Kartläggningen är gjord i ett internationellt forskningsnätverk kallat Daphnia Genomics Consortium. Det svenska bidraget – upptäckten av att Daphnians DNA innehåller neurotrofiner – visar överraskande att nervsystemet hos kräftdjur är mer komplext än man tidigare trott.
– I däggdjur spelar neurotrofinerna roll för inlärning, minne och utveckling av nervsystemet. Länge ansåg forskarna att neurotrofiner och deras receptorer var kännetecknande för ryggradsdjur men så är det alltså inte, säger Karen Wilson på Institutionen för marin ekologi vid Göteborgs universitet, som ingår i konsortiet.
Gener känsliga för miljöstörningar och gifter
Neurotrofinerna hos däggdjur är kända för att vara känsliga för syrebrist, miljöstörningar och gifter. Det kan innebära att neurotrofinerna i kräftdjur är lika utsatta.
– Det är en viktig kunskap eftersom klimatförändringar, försurning och föroreningar kan påverka beteendet hos kräftdjur i både sötvatten och marina miljöer.
Daphnia pulex är en halvcentimeter stor art av kräftdjur som finns i flera världsdelar. I Sverige lever de såväl i sjöar och dammar som i kustnära hav.
Kräftdjur utgör en mycket skiftande djurgrupp som finns både i sötvatten och marina miljöer. På grund av sin mångfald och världsomfattande förekomst spelar de en viktig ekologisk roll. De har också stor ekonomisk betydelse. Vissa kräftdjursarter konsumeras direkt av människor (räkor, kräftor, hummer) medan andra fungerar som en indirekt föda då kräftdjur i larvstadium äts av andra. Andra kräftdjur orsakar kostnader; som laxlusen, en fiskparasit som angriper laxfiskar, och havstulpanen som orsakar oönskad påväxt på mänskliga konstruktioner i havet.
Artikeln The Ecoresponsive Genome of Daphnia pulex är en sammanställning av den samlade kartläggningen av Daphnia pulex gener som bygger på de resultat som erhållits inom Daphnia Genomics Consortium. Artikeln har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Science.
Länk till artikeln: www.sciencemag.org/content/331/6017/555.full?sid=2086719b-28b3-4209-ade7-a6169f1e1f6c
Kontaktinformation
KONTAKT:
Karen Wilson, docent i marin ekologi, Institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet
0730- 20 94 69
karen.wilson@gu.se
Bildtext: Daphnia pulex. Foto: Joachim Mergeay, Belgien.
I en ny studie visar nationalekonomerna Mats Hammarstedt, Ali Ahmed och Lina Andersson att ålder är den faktor på arbetsmarknaden där diskriminering visar sig allra tydligast. I jämförelse med diskriminering på grund av etnicitet, sexualitet och övervikt är siffran för ålder väsentligt högre.
Undersökningen, som genomförts under första månaderna i år, har haft fokus på serviceyrken med mycket kundkontakt, framför allt inom restaurang- och butiksbranschen. Forskarna undersöker graden av diskriminering med hjälp av en experimentell metod som innebär att forskaren skickar påhittade jobbansökningar till faktiskt utannonserade jobb. Ansökningarna har likvärdig yrkeserfarenhet, och det enda som skiljer är ålder.
– När det gäller diskriminering på arbetsmarknaden har fokus legat kring etniska grupper, säger Mats Hammarstedt. Våra resultat visar att åldersfrågan är väl så viktig att diskutera.
Professor Mats Hammarstedt, docent Ali Ahmed och lektor Lina Andersson är medlemmar av forskargruppen Arbetsmarknad, diskriminering och ekonomisk psykologi vid Linnéuniversitetet.
Mer information
Mats Hammarstedt: http://lnu.se/personal/mats.hammarstedt
Ali Ahmed: http://lnu.se/personal/ali.ahmed
Lina Andersson: http://lnu.se/personal/lina.andersson
För ytterligare upplysningar
Mats Hammarstedt, professor, 073-061 91 94
Christina Dahlgren, pressansvarig, 0470-70 85 51, 070-572 26 56
Det är en grupp forskare vid forskningscentret Linné Flow Centre på KTH med Luca Brandt i spetsen som konstruerat den snabbaste vägen till turbulens i en så kallad laminär strömning. Resultatet är så viktigt att det resulterat i en publicerad artikel i den väl ansedda vetenskapliga tidskriften Physical Review Letters.
– Vi har gjort beräkningar för att komma underfund med den minsta störningen som krävs för att skapa turbulens, säger Luca Brandt, universitetslektor och forskare inom strömningsmekanik vid KTH.
Strömningsmekanik innebär att studera och påverka strömmar i vatten, luft och andra medier. De nyvunna kunskaperna är ett första steg mot att undvika turbulens, till exempel i rör. Turbulens gör nämligen att det går trögare, och att det krävs mer kraft för vatten eller luft ska passera genom rören.
Men det finns även tillfällen då man vill ha turbulens, och då kommer också Luca Brandts och hans kollegors forskning till användning.
– I ett förbränningrum i en motor vill man ha turbulens för att erhålla den bästa mixen mellan luft och bränsle. Det ligger en bit fram i tiden, men forskningsresultatet kan utgöra en grund för bättre förståelse för detta, säger Luca Brandt.
Forskargruppen består förutom Luca Brandt även av doktoranden Antonios Monokrousos och professorn Dan Henningson. Forskningen är ett samarbete med professor Alessandro Bottaro från Università di Genova.
För mer information, kontakta Luca Brandt på 08 – 790 68 70 eller luca@mech.kth.se.
Lägre inlåsningseffekt i lågkonjunktur
När arbetslösheten stiger i en lågkonjunktur kan det vara en bra idé att använda arbetsmarknadspolitiska program. Även program med stor så kallad inlåsningseffekt kan vara effektiva när arbetslösheten är hög. Vid en lågkonjunktur spelar det nämligen mindre roll att programdeltagare söker färre jobb än öppet arbetslösa och att de därmed blir ”inlåsta” i programmet. I lågkonjunkturen finns det färre jobb att söka, och själva jobbsökandet spelar därför en mindre roll för chansen att få jobb.
