Fredrik Hansson ville undersöka vilka idéer och utgångspunkter som finns om språk och språkutveckling för gymnasielever i ämnet svenska.” Varför vi gör som vi gör i skolan?” Under en termin följde han svenskundervisningen i två klasser i gymnasiets årskurs ett – samhällsvetare och tekniker – och slutsatsen när det gäller den språkliga delen är att målen framstår som diffusa och oklara. Elever, styrdokument, skolledning, lärare och litteratur. Alla uttrycker de olika idéer och tankar om språkutveckling men dessa olikheter kommer aldrig upp till ytan, problematiseras inte, enligt Fredrik Hansson.

Språkutveckling som kärriärmöjlighet
– Eleverna ser utvecklingen i sitt språk som en karriärmöjlighet, som ett sätt att tala till en chef i ett lönesamtal, att kunna behärska språket som en vuxen. Språket blir ett personligt karriärprojekt. Man studerar inte för allmänbildningen skull, för att det är lustfyllt eller för att växa som människa, säger Fredrik Hansson.

Fredrik Hansson efterfrågar mer reflektion i skolan. Detta, menar han, stämmer väl överens med de principer om skola och utbildning som dominerar den aktuella skolpolitiken. Problemet är att det rimmar sämre med den syn som framhålls av styrdokument och skolan: att språket är viktigt för att kunna fungera i ett demokratiskt samhälle och för medborgarperspektivet.
Detta problematiseras inte i kursplanerna, och Fredrik Hansson talar om en ”osynlig pedagogik” med underförstådda bedömningskriterier och ungdomar som lär sig genom att öva och öva, inte genom att förstå och se vidare perspektiv.

Var ska man sätta punkt för skolans ambitioner. Ska svenskundervisningen ge upp tankarna på ett slags medborgarperspektiv och låta det vara ett privat projekt, frågar han sig.

– Det har funnits en tanke om att skolan ska utveckla en form av medborgarkompetens som t ex främjar ett kritiskt tänkande. Nu finns en generell trend där skolan går från ett ”public good” till ett ”private good”, som stämmer väl överens med en allmänt ökande individcentrering.

Hur vill du att din avhandling ska användas?
– Jag hoppas att yrkesverksamma lärare ska få en överblick och känna sin del i ett sammanhang. Att de ser att de är en del av ett mönster och reflekterar över sin egen position.

Fredrik Hansson lägger fram sin avhandling ”På jakt efter språk. Om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne” fredagen den 29 april kl 10.15,
Lärarutbildningen vid Malmö högskola.

Text: Magnus Jando

Kontaktinformation
Magnus Jando, Informatör vid Lärarutbildningen på Malmö högskola: 0709-655372

Fredrik Hannson: fredrik.hansson@mah.se

Nitrifikation är en del av kvävets kretslopp i marken. Då omvandlas ammonium till nitrit och därefter till nitrat. Processen accelereras i jordbruksmark och resulterar i kväveförluster t.ex. i form av nitratutlakning, vilket kan leda till övergödning av omgivande vattendrag.

Man har sedan slutet av 1800-talet vetat att det finns nitrifierande bakterier, medan de nitrifierande arkeérna upptäcktes för bara några år sedan. Arkeér räknades tidigare in i organismgruppen bakterier, men är nu en av de tre domänerna i ”livets träd” som används för att klassificera organismer. De finns överallt där man kan hitta bakterier och även i andra, mer extrema miljöer, t.ex. heta källor. Många studier har nu rapporterat att det verkar finnas fler nitrifierande arkeér än bakterier i de flesta jordar.

Mikrobiolog Ella Wessén har i sitt doktorsarbete vid SLU undersökt nitrifierande mikrobsamhällens sammansättning, antal och aktivitet i olika fältstudier. Hon kunde visa att det oftast fanns fler arkeér än bakterier i de undersökta markekosystemen, och att de nitrifierande arkéerna troligen är orsak till att nitrat lakas ut från åkermark. I en skogsbevuxen torvjord hittade hon dock ett större antal nitrifierande bakterier än arkeér, vilket tyder på att bakterierna kan vara viktiga i den typen av markekosystem.
– Resultat från ett femtio år gammalt gödslingsförsök på åkermark visar också att torvtillsats skapar en miljö som är fördelaktig för bakterierna men ofördelaktig för arkeérna, berättar Ella Wessén.

Markparametrar, som t.ex. pH, kolhalt och kvävehalt, påverkar förekomsten av de två nitrifierande grupperna på olika sätt. Det kan förklara skillnader i förekomst mellan de undersökta jordarna, och tyder på en nischdifferentiering mellan de nitrifierande bakterierna och arkeérna i mark. Fördelning av de båda grupperna var även olika när den rumsliga variationen studerades över en 44 hektar stor jordbruksmark. Detta är ett första steg till att identifiera de nitrifierande organismernas nischer i fältskala.

– Mina resultat kan i förlängningen få betydelse för att bedöma åtgärder för att minimera kväveläckaget, säger Ella Wessén.

—————————
FM Ella Wessén, institutionen för mikrobiologi, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Niche Differentiation of Ammonia Oxidizing Bacteria and Archaea in Managed Soils”. Disputationen avser filosofie doktorsexamen. 

Tid: fredagen den 15 april 2011, klockan 09.00

Plats: Loftets hörsal, Ultuna, SLU Uppsala

Opponent: Senior Researcher Dr Paul Bodelier, NIOO – Centre for Limnology of theRoyalNetherlandsAcademy of Arts and Sciences, Nieuwersluis, Nederländerna

Mer information
Ella Wessén, 018-67 32 06, ella.wessen@slu.se

Avhandlingen,
Institutionen för mikrobilogi, http://www.slu.se/sv/fakulteter/nl/om-fakulteten/institutioner/institutionen-for-mikrobiologi/

SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.

