I ett nyligen avslutat projekt som delfinansierats av Riksbankens Jubileumsfond visar Ulrika Wolff att det bästa sättet att förbättra grava lässvårigheter är mycket strukturerad och intensiv undervisning under en kortare period. Hon lät 113 elever i 9-årsåldern ingå i en undersökning, där halva gruppen fick den nya undervisningen – den andra halvan fick den undervisning som skolan normalt gav. Den halva som tog del av den tolv veckor långa nya undervisning förbättrade märkbart sina resultat i jämförelse med kontrollgruppen.
Det man gjorde var att i 45 minuter varje dag under tolv veckor träna det som kallas fonem-grafem-kopplingen (det vill säga sambandet mellan ljud och bokstav), läsförståelse, ordavkodning och läshastighet.
– Vanligtvis så erbjuder skolan en halv timmer eller ett par timmar i veckan, och stödet kan då sträcka sig över lång tid, kanske ända upp till ett år. I vår studie satsade vi i stället på en kort och intensiv period, och det fungerade, säger Ulrika Wolff, som dock betonar att det är bra om de elever som behöver det får fortsatt stöd efter den intensiva perioden.
Den pedagogik som användes var mycket strukturerad och grundläggande. Allt i syfte att automatisera läsningen hos eleverna. Varje dag upprepade man samma eller liknande övningar. Ändå upplevde både elever och lärare att undervisningen var rolig.
-En del lärare var rädda för att bli för grundliga och för att eleverna skulle tycka att det var trist att gå igenom saker som de borde kunnat redan i ettan, men det visade sig faktiskt att många elever gillade det, till en del lärares stora förvåning!
Traggel – åtminstone så länge som det uppfattas som roligt och sker intensivt – kan alltså vara både lärande och pedagogiskt.
Kontakta Ulrika Wolff: ulrika.wolff@ped.gu.se
/Jenny Björkman
– Jag brukar hålla koll på vårtecknen och i år kom björkarna väldigt tidigt, berättar Göran Karlsson i Robertsfors, som rapporterade in björkens lövsprickning till www.blommar.nu.
I år har såväl vårblomningen som lövsprickningen kommit igång betydligt tidigare än vad som var vanligt för ett sekel sedan. Då brukade björkarna slå ut sista veckan i maj, enligt Kjell Bolmgren vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, som samordnar Svenska fenologinätverket.
Nätverk följer förändringar i naturens kalender
Klimatförändringens tydligaste effekt i naturen är att naturens kalender förändras. Blomningen och lövsprickningen på våren kommer tidigare medan höstens lövfällning i många fall kommer senare. Nu vill Länsstyrelsen i Västerbottens län och Svenska fenologinätverket bygga upp ett system för att följa upp hur växter påverkas av klimatförändringar.
– Genom att jämföra nutida observationer med hur det såg ut för hundra år sedan kan vi mäta hur olika arter påverkas, säger Tommy Vennman, projektets kontaktperson vid Länsstyrelsen. Detta kommer i sin tur att vara en viktig pusselbit inom den miljöövervakning som bedrivs i landet.
Allmänheten bjuds in
En del i projektet är att bygga upp ett regionalt nätverk av växtobservatörer i Västerbottens län. Mellan 1873 och 1940 gjordes liknande observationer på 18 platser i Västerbottens län. De ingick i ett landsomfattande observationsnätverk under ledning av SMHI:s föregångare .
– Tack vare dessa historiska data har vi något att jämföra med och kan se hur olika växter och djur påverkas av ett förändrat klimat, berättar Ola Langvall vid SLU, som leder digitaliseringen av de historiska observationerna.
Allmänheten bjuds nu in för att delta när nätverket försöker återupprepa observationerna på de historiska platserna, men även rapportörer på helt nya platser är välkomna.
– Vi vet att många redan gör observationer av vårtecken och vi hoppas därför att det ska finnas ett stort intresse att delta i nätverket, säger Kjell Bolmgren, samordnare för Svenska fenologinätverket. Genom att göra observationerna på samma sätt och rapportera dem till den gemensamma databasen, får dessa observationer mycket stort värde i vår uppföljning av klimatförändringen.
SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta: Kjell Bolmgren, SLU, samordnare för Svenska fenologinätverket, tel: 0730-670365, kjell.bolmgren@slu.se
Tommy Vennman, Länsstyrelsen, tel. 090-10 73 92
Caroline Karlsson, doktorand i Livsmedelshygien vid Lunds Tekniska Högskola, har kunnat konstatera att råttor som fick denna mjölksyrabakterie, eller laktobacill, från fostertiden till vuxen ålder gick upp signifikant mindre i vikt än övriga råttor. Båda grupper åt samma mängd energirika kost.
Hon kunde också konstatera att råttorna som åt laktobaciller hade en rikare och bättre sammansättning av de bakterier som finns naturligt i tarmen. En bra tarmflora bör innehålla en stor andel ”snälla bakterier”, såsom mjölksyrabakterier, för att hålla de inflammationsskapande bakterierna stången.
– En dålig tarmflora tycks alltså trigga fetma hos råttor. På samma sätt kan en bra tarmflora dämpa risken, säger Caroline Karlsson.
En tredje grupp råttor fick den inflammationsskapande Escherichia coli-bakterien i dricksvattnet, utöver samma energirika kost som övriga råttor. E. coli-tillskottet medförde en ändrad tarmflora och en ökad fettmängd. Resultaten publicerades nyligen i British Journal of Nutrition och ingår i den avhandling som Caroline Karlsson försvarade i fredags.
I en annan studie har Caroline Karlsson studerat den första avföringen hos 79 barn som fötts genom vaginal förlossning. Ett foster lever i en steril miljö och har därför inga mikroorganismer i sin tarm, men vid förlossningen sväljer barnet till exempel de laktobaciller som naturligt finns i mammans vagina.
