År 1971 präglades Sverige av en stor strid på arbetsmarknaden, då cirka 4 000 personer tas ut i strejk av Saco och SR och arbetsgivaren staten svarar med lockout av 28 000 statsanställda. Konflikten aktualiserar starka politiska motsättningar och slutar med en tjänstepliktslag. En ny avhandling, Saco-SR-konflikten 1971 – en analys av opinionsbildning i tidningsledare av Gunilla Hellström fokuserar på hur tidningarnas ledarsidor valde att skildra konflikten och argumentera för den ena eller andra sidan. Avhandlingen läggs fram vid Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet. 

– Materialet uttrycker mycket kritik. Det är intressant att forska i och viktigt att upptäcka vilka medel opinionsbildare använder sig av för att påverka läsare och lyssnare. Eftersom materialet uttrycker stora politiska motsättningar finns också många olika sätt att uttrycka kritik och att argumentera eller agitera för en åsikt. Dessa olika sätt förekommer även i dagens politiska debatt.

Gunilla Hellström har undersökt 125 ledare i 8 olika tidningar med olika partifärg publicerade under konfliktens sex veckor. Tidningarna är Arbetet, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Skånska Dagbladet, Norrskensflamman, Värmlands Folkblad, Aftonbladet och Expressen.

– Jag har gjort en textanalys och undersökt vilka olika typer av budskap som finns i ledare. Man redogör för vad som hänt och kommenterar det på olika sätt med analys, bedömning, kritik och handlingsuppmaningar. Det visar sig att många av morgontidningarna har ett grundmönster. De byggs upp på samma sätt med redogörande avsnitt som kommenteras på olika sätt. Det finns också ledare som varvar analys och kritik.

– När det gäller hur kritik uttrycks kan den motiveras av ledarskribenten så att läsaren förstår varför en part i konflikten kritiseras. Men man kan också komma med starka värdeomdömen som inte alls motiveras. Det finns även andra sätt att vara kritisk på, en del typiska för vissa tidningar.

Disputationen äger rum den 7 oktober vid Stockholms universitet, Frescati, Södra huset, hörsal 9, plan 3.
För mer information kontakta gärna: gunilla.hellstrom@nordiska.su.se.

En ny teknik och metod för att klassificera och beskriva olika vägförhållanden har tagits fram av forskare inom kompetenscentret CASTT vid Luleå tekniska universitet. Med hjälp av teknik i form av sensorer och olika klassificeringsmetoder som forskarna utvecklat kan trafiksäkerheten höjas.

– De mest riskfyllda väglagen är de som är svåra för föraren att upptäcka och som uppkommer plötsligt på vägen. En sensor som kan klassificera vägförhållanden skulle kunna förbättra trafiksäkerheten avsevärt, säger Johan Casselgren vars forskning sker inom CASTT (Centrum för bilsystemteknik och testning) vid Luleå tekniska universitet med forskning i nära samarbete med biltestbranschen.

Statistiken visar att många trafikolyckor med svår utgång kan relateras till halt väglag. Forskningen handlar om att beskriva olika vägförhållanden som torr asfalt och asfalt täckt med vatten, is och snö. För att ge en uppfattning om väggrepp krävs förutom underlaget uppskattningar av parametrar som t ex hur ojämn och djup beläggningen är. Det har forskarna undersökt både i laboratoriemiljö och på riktiga vägar med hjälp av en modell för ljuspropagering som kan göra sådana analyser. För att kunna klassificera olika väglag har man använt en sensor vid namn Road eye som består av tre ljuskällor av olika våglängd och en detektor som kan mäta det återreflekterade ljuset.

– Beroende på hur ytan har absorberats, spritt och polariserat ljuset är det möjligt att klassificera de olika vägförhållandena, säger Johan Casselgren.

Den information som man får fram med hjälp av Road eye sensorn och de metoder som forskarna utvecklat kan t ex systemet användas i ett fordon för att informera förare och fordonets olika system. Informationen kan även användas för att identifiera vägsträckor i stort behov av halkbekämpning.

Narkotikabruket i korthet:

– Det experimentella/tillfälliga bruket minskade 2004-2008 och är mindre i Sverige än i övriga Europa, men har börjat öka.

– Narkotikabruk är vanligare bland män än kvinnor samt i yngre åldersgrupper. Däremot är användningen av narkotikaklassade eller beroendeskapande läkemedel vanligare bland kvinnor. Åtta procent bland kvinnorna har använt den typen av läkemedel någon gång i livet och fyra procent av männen.

– Fler vårdas med narkotikarelaterade diagnoser.

– Samtidigt som män generellt sett använder narkotika i högre utsträckning än kvinnor så visar studier att kvinnor som använder narkotika ofta är betydligt mer utsatta än män, med mindre socialt stöd och större psykisk sjuklighet, säger Helena Löfgren, utredare.

