Genom att studera situationer där styrelsemedlemmar i ett visst bolag även är verksamma som VD:ar i andra bolag där VD:n från det första bolaget sitter i styrelsen har Joakim Bång funnit starka indikationer på att ersättningsbeslut i amerikanska börsbolag starkt påverkas av styrelsens personliga relationer till VD:n.
Uppskattningsvis 27 procent av löneförändringar i det första bolaget återgälldas i det andra bolaget. Effekten kan i större bolag vara i storleksordningen en miljon dollar.
– Personliga relationer är en aspekt som man traditionellt inte har betonat inom den akademiska forskningen och som visar på vikten av att tygla såväl VD:ns som styrelsens beteende med goda bolagsstyrningssystem, säger Joakim Bång, doktor vid Handelshögskolan i Stockholm.
Också de andra två kapitlen i Joakim Bångs avhandling utreder personliga relationer och påverkan på ekonomiskt beteende.
I kapitel två dokumenteras hur fysiskt attraktiva bostadsmäklare kan ta ut en avsevärd premie vid försäljningar av bostäder i Australien. Den ekonomiska effekten är markant och grundar sig i så kallade halo effects, genom vilka omdömen om mäklarna utvidgas till de fastigheter de säljer.
I det tredje och sista kapitlet utvärderas lagstiftning som begränsar insynspersoners möjligheter att handla innan vinstrapporteringar. Joakim Bång finner indikationer på att insynspersonerna anpassar sig till lagen genom att utnyttja sin information till att handla i konkurrerande bolag.
För mer information, vänligen kontakta:
Carina Aspenberg, Kommunikationsdirektör, tel: 0703-969 014
Joakim Bång, doktor, tel: 0721-98 17 44
Stockholm School of Economics . Sveavägen 65 . Box 6501. SE-113 83 Stockholm . Sweden . Phone +46 8 736 90 00 . www.hhs.se
Sedan början av 1990-talet har medborgarskapets villkor stått högt på agendan i Västvärlden. Numera tillämpar nästa alla länder i EU och OECD någon typ av tester och kurser för blivande medborgare. Ett av få undantag är Sverige där tal om medborgarskapets betydelse i allmänhet och tester i synnerhet bemöts med stor skepsis och förknippas med nationalism. Denna koppling har förskonat Sverige från repressiva åtgärder av det slag som tagits i bruk i Danmark och Nederländerna. Men det har också förhindrat en diskussion om medborgarskapets positiva, emanciperande potential.
I Vägar till medborgarskap granskas centrala frågor i 2000-talets debatter om medborgarskap i förhållande till nationalitet, integration, politiskt deltagande, arbete, skola, främlingsfientlighet och värdegrund. En djupdykning i samtidssverige och svensk politik kombineras med internationella utblickar och jämförelser.
Författarna argumenterar för att medborgarskapet är ett viktigt men försummat och ofta missförstått begrepp i svensk offentlighet. Debatten om medborgarskap polariseras mellan dem som lämnar walk-over och dem som ägnar sig åt ensidig svenskhetsvurm. Detta om något vittnar om behovet av en mer nyanserad och öppen diskussion om det svenska medborgarskapet.
Vägarna till medborgarskap är många, långa och ofta krokiga. Antologin Vägar till medborgarskap förklarar medborgarskapets betydelse för hur olikheter hanteras i moderna, pluralistiska samhällen.
Redaktörer
Pieter Bevelander pieter.bevelander@mah.se 0722 – 408845
Christian Fernández christian.fernandez@mah.se 0736 – 004414
Anders Hellström anders.hellstrom@mah.se 0704 – 269465
Arkiv förlag arkiv@arkiv.nu 046-133920
I avhandlingen ”Biologiämnets texter. Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass” konstaterar Pia Nygård Larsson att flerspråkiga eleverna sällan får VG och MVG; betyg nästan helt förbehållna svenska flickor. Hennes forskning visar också att med de nya ämnesplanerna i biologi riskerar klyftan mellan eleverna att öka ytterligare.
Pia Nygård Larsson har själv en diger lärarbakgrund. Hon har undervisat i dels svenska, dels svenska som andra språk samt varit lärare för så väl ungdomar i gymnasieskolan som för vuxna.
I avhandlingen har hon undersökt texter och språkbruk i ämnet biologi A i en naturvetarklass på gymnasieskolan. En klass där enbart hälften av eleverna hade svenska som modersmål. Hon har frågat sig vad det är för språk som lärobok, lärare och elever använder när de beskriver, förklarar, analyserar och utvecklar sina kunskaper i biologi.
Undersökningen bestod av två delar. Den ena gick ut på att undersöka elevernas egna producerade texter. Där kan man, enligt avhandlingen, konstatera att det ställs markant högre språkliga krav för VG och MVG – en nivå dit de flerspråkiga eleverna sällan når Pia Nygård Larsson har också tittat på de nya ämnesplanerna i biologi för gymnasieskolan från och med hösten 2011 och upptäckt att de språkliga kraven ökar. Det betyder att det kommer bli än svårare för de flerspråkiga eleverna om de inte får rejäl språklig stöttning och om inte eleverna ges många tillfällen till egen språkproduktion i klassrummet.
