Under de senaste decennierna har antalet kejsarsnitt ökat markant i Sverige. Samtidigt har den psykiska ohälsan bland kvinnor i fertil ålder ökat, något som fångat Anne-Marie Wangels, barnmorska och forskare vid Fakulteten för hälsa och samhälle, Malmö högskola, intresse. Tillsammans med kollegor vid Skånes universitetssjukhus i Malmö och Lunds universitet har hon gjort en studie bland 6 467 Malmökvinnor.
– Våra studier visar att risken för akut kejsarsnitt ökar signifikant för förstföderskor om kvinnan vid sina kontroller hos mödravården berättat att hon känner sig orolig, stressad eller har sömnsvårigheter, säger Anne-Marie Wangel.
Kvinnor som fått professionellt stöd eller antidepressiva läkemedel under sin graviditet löper dock inte ökad risk för akut kejsarsnitt.
Anne-Marie Wangel efterlyser nu metoder för mödravården att systematiskt identifiera psykisk ohälsa under graviditeten.
– Vår studie visar att kvinnor berättar för sin barnmorska hur de mår. Hade man haft ett system att fånga upp dessa kvinnor och till exempel erbjuda riktade stödsamtal hos kurator eller psykolog hade man antagligen kunnat minska antalet akuta kejsarsnitt, säger hon.
Wangel kommer nu att följa upp studien med att undersöka den psykiska ohälsan hos fertila kvinnor i Malmö för att se om det finns någon enskild faktor som utmärker sig då det gäller ökad risk för akut kejsarsnitt. Malmös kvinnor representerar Sverige i en EU-studie i vilken studier i ytterligare fem europeiska länder ingår.
Skånesuniversitetssjukhus har ett lokalt framtaget elektroniskt journalsystem i vilket forskarna kan göra fritextsökningar. För denna studie har forskarna utvecklat en ny metod som gjort det möjligt att söka på ord och begrepp som belyser psykisk ohälsa.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Anne-Marie Wangel, tfn: 040 -665 7455 eller
anne-marie.wangel@mah.se
Monica Rosén är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och slutrapporterade nyligen ett projekt stött av Riksbankens Jubileumsfond där hon studerade förändringar i läskompetensen mellan 1970 och 2001.
Förutom att ha fått fram en metod för hur man kan jämföra läskompentensen och dess förändring över tid, har Monica Rosén också analyserat skillnaderna över tid mellan olika länder för att förklara de skillnader som finns. Hon kan nu visa att datoriseringen av hemmen har en direkt negativ inverkan på 9- och 10-åringars läskunnighet.
-Ett av våra mer slående resultat är just att datorerna medverkar till att ändra våra barns vanor på ett sådant sätt att de inte utvecklar sitt läsande i samma utsträckning som tidigare. Genom jämförelser av länder kan vi se att med ökad datoranvändning på fritiden så sjunker läsprestationerna, säger hon.
Detta kunde avläsas när man jämförde förändringar som skett i läsning med förändringar som skett i datoranvändning i hemmet. Först gjordes studier av hur elevers läsförmåga förändrats från 1970 och framåt. Ungern, Italien, USA och Sverige tillhör den grupp länder som varit med i samtliga internationella jämförelser sedan 1970-talet. I Italien och Ungern har läsutvecklingen gått stadigt uppåt sedan 1970-talet, medan den både i USA och i Sverige sedan 1991 har haft en mer eller mindre kraftig nergång. Från 1991 till 2001 och 2006 har fler länders resultatförändringar gått att lägga till analysen.
När forskarna började undersöka vad skillnaderna kunde bero på, kunde de konstatera att det under denna period inte bara var skolan och lärarutbildningen som förändrats, utan också samhället och vad barn gör efter skolan. Både de svenska och de amerikanska eleverna rapporterade en kraftig ökning av sitt datoranvändande på fritiden under denna period, medan någon sådan ökning inte rapporterades av eleverna i Ungern och Italien.
-Våra resultat visar på ett starkt negativt samband mellan förändringar i datoranvändning och förändringar i läsprestationer. Både svenska och amerikanska barn rapporterade under den här tiden ett kraftigt ökat datoranvändande på fritiden, däremot fanns det inte någon sådan ökning i Italien eller i Ungern, säger Monica Rosén.
Dessutom fanns det ett negativt samband mellan ett ökat datoranvändande hemma med frekvensen nöjesläsning och med frekvensen bibliotekslån av böcker på fritiden. Förändrade läsvanor på fritiden är alltså en förklaring bakom nedgången i läskompetens under 1990-talet.
Samma datorisering har också påverkat vuxnas läsande – också bland vuxna har läsandet på papper minskat, och i många hem blir det allt mer ovanligt att se någon som faktiskt sitter och läser.
-Intressant är också att vi kan visa att de försämrade resultaten finns framför allt från mitten av skalan och uppåt. Det är inte de sämsta läsarna som blivit fler, utan de medelgoda och duktiga läsarna som blivit sämre – det är viktigt.
Och det är framför allt pojkar som blivit sämre på att läsa.
-Både datorsittande och läsning har blivit mer genusmärka, säger Monica Rosén och pekar på att flickor sedan länge läser mer än pojkar, som oftare sitter framför datorn.
Ett viktigt mål för Monica Rosén var just att ta fram metoder för att jämföra läsutvecklingen över tid. Förändringar av skolan som friskolereformen, nya läroplaner eller ny lärarutbildning tar tid att sätta sig, och bara genom långa perspektiv kan man förhålla sig både till skolans och samhällets utveckling.
-Vi visar att det är komplicerat att mäta och jämföra läskompetensen över tid, och att man inte ska vara så snabb med att lägga hela förklaringen till nedgången i läsning till brister i undervisningen. Tvärtom, datoranvändningens negativa inverkan på läsningen visar med all tydlighet att fritiden är väl så viktig vad det gäller läsningen, säger hon.
