Hur mycket vi påverkas av området vi bor i är omdebatterat. Den stora frågan för forskarna är ta reda på vad som har med bostadsområdet i sig att göra och vad som beror på individens bakgrund. I USA har forskningen visat att områdeseffekten är stor, i synnerhet i socioekonomiskt utsatta områden.
Aktuell forskning vid Malmö högskola ger en annan bild. Caroline Mellgren, Fakulteten för hälsa och samhälle, visar i sin avhandling, ”What’s neighbourhood got to do with it?”, att de negativa områdeseffekterna är små.
– Det är naturligtvis positivt, men samtidigt är det viktigt att vi försäkrar oss att de förblir små. Amerikanska städer är betydligt mer segregerade än svenska, vilket kan förklara de större områdeseffekterna i den amerikanska forskningen. Ökar segregeringen i Sverige finns risk att vi kommer att se samma utveckling här, säger hon.
Med hjälp av en stor trygghetsundersökning i Malmö har Mellgren undersökt om människors oro för brott påverkas av området de bor i. Hon har haft särskilt fokus på ordningsstörningar, som till exempel vandalisering, störande grannar, berusade personer och nedskräpning. Undersökningen bygger på data från 4 500 individer i 110 olika områden i Malmö.
Resultaten visar att människor oroar sig för brott olika mycket beroende på var de bor, men att detta beror mer på individens bakgrund än på bostadsområdets egenskaper.
– Det behövs betydligt mer forskning inom området. Samtidigt är det viktigt att följa utvecklingen över tid så att vi kan ingripa med skräddarsydda åtgärder om de negativa områdeseffekterna ökar, säger Mellgren.
Disputationen äger rum fredag 30 september, kl. 11.15 i aulan på Fakulteten för hälsa och samhälle, ing 49, Skånes Universitetssjukhus i Malmö.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Caroline Mellgren på tfn: 072 – 239 43 65.
Även om fysiken bakom våra kroppsrörelser är mycket komplicerad, klarar hjärnan att hantera dessa beräkningar blixtsnabbt och varje gång vi rör en fena.
Den här studien använder registreringar från apor och kompletterande försök på människor för att visa att fysiken bakom kroppsrörelserna hanteras i en signalväg till motorikcentrum i hjärnbarken. Att kroppsdelar som är förbundna med leder mekaniskt påverkar varandra är välkänt. Puffar man t.ex. till överarmen så får man alltid en rörelse också i underarmen. Man måste också aktivt hindra rörelser i armbågen för att kunna röra enbart axelleden och omvänt. Hur hjärnan löser sådana problem har inte varit känt vid vare sig viljemässiga armrörelser eller när man behöver korrigera för störningar av armens position. Vad Pruszynski och han medarbetare vid kanadensiska Queen’s University Kingston, Ontario, nu har visat är att det är just den motoriska hjärnbarken som rasande snabbt – på mindre än 70 tusendels sekunder – utlöser korrekta muskelreaktioner på mekaniska störningar av armpositionen.
Den häpnadsväckande snabbheten belyser hjärnans förmåga att snabbt och kontinuerligt reda ut fysiken bakom våra rörelser för att göra dem både mjuka och smidiga. Svårigheterna med att få konstgjorda lemmar och robotar att röra sig ”naturligt” beror i hög grad på att de inte har den här ständigt pågående återkopplingen och att de saknar förmågan att kompensera för mekaniska effekter mellan olika kroppsdelar. Det är huvudorsaken till att också en mycket avancerad robot visar en stapplande och mekanisk gångstil i jämförelse med en människas.
De här rönen innebär ett helt nytt sätt att se på hur hjärnbarken arbetar med kroppsmotoriken. De kan leda till bättre konstruktioner av robotar och gränssnitt mellan människa och maskin. I förlängningen ligger också förbättrad behandling för patienter med störningar i sina rörelsefunktioner, till exempel efter en stroke.
Andrew Pruszynski är postdoktor i fysiologi vid Institutionen för integrativ medicinsk biologi. Han kommer från Polen och har tidigare i år antagits till det europeiska Human Frontier Science Program för forskning om komplexa biologiska system (se http://www.hfsp.org/ ).
Han är engelsktalande och nås för tillfället bäst på
e-post andrew.pruszynski@physiol.umu.se
Referens
Pruszynski JA, Kurtzer I, Nashed JY, Omrani M, Brouwer B, Scott SH. Primary motor cortex underlies multi-joint integration for fast feedback control.
Nature 28 sept. 2011
www.nature.com/
Upptäckten bekräftar något som astronomer länge har trott men aldrig kunnat bevisa: att galaxerna som är universums mest effektiva stjärnfabriker också är fabriker för exploderande stjärnor, supernovor. Forskningsresultaten publiceras i oktober i tidskriften Astrophysical Journal.
Forskarna använde ett världsomspännande nätverk av radioteleskop i fem länder, bland dem Sverige, för att kunna skapa extremt skarpa bilder av galaxen Arp 220.