Kolorektal cancer (cancer i tjock- och ändtarm) är en av de vanligaste cancersjukdomarna i västvärlden, och även i Sverige, där ungefär 6 000 nya fall per år upptäcks. Tumörer från olika individer har olika egenskaper på molekylär nivå. Dessa egenskaper kan undersökas, och eftersom de speglar tumörens biologi kan de användas för att förutsäga prognos och för planering av behandling.

En grupp forskare i Umeå har undersökt ett stort antal kolorektala cancrar som opererats bort från patienter i Västerbotten. Undersökningarna har gällt cancertumörernas molekylära egenskaper. Framför allt har mängden metylering av DNA och mikrosatellitinstabilitet – en egenskap hos tumören som orsakas av försämrad förmåga att korrigera misstag vid celldelningen – studerats.

Forskarna såg att kraftig metylering av tumörens DNA (= metylgrupper, -CH3, sätts till DNA-molekylen) indikerar sämre prognos, framför allt i de fall tumören inte uppvisar mikrosatellitinstabilitet, vilket i sig är en markör för god prognos. Utöver detta visar studierna att mängden immunförsvarsceller av typen T-lymfocyter i och runt tumören är en ännu viktigare indikator på god prognos än mikrosatellitinstabilitet. Den variation av kliniska och molekylära egenskaper som ses i kolorektal cancer tros spegla bakomliggande mekanismer för tumörens uppkomst. Att studera dessa egenskaper bidrar till ökad kunskap om cancer.

Anna Dahlin är doktorand vid Institutionen för medicinsk biovetenskap, patologi.

Fredag 15 april försvarar Anna Dahlin, Institutionen för medicinsk biovetenskap, patologi, sin avhandling med titeln The CpG Island Methylator Phenotype in Colorectal Cancer – Studies on Risk and Prognosis. 

Disputationen äger rum klockan 9.00 i hörsal Betula, byggnad 6M, Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är professor Xiao-Feng Sun, Linköpings universitet. Huvudhandledare: Richard Palmqvist, Institutionen för medicinsk biovetenskap, patologi.

Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se

–        Genomgången av kunskapsläget på området pekar på att det finns stora möjligheter att flytta fram positionerna både inom väg- och järnvägsområdet, menar projektledaren Mats Andersson.
I projektrapporten har de utformat exempel på insatser som är nödvändiga både på kort sikt och lång sikt.
–        Målet på lång sikt är att kunna göra en bedömning av vilken kostnadsvolym och tillståndsnivå som behövs utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv på olika vägar och järnvägar.

VTI rapport 706

VTI, Statens väg-och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn. Med omkring 190 medarbetare är VTI den största transportforskningsmiljön i Sverige. VTI utför tillämpad forsknings- och utvecklingsverksamhet som rör samtliga transportslag.

Det handlar om biomarkörer, det vill säga särskilda ämnen, som finns i ovanligt höga eller låga nivåer hos patienter som senare utvecklar Alzheimers sjukdom. De vanligaste biomarkörerna som forskarna identifierat i ryggvätskan hos patienter för Alzheimers sjukdom är proteinämnen och peptider, det vill säga korta kedjor av aminosyror.

– Det nya med vår studie är att biomarkörerna är mycket bra, bättre än vad som setts tidigare, eftersom studien gjorts mycket noggrant med lämpliga deltagare via kliniska undersökningar och väl genomförda och kontrollerade laboratorieanalyser, säger docent Johan Svensson som samarbetar med professor Kaj Blennows forskargrupp vid Sahlgrenska akademin, vilken sedan lång tid forskat kring utvecklingen och spridandet av användandet av dessa biomarkörer.

Antal deltagare i studien var 60 patienter som utreddes på misstanke om demenssjukdom samt 20 friska kontrollpersoner.
– Vi mätte nivåerna av biomarkörerna i ryggvätskan och fann att höga nivåer av dessa ämnen fastställde diagnosen Alzheimers sjukdom med hög säkerhet jämfört med hos friska kontrollpersoner och patienter med andra demensformer, säger Johan Svensson och tillägger:
– Vi såg även att patienter som ännu inte uppfyllde alla kliniska kriterier för Alzheimers sjukdom hade liknande nivåer av biomarkörerna i ryggvätskan som patienter med fullt utvecklad Alzheimers sjukdom.

Forskargruppen drar därför slutsatsen att dessa mätningar kan användas för att upptäcka Alzheimers sjukdom också i de tidiga faserna av sjukdomen. Biomarkörerna kan då användas för att identifiera de patienter med milda symtom som har störst chans att få nytta av en behandling mot Alzheimers sjukdom
– Om en behandling med läkemedel som påverkar sjukdomsprocessen blir tillgänglig kommer den troligen vara mest effektiv tidigt i förloppet och biomarkörerna skulle kunna användas i utvecklingen av sådana läkemedel, säger Johan Svensson.

Studien publiceras i tidskriften Journal of Alzheimer’s Disease.

FAKTA ALZHEIMERS SJUKDOM
Alzheimers sjukdom är en av våra stora folksjukdomar, mer än 100 000 personer är drabbade i Sverige. Det är sjukliga förändringar i hjärnans nervceller som orsakar sjukdomen, som framförallt drabbar minnet. Sjukdomen leder ofta till en för tidig död. Alzheimers leder inte bara till stort lidande för patienter och för anhöriga, utan också till enorma kostnader för samhället.


