Raimund Muscheler är forskare vid Institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper, Lunds universitet. Tillsammans med sina kollegor beskriver han i det senaste numret av tidskriften Science hur solens aktivitet samvarierat med ytvattentemperaturen i de tropiska delarna av östra Stilla Havet för 7 000 till 11 000 år sedan (tidiga Holocen). Tvärtemot vad man intuitivt skulle tro så hade hög solaktivitet en avkylande effekt i denna region.
– Det är kanske ett liknande fenomen vi ser här idag, säger Raimund Muscheler. Förra årets kalla vinter i Sverige kan ju intuitivt tyckas motbevisa den globala uppvärmningen. Men samtidigt var vintern på Grönland rekordvarm. Både fenomen sammanfaller med en låg solaktivitet och troligtvis påverkar solens aktivitet de lokala klimatvariationerna.
Att solens aktivitet skulle ha påverkat jordens klimat över tusentals till miljontals år är något som idag debatteras mycket.
– Nyckelprocesserna i hur denna påverkan skulle ske är fortfarande till stor del okända. Det är därför dagens globala klimatmodeller troligen inte får med den fulla effekten av solaktiviteten, säger Raimund Muscheler.
Genom att rekonstruera ytvattentemperatur utifrån inlagrade plankton i en sedimentborrkärna tagen ur havsbottnen utanför Baja de California Sur har forskarna nu fått fram nya fakta. Resultat tyder på att solaktiviteten påverkat havets ytvattentemperatur genom att förändra lokala cirkulationsprocesser i havet. Enligt tidigare studier är dagens ytvattentemperaturer i tropiska Stilla Havet kopplade till havsvattnets och atmosfärens cirkulation genom de regionala väderfenomenen El Niño och El Niña.
– Vi vet att El Niño medför ett varmare klimat medan El Niña medför ett kyligare klimat i den östra delen av tropiska Stilla Havet, säger Raimund Muscheler. Om vi antar att detta samband fanns redan under tidig Holocen innebär det att det kan finnas ett samband mellan solaktivitet och El Niño/El Niña på långa tidskalor.
I sin forskning arbetar Raimund Muscheler med att rekonstruera tidigare förändringar i solaktivitet genom att studera hur kosmogena isotoper, av exempelvis beryllium-10 och kol-14, har lagrats in i såväl iskärnor som årsringar hos träd. Kosmogena isotoperna bildas i atmosfären som ett resultat av kosmisk strålning från rymden. Vid hög solaktivitet når en mindre mängd av den kosmiska strålningen atmosfären och därmed bildas – och inlagras – mindre mängd kosmogena isotoper.
– Detta är den bästa och mest pålitliga metod vi har för att rekonstruera solaktiviteten, säger Raimund Muscheler.
Text: Pia Romare
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Raimund Muscheler, forskare i kvartärgeologi, Lunds universitet
Raimund.Muscheler@geol.lu.se, tel 046-2220454
Under lång tid ansågs depressioner, och över huvud taget psykiska sjukdomar, vara ovanliga i u-landsmiljöer. På senare år har dock en rad studier från Afrika och låginkomstländer i Asien och Latinamerika visat att förekomsten av psykisk ohälsa faktiskt är väldigt likt den i västerländska kulturer. I avhandlingen diskuterar Fekadu bland annat varför det så länge ansågs vara ovanligt med allvarliga psykiska störningar i u-länder. Det finns flera förklaringar, men en är att det i den traditionella afrikanska miljön ofta inte fanns ett språk som betonade psykiska problem på samma sätt som i i-länderna och att västerländska läkare och forskare därför inte kunde tolka patienters besvär enligt de västerländska medicinskt-psykiatriska modellerna. Ett annat viktigt skäl var att den psykiatriska sjukvården inte var särskilt utbyggd, utan den absoluta majoriteten av personer med psykiska besvär sökte medicinmän och shamaner av olika slag. Efterhand har afrikaner utbildats och när de sedan gör undersökningar hittar de psykiska störningar i ungefär samma omfattning som i västerlandet.
