Behovet av diagnostiska biomarkörer vid nedbrytande sjukdomar som drabbar nervsystemet, exempelvis Parkinson och Alzheimer, är stort och akut. Tidig diagnos av sådana sjukdomar skulle möjliggöra behandling i ett skede när de är som mest mottagliga för behandlingen, under den period då flest nervceller skadas eller dör. Runt om i världen pågår forskning för framtagande av substanser som kan påverka sjukdomsförloppet.
Gemensamt för många nervnedbrytande sjukdomar är att de orsakas av att proteiner klumpar ihop sig till så kallad amyloid. Ludmilla Morozova-Roches forskargrupp har funnit kroppsegna antikroppar mot det viktigaste amyloidbildande proteinet vid Parkinsons sjukdom, antikroppar som skulle kunna fungera som en diagnostisk markör vid sjukdomen. Mätningen av nivåerna av kroppsegna antikroppar i patienters blodserum är enkelt och kräver inget ingrepp förutom ett blodprov. Den kan bli en metod i klinisk praxis.
Ludmilla Morozova-Roches forskning görs i samarbete med Lars Forsgren, professor i neurologi vid Umeå universitet och överläkare vid Norrlands universitetsjukhus i Umeå, som leder forskningsprogrammet kring tidig diagnostik och övervakning av Parkinson-patienter. Fynden tyder på att autoimmunitet kan ha en skyddande roll vid Parkinsons sjukdom. Immunreaktioner vid sjukdomens viktigaste amyloidbildande protein a-synuklein kan vara av värde vid utvecklingen av behandlingsstrategier som vaccination med amyloid-antigen och -antikroppar, särskilt under sjukdomens tidiga stadier.
För mer information, kontakta gärna Ludmilla Morozova-Roche, professor i medicinsk biofysik vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet på
telefon 090-786 52 83
mobil 073-620 52 83
e-post ludmilla.morozova-roche@medchem.umu.se
Referens:
Kiran Yanamandra, Marina A. Gruden, Vida Casaite, Rolandas Meskys, Lars Forsgren, Ludmilla A. Morozova-Roche: a-Synuclein Reactive Antibodies as Diagnostic Biomarkers in Blood Sera of Parkinson’s Disease Patients
PLoS One, Volume 6, Issue 4, e18513:
http://www.plosone.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0018513
– Min avhandling i systemekologi visar att förhållandet mellan arter och miljöfaktorer varierar både mellan arter och beroende av geografisk omfattning. Till exempel ökar betydelsen av salthalt när skalan ökar från ett begränsat skärgårdsområde till att inkludera hela Östersjön, medan betydelsen av djup minskar i samma jämförelse. Dessa mönster skiljer sig också mellan olika arter. För till exempel blåstången är djupet viktigast oavsett skala, medan för blåmusslan är salthalten absolut viktigast för utbredningen i hela Östersjön, säger Antonia Nyström Sandman vid systemekologiska institutionen vid Stockholms universitet.
Eftersom det är både dyrt och tidskrävande att kartlägga havsmiljön är rumslig modellering av arters utbredning en viktig aspekt för förvaltning och bevarande av skyddsvärda miljöer. Förekomst eller mängd av arter kan relateras till olika miljöfaktorer, och på så sätt kan man uppskatta artens utbredning även i områden där data saknas.
– Det är viktigt att komma ihåg att man behöver olika typer av bakgrundsinformation beroende på både vilken art det är man vill uttala sig om och var i Östersjön man befinner sig, säger Antonia Nyström Sandman vid Systemekologiska institutionen, Stockholms universitet.
Arters utbredning kan också förändras över tiden, både av naturliga orsaker och som följd av mänsklig påverkan. Förändringen kan vara olika stor och ha olika riktning på olika platser.
– En förändring, vare sig den är till det bättre eller till det sämre, kanske bara syns i vissa delar av skärgården, säger Antonia Nyström Sandman.
Avhandlingens namn: Modelling spatial and temporal species distribution in the Baltic Sea phytobenthic zone
Modellering av arters utbredning i tid och rum på Östersjöns grunda vegetationsklädda bottnar.
För ytterligare information: Antonia Nyström Sandman, mobil: 070-6330366 epost: antonia@ecology.su.se
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.
Laos är ett av de minst utvecklade länderna i världen med en svag bas för vetenskap och dålig arbetsmarknad för akademiker. Majoriteten av de studenter som börjar på universiteten saknar helt erfarenhet av och färdigheter i att göra praktiska fysikövningar trots att det i de officiella läroplanerna står att lärare ska inkludera praktiskt arbete i gymnasie- och universitetskurser. Det finns ett gap mellan avsedd och genomförd läroplan.
Thongloon Vilaythong har genomfört en enkätundersökning som visar att fyra av fem elever aldrig har gjort eller sett fysikexperiment i skolan. Nästan alla elever har en positiv inställning till praktiska övningar och förväntar sig att fysiklaborationerna ska bli intressanta och upplysande. Efter laborationerna i en inledande fysikkurs på universitetet, uttryckte däremot hälften av studenterna kritik mot kvaliteten på undervisningen och organisationen av det praktiska arbetet. Deras förståelse av fysikaliska experiment var endast godtagbar eller till och med dålig och det laborativa arbetet i deras egen fysikkurs hjälpte dem inte att förbättra sin fysikförståelse särskilt mycket.