– Det har inte tidigare visats att alla nyfödda barn som fötts vaginalt har laktobaciller i sin tarmflora så tidigt som inom två dagar efter förlossningen. Men tack vare en tillämpning av en genbaserad teknik har vi kunnat visa att det faktiskt var så i vår studie, säger Caroline Karlsson som också kunde se att barn med hög födelsevikt hade fler inflammationsskapande bakterier, såsom exempelvis E. coli, i sin tarmkanal jämfört med de normalstora barnen.
Att tarmfloran får en bra start ser ut att kunna spela roll för hur vi mår senare i livet.
Åtminstone är det en slutsats i en ytterligare studie där Caroline Karlsson påvisade att barn med allergiskt eksem vid ett och ett halvt års ålder hade en lägre mångfald i sin tarmflora när de bara var en vecka gamla, jämfört med de barn som inte hade allergiskt eksem.
I den tidigare nämnda råttstudien framkom att mammans kost och bakteriekonsumtion påverkar ungarnas utveckling och hälsotillstånd.
– Ett antal råtthonor fick mat med högt energiinnehåll under dräktigheten och perioden då de diade sina ungar. Det visade sig att ungarna vid två veckors ålder hade högre kroppsvikt och mer fett i kroppen samt högre inflammationsnivå om deras mamma fick energirik föda jämfört med ungar vars mamma fick en mer balanserad kost, berättar Caroline Karlsson.
Forskningen har finansierats av Formas.
Caroline Karlsson försvarade sin avhandling The Gut Bacterial Flora – Focus on Early Life and Physiological Traits fredagen den 6 maj på Kemicentrum i Lund. Läs hennes egen populärvetenskapliga sammanfattning här.
För mer information, kontakta Siv Ahrné, professor, Industriell näringslära och livsmedelskemi, Siv.Ahrne@appliednutrition.lth.se eller Göran Molin, professor, Industriell näringslära och livsmedelskemi, Goran.Molin@appliednutrition.lth.se.
Om probiotika
Probiotika är ett samlingsnamn för bakterier med bevisad hälsosam effekt. De är viktiga för att förebygga olika mag- och tarmproblem. Resultat tyder också på att probiotika kan påverka immunförsvaret, lindra eksem och hjälpa mot virusinfektioner.
– Viss mat, t ex oliver, yoghurt och ost, innehåller naturligt laktobaciller som är den bakterietyp som ofta används som probiotika. Sådana bakterier var vanligare förr då maten syrades, alltså jäste, för att hålla längre. Idag, när vi har kylskåp och värmebehandlingen av mat tar kål på både skadliga och positiva bakterier, får vi i oss för lite av dessa ”snälla” bakterier, berättar Göran Molin.
Mjölksyrabakterien Lactobacillus plantarum HEAL19 har isolerats från frisk tarmslemhinna på en människa. Den är patenterad men används inte som tillsats i någon livsmedelsprodukt. Exempel på probiotiska bakterier som livsmedelsindustrin använder är: L. plantarum 299v, L. plantarum HEAL9, L. paracasei 8700:2, L. paracasei F19. De tillhör alla samma bakteriesläkte.
Huvudpersonerna i Silfverstååhlsviten är unga män från samma adelssläkt. De representerar olika manliga roller som bonden, affärsmannen, den militäre mannen, upptäckaren och prästen. Förenande för alla dessa män är den utvecklingsprocess de genomgår från vilsna ynglingar till mogna, svenska män. Genom prövningar stärks deras manlighet och de visar sig också värdiga den ”manliga” roll de kommer att axla som ”samhällets stöttepelare”. I Linn Areskougs avhandling studeras dessa romaner ur ett genusperspektiv för första gången.
Lidmans romaner uppvisar en konservativ syn på det nationella som också omfattar ett borgerligt mansideal. I romanerna uttrycks en ambivalens gentemot moderniteten. Den svenska nationens förhållande till det moderna gestaltas genom de unga männens utvecklingsprocesser. Samtidigt som de måste bli engagerade samhällsmedborgare och bejaka det moderna, bör de undvika att sugas upp i den nya tiden som också beskrivs som tumultartad och destruktiv. Släktskapet och historien är ett skydd och någonting fast att vara förankrad i, och utgör också en central referensram för det nationella. Dock finns det en risk för de unga männen att förlora sig i det förgångna, att bli alltför introspektiva och som en följd feminiserade eller omanliga. Det nationalistiska sammanhang som utformas i Silfverstååhlsviten omfattar både dåtiden, samtiden och framtiden. I denna undersökning studeras hur den svenske mannen konstrueras i föreställningen om ett modernt gränsland.
Bilden av mannen som formulerades i ett nationalistiskt sammanhang för ett decennium sedan kan te sig främmande för dagens män. Dock finns det flera element som är framträdande i den samtida manlighetens olika formationer som kan spåras tillbaka till den manlighetsdiskurs som formulerades kring 1910.
– Nationell hängivenhet är kanske ett utspelat kapitel idag, men andra högt skattade värden som handlingskraft och självkontroll är egenskaper som fortfarande står högt i kurs. I dagens individualistiska samhälle, med ett stort intresse för självförverkligande, är mannen som gör sitt liv till ett projekt i allra högsta grad levande, säger Linn Areskoug.
Avhandlingen försvaras den 13 maj.
För mer information, kontakta: Linn Areskoug, tel: 0704-83 49 42, e-post: Linn.Areskoug@littvet.uu.se
Slutsatserna i Eva Wahlströms avhandling borde kunna väcka viss uppståndelse, eftersom det handlar om två verkliga ikoner.
– Astrid Lindgren i all ära, men hon är inte så genomgående originell som man påstått och hon är inte ensam, förklarar Eva Wahlström lugnt.