– Därför menar jag att det blir än viktigare att ämneslärare och språklärare arbetar tillsammans.
Avhandlingen undersöker även biologiböckernas olika sätt att kommunicera och hur betydelsefull lärarens tolkning av bilder och språk är för inlärningsprocessen.
– Min analys visar att läroboken består av många olika slags texter och bilder, med olika språkliga drag och svårighetsgrad. Ett kapitel kan vara beskrivande, ett annat förklarande, ett tredje argumenterande e t c vilket ställer krav på lärare och elever, hävdar Pia Nygård Larsson.
Undersökningen visar också att eleverna får mycket stöd bl.a. genom att läraren tar tillvara det rika bildflödet i boken men också att hon i sina egna förklaringar använder bilder. Läraren tolkar alltså ofta vad som kan vara svåråtkomligt i boken, vilket Pia Nygård Larsson menar är en potential för lärandet.
– Jag ser också att läraren växlar fram och tillbaka mellan ett vardagligt språk och ett mer akademiskt och denna rörlighet
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
pia.nygard-larsson@mah.se, 040-6658211 alternativt Magnus Sjöholm 0707 – 89 0714
– För att förhindra liknande händelser i framtider gäller det att rätta till systemfelen innan de ställer till med några fler olyckor. Det kan handla om att bättra på bristfälliga rutiner eller skapa tydligare arbetsfördelning, säger Sven Ternov, nybliven doktor i Ergonomi och Aerosolteknologi vid Lunds Tekniska Högskola.
Han tillägger att den verkligt stora utmaningen är att komma åt organisationens latenta fel. Det vill säga risker som ännu inte lett till några olyckor och som därför kan vara svåra att få syn på.
För att upptäcka och korrigera dessa risker är inte toppstyrning någon framgångsväg, hävdar Sven Ternov. Tvärtom är det bättre om personalen själv istället blir delägare i analys och uppföljning av säkerhetsarbetet.
Under åtta månader lät han de anställda på flygledningscentralen Malmö-Sturup vara extra uppmärksamma på fenomen som skulle kunna leda till problem. Efteråt föreslog de tillsammans med Sven Ternov flera säkerhetshöjande åtgärder, varav flera har genomförts.
– Medarbetare ”på golvet” visade sig ha väldigt god känsla för risker i systemet och, efter lämplig utbildning, god förmåga att analysera dessa. Förmodligen gäller detta också för sjukvård, men det har vi inte undersökt, säger han.
Trots potentialen är det ganska ovanligt att arbetsgivare tillvaratar medarbetarnas erfarenheter för att öka säkerheten.
– Egentligen borde det vara ganska självklart, de jobbar ju mitt i smeten, men ändå gör man det inte, säger Sven Ternov.
För mer information, kontakta Sven Ternov, 046-80762, 0708-161652 sven.ternov@mailbox.swipnet.se Läs hans egen populärvetenskapliga sammanfattning här: http://www.lu.se/o.o.i.s?id=12588&postid=1963814
Enskilda mänskliga celler är små, bara en eller två hundradels millimeter breda. Det gör att det krävs speciell mätutrustning för att kunna urskilja olika delar inuti cellen. Vanligtvis används ett mikroskop som förstorar cellen och visar dess konturer, men ett mikroskop ger ingen information om de kemiska molekyler som finns i cellen och på dess yta.
– Den nya provhållaren laddas med celler i en lösning, sedan fryser vi snabbt ner provet till minus 196°C. Den snabba nedfrysningen gör att man får en ögonblicksbild av var de olika kemiska molekylerna befann sig i cellen vid tidpunkten för nedfrysning. Med den här tekniken kan man skapa bilder där man inte bara ser cellens konturer utan även vilka molekyler som finns och var de befinner sig i cellen, säger Ingela Lanekoff, institutionen för kemi vid Göteborgs universitet som varit med att utveckla den nya metoden.
Varför vill man då veta vilka kemiska molekyler som finns var i en cell? Jo, för att cellen är den minsta levande komponent som finns och de kemiska processer som sker där har stor betydelse för hur cellen fungerar i vår kropp. Vår hjärna har till exempel särskilda celler som kan kommunicera med varandra genom kemiska signaler. Denna livsnödvändiga kommunikation har visat sig vara beroende av de kemiska molekyler som finns i cellens membran.
Genom att avbilda de kemiska molekylerna i en enskild cells membran kan man mäta förändringar. Ingela Lanekoffs resultat visar, tillsammans med tidigare resultat, att kommunikationshastigheten hos de studerade cellerna påverkas av att mängden av en viss molekyl i membranet förändras med knappt en procent. Det antyder att kommunikationen mellan celler i hjärnan är starkt beroende av den kemiska sammansättningen i den enskilda cellens membran, vilket kan vara en del i pusslet för att förstå mekanismerna bakom hur vi lär oss och hur vi minns.