Genom videoupptagningar av laborationer på universitetsnivå om en pendels egenskaper visar Thongloon Vilaythong att studenterna är aktiva under försöket men de fokuserar på att utföra olika handlingar, snarare än på att förstå fysikinnehållet. Laborationen blev ineffektiv bland annat eftersom studenterna inte klarade av att använda mätutrustningen och att de hade svårt att förstå laborationsinstruktionerna, som också var otydliga. Det fanns även trasig utrustning.
Thongloon Vilaythong har samlat in data genom enkäter, intervjuer och videoinspelningar. Han har även tagit hjälp av sina egna etnografiska erfarenheter av att arbeta i det laotiska utbildningssystemet i mer än trettio år.
– Mina resultat visar att det finns ett akut behov av att förbättra fysikundervisningen i Laos. Det behövs en politisk insats för att lyckas utveckla en ny kultur för praktiskt arbete i skolor och universitet. Experimentets roll måste göras tydligare i fysikkurser, förklarar Thongloon Vilaythong.
Resultaten kommer att användas som en plattform för att förbättra experimentella uppgifter i fysikkurser vid National University of Laos och som referens för att odla en kultur för praktiskt arbete i fysikundervisningen i Laos i allmänhet.
För ytterligare information, kontakta gärna:
Thongloon Vilaythong
Telefon: 090-786 53 15
E-post: thongloon.vilaythong@physics.umu.sethongloon_thong60@yahoo.com
Om disputationen
Fredagen den 29 april försvarar Thongloon Vilaythong, Institutionen för fysik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln The Role of Practical Work in Physics Education in Lao PDR. Svensk titel: Det laborativa arbetets betydelse i fysikundervisning i Laos.
Disputationen äger rum kl 13:00 i rum KB3A9 i KBC-huset.
Fakultetsopponent är Dr Masakata Ogawa, professor i naturvetenskapens didaktik, Graduate School of Mathematics and Science Education, Tokyo University of Science
E-publikation av avhandlingen
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-42134
I höstas kom beslutet från Högskoleverket om att Högskolan i Borås får utfärda doktorsexamen. Tidigare har doktorander i Borås disputerat via avtal med andra lärosäten, till exempel Göteborgs universitet, även om forskningen har bedrivits i Borås. Disputationen för Mikael Gunnarsson vid Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan är den allra första egna disputationen vid Högskolan i Borås. Det han har forskat om är automatisk genreklassificering av digitala texter.
– Det finns sedan tidigare ganska bra möjligheter att klassificera digitala texter utifrån deras innehåll, säger han. Men när vi söker allt mer information digitalt blir det mer och mer viktigt att veta vilken typ av dokument det är vi hittar – är det en vetenskaplig artikel, en teknisk rapport eller något från ett uppslagsverk?
Mikael Gunnarsson har arbetat som lärare på Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan vid Högskolan i Borås sedan 1992 och tyckte det var hög tid att disputera nu. Eftersom han har undervisat i klassifikation och är intresserad av internet, passade avhandlingens ämnesval bra.
Vilken är nyttan med din forskning?
– Det är till exempel när det gäller källkritik, att man som läsare behöver vara medveten om vilken typ av text det är för att rätt kunna värdera den information som finns i texten. Om man utvecklar metoden vidare skulle det på sikt kunna bli så att man när man googlar får upp en symbol vid varje träff, som visar vilken genre det handlar om.
Först ut
Margareta Lundberg Rodin är prefekt vid Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan och hon ser fram emot Mikael Gunnarssons disputation.
– Jag tycker det är roligt att just vår institution står för den första disputationen vid högskolan, säger hon. Högskolan i Borås fick ju examensrättigheter för flera områden, och just den här avhandlingen råkade bli den första. Nu ska vi göra disputationen lite extra festlig för att uppmärksamma detta.
Vilken betydelse har de egna examensrättigheterna för högskolan?
– För de enskilda doktoranderna blir det inte så stor skillnad, eftersom forskarutbildningen i stort sett är densamma, det är snarare vissa rutiner som förändras eftersom forskarutbildningen nu enbart genomförs i Borås. Däremot har det en stor strategisk betydelse för högskolan att få utfärda examen på alla nivåer, även forskarutbildning. Det ger ökad status åt högskolan och innebär att studenter i grundutbildningarna via doktorander tillförs aktuell forskning, vilket bidrar till att stärka undervisningens kvalitet.
TID OCH PLATS: Mikael Gunnarssons disputation äger rum fredagen den 29 april 2011, kl 13.00 i sal M506 på Högskolan i Borås. Avhandlingen heter ”Classification along Genre Dimensions: Exploring a Multidisciplinary Problem”.
För mer information:
Mikael Gunnarsson, tfn: 033-435 4138 eller 0706-212805 mikael.gunnarsson@hb.se
Margareta Lundberg Rodin, prefekt BHS, tfn: 033-435 4413 eller 0732-305904 Margareta.Lundberg_Rodin@hb.se
Högskolan i Borås bedriver utbildningar inom biblioteks- och informationsvetenskap, ekonomi och informatik, mode och textil, beteendevetenskap och lärarutbildning, teknik samt vårdvetenskap. Campus ligger mitt i city, och vi har 15 000 studenter och 650 anställda.