Att det fanns flera föregångare till Pippi Långstrump, flickor som var lika fria och modiga som den starka, snälla med de röda flätorna är också något Eva kan visa tydliga exempel på. Men hur många av oss vet vem Ann-Mari eller Bibi var? Det är så de heter, barnboksflickorna som föddes redan på 1920-30-talet och som enligt Eva Wahlström visat sig märkvärdigt lika den oändligt mer kända Pippi.
Sitter säkert
Hon har själv gett flera kurser om just Astrid Lindgren och sett hennes storhet i söktrycket från fyra generationer svenskar. På skoj har hon undrat om en stämning för landsförräderi kan väntas framöver.
– Jag är inte ute efter att plocka ner Astrid Lindgren från piedestalen och det lär jag inte göra, för hon sitter nog säkert där. Jag tror inte Medelsvensson sätter kaffet i halsen heller, men hoppas att andra forskare kanske tycker att likheterna är intressanta, summerar Eva Wahlström.
I handböckerna om svensk barnlitteratur har det hittills presenterats som en sanning att den moderna barnboken föddes 1945. Det var året då Astrid Lindgren kom ut med Pippi Långstrump. Eva Wahlström startade sin forskning med misstanken om att det hon själv och alla andra sagt till sina elever om den moderna svenska barnbokens födelse inte stämde. I samma handböcker, som alla föreläsare förlitat sig på, beskrivs hur urvattnad, tråkig och dålig mellankrigstidens barnlitteratur var.
Fler fria flickor
Men efter enträget detektivarbete och koncentrerad läsning har hon funnit belägg för att det minsann fanns nydanande barnlitteratur även före 1945. Den aktuella doktorsavhandlingen, med titeln ”Fria flickor före Pippi: Ester Blenda Nordström och Karin Michaëlis – Astrid Lindgrens föregångare”, som läggs fram vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet, lär sticka ut ur mängden.
Avhandlingen ges ut i bokform på Makadam förlag och kommer att ingå i det Svenska barnboksinstitutets skriftserie. Till bokens rygg har Eva Wahlström gjort en egen, pytteliten parafras av Da Vincis Vitruvianske man med Pippi-huvud och klänning, för att synas i bokhyllan. På den gräsgröna framsidan återfinns målningen ”Matriarkatets unga kvinnor susa över den skandinaviska tundran i syfte att bevaka sina rättigheter” av Carl Gustav Bernhardson, som föreställer flickgestalter som dundrar fram till häst med sitt långa hår på ända.
Precis det ansågs ”mycket oflickigt” under såväl 1920- och 30-tal, när Ester Blenda Nordström och Karin Michaëlis skrev sina böcker om Ann-Mari respektive Bibi, som 1945 när Astrid Lindgrens första bok om Pippi Långstrump kom.
– Alla tre flickorna i de här böckerna är vilda och rider, konstaterar Eva Wahlström.
Gemensamma drag
Efter omfattande litteraturstudier, där hon granskat de tre första Bibi- böckerna av danska Karin Michaëlis som översatts till svenska, fyra böcker om Ann-Mari av Ester Blenda Nordström och Astrid Lindgrens tre kapitelböcker om Pippi Långstrump, kan Eva visa på en lång rad gemensamma drag.
– Ann-Mari och Bibi var inte bara lika fria och modiga som Pippi. De var till och med lika henne, både i vad de gör och hur de och författarna som skapat dem uttrycker sig. Tjejerna är uppkäftiga, ljuger och tar för sig.
– Att likheterna är så stora är det som förvånat mig allra mest, förklarar hon.
Böckerna har även andra likheter, de intertextuella sambanden återfinns på flera plan som till exempel förhållandet till skolan och samhällssynen. Att Astrid Lindgren var en ytterst beläst person är Eva i dag än mer övertygad om, detsamma gäller hennes stora betydelse, inte minst som opinionsbildare.
Om Astrid Lindgren brukar sägas att hon är både traditionalist och förnyare.
– Jag tror egentligen inte det spelar så stor roll vad jag säger, Astrid Lindgren kommer att fortsätta att vara en lika stor ikon ändå. Men kanske har vi överbetonat hennes roll som förnyare och underbetonat det traditionalistiska? undrar Eva Wahlström.
Det känns som en bragd att nu vara klar med ett mångårigt forskningsprojekt. De senaste årens avhandlingsarbete, samtidigt med en nära anhörigs sjukdom, har satt delar av livet på pausknapp, även om forskningsarbetet och framförallt skrivandet varit ”mest roligt, faktiskt.” Framöver kanske det blir mer tid för de egna hästarna och också några i lera hemma i keramikverkstaden.
Text: Karin Tufvesson
Foto: Therése Svenberg
Spikning
Eva Wahlström spikar sin avhandling på Högskolan i Borås tisdagen den 10 maj kl. 15:30 på Bibliotek & Läranderesurser.
Disputation
Eva Wahlström disputerar den 27 maj kl. 10:00 vid Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet. Plats: Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Opponent: Professor Boel Westin, Stockholm
Betygsnämnd: Professor Mats Jansson, Göteborg; Docent Stefan Mählqvist, Uppsala; Docent Christine Quarfood, Göteborg
Ordförande: Professor emeritus Tomas Forser
För mer information Eva Wahlström, telefon: 033-435 59 24 eller e-post: eva.wahlstrom@hb.seHögskolan i Borås bedriver utbildningar inom biblioteks- och informationsvetenskap, ekonomi och informatik, mode och textil, beteendevetenskap och lärarutbildning, teknik samt vårdvetenskap.
Med absolut åtalsplikt menas att åklagare måste väcka åtal, om det går att bevisa att ett brott har begåtts och vem som är skyldig. Enligt den mer än sextio år gamla rättegångsbalken är en muntlig rättegång i domstol det ideala sättet att pröva ett misstänkt brott, men för att effektivisera hanteringen används ofta förenklade tillvägagångssätt, till exempel genom skriftligt förfarande i domstol eller att åklagare helt enkelt utfärdar straff utan att gå via domstol. Lena Landström menar att dagens åklagare har nya möjligheter att påverka vilka brottsmisstankar som ska åtalas och prövas, och i sin avhandling lyfter hon frågan om den absoluta åtalsplikten kanske helt enkelt bör slopas.