Åtgärderna mot narkotikabruk den gångna femårsperioden har främst varit fokuserade på att förhindra illegal verksamhet och att begränsa tillgängligheten. Tullens och polisens arbete är avgörande för detta och det arbetet har under de senaste åren ökat i omfattning.
Det är också viktigt att förändra attityder och beteenden. Det kräver ett kontinuerligt arbete för att upprätthålla en restriktiv hållning i det allmänna medvetandet och för att få fortsatt stöd för en restriktiv narkotikapolitik.

Framtida åtgärder behöver utvecklas inom främst två områden för att minska narkotikabruket. För det första behöver lagar och normer utvecklas för att göra narkotika mindre tillgänglig, eftersom det är ett av de främsta instrumenten för att minska narkotikabruket. För det andra behövs ett kontinuerligt arbete för att påverka attityder och beteenden kring narkotikabruket; det är centralt för att hålla narkotikabruket på en fortsatt låg nivå.

Förslag till framtida prioriterade åtgärder är att

– utveckla regelverken för narkotikaklassificering,

– upprätthålla och stärka allmänhetens stöd för en restriktiv narkotikapolitik,

– stödja utvecklingen av en regional och lokal verksamhet för att tidigt upptäcka narkotikabruk samt stödja unga vuxna som använder narkotika,

– stödja kompetensutveckling om förebyggande metoder mot narkotikabruk, inklusive illegalt bruk av narkotikaklassade läkemedel.

Kontaktinformation
För mer information:
Hela rapporten ”Narkotika. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010” finns tillgänglig på www.fhi.se [Ref 1].

För ytterligare information:
Helena Löfgren, utredare, 063-19 97 91, e-post: helena.lofgren@fhi.se
Presstjänsten nås på 063-19 96 52

Många vuxna svenska säger att deras konsumtion av frukt och grönsaker ligger i linje med de rekommenderade nivåerna samt har positiva uppfattningar om dem generellt. Men samtidigt har bloggande konsumenter delade åsikter om hur mycket och varför man bör äta frukt och grönsaker.

De drygt 1300 individer som svarade på enkätfrågor rapporterade en genomsnittskonsumtionen som motsvarar fem portioner av frukt och grönsaker per dag. Högst konsumtion rapporterade kvinnor och män födda utanför Sverige samt de respondenter som var fysiskt mest aktiva. Resultaten från samma enkät visar att uppfattningar om frukt och grönsaker är mestadels positiva eller neutrala. Positiva attityder är oftare kopplade till kvinnor, högre konsumtion, högre ålder samt informationssökning om kost och hälsa.  

Frukt och grönsaker intresserar även bloggande lekmän, vars bloggtexter analyserades med hjälp av kvalitativa analysmetoder.

– Mest vanlig bloggartyp, särskilt bland kvinnor, är så kallade ”exhibitionist-bloggare” vilka gärna berättar om sina vardagliga händelser och upplevelser där även matval ingår, säger Anna-Mari Simunaniemi vid Institutionen för kostvetenskap, Uppsala universitet.

Även ”övertalare-bloggare” skriver från egna upplevelser men till skillnad från exhibitionister försöker övertalare tydligt påverka sina läsares kostrelaterade beteende och attityder. Fler män än kvinnor klassifierades som ”auktoritet-bloggare”. Typiskt för dessa är att de vill agera som opinionsbildare genom att förmedla någon annans erfarenheter. Den minst vanliga bloggaren i analysen var förmedlaren som beskrivs som en neutral observatör.

Analys av hur konsumenter kommunicerar om frukt- och grönsakskonsumtion i lekmanbloggar visar att ämnet diskuteras främst från tre perspektiv. I normativ konsumtion motiveras optimala kostval genom fysiologiska mekanismer samt biologiska effekter av specifika nutrienter. Bloggare med intresse mot autentisk konsumtion strävar efter den ursprungliga naturliga dieten, även om uppfattningarna om vad ”naturlig kost” egentligen är varierar mellan olika individer. Den tredje diskursen handlar om altruistisk konsumtion, där etiska frågor lyfts till exempel om hur man genom kostval kan påverka andra människornas välmående, djurrättigheter samt miljön.

Samtliga delstudier i den aktuella avhandlingen är kopplade till delprocesser av dietetikens kommunikation. Studierna kan tillämpas som forsningsmetodologiska exempel på hur dessa högst aktuella fenomen, individualisering av kostval och kommunikation i sociala media, kan studeras. Resultaten kan även användas i planering av hälsokommunikationsprojekt där man vill utgå från konsumentperspektiv och de moderna kommunikationssätten.

För mer information kontakta Anna-Mari Simunaniemi, tel. +358 44 7692 217 e-post: anna-mari.simunaniemi@ikv.uu.se
    
Avhandlingen: Consuming and Communicating Fruit and Vegetables. A Nation-Wide Food Survey and Analysis of Blogs among Swedish Adults

Hur påverkar en revolution ett lands traditioner och historieskrivning? Revolutioner är drastiska omvälvningar i samhället där ett etablerat system ersätts av ett annat – ofta med hjälp av våld, alltid under häftiga former och genom konflikter som gör det svårt för revolutionärer som erövrat makten att ta ett steg eller ens blicka tillbaka.