Tidskrift: Journal of Alzheimer’s Disease
Artikelns titel: Cerebrospinal Fluid Biomarkers for Alzheimer’s disease: Diagnostic Performance in a Homogeneous Mono-Centre Population
Författare: Johansson P, Mattsson N, Hansson O, Wallin A, Johansson JO, Andreasson U, Zetterberg H, Blennow K, Svensson J.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Johan Svensson, universitetslektor vid Sahlgrenska Akademin och överläkare vid Kärnsjukhuset, Skövde, telefon 0500-431000, e-post johan.svensson@vgregion.se

Traditionellt har mobiloperatörer i stor utsträckning ”gjort det mesta själva”, ungefär som de statsägda tidigare Televerken. Jan Markendahls avhandling pekar på behovet för mobiloperatörer att förändra sin affärsmodell för att bibehålla eller förbättra sin lönsamhet.
– Jag har studerat hur operatörerna samarbetar med kunder, partners – exempelvis lokaltrafik- och parkeringsbolag samt mobiltjänstföretag, och med andra operatörer, säger Jan Markendahl, forskare vid det KTH-baserade centret Wireless@KTH.

När det gäller att bygga och driva mobilnät finns i Sverige ett antal exempel där konkurrenter samarbetar med varandra. Men samarbetet gäller enbart själva produktionen, det vill säga av nätkapaciteten, medan man konkurrerar med varandra om kunderna.
När det gäller samarbete med sina kunder, främst företag och organisationer, har operatörerna mycket att vinna på att fördjupa relationen och på att lära sig mer om sina kunder och deras verksamhet.

– Idag har operatörerna fastnat i konsumenttänket. De tjänster som produceras ingår inte i något sammanhang. Operatörerna agerar och tänker som gamla Televerket, där affärsplanerna mest handlar om att leverera uppkoppling till kund, säger Jan Markendahl.
Han förtydligar och säger att i Sverige jobbar operatörerna i stor utsträckning fortfarande som vilken el- eller vattenleverantör som helst.
– Man producerar sitt vatten och skickar det. Kunden öppnar sin kran och fyller sitt glas, säger Jan Markendahl.

Han tillägger att mobiloperatörerna har väldig goda förutsättningar att utöka sin affär och tjäna mer pengar.
– Men då måste de tillvara på de chanser som finns. Engagera sig och inte låter andra företag och branscher ta hand om utvecklingen av nya tjänster. Ägna sig åt mer verksamhetsutveckling, säger Jan Markendahl.

Ett sätt att utöka verksamheten och affärerna är att sätta in uppkopplingstjänsten i ett sammanhang för att se hur den används och hur den kan förädlas. SMS-biljetter är exempel på ett sådant sammanhang som innefattar lokala transporter och biljetter. Här är det de nya tjänsteföretagen, som ”tillverkar och distribuerar” biljetter och som har skaffat kunskaper om biljettlösningar, betalningar och om transportbranschen. För att uppnå detta måste man investera inte bara i tekniska system utan även i relationer med olika företag.

För SMS-betalningar väljer operatörerna aktivt att står enbart för en del av kakan. När det gäller mobila betalningar i allmänhet väntar och diskuterar mobiloperatörerna, men det händer ingenting på marknaden.
Han hänvisar till Japan där mobiloperatörerna sedan länge lyckades etablera samarbeten med andra företag. Det bästa exemplet är NTT Docomo som tillsammans med japanska banker, transportföretag och Sony redan för 20 år erbjöd kunderna möjlighet att använda mobilen som betallösning.

Att doktorera så sent i livet som Jan Markendahl gjort har inte varit ett stort problem, anser han. Men vissa utmaningar har han stött på.
– Det känns otroligt skönt att ha lyckats få ihop avhandlingen. Trots att jag jobbat 30 år har man tydligen mycket att lära när det gäller tidplanering, säger Jan Markendahl.

Nästa steg i den nya karriären håller han på att fila på.
– Jag har blivit erbjuden och accepterat en forskartjänst på avdelningen Communications Systems på ICT-skolan vid KTH. Min uppgift är primärt att utveckla området ”Tele-ekonomi”, både vad gäller utbildning och forskning, säger Jan Markendahl.

För mer information, kontakta Jan Markendahl på 08 – 790 93 58 eller janmar@kth.se.

Alla föräldrar vet att barn gillar att titta på saker som rör sig och låter samtidigt. Händelser som man kan uppfatta med flera sinnen samtidigt har en tendens att ges särskild prioritet hos små spädbarn. Att uppmärksamma denna typ av händelse tros vara viktig för barnets förmåga att lägga samman olika sinnesintryck så de får en enhetlig bild av sin omvärld. Forskare vid Spädbarnslabbet har studerat denna känslighet för audiovisuell synkroni hos spädbarn, det vill säga när förändringar i ljud sker samtidigt med förändringar i rörelse. Studien bekräftade att spädbarn är mycket känsliga för denna sorts information.

En annan typ av information som spädbarn är känsliga för är så kallad ”biologisk rörelse”. Biologisk rörelse är rörelse från människor och djur och denna typ av rörelse är kvalitativt annorlunda än andra typer av rörelse, exempelvis mekaniska föremåls rörelse. Att uppmärksamma biologisk rörelse tros vara viktigt för barnets möjlighet att orientera mot sina föräldrar och därför för anknytning.

I en ny studie har forskare vid Spädbarnlabbet satt barnen i en situation där de måste ”välja” mellan biologisk rörelse och audiovisuell synkroni. De fem månader gamla barnen fick se filmer där två figurer rörde sig på olika sätt. Filmerna var konstruerade med hjälp av en metod där enbart ljuspunkter fästade vid en persons leder visades för barnet. Barnen tittade hellre på filmen av en punktgubbe som rörde sig i otakt med ett inspelat ljud än på en figur som barnet inte uppfattade som biologisk men som rörde sig i takt med ljudet. 