Avhandlingen Analysis of phospholipids in cellular membranes with LC and imaging mass spectrometry försvarades framgångsrikt på en disputation vid Göteborgs universitet. Handledare: Andrew Ewing samt Roger Karlsson.
Länk till avhandlingen: hdl.handle.net/2077/25279
I avhandlingen beskrivs också en ny metod för hur särskilda kemiska molekyler i kombination med speciell mätutrustning används för att hitta bakterier som lever på havsbotten. De eftersökta bakterierna är viktiga för naturen eftersom de motverkar både döda havsbottnar och övergödning i havet. Metoden gör det möjligt att följa på vilket djup och var på havsbotten dessa bakterier lever.
Kontaktinformation
KONTAKT:
Ingela Lanekoff, institutionen för kemi vid Göteborgs universitet
0704- 81 32 04
lanekoff@chem.gu.se
Bildtext: Ingela Lanekoff använder den nya metoden att frysa ner cellprover för avbildning.
– Endast fantasin sätter gränser för vad diagnosverktyget kan användas till. Cancer, folksjukdomar som diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar samt sjukdomar där det finns tecken i blodet på till exempel inflammation, det är bara några potentiella användningsområden, säger Nima Jokilaakso, som forskar inom molekylär bioteknologi på KTH.
Projektet går under namnet Electronic Biomolecule Sensor, eller Elektronisk Biomolekylsensor på ren svenska, och bygger på nanotrådsteknik. Tunna trådar av kisel på ett chip utgör sensorn som efter så kallad selektiv funktionalisering kan detektera ett antal olika sjukdomstillstånd.
– Man behöver inte tillsätta något ytterligare, tekniken kan direkt avslöja sjukdomsmarkörer i blodet. Inga andra så kallade inmärkningsreagenser behövs, vilket är fallet med andra tekniker. Du får svar direkt, det tar enbart några minuter, säger Nima Jokilaakso.
Själv har han hittills forskat i cirka 2½ år, och hoppas bli klar inom kort. Förutom ett mycket brett tillämpningsområde har tekniken ytterligare en fördel.
– Utrustningen som används är förhållandevis billig i relation till andra, liknande utrustningar, i synnerhet när man skalar upp tillverkning, säger Nima Jokilaakso.
För att ytterligare utöka antalet sjukdomar som kan diagnostiseras med tekniken gäller det att hitta det unika som identifierar sjukdomen. Det är det som kallas för biomarkör.
– Faktum är att jag vill komma i kontakt med andra forskare och företag för att se vad de har för behov och därigenom ytterligare kunna vidga användningsområdet, säger Nima Jokilaakso.
När det gäller sjukhus och patienter som skulle kunna vara intresserade av tekniken redogör Nima Jokilaakso för flera alternativ.
– De som redan är sjuka och kanske inte vill eller kan åka till sjukhus regelbundet. Eller patienter som bor långt bort från en klinik. De skulle kunna använda verktyget för prognostik, för att monitorera sjukdomen och se hur den utvecklas. På så sätt kan patienten ta över ägandeskapet för sjukdomen och behandlingen, säger Nima Jokilaakso.
Han tillägger att han för närvarande håller på att förädla tekniken ytterligare. Forskningen i sig själv har ett egenvärde men nyttan utav forskningen kommer först vid praktisk tillämpning. Därför arbetar han vidare med tekniken för att den ska kunna komma till användning.
– Just nu tittar jag på att använda ett multifunktionellt chip. Då kan flera biomarkörer diagnostiseras på en och samma gång, kanske även för flera sjukdomar på samma chip, säger Nima Jokilaakso.
För mer information, kontakta Nima Jokilaakso på 08 – 55 37 83 80 eller joki@biotech.kth.se
Fördelningen mellan olika humlearter har förändrats kraftigt i svenska odlingar av rödklöverfrö under de senaste 70 åren. Parallellt med denna förändring har skördarna av rödklöverfrö minskat och det har blivit betydligt större skördeskillnader mellan åren. Idag står två humlearter för merparten av pollineringen i rödklöver, och detta tycks alltså främst ha försämrat odlingssäkerheten. Det visar ny forskning från SLU och Lunds universitet.
– Det är oroande att se att tidigare vanliga humlearter blivit ovanliga, eller till och med rödlistade, säger Riccardo Bommarco, huvudförfattare till den vetenskapliga artikeln. Och det är möjligt att så här kraftiga förskjutningar i humlefaunan föregår utdöenden. När vi bevarar arter och förvaltar ekosystemtjänster såsom grödpollinering, verkar det vara viktigt att inte bara främja artrikedom – vi behöver också en jämn fördelning mellan olika arter som förser oss med ekosystemtjänster.
Under 1940- och 1960-talen gjordes omfattande undersökningar av pollinering och frösättning i rödklöver, som är en viktig fodergröda. Rödklöver är helt beroende av insektspollinering för att sätta frö, och viktigast är humlorna. Riccardo Bommarco och hans kollegor har nu jämfört de detaljerade humleinventeringar som gjordes i rödklöverfält under 1940- och 1960-talen med nya inventeringar i 44 svenska rödklöverfält under åren 2008 till 2010.