Med radioteleskopen bevakade forskarna ett fyrtiotal radiokällor i centrum av galaxen Arp 220. Radiokällorna ligger dolda för vanliga teleskop bakom tjocka lager av stoft och gas. För att kunna upptäcka vad dessa radiokällor är gjordes mätningar på olika radiovåglängder under många år.
– Med alla data på plats kan vi nu vara säkra på att hela sju av dem är supernovor, stjärnor som exploderat under de senaste 60 åren, säger Fabien Batejat, huvudförfattare till artikeln om upptäckten.
Så många supernovor har aldrig tidigare upptäckts i samma galax. Men antalet stämmer väl överens med hur många stjärnor som bildas i Arp 220.
– I Arp 220 ser vi långt fler supernovor än i vår galax. Vi uppskattar att det smäller en stjärna i Arp 220 en gång i kvartalet. I Vintergatan blir det bara en supernova per sekel, säger Rodrigo Parra, astronom vid Europeiska sydobservatoriet i Chile och medlem i forskarlaget.
John Conway är professor i observationell radioastronomi vid Chalmers och vice föreståndare för Onsala rymdobservatorium.
– Arp 220 är känd som ett ställe där stjärnbildning är mycket effektiv. Nu har vi kunnat visa att sådana stjärnfabriker är också supernovafabriker, säger han.
Astronomdagarna 2011:
Resultaten presenteras av Fabien Batejat under konferensen Astronomdagarna i Göteborgden 30 september. Vid konferensen möts 120 av Sveriges astronomer, både proffs och amatörer. Chalmers står i år som värd för årets möte, som arrangeras av Institutionen för rymd- och geovetenskapoch Onsala rymdobservatorium tillsammans med Svenska Astronomiska Sällskapet och Kungl. Vetenskapsakademiens Nationalkommitté för astronomi.
Konferensdeltagarna kommer att få besöka Sveriges nyinvigda LOFAR-station [Ref 5]. Allmänheten bjuds in till Nordenmark-föreläsningen, som hålls i samarbete med Svenska Astronomiska Sällskapet torsdagen den 29 september. Årets föreläsare är professor Gösta Gahm, som berättar under rubriken ”Jord, luft, vatten eld: länken till kosmos”.
Läs artikeln här:
Rönen publiceras 20 oktober i tidskriften Astrophysical Journal [Ref 6], men online redan 4 oktober.
En pdf finns här
Om forskarteamet
Forskarteamet består av Fabien Batejat, John Conway och Rossa Hurley från Onsala rymdobservatorium och Chalmers, Rodrigo Parra (Europeiska sydobservatoriet, ESO, Chile), Philip Diamond (CSIRO, Australien), Colin J. Lonsdale (MIT Haystack Observatory, USA) och Carol J. Lonsdale (North American Alma Science Center, NRAO, USA).
Om teleskopen
Observationerna gjordes med teleskop som tillhör det Europeiska nätverket för långbasinterferometri (EVN) samt VLBA (Very Long Baseline Array). VLBA består av tio radioteleskop som ligger mellan Hawaii till St. Croix i Amerikanska Jungfruöarna och som drivs av National Radio Astronomy Observatory (NRAO).
Om Onsala rymdobservatorium
Onsala rymdobservatorium är Sveriges nationella anläggning för radioastronomi. Observatoriet förser forskare med utrustning för studier av jorden och resten av universum. I Onsala, 45 km söder om Göteborg, drivs två radioteleskop och en station i teleskopnätverket LOFAR. Observatoriet medverkar även i flera internationella projekt. Institutionen för rymd- och geovetenskap på Chalmers tekniska högskola är värd för observatoriet. Verksamheten drivs på uppdrag av Vetenskapsrådet.
Kontaktinformation
Mer info om forskning som presenteras på Astronomdagarna, samt bilder:
Robert Cumming, astronom och informatör, Onsala rymdobservatorium, 031 772 55 00, 070 493 31 14, robert.cumming@chalmers.se
Fabien Batejat, astronom, Onsala rymdobservatorium, 031 772 55 00, 076 583 89 96, fabien.batejat@chalmers.se
Med anledning av det har Dmitrij Juzovitski, student i industridesign vid Lunds Tekniska Högskola skapat en prototyp till en dammsugare som kan styras med gester av handen.
Bland robotdammsugaranvändare fann han ett missnöje med vissa problem, framförallt dålig uppsugning och svårigheter att hantera långa hårstrån. Trots det var de flesta mycket nöjda.
Misstron fanns huvudsakligen bland dem som inte använt robotdammsugare. För deras skull har Dmitij velat öka känslan av kontroll över apparaten. Det har han åstadkommit i sitt masterarbete efter studier av hur vi umgås med husdjur.
IRVC, Interactive Robotic Vacuum Cleaner, kallas konceptet.
En prototyp av dammsugaren finns i LTHs monter på Tekniska mässan i monter A09:01, 4-7 oktober. Kontaktuppgifter: Dmitrij Juzovitski- dmijuz@gmail.com, tel: 0704-385987
– Det är omöjligt att stjäla, byta ut innehållet eller ens komma åt själva larmet utan att det märks, hävdar Sten Wandel, professor i Teknisk Logistik vid Lunds Tekniska Högskola och en av dem som utvecklat tekniken.
