Den här utvecklingen har undersökts i forskningsprojektet ”Utbildning som medborgerlig rättighet – föräldrarätt eller barns rätt eller…?” vid akademin för Humaniora, Utbildning och Samhällsvetenskap, HumUS, vid Örebro universitet. Projektet, som startade 2007, har finansierats av Vetenskapsrådet och slutrapporteras nu i en antologi med professor Tomas Englund som redaktör. Boken heter som projektet och ges ut på Daidalos förlag.

Efter andra världskriget har överenskommelser om olika rättigheter skapats som ett sätt att skydda människor för diktaturers övergrepp. Rätten till utbildning finns inskriven såväl i FN-deklarationen om mänskliga rättigheter, Europakonventionen som i konventionen om barnets rättigheter. De olika konventionerna har formulerat rätten på olika sätt, den kan tolkas både som en rätt för föräldrarna att forma sina barns utbildning och som barnens rättighet till en fri utbildning som inte styrs av föräldrarna, vilket utförligare behandlas i antologins första avdelning.

I FN-deklarationen om mänskliga rättigheter infördes sent i processen föräldrarnas rätt att välja utbildning för sina barn. När Europakonventionen skrevs, uppstod en diskussion om det var staten eller föräldrarna som skulle bestämma om utbildningen och formuleringen blev en kompromiss. I konventionen om barnets rättigheter lyfts barnens rätt fram, men samtidigt ges föräldrarna en vägledande roll.

I antologins andra del diskuteras hur de olika konventionerna påverkat förhållandena i den svenska skolan. Under grundskoletiden från 1960-talet och långt in på 1980-talet var frågan om vem som ägde rätten till utbildning, barn eller föräldrar, ingen fråga som diskuterades. Men när strömningar under sent 1980-tal och senare mot ett mer individorienterat perspektiv på skolan vann mark, påverkade det också den svenska skolan. Vi fick friskolor och skolval vilket ledde till att föräldrarnas rätt att forma barnens utbildning stärktes.

Mot bakgrund av de två tidigare delarna i boken, diskuteras i den tredje möjliga motsättningar mellan föräldrars och barns rätt till utbildning. Föräldrarätten kan ge ett så starkt genomslag att den blockerar barns och ungdomars möjligheter till självständig utveckling. Det sker i ett kapitel, som kallas ”Ett ifrågasättande av föräldrars rätt till auktoritet i utbildningsfrågor”. I ett annat kapitel, ”Barns rätt att utveckla autonomi. Ett politisk-filosofiskt perspektiv”, diskuteras barnens rätt att utveckla förmåga till kritiskt tänkande och ställningstagande till olika idéer och värderingar i förhållande till föräldrarnas eventuella rätt att uppfostra barnen efter egna idéer.

Antologin har åtta olika författare, utom redaktören Tomas Englund är det FD, lektor Lars Eriksson, docent Ann Quennerstedt, doktorand Joachim Rosenquist, docent Ninni Wahlström, samtliga inom pedagogikämnet vid HumUS akademin vid Örebro universitet, doktorand Viktor Johansson och professor Klas Roth vid Stockholms universitet samt FD, lektor Ylva Bergström, Uppsala universitet.

Antologin kommer att presenteras vid ett seminarium i sal F133 i Forumhuset på Örebro universitet onsdagen den 25 maj kl 15.15. Temat återkommer vid en disputation och workshop 20-21 september (se vidare separat inbjudan).

Kontaktinformation
För mer information kontakta Tomas Englund:
E-post: tomas.englund@oru.se
Telefon: 019-303073, 070 8309591

 Mäns fysiska, sexuella och/eller psykologiska våld mot kvinnor i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem. Avhandlingen följer upp 378 kvinnor från León i Nicaragua tre år efter att de blivit tillfrågade om våld under graviditeten. Det visar sig då bland annat att flickor som fötts av de kvinnor som fortfarande var utsatta för våld hade försämrad längdtillväxt. De fortsatt våldsutsatta kvinnorna försökte också skydda sig mot fler graviditeter i högre utsträckning än andra.

För 60 procent av de kvinnor som varit utsatta för våld under graviditeten hade det upphört tre år senare, men andra kvinnor som inte varit utsatta för våld under graviditeten var utsatta för våld av sin partner tre år senare. De kvinnor som inte längre utsattes för våld hade i allmänhet bättre socialt stöd än de som hade fortsatt att leva i våldsrelationer.