Resultaten visar att två arter, jordhumlan (Bombus terrestris) och stenhumlan (B. lapidarius), som tillsammans stod för 40 procent av humlorna på 1940-talet, idag fullständigt dominerar i rödklöverfälten med 89 procent av individerna. Två andra arter som var vanliga under 1940-talet, trädgårdshumlan (B. hortorum) och åkerhumlan (B. pascuorum), har minskat tiofalt i relativ vanlighet – från omkring 20 procent till 2 procent av de observerade humlorna idag.
Noterbar är också klöverhumlans (B. distinguendus) tillbakagång, från 11 till 0,7 procent. Denna art är för närvarande rödlistad som nära hotad i Sverige.
Forskarna bakom studien är Riccardo Bommarco, Maj Rundlöf och Ola Lundin vid Sveriges lantbruksuniversitet och Henrik G. Smith vid Lunds universitet. Resultaten publicerades i veckan i tidskriften Proceedings of the Royal Society B – Biological Sciences.
Kontakt:
Riccardo Bommarco, institutionen för ekologi, SLU
0730-48 58 78
Riccardo.Bommarco@slu.se
Länkar:
Artikeln
Andra relaterade webbsidor
www.slu.se/ecology/riccardobommarco
www.step-project.net
http://www.artdata.slu.se/Humlor/Index_humlor.htm
— Att jämföra sig med andra är en naturlig funktion som i grunden är bra för människan, det är så man lär sig vad som fungerar och är friskt och vad som inte är det, säger Nina Korevela.
De senaste åren har Nina Korvela ägnat en stor del av sin tid åt den svartaste av känslor. Med sin studie om avundsjuka på arbetsplatsen vill hon titta närmare på hur mycket ett företag faktiskt kan förlora på grund av avundsjuka anställda som saboterar för varandra istället för att samarbeta.
— Om man kan mäta avundsjuka på en arbetsplats och se hur det försämrar produktiviteten borde det vara intressant för de flesta företag att titta närmare på, menar Nina Korvela.
Till hösten påbörjar Nina Korvela en studie om avundsjuka och kvalitén på relationer mellan två människor.
För mer information
Nina Korvela, doktorand i psykologi vid Institutionen för pedagogik, Högskolan i Borås
Tfn: 033-435 43 12 Mobil: 0727 – 331 330 E-post: nina.korvela@hb.se
———–
Högskolan i Borås bedriver utbildningar inom biblioteks- och informationsvetenskap, ekonomi och informatik, mode och textil, beteendevetenskap och lärarutbildning, teknik samt vårdvetenskap. Campus ligger mitt i city, och vi har 15 000 studenter och 650 anställda.
Högskolan i Borås försöker ständigt minimera gapet mellan teori och praktik. Därför utbildas våra studenter nära arbetslivet. Vi satsar på problembaserad forskning med tydliga professionskopplingar. Våra studenter ska snabbt kunna fungera i yrkeslivet efter avlagd examen. Vi förflyttar akademin ut i professionerna. Och professionerna in i akademin. Under 2010 har Högskolan i Borås fått fyra examensrättigheteratt bedriva forsk arutbildning inom tre områden. Ytterligare en pusselbit har därmed fallit på plats i vår strävan mot att bygga det kompletta professionslärosätet.
— Vår hypotes är att läkare, sjukvårdspersonal och patienterna själva ofta tror att yrsel är ett normalt ålderssymptom, att det helt enkelt ska vara så, säger sjukgymnasten Lena Kollén, som presenterar sina resultat i en doktorsavhandling i medicinsk vetenskap vid Örebro universitet.
Undersökningen visade att 36 procent av 600 undersökta 75-åringar hade yrsel och balansproblem. Många av dem hade en form av yrsel som i dag kan botas enkelt med ett fåtal behandlingar. Så kallad godartad lägesyrsel, med det vardagliga namnet kristallsjuka, orsakas av saltkristaller som lossnat från sin plats i innerörat och stör balanssinnet. Dessa kan dock lätt avlägsnas genom specifika huvudrörelser som kallas för manöverbehandling.
Försämrad livskvalitet
— En stor majoritet hade inte sökt läkare för sin yrsel, men de som faktiskt hade sökt hjälp hade trots detta inte fått denna enkla och effektiva behandling.
Studier visar att äldre människor med yrsel har försämrad livskvalitet, och upplever yrseln som ett hinder i vardagslivet. Risken att ramla och drabbas av frakturer är dubbelt så hög för denna grupp.
— Det finns alltså många skäl till att problem med yrsel hos äldre människor alltid borde bli noggrant utrett, vilket tyvärr ofta inte är fallet i dag. Då skulle man lätt kunna undvika onödigt lidande.
Drabbar inte bara äldre
Yrsel drabbar dock inte bara äldre, och det kan finnas en rad olika orsaker bakom problemen. Lena Kollén har även undersökt en annan vanlig yrselsjukdom, akut unilateralt vestibulärt bortfall (AUVL), balansnervsinflammation, som innebär en plötslig balansstörning på ena sidan, med kraftig akut yrsel, kräkningar, ångest och oro . Studien visar att tidig och intensiv rehabilitering med aktiv balansträning leder till tillfrisknande för de allra flesta patienter.