Slukaråldern håller möjligen på att bli ett minne blott. Fiktiva världar får barn i dag genom ettor och nollor snarare än via böcker.
Monica Rosén nås på Monica.Rosen@ped.gu.se Hennes slutredovisning finns här.
Se även Jan-Eric Gustafsson slutredovisning Centrum för komparativ analys av utbildningsresultat
Det är känt sedan länge att barn till föräldrar med psykisk ohälsa löper hög risk att drabbas av psykiska och andra problem, både under uppväxten och senare i livet. Ändå har vuxenpsykiatrin ofta försummat att möta patienters barn och erbjuda dem stöd. I Sverige har lagstiftningen nyligen kompletterats med bestämmelser som ålägger hälso- och sjukvårdspersonalen att uppmärksamma barnens och familjernas behov av information och stöd när föräldern lider av en allvarlig sjukdom.
Beardslees familjeintervention är den första familjefokuserade och strukturerade metoden för detta som har använts i Sverige. Forskningsresultat från USA och Finland talar för att den har positiva långtidseffekter för barnen. Metoden introducerades i Sverige år 2004. I Västerbotten var man först i landet med att börja jobba enligt denna metod. Den innebär fem träffar med familjen: två träffar med föräldrarna, sedan träff med varje barn, åter en träff med föräldrarna och till slut en familjeträff. Syftet är att ge tillfälle till samtal om förälderns sjukdom inom familjen, och ytterst är syftet att förebygga psykiska problem hos barnen.
Både barn och föräldrar upplevde Beardslees familjeintervention positivt och många rapporterade ett bättre psykiskt mående efteråt. 89 procent av barnen anger i enkätsvar att deras skuldkänslor gentemot föräldern har minskat, 74 procent att deras kunskap om förälderns sjukdom har ökat.
I intervjuer beskrev barn en känsla av lättnad på grund av mer kunskap om förälderns sjukdom och öppnare kommunikation i familjen. Därmed kände de också befrielse från en del av oron för föräldern. Barnen berättade att de kunde vara mer med sina vänner och inte längre behövde ta lika mycket ansvar hemma. Föräldrarna upplevde sig stärkta i sitt föräldraskap och deras skuld- och skamkänslor minskade.
Avhandlingens syfte är att studera familjeinterventionens säkerhet och lämplighet i Sverige och hur effekterna av den upplevs av familjen. Den belyser interventionsprocessen ur alla familjemedlemmars perspektiv.
En enkät gavs till föräldrar och barn (117 föräldrar och 89 barn svarade) en månad efter en familjeintervention. 35 föräldrar och 14 barn intervjuades om erfarenheterna av att ha varit med om en familjeintervention.
Heljä Pihkala är läkare och verksam vid psykiatriska kliniken, Skellefteå lasarett. Hon är också doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap, psykiatri, Umeå universitet.
Fredag 8 april försvarar Heljä Pihkala, Inst. för klinisk vetenskap, psykiatri, sin avhandling med titeln Beardslees preventiva familjeintervention för barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Svenska familjers erfarenheter.
Engelsk titel: Beardslee’s preventive family intervention for children of parents with mental illness. Experiences of Swedish families.
Disputationen äger rum klockan 09.00 i sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS. Fakultetsopponent är professor Kristian Wahlbeck, THL, Finland.
Huvudhandledare: Mikael Sandlund, Institutionen för klinisk vetenskap, psykiatri.
Avhandlingen är elektroniskt publicerad.
De senaste åren har vägglusangreppen blivit allt vanligare i svenska hem. Det finns två olika arter av vägglöss som suger blod från människan, dels den vanliga vägglusen, dels den tropiska vägglusen. Med ökat resande har den tropiska vägglusen allt oftare följt med resenärer till Sverige.
Ett forskarlag från Lunds universitet och Mittuniversitetet i Sundsvall har nu identifierat och kvantifierat en typ av dofter som vägglöss producerar, så kallade alarmferomoner. Forskarna har undersökt dessa dofter både hos vuxna djur och hos nymfer, det vill säga omogna vägglöss. Forskarlaget konstaterade att de dofter som avges är förvånansvärt lika mellan arterna. Dessutom avger nymferna en doft som är annorlunda jämfört med de vuxna djurens.
Beteendetester visar att nymfernas doft är motbjudande för vuxna individer samt även för andra nymfer. Den bortstötande effekten kan användas i kontrollsystem där alarmferomoner gör att vägglössen blir mer rörliga och därmed ökar effektiviteten av exempelvis uttorkande medel för avdödning, menar forskarna. En sådan framtida miljövänlig behandlingsmetod kräver dock ökad förståelse för hur vägglössens feromonsystem fungerar.
Forskningsresultaten redovisas i senaste numret av den vetenskapliga tidskriften PLoS ONE.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Camilla Ryne, ryne.camilla@gmail.com, Tel 0736-13 00 43
Jette Knudsen, jette.knudsen@ekol.lu.se, Tel 0730-20 60 23
Visst kan också bakterier få infektioner och det sker genom angrepp av virus, fager, eller nukleinsyror från andra bakterier, plasmider. Det bygger in främmande DNA i bakteriens arvsmassa, vilket kan starta ett ”självmordsprogram” så att bakterien dödar sig själv eller ge den nya egenskaper, exempelvis att motstå antibiotika.
Bakteriernas immunsystem kallas CRISPR/Cas eller prokaryotisk RNA-interferens. Det består av proteiner och korta RNA-molekyler, crRNA, som bekämpar inkräktarens DNA. Ett viktigt steg i immunförsvaret är mognaden av crRNA, och det är nya rön om hur den processen aktiveras som presenteras i artikeln av forskare vid Laboratoriet för molekylär infektionsmedicin (MIMS) i Umeå i samarbete med en grupp i Würzburg. Studien leds av Emmanuelle Charpentier, gruppledare vid MIMS och Institutionen för molekylärbiologi.
