Bakgrunden till Sofia Bunkes avhandling är att ungdomar rör för lite på sig. Endast 33 procent av pojkarna och 26 procent av flickorna lever upp till rekommendationen för hur mycket fysisk aktivitet tonåringar behöver för att må bra – en timmas sammanlagd vardagsmotion om dagen som även ska inkludera mer högintensiv träning tre gånger i veckan. Den fysiska inaktiviteten talar sitt tydliga språk: de senaste 20 åren har antalet överviktiga ungdomar fördubblats i Europa.

Fysisk aktivitet och socialt stöd från kompisar, föräldrar, syskon, idrottslärare och tränare går hand i hand. Men fel stöd skrämmer bort ungdomarna.

– Vi har mycket att vinna på att vara mer lyhörda för hur det sociala stödet för fysisk aktivitet tolkas och uppfattas, säger Sofia Bunke, som tror att det som är tänkt som uppmuntran lätt kan uppfattas som påstridighet.

Särskilt känsliga är de ungdomar som inte rör på sig särskilt mycket.  Sofia Bunke menar också att omvärlden måste bli bättre på att stävja negativa influenser som t ex. kritik, klagomål och förlöjliganden.

– Vi kan aldrig ha total kontroll på vad som händer i omklädningsrummen men vi måste vara mer uppmärksamma när vi ser något som inte är okej, säger hon.

Den fysiska aktiviteten minskar med åldern, särskilt många slutar motionera i åldrarna 16-18 år. Sofia Bunke är för elitsatsningar men anser att det finns en slagsida mot dem inom idrottsrörelsen.

– Den sociala aspekten är viktig, men ju högre upp i åldrarna desto mindre satsar idrottsrörelsen på den biten, säger Sofia Bunke. Många ungdomar lägger av för de tycker att den sociala aspekten kommer i skymundan och fokus blir ensidigt på prestation och resultat.

Hon tycker att idrottslärare och tränare måste bli bättre på att motivera ungdomar att motionera utifrån egen övertygelse. Utan inre drivkraft är det svårt att få dem att fortsätta motionera regelbundet när de lämnat skolidrotten och idrottsrörelsen, menar Sofia Bunke.

Sofia Bunke avhandling heter ”Socialt stöd och fysisk aktivitet hos ungdomar”.

Kontaktinformation
Idrottspsykolog Sofia Bunke
Tel: 070-586 28 93
E-postadress sofia.bunke@psychology.lu.se.

Avhandlingen undersöker hur elever i åldrarna 6-17 kommunicerar, skapar mening och lär sig i klassrummet när de använder digitala verktyg i geografi, historia, religion och samhällskunskap. Fem skolor som arbetar mycket med digitala lärresurser ingår i studien.

– Jag har följt och videofilmat från det att läraren introducerat ämnet tills att eleverna har presenterat sina nya kunskaper och läraren bedömt eller betygsatt. Sedan har jag skrivit ned allt som eleverna sagt, deras gester och kroppspositioner och vad som hänt på datorskärmen, säger Susanne Kjällander.

Resultaten presenteras i fem artiklar som bland annat handlar om identitetsskapande och bedömning. En av artiklarna handlar om de samhällsorienterande ämnena i en digital lärmiljö och visar att det får informella drag och att gränsen mellan fritid och skoltid suddas ut när eleverna har varsin dator. Detta är extra aktuellt under 2011 när en tredjedel av landets kommuner kommer att sjösätta en-dator-per-elev-projekt.

– Studien visar också att eleverna självmant samarbetar och hur de uppfattar uppgiften de får som ett gemensamt ansvar. Denna attityd till kunskap tror jag kan leda till ökat lärande, säger Susanne Kjällander.

