– Det är jättelätt att göra en miljövänlig båtbottenfärg, lika lätt att göra en effektiv båtbottenfärg. Ändå saknas det fortfarande en färg som är både effektiv och miljövänlig, vilket gör både miljömyndigheter och båtägare missnöjda, säger Hans Blanck, professor i ekotoxikologi vid institutionen för växt- och miljövetenskaper, Göteborgs universitet.

Hans Blanck har lett flera delprojekt i det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet Marine Paint, som finansieras av Mistra. Marine Paint är Sveriges största samlade forskningsprojekt inom området marin påväxt och miljöanpassad båtbottenfärg. Projektet startade 2003 med en substans som visat sig effektiv mot havstulpaner; medetomidin. Idag utvecklar forskarna recept för att hindra all typ av påväxt genom så kallade optimerade blandningar av biocider, det vill säga ämnen som kan döda levande organismer.

– Dagens båtbottenfärger innehåller ofta en eller två olika biocider och för att slå ut alla typer av påväxtorganismer behöver de doseras högt. Idén med optimerade blandningar bygger på att istället använda många olika biocider i färgen, som är effektiva mot flera av påväxtorganismerna, och att anpassa relationen mellan substanserna optimalt för att bli av med all påväxt. På så sätt minskar det totala behovet av biocider i färgen drastiskt.

För att få fram recept på optimala blandningar har forskarna utvecklat ett system av modeller där man väger olika biociders effekt på olika typer av påväxtorganismer mot förväntad miljörisk. Resultatet är en uppsättning recept – med olika koncentrationer och kombinationer av biocider – som alla är lika effektiva när det gäller att hindra påväxt. Det som skiljer dem åt är den förväntade risken för miljön. På så sätt kan alltså recepten effektivt anpassas efter olika förhållanden. De substanser som forskarna valt ut är, förutom medetomidin, biocider som finns på marknaden idag och som sannolikt kommer att klara en utvärdering enligt EU:s biociddirektiv.

Ett annat vanligt problem med dagens båtbottenfärger är att de aktiva substanserna läcker ut för snabbt. Därför behövs stora mängder biocider för att färgen ska vara effektiv under lång tid.

– Genom att använda så kallade mikrokapslar, en mikroskopisk bubbla av polymermaterial som innehåller lösta biocider, kan frisättningen kontrolleras bättre. Den tekniken fungerar för i princip vilken biocid som helst.

Kontaktinformation
KONTAKT:
Hans Blanck, professor, institutionen för växt- och miljövetenskaper vid Göteborgs universitet
031–786 2609
hans.blanck@dpes.gu.se

I den första kartläggningen av cancercellinjen handlar det om att visualisera den kompletta genetiska koden från celler med ursprung i en form av skelettcancer.
I celler med samma ursprung har bland annat forskarna också under lång tid ägnat sig åt att kartlägga alla människans proteiner inom det stora Protein Atlas-projektet, och förhoppningen är nu stor att de ska kunna tillgodogöra sig information om hur förändringar på proteinnivå hänger ihop med förändringar i cellens DNA.
Alltså, genom att kombinera informationen från DNA-sekvenseringen med data över proteinuttryck i cellinjen hoppas forskarna kunna få ökad förståelse för arvsmassans påverkan vid utvecklingen av cancer.
– Vårt mål är att skapa gränsöverskridande forskning där den nyvunna kunskapen ska kunna användas för att göra landvinningar inom bland annat det medicinska området, säger Joakim Lundeberg, genforskare på KTH och ansvarig för cellinjestudien på Science for Life Laboratory.
I studien har han och kollegorna efter noggrann bioinformatisk analys kunnat karakterisera ett antal avgörande drag hos cancercellinjen, som kallas U2-OS.
– Kännedomen om olika viktiga omstruktureringar och mutationer i arvsmassan kan i kombination med redan befintlig data på proteinnivå vara till stor framtida hjälp i tolkningen av sjukdomsbilder till följd av olika cancerformer, säger Pelin Akan, som står för majoriteten av själva forskningsarbetet.
Han tillägger att informationen som kartläggningen givit är mycket omfattande.
– När jag ser den här kartläggningen blir jag otroligt ödmjukt inför cancer. Det är inte helt enkelt att utröna vad som är hönan eller ägget i detta kaos, säger Joakim Lundeberg.
Samtidigt är kartläggningen ett steg i riktingen mot bättre förståelse för hur cancer uppstår. Exempel på det är när vissa gener tappat sina normala funktioner, något som framgår av kartläggningen.
– Delar av kartläggningen visar till exempel att en del av kromosomen är borta. Om det i denna del låg en kontrollfunktion, en mekanism för att hålla koll på celltillväxt som blir okontrollerad vid cancer, kan det ge en fingervisning vad som hänt, säger Joakim Lundeberg.
För mer information, kontakta Joakim Lundeberg på 08 – 524 81 469 / joakim.lundeberg@biotech.kth.se eller Pelin Akan på 08 – 524 81 452 / pelin.akan@scilifelab.se.