I intervjuerna av de kvinnor som inte längre var våldutsatta förekom uttryck som ”Jag kom till ett vägskäl”, ”Jag ändrade mig” eller ”Relationen slutade eller ändrades”. Framförallt använde de informella nätverk för att komma ur sin utsatta situation. Svårighetsgraden hos våldet, ekonomiskt oberoende för kvinnan och minskande kontrollbehov från partnern var faktorer som påskyndade våldets upphörande. Att bli tillfrågad om våldutsatthet var också befrämjande för processen liksom stöd från polisen och sjukvården.

En majoritet av dem som tillfrågades vid uppföljningen, oavsett om de hade varit utsatta för våld eller inte, uttryckte en tydlig normförskjutning i riktning mot minskande tolerans för våld. Flertalet kvinnor som inte längre var utsatta för våld fortsatte ännu att leva med samma partner, även om betydligt fler av dem hade lämnat sin relation än de som inte varit utsatta för våld.

Avhandlingen visar vikten av att förändra samhällets attityder när det gäller våld mot kvinnor genom kampanjer som inbegriper också de informella nätverken, genom att förstärka myndighetsskyddet för kvinnorna samt genom att fråga om våldutsatthet i samband med graviditet, barnhälsovård och preventivmedelsrådgivning.

Mariano Salazar, läkare i Nicaragua, är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för epidemiologi och global hälsa. Han är engelskspråkig och kan nås på
mobil 072-734 85 41 e-post mariano.salazar@epiph.umu.se

Fredagen den 20 maj försvarar Virgilio Mariano Salazar Torres, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Intimate partner violence in Nicaragua. Studies on ending abuse, child growth, and contraception

Svensk titel: Partnervåld i Nicaragua – uppföljningstudier tre år efter förlossningen om fortsatt våldsutsatthet, barnens tillväxt och preventivmedelsanvändning.

Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal 135, enheten för allmänmedicin, NUS.

Fakultetsopponent är professor Rachel Jewkes, Medical Research Council, Pretoria, Sydafrika.

Läs hela eller delar av avhandlingen.

Doktoranden Auli Arvola Orlander har under en termin följt elever i årskurs 9 i deras biologiundervisning. Ett av studiens syften var att undersöka vad det är för kunskaper och föreställningar om människokroppen som blir tillgängliga och vad som utesluts i skolans undervisning.

– Biologiundervisningen är viktig på flera sätt. Som en av eleverna i min studie uttrycker det så är det viktigt vad vi lär oss om människokroppen för ”det handlar ju om oss själva”, säger Auli Arvola Orlander. 

Avhandlingen består av fyra fristående studier som analyserar händelser hämtade ur skolans vardag. Resultatet visar att det finns intressanta spänningsfält i olika undervisningssituationer som både kan utvecklas till en tillgång liksom till en begränsning av ämnesinnehållet. Dessa spänningsfält har betydelse till exempel i fråga om vilka föreställningar om kvinnor och män som blir tillgängliga för eleverna.

– Mina resultat visar att biologiundervisningen är fylld av värderingar som formar elevernas föreställningar om till exempel kvinnor och män. Om läraren är beredd att tillmötesgå skillnader i undervisningssituationer där olika värderingar och synsätt får möjlighet att mötas och utvecklas då finns tillfällen i biologiundervisningen med oanade möjligheter som kan bidra till utveckling av ämnesinnehållet. Ämnesinnehåll som välkomnar olikheter, säger Auli Arvola Orlander. 

I delstudierna undersöks bland annat när några elever samtalar om innehållet i sexualundervisningen och situationer där eleverna dissekerar ett kalvöga och mötet mellan lärare och elever där syftet är att lära eleverna ”basfakta” om människans könsorgan.

För mer information kontakta gärna:
Auli Arvola Orlander, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, tel. 070 – 735 51 14

Läs/ladda ner avhandlingen på Digitala vetenskapliga arkivet:
Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet.
 
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.

Jenny Helin försvarade sin doktorsavhandling ”Living moments in family meetings – a process study in the family business context” vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping fredagen den 13 maj.

Avhandlingen bygger på en djupstudie av två svenska familjeföretag. Den undersöker hur en ägarfamilj kan organisera sig i möten för att diskutera frågor som rör såväl deras företagande som familjefrågor. Dessa så kallade familjemöten har visat sig vara viktiga, inte bara för att utveckla goda familjerelationer utan också för företagets överlevnad.