Avhandlingens namn: Designs for Learning in an Extended Digital Environment: Case studies of Social Interaction in the Social Science Classroom. Avhandlingen finns att ladda ner som pdf på: http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:402495

Ytterligare information:
Susanne Kjällander (tidigare Engström), Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, tfn 073 678 99 58, e-post susanne.kjallander@buv.su.se

–    Det är inte säkert att en hårdare kontrollmiljö leder till en ökad effektivitet, säger Niklas Bengtsson, forskare i nationalekonomi vid Uppsala universitet. Ökad kontroll kan leda till ökade administrativa kostnader, men framför allt visar tidigare psykologisk och nationalekonomisk forskning att benägenheten att engagera sig ideellt kan minska. Vi var nyfikna på om detta stämde för biståndsarbetare.

Sida har traditionellt delegerat kontrollen till biståndsorganisationernas egna ombud, något som kritiserats av bland andra Riksrevisionen. Sida beslutade därför i början av 2009 att själva granska rapporterna från så kallade informationsprojekt – projekt som syftar till att sprida kunskap om tredje världen i Sverige.

Studien tog formen av ett randomiserat experiment. Ett slumpmässigt urval av organisationerna förvarnades om att deras finansiella redovisning skulle granskas av Sida vid årets slut. En jämförelsegrupp fick inte reda på Sidas avsikter. Genom att vid årets slut jämföra de båda grupperna kunde forskarna undersöka effekten av en stärkt kontrollmiljö.

–    Randomiseringen innebär att man kan utesluta att de förvarnade organisationerna redan från början var annorlunda på något sätt, till exempel misstänkta för oegentligheter som ju är det vanliga skälet till en ökad kontroll. Det gör studien vetenskapligt intressant, säger Niklas Bengtsson.

Resultatet visar att de förvarnade organisationerna var avsevärt noggrannare med att motivera sina utgifter. Anmärkningsvärt var att de också lämnat tillbaka en stor andel medel till Sida. I den ovetande gruppen fann forskarna en tydlig tendens att maximera utgifterna och inte lämna tillbaka någonting alls.

–    Att de förvarnade organisationerna lämnade in snyggare rapporter var knappast oväntat. Men att de efter ett hot om granskning även lämnade tillbaka delar av biståndsmedlen är anmärkningsvärt. Det tyder på att de inte ansåg sig kunna försvara stora delar av de belopp de ansökt om.

Trots minskade utgifter tycktes de förvarnade organisationerna inte ha lyckats sämre med sin måluppfyllelse. Dels rapporterade de själva att de nått ut till fler människor. Men detta kunde även bekräftas av forskarna: de förvarnade projekten hade ett betydligt större mediegenomslag under året.

–    Studien tyder på att materiella incitament och en ökad kontroll även biter på organisationer som vägleds av ett stort ideellt engagemang. Det betyder att vi har mer att lära om när sådana här finansiella piskor är destruktiva och när de kan leda till högre effektivitet, säger Niklas Bengtsson.

Studien är utförd av Niklas Bengtsson och Per Engström och heter ”Control and Efficiency in the Nonprofit Sector: Evidence from a Randomized Policy Experiment”, UCLS Working Paper 2011:6. Länk till artikeln på centrets hemsida: http://ucls.nek.uu.se/education/Working_papers_2011/

Läs mer om UCLS (Uppsala Center for Labor Studies): http://ucls.nek.uu.se/

För mer information, kontakta Niklas Bengtsson, tel: 018-471 16 37, 073-974 61 91   niklas.bengtsson@nek.uu.se

