Under 1930-talet, innan upptäckten att celiaki kan behandlas med glutenfri kost, visade läkare på Great Ormond Street Hospital i London att dödlighet bland barn med celiaki var mycket hög. Idag är det välkänt att sjukdomen kan behandlas genom att den som drabbats för resten av livet helt undviker all mat som innehåller gluten. Men i fattiga regioner, särskilt där andra diarrésjukdomar är vanliga, kan det vara svårt att upptäcka celiaki vilket får till följd att barn dör i onödan.

– Celiaki är inte en av världens största farsoter men det är en dödsorsak som är lätt att förebygga. I synnerhet i de fattiga delarna av världen behöver medvetenheten om celiaki öka. När undernärda barn behandlas så innehåller maten ibland gluten och då är den direkt skadlig för de av barnen som har celiaki, konstaterar studiens forskningsledare professor Peter Byass.

Studien baseras på flera uppskattningar och antaganden eftersom det finns en stor brist på tillförlitliga uppgifter på global basis. Dessa begränsningar diskuteras också i artikeln. Artikelförfattarna hoppas dock att en ökad medvetenhet om de konsekvenser celiaki orsakar ska leda till att säkrare data tas fram, vilket kan rädda liv i framtiden.

Forskare vid SLU, Uppsala universitet och i USA har tillsammans studerat vilka gene­tiska mekanismer som gjort det möjligt att på endast 50 generationer selektera fram två hönslinjer med 12 gångers skillnad i kroppsvikt. Studien ger nya insikter kring hur man ska studera våra folksjukdomar och egenskaper av betydelse inom livsmedelsproduktionen. Resultaten publicerades i PLoS Genetics den 21 juli.

I studien har forskarna använt data från en korsning mellan två hönslinjer, som under ett halvt sekel selekterats för hög, respektive låg kroppsvikt. Idag väger de tunga hönorna tolv gånger så mycket som de lätta vid åtta veckors ålder.

– Det är glädjande att vi har lyckats visa att de här komplexa interaktionerna är stabila över tiden. Detta gör oss säkra på att det vi nu ser är något som verkligen har betydelse för hur kroppsvikten regleras, säger postdoktor Mats Pettersson.

Han och professor Örjan Carlborg, båda vid institutionen för husdjursgenetik, SLU Uppsala, har tillsammans undersökt geninteraktionerna i detalj.

I tidigare studier har forskarna visat att samverkande gener varit viktiga för hönsens tillväxt, men nu har man tagit ett steg längre genom att både upprepa resultaten i en oberoende population och visa att interaktionerna är ännu mer komplexa.

– Dessa hönslinjer uppvisar stora skillnader i många fler egenskaper än kroppsvikt, som exempelvis i aptit, fetma och immunförsvar. Det är därför en intressant modell för att försöka förstå de biologiska effekterna av selektion och hur dessa egenskaper regleras genetiskt. Intressant för tillämpningar både inom livsmedelsproduktion och medicinsk vetenskap, säger Örjan Carlborg.

En ökad förståelse av de grundläggande genetiska mekanismer som orsakar folksjukdomar som diabetes och fetma, eller som är av betydelse för produktionen av livsmedel från växter och djur, är central för att vi ska kunna öka vår livskvalitet och försörja en växande befolkning.

– Forskarna har länge varit osäkra på hur stor betydelse genetiska interaktioner har för regleringen av dessa komplexa egenskaper och därför inte lagt några större resurser på att söka efter dem. Våra resultat visar att man bör ändra strategi framöver. Om man inte gör detta blir det svårt att på ett effektivt sätt utnyttja genetisk information till att hitta nya behandlingar för sjukdomar och avla fram djur och växter som producerar livsmedel på ett effektivt och miljövänligt sätt.

Mer information
Örjan Carlborg, tel 076-21 09 114, e-post: orjan.carlborg@slu.se

SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.

  Därför är den många husägares skräck. Men svampen kan i framtiden bli till stor nytta – den kan användas för att tillverka biobränsle. På sikt skulle man därmed kunna ersätta biobränslen tillverkade av livsmedel som sockerrör, majs och vete.