Avhandlingen ingår i en kartläggning som pågår i de flesta låginkomstländer på den afrikanska kontinenten. En delstudie avser befolkningen på några öar i en sjö i centrala Etiopien. I en annan delstudie intervjuas 68 000 vuxna i ett stort område i centrala Etiopien för att med samma instrument identifiera personer med depressiva tillstånd. Resultaten visar att depressioner, inklusive bipolära/manodepressiva tillstånd, är ungefär lika vanliga i Etiopien som i västerländska miljöer. Dock fanns fler med bipolär sjukdom på ön Zay. Det kan ha att göra med ärftliga faktorer i en befolkning som levt isolerad från omgivningen i hundratals år.
De studier som redovisas i avhandlingen är de största som genomförts kring depression i Afrika. Unikt är också att man under flera år via en särskild forskningsenhet på plats har följt upp de personer som identifierades med allvarliga depressiva och manodepressiva tillstånd. Man har då sett en hög risk för återfall och att depressiva tillstånd innebär betydande funktionsnedsättning också i denna miljö. I forskningsprojektet erbjuds personer som har psykiska störningar behandling och man har utvecklat en modell för att möta de behandlingsbehov som uppenbarligen finns genom att utbilda sjuksköterskor i psykiatri. De har sedan placerats ut på alla sjukhus och större vårdcentraler och kan där ge kvalificerad hjälp.
Abebaw Fekadu är en etiopisk psykiater med specialistutbildning i England. Han är doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap, enheten för psykiatri, Umeå universitet, och kan nås på
e-post abe_fekadu@yahoo.com
Onsdagen den 8 december försvarar Abebaw Wassie Fekadu, Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Studies on affective disorders in rural Ethiopia (Studier av affektiva tillstånd hos etiopisk landsbygdsbefolkning).
Disputationen äger rum kl. 13.00 i sal A, psykiatriska kliniken, by 23, NUS.
Fakultetsopponent är professor Lars von Knorring, Uppsala universitet.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-37813
– Den sydafrikanska läroplanen har ett demokratiskt ideal, men lärarnas kvalifikationer varierar och deras förståelse för hur undervisningen bör genomföras är olika, säger avhandlingens författare Getahun Abraham.
Förändringar tar tid. Merparten av de sydafrikanska lärarna fick sin egen utbildning under apartheidtiden med både hierarkisk samhällssyn och auktoritär utbildningssyn. Det är stor skillnad mot vad styrdokumenten idag säger vad det gäller målinriktad, elevcentrerad och processinriktad undervisning och bedömning.
– Det ställer krav på fortbildning inom de nya kunskapsområdena, något lärarna anser sig ha fått i för liten omfattning, säger Getahun Abraham.
Skolämnet ”Life Orientation” ges sedan 1998 i hela den sydafrikanska grundskolan. I avhandlingen har Getahun Abraham undersökt hur ett av ämnets fyra mål, social utveckling, behandlar temana ”ledarskapskvalitet” och ”att rösta”.
Avhandlingens empiriska del är grundad på klassrumsobservationer i sydafrikanska skolor och på lärarintervjuer. Även styrdokument, lärarhandledningar och undervisningsmaterial har analyserats.
Studien visar på skillnaderna mellan styrdokument och skolrumsvardag. Endast undantagsvis lät till exempel lärare sina elever själva välja sina kandidater inför valet till klassledare. Inga diskussioner kring olika uppfattningar förekom under lektionerna och eleverna uppmuntrades inte att dela upp sig i grupper inför valet. I undervisningen och under valprocessen upptogs större delen av tiden av lärarna.
– Ska elevernas lärande inom ”Life Orientation” underlättas är det viktigt att lärarna inte så starkt betonar sin egen ledarroll. Skolan måste själv vara en mer demokratisk arbetsmiljö om barnen ska fostras till demokratiska medborgare, säger Getahun Abraham.
”Demokrati måste födas på nytt i varje generation, och utbildning är dess barnmorska”. Det uttryckte John Dewey, amerikansk filosof, psykolog och pedagog för drygt hundra år sedan.
– Precis som för John Dewey är min övertygelse att utbildning spelar stor roll i arbetet med att uppmuntra byggandet av demokrati och i att förebygga konflikter. Afrika har många exempel på länder kända för att inte respektera grundläggande mänskliga rättigheter. Jag har undersökt ett afrikanskt exempel där man medvetet försöker arbeta med demokratifrågor redan tidigt i skolorna, säger Getahun Abraham, själv född och uppvuxen i Etiopien.