Högskolan i Borås försöker ständigt minimera gapet mellan teori och praktik. Därför utbildas våra studenter nära arbetslivet. Vi satsar på problembaserad forskning med tydliga professionskopplingar. Våra studenter ska snabbt kunna fungera i yrkeslivet efter avlagd examen. Vi förflyttar akademin ut i professionerna. Och professionerna in i akademin. Under 2010 har Högskolan i Borås fått fyra examensrättigheteratt bedriva forsk arutbildning inom tre områden. Ytterligare en pusselbit har därmed fallit på plats i vår strävan mot att bygga det kompletta professionslärosätet.
Ett av bidragen i avhandlingen är en återkopplingsmekanism för hur man i tidskritiska situationer kan försäkra sig om att data i ett informationsutbyte tolkas korrekt. Principerna handlar i huvudsak om att utgå från arbetsflödet och identifiera interaktions-, informations- och datamodeller när man ska skapa ICT-system. Principer för hur man kan öka tilliten till systemen behöver tas i beaktande, speciellt vid olika typer av automatiseringar.
– Jag har studerat SOS operatörer på flera centraler och ger förslag på en mekanism som kan öka chansen för att det inkommande samtalet kategoriseras och hanteras semantiskt korrekt, säger Jenny Lundberg och fortsätter; denna mekanism, som innefattar att medlyssnande operatör ger förslag på kategorisering av händelse, kan vara av speciellt intresse för operatörer som samarbetar men sitter distribuerat på olika centraler.
Jenny Lundberg har även undersökt hur sensorer och sensorbaserade informationsflöden kan användas för att skicka relevant information i rätt tid. Ett exempel på prototyp som presenteras i avhandlingen är en trycksensor som vid en identifierad kritisk uppgift aktiverar en Androidapplikation i en SmartPhone.
– Sensorbaserad information är på stark frammarsch och spås bli en revolution liknande Internet i styrka. Men det gäller att förstå integritetsaspekter samt skapa hållbara sensorbaserade informationsstrukturer, säger Jenny Lundberg. Hur ska data tolkas, vem får ta del av data och vilka intentioner och möjligheter att agera har den som tar emot data?
I framtiden är Jenny intresserad av att undersöka möjligheter för att skapa robusta sensorbaserade system samt att titta på hur sociala verktyg kan kombineras med möjligheterna hos avancerade mobila enheter.
Disputationen är öppen för allmänheten:
Tid: den 28 april, kl. 10.15
Plats: sal J1650, BTH, campus Gräsvik, Karlskrona
För ytterligare information kontakta Jenny Lundberg på telefon 0455-385873.
Se även www.bth.se
Blekinge Tekniska Högskola, BTH, är en av Sveriges tydligast profilerade högskolor med visionen att vara en globalt attraktiv kunskapscommunity inom tillämpad IT och innovation för hållbar tillväxt. Här samsas teknik med ekonomi, samhällsvetenskap, hälsa och vård samt kultur och kommunikation. BTH bedriver utbildning och forskning på hög internationell nivå där lärandet står i centrum för såväl studenten, läraren som forskaren.
Blekinge Tekniska Högskola startade 1989 och har idag fler än 8 000 registrerade studenter och drygt 550 anställda. BTH fick 1999 universitetsstatus inom vetenskapsområdet teknik, och bedriver forskarutbildning inom områdena IT med tillämpningar och Planering och management.
Vårt huvudcampus ligger i Karlskrona där verksamheten inryms i nya lokaler med havet som närmaste granne. BTH:s campus i Karlshamn ligger även det vid havet.
Utmärkande för BTH är det nära samarbetet med näringsliv och samhälle vilket genomsyrar både forskning och utbildning på såväl regional, nationell som internationell nivå. Forskning utgör en tredjedel av vår verksamhet. Sedan den 1 september 2008 är BTH en klimatneutral högskola.
I en nyligen genomförd VTI-studie belägger Mohammad-Reza Yahya i vad mån det finns skillnader mellan onyktra och nyktra förare i fråga om straffpåföljden för trafikbrott där människor dödas eller skadas.
I studien kommer man fram till att andelen grov oaktsamhet för nyktra respektive rattfulla fördelar sig enligt följande:
– vållande till annans död: 3,1 % respektive 55 % (grovt rattfulla, 67 %)
– vållande till kroppsskada: 3,5 % respektive 84 % (grovt rattfulla, 86 %)
– framkallande av fara: 100 % för samtliga.
Gruppen grov oaktsamhet kan delas upp i rattfulla och i nyktra. Skillnaden mellan dessa grupper ifråga om fängelsedomar är mera marginell. Däremot är antal utdömda dagar i fängelse i genomsnitt större för de nyktra än för de rattfulla. Om man däremot betraktar hela gruppen av dömda för vållande till annans död eller till kroppsskada har de rattfulla i genomsnitt dömts till mer än 10 gånger så långt fängelsestraff som de nyktra.