Tekniken fungerar på så sätt att om någon bryter upp förpackningen, ökar lufttrycket och en detektor, som finns inuti, registrerar tryckförändringen. I detektorn finns en radiosändare som skickar ut larm till bland annat den som står i kassan.
Enligt Sten Wandel är metodens stora fördel att tjuven inte kan göra såsom han eller hon brukar göra, nämligen bryta upp förpackningen i butik och ta med sig bara innehållet. Dagens butiksprodukter larmar nämligen vanligtvis endast i samband med att själva ytterförpackningen passerar utgången.
– Många butiker väljer därför att låsa in de mest åtråvärda produkterna och endast ha fastlåsta demoexemplar framme, något som drastiskt minskar försäljningen, säger Sten Wandel.
Både ett amerikanskt förpackningsföretag och Axis, Lundaföretaget som säljer övervakningskameror, är för närvarande inkopplade i utvecklingsarbetet. Som en extra säkerhetsåtgärd kan nämligen en av butikens övervakningskameror automatiskt riktas mot tjuven när larmet utlöses – och tjuven fastnar på bild.
– På sikt hoppas vi även att kunna skydda varor under transport. En annan applikation är att skydda läkemedel, för att på så sätt kunna garantera dess äkthet. Förfalskade läkemedel är ett jätteproblem i tredje världen, säger Sten Wandel.
Stöldskyddstekniken har vunnit flera priset: 2004 fick den andra pris i Venture Cup i Sydsverige, 2007 vann den en internationell innovationsupphandling, vilket ledde till samarbete med det amerikanska förpackningsföretaget. År 2010 erövrade den första pris i Swedish Embedded Award och nu i år, strax före sommaren fick man finansiering från Vinnova med en halv miljon kronor. Nästa år beräknas stöldskyddet vara klart för försäljning.
Produkten har fått namnet TamperSeal. Styrelseordförande är Mats Johnsson som leder Entreprenörskompetens i Lund AB, och som rådgivare finns Walmarts tidigare säkerhetschef.
Finansiärer är Vinnova, det tidigare nämnda amerikanska förpackningsföretaget, Almi innovationslån, Innovationsbron och Högskolans i Halmstad Investerings AB. Tekniken skyddas av att flertal patentansökningar som hittills godkänts i Sverige, USA, Australien och Mexiko.
– I augusti skickade vi in en fjärde ansökan. Den avser en ny innovation som upptäcker när tjuven stoppar den larmade varan i en s k Booster bag – en väska som försetts med metallfolie på insidan, vilket sätter larmbågarna vid utgången ur funktion. Det är en liten tagg som kan användas på även andra varor än vakuumförpackade, exempelvis kläder. Det gäller att hela tiden ligga några steg före den alltmer välorganiserade internationella brottsligheten, säger Sten Wandel.
Utvecklingen av stöldskyddet har skett i samverkan med forskningen med andra LTH-forskare i Teknisk Logistik. Elektroniken har utvecklats i nära samarbete med Högskolan i Halmstad. Fyra doktorsavhandlingar har publicerats inom området.
Så fungerar tekniken: Själva larmet innehåller en vakuumsensor, processor och radio. Larmet läggs i en gastät plastpåse som vakuumförsluts tillsammans med objektet man vill skydda. Om förseglingen bryts aktiveras larmet. Radiolarmet skickas till en extern kommunikationscentral som i sin tur kan aktivera en alarmsirén, videokamera, telefon eller GPS. Vid försäljning avaktiveras larmet som sedan kan återanvändas.
Tekniken ställs ut på Tekniska Mässan i Stockholm 4-7 oktober i LTH:s monter. Vägen från patent till kommersiell produkt presenteras 4 oktober 14:00 på Embedded Conference Scandinavia i en angränsande hall.
För mer information, kontakta Sten Wandel, professor i Teknisk logistik, 046-222 81 14, 070-72 84 773, Sten.Wandel@tlog.lth.se eller Mats Johnsson, styrelseordförande i TamperSeal, telefon 0706-190 800 eller mats.johnsson@tamperseal.se och av www.tamperseal.se
– Genom att kasta konfetti kan man illustrera resultatet av små störningar i slumpmässiga system. Om man konstruerar enkla regler i det lilla kan man studera egenskaperna på ett övergripande plan. Små förändringar på lokal nivå kan resultera i vitt skilda fenomen på global nivå, säger Daniel Ahlberg på institutionen för matematiska vetenskaper vid Göteborgs universitet.
Daniel Ahlberg bygger sin doktorsavhandling i matematisk statistik kring sannolikheter och perkolationsteori, vilket innebär studier av slumpmässiga strukturer. En del av avhandlingen utgörs av ett i grunden enkelt experiment: att skapa en slumpmässig struktur på en given yta med hjälp av konfetti och studera de effekter en störning får.