Vidare lägger användaren i snitt 16,4 timmar i veckan på att kela med sin iPad.
– Vår undersökning visar dessutom att 82 procent av deltagarna använder sin iPad flera gånger per dag, säger Donna Hanafi.
Det är hon som tillsammans med studentkollegan Susanna Berggren genomfört den omfattande undersökningen om 36 olika iPad-relaterade frågor. Bland dessa märks bland andra spörsmålen ”Har du jailbreakat din iPad?”, ”Vilken tid på dagen använder du din iPad mest?” och ”Hur mycket kan du tänka dig att betala för dags- eller kvällstidningar?”.
Enligt Donna Hanafi ger undersökningen förutom svar på dessa frågor också en tydlig signal om att laptop-användandet har minskat på grund av iPads intåg i Sverige.
– Men än så länge handlar det om att iPad kompletterar den bärbara datorn snarare än ersätter den helt, säger Donna Hanafi.
Att inte fler slängt sin laptop till förmån för iPad tror Donna Hanafi och Susanna Berggren har flera orsaker.
– Att Flash inte fungerar på iPad är ett problem för många, men det är också fortfarande svårt att utföra mer avancerade bankärenden på sin iPad, till exempel sådana som kräver BankID eller e-legitimation. Och så går det fortfarande inte att hyra filmer via iTunes i Sverige. Det tar många upp i undersökningen, säger Susanna Berggren.
Det finns en tydlig trend bland de 20 procent som betalat mer än 200 kronor för en så kallad app, det vill säga ett program för iPad. Cirka 65 procent av dem har nämligen köpt någon form av navigations-app.
– Dessutom är det nyttoprogram och inte spel som är den vanligaste kategorin för de lite dyrare apparna. Här är ordbehandlings-appen Pages populärast, och den dyraste applikation som flest personer köpt. Spel är den näst vanligaste kategorin, säger Susanna Berggren.
Donna Hanafi tillägger att deltagarna i undersökningen inte är beredda att betala lika mycket för nöjes-appar som för nytto-appar.
– Majoriteten vill inte betala något för appar som rör sociala medier, som Twitter eller Facebook. Däremot anser nästan hälften av respondenterna att produktivitetsapplikationer som Pages, Numbers och Keynote, har rimliga priser som de är villiga att betala, säger Donna Hanafi.
När det gäller att jailbreaka sin iPad, det vill säga låsa upp iPaden för att installera tredjepartsprogram, så har 13 procent gjort det.
Donna Hanafi tillägger att en av de mest överraskande resultaten i undersökningen är iPad-ägarens kön.
– 95 procent av respondenterna är män, säger Donna Hanafi.
Slutligen så ser topplistan över de mest använda apparna ut så här:
1. Safari: 390 av de svarande (~44 %)
2. Mail: 279 (~31 %)
3. Facebook-appar: 270 (~30 %)
4. Twitter-appar: 159 (~18 %)
5. Angry Birds: 151 (~17 %)

För mer information och fakta från undersökningen, kontakta Donna Hanafi på 070 – 734 79 17 / hanafi@kth.se eller Susanna Berggren på 070 – 999 14 89 / suzylu@kth.se.

Svensk forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa är omfattande och sker inom många discipliner. Stora kunskapsluckor finns dock när det gäller forskning som kan ge underlag för att bedöma förändringar över tid och därmed överhuvudtaget att förstå vad som främjar eller försvårar en god psykisk utveckling.

FAS, Formas, Vetenskapsrådet och VINNOVA har beslutat om en gemensam utlysning av forskningsmedel och avsätter sammanlagt 50 miljoner kronor per år under sex år för att stödja tvärvetenskapliga projekt med start 2012 inom humaniora, samhällsvetenskap, naturvetenskap, medicin och hälsa, utbildningsvetenskap och teknik. Projekten kan avse utvecklingsförlopp, förklaringsmodeller, intervention, prevention, behandling och innovation. Relationen till fysisk hälsa är också relevant i den forskning som kommer att finansieras. Där så är lämpligt bör forskningen även vara transdisciplinär, det vill säga ske i samverkan mellan forskning och samhälle.

Utlysning: öppnar den 21 juni 2011.
Mer information: löpande uppdatering på finansiärernas hemsidor.

Kontaktpersoner:
Erland Hjelmquist, huvudsekreterare FAS, 08-775 40 71, 070-859 25 54, erland.hjelmquist@fas.se
Kristina Björnberg, forskningssekreterare, Formas, 08-775 4052, 070-492 06 23
kristina.bjornberg@formas.se
Maria Thuveson, Vetenskapsrådet, 08-546 44 193, maria.thuveson@vr.se
Gunnar Sandberg, Programme Manager, Health Division, VINNOVA, 08-454 6445
Gunnar.Sandberg@VINNOVA.se

– Kan vi bidra till ökad fysisk aktivitet och god hälsa är det bra för alla parter, säger H-C Holmberg, forskningschef.