Lena Kollén är sjukgymnast sedan tjugo år tillbaka, och i dag arbetar hon på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, vid Öron-, näs och hals-mottagningen och Neurologiska kliniken.
För mer information, kontakta Lena Kollén, lena.kollen@vgregion.se eller 0734-34 39 09.
Svensk och internationell bilindustri kommer att gynnas av en ny simuleringsmodell för att kunna lokalisera störande ljud i bilar. Modellen har utvecklats inom Luleå tekniska universitets kompetenscenter CASTT som genomför forskning i nära samarbete med biltestindustrin i Norrbotten.
— Den gör att biltillverkare redan i designfasen kan uppskatta om och var icke önskvärda ljud mellan olika tätningsplan kan förekomma i sina nya kommande bilmodeller. Genom denna kunskap kan till exempel testfasen av fordonen förfinas och fokuseras på rätt områden så att framtida problem kan undvikas, säger Matti Rantatalo, forskare vid Luleå tekniska universitet som utvecklat modellen inom CASTT (Centre for Automotive Systems Technologies and Testing).
Modellen vilar på forskning som Matti Rantatalo har utvecklat inom ramen för sina doktorandstudier med inriktning mot gnissel och andra slags oljud i bilar i kallt klimat.
Utgångspunkten är de krav som ställs på förmågan att täta samt isolera både de invändiga och utvändiga miljöerna från värme, kyla, ljud, smuts etc. Gummitätningarna skall m a o kunna isolera och samtidigt skapa en mjuk kontakt mellan dörr och karm. Men om det handlar om komplicerade designer och former på bilar kan effekten bli att tätningen inte sitter fast mot bilen utan börjar glida på ett ofördelaktigt sätt mot t ex en dörr.
— När tätningar glider längs en metallyta under fel förutsättningar får man olika typer av ljud som gnissel och knarr, säger Matti Rantatalo.
Han har dels studerat hur ljuden kan identifieras och hur de kan simuleras. För att klara identifieringen fick man, som ett sidospår i hans forskning inom CASTT, bygga en testbana. Den byggdes upp av testindustrin i norra Sverige för att på konstgjord väg få bilarna att skramla vid olika frekvenser under en och samma testrunda. Biltillverkarna var intresserade av en sådan lösning för att ta reda på om det börjar gnissla eller knarra innan man börjar producera bilen.
— Det går givetvis att få ner kostnaderna väsentligt om man kan förutse problem i ett så tidigt skede, säger Matti Rantatalo.
Matti Rantatalo’s arbete gick till största delen ut på att bygga datorbaserade modeller av gummitätningar och i simuleringar analysera hur knarrande ljud kan skapas när en bildörr tillåts glida längs en tätning. ”Stick Slip” kallas fenomenet som gör att ljud skapas t ex om en dörr rör sig för mycket jämfört med tätningen.
— Det är ungefär som att spänna en pilbåge och släppa. När tätningen släpper från dörren slungas den snabbt tillbaka, vilket skapar en ljudpuls och det är den som låter, säger han.
Planer finns på att applicera forskningsresultatet i framtida forskningsprojekt för tester av vinterdäck där dess väggrepp skall uppskattas och klassificeras.
Läs- och skrivsvårigheten dyslexi är till stor del ärftlig och har kopplats till en rad gener, men funktionen hos dessa är till stor del okänd. De nya forskningsresultaten från Karolinska Institutet och Helsingfors Universitet visar nu att en av generna, DCDC2, är involverad i reglering av funktionen hos så kallade cilier i hjärnans nervceller.
– Upptäckten ger en ny möjlig neurobiologisk förklaringsmekanism till dyslexi, säger professor Juha Kere som har lett studien tillsammans med professor Eero Castrén vid Helsingfors Universitet.
Cilier är utskott som finns på de flesta celler. Deras funktion har länge varit okänd, men forskning har visat att cellerna använder dem för att kommunicera sinsemellan och att de spelar en central roll under utvecklingen av kroppens organ.
Fynden knyter an till tidigare forskning i möss som har visat att DCDC2 och två andra dyslexigener är viktiga för så kallad cellvandring, en process där nervceller förflyttas till rätt plats i hjärnan under den embryonala utvecklingen.
– Cilierna är viktiga beståndsdelar i det maskineri som styr cellvandringen. Exakt vilken roll de spelar och hur detta skulle kunna resultera i dyslexi är intressanta frågor som kommer att studeras i fortsatt forskning, menar Juha Kere.
De nya rönen, som presenteras i tidskriften PLos ONE, bygger på studier i möss och visar att DCDC2 styr ciliernas längd och aktiverar två olika signalsystem i cellen, beroende på om genaktiviteten är hög eller låg. När den mänskliga varianten av genen överfördes till nervceller i rundmasken C.elegans gav den upphov till ovanliga nervutskott enbart i cilierade celler.