– Det räcker med en liten störning, det vill säga att en liten andel av den utslängda konfettin omplaceras, för att den struktur som konfettin skapat ska uppvisa helt annorlunda egenskaper.
Sannolikhetsmodeller av den här typen har inte så stor praktisk användning i sig, men de fenomen som påvisas ger en fingervisning om vad man kan vänta när man studerar liknande fysikaliska system. Det kan till exempel handla om hur vätska sipprar in i porösa material eller om sjukdomsspridning i planterad skog.
Avhandlingen Asymptotics and dynamics in first-passage and continuum percolation försvaras på en disputation den 30 september. Handledare: Olle Häggström
Länk till avhandlingen: hdl.handle.net/2077/26666
Kontaktinformation
KONTAKT:
Daniel Ahlberg
031- 772 5379
073- 617 5831
md1ahlda@chalmers.se
Bildtext: Så här kan studien beskrivas: Över en rektangel av given storlek kastas ett slumpmässigt antal konfetti. Vissa konfetti kommer nu att överlappa varandra och bilda sammanhängande fält. Frågan är i detta fall om man härigenom kan få en sammanhängande väg från den ena sidan av rektangeln till den andra, vilket kan förväntas vara fallet lika ofta som det inte är det. För att studera den effekt en störning får singlas nu slant för varje enskild konfetti; för krona lämnas konfettin kvar, för klave tas den bort. Därefter kastas den bortplockade konfettin återigen ut över rektangeln, sedan noteras om det nu blev en sammanhängande väg från sida till sida. Denna del av avhandlingen är resultatet av ett samarbete med Erik Broman (Chalmers, Göteborg), Simon Griffiths och Robert Morris (IMPA, Rio de Janeiro).
Ungefär ett till två barn per 1 000 nyfödda föds med så kallat ductus-beroende hjärtfel: ett akut livshotande tillstånd där det saknas normal förbindelse mellan hjärtat och antingen lungcirkulationen eller kroppspulsådern. När ductus arteriosus, ett blodkärl som bara står öppet under fosterlivet, gradvis stängs under dagarna efter födseln, blir blodflödet till lungorna eller kroppspulsådern strypt med cirkulationskollaps till följd. De flesta av dessa hjärtfel kan korrigeras med en eller flera operationer, men eftersom många barn med dessa hjärtfel saknar blåsljud upptäcks det sällan vid den läkarundersökning som görs innan barnet lämnar BB.
Uppskattningsvis en tredjedel av alla nyfödda med ductus-beroende hjärtfel lämnar därför sjukhuset utan att deras kritiska hjärtfel upptäckts. I takt med att den genomsnittliga BB-vistelsen blir allt kortare riskerar antalet att öka.
Forskare vid Sahlgrenska akademin lyckades under ledning av professor Ingegerd Östman-Smith i studier mellan 2004 och 2009 utveckla ett enkelt test där man med hjälp av en sensor på barnets högra hand och ena fot kontrollerar syrgaskoncentrationen i blodet innan barnet lämnar sjukhuset. Testet, kallat pulsoxymetri-screening, tar ett par minuter och utförs av barnmorska. När metoden prövades på 40 000 nyfödda i Västra Götaland upptäcktes 92 procent av barnen med ductus-beroende hjärtfel.
Studien från Sahlgrenska akademin har sedan den publicerades i ansedda British Medical Journal fått ett enormt internationellt genomslag. Redan screenas alla nyfödda i Peking och doktor Anne de-Wahl Granelli, som baserade sin avhandling på metoden, har det senaste året bjudits in till Washington, Singapore, Vietnam och Argentina för att presentera resultaten.
I förra veckan beslutade USA:s hälsominister att rekommendera att alla barn som föds i USA ska screenas enligt det svenska protokollet innan de lämnar BB. Flera svenska landsting har också infört testet, men en samordnad nationell rekommendation saknas.
– Internationellt pratar man nu om ”the Swedish study” och i höst är jag inbjuden till Nanjing i Kina för att hjälpa dem att starta upp ett screeningprogram, säger Anne de-Wahl Granelli.
– Jag känner en enorm glädje över den genomslagskraft forskningen har haft. Alla medarbetare och kollegor som hjälpt oss med den kliniska delen av studien under tre och ett halvt år förtjänar att dela all uppmärksamhet som detta lett till världen över.
Kontaktinformation
Fakta
Studien från Sahlgrenska akademin visade att bland spädbarn som lämnar sjukhuset med ett odiagnostiserat kritiskt hjärtfel var dödligheten 18 procent, eller ungefär ett av sex barn. Bland de som fått diagnosen på sjukhus var dödligheten 0,9 procent. Medan undersökningsperioden pågick dog inga nyfödda av odiagnostiserade hjärtfel av denna typ i Västra Götalandsregionen, jämfört med fem dödsfall i hemmet i jämförelseregionerna.