Resultaten kan öppna vägen för sätt att hindra uppkomsten av antibiotikaresistenta bakteriestammar. För tillverkare av mjölkprodukter kan forskningsresultaten ge möjligheter för att skydda de nyttiga bakterierna i produkterna mot virusangrepp.
CRISPR/Cas-systemet är bara känt sedan några få år och detaljerna om dess reglering och funktion är ännu oklara. Samarbetet mellan Emmanuelle Charpentiers forskargrupp i Umeå, tidigare i Wien, och Jörg Vogels forskargrupp vid Institute for Molecular Infection Biology (IMIB) i Würzburg, Tyskland, resulterade i de senaste upptäckterna kring det mikrobiella immunförsvaret.
– Vi studerade CRISPR/Cas i vår modellbakterie Streptococcus pyogenes, som är ansvarig för många svåra infektionssjukdomar hos människan, säger Emmanuelle Charpentier. Helt oväntat upptäckte vi att det krävs ytterligare faktorer för RNA-mognaden än bara Cas–proteinet.
I artikeln visas nu att att det krävs minst tre faktorer för att bakteriens immunsystem ska kunna vässa knivarna och ta fram de korta crRNA–stycken som ska blockera inkräktarnas DNA: Det behövs dels små RNA-stycken (tracrRNA) som hittar rätt ställe för klyvningen, dels ett nytt protein (Csn1) och slutligen ett enzym (endoribonukleas III) som båda måste samverka för att klyva RNA-molekylen till små crRNA-bitar. Studien visar för första gången att bakteriens egna proteiner är inblandade i processen.
För mer information, kontakta gärna
Dr. Emmanuelle Charpentier, gruppledare vid MIMS (engelskspråkig),
tel. 090-78508 07
e-post Emmanuelle.charpentier@mims.umu.se
Referens
E Deltcheva, K Chylinski, CM Sharma, K Gonzales, Y Chao, ZA Pirzada, MR Eckert, J Vogel, E Charpentier CRISPR RNA maturation by trans-encoded small RNA and host factor RNase III.
Nature 31 March 2011 (doi:10.1038/nature09886)
Forskningsarbetet finansierades delvis av medel från svenska Vetenskapsrådet, Umeå universitet, tyska forskningsrådet Deutsche Forschungsgemeinschaft, österrikiska Science Fund och Agency for Research Promotion, tyska Bundesministerium für Bildung und Forschung samt Europeiska Unionen.
Laboratoriet för molekylär infektionsmedicin Sverige, MIMS, är den svenska noden i det nordiska EMBL-partnerskapet för molekylär medicin. Institutet arbetar med forskning om de molekylära mekanismerna av infektioner och utvecklingen av nya antimikrobiella strategier. MIMS är en del av forskningskonsortiet Umeå centrum för mikrobiell forskning, UCMR.
Mer information: www.mims.umu.se [Ref 1] ; www.ucmr.umu.se [Ref 2] .
Institut für Molekulare Infektionsbiologie (IMIB) är ett interdisciplinärt forskningscentrum av medicinska fakulteten vid Universitet i Würzburg. Forskningen är inriktat på smittämnen som orsakar infektionssjukdomar Forskarnas huvudintresse ligger på molekyära mekanismer av geners reglering i sjukdomsalstrande bakterier, parasiter och svamp samt värdorganismers försvar. Mer information: www.infektionsforschung.uni-wuerzburg.de [Ref 3].
Max F. Perutz Laboratories är en gemensam institute från Universitet Wien och Medicinska Universitet Wien. Den är del av Campus Wien Biocenter. Forskningen är fokuserad på olika teman inom molekylärbiologin.
Mer information: www.mfpl.ac.at [Ref 4]
Mikael Lövblad undersöker i sin avhandling ”A Study of Relationship Commitment and the Psychological Contract” hur personliga interaktioner mellan köpare och säljare påverkar affärsrelationer mellan företag.
Avhandlingen syftar till att öka förståelsen för hur företag kan bygga långsiktigt stabila relationer med sina kunder. Att kunna bygga nära relationer med sina kunder är avgörande för företag som agerar på industriella marknader, eftersom den typen av affärer ofta bygger på långsiktiga åtaganden.
Medan tidigare forskning inom området ofta har fokuserat på hur relationer mellan företag fungerar på en företagsnivå, har Mikael tittat djupare på hur individerna som är inblandade påverkar företagens relationer.
– Jag har studerat hur relationen påverkas av de upplevda åtagandena mellan parterna och sett dels att olika individer involverade i samma relation kan ha helt olika förväntansbild, dels att dessa förväntansbilder påverkar långsiktigheten i relationen, säger Mikael Lövblad.
– Min forskning visar att det är otillräckligt att analysera affärsrelationer endast på företagsnivå, man behöver även titta på de individer som är inblandade för att förstå dynamiken i relationen. Detta blir viktigt för såväl säljande som köpande parter i de relationer där man vill uppnå ett långsiktigt, nära samarbete.
Mikael Lövblads avhandling innehåller internationellt publicerade resultat och är ett samarbete mellan Sandvik AB, Högskolan i Gävle och Sveriges Lantbruksuniversitet.
För ytterligare information, v v kontakta:
Mikael Lövblad, akademin för utbildning och ekonomi, 070-647 85 21
Sjukdomen fibromyalgi får ofta klä skott för kritik och möts inte sällan av misstro och åsikter om att det handlar om en påhittad sjukdom. Nu har dock en forskare vid KTH börjat testa och nått framgång med en ny metod för att lättare kunna ställa diagnosen fibromyalgi. Det kan bland annat leda till att det blir enklare för de drabbade att få ersättning från Försäkringskassan, men också att de slipper försvara sin sjukdom.