– I dag är alla fokuserade på att minska tillförseln av gödningsämnen till havet för att minska övergödningen i Östersjön, men genom att hjälpa naturen att själv ta hand om den fosfor som släpps ut kan vi skapa en turboeffekt i kampen mot övergödningen, säger professor emeritus Anders Stigebrandt vid institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet.

Idén till att syresätta döda havsbottnar kommer från naturen själv. Metoden att syresätta djupvattnet i Östersjön kan jämföras med att anlägga våtmarker på land. Bägge metoderna bygger på att man skapar förutsättningar för ekosystemtjänster genom att etablera nya ekosystem som effektivt kan binda näringsämnen.

Binder 5 ton fosfor/kvadratkilometer
– Om syrefria bottnar i Östersjön syresätts kan man räkna med att varje kvadratkilometers bottenyta på kort tid kan binda 5 ton fosfor, vilket är en rent geokemisk effekt. Om bottnarna därefter hålls syresatta under längre tid etableras djurliv på och i bottnarna. Det leder till att bottensedimenten blir syresatta ner till flera centimeters djup och det nya ekosystemet bidrar sannolikt till att ytterligare fosfor kan bindas till sedimentet.

I forskningsprojektet Baltic Deepwater Oxigenation, som leds av Anders Stigebrandt, prövas hypotesen att varaktig syresättning av Östersjöns djupvatten ger en långsiktig och ökande bindning av fosfor i bottensediment. En viktig fråga är hur de syresatta djupvattenområdena kan binda fosfor på längre sikt. Svaren söker man genom pilotstudier i Byfjorden på västkusten och Kanholmsfjärden på ostkusten samt i laboratorieexperiment. I projektet ingår att undersöka hur de syresatta bottnarna koloniseras och hur det påverkar fosforupptaget.

Storskaligt försök med vinddriven pump
Nu projekterar Anders Stigebrandt ett försök med storskalig vinddriven pumpning på öppet vatten i Östersjön, i samarbete med Inocean AB som konstruerar pumpen utifrån etablerad teknik från off-shoreindustrin. Pumpen placeras i en 60 meter hög och 100 meter djup rörformad boj som förankras i ett öppet läge, i en ännu inte bestämd djuphåla utanför svenska ostkusten. Genom att ge bojen en liten tvärsnittsarea vid vattenytan, blir pumpen okänslig för vågrörelser.

– Pumpen skall ha kapacitet att pumpa 30 kubikmeter vatten per sekund, vilket är 15 gånger mer än pumpen i Byfjordsexperimentet. Om detta fungerar skall det inte bjuda på några större problem att sätta in en fem gånger så stor pump i en ca 120 meter djup boj. Det är den storlek vi räknar med att pumpar behöver ha i ett framtida storskaligt system för syresättning av Östersjöns djupvatten, säger Anders Stigebrandt.

Kontaktinformation
KONTAKT: Anders Stigebrandt, professor emeritus i oceanografi vid institutionen för geovetenskap, Göteborgs universitet 031- 786 2851 anst@gvc.gu.se

En ofattbar stor andel av de djur som lever i havet är så ovanliga att det är svårt att hitta mer än enstaka exemplar. Att lägga det mesta av resurserna på att rädda enskilda arter är inte bara en dyr affär – det skulle också riskera att ödelägga grundstommen för ekosystemen. Det visar professor Kerstin Johannessons forskning.

Hennes forskargrupp kan visa att det är de vanliga arterna som har verkligt stor betydelse för ekosystemen genom att de bygger upp fungerande livsmiljöer för andra arter. Det betyder att det med stor sannolikhet också är de vanligaste arterna som styr över framtiden för alla arter. Om de vanliga arterna försvinner får det stora konsekvenser.

Ett skrämmande exempel på hur det kan gå är att alla torskbestånd i fjordarna i Bohuslän med något undantag har försvunnit. Därmed har dessa fjordar tappat en av sina viktigaste arter. Det kan få långtgående konsekvenser på flera andra arter när de grunda vikarnas miljöer förändras.

– Utan de stora rovfiskarna växer sjögräsängarna igen, vilket leder till att de grunda vikarna inte längre fungerar som skafferier och barnkamrar för kustnära fisk. Medan livet sakta dör ut får övergödningen skulden.

Kerstin Johannessons forskning handlar om hur olika bestånd inom en art kan vara så genetiskt olika att de egentligen inte har särskilt mycket med varandra att göra, och att de framförallt inte är utbytbara. Om ett lokalt bestånd försvinner så kommer det inte automatiskt att ersättas genom att individer från ett annat bestånd vandrar in. I värsta fall kan inte ens individer av det andra beståndet klara sig i det utrotade beståndets miljö.

– Så är det med torskbestånden i Bohuslän. Trots hårda fångstbegränsningar och trots att Nordsjötorsk varje år besöker de bohuslänska fjordarna får vi inte tillbaka torskbestånden där. Ett liknande exempel är torsken utanför New Foundland i Kanada, som inte återkommit trots att fisket är helt stoppat sedan nästan 20 år.

Att sätta arten i fokus för att bevara artrikedomen i havet är därför ett feltänk som istället kan leda till större bortfall. Trots det saknas idag lagstiftning och rekommendationer för hur genetisk variation inom arter ska förvaltas.