Länk till rapporten:
VTI rapport 710
VTI, Statens väg-och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn. Med omkring 190 medarbetare är VTI den största transportforskningsmiljön i Sverige. VTI utför tillämpad forsknings- och utvecklingsverksamhet som rör samtliga transportslag.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Mohammad-Reza Yahya [Ref 2], forskningsassistent VTI, telefon 013-20 40 94
Barnmisshandel är vanlig i Sverige, trots att det sedan 30 år är förbjudet att slå barn. Vart sjunde barn har blivit misshandlat, i de allra flesta fall av en förälder. Redan för ett år sedan redovisades de första resultaten i en stor studie där 8494 elever i Sörmland medverkade. De barn som enkäten omfattade gick i högstadiet eller gymnasiet.
– Misshandel av barn är ett dåligt utforskat område i Sverige, säger Eva-Maria Annerbäck, psykoterapeut och forskarstuderande som gjort studien. Hon disputerar nu i barn- och ungdomspsykiatri vid Hälsouniversitetet, Linköping.
– Vi trodde kanske att vi hade löst problemet med det förbud mot barnaga som kom 1979.
Från 1980-talet och fortfarande ökar dock antalet polisanmälningar om barnmisshandel kraftigt. Men det mesta tyder på att det är benägenheten att anmäla som ökade, medan barnmisshandeln i själva verket minskat från 1960-talet och framåt. Den minskningen tycks dock ha avstannat, vilket studier från 2006 och senare visar.
Misshandlade barn har sämre hälsa och tar större risker som unga. Eva-Maria Annerbäck kan visa på ett starkt samband mellan att ha blivit misshandlad som barn och att använda tobak, alkohol och andra droger, ta sexuella risker, och att snatta i tonåren. De här barnen utsätter andra för våld, och skadar sig själva i högra utsträckning än andra. 70 procent av unga med självskadebeteende har utsatts för någon form av övergrepp. De mår sämre, både fysiskt och psykiskt.
I hennes studie var det bara sju procent av barnen som misshandlats som hade berättat för en myndighet (skola, socialtjänst, polis osv.) om det. 93 procent tillhör alltså det så kallade mörkertalet.
De allra flesta barnmisshandlare går också fria. Väldigt få blir dömda. Av de fall som polisanmäls, som alltså bara är en liten minoritet av alla fall, blir bara tio procent dömda, när det gäller yngre barn, och 14 procent för äldre barn (äldre än sju år), detta enligt BRÅ, Brottsförebyggande Rådet.
– Som med alla brott inom hemmets väggar är bevisläget svårt, säger Eva-Maria Annerbäck. Ofta står ord mot ord.
Och straffen är lindriga. För ringa misshandel är det oftast bara böter. Dessutom finns ingen alternativ straffpåföljd i form av samtalsbehandling för förövarna, något som skulle vara önskvärt.
Hon har konstruerat en modell, med fyra grupper av faktorer som samvarierar med barnmisshandel, dvs. om en eller flera av dessa faktorer finns på plats är risken för barnmisshandel större. Bland dessa faktorer finns; ett allmänt våldsamt beteende hos gärningspersonen (58 procent, av de misshandlade barnen hade också upplevt våld mellan föräldrarna), arbetslöshet och sjukdom, ett bristande socialt nätverk, och dålig hälsa hos barnet. Ett handikappat eller starkt utåtagerande barn löper större risk att bli misshandlat.
– De här faktorerna kan fungera som en modell i utredningssituationer, säger Eva-Maria Annerbäck. Det kan underlätta för socialtjänstens personal att veta vad de ska leta efter när en anmälan om barnmisshandel har kommit in.
Bästa sättet att förebygga barnmisshandel är att våga prata om det, avslutar hon.
– Ta upp agaförbudet och barnkonventionen i skolan, prata om barns rättigheter. Informera och resonera om det vid flyktingmottagande, och i vården.
Eva-Maria Annerbäck disputerar den 29 april. Avhandlingen heter Child Physical Abuse – Characteristics, Prevalence, Health and Risk-taking. Eva-Maria Annerbäck nås på tel 0708-971132, e-post: eva-maria.annerback@dll.se
Ann-Catrin Björnfot har studerat ett smart system som mag- och tarmbakterien Yersinia pseudotuberculosis använder sig av för att lura immunförsvaret. Det kallas typ III-sekretionssystemet och med hjälp av det överför bakterien giftiga produkter in i människocellen på ungefär samma sätt som en injektionsspruta. Om vi på detaljnivå skulle förstå hur Yersinia reglerar systemet och orsakar sjukdom skulle vi också kunna angripa bakteriens sjukdomsframkallande verktyg.
– Det behövs också nya substanser mot infektioner nu när allt fler bakterier har blivit resistenta mot antibiotika, säger Ann-Catrin Björnfot.
I sin avhandling har hon undersökt proteinet VagH som hjälper Yersinia att producera de sjukdomsframkallande proteinerna. En möjlig väg som kan förebygga Yersinias infektionsförlopp är därför att utveckla en antibakteriell substans som kan attackera VagH:s funktion. Substansen kan göra Yersinia-bakterien lite mindre farlig så att immunförsvaret hinner agera.
Ann-Catrin Björnfot visar också att rätt timing är viktig för att typ III-sekretionssystemet ska fungera. Bakterier som förlorar känslan för denna noggranna timing förstår inte hur de ska injicera de giftiga proteinerna på rätt sätt. Bakterien tar hjälp av ett protein som heter YscU. Tillsammans med andra identifierade proteiner kan YscU på ett detaljerat sätt känna av närhet till en cell och startar då injektionen av giftiga produkter. Ann-Catrin Björnfot har ingående studerat detta YscU-protein och funnit att proteinets funktion är viktig för att typ III-sekretionssystemet ska fungera på rätt sätt.