Fibromyalgi är en svårdiagnostiserad sjukdom som består av muskel- och vävnadsmärta. Det krävs ofta ett flertal läkarbesök hos olika läkare under flera år innan patienten får sin diagnos. Enligt Sveriges Fibromyalgiförbund har amerikanska undersökningar visat att det i genomsnitt tar 3-5 år. Samtidigt som fibromyalgi får mycket kritik är diagnosen accepterad över hela världen, av bland annat Världshälsoorganisationen och Socialstyrelsen.
Frida Lindberg, forskare och doktorand på Skolan för teknik och hälsa vid KTH, berättar att läkare vanligtvis använder elektromyografi (EMG) som ett sätt att undersöka muskelfunktionen. Det handlar ofta om att utesluta andra nerv – och muskelsjukdomar än fibromyalgi. Det är också en trubbig metod eftersom hela muskeln undersöks. I och med hennes forskning kan det nu bli lättare att ställa diagnosen fibromyalgi.
– Det har tidigare inte funnits någon riktigt bra teknik att diagnostisera fibromyalgi. Läkare har använt sig av så kallad kriteriediagnostik, det vill säga att ett visst antal av uppsatta symptom ska vara uppfyllda. Så ja, målet är att det ska bli lättare eller snarare möjligt att ställa diagnosen i och med min forskning, säger Frida Lindberg.
Istället för EMG använder hon vävnadsultraljud för att undersöka skelettmuskler, det vill säga vanliga muskler till skillnad från exempelvis hjärtat som består av hjärtmuskulatur.
– Ultraljud undersöker hur muskeln rör sig och kan vissa detta detaljerat. Till exempel kan ultraljud visa på skillnader i aktiveringsmönster mellan patienter med fibromyalgi och patienter med friska muskler. Detta är alltså ett steg i rätt riktning till att hitta nya diagnosmetoder, säger Frida Lindberg.
Tekniken som Frida Lindberg forskar har dock fler tillämpningsområden.
– Fibromyalgi är bara ett spår. Tekniken skulle också kunna vara ett verktyg för rehabilitering för olika arbets- och muskelskador. Även inom idrott skulle tekniken vara användbar för att förbättra idrottsprestationer. Det finns många olika typer av applikationer, säger Frida Lindberg.
I Sverige har hittills 250 000 svenskar drabbade av fibromyalgi, men mörkertalet är förmodligen stort på grund av den tid det tar att få diagnosen. Samhällskostnaden för fibromyalgi 2009 uppgår till flera miljarder enligt Försäkringskassan.
– Det här är viktig forskning eftersom fibromyalgi innebär stora kostnader för samhället. I förlängningen kan forskningen komma till användning när det gäller att hjälpa patienter med fibromyalgi till en bättre och friskare tillvaro, säger Frida Lindberg.
Patienter med ändtarmscancer behandlas rutinässigt med strålning före operationen. Men effekterna av strålbehandling är mycket olika, och ibland kan den rentav förvärra cancern. Det blir därför viktigt att avgöra vilka patienter som ska få strålbehandling. Förekomsten av två proteiner, var för sig, kan ha stor betydelse här, visar Annica Holmqvist i sin avhandling i onkologi.
Tjock- och ändtarmscancer drabbar årligen 5 500 personer i Sverige. Dödligheten är hög, mellan 40 och 50 procent. Det är den cancerform som skördar flest liv, efter bröstcancer, hos kvinnor, och efter lung- och prostatacancer hos män.
Sedan slutet på 1990-talet sätts strålbehandling rutinmässigt in före operation av ändtarmscancer, något som har minskat dödligheten. Men strålning kan ibland förvärra cancern, genom att tumören växer snabbare och blir mer aggressiv.
Annica Holmqvist har i en klinisk studie undersökt hur förekomsten av ett par proteiner, survivin och PINCH, varierar med strålbehandling och överlevnad hos patienterna. I studien ingår 137 patienter från slutet av 1980-talet, där hälften fick strålbehandling, hälften inte. Fördelen med en patientgrupp så långt bakåt i tiden, säger Annica Holmqvist, är att också den långsiktiga överlevnaden kan studeras.
Survivin är ett väl studerat protein som finns i fostervävnad, men inte i normal vävnad. Men det finns i tumörer. I höga halter är det relaterat till en sämre överlevnad hos de patienter som också fått strålbehandling, visar Annica Holmqvist.
– Frågan är om dessa patienter bör strålbehandlas alls, säger hon. I så fall kan det kanske göras i kombination med ämnen som hämmar survivin, så kallade antisenseoligonukleotider.
Det andra proteinet, PINCH, är nyupptäckt och mindre studerat. Det finns i ytmembranet hos friska celler, men ökar markant i tumörer och ännu mer i metastaser. Mängden PINCH visar sig inte variera mellan strålbehandlade och inte strålbehandlade patienter, däremot dess egenskaper. Med strålbehandling tycks PINCH hämma funktionen hos de celler som i sin tur motverkar cancercellers tillväxt. Tumören blir aggressivare och överlevnaden sämre.
– Det är alltså inte säkert att strålbehandling är bra att ge i de fall där PINCH förekommer mycket, säger Annica Holmqvist.
Hon har också studerat hur lokaliseringen av blod- och lymfkärl påverkar patienters överlevnad, liksom förekomsten av inflammatoriska celler, ärrvävnad, död vävnad och slem.
Överlevnaden visade sig vara bättre för patienter som hade lymfkärl i tumörens periferi, istället för i dess inre, samt för patienter med mycket inflammatorisk infiltration i tumören.
Annica Holmqvist disputerade den 25 mars.