I avhandlingen har Lena Landström studerat rättsutvecklingen om hur och när åklagare kan avstå från åtal, till exempel då det inte finns ett allmänt intresse, och vilka alternativ som finns till att väcka åtal. Hon menar att åklagare i allt större utsträckning får sortera ut vilka brottsmisstankar som inte alls ska hanteras inom straffprocessen, och vilka som ska prövas på ett annat sätt än genom en muntlig rättegång, till exempel genom förenklade förfaranden. Ståndpunkten är dock fortfarande att så många brottsmisstankar som möjligt ska prövas.
Brottsutredningen kan bli allt viktigare
Lena Landström menar att utvecklingen på sikt kan leda till att domstolarna får mindre kontroll över straffprocessen, eftersom utredningen vid förenklade förfaranden ofta består av ett skriftligt polisförhör i jämförelse med att utredningen presenteras och vittnen förhörs på plats i domstolen. Enligt Lena Landström förskjuts tyngdpunkten från domstolsförfarandet till brottsutredningen, och att polisens arbete med utredningen får större betydelse och inte blir utsatt för samma granskning.
Lena Landström konstaterar också att det finns ett behov av att prioritera vilka ärenden som ska utredas och åtalas. Med nuvarande regler är det egentligen inte tillåtet att öppet göra prioriteringar, istället sker de indirekt genom åklagarnas beslut. Hon ställer frågan om dagens konstruktion av reglerna är den lämpligaste modellen för att i praktiken genomföra nödvändiga prioriteringar. Både vilka prioriteringar som bör göras, av vem de bör göras och hur de görs, bör diskuteras och granskas offentligt. Så som reglerna är konstruerade idag, sker ingen sådan granskning och diskussion, menar Lena Landström.
Lena Landström växte upp i Örebro, studerade juridik i Stockholm och har varit yrkesverksam som jurist i Umeå sedan år 1990.
Fakta om disputationen
Fredagen den 13 maj försvarar Lena Landström, juridiska institutionen vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln Åklagaren som grindvakt – en rättsvetenskaplig studie av åklagarens befogenheter vid utredning och åtal av brott. Disputationen äger rum kl. 10.15 i hörsal B, Samhällsvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Anne Robberstad, det juridiske fakultet, Universitetet i Oslo.
För mer information, kontakta:
Lena Landström,
juridiska institutionen, Umeå universitet
Telefon: 090-786 77 10
Mobil: 070-253 86 16
E-post: lena.landstrom@jus.umu.se
Avhandlingen visar att PSA-testning är vanlig bland medelålders svenskar. Mer än hälften av alla män i åldern 55 till 69 år tog ett sådant prov mellan 1997 och 2007, även om omfattningen skilde mycket mellan länen i Sverige. En utvärdering av provets förmåga att upptäcka framtida prostatacancer visade att det är relativt effektivt, men inte tillräckligt känsligt för att kunna användas för screening (massundersökning) för att hitta cancer i tidigt skede. Forskarna fann vidare att ett test för genförändringar i tillägg till PSA inte förbättrade känsligheten tillräckligt mycket för att kombinationen ska kunna användas för screening.
Regelbunden PSA-provtagning ökar antalet påträffade fall av prostatacancer, men många av dessa är lågriskvarianter med liten risk för död i sjukdomen. För att minska onödig behandling har det blivit vanligare med regelbundna kontroller och operation först vid tecken till ökad sjukdomsaktivitet. I en delstudie i avhandlingen utvärderades säkerheten hos en sådan behandlingsstrategi. Efter åtta års uppföljning fanns ingen skillnad i dödligheten när man jämförde män som opererats direkt och de som opererats efter en tids kontroller.
Avhandlingen understryker vikten av att förbättra användningen av PSA-provet och behovet av ytterligare cancermarkörer. I avhandlingen användes blodprover från Västerbottens interventionsprojekt samt data från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) och Cancerregistret.
Benny Holmström, som är född och uppvuxen på Åland, bor i Gävle och har tidigare tjänstgjort som urolog på Gävle sjukhus, Han är doktorand vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet, enheten för urologi och andrologi, där han kan nås på mobil: 070-211 36 16,
e-post: benny.holmstrom@urologi.umu.se
Fredag 13 maj försvarar Benny Holmström, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Early diagnosis and treatment of prostate cancer – Observational studies in the National Prostate Cancer Register of Sweden and the Västerbotten Intervention Project (Svensk titel: Tidigdiagnostik och behandling av prostatacancer – Observationsstudier i Nationella Prostatacancerregistret och Västerbottens interventionsprojekt).
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Sal E04, NUS.
Fakultetsopponent är docent Gunnar Aus, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Läs hela eller delar av avhandlingen här
Forskningsresultaten publiceras i dagarna den vetenskapliga tidskriften Cell Stem Cell.
– Det finns inte särskilt mycket information kring de mekanismer som ligger bakom åldrandet av stamceller. Men om vi kan förstår det skapar vi ökade möjligheter för att behandla vårt blodsystem när det inte fungerar, berättar David Bryder.
– Den rådande hypotesen säger att mutationer i mitokondrie-DNA´t i stamcellerna har en betydande roll och orsakar deras åldrande. Men våra forskningsresultat visar att det förvisso är nödvändig med en intakt mitokondriefunktion för att stamceller ska kunna producera alla typer av blodceller, men motbevisar samtidigt att mutationerna orsakar åldrande i stamcellerna, säger David Bryder.
Mitokondrierna är cellernas energifabriker och har många viktiga egenskaper. Tyvärr kan de också bilda s k fria radikaler som orsakar skador på olika delar i cellerna och även själva mitokondrien, bland annat mutationer i mitokondriernas eget DNA.