Kontakt:
Professor Ingegerd Östman-Smith, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Drottning Silvias Barn-och Ungdomssjukhus
031-343 45 12 (arbete)
031-207615 (kvällstid)
0705-749 501
ingegerd.ostman-smith@pediat.gu.se
Med Dr Anne de-Wahl Granelli, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet
0091 9958657696 (bor f.n i Indien, 3,5 timmar före svensk tid)
Anne.Granelli@vgregion.se
Sjuksköterskan Malin Axelsson har disputerat vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, med avhandlingen Personality and adherence to medication treatment. Den handlar alltså om ett stort problem inom sjukvården, att många patienter inte tar sin medicin så som de är rekommenderade. Socioekonomiska faktorer har betydelse i sammanhanget. Andra faktorer som spelar roll är hur krånglig och svår en behandling är att följa och vilket bemötande patienten får av sjukvårdspersonal. Den faktor som Malin Axelsson har studerat är alltså personligheten. Hon har visat att känslomässig instabilitet inverkar negativt på följsamheten. Detsamma gäller impulsivitet i bemärkelsen att man agerar i stunden och inte är särskilt planerande.
Målmedvetna patienter, alltså de som är noggranna och strukturerade, är mer följsamma. Troligtvis har de lättare att skaffa sig nya rutiner. Vänlighet gynnar också följsamheten.
— Jag tror det kan ha att göra med att man inte är så skeptisk eller motsträvig. Man är mer inställd på att samarbeta, säger Malin Axelsson.
Hon har också undersökt hur olika patienter med astma tänker omkring sin medicinering. En del var framför allt inriktade på att förebygga symtom. Andra tänkte att behandlingen skulle låta dem göra vissa saker de gärna vill göra, till exempel springa uppför trappor. En tredje kategori patienter var mer inställda på att lindra symtom som redan hade uppstått. Troligtvis är de båda första grupperna bäst på att följa sjukvårdens rekommendationer.
— Men jag tycker det är svårt att säga att något tankesätt är bättre eller sämre av de här tre. Alla ville få en fungerande dag med astma, säger Malin Axelsson.
Människor är olika och hanterar sina sjukdomar på olika sätt. Det behövs mer av dialog och individanpassat bemötande inom sjukvården. Malin Axelsson menar att om sjukvårdspersonal hade bättre kunskaper om personlighetens betydelse skulle en sådan utveckling gynnas.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Malin Axelsson, 0520-223972, malin.axelsson@hv.se
Anna Lundh är forskare vid Institutionen bibliotek- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås och hon har forskat om barn som ”forskar”. Med hjälp av en videokamera har hon i sina empiriska studier observerat skolelever som arbetar projektbaserat.
– Under den första tiden i skolan lär sig barn vad det innebär att vara elev, vilket de sedan är väldigt länge. Jag ser informationskompetenser som en del av att vara läs- och skrivkunnig, inte som vissa som ser det, som en vuxenkompetens, säger Anna Lundh.
I sin avhandling konstaterar hon att elever möts av motstridiga krav när det kommer till att utveckla informationskompetenser.
– Till exempel förväntas barnen ställa ”genuina” frågor, samtidigt som de måste ställa dem på ett sätt som passar in i skolan. Motstridiga krav skapar svårigheter för både barn och pedagoger. Jag tror många, både lärare och bibliotekarier, kommer att känna igen sig i avhandlingens resultat.
Avhandlingen
Doing research in Primary School: Information Activities in Project-Based Learning
Disputation
21/10 kl. 13:15 sal M204, Högskolan i Borås
Spikning
30/9 kl. 13 i Biblioteket, Högskolan i Borås
Avhandlingen kommer också att finnas tillgänglig elektronisk på http://hdl.handle.net/2320/8610
Kontaktinformation
För mer information
Anna Lundh, 033-435 59 91, anna.lundh@hb.se
Redan på 1960- och 1970-talet inrättades formella råd för att ge elever inflytande över skola och undervisning, och fortfarande är dessa vanliga i skolan idag. Läraren och forskaren Maria Rönnlund har i sin avhandling studerat elevinflytande i grundskolans årskurs 7–9, bland annat genom att under ett läsår observera arbetet i klassråd och elevråd vid tre olika skolor.
Oviktiga frågor
Enligt hennes studie deltar bara ett fåtal elever aktivt i råden, och många tycker att frågorna som tas upp är oviktiga och ointressanta. Till exempel behandlas sällan frågor som är nära knutna till undervisningen.
– Elever som lyfter dessa frågor hänvisas ofta vidare till enskilda lärare, något som hindrar att allmänna och återkommande problem diskuteras, påpekar Maria Rönnlund.
Ett av de studerade elevråden utgör ett undantag. Här har eleverna tagit fram en lista över de frågor de tycker är viktiga att diskutera, och dessutom deltar rektor regelbundet på skolans elevrådsmöten. Det innebär att eleverna kan diskutera exempelvis vikariesituationen och skolans modell för utvecklingssamtal direkt med rektor.
– Och det är också frågor som märkbart engagerar eleverna.
Få pojkar deltar
Det är också mycket färre pojkar än flickor som är aktiva i råden eller i mer informella beslutsprocesser. Då skolans jämställdhetsmål handlar om att bredda individers kompetenser, menar Maria Rönnlund att det är viktigt att pojkar, och även vissa grupper av flickor, stärks när det gäller inflytande.