Bakterier finns överallt omkring oss, i vatten, jord, mat, på vår hud, och även i den luft vi andas. Bakterier i luften förekommer främst som del av aerosoler, det vill säga partiklar som är så små att de kan sväva fritt i luften. De flesta aerosoler utgörs av saltkristaller, damm, sulfater och sotpartiklar, men det finns även de som innehåller bakterier, virus, pollen och växtmaterial, så kallade bioaerosoler.
Aerosoler är mycket viktiga i processer som påverkar vårt klimat, bland annat molnbildning och för att sätta igång nederbörd. Moln täcker i genomsnitt 50-60 procent av jordens yta och är därmed den största nedkylningskällan för jorden.
I sin avhandling presenterar Camilla Fahlgren resultat kring hur olika provtagningsmetoder påverkar uppskattningen av sammansättning av bakteriesamhället i luften. Hon har också undersökt sammansättningen av det naturliga bakteriesamhället i luft, de luftburna bakteriernas ursprung, källor, transport, och deposition, samt olika bakteriers förmåga att bli luftburna.
Hennes studier visar att det finns en stor biologisk mångfald i luft, bland annat finns där sjukdomsframkallande bakterier och bakterier kända för att påverka bildning av moln. Med hjälp av atmosfärsmodeller och kunskap om hur olika luftmassor rört sig i atmosfären har hon kunnat följa bakteriernas väg från dess källa till provtagningspunkten. I en studie av bakterier i luft, provtagen i Kalmar, har hon till exempel visat att bakterierna har transporterats långväga från öppna hav.
Till sist har hon med hjälp av experiment, där aerosoler genererades från havsvatten undersökt hur marina bakterier blir överförda från havsvatten till luft. Resultaten visar att både bakterier och växtplankton kan bli luftburna och att effektiviteten mellan olika arters möjlighet att bilda eller binda till aerosol varierar stort.
Camilla Fahlgren är född och uppvuxen i Piteå. Hon tog sin magisterexamen vid Högskolan i Kalmar och sedan 2006 har hon varit doktorand vid Högskolan i Kalmar/Linnéuniversitetet.
Avhandlingen ”Microorganisms in the atmosphere” försvaras den 1 april, 2011 på Linnéuniversitetet i Kalmar. Opponent är Dr. Viviane Després från Max Planck Institute for Chemistry, Tyskland.
För mer information kontakta Camilla Fahlgren, telefon: 0480-44 73 27 eller e-post: camilla.fahlgren@lnu.se
Avhandlingen kan beställas från Linnaeus University Press: lupress@lnu.se
– Flera av lådorna kommer från områden i Kina som är mycket rika på fossil från dinosaurier, hominider och utdöda däggdjur, så det är otroligt spännande, säger museiintendent Jan-Ove Ebbestad, som inventerar materialet i samarbete med forskare vid avdelningen för evolution och utvecklingsbiologi.
1914 reste den svenska geologen Johan Gunnar Andersson till Kina i egenskap av rådgivare inom gruvfrågor. Han upptäckte fossil längs stranden av Gula floden och lyckades intressera både kinesiska myndigheter och sin vän professor Carl Wiman i Uppsala för sina fynd. Materialet insamlades, transporterades under svåra förhållanden och skickades till Uppsala där det studerades av Wiman. Stora delar återbördades sen till Kina. En Kinafond finansierad av bland andra överintendent Axel Lagrelius, tändstickkungen Ivan Kreuger och dåvarande kronprinsen (senare Gustav VI Adolf) bidrog med medel för arbetet under tio år.
Resultatet blev att Uppsala universitet har den största och finaste samlingen kinesiska fossil av dinosaurier och ryggradsdjur utanför Kina.
Det fossila materialet kommer från flera olika områdena i Kina, kända för fynd av dinosaurier, Pekingsmänniskan och flera utdöda däggdjur. Evolutionsmuseets exemplar av dinosaurier är några av de allra första som hittades i Kina. De allra viktigaste fynden från de svensk-kinesiska utgrävningarna gjordes i Zhoukoudian, sydväst om Beijing på 20-talet. Då hittades bland annat en kindtand från Homo erectus, dvs Pekingsmänniskan. Senare hittades fler liknande fynd, men allt detta försvann under andra världskriget.
– Därför är Evolutionsmuseets tre tänder från Pekingmänniskan kanske vårt mest värdefulla fynd, säger Jan Ove Ebbestad.
Av det totalt 400 lådor som professor Wiman förde till Uppsala har ett 40-tal stått förvarade utan att packas upp. Detta projekt har nu inletts i nära samarbete med universitetets ledande forskare på området, forskaren Martin Kundrat.
– Materialet är oerhört spännande. Även om det skulle vara material som inte ansågs intressant då, så kan det mycket väl vara det idag när de tekniska möjligheterna att studera fossil genomgått en revolutionerande utveckling, säger han.
Dinosaurieforskaren Martin Kundrat har fått en inbjudan från Kina, att i höst delta i en utgrävningsexpedition. Den första i landet sedan 20-talet. Något som är mycket få förunnat.
– Det är fantastiskt. Vi är mycket glada åt att våra kollegor i Kina gett oss denna unika möjlighet, säger Martin Kundrat.