Med hjälp av en modell har forskarna låtit mitokondriernas DNA mutera i en snabb takt. Den snabba muteringen leder till en nedsatt funktion i mitokondrierna. I modellen såg forskarna att precis som vid åldrande ledde den förändrade mitokondriefunktionen till minskad produktion av specifika blodceller t ex röda blodkroppar och lymfocyter. Men stamceller med höga nivåer av mitokondriemutationer bibehöll samtidigt sin förmåga att bilda nya stamceller och andra typer av vita blodkroppar.
Allteftersom den genomsnittliga medellivslängden ökar, sker också en ökning i åldersrelaterade sjukdomar, bl a sämre immunförsvar och ökad infektionsbenägenhet, liksom en dramatiskt ökad förekomst av blodcancer. Då alla blodceller har sitt ursprung från stamceller i benmärgen så har man inom vetenskapen föreslagit att blodcellernas åldrande kan ligga bakom en oförmåga att bilda vissa typer av blodceller, eller att åldrandet genererar celler som inte fungerar korrekt.
– Resultaten är en viktig vägledning till hur stamcellerna kan upprätthålla sin funktion under en livstid. Och det kan öppna nya vägar för fortsatta studier där forskarna direkt kan undersöka relationen mellan förändrad mitokondriefunktion och sjukdomstillstånd såsom anemi och blodcancer, säger David Bryder
Kontakt: David Bryder, tel: 046-2223951, mobil: 070-6425951, e-post. david.bryder@med.lu.se
Artikeln: ”Accumulating Mitochondrial DNA Mutations Drive Premature Hematopoietic Aging Phenotypes Molecularly Distinct From Physiologic Stem Cell Aging”
Författare: Gudmundur L Norddahl, Cornelis J Pronk, Martin Wahlestedt, Gerd Sten, Jens M Nygren, Amol Ugale, Mikael Sigvardsson och David Bryder.
Finansiärer: Cancerfonden, Vetenskapsrådet, Barncancerfonden, Crafoordska Stiftelsen.
Kontaktinformation
Katrin Ståhl, katrin.stahl@med.lu.se
Under de senaste åren har vår förståelse för människans arvsmassa ökat, och kartläggning av genetisk variation har lett till identifiering av en mängd sjukdomsorsakande gener. Denna utveckling har varit möjlig framför allt på grund av nya metoder att läsa av DNA snabbare och billigare.
Resultaten av ett internationellt samarbetsprojekt lett av Lars Feuk vid Rudbecklaboratoriet, Uppsala Universitet, visar nu på nya och bättre strategier för att upptäcka en viss form av genetisk variation, så kallad kopietalsvariation (CNV – efter engelskans copy number variation). Denna form av genetisk variation har visat sig vara en vanlig orsak till medfödda genetiska syndrom och utvecklingsförsening, och har även visats spela roll för utveckling av till exempel autism och schizofreni.
Tillsammans med forskarkollegor i Kanada, USA och Storbritannien visar Lars Feuk att de metoder som idag används för att hitta kopietalsvariation bara identifierar en bråkdel av den variation som finns i arvsmassan. I studien testades samtliga så kallade mikroarrayer, en form av DNA-chip som används inom forskning och diagnostik för identifiering av kopietalsvariation. Resultaten visar att reproducerbarheten är förvånansvärt låg (under 70 procent) för de flesta mikroarrayer, och att användning av olika algoritmer för analys av samma data ofta ger mindre än 50 procents överlapp i vilka kopietalsvariationer som hittas.
– Våra data visar på stor oenhetlighet mellan olika arrayer och analysverktyg, och tyder på att det kommer bli utmanande att använda just kopietalsvariation i den typ av genetiska studier (så kallade associationsstudier) som idag är populära inom genomforskningen. Vår studie visar dock på strategier för att få mer tillförlitliga och reproducerbara resultat som kommer leda till högre kvalitet på framtida studier, säger Lars Feuk.
Resultaten visar att en kombination av olika typer av arrayer och användning av flera olika analysverktyg för att identifiera kopietalsvariation i arraydata leder till mycket bättre reproducerbarhet. Lars Feuk tror att resultaten i förlängningen kommer att leda till bättre identifiering av nya sjukdomsorsakande kopietalsvariationer.
– Idag hittar vi en sjukdomsorsakande kopietalsvariation i drygt 15 procent av de patienter som skickas till kliniken för array-analys. Tillsammans med avdelningen för klinisk genetik i Uppsala jobbar vi aktivt för att förbättra analyserna och för att kunna identifiera sjukdomsrelaterade förändringar i arvsmassan hos en större andel av de patienter som genomgår genetisk undersökning.
Läs artikeln i Nature Biotechnology. “Comprehensive assessment of array-based platforms and calling algorithms for detection of copy number variants”, DOI number: 10.1038/nbt.1852
Lars Feuks forskning finansieras av Göran Gustafssons Stiftelse, Stiftelsen för Strategisk Forskning och Vetenskapsrådet.
För mer information kontakta Lars Feuk, tel: 018-471 4827, e-post: lars.feuk@igp.uu.se
Men hon slår också fast att genusvetenskapen har fått en slagsida mot forskning som har med könet att göra. Denna fokusering på kön har gjorts på bekostnad av andra maktförhållanden; andra maktstrukturer har marginaliserats och kanske till och med blivit mer osynliga.
– Ämnet kan alltså i vissa fall ha bidragit till att befästa dominanta föreställningar om kön och genus istället för tvärtom, menar hon.