För ytterligare information kontakta:
Ann-Catrin Björnfot
Telefon: 090-7853139
E-post: ann-catrin.bjornfot@molbiol.umu.se
Om disputationen
Fredagen den 13 maj försvarar Ann-Catrin Björnfot, institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Meticulous control of the T3SS of Yersinia is essential for full virulence. Svensk titel: Minutiös kontroll av Yersinias T3SS är essentiellt för fullständig virulens. Disputationen äger rum kl 10.00 i sal N320 i Naturvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Kelly T. Hughes, Department of Biology, University of Utah, USA.
E-publikation av avhandlingen:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-42577
Arbetslösheten bland unga under 25 år är betydligt högre än den generella arbetslösheten i de nordiska länderna. Konferensen Ung och Utsatt ska ge goda exempel och nya perspektiv inom psykiskt hälsoarbete i Norden. Den arrangeras av NHV och Nordiskt Välfärdscenter, NVC.
Ulrike Ravens-Sieberger, professor i Child Public Health i Hamburg och Richard Barker, professor emeritus i Childrens Welfare i Newcastle, deltar med det internationella perspektivet.
En rapport som granskar forskning kring ungas psykiska ohälsa i relation till arbetslöshet kommer att presenteras.
– När arbetslösheten följs av dålig psykisk hälsa kan motivationen att finna ett nytt jobb försvinna och risken för permanent utanförskap ökar, säger docent Lars Fredén, NHV.
Rapporten sammanställer studier av sammanhanget mellan arbetslöshet och psykisk hälsa hos unga vuxna i åldern 15-29 år från 1995 till i dag. Tendensen är att unga arbetslösa kvinnor är mer utsatta och att arbetslösheten är skadligare för unga vuxna än andra vuxna. Ekonomiska problem, bristande social integration och skam spelar in.
Forskarna Anne Reneflot och Miriam Evensen vid Nasjonalt Folkehelsinstitutt i Norge har skrivit rapporten, som är finansierad av Nordiska ministerrådet.
Arbetsmarknadspolitiska insatser karakteriseras av att man söker aktivera ungdomarna. De erbjuds insatser som kan bestå av utbildning eller arbetsinriktade aktiviteter, för att kvalificera sig till fortsatt arebte. De som inte tar emot insatserna får inget stöd.
– Vi finner att aktivering är förbundet med reduktion av psykisk ohälsa. Dock bör insatserna evalueras utifrån hur den psykiska hälsan påverkas, menar Fredén.
Litteraturgenomgången visar att antalet unga vuxna med psykiska problem ökar även bland dem som arbetar eller studerar. Vad detta beror på är inte klarlagt men det är värt att notera att ekonomiska nedgångar kan ha mer omfattande inverkan.
Rapporten visar också att forskningen är konjunkturstyrd och att nya studier behövs.
Antalet unga med invandrarbakgrund ökar. Det finns bristfällig kunskap kring olika hälsoproblem bland unga. Att så många som möjligt får jobb är dock det viktigaste botmedlet mot hälsoproblem, visar rapporten.
Konferensens första dag inriktas på skolungdomars psykiska hälsa, dag två har fokus på unga vuxna. I workshopformat diskuteras och skapas förutsättningar för utbyte av erfarenheter mellan forskare, brukare, kliniker samt beslutsfattare.
Kontaktinformation
Program och anmälan: www.nhv.se/ungochutsatt
lars.freden@nhv.se
– En mänsklig tränare är alltid subjektiv i något avseende medan mätvärden konstant är 100 procent objektiva, säger Dennis Sturm, forskare på Skolan för teknik och hälsa vid KTH.
Tekniken han och kollegan Khurram Yousaf tagit fram är ett antal sensorer som sätts fast vid paddlarna och kajaken, och som kommunicerar via bluetooth med ett program utvecklat i Java ME. Detta program körs sedan på en mobiltelefon. Till sin hjälp har Dennis Sturm också haft den svenska proffspaddlaren Björn Granstedt, som testat tekniken.
– Sensorerna mäter bland annat kraft och rörelse, exempelvis paddel- och fotstödskraft samt rörelse framåt. Informationen som erhålls är mycket användbar för bättre träningsresultat, men också vid rehabilitering, säger Dennis Sturm.
Han tillägger att fokus har legat på att göra tekniken så enkel som möjligt att använda. Att mjukvaran är utvecklad i Java ME ska borga för att den kan köras på så många mobiltelefoner som möjligt.
Det finns dessutom stor potential för tekniken inom andra idrotter än rodd.
– Vi har funderat på att applicera tekniken på cykling, löpning, längdskidåkning och skidskytte. Men som alltid är tiden en bristvara, säger Dennis Sturm.
Simuleringar med gott resultat har redan genomförts, och riktiga tester i vatten kommer att genomföras i maj. Då ska tekniken på allvar få visa vad den går för.
Forskningen har fått ekonomiskt stöd av Olympic Performance Centre som bildats av KTH, Idrottshögskolan i Stockholm och Svenska Olympiska Kommittén.