Kontaktinformation
Kontakt: Kerstin Johannesson, professor, institutionen för marin ekologi, Tjärnö, vid Göteborgs universitet 0526–686 11 kerstin.johannesson@marecol.gu.se

Genom storleken på datortomografen är det möjligt att undersöka såväl fram-och bakben som huvud på häst.
– För smådjur finns sedan tidigare möjligheten att undersöka med datortomograf på ett antal veterinärkliniker i Sverige. Men för häst har det inte varit möjligt förrän nu eftersom det krävs ett speciellt bord som klarar vikten av en häst, säger Margareta Uhlhorn, chefsveterinär på bilddiagnostiska kliniken vid UDS.
Inom humanvården används datortomografi för undersökningar av i princip alla organ. Med hjälp av datortomografi kan patienten avbildas i både två och tre dimensioner och man får ingen överlappning av strukturer som vid vanlig röntgen.
Nu kan även veterinärvården erbjuda utökade möjligheter inom diagnostik.
–Det här ger fantastiska möjligheter att se skador hos djuret som annars kan vara svåra att upptäcka med vanlig röntgen, säger Margareta Uhlhorn.
Bilddiagnostiska kliniken vid UDS har sedan tidigare tillgång till flera avancerade tekniker som magnetresonanstomografi och scintigrafi .
Datortomografen, som är en investering på 3,5 miljoner kronor, blir ett bra tillskott till klinikens utrustning för att kunna undersöka sjuka och skadade djur på ett effektivt sätt.
Även inom den veterinärmedicinska forskningen kommer DT-tekniken att bli värdefull, ett aktuellt projekt är forskning kring artros i hasled hos häst.
För mer information:
Margaretha Uhlhorn, chefsveterinär på bilddiagnostiska kliniken på UDS vid SLU.
Margareta.Uhlhorn@uds.slu.se  018-67 10 16 
SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.

Byggindustrin utmärks av att den har många aktörer. Av alla de delar som ingår i ett hus, och som krävs i en byggprocess, är det bara en mindre del som tillverkas av byggaren själv. Inköpsfunktionen blir därmed central. Den påverkar såväl produktionen som marknadsföring, design och logistik in och ut. Det handlar inte bara om ett rätt saker ska levereras i rätt tid, de måste också finnas i rätt mängd och på rätt plats, för att inte hela processen ska bromsas upp.
Louise Bildsten är nybliven licentiat i industriell marknadsföring vid Linköpings universitet. Hon tillhör forskargruppen inom LWE, Lean Wood Engineering, se http://www.ltu.se/lwe. Hon har ägnat sin licentiatavhandling åt att studera just inköpsfunktionen och leverantörsrelationer i byggindustrin. En stor del av byggbranschen karakteriseras idag av kortsiktiga relationer, säger hon. En av de sektorer som hon studerat är tillverkare och leverantörer av köksinredningar. Hon jämförde en lokal småskalig leverantör med en stor leverantör. Hon kunde visa att, byggföretaget vann på att utveckla och behålla relationerna till det lilla lokala företaget, detta trots initialt högre transaktionskostnader och högre priser. Förseningarna blev färre och kvaliteten på de färdiga husen blev bättre.
Inköpsstrategier i projekt med långa projekttider och tidiga preliminära order tvingar ofta fram justeringar sent i byggprocessen som leder till stora extrakostnader och därmed i slutändan sämre lönsamhet.
– Här behövs ett integrerat synsätt, säger Louise Bildsten, på vad man själv producerar och vad leverantören kommer med. Man behöver granska, dokumentera och kontrollera hela processen för att se vad som påverkar vad och kunna koordinera den.
Istället för att jaga de billigaste leverantörerna bör man undersöka vilka som skapar mest värde i produktionen, säger hon. Och här vinner man på att bygga upp långsiktiga relationer.
– Vi talar om äktenskap mellan företag, säger hon drastiskt.
Hon konstaterar också att det är lättare att bygga upp en bra inköpsstrategi för industriellt husbyggande, jämfört med om man bygger direkt på byggarbetsplatsen. Det beror på att man lättare kan kontrollera hela processen om så mycket som möjligt av den sker i fabriken.
Louise Bildsten nås på 013 281547,   louise.bildsten@liu.se

SiS har genomfört en särskild satsning på utbildning i självmordsprevention för all personal som har direktkontakt med ungdomar och klienter. Utbildningen handlar om att öka kunskaperna om bedömningar och åtgärder i arbetet med självmordsnära personer.

Fokus på arbetet har varit att ta fram riktlinjer och använda handlingsplanen för arbete med självmordsprevention. I riktlinjerna finns bland annat ett frågeformulär med 13 frågor. Frågorna är konkreta och bör ställas så fort som möjligt efter intagning. På SiS ungdomshem Råby har frågorna hunnit bli rutin. Sedan ett år tillbaka får den pojke eller flicka som blir intagen frågorna inom en timme.

– Genom det här sättet att fråga har vi hittat unga som tidigare försökt ta livet av sig och som ingen, vare sig föräldrar, socialtjänsten eller sjukvården, kände till. Det lönar sig alltså att ställa frågan, säger Eva da Silva, psykolog och metodutvecklare och på SiS och tillägger:

– Det är viktigt att få tag på de klienter som tidigare gjort självmordsförsök, speciellt under senaste året eftersom de är i riskzonen att göra det igen.