Vill ha flexibilitet
De aktiva eleverna är många gånger kritiska till skolornas sätt att organisera elevinflytandet. Eftersom varje klass förväntas ha ett visst antal representanter, kan eleverna ibland känna sig tvingade att ställa upp och ibland att de inte får plats att delta. Många råd har också fördefinierade verksamhetsområden, t ex ”matgruppen” och ”cafégruppen”, som styr in elevernas inflytande på vissa områden.
– Eleverna vill ha mer flexibla lösningar, som gör det möjligt att under en viss tid engagera sig i en specifik fråga, förklarar Maria Rönnlund.
Positivt för aktiva elever
Hennes resultat tyder ändå på att formellt kollektivt elevinflytande är viktigt för elevernas demokratiska fostran. Elever som deltar aktivt i råden stärks i sin förmåga att påverka, och vill ofta fortsätta att engagera sig. De lär sig också hur representativa organ fungerar i en demokrati.
– Men eftersom systemen får mycket kritik i den här studien, så bör man diskutera att även införa alternativa kollektiva inflytandeformer. Det är också viktigt att involvera fler elevgrupper, så att fler får nytta av denna del av skolans demokratiska fostran.
Maria Rönnlund är uppvuxen i Sävar, utbildad till ämneslärare vid Umeå universitet och har under 18 år arbetat som lärare i Umeå kommun.
Fakta om disputationen:
Fredagen den 21 oktober försvarar Maria Rönnlund, institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, sin avhandling med titeln Demokrati och deltagande. Elevinflytande i grundskolans årskurs 7-9 ur ett könsperspektiv. Disputationen äger rum 10.15–12.00 i N320, Naturvetarhuset. Fakultetsopponent är professor Elina Lahelma, Department of Education, University of Helsinki.
För mer information, kontakta:
Maria Rönnlund, institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet
Telefon: 090-786 5861
E-post: maria.ronnlund@edusci.umu.se
Bihåleinflammation, rinosinuit, är mycket vanligt förekommande och finns i både akut och kronisk form. I Europa lider över nio procent av befolkningen av kronisk bihåleinflammation.
Bakom avhandlingen står Pernilla Sahlstrand Johnson, forskarstuderande och öron-, näs- och halsläkare vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus. I avhandlingsarbetet har hon tillsammans med kollegor på Lund Tekniska Högskola provat och utvärderat en ny metod för förbättrad diagnostik av bihåleinflammation. I metoden används en s.k. Dopplerultraljudsgivare som till skillnad från vanligt ultraljud och skiktröntgen direkt kan avgöra om bihålan innehåller tunnflytande bihålevätska eller trögflytande var. Endast en spolning av käkhålan, ett för patienten obehagligt ingrepp, har hittills kunnat ge ett säkert besked om det.
Det är bara patienter med trögflytande var som anses behöva antibiotika, medan det för dem med tunnflytande bihålevätska finns andra verkningsfulla behandlingsalternativ.
– Antibiotikaresistens betraktas som ett allt större problem. Var fjärde person i Sverige tar minst en kur antibiotika årligen, och många av dessa har fått diagnosen bihåleinflammation. En säkrare diagnos kan minska förskrivningen av antibiotika och rätt behandling kan även sänka kostnaderna, säger Pernilla Sahlstrand Johnson och fortsätter:
– Vi har använt den nya metoden i laboratoriemiljö med gott resultat. Vi planerar att inom kort prova Dopplerultraljudsgivaren även i klinisk miljö, på ett antal patienter vid Öron-näsa-halskliniken vid Skånes universitetssjukhus i Malmö och Lund.
Pernilla Sahlstrand Johnson har även undersökt den självupplevda livskvaliteten hos en grupp på drygt 200 personer som samtliga väntade på bihålekirurgi. Förutom öron-näsa-hals-klinikerna i Skåne har Karolinska universitetssjukhuset och Sahlgrenska deltagit med patienter i enkätstudien som är en av de största i sitt slag.
Både bihålespecifika och allmänna patientenkäter har använts, där svaren bl.a. belyser upplevd livskvalitet och mental hälsa samt sjukfrånvaro hos patienterna. Svaren visar bland annat på en hög sjukfrånvaro, deltagarna uppgav 8-14 dagars sjukfrånvaro under ett år på grund av sina bihålebesvär.
– Deltagarna i vår studie upplevde en kraftigt försämrad livskvalitet på grund av sin bihåleinflammation – sämre än bland andra stora patientgrupper med t.ex. kärlkramp och cancer. Bihåleinflammation har sannolikt också en stor samhällsekonomisk påverkan på grund av omfattande utbredning och relativt sett hög sjukfrånvaro, säger Pernilla Sahlstrand Johnson.
