrigt utan psykiska problem och har själva inga alkoholproblem, säger Anna Söderpalm-Gordh, forskare vid Sahlgrenska akademin.

Forskarna gav 51 deltagare, 34 män och 17 kvinnor, slumpmässigt alkohol eller placebo i form av juice i måttliga mängder. 29 av dessa ingick i kontrollgruppen och 22 deltagare ingick i gruppen med en familjemedlem av typ I-alkoholism. Båda grupperna fick sedan själv rapportera om hur effekten av alkoholen påverkades efter att de druckit alkohol. Forskarna fann att deltagare med en familjemedlem av typ I-alkoholism rapporterade mer positiva/stimulativa effekter efter att druckit alkohol, jämfört med deltagarna i kontrollgruppen. Dessa individer ville även ha mer alkohol att dricka i jämförelse med den gruppen utan ärftlighet. Detta ger stöd för att även barn till typ I alkoholister får ärva en slags positiv upplevelse av att ha druckit alkohol.

– Dessa resultat visar att några av oss är mer känsliga för alkoholens belönande effekter, det vill säga reagerar starkare och mer positivt på alkohol än andra. Detta kan i sin tur leda till ökad konsumtion och större risk för alkoholmissbruk. Fynden tyder även på att barn till alkoholister av typ I, som tidigare ansågs ha mindre ärftlig benägenhet att bli beroende av alkohol, kan vara i riskzonen att utveckla alkoholism, säger Anna Söderpalm-Gordh.

Hon tycker att resultaten är viktiga att uppmärksamma, särskilt mot bakgrund av det faktum att ungefär 40 procent av den svenska befolkningen har en nära anhörig med alkoholproblem.

– Var medveten om din reaktion av alkohol. Om du märker att du upplever alkoholen som mer postiv än dina vänner gör, försök att sakta ner eller att inte dricka mer än de andra gör, säger hon och fortsätter:

– Den individuella upplevelsen av alkohol är ett viktigt verktyg för att förstå varför visa utvecklar alkoholism och kan i sig vara en markör för hur ett alkoholdrickande kan utvecklas. Vår upptäckt är ett led i det förebyggande arbetet för en grupp som är i riskzonen för att dricka mycket alkohol.

Tidskrift: Alcohol: Clinical & Experimental Research (ACER)

Artikelns titel: Healthy subjects with a family history of alcoholism show increased stimulative effects of alcohol

Författare: Anna Söderpalm Gordh and Bo Söderpalm

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Anna Söderpalm Gordh, Ph.D, telefon 031-342 34 83, 0704-21 48 48, e-post anna.soderpalm@neuro.gu.se

– Medelhavet är världens mest invaderade hav, men förståelsen för hur främmande arter påverkar systemen hämmas av att det saknas grundläggande kunskaper om kustens djur- och växtsamhällen. När arter väl har etablerats i Medelhavet är de nästan omöjlig att utrota, säger Stefan Kalogirou på institutionen för marin ekologi vid Göteborgs universitet.

När Suez-kanalen stod klar 1869 skapades en korridor för spridning av främmande arter till Medelhavet, som nu genomgår stora förändringar i djur och växt-samhällen. Under senare år har den regelbundna rapportering av främmande arter från flera av östra Medelhavets kustmiljöer skapat oro över vad som ska hända med inhemska arter och ekosystem.

Under fyra år har Stefan Kalogirou i samarbete med Grekiska centret för marin forskning (Hellenic Centre for Marine Research) studerat fisksamhällens struktur och funktion i sjögräsängar och på grunda sandbottnar i två viktiga kustmiljöer på Rhodos i sydöstra Grekland. Det har gett viktiga insikter om invasionsbiologi, det vill säga möjliga ekologiska konsekvenser av främmande fiskarter i näringskedjan.

– Resultaten visar en tydlig ekologisk påverkan när främmande arter antingen blivit dominerade, som blåsfisk, eller är fiskätare, som barrakuda och kornett-fisk. Det är uppenbart att näringskedjan håller på att omstruktureras, men avsaknandet av tidigare studier begränsade våra slutsatser.

Den giftiga blåsfisken är en av de främmande arter som nyligen introducerats. Blåsfiskens gift, tetrodotoxin, leder till muskelparalys som kan ge andningsstillestånd. I värsta fall med dödlig utgång. I de kustmiljöer som Stefan Kalogirou studerat har blåsfisken blivit en dominerande art, vilket medfört både ekologiska och sociala effekter.

– På europeisk nivå verkar man väl medveten om hur snabbt arter sprider sig i nya områden, men grundläggande kunskaper saknas om övervakningsmetodik, specifika livskaraktärer av främmande arter och riskbedömningar. Påverkan av främmande arter, så kallad biologisk förorening, är något som måste tas hänsyn till i miljökvalitetsbedömningar, konstaterar Stefan Kaligirou.

Avhandlingen Alien Fish Species in the Eastern Mediterranean Sea: Invasion Biology in Coastal Ecosystems  försvarades framgångsrikt vid en disputation den 13 maj. Handledare: Leif Pihl och Håkan Wennhage.

Länk till avhandlingen.

Kontaktinformation
KONTAKT:
Stefan Kalogirou
Telefonnummer 0030- 697 07 22 196 (Grekland)
stefan.kalogirou@marecol.gu.se

Bildtext: Den toxiska blåsfisken (latin: Lagocephalus sceleratus) är en av de arter som invaderat östra Medelhavets kustmiljöer. Illustration: Vangelis Pavlidis

Karin Helgesson har undersökt förändringsmönster i den orubricerade platsannonsen mellan åren 1955 och 2005. Det är en vardaglig brukstext med en praktisk funktion – att förmedla ett ledigt arbete. På samma gång ger den möjlighet för annonsören att göra reklam för sin verksamhet.