Behandlingspersonalen inom SiS möter i sitt arbete människor med komplicerade livssituationer och förväntas ha kunskap inom många områden. Tidigare har personalen inte haft särskilt fokus på självmord men genom den här satsningen har allas kunskap och preventiva beredskap ökat.

Många ungdomar har reagerat positivt på att någon frågar och visar intresse. En del har sagt att det här har de berättat många gånger men att ingen frågat vidare. På Råby har man ställt samman resultaten från det första året med frågeformuläret. Statistiken visar att nästan var fjärde ungdom, 23 procent, försökt ta sitt liv. Tre av tio har haft självmordstankar.

– Det finns ingen anledning att tro att det här skulle vara specifikt för Råby. De tar inte emot ungdomar som i sin problematik är särskilt självmordsbenägna, säger Eva da Silva.

Förra året utbildades personalen på i stort sett alla institutioner. Alla kommer dessutom att vidareutbildas och dessutom kommer det varje år att hållas en utbildning för nyanställd behandlingspersonal. En effekt som satsningen haft på personalen är att många känner en större trygghet och säkerhet när de möter en självmordsnära person.

FAKTA
anmälda fall enligt Lex Maria – källa Granskningsenheten SiS

År 2009
LVM
antal självmord 5
antal självmordsförsök 2

LVU
antal självmord 2
antal självmordsförsök 11

År 2010
LVM
antal självmord 2
antal självmordsförsök 4

LVU
antal självmord 0
antal självmordsförsök 4

Kontaktinformation
Frågor:
Eva da Silva , metodutvecklare och psykolog 08-453 40 49
Göran Leijon, särskild utredare på granskningsenheten, 08-453 29 09

Miljöteknik består bland annat av avfallshantering, bullerdämpning, energieffektivisering, förnybar energi, luftrening och vattenrening. Statistik från Statistiska Centralbyrån visar att de svenska miljöteknikföretagens försäljning ökade med 57 procent från 2006 till 2008 och antalet företag ökade med 83 procent. För industrin i allmänhet var motsvarande siffror 7 procent och 3 procent.

För att underlätta lönsam företagsexpansion på växande marknader, som till exempel marknader för miljöteknik, behövs kunskap om vilka strategier som driver ekonomiska resultat.

– Branschen för miljöteknik är en framväxande bransch och det finns stora möjligheter för svenska företag. Men det är viktigt att identifiera vilka samband som finns mellan strategi och lönsamhet och vad som kan göras för att öka ett företags lönsamhet, säger Anders Pehrsson.

Studien visar att ett företag som är kundorienterat och betonar till exempel lösning av kunders problem och bygge av kundrelationer kan öka antalet kunder och nå högre lönsamhet på en växande marknad. Företaget kan också öka lönsamheten om det breddar produktsortimentet. Företag på växande marknader anpassar sina strategier till konkurrenters strategier i hög grad. Kundorientering och sortimentsbredd har däremot inga samband med lönsamhet för företag på mogna marknader.

– Det är avgörande att ett företag på en växande marknad inom till exempel miljöteknik har god kunskap om konkurrensen och vilka konkurrensfördelar som kunderna värdesätter. Med sådan kunskap kan företaget hitta en lönsam strategi, fortsätter Anders Pehrsson.

I studien testades hypoteser på information från 262 svenska miljöteknikföretag på växande marknader och 170 svenska företag på mogna marknader. Informationen samlades in med en enkät, personliga intervjuer och analys av årsredovisningar. Forskningen har hittills resulterat i två artiklar som kommer att publiceras internationellt av European Business Review respektive Journal of Strategy and Management. Forskningen finansieras av Ragnar Söderbergs stiftelse.

För vidare upplysningar
Professor Anders Pehrsson, 073-978 01 26, Anders.Pehrsson@lnu.se
Christina Dahlgren, pressansvarig, 0470-70 85 51, 070-572 26 56

Den nya kunskapen kan på sikt bidra till bland annat nya behandlingar mot neurodegenerativa sjukdomar som till exempel Parkinsons sjukdom.

Studien är gjord med hjälp av salamandrar som, till skillnad från däggdjur, fullt återhämtar sig från ett tillstånd som liknar Parkinsons sjukdom inom loppet av fyra veckor. Parkinsons sjukdom är en neurodegenerativ sjukdom som kännetecknas av att dopaminproducerande nervceller i mellanhjärnan dör. Salamandern återskapar samtliga förlorade dopaminproducerande nervceller, och forskarna frågade sig hur salamanderns hjärna känner av att dessa celler saknas i hjärnan. Denna fråga är grundläggande eftersom det har varit okänt hur nybildningen av nervceller kommer igång och varför inte processen fortsätter när det korrekta antalet nervceller har återbildats.

Det visade sig att stamcellerna hos salamandern aktiveras automatisk när koncentrationen av dopamin sjunker till följd av att de dopaminproducerande nervcellerna dör. Dopamin fungerar alltså som en konstant broms för stamceller.