Kontaktpersoner:
Museiintendent Jan Ove Ebbestad, Evolutionsmuseet, Uppsala universitet, tel: 018-471 27 09, e-post: jan-ove.ebbestad@em.uu.se
Dinosaurieforskaren Martin Kundrat, avdelningen för evolution och utvecklingsbiologi, Uppsala universitet, e-post: martin.kundrat@ebc.uu.se (på engelska)
Professor Per Ahlberg, avdelningen för evolution och utvecklingsbiologi, Uppsala universitet, tel: 018-471 26 41, e-post: per.ahlberg@ebc.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
Neuropeptiden ghrelin är en aptitökande substans som aktiverar hjärnans belöningssystem. Det innebär att när man är hungrig höjs nivån av ghrelin som aktiverar hjärnans belöningssystem, vilket ökar motivationen att söka efter mat. Tidigare forskning från Sahlgrenska akademin har visat på samband mellan ghrelin och utvecklingen av olika beroendetillstånd, exempelvis drog- och alkoholberoende
I en ny studie som publicerats i tidsskriften PlosOne har forskarna undersökt arvsmassan hos ett urval av personer från normalbefolkningen. I detta underlag framkommer att personer med vissa förändringar i ghrelingenen har ett högre sockerintag än individer som saknar dessa förändringar. Detta samband ses även hos personer med hög konsumtion av både socker och alkohol
Det har även bedrivits försök på råttor och där fann forskarna att när ghrelin blockerades minskade råttorna sitt intag av socker och de var samtidigt mindre motiverade att arbeta i deras jakt på socker.
– Detta tyder på att ghrelin är en stark drivkraft att söka efter belönande substanser såsom socker eller alkohol, konstaterar forskaren Elisabet Jerlhag på sektionen för farmakologi vid Sahlgrenska akademin.
Dessa resultat går hand i hand med forskarnas tidigare fynd som bland annat visar att substanser som blockerar ghrelinsystemet minskar de positiva effekterna hos beroendeframkallande droger och att förändringar i ghrelingenen är förknippade med högt alkoholintag, viktökning hos personer som har ett alkoholberoende personer och rökning.
Forskarna har nu kommit ett steg närmre att förstå vad som händer i hjärnan och kroppen vid olika typer av beroendetillstånd. Genom att förstå dessa mekanismer kan nya läkemedel utvecklas som blockerar ghrelinsystemet och som kan användas för att behandla patienter med alkoholberoende eller som lider av hetsätningsproblematik.
– Denna kunskap kan också underlätta för samhället att se på beroendetillstånd som en sjukdom och kan medföra att dessa personer lättare kan få den behandling de behöver, säger Elisabet Jerlhag.
Tidskrift: PlosOne
Artikelns titel: The ghrelin signaling system is involved in the consumption of sweets.
Författare: Sara Landgren, Jeffrey A Simms, Dag S Thelle, Elisabeth Strandhagen, Lauren Lissner, Selena E Bartlett, Jörgen A Engel, Elisabet Jerlhag
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Jörgen Engel, leg läkare och professor emeritus på sektionen för farmakalogi vid Sahlgrenska akademin, telefon 031-786 34 16, 073-420 44 12, e-post jorgen.engel@pharm.gu.se
Elisabet Jerlhag, forskare på sektionen för farmakalogi vid Sahlgrenska akademin,
Telefon: 031-786 3418, 0736-48 33 36, -post: elisabet.jerlhag@pharm.gu.se
Den utvecklade metodiken har också tillämpats för att bedöma effektiviteten i olika åtgärder för att minska miljöproblemen. Resultaten från avhandlingen ger en delvis ny bild av hur man åstadkommer miljöförbättringar i kustzonen.
Till följd av det snabba vattenutbytet mellan kusten och utanförliggande hav har åtgärder mot lokala föroreningskällor generellt sett en begränsad effekt. För att åstadkomma väsentliga förbättringar krävs att man tar ett helhetsgrepp på den samlade belastningen till Östersjön och fokuserar insatserna mot de mest kostnadseffektiva åtgärderna.
I avhandlingen redovisas bland annat hur omsättningen av näringsämnet fosfor, som i för höga koncentrationer i vattnet leder till övergödning, kan kvantifieras med hjälp av matematiska modeller. Vilka faktorer som styr över fosfors förekomst i vatten respektive sediment har undersökts genom provtagningar i ett antal kustområden längs Svealandskusten.
Transporten av dioxiner och furaner, en ämnesgrupp med toxiska egenskaper som förekommer i förhöjda halter i bland annat fet Östersjöfisk, har under ett års tid följts i ett norduppländskt kustområde. De flöden som mäts upp har legat till grund för utvecklandet av en generell modell för omsättning av dessa substanser.
– Metodiken som jag utvecklat i avhandlingen har praktiskt tillämpats för att bedöma effektiviteten av olika utsläppsbegränsande åtgärder i kustområden i flera fallstudier. Metodiken har stor potential att kunna användas i det framtida åtgärdsinriktade vattenkvalitetsarbetet, säger Magnus Karlsson.
Avhandlingen försvaras den 8 april 2011.
För mer information, kontakta: Magnus Karlsson: tel: 0730-789705
Ladda ner avhandlingen från universitetets hemsida [Ref 1].
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
Etableringen av fristående gymnasieskolor har pågått ett tiotal år nu. I avhandlingen Styrideal och Konflikt – Om friskoleetablering i tre norrländska kommuner har Jon Nyhlén följt hur Umeå, Gävle och Sundsvalls kommun hanterat etableringen.
– Kommunerna har olika strategier för att hantera konkurrensen från de fristående skolorna. Ett sätt är att konkurrera med dem, ett annat att samverka med dem och ett tredje att kontrollera dem, säger han.
De olika sätten att styra friskolorna påverkar relationen och graden av konflikt mellan kommunen och friskolorna.
– Konkurrens skapar konflikt. Den kommun som kännetecknas av marknadsstyrning har den högsta graden av konflikt medan den kommun som kännetecknas av nätverksstyrning och samverkan har den lägsta graden av konflikt, säger Jon Nyhlén.
I den kommun som kontrollerar friskolorna är konflikterna inte lika intensiva som i den marknadsstyrda kommunen men heller inte så lågintensiva som i den kommun som samverkar med friskolorna.