– Vi har sett att det är viktigare för spädbarnen att uppmärksamma liv än att se sådant som hjälper dem relatera olika sinnesintryck så de får en enhetlig bild av världen. Detta resultat har implikationer för hur vi skall se på hjärnans specialisering för olika sorters information, säger forskaren Terje Falck-Ytter.

Resultaten kan i framtiden också användas i forskningen omkring små barn och autism. Andra forskare har sett att 2-åringar med autism alltid valde att titta på den audiovisuella synkronin, medan 2-åringar med normal utveckling tittade på biologisk rörelse. Terje Falck-Ytter menar att det därför vore intressant att undersöka hur barn som löper hög risk för att få autism men ännu inte fått det skulle välja. Småsyskon till barn med autism är exempel på en högriskgrupp.

— Resultaten skulle kunna användas för att utveckla en metod som kunde ge en tidig indikation på om ett barn kommer att utveckla autism, säger Terje Falck-Ytter.

För mer information, kontakta Terje Falck-Ytter, tel: 070 – 458 14 75, e-post: terje.falck-ytter@psyk.uu.se

Falck-Ytter, T., Bakker, M.,&von Hofsten, C., Human infants orient to biological motion rather than audiovisual synchrony (NSY-D-10-00775R2), Neuropsychologia (2010), doi:10.1016/j.neuropsychologia.2011.03.040

Artikeln (oformaterad) kan laddas ner från Neuropsychologias hemsida [Ref 1] (”articles in press”).

Se exempel på film som barnen i studien fick titta på.
Mer information om Spädbarnslabbet.

Är du som journalist intresserad av att besöka Spädbarnslabbet, kontakta Terje Falck-Ytter. Se kontaktuppgifter ovan.
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

 
Djuruppfödning innebär betydande utsläpp av ammoniak, växthusgaser (metan och lustgas) och lukt. I djurstallarna kan gaser vara ett arbetsmiljö- och djurhälsoproblem, för grannar kan lukten vara en sanitär olägenhet och klimateffekten av vissa gaser är ett miljöproblem. Ngwa Martin Ngwabie, från Lantbrukets byggnadsteknik vid SLU i Alnarp, har i sitt doktorsarbete undersökt hur olika faktorer påverkar utsläppen av dessa gaser, och i viss mån hur problemen kan minskas.  

Undersökningarna har utförts i två naturligt ventilerade kostallar och ett fläktventilerat grisstall. En grundläggande fråga var hur gasmätningar ska utformas för att ge tillförlitliga resultat som kan användas som underlag i åtgärdsprogram. Det unika i Ngwa Martin Ngwabies avhandling är att gasmätningarna har gjorts med täta intervall under lång tid, vilket innebär att man kan se hur gasavgången påverkas av djurens aktivitet samt av stallets skötsel och klimat. 

Försöken visar att gashalterna kan variera kraftigt i både tid och rum. Detta innebär att man vid korttidsmätningar under enstaka dagar måste ha mätpunkter på flera platser i byggnaden. Vid långtidsmätningar kan det däremot räcka med mätning på en plats, om den väljs med omsorg. Mätningar måste också göras flera gånger om dagen, och i olika skeden av t.ex. en slaktsvinsomgång. 

Djurens aktivitet visade sig ha stor betydelse för gashalternas dygnsvariation i stallarna. Dessa dygnsvariationer berodde i hög grad på olika rutiner i stallarna, såsom utfodring, utgödsling och rengöring. Utsläppen från grisstallet ökade med ökande grisvikt och stalltemperatur. 
I kostallarna hade stalltemperaturen större betydelse för utsläppen av ammoniak än kornas aktivitet, medan aktiviteten hade större inverkan än stalltemperaturen på utsläppen av metan. 

I laboratorieförsök testade Ngwa Martin Ngwabie olika sätt att minska gasavgången, med lovande resultat. Ett sätt att minska ammoniakavgången kan vara att sänka gödselns temperatur och ett sätt att minska lukten kan vara att öka gödselns kol/kvävekvot genom ökad inblandning av strö. En ökning av antalet utgödslingstillfällen har också goda förutsättningar att minska emissionerna. 
Utsläppen av lustgas var låga från stallarna i undersökningen.
————————————–
Ngwa Martin Ngwabie, Lantbrukets byggnadsteknik, SLU, försvarade sin doktorsavhandling Gas emissions from dairy cow and fattening pig buildings: Effects of animal parameters, climatic factors and manure management on methane and ammonia emissions den 18 mars 2011. Opponent var Ph.D. Hisamitsu Takai, Miljø- og klimateknik, Aarhus universitet, Danmark.

Mer information:
Engelska: Ngwa Martin Ngwabie, ngwa.martin.ngwabie@slu.se
Svenska: Sven Nimmermark, 040-41 54 96, sven.nimmermark@slu.se
Länk till avhandlingen (pdf):
http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002443/ [Ref 1]   
Detta och övriga pressmeddelanden från SLU:
http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/pressmeddelanden/ [Ref 2]

SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.

Att flytta utomlands innebär att anpassa sig till en ny kultur och arbetssituation, och ofta ett helt nytt socialt liv. Att därefter återvända till Sverige medför en liknande omställning. I tidigare studier har internationella uppdrag setts som engångsföreteelser, och ofta studerats ur det utsändande företagets perspektiv. Men hur påverkas personer av att bo i andra länder under en stor del av sitt yrkesliv?