– Det finns så mycket att lära från familjeföretag när det gäller hur man agerar som en ansvarsfull ägare. Vid sidan av att driva sina företag rent operativt så arbetar familjerna, ofta i det tysta, med att vara ansvarstagande, långsiktiga och aktiva ägare, säger Jenny Helin.
Existerande forskning inom området har framför allt riktat in sig på resultaten av ägarfamiljernas möten, men Jenny Helin koncentrerar sig istället på hur beslut, överenskommelser och nya idéer växer fram i samspelet mellan familjemedlemmarna.

– Jag har undersökt hur man som ägare kan ha möten där man diskuterar långsiktigt viktiga frågor, säger Jenny Helin. Speciellt har jag fokuserat på dialogen i dessa möten, alltså själva samtalsprocesserna för att komma fram till ett beslut.

– Det är viktigt att inte bara fokusera på vilka beslut och strategier som man tar fram, utan också hur dessa beslut har vuxit fram. Det vill säga bli uppmärksam på mötet här och nu. Inte bara ”Vad kom vi fram till” utan också ”Hur kom vi fram till detta”. Det är nämligen i de ögonblicken, som jag kallar ’living moments’, som förändring, nya perspektiv och sätt att arbeta utvecklas och förverkligas.

Fakultetsopponent var professor John Shotter, Professor, University of New Hampshire (USA). Medlemmar i betygsnämnden var Alexander Styhre, professor, Göteborgs Universitet, Handelshögskolan, Denise Fletcher, professor, University of Luxembourg och Mona Ericson, professor, Internationella Handelshögskolan. Ordförande var Leif Melin, professor,

Internationella Handelshögskolan är en av fyra fackhögskolor inom Högskolan i Jönköping, och erbjuder internationella utbildningar inom ekonomi, informatik och affärsrätt. Forskningen fokuserar på entreprenörskap och näringslivsförnyelse i en genuint internationellt inriktad verksamhet. Internationella Handelshögskolan har cirka 2 100 registrerade studenter, ca 240 anställda och omsätter ca 180 mnkr. För mer information besök www.jibs.hj.se.

– Om chauffören vet att det är 30 sekunder till dess att ett rödljus slår om behöver han inte stanna helt utan kan bara sakta ner. Det spar bränsle, ger ett bättre trafikflöde och det är bättre för miljön, förklarar Assad Alam. industridoktorand på Scania.

Han ingår i projektet Scoop där KTH och Scania tillsammans håller på att utveckla ett trådlöst nätverkssystem som får lastbilarna att kommunicera med varandra i realtid. Projektet är ett samarbete över avdelningsgränserna på KTH. Assads roll är att övervaka och utveckla bränsleeffektiviteten.

– Önskescenariot är att chauffören ska ha en knapp att trycka på så systemet reglerar det här av helt självt. Till exempel kan systemet via GPS läsa av färdväg och lutning på vägbanan för att bilen ska utnyttjas på smartast sätt, och känna av hur kringliggande trafik uppför sig. Eller kunna kommunicera med trafikljusen och signalera om bilen behöver stanna, sakta in eller kan fortsätta med samma fart, säger Assad Alam.

Systemet sätts på prov nu i helgen den 14 och 15 maj när KTH och Scanias lastbil tävlar i Holland mot tio andra lag. Bland de andra biltillverkarna som tävlar återfinns Fiat, Volvo, Volkswagen, Audi, Mazda, Ford och DAF.
Alla fordon i tävlingen har en GPS som mäter position och hastighet. Signalerna sänds ut via trådlösa länkar som alla kan snappa upp. Föraren styr bara i sidled. Gas och broms regleras via systemet.

Bilarna startar i två grupper. Den ena gruppen en bit fram, stående vid ett rödljus. Den andra en bit bakom. Den bakre gruppen startar först, accelererar och närmar sig den första. Tanken är att de genom trådlös kommunikation ska hitta varandra och bilda en konvoj som sedan åker ut på landsvägen där de gasar, bromsar och testar hur bra de kan hålla avstånden.

– Målet är att mäta hur vi kan utnyttja och använda informationen på ett bra sätt, förklarar Jonas Mårtensson, projektledare för Scoop och forskare i reglerteknik på KTH.

Vad händer om vi inte utvecklar den här typen av system?

– Risken är att det blir allt mer trafik som belastar vägnäten. Valet står mellan att reducera trafiken, eller bygga ut vägnätet med nya vägar vilket är dyrt och tar lång tid. Eller så utnyttjar man ny teknik till att göra det effektivare. Om man har bra teknik som har hand om informationen kan man optimera rutter, styra om trafik från där det är trängsel till andra ställen, optimera över mer än sin egen omgivning, säger Jonas Mårtensson.