– Men platsannonserna fungerar också som tidsdokument som visar både hur språket utvecklas och de värderingar som råder för arbetslivet förändras, säger hon.

I sin forskning visar Karin Helgesson att de egenskaper som efterfrågas mest under i stort sett hela femtioårsperioden är samarbetsförmåga, initiativkraft och självständighet.

– Det kan ha många orsaker. Det kan bero både på att det är egenskaper som behövs i många olika yrken och branscher och på att den så kallade konsensuskulturen är stark i det svenska arbetslivet. När en samsyn nåtts ska den svenska medarbetaren kunna agera på egen hand.

På 2000-talet blir drivkraft mer efterfrågat än samarbetsförmåga i platsannonserna. Fram tonar bilden av en medarbetare som i högre grad än förr driver arbetet framåt, tar egna initiativ, uppnår resultat och leder andra genom att kommunicera.

Arbetsgivaren framställs under hela perioden som stor och framgångsrik. Detta uttrycks till exempel med ord som störst, ledande och expansiv, men även illustrationer av välkända produkter eller kontorsbyggnader och fabriksanläggningar bidrar till den bilden. Även här sker dock en förändring de sista åren.
– I annonser från 2000-talet är det medarbetaren och de möjligheter till personlig utveckling och roliga arbetsuppgifter som arbetsgivaren kan erbjuda som står i centrum.

Karin Helgesson har också studerat hur platsannonsens språk har förändrats. Precis som i alla andra sammanhang går det trender i språkbruket. Under 1980- och 90-talen var det vanligt att ”linda in” krav på den sökande med uttryck som till exempel Vi tror att du har fyllt 30 år och även har erfarenhet som säljare. Nu uttrycks kraven mer direkt, till exempel som Du har god samarbetsförmåga och är utåtriktad och engagerad.

Det går också att se vissa trender i ordvalet. På 1950- och 60-talen kan man tala om en framtidsplats och man efterfrågar idésprutor. På 1980-talet ska man hålla många bollar i luften och år 2005 söks personer med eget driv.

– Man kan se platsannonsen som en spegling av samhällsutvecklingen. Arbetsgivaren som förr erbjöd sina anställda tryggheten att ingå i en stor och framgångsrik organisation är nu en partner som erbjuder sina medarbetare personlig utveckling och ett roligt arbetsliv, säger Karin Helgesson.

Kontaktinformation
Mer information:
Karin Helgesson, telefon: 031-786 52 83, 0733-721 801, e-post: karin.helgesson@svenska.gu.se

Avhandlingens titel: Platsannonsens i tiden. Den orubricerade platsannonsen 1955–2005.
Tid och plats för disputation: fredagen den 20 maj 2011 kl. 14.15, Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Fakultetsopponent: Professor Olle Josephson

Avhandlingen kan beställas från författaren. Den finns också publicerad digitalt: http://hdl.handle.net/2077/24989

När en människa drabbas av långvarig sjukdom ställer den förändrade livssituationen krav på ett lärande. Vården har länge försökt stötta genom att ge råd och information om sjukdom och behandling. Avhandlingen visar att det finns en risk att dessa råd och information endast leder till ett lärande på ytlig nivå vilket till och med kan locka fram ett falskt spel, där patienter låtsas följa de råd de får. Mia Berglund menar istället att patientens motstånd mot sjukdom och förändring måste synliggöras och konfronteras.

– Många personer som drabbats av långvarig sjukdom skjuter till en början undan sjukdomen till förmån för det välkända livet, säger Mia Berglund. Något som på lång sikt kan innebär att de sätter sina liv på spel. Resultatet i min avhandling visar att patienters lärande sker på en existentiell nivå vilket innebär att lärandet också behöver stödjas på denna mer djupgående nivå. Först då får de en verklig chans att lära sig leva med långvarig sjukdom och själv styra sitt liv. Detta lärande måste stödjas utifrån den drabbades hela situation och under lång tid, det räcker alltså inte med att ge information då en person har drabbats av långvarig sjukdom.

Det empiriska resultatet visar att lärandet som följer livet med långvarig sjukdom, pressas fram på ett nödvändigt sätt för att svara an mot en strävan att leva det vardagliga och välbekanta livet. Lärandet är en process som visar sig vara svår och tar tid, lärandet resulterar i att de drabbade ger sig själva med sjukdom mer plats i livet. Förståelsen av det empiriska resultatet fördjupas i avhandlingen med en livsvärldsfilosofisk belysning, med vars hjälp betydelsefulla händelser, så kallade lärande vändpunkter framträder. Reflexionens betydelse för lärandet tydliggörs och konkretiseras i den didaktiska modellen.

Mia Berglund är doktorand i vårdvetenskap vid Linnéuniversitetet och arbetar på Högskolan i Skövde som universitetsadjunkt. Hon har en bakgrund som sjuksköterska inom njurmedicinskvård vid Skaraborgs sjukhus i Skövde.

Avhandlingen ”Att ta rodret i sitt liv – lärande utmaningar vid långvarig sjukdom” försvaras den 20 maj 2011 kl. 10.30. Disputationen äger rum i sal Myrdal, Hus K, Linnéuniversitetet i Växjö. Opponent är professor Britt-Marie Ternestedt, Ersta Sköndals Högskola.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Mia Berglund, telefon 0702-41 81 55 eller e-post mia.berglund@his.se

Avhandlingen kan beställas från Linnaeus University Press, 0470-70 82 67 eller lupress@lnu.se