Malin Näsholm, Handelshögskolan i Umeå, har i sitt doktorsarbete intervjuat ett tjugotal svenskar med många sådana omställningar i bagaget, och undersökt hur de identifierar sig med karriären, företaget, hemlandet och de nya länderna och kulturerna.
– En majoritet upplever att de utvecklas både personligen och professionellt. Efter flera perioder utomlands får de också det lättare att anpassa sig till nya länder och kulturer, eftersom de redan har utvecklat nätverk och definierat vad eller vilka de identifierar sig med, säger hon.

Två grupper med globala karriärer
Malin Näsholm, som själv har spenderat mycket tid utomlands, har i sin avhandling delat upp individer med globala karriärer i två olika grupper, beroende på om de har arbetat för ett och samma företag, eller för olika.

För de som håller sig till ett företag är identifikationen med just det företaget och med Sverige viktigt, samtidigt som de också relaterar till andra med internationella uppdrag.

Den andra gruppen flyttar oftast på eget initiativ, och identifierar sig mer med vad de arbetar med, sina karriärer och sina nätverk. Malin Näsholm menar att de också blir mer beroende av lokala omständigheter, eftersom de oftast inte har den tidsbegränsning som internationella uppdrag vanligtvis har, men de ser också kontakter som mer tillfälliga och är villigare att gå vidare om de får bättre erbjudanden eller inte trivs. Den gruppen återvänder också sällan till Sverige mellan olika jobb.
– På så sätt slipper de svårigheterna med att återetablera sig, men förlorar istället kontakten med hemlandet allt mer.

Fakta om disputationen
Onsdagen den 20 april försvarar Malin Harryson Näsholm, Handelshögskolan vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln Global careerists’ identity construction. A narrative study of repeat expatriates and international itinerants (En narrativ studie av identitetskonstruktion i två typer av globala karriärer). Disputationen äger rum kl. 13.15 i s205h, Samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är professor Chris Brewster, Henley School of Management, University of Reading.

För mer information, kontakta:
Malin Näsholm, Handelshögskolan vid Umeå universitet
Telefon: 090-786 50 62
E-post: malin.nasholm@usbe.umu.se

Läs hela eller delar av avhandlingen:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-40711
Pressbild:
http://www.samfak.umu.se/digitalAssets/69/69270_malin_nasholm_press.jpg

Familjevåld, inte minst våld mot gravida kvinnor, är fortfarande ett skambelagt ämne. Detta trots det allvarliga hälsoproblem som våldet kan innebära då såväl moderns som det ofödda barnets hälsa hotas.

Det finns få svenska studier som undersökt hur vanligt fysiskt våld är mot gravida kvinnor och de få studier som finns visar stor spridning i förekomst; från 1,3 till 11,0 procent.

Ingen tidigare forskning
Hafrún Finnbogadóttir, forskare vid Malmö högskola och med lång klinisk erfarenhet som barnmorska, blev för tolv år sedan medveten om det stora hälsoproblem som våld mot gravida kvinnor utgör.

– Jag insåg att jag som barnmorska måste ha mött flera av dessa kvinnor och att jag varken hade haft kunskap eller beredskap att ta hand om dem, berättar hon.

Detta är en av anledningarna till att Finnbogadóttir valt att fokusera sin forskning på just våld – såväl psykiskt som fysiskt – mot gravida kvinnor. Det har inte gjorts någon forskning inom området i södra Sverige tidigare.

Våld och värksvaghet
Värksvaghet har stora negativa konsekvenser för förlossningsutfallet och är bland annat orsaken till hälften av alla oplanerade kejsarsnitt. Finnbogadóttir har undersökt huruvida erfarenhet av våld påverkar kvinnans förlossningsarbete. Studien, i vilken 2 652 förstföderskor ingick, visade att de kvinnor som hade erfarenhet av våld och som under sin graviditet drack alkohol hade en förhöjd risk att drabbas av värksvaghet. Finnbogadóttir fann dock inget samband mellan våldserfarenhet och värksvaghet i fullgången tid.

– Det behövs fler studier på området. Nyligen visade en studie från Iran att risken för värksvaghet ökar då kvinnan varit utsatt för våld av sin partner/make.

Negativa konsekvenser
Internationell forskning har visat att våld under graviditeten har stora negativa konsekvenser, bland annat har en studie från USA visat att psykiskt våld ökar risken för att barnet drabbas av tillväxthämning. Trots detta har man i södra Sverige inga rutiner inom mödravården för att identifiera familjevåld under graviditeten. Man saknar också såväl handlings- som vårdplan på området.

Barnmorskor utan stöd
Finnbogadóttir har även gjort en studie bland barnmorskor där en fjärdedel uppger att de aldrig har upptäckt att en kvinna utsätts för våld.

– Barnmorskorna efterlyser såväl kunskap som verktyg när det gäller våldutsatta kvinnor. De saknar stöd och känner att de sviker såväl kvinnan som det ofödda barnet, säger Finnbogadóttir.

Hon hoppas nu att hennes forskningsresultat ska uppmärksamma problemet och att mödravården i södra Sverige skapar rutiner för att identifiera familjevåld.

– Det behövs såväl handlings- som vårdplan. Barnmorskorna behöver dessutom kontinuerlig utbildning samt stöd inom området säger hon.

Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Hafrún Finnbogadóttir, tfn: 040 – 665 74 65 eller 070 – 568 66 86.

Inom EU har människor som talar arabiska tillgång till över 300 tv-kanaler och runt om i Europa har medias roll för integration väckt debatt.

– I vissa europeiska länder väcker paraboler både oro och rädsla eftersom det påstås att invandrare inte är intresserade av att lära sig hur samhället och medierna fungerar i landet som de valt att bosätta sig i utan att de endast tittar på arabiska tv-kanaler som till exempel Al Jazeera, säger Leonor Camauër, som leder den svenska delen av EU-projektet.