Forskare vid bland annat SLU har lyckats avkoda hussvampens genom, arvsmassa. Studien publicerades den 14 juli i den vetenskapliga tidskriften Science. Totalt har 47 forskare i tio länder deltagit i arbetet.

En stor del av det experimentella och analytiska arbetet har utförts vid institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi vid SLU Uppsala. Den svenska delen av arbetet har genomförts under ledning av forskare Nils Högberg. Övriga svenska medförfattare till artikeln är forskarassistent Anna Rosling, forskningsingenjör Katarina Ihrmark och professor Jan Stenlid, samtliga vid SLU Uppsala.

Tecknen på ett angrepp av hussvamp kan vara av olika slag som kanelbrunt sporpulver, pannkaksliknande fruktkroppar eller till och med att man kan trampa rakt igenom sitt trägolv. Forskarna har tidigare vetat förvånansvärt lite om hur trä ruttnar; det som sker när svampar använder trä som energikälla.

Trä är ett komplext material. Det består av långa cellulosafibrer inbäddade i kortare kolhydratkedjor och lignin, som klistrar ihop det hela med en komplicerad kemisk struktur. Det gör att trä är mycket motståndskraftigt mot nedbrytning orsakad av svamp. 

För att hitta svaret på hur trä kan brytas ned tog forskargruppen reda på hussvampens DNA-uppsättning. Den visade sig bestå av 43 miljoner DNA-baspar innehållande 13 000 gener.  Forskarna har också jämfört hussvampens DNA-uppsättning med andra svampars DNA.

Då fann man att hussvampen saknar flera enzymer som andra svampar måste ha för att kunna bryta ned trä. Hussvampen har istället ett nyupptäckt enzym som fäster sig vid träets cellulosa och sedan bryter ned det med hjälp av kraftfulla syreradikaler.  Det är denna process som gör det möjligt att tillverka biobränsle av trä.

Svampar har tre strategier för sin energiförsörjning: nedbrytning, parasitism och mykorrhiza. Mykorrhiza är ett samarbete mellan svamp och växt, där svampen hjälper växten att ta upp mineralnäring och svampen i sin tur får socker av växten.

Utvecklingen av svamparnas strategier har genom årmiljonerna drivits av vilka gener som kan bryta ned träets beståndsdelar som cellulosa och lignin.  Det har skett sammanvävt med barr- och lövträdens utveckling. Hussvampen är nära släkt med mykorrhizasvampar som Karl-Johansvamp och smörsopp.

Denna forskning som nu publiceras i Science har finansierats av USA:s energimyndighet och följande svenska bidragsgivare: Carl Tryggers stiftelse, Ångpanneföreningen, KSLA och FORMAS.

Kontaktperson:
Forskare Nils Högberg, institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi vid SLU Uppsala. Tel. 0730-57 54 03. Mejladress: Nils.Hogberg@slu.se

SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.

 Mer specifikt hur personliga pronomen, ”vi”, ”jag”, ”han”, ”hon” och ”dom” används och kombineras i meningar för att förmedla värderingar om sociala grupper.
Det tydligaste resultatet i studierna är att så kallade ingruppsord värderas högre än så kallade utgruppsord. Det betyder att ord som refererar till en själv eller ens egen grupp, till exempel ”jag” och ”vi” kombineras i meningar med positivt innehåll, medan meningar som refererar till andra individer eller andra grupper till exempel ”hon”/”han” och ”dom” oftare kombineras i meningar med negativt innehåll.

– Oftast är inte meningarna så tydliga som ”vi är bra” och ”de är dåliga” utan värderingarna sprids med mindre tydliga ord och i mer subtila sammanhang, säger Marie Gustafsson, doktorand vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. För att kunna upptäcka dessa skillnader har vi i studierna använt en statistisk metod som gör det möjligt att analysera hundratusentals texter på en och samma gång. Man sitter alltså inte och läser alla texter och kodar ord som bra eller dåliga.  Analysen görs i stället med hjälp av matematiska algoritmer och stora datakörningar på filer med hundratusentals nyhetstexter från till exempel Reuters eller svenska nyhetsmedier.