Kontaktinformation
Getahun Yacob Abraham lägger fram avhandlingen ”Education for Democracy? Life Orientation: Lessons on Leadership Qualities and Voting in South African Comprehensive Schools” vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik onsdag den 15 december, kl 13.15.
Plats: Kjell Härnqvistsalen, Pedagogen hus A, källarplan, Västra Hamngatan 25, Göteborg.
För mer information, kontakta Getahun Yacob Abraham:
Epost: getahun.abraham@ped.gu.se, tel: 031-786 2491, 0737-016802
Tuberkulos är en infektionssjukdom med stor betydelse för folkhälsan i länder med små och medelstora nationalinkomster. Indonesien är ett befolkningsmässigt stort land som drabbas tungt av sjukdomen. Tuberkulos är möjlig att bota helt om den upptäcks och behandlas korrekt. Behandlingen av sjuka förhindrar också fortsatt smittspridning i befolkningen.
Avhandlingen diskuterar strategierna för att upptäcka nya tuberkulosfall och höja kvaliteten i både diagnos och behandling. Ett samarbete för tuberkuloskontroll etablerades 2000 mellan ett nationellt program, Indonesian National TB Program, och alla vårdgivare i landet, både privata och allmänna sjukhus. Partnerskapet kallas ”Public-Private Mix (PPM) for TB control”, och avhandlingen analyserar dess potential att lyckas och de hinder som finns.
Resultaten i avhandlingen visar att PPM-samarbetet varit en kostnadseffektiv åtgärd på sjukhusen även om implementeringen ofta haft brister. Ett avsevärt antal turberkulosfall fick inte del av den standardiserade diagnosen och behandlingen. När det gällde att bygga upp partnerskap på sjukhusen var processen både komplex och dynamisk. Viktiga positiva faktorer i sammanhanget var vilja att samarbeta och ett förtroende mellan aktörerna. Avhandlingen utmynnar också i en rekommendation att fortsätta implementeringen, dock med större uppmärksamhet på process, sammanhang och ledning.
Ari Natalia Probandari är verksam vid Universitas Sebelas Maret, Surakarta, Indonesien, och doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för epidemiologi och global hälsa.
Hon kan nås på
Tel. 072-001 70 38
e-post ariprobandari@yahoo.com
Fredagen den 10 december försvarar Ari Natalia Probandari, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Revisiting the choice: To involve hospitals in the partnership for tuberculosis control in Indonesia (Reflexioner över vägvalet: Att engagera sjukhus i partnerskapet för tuberkuloskontroll i Indonesien).
Disputationen äger rum kl. 13.00 i sal 135, enheten för allmänmedicin, NUS. Fakultetsopponent är docent Knut Lönnroth, WHO, Genève, Schweiz.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-37894
Barbro Gustafsson som har skrivit avhandlingen menar att ett sätt att arbeta med såväl kunskaps- som demokratiuppdraget är att ge elever möjlighet att samtala i grupp kring samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll. Sådana sociovetenskapliga frågeställningar (SSI) kan exempelvis handla om genförändrade livsmedel, kärnkraft, kraftledningsdragningar, fosterdiagnostik eller förhöjd växthuseffekt till följd av vår livsstilsrelaterade användning av fossilt bränsle. Dessa komplexa frågor lämnar utrymme för såväl naturvetenskapliga argument som personliga värderingar och samhällsnormer. De erbjuder dessutom möjligheter att utveckla egen argumentation och ta hänsyn till andras.
Eftersom naturvetenskap, individ och samhälle förenas i frågeställningarna så skulle de också kunna bidra till att göra naturvetenskapliga studier mer relevanta och intressanta, säger Barbro Gustafsson. I avhandlingen undersöker hon möjligheter och begränsningar hos sociovetenskapliga samtal mellan elever, där samtalens innehåll och form ges demokratisk betydelse.
Verktyg för demokratiuppdraget
Barbro Gustafsson säger att tidigare undervisningsforskning visat hur elever formulerar sig och underbygger ett naturvetenskapligt resonemang. Det är därför möjligt att med hjälp av tillgängliga analysmodeller och resultat säga något om styrkor och svagheter i det naturvetenskapliga resonemanget.