Det var under 1960- och 70-talen som feministiska forskare började organisera studiegrupper om kvinnors situation och makt. Ungefär samtidigt kom regeringen fram till att om man vill komma längre med jämställdheten behövs forskning. Pengar till jämställdhetsforskning öronmärktes och sedan dess har ämnet ofta varit i skottgluggen:
– Det är det politiska stödet till ämnet som får vissa att se rött, säger Mia Liinason som personligen inte tycker att det är konstigare att man viker särskilda pengar till genusforskning än att man gör det till specifik medicinsk forskning.
Mia Liinason är själv genusvetare, den första som disputerat inom ämnet i Lund. Hon valde den svåra uppgiften analysera sin egen disciplin:
– Det har inte varit helt enkelt. Många varnade mig och tyckte att jag hade gett mig på ett svårt projekt, säger hon.
Det svåra har varit att det på vissa håll finns en slags kåranda, berättar hon. Feminister har alltid betonat vikten av att hålla ihop mot förtryck och orättvisor. Därför har kritik mot det egna ämnet viftats bort. För att åstadkomma förändring, har många menat enligt Mia Liinason, måste man fokusera på gemensamma erfarenheter och målsättningar istället för interna olikheter och konflikter. Det har funnits en rädsla för att självkritik ska försvaga den feministiska rörelsen. Samtidigt, tillägger Mia Liinason, är inte heller feminismen en enhetlig rörelse och andra feminister har därför argumenterat för nödvändigheten av att vända en maktkritisk blick också mot feminismens egen praktik.
-Det är just de dominanta dragen inom genusvetenskapen och feminismen som jag har velat studera i min avhandling, säger Mia Liinason.
Kontaktinformation
Mia Liinason har disputerat med avhandlingen Feminism & the Academy. Exploring the Politics of Institutionalization in Gender Studies in Sweden. Hon nås på telefonnummer 0738-20 09 51 eller mia.liinason@genus.lu.se
Alla levande organismer är beroende av vatten, men detta är speciellt uppenbart när det gäller växter. Begränsad tillgång till vatten är en avgörande faktor för möjligheterna för människor att kunna överleva på stora delar av jorden. Utveckling av växter (grödor) med ökad tolerans mot torka är av stor betydelse för att möjliggöra för fler människor att leva ett drägligt liv.
I ett renodlat grundforskningsprojekt där målet är att förstå hur celler reglerar hur proteiner produceras har forskare i Umeå nu kommit ett stort steg på vägen mot att kunna utveckla växter som har ökad motståndskraft mot torka, infektioner och höga saltkoncentrationer. Genom att inaktivera en gen som kodar för ett protein som ingår i det så kallade mediatorkomplexet i växten backtrav har forskarna visat att dessa växter uppvisar en kraftigt ökad förmåga att överleva torka. Samtidigt har de ökad motståndskraft mot höga saltkoncentrationer och försenad blomning, vilket indirekt leder till ökad bladproduktion.
Forskningsprojektet är ett samarbete mellan forskare vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik vid Umeå universitet och institutionerna för skoglig genetik och växtfysiologi samt mikrobiologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).
För mer information, kontakta gärna Stefan Björklund på
070-216 28 90
090-786 67 88
stefan.bjorklund@medchem.umu.se
Stefan Björklund är professor i medicinsk kemi vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet. En bild på honom finns att ladda ned här [Ref 1].
Mer information om forskningsprojektet finns i Umeå universitets forskningsdatabas
Originalartikel:
The Arabidopsis thaliana Med25 mediator subunit integrates environmental cues to control plant development. Nils Elfving, Céline Davoine, Reyes Benlloch, Jeanette Blomberg, Kristoffer Brännström, Dörte Müller, Anders Nilsson, Mikael Ulfstedt, Hans Ronne, Gunnar Wingsle, Ove Nilsson och Stefan Björklund. Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS) 2011; published ahead of print May 2, 2011.
De senaste 50 åren har skogsbruket blivit alltmer mekaniserat. Moderna maskiner är så effektiva att föraren riskerar att bli en flaskhals om produktiviteten ökar ännu mer. Ett sätt att lösa detta är att utveckla förarlösa skogsmaskiner. I sin avhandling har Ola Ringdahl utvecklat tekniker och datorprogram för att möjliggöra förarlös navigering av skogsmaskiner som transporterar stockar till närmaste transportväg. Han har använt en skogsmaskin från Komatsu Forest i Umeå för att utveckla och testa de nya lösningarna. Skogsmaskinen kan med centimeternoggrannhet följa en rutt som den lärt sig genom att en förare först kört den. Om något hinder dyker upp framför skogsmaskinen undviker den det automatiskt.
Ruttplanering
För att slippa momentet där föraren först kör den önskade rutten, har Ola Ringdahl utvecklat ett program som kan planera nya rutter utifrån kartor. Han har använt en simulator för att snabbt kunna testa olika möjliga vägar. Skogsmaskinen ska hålla sig rimligt nära en önskad rutt samtidigt som den inte får kollidera med några hinder. Samma program kan användas medan skogsmaskinen kör. Kartan uppdateras då kontinuerligt med data från sensorer som kan upptäcka hinder runt maskinen. Simulatorn testar hela tiden om det är möjligt att följa den tänkta rutten utan att kollidera med någonting som inte fanns med på kartan från början.
Obemannade skogsmaskiner möjliga
Avhandlingen visar att det är möjligt för en obemannad skogsmaskin att navigera på egen hand genom skogen och undvika hinder. En ekonomisk analys visar också att förarlösa skogsmaskiner som transporterar timmer ut ur skogen till närmaste bilväg har stor potential. Det återstår dock väldigt mycket forskning och utvecklingsarbete innan obemannade skogsmaskiner blir en produkt med prestanda och säkerhet som accepteras av användarna.
– Det kommer troligen ta minst 10-20 år innan obemannade skogsmaskiner blir en verklighet i våra skogar, säger Ola Ringdahl. Det beror förstås mycket på hur stora resurser som läggs på forskning och utveckling inom området, tillägger han.