För mer information, kontakta Jonas Mårtensson på 08-790 74 23 eller jonas.martensson@ee.kth.se.

– Det gäller att kunna läsa av kunden och möta alla på deras villkor. Det kan handla om att kunna sväva ut och berätta något om restaurangen. Att kunna knyta ihop mat och dryck med gästernas önskemål, men också att placera gästerna så att det passar deras situation. Här kommer exempelvis telefonreserveringar in som kan ge värdefull förhandsinformation om gästen, säger Ute Walter, som arbetar vid Grythytte Akademi och har lång erfarenhet inom restaurangbranschen.

I sin avhandling har Ute Walter undersökt gästers serviceupplevelser på enkla prisvärda restauranger, mellanklass och lyxrestauranger. Kunders upplevelser av kontakten med de anställda och med andra gäster är det som lämnar starkast avtryck i de nästan 200 berättelser om gästers positiva och negativa upplevelser, om hon har samlat in. Därefter följer mat och dryck och den fysiska restaurangmiljön.

Att gäster känner sig uppmärksammade och att dialogen med personalen fungerar handlar om så mycket mer än lite småprat mellan kund och anställd. I just dessa dialoger blir de anställdas och även kunders kunskaper och färdigheter avgörande och det är just dessa kunskaper och färdigheter som knyter ihop de övriga delarna av kundupplevelsen, säger Ute Walter.

– Självklart är det viktigt att maten är bra. Den får inte understiga en viss nivå. En seg köttbit uppskattas inte av någon gäst. Men om restaurangen dessutom inte har personal som kan bemöta klagomål på ett bra sätt är risken mycket stor att gästen inte kommer tillbaka.

– I samspelet mellan kund och personal blir det tydligt att kunden inte bara är mottagare av en produkt, utan att kunden är en ständigt aktiv medskapare av sina serviceupplevelser tillsammans med personalen i restaurangmiljön. Men själva behållningen – minnena – blir kundens egna.

Ute Walter har sammanställt vad som sätter igång kunders positiva såväl som negativa serviceupplevelser för att restaurangägare ska få tips om hur de kan lägga grunden för positiva kundupplevelser och förhindra negativa.

– Det finns några knep. Att tänka igenom helheten och detaljerna, men från gästens och restaurangens synvinkel. Tajming är oerhört viktigt. Om det uppstår väntetider är det viktigt att man berättar varför och hur lång tid man tror att det tar. Att servera något extra under tiden kan lugna kunden och gör det lättare att vänta.

– Men eftersom det är människor vi pratar om är det så mycket som spelar in – vad som händer innan, när de kommer till restaurangen, medan de äter men också vad som händer efteråt. Förväntningar, sällskapet, tillfället och gästen själv och andra gäster har betydelse för hur måltiden upplevs men om restaurangen erbjuder ett varmt välkomnande och har kunniga och erfarna anställda som agerar tillsammans med sina gäster, är det troligt att restauranggästen lämnar restaurangen med en positiv känsla.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Ute Walter: ute.walter@oru.se, 019-302020, 070-3400316

År 1995, när Sverige blev medlem i EU, satte unionens jordbrukspolitik käppar i hjulen för den svenska bioenergipolitiken, bland annat genom att stödnivåerna till energiskogsodling halverades. Statsvetaren Charlotta Söderberg har i sin avhandling jämfört hur energi- och jordbrukspolitiken i Sverige och EU ser på energikällan idag.

Hon menar att synen på bioenergi har blivit allt mer samstämmig, och dagens energi- och jordbrukspolitik drar åt samma håll. Framförallt är politiken mer samordnad på EU-nivå än tidigare. Idag ställer EU upp långsiktiga mål inom området, som t ex att 20 procent av energisystemen ska vara förnybara år 2020, och inför nya regler och politiska åtgärder, som t ex investeringsstöd för förnybar energi inom jordbruket.

Enligt Charlotta Söderberg har EU-stöden haft en tydlig effekt på hur mycket svensk jordbruksbaserad bioenergi som produceras. När stödnivåerna har ökat har också odlingen av energigrödor tilltagit, och när stödnivåerna minskat har nysatsningarna avtagit.

Det ökade intresset för förnybar energi inom EU betyder också mycket för den lokala utvecklingen inom Biofuel Region, där målet är att Västerbotten och Västernorrland ska bli självförsörjande på förnybar energi. I regionen bedrivs idag ledande forskning kring andra generationens biobränslen, och antalet tankställen med förnybara drivmedel har ökat kraftigt. De krångliga procedurerna för att söka EU-medel är dock fortfarande ett svåröverstigligt hinder på lokal nivå, anser Charlotta Söderberg.