Bra med arbetsmarknadsutbildning i lågkonjunktur
Rapportförfattarna finner att det troligen är bra att utöka programmen i en lågkonjunktur. Sedan går de vidare och undersöker vilken sorts program som är bäst när konjunkturen är dålig – arbetsmarknadsutbildning eller arbetspraktik. De finner att praktik har mindre inlåsningseffekter, men att den också i mindre utsträckning bidrar till att deltagarna får arbete längre fram. Arbetsmarknadsutbildning däremot leder till att fler får jobb. Och eftersom inlåsningen är hög i utbildning är det bäst att använda den i lågkonjunktur.
– Våra beräkningar visar att, jämfört med praktik, minskar arbetsmarknadsutbildning arbetslösheten under en tvåårsperiod med 17 dagar i lågkonjunktur och 4 dagar i högkonjunktur, säger Anders Forslund som är en av författarna till rapporten.
Men det betyder inte att författarna förbehållslöst rekommenderar arbetsmarknadsutbildning, ens i dåliga tider.
– Arbetsmarknadsutbildningen är dyr och troligen inte så mycket bättre att den kan uppväga de högre kostnaderna, varken i låg- eller högkonjunktur. Det är dessutom svårt att under den relativt korta tid när konjunkturen går ner starta många utbildningar av hög kvalitet, vilket behövs för att utbildningen ska ha en god effekt, fortsätter Anders Forslund.
Metod
Rapportförfattarna studerar 163 000 individer som var 25–55 år vid sin arbetslöshet åren 1999–2005. Konjunkturcyklerna studeras på länsnivå.
Författare: Anders Forslund, Peter Fredriksson och Johan Vikström
Kontaktinformation
För mer information kontakta Anders Forslund 018-471 70 76 eller anders.forslund@ifau.uu.se; eller Johan via e-post johan.vikstrom@ifau.uu.se
Skillnaderna mellan kvinnor och mäns sjukfrånvaro är betydande. Under första halvåret 2008 betalades det till exempel ut 14,5 miljoner sjukpenningdagar till kvinnor och 9,2 miljoner till män. Detta är inte ett specifikt svenskt fenomen utan är kännetecknande för länder med en stor andel kvinnor på arbetsmarknaden. Medan män och kvinnor har ungefär samma sjukfrånvaro innan första barnet har kvinnorna dubbelt så hög sjukfrånvaro från första barnets födelse och upp till 15 år efter det.
Skillnaden har ökat de senaste 30 åren
Kvinnor har varit mer sjukfrånvarande än män sedan 1980-talet. Fram till de allra senaste åren har skillnaden till och med ökat. Den nya studien tyder på att ökningen hänger samman med att kvinnorna, framför allt med små barn, förvärvsarbetar allt fler timmar. År 1980 jobbade t.ex. 30 procent av kvinnorna heltid, i jämförelse med 50 procent år 2007.
– Förvärvsarbete i kombination med att kvinnorna tar ett större ansvar för barn och familj skulle kunna vara en förklaring, säger Per Johansson.
Könssegregerad arbetsmarknad förklarar inte skillnaden
Skillnaderna mellan män och kvinnor kan inte förklaras av att kvinnor oftare arbetar inom branscher och sektorer med dålig arbetsmiljö. Kvinnor är mer sjukfrånvarande i alla branscher, oavsett om kvinnor eller män dominerar.
Normer spelar roll för sjukfrånvaron
– Tröskeln till att använda sjukförsäkringen verkar långsamt ha blivit lägre under den studerade perioden, fortsätter Per Johansson. Fler som uppger att de har medelgod och god hälsa får idag ersättning från Försäkringskassan. Detta gäller framför allt kvinnor.
Kontaktinformation
Om du har frågor är du välkommen att kontakta Per Johansson på telefon 018-471 70 86, eller e-post per.johansson@ifau.uu.se
Sambandet mellan föräldrars och barns förvärvsinkomster är svagare i Sverige än i många andra länder. Men det betyder inte att familjebakgrunden är oviktig i Sverige.
– I dagens Sverige finns tydliga samband mellan familjebakgrund och risken för att vara socialt utsatt som ung vuxen, säger Anna Sjögren som är en av rapportförfattarna.
Barn till socialbidragstagare och barn med lågutbildade föräldrar har oftare låga meritvärden i grundskolan. De klarar mer sällan gymnasiet och de blir oftare själva socialbidragstagare som unga vuxna. De saknar också oftare helt inkomst vid 22 års ålder. Barn till socialbidragstagare och barn med separerade föräldrar drabbas oftare av ohälsa. Psykisk och fysisk ohälsa i barndomen ökar i sin tur risken för dåliga skolresultat och social utsatthet senare i livet. I motsats till internationella studier visar rapporten att även korta sjukperioder i barndomen kan ha negativa följder.
– Det är inte nödvändigtvis socialbidragstagandet eller separationen i sig som orsakar barnets sämre hälsa, betonar Anna Sjögren. Dessa kan istället vara symptom på något annat problem i familjen som har negativa följder för barnen.
Hur kan vi hjälpa de utsatta barnen?
Samhället försöker genom många olika kanaler hjälpa utsatta barn. BVC, förskola och skolan är viktiga kanaler för utjämning.
– Insatser i tidig ålder är viktiga, säger Anna Sjögren. Internationell litteratur visar att åtgärder innan 8–10 års ålder påverkar hur barns kognitiva förmåga utvecklas. Men även social kompetens, självdisciplin och motivation är viktiga för framtida utfall och mycket tyder på att barn kan träna dessa även längre upp i åldrarna.