Ett unikt samarbete med Sveriges Olympiska Kommitté och bland annat idrotterna skidor och skidskytte har gjort att Nationellt Vintersportcentrum (NVC) sedan många år har rollen som test- och träningscentrum för många av Sveriges mest namnkunniga och populära idrottare. Det är en roll NVC kommer att fortsätta ha inför kommande vinter-OS i Sochi 2014. Där kommer även ett omfattande forskningsprogram att ingå.

Nu öppnar dock NVC även för andra verksamheter. Många grupper har gjort förfrågningar om att göra tester vid centret i Östersund. Det handlar om allt från nationellt framgångsrika idrottare till motionärer som är intresserade av att testa sig för att kunna effektivisera sin träning.
– Vi har tagit till oss av detta och under våren har vi därför jobbat en del med att ta fram ett antal anpassade testpaket som kan tillgodose olika individers och gruppers behov, säger H-C Holmberg, professor i idrottsvetenskap och forskningschef vid NVC.

Under våren har NVC inlett den nya verksamheten i mindre skala. Responsen och intresset har varit stort. Ett antal företag har också visat intresse för NVC som resurs för den satsning på tränings- och hälsoturism som är under utveckling i regionen. I linje med detta ligger bland annat den uppmärksammade studie som NVC genomförde hösten 2010 där medelålders män med hjälp av långa promenader och reducerat kostintag fick mycket positiva resultat i form av bland annat minskad kroppsvikt.

– För NVC är det en spännande utveckling vi står inför och kan forskningscentrat bidra med insatser som stimulerar fysisk aktivitet och god hälsa, är det bra för alla parter, säger H-C Holmberg.

Frågor kan ställas till:
Sture Espwall, tel. 070-657 50 23
Hans-Christer Holmberg, tel. 070-405 89 60

– Det är häftiga resultat som man kan gå och grunna på en stund. De visar hur viktigt det är med demokrati i skolan, säger Håkan Stattin.

Han beskriver en demokratisk skola, som en skola där elever känner sig värdefulla och respekterade. De blir lyssnade till, kan påverka och känner att de vuxna vill deras bästa.

Sju skolor under fyra år
Forskarna har utifrån detta undersökt sju skolor i Örebro, varav Vivallaskolan var en av skolorna som deltog, under fyra års tid. De har jämfört skolor i mer privilegierade områden med skolor i utsatta områden. Elever har fått svara på frågor kring trygghet, inflytande, lärarrelationer, hot och mobbing för att man ska få reda på hur de trivs i skolan.

Resultaten visar att ungdomar i utsatta områden är mer positiva till skolan och att de upplever skolan som mer demokratisk än sin jämnåriga i privilegierade områden. Ungdomar i utsatta områden känner sig mer tillfreds och har bättre relationer till sina lärare. De längtar oftare till skolan under helger och lov.

– Det är oerhört intressanta resultat och ett nytt sätt att tänka. Det går emot all tidigare forskning, som säger att problemen i bostadsområdet ”läcker in” i skolorna eftersom det är samma ungdomar. Att de överför sina dåliga erfarenheter från bostadsområdet och hemmet till skolan, säger Håkan Stattin.

Presterar bättre när de trivs
– Men vår forskning visar att eftersom de bemöts på ett helt annat sätt så överför de inte de negativa känslorna till skolan. Det blir istället tvärtom – eleverna uppfattar skolan som ännu bättre i och med att de har låga förväntningar. Skolan blir en trygg punkt i tillvaron, där de trivs och känner sig respekterade.

– Ungdomar som trivs i skolan presterar bättre än de som inte trivs. Därför är demokrati i skolan en oerhört viktigt fråga, avslutar Håkan Stattin.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Håkan Stattin: 019-303364, 070-6653364, hakan.stattin@oru.se