Om disputationen
Torsdagen den 26 maj försvarar Ola Ringdahl, institutionen för datavetenskap, sin avhandling med titeln Automation in Forestry – Development of Unmanned Forwarders, svensk titel Automation i skogsbruk – utveckling av autonoma skotare. Disputationen äger rum 26 maj klockan 13.15 i MA121, MIT-huset.
Fakultetsopponent är professor Arto Visala, Alto Universitet, Finland.
Läs hela eller delar av avhandlingen här
För ytterligare information, kontakta gärna:
Ola Ringdahl
Telefon: 090-786 57 22
E-post: ringdahl@cs.umu.se
Förutom de klassiska tillstånden fast, flytande och gas betraktar man ibland plasma som det fjärde aggregationstillståndet. Ett plasma uppstår vid så kraftig upphettning av en neutral gas att elektronerna frigör sig från atomkärnorna. Detta leder till att ett plasma leder ström och reagerar på elektriska och magnetiska fält. Mer än 99% av den synliga materian i universum beräknas vara i ett plasmatillstånd.
Mycket av vår kommunikation i vardagen bygger på olika former av vågor. Det mest grundläggande exemplet är kanske de ljudvågor vi utbyter genom luften när vi pratar med varandra. Även i ett plasma finns vågor och eftersom ett plasma är elektriskt ledande hittar man där, förutom de vågor som finns i luft och vatten, även helt annorlunda typer.
Avhandlingen beskriver hur solitära plasmavågor bildas, beter sig och vilka effekter de för med sig. ”Man kan se den här typen av vågor som elektriskt laddade pucklar som antingen trycker ihop eller drar isär plasmat”, säger Jonas Ekeberg. Dessa strukturer rör sig bara med vissa bestämda hastigheter och vinklar mot magnetfältet. Genom sin elektriska laddning kan de accelerera andra elektriskt laddade partiklar, som exempelvis elektroner i samband med norrsken.
Solitära plasmavågor har observerats med satelliter och avhandlingen beskriver hur de även skapar en nyupptäckt typ av förstärkning i de spektra man mäter med inkoherent spridningsradar.
”Den här typen av förstärkta spektra verkar vara vanligare i samband med förhöjd norrskensaktivitet och man observerar de då i ett smalt höjdintervall i jonosfären där koncentrationen av elektroner är som störst”, säger Jonas Ekeberg.
Jonas Ekeberg är född i Vagnhärad och uppvuxen i Björnlunda i nuvarande Gnesta kommun i Södermanland. Han har en civilingenjörsexamen i teknisk fysik från Uppsala universitet och har sedan 2004 varit doktorand på IRF i Kiruna, tillhörande Umeå universitet.
* Disputation:
Den 13 maj 2011 kl. 10 försvarar Jonas Ekeberg sin avhandling med titeln ”Solitary Waves and Enhanced Incoherent Scatter Ion Lines” (”Solitära vågor och förstärkta jonlinjespektra”) i aulan på Institutet
för rymdfysik i Kiruna.
Fakultetsopponent är Prof. Jan Trulsen, Institutet for teoretisk astrofysik, Universitetet i Oslo.
———
Institutet för rymdfysik, IRF, är ett statligt forskningsinstitut under Utbildningsdepartementet. IRF bedriver grundforskning och forskarutbildning i rymdfysik, atmosfärfysik och rymdteknik. Mätningar görs i atmosfären, jonosfären, magnetosfären och runt andra planeter med hjälp av ballonger, markbaserad utrustning (bl a radar) och satelliter. För närvarande har IRF instrument ombord på satelliter i bana runt fyra planeter:
jorden, Venus, Mars och Saturnus.
Kontaktinformation
* Mer information:
Jonas Ekeberg, IRF, tel. 0980-79123, jonas.ekeberg@irf.se
PSA-markören som idag används för diagnostik av prostatacancer har kritiserats för att ge falskt positiva svar och därmed leda till onödiga operationer. Därför är intresset stort för att hitta nya och bättre diagnostikmetoder.
– I det begränsade patientmaterial vi undersökt i denna studie tycks denna markör på ett tydligare sätt korrelera med sjukdomens allvarlighet än vad PSA gör, säger Masood Kamali-Moghaddam, forskare i professor Ulf Landegrens forskargrupp vid institutionen för immunologi, genetik och patologi.
Gruppen har tidigare utvecklat en unikt snabb och exakt metod, kallad proximitetsligering, för effektiv bestämning av proteiner och metoden har nu förfinats vidare för detta ändamål.
En av medförfattarna till den aktuella studien, Gunnar Ronquist, visade redan för 30 år sedan att prostataceller pumpade ut stora mängder av en liten membranklädd partikel i sädesvätskan och han kallade dessa prostasomer. Det är dessa partiklar som nu stått i centrum för forskarnas intresse. Hypotesen är att de vid cancer istället för att hamna i sädesvätskan pumpas ut i omkringliggande cancervävnad vid invasiv cancer (tumörvävnad tränger in i normal vävnad) eftersom de utsöndrande cellerna inte längre mynnar i prostatans vanliga utförsgångar. Därmed skulle prostasomer kunna tänkas uppträda i blod vid tumörsjukdomar.
Det har tidigare inte varit möjligt att påvisa prostasomer i blod, men forskarna satte upp en mycket speciell test som kräver att flera olika antikroppar samtidigt känner igen olika proteiner på ytan av prostasomer, och med hjälp av denna kunde de påvisa förhöjda nivåer av prostasomer i blod från patienter med prostatacancer.
– Vi har en förhoppning att denna typ av markörer kan visa sig värdefulla inte bara vid prostatacancer utan också vid andra liknande tumörer, som sammantaget utgör den klart dominerande gruppen av elakartad cancer, säger Masood Kamali- Moghaddam.