Metod
Undersökningen baseras på alla individer som är födda 1985 och bodde i Sverige 2007. Genom att lägga samman data från SCB och Socialstyrelsens slutenvårdsregister kan vi undersöka hur familjebakgrund och barnens hälsa, mätt via inskrivningar i slutenvården, vid olika åldrar hänger samman med utbildningsprestationer, socialbidragstagande och inkomster vid 22 år.
Författare: Anna Sjögren och Helena Svaleryd
Kontaktinformation
För mer information kontakta Anna Sjögren på 018-471 60 58 eller anna.sjogren@ifau.uu.se
– Våra studier visar på behovet av ett livscykelperspektiv. Om man bara fokuserar på en del av systemet eller en typ av aspekt eller ett utsläpp riskerar man att missa viktiga förändringar. Våra studier visar också på möjligheten att utnyttja data från miljöräkenskaperna för att kunna följa upp miljömålsarbete inom en sektor på en övergripande nivå, säger Susanna Toller, forskare på KTH och huvudförfattare till rapporten.
Att utsläppen från produktion av byggnadsmaterial och transporter nu är större än utsläppen från uppvärmningen av byggnader beror delvis på att de senare har minskat.
– Att utsläppen av växthusgaser från uppvärmning har minskat visar att styrmedel som koldioxidskatten har effekt. Det är däremot intressant att utsläppen från andra delar av bygg – och fastighetssektorn inte alls har minskat, utan snarare ökat. De här resultaten visar att det behövs ytterligare styrmedel och att bygg- och fastighetssektorn måste välja miljövänligare material och optimera transporterna om vi ska kunna fortsätta att minska utsläppen av växthusgaser, säger Göran Finnveden, projektledare för arbetet bakom rapporten och professor i miljöstrategisk analys på KTH.
En tidigare studie för Boverket utförd av samma forskargrupp på KTH visar att bygg- och fastighetssektorn står för en betydande del av Sveriges miljöpåverkan. Bland de viktigaste aspekterna finns energianvändning, utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar såsom partiklar och kväveoxider, samt generering av avfall och användning av farliga kemiska produkter. För dessa parametrar står bygg- och fastighetssektorn för mellan 10 och 40 procent av Sveriges miljöpåverkan.
I båda studierna användes ett livscykelperspektiv, vilket innebär att både miljöbelastningen från produktion, användning och slutligt omhändertagande av olika varor som används inom bygg- och fastighetssektorn har räknats med.
Användningen av farliga kemiska produkter har ökat inom bygg- och fastighetssektorn och är nu enligt rapporten cirka 1,5 miljoner ton per år för byggverksamheten.
– Vad denna ökning beror på vet vi inte. Det är dock angeläget att studera detta närmare, säger Göran Finnveden.
Förutom växthusgaser och energianvändning så har man i rapporten också studerat utsläpp av luftföroreningar såsom partiklar och kväveoxider. Utsläppen av dessa ämnen har inte förändrats särskilt mycket under tidsperioden. Rapporten visar också att den totala energianvändningen inom sektorn var i stort sett oförändrad under tidsperioden.
Rapporten, som heter ”Miljöindikatorer för bygg- och fastighetssektorn 1993-2007. Rapport 2011:2.”, har producerats för Boverket av forskare på avdelningen för Miljöstrategisk analys på KTH i samarbete med Miljöräkenskaperna på SCB och konsultföretaget Ecoloop.
Rapporten redovisas på ett seminarium för representanter för Bygg- och fastighetssektorn i Stockholm den 24 mars.
För mer information, kontakta Susanna Toller på 073 – 154 48 85 / susanna.toller@abe.kth.se eller Göran Finnveden på 08 – 790 73 18 / goran.finnveden@abe.kth.se.
– Rapporten finns att ladda ner här
Aortastenos, eller aortaklaffsförträngning, är den vanligaste hjärtklaffssjukdomen och orsakas av en förkalkning av hjärtklaffen. Aortaklaffsförträngning drabbar framför allt äldre, men kan även bero på ett medfött klaffel. Aortaklaffsförträngning behandlas idag genom att den sjuka klaffen opereras bort, men forskning pågår för att utveckla mediciner som kan bromsa sjukdomens utveckling.
I en ny studie, som presenteras i den vetenskapliga tidskriften Circulation, visar forskare från Karolinska Institutet att inflammation är en viktig bakomliggande orsak vid utvecklingen av aortastenos.
Genom att studera hjärtklaffar från patienter som opererats för olika klaffsjukdomar har forskarna visat att immunsystemets celler och en grupp inflammatoriska ämnen, leukotriener, återfinns i förkalkade hjärtklaffar. Den mest betydande inflammationen sågs hos de patienter som på ultraljud uppvisade de tätaste aortaklaffsförträngningarna. Forskarna har även visat i cellodling att leukotriener stimulerar förkalkning av hjärtklaffsceller.
Det finns stora likheter mellan, ateroskleros (åderförkalkning) och aortastenos. Mediciner som kan förebygga åderförkalkning, så kallade statiner, har dock visat sig vara verkningslösa mot förkalkning i hjärtklaffen.
– Resultaten pekar på att anti-inflammatoriska läkemedel skulle kunna utgöra en framtida behandling av aortaklaffsförträngning. Det skulle betyda mycket för de ofta äldre patienterna om man kan bromsa sjukdomen så mycket att de inte behöver opereras, säger docent Magnus Bäck, som är hjärtläkare och en av forskarna bakom studien.
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Publikation: ”Upregulation of the 5-lipoxygenase pathway in human aortic valves correlates with severity of stenosis and leads to leukotriene-induced effects on valvular myofibroblasts”, Nagy E, Andersson DC, Caidahl K, Eriksson MJ, Eriksson P, Franco-Cereceda A, Hansson GK and Bäck M, Circulation 14 mars 2011.