Hon menar att förmågan att kunna använda ämneskunskaper i argumentation och välgrundat beslutsfattande visserligen utgör en delmängd av de eftersträvade demokratiska färdigheterna. Demokratiuppdraget är dock mer omfattande än så, eftersom man förutom ämneskunskaper även förväntas utveckla förmågor som ifrågasättande, hänsynstagande och etisk reflektion. Om man som lärare eller forskare ska kunna utveckla, bedöma och utvärdera såväl ämneskunskaper som demokratiska förmågor behövs då redskap anpassade för att undersöka denna mångfald av aspekter.
I avhandlingen presenteras därför verktyget ”DEQUAL” med vars hjälp elevers gruppsamtal kan analyseras med avseende på demokratiska kvaliteter. En första analys av åtta samtal där elever utan lärares närvaro diskuterar ett sociovetenskapligt tema visade att eleverna förde engagerade och respektfulla samtal där de hjälpte varandra att utveckla argumenten.
Demokrati-samtal kräver vägledning
Uttryck för nya insikter och erfarenheter förekom däremot sparsamt, och trots att riktlinjerna inför samtalsuppgiften betonade vikten av att lyfta fram olika argument så ifrågasattes sällan andras uttalanden. En sammanfattande slutsats är att utveckling av demokratiska samtalskvaliteter kräver vägledning, inte minst när det gäller att uttrycka flera synpunkter och utmana andras argument.
Barbro Gustafsson, som har en bakgrund som 4–9-lärare i biologi och kemi, är sedan år 2000 anställd som universitetsadjunkt i biologididaktik vid Växjö universitet/Linnéuniversitetet. Hon har en licentiatexamen i naturvetenskap med utbildningsvetenskaplig inriktning vid Högskolan i Kalmar 2007, och är sedan januari 2008 doktorand i pedagogik vid Linneuniversitetet.
Avhandlingen Undersökningar av sociovetenskapliga samtal i naturvetenskaplig utbildning försvarades 10 december.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Barbro Gustafsson, telefon: 0470-708119 eller e-post: barbro.gustafsson@lnu.se.
Avhandlingen kan beställas från Linnaeus University Press: lupress@lnu.se.
Depression beräknas, efter hjärtsjukdomar, utgöra den näst största sjukdomsbördan i världen 2010. Konsekvenser för samhälle och individ är sänkt livskvalitet, isolering, nedsatt intellektuell förmåga samt oförmåga att utföra dagliga aktiviteter. Dessutom tillkommer allvarlig hälsoförsämring med ökat behov av institutionsvård samt ökad självmordsrisk.
En registerstudie av unga vuxna som hämtat ut antidepressiva preparat på recept under 2006 har utförts av Karolina Andersson Sundell, Mika Gissler, Max Petzold vid NHV och Margda Waern, Göteborgs Universitet.
Studien visar att mellan 4 och 13 procent av svenskarna i åldrarna 20–34 år använder antidepressiva medel, varav dubbelt så många kvinnor som män.2,5 procent tar dessutom annan humörstabiliserande medicin. Bland dem som använder antidepressiva medel hämtar var tionde ut även antipsykotiska läkemedel.
Ett halvår rekommenderas
Många har dessutom bara hämtat ut sitt antidepressiva preparat en gång vilket tyder på att läkemedlet inte använts optimalt – minimum ett halvår rekommenderas efter det att depressionen har hävts.
– Vi behöver nu följa detta under en längre tid för att se om de återkommer och hämtar ut antidepressiva på nytt senare. Vi vet inget om orsakerna till att man bara hämtar ut ett recept så där behövs kompletterande studier, men tidigare internationell forskning tyder på att patienten ofta avgör detta på egen hand och sällan informerar sin förskrivare om att de valt att sluta, säger Andersson Sundell.
För både män och kvinnor påvisas nu en ökad dödlighet bland dem som använde antidepressiva i kombination med humörstabiliserande medel, dock inte litium.
– En tänkbar orsak är att uppföljningen av litiumbehandlingen är bättre, säger Andersson Sundell. Ökad dödlighet syntes även för gruppen som hämtade recept för både antidepressiva och antipsykotiska läkemedel.
– Fortsatt forskning behövs för att kartlägga orsakerna till den ökade dödligheten, säger forskaren Karolina Andersson Sundell vid NHV.
Orsakssambandet att de som använder läkemedel är sjukare än andra och att de som har flera medel är ännu sjukare finns alltid, men forskarna anser ändå tendenserna i studien är betydelsefulla.