Att enskilda individer ofta hävdar att den egna gruppen är bättre än andra grupper är ett känt psykologiskt fenomen. Till exempel brukar fans som hejar på Sverige i fotboll gärna prata om det svenska laget som ”vi” när det går bra och som ”dom” när det går sämre. Men att media använder språket och våra pronomen på liknande sätt har man inte forskat på sedan tidigare.
– Man kan tänka sig att det finns flera orsaker till att vi associerar pronomen till olika värderingar. Men sannolikt är att vi gör det för att vi tjänar på det på olika sätt, antingen för att det ger självförtroende eller för att en högt värderad ingrupp gör att många vill vara i just den gruppen, säger Marie Gustafsson.

Det är helt klart så att datorer gör det möjligt att genomföra de analysera som gjorts i studierna. Det skulle vara omöjligt att göra för hand och många av skillnaderna är så pass subtila att de skulle vara svåra att upptäcka i manuella kvalitativa analyser. Marie Gustafsson och hennes kollegor planerar nu en studie för att förstå hur ”han” och ”hon” beskrivs i svenska texter, och på så sätt undersöka hur stereotyper om manligt och kvinnligt sprids i media och hur dessa stereotyper blir associerade med värderingar.

Studierna presenteras under konferensen the 16th General Meeting of the European Association of Social Psychology, på Stockholmsmässan i Älvsjö, lördag 16/7 kl. 14.30-15.50, Rum K12.

Titel: Ingroup allocation model – Redistributing resources through language to improve fitness

Författare: Marie Gustafsson Sendén, Stockholms universitet, & Sverker Sikström, Lunds universitet

Ytterligare information
Marie Gustafsson Sendén, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, mobil 070-764 41 44, tfn 08-16 39 46, e-post mgu@psychology.su.se

Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.

– Människor har ofta starka åsikter i sociala frågor som gäller hur samhället ser ut, till exempel invandring eller skattenivåer, säger Emma Bäck, doktorand vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Människor som väljer att utmana det rådande tillståndet, status quo, som förespråkar samhällelig förändring, är mindre toleranta gentemot andras åsikter när de avviker från den egna, än vad människor som vill bevara det rådande tillståndet är.

Anledningen till att utmanare är mer fördomsfulla kan bero på att det finns en allmänt negativ syn på förändring; forskning visar att människor helst vill behålla tillvaron som den ser ut. Detta gör att individer som aktivt tar ställning för nya förslag riskerar att bli ifrågasatta och kritiserade. Ett sätt att både försvara sin egen ståndpunkt och underminera motståndarnas är att tillskriva andra som delar åsikten om förändring mer positiva egenskaper, som rationalitet, och att tillskriva negativa egenskaper som irrationalitet och osjälvständighet till motståndarna.

– Inom politiken är oppositionen utmanare. Det skulle innebära att oppositionen uppvisar mindre tolerans för åsikter som förespråkas av den politiska majoriteten, säger Emma Bäck.
Studien som presenteras under konferensen visar att vänstersympatisörer i dagens politiskt högerdominerande klimat är mindre toleranta för högersympatisörers åsikter, medan det under ett politiskt vänsterdominerat klimat var tvärtom, det vill säga högersympatisörer var då mindre toleranta för vänstersympatisörers åsikter. Detta tyder på att denna fördomsfullhet inte är begränsad till ideologi, utan snarare handlar just om huruvida individen är i opposition, utmanare, eller inte.

Om oppositionen är mindre tolerant gentemot dem med åsikter som avviker från den egna, blir det svårare att nå en gemensam lösning. Det kan leda till att oppositionen tar till mer extrema former för att framhålla sitt budskap, t ex genom demonstrationer. Ett exempel på detta är Tea party-rörelsens aggressiva retorik som nyligen slutade i skottlossning i USA. Detta i sin tur kan leda till att utmanare uppfattas som extrema och avfärdas i högre grad.