Bild: Magnus Bäck, foto Ulf Sirborn
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Docent Magnus Bäck
Institutionen för medicin, Solna
Tel: 08 517 70780
Mobil: 070 767 7470
E-post: Magnus.Back@ki.se
Avhandlingen vill definiera psykoanalysen som en vetenskap och försöker ringa in dess kunskapsobjekt. Freuds bidrag till psykoanalysens egentliga kunskapsobjekt är enbart de observationer som han gjorde omkring sekelskiftet 1900 i samband med sitt arbete med drömmar.
Ett mer lovande objekt finns hos den chilenske analytikern Matte Blanco, som hävdar att det finns ett medfött ”icke bortträngt omedvetet system” i motsats till Freuds tanke om ett bortträngt omedvetet system som bildas efter födseln. Matte Blanco kopplar också detta system till våra känslor och kan med hjälp av matematisk mängdlära beskriva logiken i det, kallad symmetrisk logik. Freuds bidrag låter sig lätt beskrivas inom denna logik och framstår då som olika former av tankemisstag.
Med denna bas hämtar avhandlingen material från psykoanalysen, filosofin, ontologin och den nya tvärvetenskapliga neuropsykoanalysen för att beskriva psykoanalysens kunskapsobjekt under sex rubriker: Allmänna egenskaper; Självet; Känslosinnet; Logik; Språk samt Implicit minne och implicit medvetande. Sammanfattningen kallas ”det statiska systemet”.
Medan författaren letar efter psykoanalysens kunskapsobjekt tränger sig ett annat tema fram i den kliniska vardagen: Våra självbilder. Efter ett antal år samlar sig erfarenheterna till en idé om att vi föds med ett självbildssystem som skildrar oss själva i grandiosa, omnipotenta ordalag. Självbildssystemet tycks dessutom vara skyddat av en självbildsbevarande drift, som är mycket starkare än både sexualdriften och självbevarelsedriften.
Till sist undersöker avhandlingen möjligheten att kunskapsobjektet, sammanfattat som ”det statiska systemet” kan utökas och förenas med idén om ett självbildssystem och finner belägg för att det är möjligt.
Tony Sporrong är pensionerad läkare och psykoanalytiker, bosatt i Stora Rör på Öland. Han är också doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap, enheten för psykiatri, Umeå universitet, och kan nås på
tel. 0485-56 51 97
epost tony.sporrong@psychiat.umu.se
eller tonysporrong@hotmail.com
Måndagen den 21 mars försvarar Tony Sporrong, Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Idag är jag inte mig själv” – En undersökning av psykoanalysens kunskapsobjekt (”Today I am not quite myself” – A study of the object of knowledge of psychoanalysis).
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Sal A, psykiatriska kliniken, by 23, NUS.
Fakultetsopponent är doc. Björn Wrangsjö, Karolinska Institutet.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
Resultatet visar bland annat att integrerade sociala medier i läsplattetidningar kan öka betalviljan hos läsarna och att läsarna föredrar helsidesannonser som är en applikation i applikationen.
Det är Tora Jansson och Anna Kvernplassen, båda nybakade civilingenjörer i medieteknik vid KTH, som studerat läsplattor i sina respektive examensarbeten.
– Det finns en betalvilja för tidningar i läsplattor, säger Anna Kvernplassen, som tittat närmare på potentiella intäktsmodeller.
Hon ser bland annat att flera möjliga betalmodeller finns, dock experimenterar dagstidningarna inte med dem i någon större utsträckning. Betalviljan för digitalt innehåll är större hos personer som äger en läsplatta, än hos de som inte gör det. Resultaten visar även att dagstidningarna bör integrera sociala medier i sin produkt för att öka värdet för produkten hos läsplatteägare.
Vidare värderar läsare sin papperstidning utifrån flera olika faktorer, varav lokala och internationella nyheter är störst. Även bilagor, morgonritual, distribution och mobilitet är viktiga faktorer att ta hänsyn till vid intåget av nya mediekanaler som läsplattor.
Slutsatserna visar att dagstidningar bör testa flera olika betalmodeller och att paketering av innehållet bör ske med stort kundfokus. Lokala dagstidningar bör avvakta med att finnas i läsplattor just nu, men kan börja förbereda strategin för mediekanalen.
Tora Jansson har studerat annonser i läsplattetidningar då detta är helt nytt för annonsörerna. Syfte har varit att undersöka vilken annonsering som användare föredrar med avseende på utformning, funktion och placering.
Resultaten visar bland annat att användarna föredrar helsidesannonser som är en applikation i applikationen och att de kan utforska en produkt direkt i annonsen istället för att surfa vidare på internet.
Slutsatserna visar att annonser bör utformas med en begränsad men intuitiv interaktion där bilder, i form av ikoner, härleder användaren i sin utforskning av annonsen.
Vidare dras slutsatserna att annonsörer kan ingå samarbeten för att tillsammans producera en, för användarna mer tilltalande annons. Exempelvis kan en researrangör ha en stor annons, och i den annonsen kan sedan lokala företag annonsera om fördelaktiga erbjudanden, som utflykter eller restauranger.
– Fler samarbetet mellan annonsörer skulle gagna både användare och annonsörer, säger Tora Jansson.
Läsplattemarknaden ser dessutom ut att kunna bli stor i Sverige, då upp till 655 000 surf- och läsplattor skulle kunna finnas i landet inom ett år.
Undersökningen har skett på uppdrag av organisationen Tidningsutgivarna.
För mer information, kontakta Tora Jansson på 070 – 422 56 25 / toraj@kth.se eller Anna Kvernplassen på 070 – 413 38 16 / annakve@kth.se.
Studien visar hur viktiga de små vattendragen är vid storskaliga uppskattningar av ett ekosystems kolbalans.
Det norra barrskogsbältet är en komplex mosaik av skogsmark, myrar och vattendrag. Kolförrådet är stort och det har stor betydelse för klimatet om detta kolförråd ökar eller minskar. Att skogslandskapens ytvatten har en viktig roll i kolets kretslopp har klarlagts, bland annat genom undersökningar av kolomsättning i sjöar och av mängden kol som följer med älvarna ut i havet. Hur mycket kol som transporteras i bäckar och små vattendrag, som står för merparten av den totala längden rinnsträcka i Sverige, har man däremot vetat ganska lite om. Framförallt har det saknats kunskap om hur mycket koldioxid som avges direkt från bäckarna till atmosfären, vilket är temat för Marcus Wallins avhandling från SLU.