Problem med ciliernas funktion i olika organ har kopplats till en lång rad sjukdomar, från sällsynta genetiska sjukdomar som polycystisk njursjukdom och Kartageners syndrom till diabetes, fetma och schizofreni.
Publikation: ”Increased expression of the dyslexia candidate gene DCDC2 affects length and signaling of primary cilia in neurons”, Satu Massinen, Marie Estelle Hokkanen, Hans Matsson, Kristiina Tammimies, Isabel Tapia-Páez, Vanina Dahlström Heuser, Juha Kuja-Panula, Jan Burghoorn, Kristian E. Jeppsson, Peter Swoboda, Myriam Peyrard-Janvid, Rune Toftgård, Eero Castrén, Juha Kere, PLoS ONE 16 June 2011; 6(6): e20580.doi:10.1371/journal.pone.0020580.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Professor Juha Kere
Institutionen för Biovetenskaper och Näringslära
Tel: 073 421 35 50
E-post: Juha.Kere@ki.se
För ungefär hundra år sedan upptäckte man att vitt skilda saker är fördelade på till synes samma orättvisa sätt: rikedomar mellan människor, storlekar på städer, fördelningen av efternamn på innevånare, hur ofta ord förekommer i en text och så vidare. Det som var mest förvånande var att den fördelning som beskriver dessa fenomen är kollosalt sned och helt annorlunda än den vanliga normalfördelningen som till exempel beskriver hur många personer som har en viss längd. Snedheten består i att ett fåtal personer är ofantligt rika, vissa städer är mycket större än alla andra, väldigt många mänskor heter Smith i USA, ordet ”the” i engelskan förkommer mycket oftare än nästan alla andra ord.
Det har gjorts många försök det gångna hundra åren för att förstå vad som ligger bakom. Nu har forskare vid Icelab (tvärvetenskaplig enhet med forskare från institutionerna för ekologi, miljö och geovetenskap; fysik; matematik och matematisk statistik) tagit fram en ny modell.
– Vår utgångspunkt för att förstå detta har varit att om så många helt skilda fenomen uppvisar samma fördelning, så måste förklaringen vara mycket allmän. Det är just detta som är poängen med RGF, säger Petter Minnhagen, en av de tre fysiker som är upphovsmän till modellen.
Mer om studien: En beskrivning av studien finns i Natures Volume 474, Pages 164-165 under rubriken News and Views och har titeln: Complex systems: Unzipping Zipf’s law.
Artikeln är publicerad i tidskriften New Journal of Physics och har titeln: Zipf´s law unzipped. Författare är Seung Ki Baek, Sebastian Bernhardsson och Petter Minnhagen.
För ytterligare information, kontakta gärna: Petter Minnhagen, professor vid institutionen för fysik
Telefon: 090-786 59 40
E-post: petter.minnhagen@physics.umu.se
Rätt balans mellan fettsyror i bröstmjölk gör barn både mer begåvade och ger dem större förmåga till känslomässig inlevelse. Barn som ammas länge gör också bättre ifrån sig i intelligenstest längre fram i livet.
Långa fleromättade fettsyror är viktiga för hjärnans tillväxt, utveckling och funktion. Två fettfamiljer spelar särskilt stor roll, omega-3 och omega-6. Nyfödda barn får dessa via bröstmjölk, och bland annat WHO har konstaterat att bröstmjölk påverkar barns kognitiva utveckling positivt.
Psykolog Ulrika Birberg Thornberg har medverkat i en långtidsstudie som har undersökt både begåvningsnivå och inlevelseförmåga hos barn som ammats. Resultaten redovisas i hennes avhandling i psykologi vid Linköpings universitet.
Fettsyrorna i bröstmjölken analyserades när barnen var nyfödda, samt i deras blod vid en och tre månaders ålder. Vid 6,5 års ålder mättes barnens kognitiva förmågor. Ett huvudresultat i studien är att en längre amningstid ger en signifikant bättre kognitiv utveckling vid denna ålder. Det gäller både total intelligenskvot och verbal. För första gången har också barnens känslomässiga inlevelseförmåga testats, och den visar sig vara markant bättre hos de barn som fick en bra balans på fettsyrorna i modersmjölken.
— Det är framför allt balansen av fettsyror som spelar roll, säger Ulrika Birberg Thornberg.
Hon betonar också att skillnaderna är små på individnivå, men får betydelse på gruppnivå.
— Studien är unik. Men urvalet är litet och därför behövs en större studie, något som vi också förbereder nu.
Hon har också undersökt om barn med neuropsykologiska svårigheter, som ADHD, kan bli hjälpta av tillskott av de viktiga fettsyrorna. I ett dubbelblindtest fick barn med diagnosen ADHD ett tillskott av omega-3 eller placebo under 15 veckor. Skillnaden totalt blev liten. Men i två undergrupper av ADHD-barn var den större och där skulle tillskott av omega-3 kunna spela en positiv roll.
Ulrika Birberg Thornberg disputerade den 7 juni. Avhandlingen heter ”Fats in Mind. Effects of Omega-3 Fatty Acids on Cognition and Behaviour in Childhood”. Telefon till Ulrika Birberg Thornberg 0702-784923.