För mer information, kontakta Dennis Sturm på 08 – 790 48 74 eller dennis.sturm@sth.kth.se.
En lätt och billig vindsnurra, enkel att montera och att laga. Två M-studenter vid LiU har konstruerat vad som kan bli ett svar på elbehovet i fattiga u-landsbyar.
Vingarna och ställningen byggs i bambu. Generatorn som ger ström är en enkel motor hämtad från en tvättmaskin. Totalt väger den tio kilo. Konstruktörerna bakom den lilla vindsnurran, studenterna Daniel Femerström och Johnny Johansson, har haft en fattig by i tredje världen i åtanke när de byggde den.
– Vi fick utmaningen av vår lärare, Simon Schütte, i en kurs i produktutveckling för ett år sedan. Vi tyckte idén var spännande och vi tände på den, säger Johnny Johansson.
Det blev ett projekt som svällde över alla bräddar och slukade deras tid. Men nu har de en fungerande prototyp framme, klar att testa i verkligheten.
– Det finns gott om mikroturbiner, små vindkraftsanläggningar, säger Simon Schütte. lärare i maskinkonstruktion. Men i regel har de en inbyggd elektronik som inte håller länge i fuktiga och varma klimat och som är svår att reparera.
– Tanken med den här vindsnurran är just att den ska vara enkel att laga, tekniken är öppen och tydlig och lätt att förstå. Dessutom är den både betydligt lättare och billigare än de som redan finns.
Om det blåser ger den ett par kilowattimmar per dag, tillräckligt för att exempelvis ha en dator igång ett par timmar och ett par lampor kvällstid.
– På ställen där det inte finns elektricitet kan ju redan ett par timmars tillgång till el vara en stor förbättring, säger Daniel Femerström.
Nu letar de bidrag för att kunna testa vindsnurran i fält. Via kontakter hoppas de kunna göra det i Bangladesh, Indien eller Tanzania.
Mer information Simon Schütte, simon.schutte@liu.se, 013-281782
Äldre personer har ofta flera sjukdomar och använder många läkemedel, de är också mer känsliga för läkemedel än yngre. Förutom att många äldre använder fler läkemedel än nödvändigt, förekommer även underanvändning av läkemedel och användning av olämpliga sorters läkemedel, trots att säkrare alternativ finns. Psykofarmaka, så som sömntabletter, ångestdämpande och antidepressiva läkemedel, är vanliga hos äldre.
– Var femte person som är 75 år och äldre i Sverige använder psykofarmaka med en ökad risk för biverkningar som dagtrötthet, kognitiv svikt eller fallolyckor. Detta trots att det finns säkrare alternativ på marknaden, säger Eva Lesén, som disputerar med avhandlingen ”Psychotropic drugs among the elderly” vid NHV.
Avhandlingen visar också ojämlikheter i användningen av psykofarmaka bland äldre, där låginkomsttagare oftare använder de olämpliga psykofarmaka. Resultaten tyder på ett samband mellan inkomstnivå och olämpliga läkemedel, vilket strider mot hälso- och sjukvårdens mål om en god och jämlik vård för alla.
– Läkemedelsanvändningen borde istället styras av medicinska faktorer och patientens behov, säger Eva Lesén. De brister och ojämlikheter i äldres läkemedelsanvändning som identifierats i studierna visar på ett betydande folkhälsoproblem. Men vi ser även vissa förbättringar över tid. Försäljningen av olämpliga psykofarmaka har minskat under åren 2000-–2008, medan de rekommenderade läkemedlen har ökat.
Sedan tidigare är det känt att äldre personer använder många läkemedel, men även en underanvändning förekommer. Antidepressiva läkemedel kan ha god effekt vid depression hos äldre, men fynden i avhandlingen visar att endast en av tio 95-åringar med depression använder dessa läkemedel. Samtidigt används sömntabletter av över hälften.
– Detta mönster tyder på att depressioner hos de allra äldsta inte uppmärksammats i tillräcklig utsträckning och att det istället är symtomen, så som sömnproblem och ångest, som behandlas. Här finns ett stort utrymme för förbättring, konstaterar Eva Lesén. Regelbundna och systematiska genomgångar av äldres läkemedelsanvändning kan bidra till en förbättrad situation för en stor andel av den äldre befolkningen. Det skulle hela samhället tjäna på.
Kontaktinformation
Kontaktinformation
Eva Lesén
Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap
Box 12133, 402 42 Göteborg
Telefon arbete: +46 (0)31 693 944
Mobiltelefon: +46 (0)707 270114
E-post: eva.lesen@nhv.se
När föräldrar väljer namn till sina barn skapar de inte bara en praktisk etikett som gör det möjligt att identifiera och tala om barnet. De uttrycker också en mängd känslomässiga, estetiska, ideologiska och sociala förhållningssätt. Emilia Aldrin har studerat hur dagens svenska föräldrar framställer sig själva genom namnvalet. Drygt 600 nyblivna föräldrar i Göteborgs kommun har besvarat hennes enkätundersökning och ytterligare ett tjugotal föräldrar har deltagit i fördjupande gruppintervjuer.