Kontakt:
Pernilla Sahlstrand Johnson: 040-33 23 34, 0733-36 95 54, pernilla.sahltrand_johnson@med.lu.se
Det framgår i en nyligen presenterad avhandling om hur de två styrmedlen tillsammans påverkar den svenska elmarknaden. Bakom avhandlingen står Anna Widerberg, forskare i nationalekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Den svenska elmarknaden berörs av två styrmedel, elcertifikat och utsläppsrätter. Elcertifikaten introducerades 2003 och syftar till att stödja utbyggnad och öka elproduktionen från förnybara energikällor. Detta ska ske genom att elleverantörer måste köpa en genom kvotplikten bestämd mängd elcertifikat i förhållande till sin elleverans, vilket ger elproducenterna en intäkt från sålda elcertifikat. Handeln med utsläppsrätter berör sedan 2008 alla företag som släpper ut koldioxid, inklusive elproduktionen från icke-förnybara energikällor, och målet är att minska samtliga koldioxidutsläpp. Baserat på nationens utsläppstak fördelas utsläppsrätter till de inkluderade företagen.
Sverige har med andra ord två helt olika styrmedel med liknande mål som tillsammans påverkar den svenska elmarknaden. Anna Widerberg har i sin forskning studerat hur de verkar tillsammans, och hon har kommit fram till att kombinationen av styrmedel inte är effektiv.
— Ett ökat pris på utsläppsrätter leder till minskad elproduktion både från förnybara och icke förnybara energikällor, säger Anna Widerberg. Dessutom är det ganska svårt att komma fram till resultat att styra efter, framförallt är det mycket svårt att kunna förutspå vad som händer när man ändrar kvotplikten.
Anna Widerberg rekommenderar istället att man endast styr elmarknaden genom utsläppshandeln, då den gäller alla branscher och marknader.
— Var för sig hade våra två system fungerat, men i kombination är de mindre lyckade.
Mer information:
Avhandlingens titel: Essays on Energy and Climate Policy – Green Certificates, Emissions Trading and Electricity Prices. Avhandlingens abstract (sammanfattning på engelska) finns att ladda ner här: http://gupea.ub.gu.se/handle/2077/25507
Kontaktinformation
För mer information: Anna Widerberg, tel: +46 (0)10-505 31 30 Mobil: +46 (0)72-230 42 44 anna.widerberg@economics.gu.se eller anna.widerberg@afconsult.com
Industridesignstudenten Mehrdad Mahdjoubi vid Lunds Tekniska Högskola har gjort en prototyp till en av världens mest vattensnåla duschar. Med den kan man duscha i åtta minuter med hjälp av 8,5 liter vatten. Om och om igen. Vattnet renas givetvis mellan varje gång.
Tekniken för detta bygger på fibrer av elektropositivt nanoaluminium, en teknik utvecklad av NASA för vattenrening i rymden. Den finns sedan några år i filterform på marknaden. Fibrerna drar till sig alla typer av partiklar, även bakterier och virus. Först efter ett flöde av 110.000 liter behöver filtret bytas. Detta filter kombineras i duschen med ett tvättbart förfilter för att öka livslängden av konstruktionen.
– Syftet med konstruktionen är att minska förbrukningen av en av våra värdefullaste resurser utan att kompromissa med komforten, säger Mehrdad Mahdjoubi.
Panelen är tillverkad av Hi-Mac medan munstyckena är gjorda av aluminium, berättar han.
Duschen finns att beskåda som prototyp i LTHs monter på Tekniska mässan i monter A09:01, 4-7 oktober.
I ett framtida varmare Arktis kan stora landskapsförändringar ske när torvmarker som är frusna året om börjar tina. Förändringarna påverkar utbytet av växthusgaser från de kolrika torvmarkerna och kan förstärka den globala uppvärmningen. En studie gjord av forskare från Stockholms universitet visar att när årsmedeltemperaturen når ett tröskelvärde mellan -5 ºC och -3 ºC kollapsar torvmarken och nya sjöar bildas. Samtidigt kan gamla sjöar torrläggas när permafrosten tinar.
I historiska flygbilder och moderna satellitbilder har forskarna Britta Sannel och Peter Kuhry studerat landskapsförändringar i subarktiska torvmarker under de senaste 50 åren. Sannel och Kuhry är verksamma vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi och Bert Bolincentret för klimatforskning vid Stockholms universitet.
— Resultaten visar att både nybildning av sjöar och dränering av sjöar förekommer frekvent i norra Sverige där årsmedeltemperaturen är ca -3 ºC och marktemperaturen är nära 0 ºC. När den underliggande permafrosten tinar kan sjöar tömmas snabbt på vatten, ungefär som när man drar ur proppen ur ett badkar. I kallare områden i Ryssland och Kanada har förändringarna varit betydligt mindre. Där har inga sjöar torrlagts och endast ett fåtal nya sjöar har bildats sedan 1950-talet, säger Britta Sannel.
Enligt studien sker omfattande landskapsförändringar när årsmedeltemperaturen når ett tröskelvärde mellan -5 ºC och -3 ºC. I ett framtida varmare klimat kan vidsträckta torvmarker, där permafrosten idag är stabil, komma att påverkas. När nya sjöar bildas kan kolet som finns lagrat i den året runt frusna torven bli tillgängligt för nedbrytning och komma att frigöras till atmosfären i form av växthusgasen metan. På så sätt kan en självförstärkande effekt av den globala uppvärmningen uppstå. Denna effekt kan till viss del motverkas av att sjöar också dräneras när permafrosten tinar. De kärr som bildas på de gamla sjöbottnarna kan ta upp koldioxid genom vegetationen, men samtidigt är kärren också viktiga metankällor.