Optiska förstärkare har en central roll i dagens informationsflöden, som ställer krav på utrustning med ökad kapacitet, högre hastighet och minskade signalförluster. Deras uppgift är att förstärka datasignaler utan att ta vägen över elektriska signaler, och hålla bruset på en låg nivå i förhållande till styrkan på signalen.
– Detta är den ultimata optiska förstärkaren. Den gör det bland annat möjligt att ansluta städer, länder och kontinenter mer effektivt genom att placera förstärkningshubbar med mycket längre intervall. Signalen kan också moduleras effektivare. Dessutom klarar förstärkaren av alla moduleringsformat, den fungerar med traditionella lasersändare och har bredbandsfunktion, vilket gör den kompatibel med många lasrar på olika våglängder.
säger professor Peter Andrekson, som har utvecklat förstärkaren tillsammans med sin forskargrupp inom fiberoptik.
Forskarna har med hjälp av en så kallad fas-känslig fiberoptisk parametrisk förstärkare, PSA, minskat brusfaktorn till 1 dB. I traditionella optiska förstärkare (erbium-dopade fiberförstärkare) ligger nivån på 3 dB som bäst, vilket skapar förluster i renhet. 1dB är den lägsta brusnivå som någonsin rapporterats i en förstärkare som fortfarande har en hög kapacitet. Förstärkaren har en praktisk utformning vilket gör den potentiellt attraktiv i en rad olika tillämpningar – främst inom optiska kommunikationssystem med hög kapacitet.
Gruppen har utnyttjat det faktum att brytningsindex hos glas inte är konstant, utan beroende av ljusintensiteten i fibern. Den nya förstärkaren har 1 dB i brusfaktor, men en teoretisk lägsta nivå på 0 dB. Då läggs inget brus alls på i förstärkningsprocessen. Nästa steg i utvecklingen är applikationer.
– Hela optiska telekombranschen är vår marknad. Men teknologin är generisk och skalbar till andra våglängder som synligt eller infrarött ljus, vilket gör den intressant inom områden som mätteknik och spektroskopi, laserradarteknik och alla applikationer som går ut på att upptäcka mycket svaga nivåer av ljus, till exempel inom rymdkommunikation, säger Peter Andrekson.
Forskningen bedrivs på Chalmers tekniska högskola. Den finansieras av EU-projektet PHASORS och Vetenskapsrådet. I EU-projektet deltar University of Southampton, University College Cork, Atens universitet, Eblana, OFS, OneFive Fotonik och EXFO Sweden AB. Resultaten har publicerats i Nature Photonics.
Artikeln:
Z. Tong, C. Lundström, P. A. Andrekson, C. J. McKinstrie, M. Karlsson, D. J. Blessing, E. Tipsuwannakul, B. J. Puttnam, H. Toda, and L. Grüner-Nielsen, Towards Ultra-Sensitive Optical Links Enabled by Low-Noise Phase-Sensitive Amplifiers [Ref 1], Nature Photonics, doi:10.1038/nphoton.2011.79
För ytterligare information, kontakta:
Prof. Peter Andrekson, 031-772 16 06, peter.andrekson@chalmers.se
Chalmers i Göteborg forskar och utbildar inom teknik, naturvetenskap och arkitektur, med en hållbar framtid som allomfattande vision. Chalmers är känt för sin effektiva innovationsmiljö och har åtta styrkeområden av internationell dignitet – Energi, Informations- och kommunikationsteknologi, Livsvetenskaper, Materialvetenskap, Nanovetenskap och nanoteknologi, Produktion, Samhällsbyggnad och Transport.
Jörgen Sjögren har utvecklat en teori om hur begrepp bildas i matematik, inspirerad av Aristoteles grundtanke att matematiska begrepp är abstraktioner som saknar en självständig existens.
I sin forskning har han använt sig av den tyske filosofen och logikern Rudolf Carnaps (1891-1970) idé att man i vetenskapliga eller matematiska sammanhang ofta har vaga begrepp som behöver ersättas med mer precisa begrepp inom en teori. Denna process av alltmer förfinade abstraktioner kallas explikation.
Jörgen Sjögren exemplifierar med åtskilliga begrepp från både matematik och naturvetenskap, som till exempel funktion, naturligt tal, mängd, beräkningsbarhet, gravitation, hastighet och art.
Till exempel visar han hur funktionsbegreppet har utvecklats från ett geometriskt (kurvor) i slutet av 1600-talet, via ett algebraiskt (algebraiska uttryck) till det moderna, mängdteoretiska funktionsbegreppet i slutet av 1800-talet, där en funktion är en typ av hopparning av element. Begreppet har på så sätt blivit alltmer abstrakt för att kunna hantera olika typer av matematiska frågeställningar, men har samtidigt ett konkret ursprung i exempelvis hur något påverkar (orsakar) något annat.
– En av mina slutsatser är att välutvecklade matematiska begrepp bara verkar kunna explikeras på ett och endast ett sätt, de är robusta, medan begrepp inom naturvetenskap inte verkar vara bestämda på detta sätt. De är teoriberoende på ett helt annat sätt än matematiska begrepp, säger Jörgen Sjögren.