Miljöfrågan allt viktigare
Hon har också undersökt vilken roll miljöfrågan spelar inom europeisk och svensk bioenergipolicy, och resultaten visar att den har blivit allt viktigare inom bioenergipolitiken under de senaste femton åren. Bland annat har EU satt upp olika hållbarhetskriterier för biobränslen, som till exempel att framställningen ska minska koldioxidutsläppen med minst 35 procent och inte förstöra marker med högt biodiversitetsvärde.

Frågan om hur miljövänliga olika typer av förnybara drivmedel är, är fortfarande omtvistad. En del forskare menar att etanol ökar livsmedelsbristen och inte minskar koldioxidutsläppen, medan andra är av nästan rakt motsatt åsikt. Debatten kring etanol har under senare år ökat intresset för el- och biogasbilar. Bioenergipolitiken kan ses som en avvägning mellan olika mål, och Charlotta Söderberg påpekar att miljöfrågorna har stark konkurrens av mål som ekonomisk tillväxt och säker energiförsörjning. I slutändan, menar hon, fokuseras ofta på att hitta den energikälla som är mest marknadsmässig eller ger den säkraste energitillgången, snarare än att hitta den mest miljövänliga energikällan.

Fakta om disputationen
Fredagen den 20 maj försvarar Charlotta Söderberg, statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Environmental Policy Integration in Bioenergy: Policy learning across sectors and levels? Disputationen äger rum kl. 13.15 i hörsal C, Samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är professor Andrea Lenschow, Osnabrück universitet, Tyskland.

För mer information, kontakta:

Charlotta Söderberg,
Statsvetenskapliga institutionen,
Umeå universitet
Telefon: 090-786 6950
E-post: charlotta.soderberg@pol.umu.se

– Isländskt 1300-tal har länge varit en förbisedd tid i den isländska historieskrivningen vilket är förvånande. Men den är minst lika viktig som den betydligt mer uppmärksammade och utforskade så kallade fristatsperioden (ca 930–1262/64) när Island var självständigt, i synnerhet med tanke på landets statsbildningsprocess, säger avhandlingens författare Sigríður Beck.

Innan Island blev norskt bestod landet av ett antal mäktiga hövdingedömen som stred om makten. Sigríður Beck har studerat hur den isländska makteliten förändrades i samband med att ön blev en del av Norge och nya ämbeten och en ny förvaltning infördes. Hon visar hur en aristokrati skapades i och med att kungen tillsatte ämbetsmän som skulle se till att landet förvaltades under norsk lag.  

– Före kungamaktens etablerande fanns alltså en hövdingaklass som grundade sin makt på både personer och territorier, men genom kungamaktens övertagande byttes hövdingklassen ut mot en annan elit – en aristokrati.

Sigríður Becks forskning visar att aristokratin kom att ugöras av två olika grupper. Dels rika bönder som tack vare sin ekonomi blev en del av den nya tjänstearistokratin, dels delar av den gamla eliten som lyckades stanna kvar vid makten genom att anpassa sig till den nya situationen. Den isländska aristokratin bestod alltså av en blandning av gammalt och nytt.

Islands historiska utveckling har gärna setts som en särisländsk angelägenhet. Men en av Sigríður Becks slutsatser är att skapandet av en isländsk aristokrati inte nämnvärt skiljer sig från den aristokrati som uppstod i övriga Europa. Den isländska aristokratin blev dock aldrig mer än en lokal aristokrati, utan större möjlighet eller vilja att knyta sig till den norska riksaristokratin.

Men det var inte bara en ny politisk struktur som etablerades på Island utan även en ny ekonomisk struktur. Den nya ekonomin byggde i högre grad på jordegendomar och möjligheten att arrendera ut jord och skaffa sig rikedomar genom fiske.

– Denna utveckling bidrog till en större hierarkisering i samhället där de rika blev allt rikare på bekostnad av den övriga befolkningen, säger Sigríður Beck.

Kontaktinformation
Mer information:
Sigríður Beck, telefon: 031-786 1108, e-post: sigridur.beck@history.gu.se

Avhandlingens titel: I kungens frånvaro. Den isländska aristokratins formering på Island 1271–1387
Tid och plats för disputation: fredagen den 13 maj kl. 10.00, Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Fakultetsopponent: Professor Már Jónsson

Avhandlingen kan beställas från författaren.

Den finns även digitalt publicerad på: http://hdl.handle.net/2077/24619