Men samtidigt har det saknats kvantitativa data om vad invandrare tittar på. Forskarna bakom EU-projektet Medier och medborgarskap bestämde sig för att undersöka detta liksom vilken betydelse deras medievanor har, för att debatten skulle kunna föras på vetenskapliga grunder.

Forskarna har samlat in data från sju EU-länder: Cypern, Frankrike, Nederländerna, Spanien, Storbritannien, Sverige och Tyskland. Resultaten visar att invandrare inte enbart använder sig av ursprungslandets tv-kanaler utan tittar på olika kanaler av olika anledningar.

– Om de vill följa vad som händer i världen så hoppar de mellan många kanaler. De jämför hela tiden rapporteringen i de inhemska, de europeiska, de transnationella arabiska och nationella arabiska tv-kanalerna. Dessutom jämför de rapporteringen i tv med den i tidningar och på internet.

– De är kritiska och analyserar inte bara vad som sägs utan också hur det sägs i såväl arabiska medier som i svenska. De är oerhört mediekritiska, säger Leonor Camauër, som var med och presenterade resultaten för EU-kommissionen i Bryssel nyligen.

– Intervjupersonerna berättar att när de drabbas av hemlängtan tittar de gärna på tv från sitt ursprungsland eller andra arabiska kanaler. Nyheter eller arabiska såpor för att se landskapet, husen och naturen. De svenska tv-kanalerna använder man för att ta del av nyheter och debatter och ibland också som en slags språkkurs.

Precis som tv-tittandet är delat så finns det en dubbelhet i medborgarskapet. De äldre i studien kände ofta en starkare koppling till landet de flytt från än den yngre generationen. Många berättade om en komplex och ibland motsägelsefull relation till såväl sitt nya som sitt gamla land.

– Många säger att jag är irakier men jag är också svensk. De funderar kring vad det innebär att vara svensk men också europé – både vad gäller rättigheter och skyldigheter.

– Vi hoppas att forskningen kan bidra till en mer nyanserad debatt och minska oron, avslutar Leonor Camauër.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Leonor Camauër: leonor.camauer@oru.se, 019-301140

I avhandlingen studerar Wirginia Bogatic skärningspunkten mellan de stora berättelserna och de individuella besluten. Beslutet om att stanna kvar eller att återvända fattades av överlevande polska kvinnliga koncentrationslägerfångar som räddades till Sverige 1945 med Röda Korsets räddningsaktion. Wirginia Bogatic har intervjuat både de kvinnor som återvände till sitt hemland och de som valde att stanna kvar i exil.

I avhandlingen dras paralleller mellan de polska kvinnornas val 1945-1947 och de val dagens flyktingar i exil i Sverige får göra. Avhandlingen visar att om flyktingarna kommer från krigshärjade områden, där krig och lidanden utgör en del av deras erfarenhetsrum, till ett land, där det finns utvecklingsmöjligheter och trygghet, uppstår nya erfarenheter och dessa blir en del i varje flyktings individuella erfarenhetsrum. När tillfället ges att återvända till ett hemland som har varit i krig, kan förväntningar på framtiden gällande fred, säkerhet och framtidsutsikter kopplas samman med exillandet och i förlängningen återvändandet väljas bort. Tiden och informationen från hemlandet spelar också in vid beslutsfattande. Om informationen från hemlandet är negativ (press- och nyhetsbevakning, brev från släktingar och vänner), kan återvändandet uppskjutas. Ju längre tid från ankomsten till mottagarlandet till återvändandet till hemlandet, desto mer förankrad blir flyktingen i det nya landet och desto svårare blir det att återvända. I synnerhet gäller det om flyktingarna skapar rötter genom giftermål och familjebildning. Uppmuntras flyktingarna av familjemedlemmarna i hemlandet att stanna kvar i exil eller upptäcker att det inte finns några släktingar kvar i hemlandet efter kriget, bidrar dessa erfarenheter till att förväntningarna på framtiden flätas samman hårdare med exillandet. I avhandlingen presenteras denna process mot bakgrund i de polska kvinnornas livsberättelser.

Å andra sidan, som de polska återvändande kvinnorna återger i sina livsberättelser, är tiden i exillandet kort och inga nya rötter växer fram, därmed förblir förväntningarna på framtiden sammankopplade med hemlandet och återvändandet. Brev från släktingar och vänner som kallar till återvändandet, bidrar till känslan att flyktingarna behövs i hemlandet och bör återvända snarast, precis som de återvändande polska kvinnorna återger i sina livsberättelser.

I avhandlingen framkommer det också att för de kvinnor som tog medvetet ställning och deltog aktivt i frihetskampen för sitt hemland, bidrar dessa känslor till att de ville återvända och hjälpa till att återuppbygga landet i större utsträckning än för de som gjorde passivt motstånd och råkade ut för förföljelser utan att de själva kunde ange förklaringar till detta.

I avhandlingen synliggörs att alla flyktinggrupper såsom de polska kvinnorna berörs av mottagarlandets flykting- respektive återvändarpolicy, av informationsflödet mellan myndigheterna och de enskilda flyktingarna och flyktingföreningarna som bildas i diaspora mm.

En av slutsatserna som kan härledas ur avhandlingsarbetet är att myndigheter som ansvarar för mottagandet av flyktingar bör fråga, utöver de vanliga frågorna gällande skäl till varför flyktingen söker asyl, om flyktingen kan tänka sig att återvända (eller stanna i exil) om skälen till exil upphör. Utifrån svaret bör en handlingsplan utarbetas som kan stödja flyktingens val där de som kan tänka sig att återvända får en form av stöd medan de som vill stanna kvar kanske kan få en annan. Den sortens samtal kan också vara till stöd för flyktingen. Frågorna om det finns nätverk kvar i hemlandet, anledningar till flykten och tiden som har förflutit från att flyktingen har lämnat hemlandet, kan åskådliggöra för flyktingen hur realistiska funderingarna om återvändandet är och i förlängningen kan en integrationsprocess påbörjas.