– Den medicin som man ofta ger till Parkinsonpatienter är L-dopa, som i sin tur omvandlas till dopamin i hjärnan. När salamandrarna behandlades med L-dopa förhindrades nybildningen av dopaminproducerande nervceller nästan fullständigt och djuren kunde inte återhämta sig. Men det omvända gäller också. Om man blockerar dopaminsignaleringen, föds det nya nervceller utan att de egentligen behövs, säger Andras Simon, som lett studien vid institutionen för cell- och molekylärbiologi.

Liksom hos däggdjur är nybildningen av nervceller i salamanderns mellanhjärna i stort sett obefintlig under normala förhållanden. Därför kan man med hjälp av att studera salamandern förstå hur nybildningen av nervceller kan komma igång när den en gång har avstannat, och hur den stannar av igen när inga fler nervceller behövs. Det är just i denna reglering som dopamin verkar spela en avgörande roll. Många observationer tyder också på att liknande regleringsmekanismer är aktiva även hos andra djurarter. Fortsatta jämförande studier kan leda till ökad förståelse av hur signalsubstanserna styr stamcellerna i hjärnan, vilket på lång sikt kan bidra till att nya behandlingar för neurodegenerativa sjukdomar utvecklas.

– Ett sätt att försöka reparera hjärnan i framtiden är att stimulera de stamceller som finns där. Det är ett av de perspektiv i vilket vår studie är intressant och man bör undersöka om inte L-dopa, som idag används för att behandla Parkinsonspatienter, kan förhindra en sådan process hos andra arter inklusive oss människor. Ett annat perspektiv är hur mediciner som blockerar dopaminsignaleringen och som används in samband med andra sjukdomar, exempelvis psykoser, påverkar stamcellsdynamiken i hjärnan, säger Andras Simon.

Salamandrar är en form av groddjur, mest kända för egenskapen att förlorade kroppsdelar som svans och ben växer ut igen.

Publikation: ”Dopamine Controls Neurogenesis in the Adult Salamander Midbrain in Homeostasis and during Regeneration of Dopamine Neurons”, Anders A Berg, Matthew Kirkham, Heng Wang, Jonas Frisén & Andras Simon, Cell Stem Cell, online 7 April 2011.

Bild: Andras Simon, foto av Ulf Sirborn

Kontaktinformation
För frågor, kontakta:
Andras Simon, med dr
Tel: 073-9044040
E-post: andras.simon@ki.se

Placken som undersöktes samlades in från patienter som genomgick halskärlkirurgi på Södersjukhuset till följd av otillräckligt blodflöde till hjärnan, något som kan orsaka attacker av syrebrist (Trans Ischemic Attacks, TIA) och i vissa fall stroke. Placken daterades på Uppsala universitet med en teknik kallad Accelerator Mass Spectrometry (AMS) som bestämmer innehåll av C14 i biologiska prover.

C14-datering med AMS är en metod som utnyttjar de testsprängningar av atombomber som gjordes på 50- och 60-talen. Koncentrationen av C14 i atmosfären steg kraftigt till följd av atomsprängningarna, men har sedan den sista testsprängningen sjunkit successivt. Genom att mäta innehållet av C14 i biologiska material kan man fastställa hur gammalt materialet är.

– Vi förstod att placken skulle vara betydligt yngre än patienterna, som i genomsnitt var 68 år när det kirurgiska ingreppet genomfördes. Men vi blev förvånade när vi fann att placken inte ens var 10 år gamla, säger docent Johan Björkegren, som lett studien vid Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik.

Ett annat spännande fynd var att variationen i plackåldern var förvånansvärt låg, vilket tyder på att placken i halskärlen bildas under en relativt kort period (3-5 år) och dessutom sent i livet. Om detta visar sig vara fallet innebär det att placktillväxten – och därmed dess konsekvenser för liv och hälsa – borde kunna förhindras tämligen sent i livet. Kanske så sent som vid 60 års ålder och vissa fall även ännu senare.

Under senare år har en rad C14-dateringsstudier publicerats från Karolinska Institutet, där man visat på en möjlig betydelse av biologisk ålder för folksjukdomar som involverar nervceller, fettceller och hjärtats muskelceller. Men till skillnad från tidigare studier daterade forskarna denna gång inte DNA, i syfte att kartlägga nybildningen av celler, utan inriktade sig istället på hela det biologiska materialet i placket som mestadels består av fett i olika former.

Låg plackålder kunde också kopplats till högre nivåer av insulin i blodet. Plack med låg ålder (nybildade) visade sig dessutom bära på en molekylär karaktärstik som tyder på instabilitet och därmed ökad benägenhet att orsaka TIA och stroke.

– Kopplingen mellan höga insulinnivåer i blodet, låg plackålder och instabilitet var också i linje med våra fynd avseende genuttryck, där nivåer av genaktivitet kopplad till immunförsvaret visade sig vara hög i plack som nyligen bildats. Men det är för tidigt att säga något om den generella betydelsen av plackens biologiska ålder för risken att råka ut för TIA eller stroke. För detta krävs fler och större kliniska studier, säger Johan Björkegren.