I sitt doktorsarbete har Marcus Wallin undersökt hur mycket koldioxid som avges från vattendrag inom Krycklans avrinningsområde, ett 67 kvadratkilometer stort område beläget sex mil nordväst om Umeå. Alla bäckar i området visade sig ha högre koldioxidhalter än atmosfären, och de avger koldioxid året runt. Merparten av koldioxiden härrörde från nedbrutet organiskt material, och hade alltså transporteras med markvattnet från den omgivande marken. De högsta koldioxidhalterna uppmättes i bäckar som avvattnar myrar.
Bäckarna i området är alltså övermättade på koldioxid och Marcus Wallins beräkningar visar att koldioxidavgången är en snabb process, som räknas i timmar. Mycket av den koldioxid som når bäckarna har avgivits till atmosfären redan innan vattnet lämnat de minsta vattendragen.
Mängden koldioxid som avges styrs dels av koldioxidhalten i vattnet, men även av andra faktorer. Det som visade sig ha störst betydelse för koldioxidutbytet mellan vattnet och atmosfären var vattendragets lutning. Ett brantare vattendrag leder till högre turbulens och därmed till ett större gasutbyte mellan vatten och atmosfär. I avhandlingen visar Marcus Wallin att lutningen på svenska vattendrag vanligen avtar med storleken, dvs. att bäckar sluttar mer än åar och älvar.
Med hjälp av datormodelleringar visar avhandlingen att nära 70 procent av det kol som transporterades från Krycklans avrinningsområde via vattendrag avgavs från vattenytan till atmosfären. I modelleringen användes fältobservationer, beräkningar av lutningens inverkan på koldioxidutbytet samt en datorbaserad, högupplöst höjdkarta över området.
Avhandlingen visar hur viktiga de små vattendragen är vid storskaliga uppskattningar av den vattenburna koltransporten från skogsmark till havet. En stor del av det kol som lämnar marken återförs snabbt till atmosfären i form av koldioxid, och detta sker dessutom i de minsta vattendragen. Kunskap om koltransport i små vattendrag kan dessutom ha betydelse vid storskaliga uppskattningar av ett ekosystems kolbalans, särskilt för ekosystem som är nära jämvikt med atmosfären.
—————————————————————-
FM Marcus Wallin, institutionen för vatten och miljö, SLU, försvarade sin avhandling Evasion of CO2 from streams – Quantifying a carbon component of the aquatic conduit in the boreal landscape i Uppsala den 4 mars 2011. Opponent var Dr. Robert Striegl, U.S. Geological Survey, Boulder, Colorado, USA.
Mer information: Marcus Wallin, 070-974 36 46, 018-67 30 26, Marcus.Wallin@slu.se
Länk till avhandlingen (pdf):
Detta och övriga pressmeddelanden från SLU:
http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/pressmeddelanden/ [Ref 4]
SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.
Om potatis under skörd eller lagring utsätts för mekanisk skada eller ljusexponering, ökar produktionen av de giftiga ämnena glykoalkaloider (solaniner). Sådana stressade knölar kan efter konsumtion ge upphov till olika förgiftningssymptom. Nurun Nahar har i sitt doktorsarbete vid SLU nu identifierat de gener som styr denna giftökning, vilket kan komma att få betydelse för framtida potatisförädling.
Glykoalkaloider är giftiga föreningar som förekommer naturligt inom växtfamiljen potatisväxter (Solanaceae). De vanligaste glykoalkaloiderna i odlade potatissorter är alfa-solanin och alfa-chakonin. De förekommer i hela växten, och ibland i så höga halter att knölarna blir otjänliga, eller till och med farliga, som föda.
Halten av glykoalkaloider varierar mellan olika potatissorter, men kan också ökas av olika stressförhållanden som t.ex. skada och ljusexponering. Om knölen har varit utsatt för ljus bildas också grönt klorofyll. Denna grönfärgning är i sig ofarlig, men innebär att glykoalkaloider kan ha bildats, och grön potatis bör därför undvikas som föda. Symptom på glykoalkaloidförgiftning är diarré, huvudvärk och kräkningar, men allvarligare symptom kan också uppträda.
För en god livsmedelssäkerhet rekommenderar Livsmedelsverket en högsta halt i matpotatis på 200 mg glykoalkaloider per kg friskvikt. Tyvärr överskrids ibland dessa halter, och exempelvis ingår den tidigare populära sorten ’Magnum Bonum’ inte längre i sortlistan på grund av dess tendens att bilda höga halter av glykoalkaloider.
Glykoalkaloider betyder alltså mycket för potatisens kvalitet som livsmedel, men man har hittills inte haft klart för sig hur de bildas, eller varför en del potatissorter har högre halter av de giftiga ämnena än andra.
Nurun Nahar har nu i sitt doktorsarbete vid institutionen för växtbiologi och skogsgenetik, SLU, sökt identifiera gener och enzymer som ingår i bildandet av glykoalkaloider. Hon har studerat hur aktiviteten av ca 15 000 gener varierar i knölar från ’King Edward’ och ’Bintje’; två potatissorter som hon visat har en hög respektive låg grad av stressinducerad glykoalkaloidbildning. Knölarna utsattes för stress i form av mekaniska skador eller belysning.
Resultaten visar att både skada och ljusexponering aktiverar ett antal gener bland annat i bildandet av steroler, föreningar som finns i cellmembran hos alla djur och växter, och som tidigare antagits vara förstadium till glykoalkaloider. Sterolhalt och sterolsammansättning visades ändra sig efter stress, och framför allt hade en ökning av sterolen kolesterol ett samband med högre halter av glykoalkaloider. Med masspektrometrisk analys kunde hon sedan visa att kolesterol verkligen utgör ett biokemiskt förstadium till glykoalkaloider.