Wirginia Bogatic är historiker vid Linnéuniversitetet i Växjö. Avhandlingen ”Exilens dilemma: att stanna eller att återvända” försvaras den 16 april, kl. 10.15. Disputationen äger rum i sal Homeros, Hus F, Växjö.
Fakultetsopponent är docent Mattias Tydén, Institutet för Framtidsstudier, Stockholm.

Kontaktinformation
Kontakta Wirginia Bogatic, telefon: 0766 21 66 30 eller e-post: wirginia.bogatic@vaxjo.se

Avhandlingen går att beställa genom Linnaeus University Press, telefon: 0470-70 82 67 eller e-post: lupress@lnu.se

Forskarna har sedan tidigare undersökt hur koppar transporteras mellan proteiner i cellerna med hjälp av ett särskilt eskortprotein. I cellgiftet cisplatin finns en annan metall – platina – och forskarna bestämde sig därför för att testa om detta läkemedel kunde bindas till eskortproteinet på samma sätt som koppar.
Transporterar koppar

Eskortproteinet heter Atox1 och det arbetar inne i cellens cytoplasma med att transportera koppar till membranproteiner i golgiapparaten. Här laddas metallen till de flesta av kroppens proteiner som behöver koppar, till exempel livsviktiga proteiner i andingskedjan och andra proteiner som med hjälp av koppar reglerar järnupptaget i våra celler. Utan koppar skulle vi inte kunna leva, men det är farligt med för mycket koppar eller kopparjoner som inte är bundna till proteiner eftersom det kan skada cellerna och leda till sjukdomar.

För första gången har nu forskarna visat att även cisplatin kan binda till Atox1 i vattenlösning.
– Överraskande nog kan cisplatin binda till eskortproteinet även om en kopparjon redan finns på plats. När detta händer placeras de två metallerna väldigt nära varandra. Det har vi kunnat visa med hjälp av spektroskopiska metoder, berättar Pernilla Wittung-Stafshede, professor i biologisk kemi vid Umeå universitet.
När cisplatin binder till eskortproteinet börjar det långsamt veckas upp och förlorar därefter sin funktionella form. Detta är någonting som bara händer för Atox1. Andra proteiner som forskarna har testat veckas inte upp i närvaro av cisplatin.

Kompletterande studier på levande cancerceller visade att Atox1-nivån i cellerna korrelerade med hur resistenta cellerna var mot cisplatin.
– Vår teori är att i cancercellernas cytoplasma så binder en stor del av cisplatinmolekylerna till Atox1- proteinet. Proteinet börjar då sakta att vecka upp sig och bryts sedan ned av cellens nedbrytningsmaskineri. Den största delen av läkemedlet har då ingen chans att nå fram till cancercellens DNA-molekyler i cellkärnan. Detta leder till resistens och cellerna överlever, förklarar Pernilla Wittung-Stafshede.

– Den här studien visar också hur givande det är med samarbeten mellan olika vetenskapliga disipliner. Projektet är ett samarbete mellan biofysikaliska kemister, experter som arbetar med kärnmagnetisk resonans, analytiska kemister, och kliniska cancerforskare, säger Pernilla Wittung Stafshede.

Originaltitel: Cisplatin binds human copper chaperone Atox1 and promotes unfolding in vitro
Författare: Maria Palm, Christoph Weise, Christina Lundin, Gunnar Wingsle, Yvonne Nygren, Erik Björn, Peter Naredi, Magnus Wolf-Watz, and Pernilla Wittung.-Stafshede
Tidskrift: Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America
http://www.pnas.org/content/early/2011/04/04/1012899108.abstract?sid=cceb3b76-fa9c-4ae6-9bee-472c8f7f0bf7 [Ref 1]

Bildtext: När cisplatin binder till eskortproteinet börjar detta protein långsamt veckas upp. Läkemedlet har då ingen chans att nå fram till cancercellens DNA-molekyler i cellkärnan. Detta leder till resistens och cancercellerna överlever.
Cisplatin används som cellgift mot de allvarligaste cancerformerna. Tyvärr är det ineffektivt och endast en liten mängd av läkemedlet lyckas nå cancercellernas DNA-molekyler och slå sönder dem. Forskare vid Umeå universitet och SLU har nu upptäckt en mekanism som kan förklara varför cellgiftet inte kan sköta sitt jobb.

Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna:
Pernilla Wittung-Stafshede
Tel: 090-786 53 47
Mobil: 0730-34 51 41
E-post: pernilla.wittung@chem.umu.se
Pressbild av Pernilla Wittung-Stafshede. [Ref 2]

– Kursutbudet när det gäller maritim historia ökar varje år och det maritima börjar uppmärksammas mer och mer inom forskningen, så boken fyller ett uppdämt behov, både inom akademin och bland en intresserad allmänhet, säger Tomas Nilson, historiker och en av bokens redaktörer.

Läroboken tar ett samlat grepp om människans förhållande till havet genom tiderna. Den utgår från ett antal gemensamma teman som förankras i enskilda geografiska exempel. Med det menas att ett antal fall tas upp – i realiteten utgörs dessa av den territoriella begränsningen som ett enskilt hav utgör – där samma teman undersöks men med olika kronologier.

Exempel på teman i boken är handel, kulturmöten, livet till havs och havet som resurs. De medverkande forskarna kommer från olika lärosäten och har sin bakgrund i olika discipliner, allt från naturvetenskap till historia och arkeologi.