Den gamla regimens symboler och föreställningar har ingen plats i det nya samhället, men finns ändå överallt och är i vägen när revolutionen vill skapa sin egen hjältehistoria. Samtidigt måste nämligen den nya regimen godkännas av folket, annars får den svårt att behålla styret. Och även om människor i allmänhet delar revolutionärernas politiska mål är de ofta mindre beredda att ge upp sina sedvänjor och traditioner. För att inte isolera sig från dem måste ledarna därför ta till sig en del av det gamla samhällets kulturarv, trots att det representerar just det system man vill bort ifrån.

I boken ”Kejsarens nya kläder Historiebruk och kulturarv under tidigmodern reformation och modern revolution” beskriver historikern Henrik Ågren hur olika regeringar har ställts inför detta problem och hur de har försökt lösa det. Av exempel från bland annat de franska och ryska revolutionerna samt den protestantiska reformationen i 1500-talets Västeuropa framgår att det inte är lätt att balansera mellan ideal och tradition. Hur mycket helgonkult kan en god protestant tolerera? Får en kommunist fira jul? Kan vi ha populära monument kvar om de hyllar den gamla regimens tyranner?

– Även de mest renläriga revolutionärer är tvungna att kompromissa och bevara företeelser de helst velat göra av med. Ideal i sig är svåra att bygga ett samhälle på, hur goda de än är. Den som vill vinna folket måste också ta hänsyn till människors behov trygghet i det gamla, säger Henrik Ågren.

För mer information kontakta Henrik Ågren, tel: 018-4717125, e-post: henrik.agren@hist.uu.se

Läs mer om boken.

Den personcentrerade vården tar sin utgångspunkt i patientens egen upplevelse av situationen och utgår i vårdplanering från den enskilde patientens förutsättningar och hinder, vilket innebär ett partnerskap mellan patienten och vårdgivaren: en är expert på att leva med sjukdomen, den andre expert på sjukdomen i sig. Patientens sociala nätverk involveras också i denna process.

Ledande inom området är Centrum för Person-centrerad vård (GPCC) vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Forskarna inom GPCC har nu i en unik studie jämfört 123 patienter som vårdats för försämrad hjärtsvikt inom den traditionella vården med 125 patienter som vårdats enligt den personcenterade vårdens principer. Syftet var att undersöka om en personcentrerad vård dels kan korta vårdtiden, dels förbättra patientens vardagliga funktionsförmåga, upplevda livskvalitet och återinläggningsfrekvens.

Resultaten visar att patienter som tas omhand utifrån den personcentrerade vårdens principer kortade sin vårdtid med i genomsnitt 2,5 dagar.
–Det motsvarar en förkortad vårdtid med hela 30 procent jämfört med patienter inom den traditionella vården, säger Inger Ekman, professor vid Sahlgrenska akademin och centrets föreståndare.

Trots den kortare vårdtiden visade patienterna i den personcentrerade gruppen ingen försämrad livskvalitet eller ökad återinläggningsfrekvens – däremot en signifikant förbättrad daglig aktivitetsförmåga.

Men studien visar också på svårigheterna med att få sjukvården att ändra perspektiv.

–Vår studie visar att en konsekvent genomförd personcentrerad vård innebär en effektiv vård av god kvalitet. Men bara 60 procent av patienterna fick verkligen en konsekvent personcentrerad vård under hela vårdtiden, säger Inger Ekman.

– Det visar på svårigheten att ställa om vårdkulturen till att i första hand utgå från personen med en sjukdom, och inte sjukdomen hos en person. Den stora utmaningen blir att bryta med sjukvårdens traditionella och rigida strukturer.

Studien, som publiceras i ansedda Euorpean Heart Journal, är den hittills största kontrollerade studie som utvärderat vårdformens effekter för patienter med försämring av kronisk hjärtsvikt. Inger Ekman hoppas att studien ska utgöra ett första steg mot ett paradigmskifte, där den evidensbaserade vården kan kombineras med patientens sjukberättelse och kunskap om sitt tillstånd.

Göteborgsforskarna förbereder redan en ny undersökning, där de ska studera vilken effekt en personcentrerad vård har för patienter med akut kranskärlssjukdom.

Studien ”Effects of person-centred care in patients with chronic heart failure – the PCC-HF study” publiceras i ansedda tidskriften European Heart Journal.

Kontaktinformation
Kontakt Inger Ekman, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa och föreståndare för Göteborgs universitets Centrum för Person-centrerad vård (www.GPCC.gu.se) 031- 786 3711 0739-815765 inger.ekman@gu.se