– Det beror på att det styrmedel som är framträdande i den hierarkiskt styrda kommunen är kontroll. Kontroll kräver i viss grad av kontakt med att den kontakten inte får bli för omfattande för att kommunen skall kunna utöva den granskande funktionen.
Vilket styrsystem är då att föredra ur en vänsterstyrd kommuns perspektiv?
– I avhandlingen har jag främst undersökt hur den traditionella hierarkiska styrningsmodellen alltmer kommit att kompletteras av nätverksmodellen och marknadsmodellen. Vilken strategi som en kommun väljer är ett politiskt beslut men på lång sikt tror jag dock att samverkan är att föredra framför konkurrens. Genom samverkan kan aktörerna bland annat nyttja varandras resurser på ett mer effektivt sätt, säger Jon Nyhlén.
Jon Nyhlén disputerar den 1 april på Mittuniversitetet, Campus Sundsvall.
Med hjälp av det nya verktyget går det snabbare att lägga det pussel som krävs för att förstå vilken behandling som ska ges, samt ta beslut på bättre grunder och därigenom ge mer kvalitativ vård.
Peter Halldin, forskare på avdelningen för neuronik på Skolan för teknik och hälsa vid KTH, har tillsammans med ett antal andra forskare tagit fram modeller som gör att det blir ytterst tydligt för till exempel läkare hur en människas nacke, skalle, muskler och hjärna påverkas vid kollisioner med olika föremål. Olycksförloppet kan nämligen i detalj och med modellernas hjälp visualiseras från olika perspektiv och genomskärningar.
– Hittills har läkarna bara haft patientens eventuella berättelse och röntgenbilder att utgå från för att fatta rätt beslut. Genom simulering av traumat kan läkaren få ytterligare en pusselbit med information då rätt behandling skall väljas, säger Peter Halldin.
Olyckorna kan med modellernas hjälp alltså illustrera skadeförloppet under de millisekundrar då skadan sker. Det ger historiken fram till skadan och kan komplettera de befintliga diagnosmetoder som används idag så som stillbilder från röntgenbilder via datortomografi eller magnetkamera.
Projektet och verktyget med modeller och simuleringsmjukvara heter Visualisering genom bild och simulering, VIS, och från Skolan för teknik och hälsa vid KTH är förutom Peter Halldin även Hans von Holst, Johnson Ho, Svein Kleiven och Madelen Fahlstedt involverade. VIS är uppdelat i två delar. Dels VISed som är avsedd att användas inom utbildningar av sjukvårdspersonal, dels VISweb som är ett uppslagsverk där användare interaktivt kan välja riktning och storlek på acceleration samt område och nivå på våld av ett slag. Det blir som en atlas över en rad tänkbara olycksförlopp, helt enkelt.
– VIS-projektet är ett utmärkt stöd i utbildningen av läkare eftersom skadorna mycket enkelt kan simuleras och förståelsen blir stor då simuleringarna är mycket pedagogiska. Dessutom är simuleringar mer tilltalande att se på än gråa röntgenbilder, säger Madelen Fahlstedt.
Madelen Fahlstedt, en av forskarna som ingår i VIS-projektet
Därmed blir det tydligt att VIS har fler användningsområden än bara läkare. Till exempel kan verktyget ta fram bra underlag till bilindustrin som behöver bättre testmetoder för att utveckla säkrare bilar. Peter Halldin och hans kollegor har redan varit i kontakt med flera tillverkare.
– Vi har redan hunnit med att samarbeta med SAAB och Volvo, men också den amerikanska armén när det gäller deras kameraförsedda hjälmar och belastning på nacke med denna extrautrustning, säger Peter Halldin.
Han tillägger att VIS också är ett bra verktyg för sakkunniga på försäkringsbolag.
– Det är inte alltid så att de som har whiplashskador får korrekt diagnos och därmed rätt till ersättning från försäkringsbolagen. Faktum är att det ringer i snitt en person i veckan till oss och vill ha hjälp med detta, säger Peter Halldin.
Madelen Fahlstedt tillägger att VIS också är viktig för patienten eftersom hon eller han kan bearbeta olyckan mentalt genom att se vad som faktiskt hände.
VIS har redan hunnit utsättas för hårda kliniska tester. Den svåra olyckan som inträffade under SM i motocross 2004 då två åkare kolliderade på Malmabanan i Västerås har simulerats. Forskarkollegan Svein Kleiven som utförde denna studie fann samma blödning i hjärnan i simuleringen som i verkligheten.
– 75 procent av forskningstiden har gått åt till att verifiera verktyget och modellerna mot verkliga händelser, säger Peter Halldin.
När Peter Halldin, Madelen Fahlstedt och deras forskarkollegor är klara med VIS är det tänkt att simuleringen av en olycka ska gå mycket snabbt. Under en timme är målet.
– VIS är fortfarande ett beslutsstöd snarare än ett diagnosverktyg eftersom det tar en stund att införa förändringar i sjukvården. Det vill säga hur läkarna jobbar, och med vilka verktyg, säger Peter Halldin.
Peter Halldin och hans kollegor hoppas dock på snabba puckar och att VIS så snart som möjligt blir en aktiv del av läkarens vardag.
– Vanligtvis när två djur slåss eller mäter sig med varandra så är det den största eller starkaste som vinner. Men hos fjärilar verkar varken storlek, ålder eller energireserver ha någon större betydelse för vem som vinner striderna utan det är motivationen som avgör. Att individuell motivation kan påverka så mycket är ett helt nytt och spännande resultat, säger zoologen Martin Bergman som presenterar studien om fjärilarnas revirstrider i sin avhandling The evolution of territoriality in butterflies.