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Publikation: ”Carotid Plaque Age Is a Feature of Plaque Stability Inversely Related to Levels of Plasma Insulin” Sara Hägg, Mehran Salehpour, Peri Noori, Jesper Lundström, Göran Possnert, Rabbe Takolander, Peter Konrad, Stefan Rosfors, Arno Ruusalepp, Josefin Skogsberg, Jesper Tegnér & Johan Björkegren, PLoS ONE, online 7 April 2011.

Bild: Johan Björkegren, foto av Camilla Svensk

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Docent Johan Björkegren
Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik
Tel: 08-517 775 49
Mobil: 073-356 81 81
E-post: johan.bjorkegren@ki.se

Den vanligaste ekonomiska förklaringsvariabeln till bättre trafiksäkerhet är arbetslöshet där en ökning av arbetslösheten indikerar en nedgång av antalet trafikdödade. En del av nedgången i antalet trafikdödade tros då bero på att unga förare minskar sitt bilåkande.

I ett projekt har trafikforskare undersökt dels vilka typer av olyckor som är mest känsliga för ekonomisk konjunktur och vilka trafikantgrupper som är inblandade i dessa olyckor.

– I en annan del av studien har vi tittat på vissa tillstånd, såsom andel tung trafik, andel ungdomar bland körkortsinnehavare, trafikarbete uppdelat på åldersgrupper etcetera för att se hur dessa samvarierar dels med konjunkturen, dels med utfallet i dödade och skadade, säger Lennart Simonsson på VTI.

Frågan om hur konjunkturen påverkar trafiksäkerheten är av stort intresse bland annat på grund av den lågkonjunktur som stora delar av världen befinner sig i nu.
VTI rapport 704 [Ref 1]

VTI, Statens väg-och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn. Med omkring 190 medarbetare är VTI den största transportforskningsmiljön i Sverige. VTI utför tillämpad forsknings- och utvecklingsverksamhet som rör samtliga transportslag.

Kontaktinformation
Kontakt
För mer information kontakta Åsa Forsman [Ref 2], forskare, 013-20 42 79

Kristina Andersson undersöker i sin avhandling ”Lärare för förändring – att synliggöra och utmana föreställningar om naturvetenskap och genus” hur man som lärare kan arbeta mer jämställt i skolan.

– Även den som har målsättningen att arbeta jämställt kan visa sig värdera barnen olika så att till exempel pojkars aktiviteter värderas högre än flickors. Då måste man i första hand bli medveten om och förändra den egna föreställningen, min avhandling visar olika sätt att ”få syn på” sina egna föreställningar, säger Kristina Andersson.

– Redan i lärarutbildningen måste studenterna få bättre genuskunskaper och bli mer medvetna om vilka föreställningar de själva bär på. Men det kräver en tuff och känslomässigt engagerande utbildning i genusmedvetenhet.

Hon menar att det behövs ett genusperspektiv även på ämnets innehåll. Hur påverkas undervisningen av en stereotyp och manligt kodad bild av naturvetenskap och teknik som hård, rationell och svår?

Kristina Andersson har i flera år bedrivit sin forskning tillsammans med en grupp förskollärare och lärare som arbetade med naturvetenskap, men inte alltid hade ämneskunskaper.

– För dem fungerade kunskaperna i undervisning och lärande som en bra utgångspunkt för att utvecklas som lärare även i naturvetenskap. Att enbart prata om behovet av ämneskunskaper fungerar inte.

Kompetensutveckling med feministiska anslag kan hjälpa lärarna att utveckla kunskapsstoffet.

För läraren gäller det att använda barnens egna erfarenheter av naturvetenskap, ställa öppna frågor som utmanar och fånga det oväntade som kan väcka nyfikenhet.  Det kan ge en ny syn på vad naturvetenskap för barn kan innebära.

För att kunna förändra den undervisning hon studerat har Kristina Andersson använt sig av aktionsforskning. Hon menar att det är en metod som fungerar i ett förändringsarbete som gäller genus och naturvetenskap, men att det kräver både tid och kontinuitet för att ge resultat i klassrummet.

Den 8 april försvarar Kristina Andersson sin avhandling kl 10.15 i sal 99:132 vid Högskolan i Gävle.
 
 

Kontaktinformation
För mer information, v v kontakta:
Kristina Andersson, universitetsadjunkt, akademin för teknik och miljö 026-64 82 45 eller 070-333 32 74

– Frågan om kvinnor och hjärtinfarkt har väckt mycket debatt och sjukvården har anklagats för könsdiskriminering. Det var därför betydelsefullt att kunna tillföra viktiga svenska data i frågan, säger Rose-Marie Isaksson som är forskande sjuksköterska och anställd av Norrbottens läns landsting.

I avhandlingen, som hon försvarar i aulan vid Sunderbyns sjukhus, använder hon bland annat data från den norrländska MONICA-studiens hjärtinfarktregister och det visade sig där att mer än 80 procent av både män och kvinnor hade typiska symtom, det vill säga bröstsmärtor, vid sitt insjuknande i hjärtinfarkt. Det fanns inte heller några könsskillnader i fördröjningen att söka vård med undantag för det faktum att kvinnor i den äldsta åldersgruppen (65-74 år) dröjde längre än andra.