Studierna presenteras under konferensen the 16th General Meeting of the European Association of Social Psychology, på Stockholmsmässan i Älvsjö, torsdagen den 14 juli kl. 9.00, i rum K23. 
Titel: Position towards the status quo: Explaining differences in intergroup perceptions.
Författare: Emma A. Bäck, & Torun Lindholm, Stockholms universitet

Ytterligare information
Emma A. Bäck, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, mobil 073-330 55 85, tfn 08-16 36 91, e-post emba9665@psychology.su.se

Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.

En viktig fråga i rättsliga sammanhang är om det går att skilja mellan vittnens korrekta och felaktiga utsagor. Man har i tidigare studier visat att sanna vittnesutsagor i jämförelse med lögner innehåller mer detaljer kring bland annat sinnesupplevelser och känslor.

– I den forskning som presenteras här har vi undersökt om meningssammanhanget, det semantiska sammanhanget, i minnen för korrekta och felaktiga vittnesdetaljer skiljer sig åt, säger Torun Lindholm, professor vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Utgångspunkten har varit att undersöka skillnader mellan korrekta och felaktiga, men inte lögnaktiga, påståenden. För att undersöka detta har vi använt en statistisk metod som bygger på att man jämför de språkliga sammanhang som orden man använder sig av finns i.

– Vi utgick från forskning som visat att människor som svarar fel känner sig mer osäkra. En sådan osäkerhet kan innebära att man känner sig lite dum, inkompetent, och att man tappar lite status. Ett sätt att kompensera sådana känslor av bristande kompetens kan vara att blir extra vänlig, varm och positiv, säger Torun Lindholm. 

I två studier har man jämfört sammanhanget för vittnens korrekta och felaktiga påståenden fann vi tydliga skillnader i linje med detta resonemang. Ord och uttryck som användes i korrekta påståenden ligger nära andra ord, har ett semantiskt kontext, som är högre i dimensioner som intelligens, kompetens, makt och status. Orden som används när man svarar fel finns däremot i sammanhang med ord som har en högre positiv laddning och som är högre i värme. Genom att använda den här typen av analys kan man med relativt god säkerhet särskilja korrekta och felaktiga vittnesutsagor.

Studierna presenteras under konferensen the 16th General Meeting of the European Association of Social Psychology, på Stockholmsmässan i Älvsjö, torsdagen den 15/7 kl. 11.10-12.50, rum K11

Titel:  Eyewitness accuracy in conversational interaction: The social compensation effect

Författare: Torun Lindholm, Stockholms universitet, & Sverker Sikström, Lunds universitet

Ytterligare information
Torun Lindholm, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, mobil 073-378 18 70, tfn 08-16 40 72, e-post tlm@psychology.su.se

Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.

I april föll domen i ett uppmärksammat pokerfall där Högsta Domstolen fastslog att spelet Texas Holdem styrs av både skicklighet och tur. Ett av expertvittnena i rättegången var Ulf Johansson, universitetslektor i informatik vid Högskolan i Borås, som med hjälp av sina egna algoritmer för dataanalys har kunnat visa på tydliga skillnader mellan hur vinnande och förlorande pokerspelare faktiskt agerar.

– Skickligheten i poker ligger i vilken kvalitet det är på besluten du fattar. En skicklig spelare väljer till exempel att satsa pengar i betydligt färre händer än en oerfaren eller sämre spelare, förklarar Ulf Johansson.

Framöver skulle Ulf Johansson vilja kvantifiera skicklighetsaspekten, alltså titta på den faktiska data som finns och fokusera på spridningen i resultatet för att där fånga pokerspelets själva skicklighetsmoment.