Nurun Nahar visade också att ett antal av de identifierade generna aktiverades klart starkare i ’King Edward’, dvs. den potatissort som snabbast bildade glykoalkaloider. Dessa gener kan därför antas spela en väsentlig roll i potatisens ökade syntes av glykoalkaloider efter stress. När hon minskade aktiviteten av en av dessa gener till en tiondel så minskade halten glykoalkaloider signifikant, både i stressade och i icke-stressade knölar.
– Den ökade bildningen av glykoalkaloider som sker i potatisknölar efter både skador och ljusexponering beror alltså på ökad aktivitet av ett fåtal nyckelgener, säger Nurun Nahar, och ökningen skiljer sig från en potatissort till en annan. Det här är något som kan komma till användning när matpotatis förädlas så att livsmedelskvaliteten på sikt kan förbättras.
——————————
MSc Nurun Nahar, Institutionen för växtbiologi och skogsgenetik, SLU, försvarar sin doktorsavhandling med titeln ”Regulation of sterol and glycoalkaloid biosynthesis in potato (Solanum tuberosum L.) – Identification of key genes and enzymatic steps”. Disputationen avser filosofie doktorsexamen.
Tid: Fredagen den 18 mars 2011, klockan 09.00
Plats: Genetikcentrums aula, Ultuna
Opponent: Professor Stefan Jansson, Institutionen för fysiologisk botanik, Umeå universitet
Mer information
Nurun Nahar, nurun.nahar@slu.se, 018-67 32 41. Hemort: Uppsala
Folke Sitbon, folke.sitbon@slu.se, 018-67 32 43 (handledare vid inst. för växtfysiologi och skogsgenetik, SLU.)
Avhandlingen,
SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.
Svampinfektioner kan orsaka livshotande hälsoproblem för patienter med nedsatt immunförsvar. Patienternas hälsa försvagas ytterligare av infektionen, och i många fall kan de inte genomgå den behandling eller operation de har sökt vård för. Hos patienter med bristande immunförsvar kan exempelvis mögelsvampen Aspergillus utbreda sig från lungorna och luftvägarna till hela kroppen.
Forskarna vid laboratoriet Molekylär Infektionsmedicin Sverige (MIMS) i Umeå har nu hittat en ny väg för att hjälpa patienter med kronisk granulomatös sjukdom, CGD. CGD är en ärftlig immunbristsjukdom som varje år drabbar en av ?70 000 människor. Barn som fötts med sjukdomen lider av svåra svamp- eller bakterieinfektioner som i många fall utvecklas till tumörliknande bildningar, granulom, i inre organ. Genterapi och benmärgstransplantation är framgångsrika behandlingsmetoder, men patienternas hälsotillstånd är ofta så pass kritiskt till följd av infektionerna att dessa behandlingar inte kan genomföras, och inte sällan dör patienterna i förtid.
Orsaken till CGD är en svår defekt i de så kallade neutrofila granulocyterna, en typ av vita blodkroppar. Hos friska personer oskadliggör dessa immunceller de sjukdomsframkallande celler som infekterar organismen. Blodkropparna bildar syreradikaler som dödar inkräktarna, sväljer och bryter ner dem innan de hinner ta över i kroppen. CGD-patienters neutrofila ganulocyter kan inte bilda syreradikaler och därmed inte avdöda sjukdomsframkallande celler. Immunsystemet kan inte stoppa svamp- eller bakterieinfektionen.
Constantin Urban, som är forskningsledare vid MIMS-laboratoriet i Umeå, studerar mekanismer av svampinfektioner för att hitta möjligheter till nya behandlingsmetoder. I tidigare studier med en annan svamp, Candida, kunde han visa att neutrofila granulocyter normalt bildar nätfällor, på engelska benämnda neutrophil extracellular traps, NET. De fångar och brytar ner Candida-svamparnas hyfer, avlånga tunna celltråder som tränger in i vävnaderna vid en infektion.
– NET är mycket smidiga redskap, säger Constantin Urban. De är jämförbara med spindelnät som fångar sjukdomsframkallande mikrober. Dessa nätfällor är utrustade med antimikrobiella substanser och vi kunde i tidigare studier visa att NET bildar ett speciellt protein, calprotectin, som avdödar sjukdomsalstrande celler.
I samarbete med kliniska forskare vid barnsjukhuset i Zürich kunde forskarna från Umeå studera nya detaljer som ligger bakom den svåra immunbristsjukdomen CGD. De undersökte patienters neutrofila granulocyter före och efter genterapi.
– Vi kunde nu påvisa att calprotectin är viktigt även för neutrofila granulocyters försvar mot Aspergillus-infektioner, säger Constantin Urban.
Tillsammans med forskarstuderande Maria Joanna Niemiec och läkarna i Zürich upptäckte Constantin Urban att neutrofila granulocyter hos CGD-patienter inte utsöndrar calprotectin och kan därför inte kan bryta ner Aspergillus i NET-fällor.
– Vi fann att efter genterapin var granulocyternas förmåga att bilda calprotectin och nät återställd, säger Maria Joanna. Det betyder att calprotectin är en nyckelsubstans för neutrofila granulocyters försvar mot Aspergillus-svampar. Vi vet nu att calprotectin kan användas som en ”molekylär protes” för att korrigera neutrofila immuncellers defekt hos CGD-patienter.
– Vi är övertygade om att vår studie kan leda till en behandling av CGD-patienter tills de kan få genterapi eller benmärgstransplantation, som är en mer uthållig behandlingsmetod. Och vi funnit vara en möjlig behandlingsmetod för CGD-patienter kan i framtiden också vara en möjlighet för andra patienter med nedsatt immunförsvar, kommenterar Constantin Urban.