Om man rör sig ute i naturen under sommarhalvåret så kan man se att vissa fjärilar, som citronfjäril och aurorafjäril, är i ständigt rörelse och flyger över stora områden medan andra fjärilar, som nässelfjäril och påfågelöga, är mycket lokaltrogna och spenderar mesta tiden sittande på en särskild utkikspunkt. Detta är två olika strategier för en fjärilshane att finna en partner att antingen flyga runt och leta eller att sitta stilla och spana. Hos de arter som använder sig av en stillsittande strategi är hanarna ofta revirhävdande och jagar bort andra hanar från platsen.
– Vi har studerat beteendet hos kvickgräsfjärilen där hanarna etablerar revir i stora solfläckar i skogsmark. Hanarna sitter på marken i solfläckar och spanar efter honor som flyger förbi. Solfläckarna försvaras mot inkräktande via utdragna flygdueller. Flygduellerna, där hanarna cirkulerar runt varandra, kan hålla på i upp till 90 minuter. Vinnaren får tillgång till solfläcken som belöning medan förloraren tvingas söka vidare efter en annan lämplig solfläck, säger Martin Bergman.
En hane som vaktar en bra solfläck har större chans att upptäcka honor som flyger förbi och därmed en större chans att få para sig. Att solfläckarna fungerar som mötesplats för hanar och honor har man länge trott men det har tidigare inte kunnat påvisas, mycket därför att många fjärilshonor parar sig endast en gång i sitt liv och oftast nästan omedelbart efter kläckningen.
– För att kunna undersöka fjärilarnas revirstrider har vi fött upp fjärilslarver i fångenskap för att sedan släppa ut de vuxna fjärilarna i stora burar på Stockholms Universitets forskningsstation vid Tovetorp. Där har vi kunnat observera fjärilarnas beteenden under i stort sett naturliga förhållanden, säger Martin Bergman.
För mer information kontakta gärna:
Martin Bergman, Zoologiska institutionen, Stockholms universitet
Tel. 08-16 15 60, mobil 073-624 02 16
e-post: martin.bergman@zoologi.su.se
Presstjänsten Stockholms universitet:
Linnea Bergnehr, pressekreterare linnea.bergnehr@kommunikation.su.se
tel: 0722-33 33 85
Viktor Sandqvist, presskontakt viktor.sandqvist@kommunikation.su.se
tel: 0767-85 21 72
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.
I sin avhandling har Matilda Berntsson, specialist i hud- och könssjukdomar på Hudmottagningen Frölunda Specialistsjukhus och forskare vid Sahlgrenska akademin, undersökt hur vanligt det är med könsherpes bland patienter som söker vid könsmottagningarna i Göteborg. I undersökningen ingick cirka 1 000 patienter, både män och kvinnor.
Könsherpes orsakas av herpes simplex typ 2. Viruset infekterar slemhinnorna i underlivet och tar sig därefter vidare till nervknutor invid ryggmärgen. Där stannar sedan infektionen kvar hela livet. Trots att en stor del av dem som smittats inte har några besvär kan viruset aktiveras och spridas vidare vid sexuell kontakt. Sjukdomen kan också ge återkommande besvär i underlivet
– 1 014 patienter, som sökte vård vid könsmottagningarna, Hudkliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Sesammottagningen, testades för herpes simplex typ 2. Att det finns antikroppar i blodet visar att man är smittad detta virus, säger Matilda Berntsson.
Testresultatet visade att mer än var femte kvinna och mer än var tionde man var smittad med könsherpes. Bara fyra av tio patienter med antikroppar för herpes typ 2 kände till att de hade könsherpes. Bland patienterna som inte visste att de var smittade uppgav ändå en tredjedel typiska symtom för könsherpes i form av återkommande blåsor och/eller sår i underlivet.
– Undersökningen stärker uppfattningen att könsherpes är vanligt och att de flesta smittade är ovetande om sin sjukdom. Oklara återkommande symtom från underlivet kan vara en oupptäckt könsherpes, som skulle kunna påvisas med en enkel provtagning hos läkare, konstaterar Matilda Berntsson.
Hon föreslår därför att vid oklara symtom från underlivet och oro för könsherpes bör man först och främst söka läkare för bedömning.
– Om symtom och-/eller undersökningsfynd talar för herpes finns bra metoder att testa för sjukdomen. Vid uttalade symtom finns medicin som lindrar besvären och vid täta återfall kan daglig behandling ges förebyggande i längre perioder, förklarar Matilda Berntsson.
FAKTA KÖNSHERPES
Könsherpes orsakad av herpes simplex typ 2 sprids genom sexuell kontakt och fler än 500 miljoner människor i världen är smittade med sjukdomen. I västvärlden bär 10 till 20 procent av befolkningen på viruset vilket gör infektionen till en av de mest spridda könssjukdomarna. Viruset orsakar smärtsamma sår och blåsor i underlivet och i sällsynta fall allvarliga infektioner i hjärna och ryggmärg. Infektionen är livslång och det finns idag inget botemedel eller vaccin mot könsherpes. Herpes simplex typ 1, som i de flesta fall orsakar munherpes/munsår, kan också smitta till underlivet. Könsherpes av typ 1 ger dock mer sällan återkommande besvär.
Avhandlingens titel: Sexually Transmitted Infections Serological, microbiological and microscopical aspects
Avhandlingen försvaras torsdagen den 7 april, klockan 13.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Matilda Berntsson, forskare på avdelningen för dermatologi och venereologi vid Sahlgrenska akademin och överläkare på Hudmottagningen, Frölunda Specialistsjukhus mobil 0733-77 49 96, e-post matilda.berntsson@vgregion.se
Handledare:
Gun-Britt Löwhagen, professor emeritus på avdelningen för dermatologi och venereologi vid Sahlgrenska akademin, e-post gun-britt.lowhagen@gu.se
Petra Tunbäck, överläkare Hudkliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset, medicine doktor, forskare på avdelningen för dermatologi och venereologi vid Sahlgrenska akademin, e-post petra.tunback@derm.gu.se