För ytterligare information
Britta Sannel, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi och Bert Bolincentret för klimatforskning, Stockholms universitet, tfn 070-669 75 53 eller 08-16 47 95, britta.sannel@natgeo.su.se
Tidigare studier har visat att risken att drabbas av manodepressiv sjukdom, eller bipolärt syndrom, till största delen beror på ärftliga faktorer. Men exakt vilka gener som spelar in har vetenskapen inte lyckats kartlägga, vilket gör att vi vet ganska lite om sjukdomens mekanismer.
En internationell studie genomförd på över 50 000 personer har nu identifierat en särskild gen som kopplar till en kalciumkanal i hjärnan, och som tros ha en viktig roll vid uppkomsten av bipolärt syndrom. Studien, som redovisas i ansedda Nature Genetics och som bland annat engagerar forskare från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, öppnar för framtida mål för behandling.
Bakgrunden till studien är att tekniken för att kunna analysera genetisk variation mellan individer har utvecklats dramatiskt under senare år. Det har gjort att forskningens fokus förskjutits från studier av enskilda gener till att analysera hela arvsmassan, hela ”genomet”.
Ett ledande samarbete för sådana genomstudier när det gäller bipolärt syndrom är The Psychiatric GWAS Consortium (PGC), som samlar forskare från Sverige, Europa och USA. I sin senaste studie har konsortiet analyserat 11 974 personer med bipolärt syndrom och jämfört dem med 42 422 kontrollpersoner. Resultaten bekräftar tidigare studier som visat att bipolärt syndrom beror på många samverkande gener som var och en har liten effekt – men forskarna har hittat en gen som tros ha en särskilt stark koppling till sjukdomen.
–Genen, kallad CACNA1C, kodar för en kalciumkanal i hjärnan. Det är intressant eftersom vissa läkemedel mot bipolärt syndrom påverkar just denna kanal. Det uppmuntrar en fördjupad forskning om hur kalciumkanalen påverkar sjukdomen, säger Mikael Landén, forskare vid Sahlgrenska akademin som leder Göteborgs universitets medverkan i det internationella samarbetet.
Resultaten bekräftar enligt Mikael Landén att det är mödan värt att samla in och studera stora patientmaterial.
–Faktum är att det kommer behövas ännu större underlag om vi ska kunna lära oss mer om bipolära syndrom, och där kommer Sverige kunna ge värdefulla bidrag.
Artikeln Large-scale genome-wide association analysis of bipolar disorder identifies a new susceptibility locus near ODZ4 publicerades i Nature Genetics den 18 september.
Kontaktinformation
Mikael Landén, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
0702 082304
mikael.landen@neuro.gu.se
För att effektivt kunna utveckla nya produkter, och förbättra befintliga produkter, krävs analysmetoder som är ingenjörsmässigt tillämpbara. Under konstruktionsfasen är det värdefullt att kunna förutsäga hur den färdiga produkten kommer att uppföra sig i sin verkliga miljö. I många fall är det nödvändigt att ta hänsyn till det dynamiska beteendet hos produkten, det vill säga konstruktören vill veta vilka mekaniska svängningar som kan uppstå i strukturen. Denna information kan sedan användas för att förbättra produktens funktionalitet och prestanda. Genom att utnyttja en kombination av datorbaserade beräkningar och tester med fysiska prototyper kan man redan i ett tidigt skede av produktutvecklingsprocessen möjligheter till förbättringar.
– I min avhandling används metoder och verktyg för att genomföra teoretiska och experimentella undersökningar av mer komplicerade mekaniska strukturer. Både teoretiska beräkningar och experimentella tester används. Metoderna tillämpas även i ett industriprojekt där ett nytt koncept för vågkraftteknik utvärderats med lovande resultat, berättar Andreas Josefsson.
Sammantaget möjliggör Andreas Josefssons analysverktyg en effektiv simulering och systemidentifiering av mer komplicerade mekaniska system vilket i sin tur lägger en grund för effektivare produktutveckling.
– Den nya kunskap som Andreas tagit fram är användbar för att underlätta effektiv produktutveckling. Denna kunskap som är av största vikt för svenskt näringsliv och dess framtida tillväxt, säger Ursula Hass, rektor vid BTH.
Onsdagen den 28 september försvarar Andreas Josefsson sin avhandling med titeln ”Identification and Simulation Methods for Nonlinear Mechanical Systems Subjected to Stochastic Excitation” vid Blekinge Tekniska Högskola, BTH. Opponent är Keith Worden från universitet i Sheffield, England.
För mer information, kontakta Andreas Josefsson på telefon 0455-38 55 14 eller via
e-post: andreas.josefsson@bth.se. Se även www.bth.se