I avhandlingen intervjuas äldre män och kvinnor som nyss fått sin första hjärtinfarkt för att nå en ökad förståelse för hur de drabbade tolkar, uppfattar och resonerar kring sina tidiga symtom och beslutet att söka vård. Symtomen visade sig vara en mer komplex upplevelse än vad som vanligen beskrivs i litteraturen. Även här visade sig många likheter mellan könen. Både män och kvinnor beskrev hur symtomen till en början var diffusa, vilket gjorde dem osäkra både över orsaken, som inte motsvarade deras förväntningar om en hjärtinfarkt, och om de skulle söka vård.

Vid hjärtinfarkt är tiden viktig. Den som väntar med att söka vård vid en misstänkt hjärtinfarkt riskerar bestående skador på hjärtat och i värsta fall livet. Varje minuts väntan har betydelse. Ändå visade det sig att många patienter drog sig för att åka till sjukhuset trots svåra symtom. Man ville inte störa sjukvården och många trodde att det inte var så allvarligt. Männen och kvinnorna försökte minska eller behandla symtomen på egen hand och strävade efter att allt skulle vara ”som vanligt”. Kvinnorna kämpade emot i strävan för att upprätthålla det sociala ansvaret gentemot familj och hushåll. Inte förrän symtomen utvecklades till en stark och ihållande bröstsmärta insåg de drabbade allvaret och bestämde sig för att söka vård. 

Få studier har fokuserat på eventuella skillnader mellan könen vad gäller långtidsöverlevnad hos patienter som drabbas av hjärtinfarkt för första gången. Det visade sig att under 23 år har överlevnaden förbättrats hos både män och kvinnor. Det framkom också att yngre och medelålders kvinnor har en något bättre långtidsöverlevnad än män.

Rose-Marie Isaksson, som är uppvuxen och bosatt i Boden, är forskningssjuksköterska vid MONICA Hjärtinfarktregistret i Luleå och doktorand vid Institutionen för omvårdnad samt Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet. Hon kan nås på
mobil 070-515 22 66
e-post rose-marie.isaksson@nll.se
Porträttbild

[Ref 1]Fredagen den 15 april försvarar Rose-Marie Isaksson, Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Symtom, prehospital fördröjning och långtidsöverlevnad hos män och kvinnor med hjärtinfarkt. En kombinerad register- och kvalitativ studie (Symptoms, prehospital delay and long-term survival in men vs. women with myocardial infarction. A combined register and qualitative study).
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Aulan, Sunderby sjukhus, Luleå.
Fakultetsopponent är professor Bengt Fridlund, Högskolan Jönköping.

Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-41191 [Ref 2]

Intresset för vattenpipa, även kallat hookah eller narghile, ökar enligt flera undersökningar i västvärlden. Antirökningskampanjer riktar sig mot cigaretter och i viss grad även mot snus. Däremot är det ovanligt med kampanjer som inriktar sig på att informera om hookahrökningens skadliga effekter.

— Många ungdomar och vuxna tror att hookahrökning är mindre farligt än vanlig cigarettrökning. Alla känner heller inte till att hookah innehåller tobak. I själva verket får de som röker hookah i sig mångfalt mycket mera tobaksrök och kolmonoxid och andra skadliga och cancerframkallande ämnen än de som röker cigaretter, säger Bengt Arnetz, professor i socialmedicin, Uppsala universitet och i yrkes- och miljömedicin vid Wayne State University School of Medicine.

Han har tillsammans med kollegor genomfört en serie studier rörande hookarökning. I en undersökning publicerad i tidskriften Nicotine & Tobacco Research har de studerat faktorer som ökar risken att röka hookah. Liknande studier har gjorts under många år rörande cigarettrökning men är mindre vanliga vad gäller hookah.

I en studie i Michigan där cirka 800 personer deltog angav 26 procent att de röker hookah. Forskarna fann att risken att börja röka hookah var drygt åtta gånger högre om fadern i hushållet rökte hookah, sju gånger högre om modern gjorde det, och 20 procent högre om ett syskon rökte hookah. Män och yngre personer var också riskgrupper for hookahrökning. Riskfaktorerna var lika för de som för tillfallet rökte hookah jämfört med dem som tidigare gjort det men nu slutat.

Arnetz och medarbetare planerar nu jämförande studier av hookahrökning mellan Sverige och USA. De är också intresserade av att studera hur hookahrökning sprider sig bland ungdomar samt hur rökbeteendet påverkas av socioekonomiska faktorer och stress. Sådan kunskap är viktig vid utformningen av framtida preventionsstrategier.

För mer information:
Kontakta Bengt Arnetz
tel: 070-8136992, e-post: bengt.arnetz@pubcare.uu.se

(Bengt Arnetz befinner dig i Michigan, USA, fram till den 2 maj men nås på telefon och e-post)
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

– Arbetsgivaren måste ta reda hur personalen vill strukturera sitt arbete och låta det styra organisationen, säger övertandläkare Sven Ordell vid samhällsodontologi i Landstinget Östergötland. Fredagen den 8 april disputerar han på avhandlingen ”Organisation and Management of Public Dentistry in Sweden” vid Odontologiska fakulteten på Malmö högskola.