Originalpublikation:
Matteo Bianchi, Maria J Niemiec, Ulrich Siler, Constantin F. Urban, and Janine Reichenbach: Restoration of anti-Aspergillus defense by neutrophil extracellular traps in human chronic granulomatous disease after gene therapy is calprotectin-dependent
Journal of Allergy and Clinical Immunology, online publication, 4th march 2011, doi: 10.1016/j.jaci.2011.01.021
För mer information, kontakta gärna:
Constantin Urban, forskare vid The Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden (MIMS) och Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet på
E-post: constantin.urban@mims.umu.se
Tel: +46 (0)90 785 08 06
Janine Reichenbach, MD, Division of Immunology/Hematology/BMT, University Children’s Hospital Zurich, Steinwiesstrasse 75, 8032 Zurich, Switzerland.
E-post: janine.reichenbach@kispi.uzh.ch
Underlag till pressmeddelandet: Eva-Maria Diehl
[Ref 1]
Högupplöst bild [Ref 2]
Bildtext: Svepelektronmikroskopibild av neutrofila granulocyter infekterade med Aspergillus nidulans. Bilderna är från en och samma patient före respektive efter genterapi. Innan behandlingen kan neutrofilerna inte bilda extracellulära fällor, men efter genterapin är denna förmåga återställd. Bild: Matteo Bianchi.
I Smålandsposten skrev Martin Tunström att: ”De Humboltdska idealen står sig än. I en torftig högskolepolitisk debatt har Högskolan i Borås bidragit med att ge fördjupning.” En bloggare utnämnde boken till 2010 års viktigaste inlägg om utvecklingstrender i det svenska högskolelandskapet.
Nu presenteras en uppföljare. Den har samma huvudtitel, det vill säga Från Högskolan i Borås till Humboldt, men en annan undertitel: ”Bildning och kunskapskulturer”.
– Vi hoppas och tror att även den nya volymen kommer att stimulera till debatt och meningsutbyten om högre utbildning och forskning, säger Maria Lindh. Hon har, tillsammans med Johan Sundeen och Catta Torhell, varit redaktör för skriften.
I den nya boken medverkar agrarhistorikern Janken Myrdal, nationalekonomen Lars Calmfors, filosofen Hans Ruin, vetenskapsteoretikern Jan Nolin samt rektorn för Högskolan på Gotland Jörgen Tholin.
Artiklarna tar upp angelägna ämnen som förhållandet mellan humanvetenskap och naturvetenskap; vikten av att forskare deltar i samhällsdebatten; följderna för de vetenskapliga disciplinerna av nya, digitala publiceringsmönster.
I boken diskuteras också hur arvet från Humboldt ska förstås och tas tillvara samt ges handfasta exempel på hur Högskolan på Gotland arbetar med bildning inom ramen för utbildningsformen Liberal Education.
– Av universitet och högskolor kan förväntas att de ska vara plattformar för ett aktivt medborgarskap och ge generöst utrymme för personlig utveckling driven av ett nyfiket och fritt kunskapssökande, säger Johan Sundeen.
Han pekar på att bildningsbegreppet framstår som centralt i ifrågasättandet av en instrumentell och ekonomistisk syn på högre utbildning och forskning.
– Vi kan idag förmärka ett ökat försvar för kunskapssökandets egenvärde.
Vid den välbesökta bokpresentationen framhölls behovet av föra ett aldrig upphörande samtal om meningen med högre utbildning och forskning. Sådana diskussioner gör lärosätena bättre rustade att hantera dagens och morgondagens utmaningar. Det framhölls också att bildningstanken kan fungera som en ingång till möten mellan discipliner och samarbeten mellan vetenskapsområden.
Högskolan i Borås bedriver utbildningar inom biblioteks- och informationsvetenskap, ekonomi och informatik, mode och textil, beteendevetenskap och lärarutbildning, teknik samt vårdvetenskap. Campus ligger mitt i city, och vi har 15 000 studenter och 650 anställda.
Högskolan i Borås försöker ständigt minimera gapet mellan teori och praktik. Därför utbildas våra studenter nära arbetslivet. Vi satsar på problembaserad forskning med tydliga professionskopplingar. Våra studenter ska snabbt kunna fungera i yrkeslivet efter avlagd examen. Vi förflyttar akademin ut i professionerna. Och professionerna in i akademin. Under 2010 har Högskolan i Borås fått fyra examensrättigheteratt bedriva forsk arutbildning inom tre områden. Ytterligare en pusselbit har därmed fallit på plats i vår strävan mot att bygga det kompletta professionslärosätet.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta pressansvarig informatör Annie Andréasson:
ann-christine.andrasson@hb.se tel: 033 – 435 40 22, 0708 – 17 41 22
Antalet renar i Sverige varierar ständigt och har under det senaste århundradet pendlat mellan 150 000 och 300 000. En viktig orsak till svängningarna tros vara en varierande födotillgång. Om en förändrad tillgång på bete inte upptäcks i tid, eller om renskötseln av sociala och ekonomiska skäl inte kan anpassas tillräckligt snabbt, kan konsekvenserna bli minskad produktion i hjorden och slutligen överbetning, födobrist och undernäring.
Förvaltningen av betesresurserna försvåras dessutom av utbyggnaden av infrastruktur inom renskötselområdet, som gör att tillgången på betesmark minskar. För att kunna hantera dessa ständiga förändringar behöver rennäringen metoder och kunskap som gör det möjligt att i ett tidigt skede upptäcka och tolka förändringar.
Anna Olofssons doktorsarbete ger en vetenskaplig grund för en adaptiv förvaltning av betesresurserna inom en sameby. Tanken är att uppgifter om tillståndet i renhjorden och betesmarkerna ska samlas in och utvärderas fortlöpande, och att detta ska ge värdefulla insikter om hur det biologiska systemet fungerar. På sikt ska dessa insatser bädda för ett optimalt och uthålligt nyttjande av betesresurserna.