Utifrån sin idé om begreppsbildning har han analyserat några matematikfilosofiska frågeställningar. Bland annat det argument som normalt uppfattas som det starkaste för matematisk realism, alltså att matematiken är något som redan finns.
Argumentet utgår från att matematik är nödvändig för våra bästa vetenskapliga teorier om verkligheten, och grundar sig på inslag i den amerikanske filosofen och logikerna Quines (1908-2000) filosofi, som holism (tanken att helheten är något mer än summan av sina delar), naturalism samt hans kriterium för existensen av objekt.
– Jag har identifierat holism som den svagaste delen i argumentet, eftersom det utnyttjar en felaktig föreställning om i vilket avseende en matematisk teori testas tillsammans med en vetenskaplig teori, säger Jörgen Sjögren.
Avhandlingen består av tre, delvis överlappande, delar. De handlar om ”Begreppsbildning i matematik”, ”Att mäta kraften hos en aritmetisk teori” och ”Några tillämpningar”.
Kontaktinformation
En längre sammanfattning av avhandlingen (pdf)
Mer information:
Jörgen Sjögren, telefon: 0500-44 86 03, e-post: jorgen.sjogren@his.se
Avhandlingens titel: Concept Formation in Mathematics
Avhandlingen är framgångsrikt försvarad.
Författarens hemsida: www.his.se/sjos
Avhandlingen kan beställas från Göteborgs universitetsbibliotek (189 kr): acta@ub.gu.se
Den finns även digitalt publicerat på: http://hdl.handle.net/2077/25299
På så sätt kunde forskarna spåra varseblivning av kroppen som ens egen till grupper av nervceller som integrerar information från olika sinnessystem (syn, beröring, ledkänsla) till specifika delar av framloben och hjässloben. Dessa nervceller sammanställer sedan de olika sinnesintrycken från kroppens alla delar till en enhetlig uppfattning om den egna kroppen. Forskarna menar att den nya kunskapen kan ha både medicinsk och industriell betydelse.
Tidigare studier har visar att integrationen i hjärnan av visuell, taktil och proprioseptiv (upplevelsen av kroppsdelarnas position i förhållande till varandra) information är en förutsättning för att vi ska kunna uppleva enskilda kroppsdelar som våra egna. Men hur det går till när upplevelsen av egna kroppsdelar transformeras till en mer enhetlig känsla av att ha en hel kropp har tidigare varit okänt.
– När man ser ner på sin kropp upplever man den normal omedelbart som sin egen. Man upplever också att den är en enhet och inte exempelvis en samling osammanhängande kroppsdelar. Vår forskning är den första någonsin som försöker svara på frågan hur detta går till, hur människan kan uppleva sig ha en egen kropp, säger Valeria Petkova, en av forskarna bakom studien.
I den nu aktuella studien deltog försökspersonerna, totalt 70 personer, i ett experiment som skapar illusionen av att man byter kropp med en skyltdocka. Deltagarna kunde med hjälp av vanlig videoteknik se hur försöksledaren rörde vid skyltdockans kropp ur skyltdockans perspektiv samtidigt som någon rörde vid dem själva på samma ställe utan att de kunde se detta. Under tiden som detta skedde avbildades försökspersonernas hjärnaktivitet med fMRI (functional magnetic resonance imaging). Forskarna kunde då se en tydlig koppling mellan upplevelsen av att ha en hel, egen kropp och aktivitet i specifika hjärnbarksområden i framloben och hjässloben, områden som integrerar syn och känsel.
Aktiviteten i dessa så kallande ”multisensoriska” områden var starkare när den stimulerade kroppsdelen satt ihop med en kropp än när den inte gjorde det, fast bara när kroppen upplevdes som försökspersonens egen. Något som i sin tur ger belägg för att sammanhållningen mellan kroppsdelar påverkas av känslan av ägandeskap av enskilda delar.
– Våra resultat talar för att integreringen av visuell, taktil och proprioseptiv information från olika kroppsdelar utgör en basal neurofysiologisk mekanism som ligger till grund för känslan av att ha en hel kropp. Kunskapen om denna mekanism i den friska hjärnan kan bidra till att förbättra diagnostik och behandlingsstrategier när det gäller störd kroppslig självperception, liksom möjligheter att utveckla exempelvis bättre proteser för förlorade eller förlamade kroppsdelar, säger docent Henrik Ehrsson, forskningsledare.
Valeria Petkova och Henrik Ehrsson är båda verksamma vid Institutionen för neurovetenskap.
Publikation: “From part to whole body ownership in the multisensory brain”, Valeria I. Petkova, Malin Björnsdotter, Giovanni Gentile, Tomas Jonsson, Tie-Qiang Li, H. Henrik Ehrsson, Current Biology, Volume 21; Issue 13, online 16 June 2011.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta
Valeria Petkova, med dr
Tel: 08 5248 7989
E-post: valeria.petkova@ki.se
Henrik Ehrsson, docent
Tel: 08 524 87 231
E-post: Henrik.Ehrsson@ki.se