För mer information
Ulf Johansson, universitetslektor i informatik vid Högskolan i Borås
Telefon: 033-435 44 89 Mobil: 0707-252 932
E-post: ulf.johansson@hb.se
———————————–
Högskolan i Borås bedriver utbildningar inom biblioteks- och informationsvetenskap, ekonomi och informatik, mode och textil, beteendevetenskap och lärarutbildning, teknik samt vårdvetenskap. Campus ligger mitt i city, och vi har 15 000 studenter och 650 anställda.
Högskolan i Borås försöker ständigt minimera gapet mellan teori och praktik. Därför utbildas våra studenter nära arbetslivet. Vi satsar på problembaserad forskning med tydliga professionskopplingar. Våra studenter ska snabbt kunna fungera i yrkeslivet efter avlagd examen. Vi förflyttar akademin ut i professionerna. Och professionerna in i akademin. Under 2010 har Högskolan i Borås fått fyra examensrättigheteratt bedriva forskarutbildning inom tre områden. Ytterligare en pusselbit har därmed fallit på plats i vår strävan mot att bygga det kompletta professionslärosätet.

Social interaktion, underhållning och personligt varumärkesbyggande. Det är de tre största drivkrafterna till att vi sällan missar en chans att checka in med mobilen. Tidigare innebar incheckning på Arlanda att man lämnade in bagaget, idag är det ett sätt att visa för sina Facebookvänner att man är en världsmedborgare på resande fot. I en civilekonomuppsats som nyligen lagts fram vid Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet, har Rosalin Örnefalk och Sebastian Szalbolcs undersökt varför det blivit så populärt att checka in på olika platser.

– Att visa upp sitt sociala liv och hålla koll på var andra befinner sig och vad de gör är drivkrafter som var väldigt framträdande i vår studie. Folk vill bli sedda och bekräftade och då är incheckningar ett perfekt verktyg till att ”skryta lagom”. Det är okej att checka in på något flott ställe men kanske inte lika accepterat att berätta i fikarummet på jobbet om var man varit. Genom att checka in kan man enkelt berätta om sig själv och få omedelbar respons från folk i sitt nätverk, säger Rosalin Örnefalk.

Uppsatsen tar upp kulturella och sociala aspekter samt begrepp som värdeskapande och teorier om jaget. Studien bygger på intervjuer med tre fokusgrupper bestående av män och kvinnor mellan 21 och 33 år. Resultatet från undersökningen bekräftar att människor har ett starkt behov av bekräftelse och respons från sin sociala omgivning och utan ett forum att visa upp sina aktiviteter inom kan inte användarnas behov uppfyllas. Skulle denna möjlighet inte finnas så skulle tjänsten vara meningslös. I bland annat USA och sedan nyligen även i Sverige är det vanligt att företag och butiker ger någon form av belöning eller rabatt om personer väljer att checka in på platsen, men denna studie visar att det finns ett behov att göra det även utan kompensation.

– Vi fann att de flesta har behov av att stärka olika delar av sin personlighet och är extremt selektiva med vad de visar upp. Exempelvis kan det vara känsligt att checka in på nattklubbar mitt i veckan om chefen kan se det. Då väljer många att begränsa sina användarprofiler och framställa sig på olika sätt beroende på vem som kan se incheckningen. Det handlar om att bygga sitt personliga varumärke och vara medveten om vad dina incheckningar säger om dig som person, säger Sebastian Szabolcs.

En annan viktig lärdom från studien är konsumenternas behov av information och underhållning. Människor vill veta vad som händer i deras omgivning och många ser andras incheckningar som en slags uppdatering och finner det samtidigt underhållande och avkopplande. Tjänsternas funktioner bör därför utvecklas på ett sätt som underlättar för användarna att interagera med varandra. Eftersom det är centralt för konsumenten att ha kul och bli underhållen bör tjänsterna även ständigt utvecklas och överraska för att användarna inte ska tröttna på dem. En av de viktigaste insikterna är därför att företagen bör erbjuda en tjänst som fungerar som ett forum där konsumenten kan ge uttryck för sin person och på så sätt tillfredsställa sitt sociala behov.

Ytterligare information
Rosalin Örnefalk, tfn 0739343155, rosalin.ornefalk@gmail.com
Sebastian Szabolcs, tfn 0709303018, sebastian.szabolcs@gmail.com

Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.