Kontaktinformation
Kontakt: karolina.andersson@nhv.se
Hög alkoholkonsumtion leder till sexuellt risktagande. Minskning av alkoholintaget är sannolikt en effektiv väg att bekämpa klamydia. Det visar den avhandling som Helena Carré försvarar vid Umeå universitet 10 december, där hon även beskriver den effektiva så kallade västerbottensmodellen för partnerspårning.
Över hälften av patienterna på drop-in-mottagningen för könssjukdomar vid Norrlands universitetssjukhus, Umeå, har en alkoholkonsumtion som är potentiellt skadlig för hälsan. Ju högre alkoholkonsumtionen är, desto fler nya sexpartner har man. Personer med högt alkoholintag är också mindre benägna att använda kondom. De utsätter sig alltså för hög risk för att smittas av könssjukdomar, bland annat klamydia. I informationskampanjer och förebyggande arbete är det därför viktigt att inte bara att tala om kondomanvändning, utan att även diskutera alkoholvanor och hur alkohol kan öka sexuellt riskbeteende.
En tredjedel av patienterna på mottagningen har tecken på ångestsyndrom. Ångest är vanligare bland patienter med hög alkoholkonsumtion. Den psykiska hälsan skulle antagligen också förbättras av en lägre alkoholkonsumtion.
Kondomanvändningen är generellt låg. Bara 5 procent av patienterna på drop-in-mottagningen använde kondom under hela samlaget med sin senaste nya eller tillfälliga sexpartner. Om man vill undvika klamydiasmitta förefaller det viktigast att man använder kondom över huvud taget. Om den används korrekt under hela samlaget eller endast under delar verkar ha mindre betydelse, vilket inte studerats tidigare.
Cirka 18 procent av patienter med klamydia i underlivet, som har haft oralsex, har samtidig klamydiainfektion i svalget. Bara en av fyra med svalgklamydia har ont i halsen, vilket innebär att symtomet ”ont i halsen” inte kan användas för att identifiera svalgklamydia.
I Västerbotten är klamydiaförekomsten bland de lägsta i landet, trots att befolkningen är yngre än rikets genomsnitt. Här utförs den lagstadgade partnerspårningen vid klamydiainfektion av några få, numera certifierade, personer. De letar misstänkt smittade partner minst 12 månader tillbaka i tiden och utför partnerspårning över telefon vid behov. Forskargruppen där Helena Carré ingår har visat att denna så kallade ”Västerbottensmodell” för partnerspårning är mer effektiv än andra metoder. Socialstyrelsen rekommenderar sedan 2007 partnerspårning enligt ”Västerbottensmodellen” och Folkhälsoinstitutet tror att den sjunkande klamydiaförekomsten, åtminstone delvis, beror på effektivare partnerspårning.
Klamydiainfektioner ger ofta inga symtom, men kan orsaka ofrivillig barnlöshet, utomkvedshavandeskap och kroniska buksmärtor. Klamydia ökar mottagligheten för andra könssjukdomar, inklusive HIV. Upp till 10 procent av den sexuellt aktiva befolkningen är smittad av klamydia. Klamydiaförekomsten har ökat sedan mitten av 1990-talet, men sjunker sedan 2009 i hela Sverige.
Helena Carré är uppvuxen i Kalix och arbetar som läkare på Kvinnokliniken, Sunderby sjukhus, Luleå. Hon nås på
mobiltelefon 076-767 68 97
e-post helena.carre@dermven.umu.se
Högupplöst porträttbild [Ref 1] (öppnas i popuppfönster)
Fredag 10 december försvarar Helena Carré, kvinnokliniken vid Sunderby sjukhus, Luleå och Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, dermatologi och venereologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Who’s at risk of catching Chlamydia trachomatis? Identifying factors associated with increased risk of infection to enable individualized care and intervention.
Disputationen äger rum klockan 10.00 i hörsal Betula, by. 6M, NUS. Fakultetsopponent är docenten och smittskyddsläkaren Hans Fredlund, Örebro universitet.
Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-37871 [Ref 2]
– I vårt forskningsprojekt är vi intresserade av att undersöka hur man kan öka genusmedvetenheten hos blivande lärare som är inriktade mot grundskolans tidigare år och om det i förlängningen kan leda till att undervisningen i naturvetenskapliga ämnen förändras, både med avseende på innehåll och på utförande, säger Anita Hussénius.