Den första offentliga tandvårdskliniken i Sverige för barn började sin verksamhet i Köping 1905. Det blev starskottet för Folktandvården som sedan 1939 haft stor betydelse för svenska folkets tandhälsa, inte minst när det gäller barn och ungdomar.

– Den har också sett till att det finns tillgång till tandvård i glesbygden, säger Sven Ordell som i sin avhandling har studerat Folktandvårdens organisation och hur den ska möta framtida svårigheter.

Med hjälp av frågeformulär som besvarades av folktandvårdschefer runt om i landet visar Sven Ordell bland annat att det finns en stark tilltro till stordriftens fördelar bland cheferna.
– Det finns en målsättning att göra klinikerna större vilket jag tror är olyckligt. Det minskar möjligheterna för chefer att finnas på en klinik och vara tillgänglig för personalen.

De allt större klinikerna kan också på sikt öka risken för att tandvårdsservicen i glesbygden försämras. Ett av Folktandvårdens problem är att behålla sin personal, särskilt erfarna tandläkare. För att lyckas med det menar Sven Ordell att Folktandvården i måste komma bort från dagens byråkratiska och centralstyrda organisation och i stället ge de enskilda klinikerna större frihet att själva utforma sin organisation och sitt arbete.

– Stora organisationer som landsting har ofta svårt att hantera en sådan situation, men jag tror det har stor betydelse för personalens trivsel, säger han.

Redan i dag råder det brist på tandläkare och situationen riskerar att förvärras. För att minska problemet vill Sven Ordell se en tydligare uppdelning mellan de olika yrkeskategoriernas uppgifter.

– Vad ska skötas av en tandläkare och vad ska skötas av en tandhygienist och vem ska få specialistvård? Dessa roller måste definieras på ett bättre sätt.

En av studierna som ingår i avhandlingen jämför arbetstillfredsställelsen bland danska och svenska tandläkare inom den offentliga tandvården. Resultatet visar att danska tandläkare i allmänhet är mer nöjda med sin arbetssituation än svenska. En anledning kan vara att de svenska klinikerna är mer konkurrensutsatta. En annan kan vara att svenska tandläkare har högre förväntningar på sitt arbete.

En annan intressant iakttagelse är att utlandsfödda tandläkare är mindre nöjda med sin arbetssituation än svenskfödda.

– Vi vet inte varför, men det är ett spännande resultat som jag planerar att studera vidare, säger Sven Ordell.

Text: Set Mattsson

Kontaktinformation
För mer information kontakta Sven Ordell på
telefon 0735-89 80 88 eller
via e-post: sven.ordell@lio.se

De senaste rapporterna från PISA2009, Skolinspektionen och Skolverket är nedslående.  Svenska ungdomar är inte intresserade av och har dålig kunskap i naturvetenskap och teknik.

– Vi vill lyfta fram naturvetenskap i skolan genom att jobba med interaktiva miljöer och dra nytta av elevers egen kreativitet och förmåga att skapa kunskap, säger Annika Kjellsson Lind, lektor vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik och föreståndare för Umevatoriet.

Projekt drivs i samverkan med Umevatoriet, Linköpings universitet, Visualiseringscenter C, samt skolor i Umeå och Norrköping.

– Samarbetet med Umevatoriet och Visualiseringscenter C ger oss också möjligheter att arbeta utanför den direkta skolmiljön, en miljö där intresse och motivationen lätt kan utvecklas, berättar Annika Kjellsson Lind.

Alla elever har egna datorer
I projektet kommer en programvara för fysiksimuleringar, Algodoo, att användas tillsammans med bärbara datorer och interaktiva skrivtavlor. Algodoo är ett resultat från forskning om realtidssimulering i fysik vid Umeå universitet som rönt stor uppmärksamhet runt om i världen. Det används i ett 60-tal länder i fysikundervisning från de lägsta åldrarna upp till universitetsnivå. Madelen Bodin är doktorand i fysikdidaktik vid institutionen för fysik och forskar om simuleringar i fysikundervisning.

– Att så många elever och lärare alltmer får tillgång till datorer och interaktiva skrivtavlor ger nya förutsättningar för att jobba med innovativa läromedel. Att jobba kreativt med att bygga egna simuleringar för att visualisera fysikaliska fenomen och lösa problem placerar eleven i centrum för sitt eget lärande och motiverar eleven att bygga ny kunskap.

Alla gymnasieelever i Umeå kommun har egna datorer och de flesta grundskolor är också på gång. Anna Cederblad, utvecklingsledare för gymnasie- och vuxenutbildningen på Umeå kommun, välkomnar projektet.

– Det ger oss ytterligare möjligheter att använda och utveckla de interaktiva miljöer vi redan nu bygger upp i skolorna i Umeå. Lärarna får också möjlighet till kompetensutveckling, både när det gäller de tekniska miljöerna och de verktyg och program som används. Det är en oerhört viktig del för att kunna skapa en bra lärmiljö.

För ytterligare information
Annika Kjellsson Lind, universitetslektor vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik
Telefon: 090-786 69 32, 070-304 66 70
E-post: annika.kjellsson-lind@matnv.umu.se
eller
Madelen Bodin, institutionen för fysik
Telefon: 090-7869592
E-post: madelen.bodin@physics.umu.se