– Tanken är att boken ska kunna användas som kurslitteratur både i enstaka kurser och i längre utbildningar, till exempel på vårt kandidatprogram Kulturarvsstudier. Vi ser också en möjlighet att den ska kunna fungera som litteratur i andra sammanhang, till exempel på landets sjöfartsutbildningar, säger Tomas Nilson.

Av tradition har den historiska forskningen intresserat sig för händelser på land. En förklaring till det ökade intresset för den maritima historien kan vara den nuvarande synen på havet som en ändlig resurs.

– Idag talas det mycket om till exempel utfiskning och nedskräpning av haven. Då finns det ett behov av en historisk bakgrund för att kunna ge perspektiv på vad det är som händer just nu, säger Tomas Nilson som tycker boken är viktig i ännu ett sammanhang.

– Göteborgs historiska betydelse som sjöfartsstad börjar uppmärksammas mer och mer, och i det sammanhanget spelar vår bok också en viktig roll, säger han.

Kontaktinformation
Kontakt:
Tomas Nilson, universitetslektor, institutionen för historiska studier, telefon: 031–786 4659, 0704–964 924, e-post: tomas.nilson@history.gu.se
Bilder för nedladdning, se: http://www.gu.se/media/Aktuellt/journalistseminarier/

Krisen i fiskeripolitiken innebär att stora fiskebestånd inom Nord- och Östersjöområdet minskat avsevärt, många till en alarmerande nivå som till exempel torsken i Kattegatt. Vid sidan av de politiska frågorna handlar konflikten framför allt om vilken slags kunskap (fiskarnas eller forskarnas) som skall ges företräde i hanteringen av havsmiljöfrågor.

– Oenighet kring både problemets natur och dess lösning har skapat en kunskaps- och legitimitetsbrist som bottnar i ett demokratiskt underskott, säger Sebastian Linke.

Som en möjlig väg ut ur konflikten har det sedan 2002 skapats så kallade Regional Advisory Councils (RACs) för ett utökat deltagande och integration av olika intressegrupper i fiskeriförvaltningen (fiskare, forskare, NGOs). Men Sebastian Linke är kritisk till hur fiskarnas kunskap tas till vara på det här sättet.

– Det är tänkt att fungera demokratiskt men i verkligheten saknar RACs direkt inflytande i beslutsprocessen – i själva verket kan det kallas för en skendemokrati.

I diskussionen kring den nya reformen av fiskeripolitiken i 2012 föreslås även att fiskerinäringen ska ta ett större ansvar genom självförvaltning för att få ett hållbart fiske. Det ska ske genom att näringen måste visa att den bedriver sin verksamhet på ett ansvarsfullt sätt för att få tillgång till fiske, så kallad ”omvänd bevisbörda”.

Sebastian Linke visar hur interaktionen mellan olika deltagarna och speciellt vetenskapens roll kommer att förändras när fiskerinäringen får mer ansvar.

– Forskarna och fiskarna måste kommunicera direkt med varandra och inte bara genom förvaltning och politikerna. Frågan är hur och i vilken utsträckning fiskeripolitikens förändringar innebär en vändpunkt från en vetenskaplig styrning med kortfristiga förvaltningsmål (årliga fiskekvoter) mot en ny, delaktig styrning som verkligen inkludera alla olika intressenter (fiskare, NGOs, forskare) och ger ansvar – och därmed också mer makt – till fiskerinäringen genom självförvaltning.

Kontaktinformation
Kontakt:
Forskare Sebastian Linke, institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, telefon: 031-786 4754, 0735-736 703, e-post: sebastian.linke@sts.gu.se
Bilder för nedladdning, se: http://www.gu.se/media/Aktuellt/journalistseminarier/

– Djur som klonar sig själva, där delar av den egna kroppen går vidare till nästa individ, har speciella förutsättningar att hålla sig vid god hälsa. Därför är det bra att studera dem för att förstå åldrandets mekanismer även hos människor, säger Helen Nilsson Sköld på institutionen för marin ekologi vid Göteborgs universitet.

Det finns enorma skillnader i livslängd mellan jordens alla arter. De djur och växter som förökar sig genom delning kan i stort sett få evigt liv, det finns exempel på djuphavskoraller som är tiotusentals år gamla. Helen Nilsson Sköld har valt att studera sjöpungar och sjöstjärnor, arter vars gener har stora likheter med människans.

– Genom min forskning kan jag visa att sjöpungar föryngrar sig genom att aktivera enzymet telomeras för att bygga på sina kromosomer och skydda sin arvsmassa. De har också en speciell förmåga att göra sig av med ”skräp” från sina celler. Äldre delar av djuret bryts helt enkelt ner, för att delvis återanvändas när nya och friska delar växer ut.

Bland sjöstjärnor finns både arter som förökar sig genom delning och arter som fortplantar sig sexuellt. Det gör dem särskilt intressanta att studera. Även om båda typerna av sjöstjärnor kan återbilda förlorade kroppsdelar, så har de arter som förökar sig genom delning exceptionellt mycket bättre hälsa.

Ett resultat av att djur förökar sig genom delning är emellertid att de som art betraktat får en väldigt låg genetisk variation. Det gör att de blir särskilt utsatta för klimatförändringar, då miljön förändras. Det finns en risk att dessa djur och växter är förlorare – och därmed kan vi förlora viktig kunskap om åldrandets gåta.

Kontaktinformation
KONTAKT:
Helen Nilsson Sköld, institutionen för marin ekologi, Kristineberg, vid Göteborgs universitet
0523–185 29
helen.skold@marecol.gu.se