I arbetet har Anna Olofsson identifierat två mått som kan användas för att påvisa förändringar i renhjordar och betesmarker. Det ena måttet är lavhöjd, som används som mått på lavbetets kvalitet – en viktig faktor vintertid. Studierna visar att det är viktigt hur mätpunkterna fördelas i landskapet och att väderförhållandena noteras, eftersom lavens höjd kan påverkas av fukt. Det andra måttet är uppgifter om renars vikt och kroppskondition vid slakt. Dessa uppgifter finns i form av statistik hos Sametinget, och Anna Olofsson visar att de ger ett bra mått på renhjordarnas kondition, och indirekt på de beten djuren använder före slakt, barmarksbetena. På några punkter kan statistiken dock förbättras; det handlar bland annat om att särskilja han- och honkalvar, att skilja unga djur från äldre och att säkerställa att endast årskalvar klassificeras som kalvar.
Därutöver har Anna Olofsson utvecklat en matematisk modell som beskriver samspelet mellan lavtillgång, renarnas kondition och hjordens struktur. Modellen kan användas för att öka förståelsen för hur renarna och betet samspelar och påverkar renhjordens produktion i ett långsiktigt perspektiv. Resultaten baseras på de data som matas in, t.ex. information från de mått som övervakas. Modellen består av tre moduler som interagerar med varandra: Den första modulen beskriver dynamiken i lavbetet, den andra modulen beskriver renens energibudget och tillväxt samt dynamiken på barmarksbetet och den tredje modulen beskriver renhjordens storlek och struktur. Innan modellen kan användas som stöd i förvaltningen måste den anpassas till förhållandena i respektive sameby.
Valet av vilka faktorer som ska övervakas i förvaltningen bör ske på lokal nivå, så att måtten är relevanta för lokala förhållanden, men Anna Olofsson menar att de mått hon har granskat är en bra grund att börja med. I vissa områden kan det dock finnas andra faktorer som behöver övervakas, t.ex. rovdjurstäthet.
Grunden för en ny, adaptiv förvaltningsmodell är alltså lagd, men för att den ska kunna tas i bruk måste en del praktiska problem lösas. Det handlar dels om resurser för insamling och lagring av data, men också om stöd i form av statistiska analyser av mätresultaten. Dessutom behöver den matematiska modellen anpassas och vidareutvecklas.
– Det som behövs just nu är kunskap om lokala förhållanden, och det får vi bäst genom ett fullskaligt experiment, säger Anna Olofsson.
En längre sammanfattning på svenska finns på s. 49–55 i avhandlingen (se länk nedan).
—————————————————–
Anna Olofsson, institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU, försvarade sin avhandling Adaptive management of reindeer grazing resources den 11 mars 2011.
Opponent var Professor Rolf Anker Ims, Universitetet i Tromsø, Norge.
Länk till avhandlingen
Detta och övriga pressmeddelanden från SLU:
http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/pressmeddelanden/ [Ref 5]
SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.
Antalet rapporterade incidenter 2010 var 876, jämfört med 787 år 2009. För ungdomshemmen ligger antalet incidenter på nästan samma nivå som året innan. Här var incidenterna 638, vilket är en minskning med nio incidenter sedan 2009.
Sparkar, slag och tillhyggen vanligast
Verbalt hot är vanligaste rapporterade incidenten. Inom LVM skedde en markant ökning av hot med eller utan tillhygge. Antalet hot utan tillhygge ökade från 13 till 53 och hot med tillhygge ökade från 40 till 81. Inom ungdomsvården ökade hot med tillhygge något och hot utan tillhygge minskade något.
Vanligaste tillhyggena var inventarier, vassa föremål och glas. Vanligaste våldsincidenterna utan tillhygge var sparkar, slag eller liknande. Inom LVM rapporterades 79 incidenter med sparkar och slag och 32 med bett, blod och spott. På ungdomssidan var siffrorna 499 respektive 130.
Inom LVM var det psykisk obalans hos klienterna som utlöste de flesta incidenterna medan det på ungdomssidan var konflikter kring att den unge vägrade följa rutiner och ordningsregler.
Utsatt personal
Den största personalkategorin hos SiS är behandlingsassistenter och följaktligen är det också den mest utsatta gruppen för våld och hot. 175 personer fick någon form av psykisk skada, vilket är en ökning från 100 år 2009. 374 personer fick någon form av fysisk skada – det är en stor ökning från 2009 då antalet låg på 260 personer. Personer som fick grov fysisk skada ökade från 13 till 44 personer.
Säkerhetsarbetet skärptes
SiS har intensifierat arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet de senaste åren. Alla anställda utbildas två gånger om året i konflikthanteringsmodellen No power – No lose och en ny handbok i hur man arbetar med metoden är på gång. Vidare har SiS uppdaterat sin krisplan, arbetet med en kartläggning av särskilt utagerande klienter pågår och dessutom görs en kunskapsöversikt om hanteringen av hot- och våldssituationer. Under 2011 gör SiS dessutom en särskild satsning på missbruksvården. De fem LVM-hem som tar emot de mest krävande klienterna får extra stöd i form av bland annat ekonomiska resurser, metodutveckling och lokaler.
– Vi inom SiS ledning ser mycket allvarligt på det höga antalet incidenter. Vi måste arbeta på alla nivåer för att vår personal inte ska utsättas för skador i tjänsten. Siffrorna kommer inte som någon överraskning och vi har redan börjat arbetet med att vidta åtgärder, säger Nils Åkesson, utvecklingsdirektör på SiS.
SiS incidentrapportering är en del i arbetsgivarens skyldighet att se till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav. Tillbud och händelser eller hot om våld mot personal ska dokumenteras och utredas.
*Lagen om vård av missbrukare i vissa fall
Kontaktinformation
Nils Åkesson, utvecklingsdirektör SiS, 08-453 40 85, 070-589 0459
Robert Stenbom, regionchef Norr, 018-610 19 51, 070-325 03 75