– Traditionell eller modern: Nils eller Neo? Vanlig eller originell: Emma eller Elda? Praktisk eller estetisk: Ville eller Whilliam? Svenskorienterad, utlandsorienterad eller internationell: Love, Logan eller Lucas? Detta är några av de sociala ställningstaganden som föräldrar ställs inför vid namnvalet, säger Emilia Aldrin.
Föräldrar skapar olika bilder av sig själva genom att välja olika typer av namn, men också genom att välja olika sätt att stava namnet, låta sig inspireras av olika namnförebilder och genom olika sätt att tala om namnet. Ofta kombinerar de flera olika handlingar för att skapa komplexa och unika bilder av sig själva.
Sociala faktorer får också betydelse för namnvalet. Generellt sett framställer sig äldre, välutbildade och föräldrar boende i villa som konservativa i namnvalet. Yngre föräldrar, föräldrar med kortare formell utbildning och föräldrar boende i lägenhet framställer sig istället som mer kreativa. Föräldrar till pojkar väljer oftare utländska namn och namn som finns i släkten, medan föräldrar till flickor oftare väljer svenska namn och namn som upplevs som estetiskt tilltalande. Könsskillnaderna tycks dock vara betydligt mindre i Sverige än på andra håll.
Emilia Aldrins avhandling visar även att sättet att tala om namnvalet ofta blir ännu viktigare än själva namnet.
– Samma namn kan väljas av olika anledningar av olika föräldrar. I resonemanget om namnvalet lyfts föräldrarnas identitet och värderingar ofta fram tydligare och de sociala ställningstagandena blir mer uttalade, säger Emilia Aldrin.
Är det då bara föräldrarnas identitet som skapas i namnvalet? Emilia Aldrin menar att namnvalet också lägger grunden till barnets identitet, eftersom omgivningen kommer att dra slutsatser även om barnet utifrån namnet. Många föräldrar är medvetna om att omgivningens uppfattning av namnet kan påverka deras syn på barnet och tar hänsyn till detta i sina namnfunderingar. Det kan handla om att hitta ett namn som fungerar som artistnamn, ett namn som passar för en internationell karriär eller ett namn som lätt smälter in i mängden.
– Namnvalet berättar både något om vilka föräldrarna är och om vilken framtid de tänker sig för barnet, säger Emilia Aldrin.
Avhandlingen försvaras den 29 april vid Uppsala universitet. Den kan laddas ner från universitetets hemsida.
För mer information:
Emilia Aldrin, telefon: 0708-686226
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
– Inom genusforskningen problematiseras etablerade föreställningar om kvinnors och mäns handlingsmönster, vilket ofta bidrar till mer jämlika handlingsutrymmen, förklarar VTI-forskaren Lena Levin.
Bara under den relativt korta tid på cirka två år som arbetet med projektet har pågått har forskarna sett att jämställdhetstänkandet i planeringen av kollektivtrafiken har ökat.
– Från att ha varit en aspekt i interna policydokument har jämställdheten blivit mer systematiskt operationaliserad i verksamheten. Framför allt har genus och jämställdhet problematiserats i dialogen med olika medborgargrupper.
Ett gott resultat har bland annat uppnåtts med jämn könsfördelning samt ett tydligt ökat inflytande från grupper som vanligtvis är underrepresenterade i samråd, som till exempel kvinnor och ungdomar.
Ett viktigt påpekande som forskarna gör efter studien är att man i kollektivtrafikplaneringen bör ta lärdom av projektet och integrera jämställdhet i det vardagliga arbetet för all framtid.
– Arbetet med jämställdhet bör vara en del av den ordinarie verksamheten precis som miljö, tillväxt och ekonomi.
VTI rapport 712
VTI, Statens väg-och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn. Med omkring 190 medarbetare är VTI den största transportforskningsmiljön i Sverige. VTI utför tillämpad forsknings- och utvecklingsverksamhet som rör samtliga transportslag.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Lena Levin [Ref 2], forskare VTI, telefon 013-20 42 24
– De uppgifter som läkarna har i sjukskrivningsprocessen utmanar läkarens professionalitet på olika sätt och vissa problem är vanligare och svårare än andra. Problem uppstår i själva konsultationen och i situationer där läkaren har svårt att följa sin känsla för vad som är rätt, ofta beroende på motstridiga krav och lojaliteter, säger Monika Engblom, allmänläkare och doktorand vid Sektionen för försäkringsmedicin.
Det övergripande syftet med Monika Engbloms avhandlingsarbete var att öka förståelsen för vilka sjukskrivningsärenden läkare inom primärvård och företagshälsovård upplever som problematiska, samt att få mer kunskap om frekvens och svårighetsgrad av sådana problem. Av avhandlingens fyra studier baseras två på läkares skriftliga beskrivningar av problematiska sjukskrivningsfall, en på diskussioner kring dessa fall och en på enkätdata. Samtliga patientfall var avidentifierade.
Två tredjedelar av fallbeskrivningarna rörde personer som varit sjukskrivna i mer än ett år, och vanligast bland dessa var kvinnor som arbetade som undersköterskor eller vårdbiträden och som var sjukskrivna på grund av psykiska besvär. Läkarens vanligaste åtgärd, utöver att sjukskriva, var att remittera till samtalsterapi och/eller sjukgymnast samt att förskriva antidepressiva läkemedel.