Referens: Multiple recognition assay reveals prostasomes as promising plasma biomarkers for prostate cancer. PNAS Early Edition May 9-13, 2011. doi/10.1073/pnas.1019330108
För mer information, kontakta Masood Kamali- Moghaddam, tel: 018-471 44 54, 070-745 43 66, masood.kamali@igp.uu.se
Flickan har sedan första levnadsåret levt med en propp i det kärl som för blod från tarmpaketet till levern. Detta innebär att man löper risk för att få livshotande blödningar. Tillståndet kan botas om man lyckas leda blodet rätt, det vill säga tillbaka in i levern. Operationen kan i bästa fall utföras med kärl från andra delar av kroppen på patienten, men kan leda till levertransplantation om operationen inte lyckas för att man inte har tillräckligt med blodkärl. Levertransplantation innebär livslång behandling med immundämpande läkemedel.
I det aktuella fallet användes blodkärl från en avliden donator. Kärlet behandlades sedan kemiskt för att få bort alla celler och arvsmassa. Kvar blev bara stödjevävnad. Därefter togs stamceller från flickans benmärg fram och dessa tillsattes till stödjevävnaden. Under knappt fyra veckor växte ett nytt kärl fram. Detta användes vid operationen för att skapa den nya förbindelse mellan levern och tarmen som var nödvändig för att bota flickan.
– Operationen som utfördes för drygt tre månader sedan har gått bra utan några väsentliga komplikationer och är alltså vad vi känner till den första av sitt slag i världen med denna teknik. Flickan mår idag bra och vi bedömer prognosen som mycket god. Eftersom kärlet tillverkats av flickans egna stamceller behöver hon inga mediciner för att undvika avstötning, säger kirurgen Michael Olausson vid Transplantationscentrum och professor vid Sahlgrenska akademin.
Ingreppet visar att det faktiskt är möjligt att med stamceller tillverka nya blodkärl med ett tidigare blodkärl som mall. Detta kan leda till, att tillståndet som flickan hade drabbats av, nu kan botas lättare och med mindre risk för patienten. Resultatet av denna operation kan även innebära tillämpningar inte bara på flickans tillstånd, utan också på en rad andra forskningsområden.
– Nästa steg är att intensifiera forskningen kring återskapande av andra organ och utveckla metoden på artärer, för att bland annat hjälpa patienter i behov av dialys och kranskärlsoperationer, men även hela organ, säger Michael Olausson och tillägger:
– Besparingen för sjukvården kan också bli mycket stor, framför allt den dag, då till exempel njurar kan produceras på detta sätt, eftersom hela läkemedelsanvändningen kommer minska drastiskt. För patienten innebär det också att biverkningar av de läkemedel som idag måste ges undviks helt.
Lena Mattsson
Informatör, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
Telefon: 031-786 3869, 076-024 82 70
e-post: lena.mattsson@sahlgrenska.gu.se
Sahlgrenska akademin är den hälsovetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset är ett av norra Europas största sjukhus. Närmare 300 forskningsprojekt sker i samverkan mellan akademin och universitetssjukhuset. Exempel på starka forskningsområden är fetma med kardiovaskulär forskning och diabetes, biomaterial, farmakologi, neurovetenskap, pediatrik, epidemiologi, reumatologi och mikrobiologi.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Michael Olausson, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och verksamhetschef, Transplantationscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset, mobil 070-543 43 60, telefon 031-342 70 25 , e-post michael.olausson@surgery.gu.se
Biologen Anna Persson har i en färsk doktorsavhandling från Lunds universitet studerat läget för olika humlor i Skåne. Resultaten visar att humlor i så kallat förenklade, rationaliserade, landskap på slätten klarar sig bra i maj och juni, så länge raps och träd blommar. Men redan i mitten av juli har antalet humlor minskat kraftigt.
– Sannolikt sker denna minskning innan flertalet arter hunnit föröka sig, och alltså är återväxten av humlor i slättbygden starkt hotad, säger Anna Persson.
Under 1900-talet har många grupper av organismer knutna till jordbrukslandskapet minskat kraftigt i utbredning och antal. Det anses allmänt att långtgående intensifiering och strukturrationalisering av jordbruket ligger bakom. Bland insekter är minskningen av vilda bin, varibland humlor ingår, särskilt oroande eftersom dessa är viktiga pollinerare av både grödor och vilda växter i de flesta av världens ekosystem.
Anna Persson påpekar dock att det finns skillnader mellan olika arter av humlor. Arter som är aktiva tidigt på säsongen, bildar stora kolonier, bygger sina bon under mark, eller som är aktiva under en kort period, kan föröka sig lika väl i förenklade som i komplexa landskap. Motsatsen, alltså arter som blir aktiva först på försommaren, bildar små kolonier, bygger bon ovan mark, eller har en lång aktivitetsperiod, klarar sig betydligt sämre i förenklade jämfört med komplexa landskap. Forskningsresultaten antyder att dessa humlor lider brist på föda i förenklade landskap.
För att gynna humlor och andra vilda bin är det enligt Anna Persson brådskande att satsa på åtgärder som ökar tillgången av blommande växter i landskapet, särskilt i slättbygd. Blommor måste finnas tillgängliga från vår till sensommar, och blomrika miljöer måste ligga tillräckligt tätt. Anna Persson menar att det generellt sett vore önskvärt med ett mer komplext landskap för att gynna biologisk mångfald och därigenom de ekosystemtjänster som vilda organismer erbjuder samhället. Detta skulle kunna öka den ekologiska hållbarheten inom jordbruket. Man bör även uppmärksamma de positiva effekter som blomrika privata trädgårdar kan ha på biologisk mångfald, både i urbana miljöer och på landsbygden, anser hon.
Avhandlingen läggs fram vid Lunds universitet fredagen den 13 maj.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Anna Persson, Biologiska institutionen, Lunds universitet
Tel: 046-222 38 20 eller 0730-69 28 80
E-post: Anna.Persson@zooekol.lu.se