Läkarens personliga och känslomässiga engagemang samt relationen till patienten framträdde i olika grad i fallbeskrivningarna. Exempel på patientfall som upplevdes som problematiska var när patientens besvär uppfattades som icke medicinska, när det fanns en diskrepans mellan hur patienten beskrev sina problem och vad läkaren uppfattade i konsultationen eller när läkaren uppfattade att det huvudsakliga problemet var skadliga effekter av själva sjukskrivningen.
I en enkät till alla allmänläkare i Sverige framkom att många upplevde det som mycket problematiskt att bedöma patientens arbetsförmåga. Andra typer av problem var att hantera situationer där läkaren och patienten hade olika åsikter om behovet av sjukskrivning och att hantera de två rollerna som patientens behandlande läkare och medicinskt sakkunnig inför Försäkringskassan. Det förekom att läkarna sjukskrev längre än nödvändigt, oftast på grund av olika väntetider. Yngre och manliga allmänläkare svarade oftare att skälet till sådan sjukskrivning var att undvika konflikter med patienterna.
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Doktorsavhandling: ”Sickness certification when experienced as problematic by physicians”, Monika Engblom, Sektionen för försäkringsmedicin vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Disputation sker den 6 maj 2011 i Hörsal farmakologi, Nanna Svartz väg 2 i Solna. Handledare har varit professor Carl Edvard Rudebeck och professor Kristina Alexanderson.
Bild: Monika Engblom, foto av Petter Engblom
Kontaktinformation
För ytterligare frågor, kontakta:
Monika Engblom, specialist i allmänmedicin
Mobil: 073–6333701
E-post: monika.engblom@ki.se
Forskare från Södertörns högskola och Vasamuseet har under det gångna året genomfört banbrytande djuphavsarkeologi på ett nästan helt intakt 1600-talsfartyg som ligger på havsbotten norr om Gotland. I samarbete med det svenska havsmätningsföretaget Marin mätteknik (MMT) har man fått fram den första detaljerade 3D-modellen av ett historiskt fartyg på 130 meters djup. Det så kallade Spökskeppet är samtida med regalskeppet Vasa, och en unik representant för Östersjöhandelns guldålder. Det är sannolikt holländskt till ursprunget.
Spökskeppet – som fått sitt namn för att det är så spöklikt välbevarat – presenterades för första gången för de svenska tv-tittarna i samband med tv-serien Vrakletarna 2007. Nu är det dags igen. Måndag den 25 april sänds tv-dokumentären ”Spökskeppets hemlighet”, som beskriver forskningsprojektet. Filmarna har tagit hjälp av holländska skeppsbyggare för att visa de metoder som gjorde Nederländerna till världens ledande nation inom skeppsbyggeri och världshandel på 1600-talet. Den USA-byggda 1600-talsrepliken Kalmar nyckel (uppkallad efter de första svenska kolonisternas fartyg) spelar också en viktig roll i filmen för att visa hur Spökskeppet seglade – och gick under.
Upphittarna av fartyget har tillsammans med ett internationellt forskarlag genomfört en expedition som för djuphavsarkeologin in i 2000-talet. Eftersom vraket ligger på för stort djup för dykning har forskarlaget använt sig av robotar och ekolod för att dokumentera det unika fyndet.
– Med hjälp av den här tekniken har vi faktiskt kunnat komma in i skeppet, och se de rum där besättningen levde sitt liv ombord, säger Johan Rönnby, professor i marinarkeologi och föreståndare för MARIS vid Södertörns högskola.
För att uppnå centimeterprecision har MMT låtit montera ett ekolod under en robot, som mätt fartyget under flera dagar. Genom att man kommit så nära har forskarna kunnat bygga upp en tredimensionell bild av fartyget, från skrov och master in i kajutan – platser dit en dykande arkeolog aldrig kunnat nå. För första gången kan man alltså se hur ett handelsfartyg från 1600-talet ser ut inuti.
Genom att filma av hela vrakplatsen med HD-kameror har forskarna återskapat akterspegel och rigg och på det sättet skaffat sig en nästan exakt uppfattning om hur fartyget såg ut när det sjönk för 350 år sedan. En värdefull träskulptur har också bärgats och analyserats. Ett spännande detektivarbete pågår nu för att försöka identifiera det ännu så länge okända fartygets ursprung.
Forskningsarbetet med spökskeppet leds av Professor Johan Rönnby vid marinarkeologiska forskningsinstitutet MARIS vid Södertörns högskola. (www.sh.se/maris [Ref 1]). Resultat av arbetet kommer bland annat redovisas i en avhandling av Niklas Eriksson vid BEEGS/MARIS. Datorbearbetning av sonarinformation till skeppssektioner har gjorts av Oscar Törnqvist, BEEGS/MARIS. Forskningsprojektet stöds av KK-stiftelsen.
Dokumentären Spökskeppets hemlighet är en samproduktion mellan bl.a. SVT och National Geographic Television. Regi: Malcolm Dixelius, Producent: Lasse Rengfelt, Deep Sea Productions.
Kontakt: Johan Rönnby, tel: 070-643 24 61 eller Eleonor Björkman, presskontakt, tel: 070-286 13 32
Foto: Deep Sea Productions/Spökskeppsprojektet