I projektet utforskas lärarstudenternas relation till lärande och undervisning i naturvetenskap från ett genusperspektiv. Det handlar bland annat om hur lärarstudenternas syn på naturvetenskap förändras när både ämnesinnehåll och undervisning i ämnet belyses med ett kritiskt genusperspektiv. Det handlar också om hur studenten stärks i sin roll som blivande No-lärare av att vidga ämnesundervisningen på det här sättet.
– Vi är även intresserade av hur man kan skapa sig en identitet som lärare i naturvetenskap och hur denna identitetsskapande process kan påverkas av ämnesdidaktiska kunskaper och genusmedvetenhet.
När forskargruppen följer en årskull lärarstudenter, kommer undervisningsmoment att integreras som behandlar kritiska perspektiv på genus i relation till naturvetenskap och som lyfter fram naturvetenskapen som kultur. Målet är att skapa ny och fördjupad förståelse av genus och naturvetenskapligt lärande.
Projektet genomförs inom ett samarbete mellan Högskolan i Gävle och Centrum för Genusvetenskap vid Uppsala universitet. I projektet ingår även Anna Danielsson, post doc vid University of Cambridge, Minna Salminen-Karlsson, docent i sociologi vid Uppsala universitet, samt Kathryn Scantlebury, professor vid University of Delaware.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Anita Hussénius, akademin för teknik och miljö, 070-382 82 66
Annica Gullberg, akademin för teknik och miljö, 026-64 86 27
Kristina Andersson, akademin för teknik och miljö, 026-64 82 45
I många, framförallt storvuxna, hundraser är det vanligt med utvecklingsrubbningar i höft- och armbågsleder, så kallad höft- och armbågsledsdysplasi (HD och ED). Dessa defekter orsakar problem och lidande för såväl hundar som hundägare. Både HD och ED är i ganska stor utsträckning ärftliga och under decennier har man försökt att avla bort dessa problem. Avelsurvalet har byggt på röntgenundersökningar av höft- och armbågsleder, men i många raser har framstegen varit otillfredsställande trots att enbart hundar med normala (friröntgade) leder har använts i aveln. En avelsvärdering som enbart grundas på individens eget röntgenresultat är inte tillräckligt effektiv.
Den enskilda hundens röntgenresultat ger alltså en ofullständig bild av dess genetiska förutsättningar. Vad Sofia Malm från SLU visar i sin doktorsavhandling är att ett avelsindex, som tar hänsyn till röntgenresultat även för släktingar och dessutom korrigerar för så kallade miljöfaktorer, ger en mer tillförlitlig bild av hundens avelsvärde (nedärvningsförmåga) avseende HD respektive ED. Och redan nu finns planer på att börja använda dessa HD- och ED-index i aveln inom några raser.
Att röntgenundersökningar av unga hundar ger värdefull information som kan användas i avelsarbetet för bättre ledhälsa visas tydligt i avhandlingen. Hundar som vårdats av veterinär eller avlivats till följd av höftledsproblem har till exempel ofta graderats med måttlig eller kraftig dysplasi vid tidigare röntgen. Genetiska analyser av röntgenresultat för HD och ED visade också att röntgenundersökningarna är användbara i avelsarbetet – den genetiska variationen var betydande beträffande båda egenskaperna, och arvbarheterna var medelhöga.
Röntgenresultatet påverkas dock inte bara av ärftliga faktorer, utan även av faktorer som ålder, födelsemånad, kön och vilket lugnande preparat som givits inför röntgen. Sofia Malms avhandling visar att skattning av avelsindex för HD och ED som tar hänsyn till sådana faktorer ger en säkrare avelsvärdering och en möjlighet att påskynda framstegen i aveln.
– I raser där defekter i höft- och armbågsleder är ett problem bör man prioritera att föra in HD- och ED-index i den rutinmässiga avelsvärderingen, säger Sofia Malm.
En längre sammanfattning på svenska finns på s. 51–54 i avhandlingen (se länk nedan).
—————————————————
Husdjursagronom Sofia Malm, institutionen för husdjursgenetik, SLU, försvarar sin avhandling Breeding for improved hip and elbow health in Swedish dogs.
Tid: Torsdag den 9 december 2010, kl. 09.15
Plats: Loftets hörsal, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Professor Jarmo Juga, Helsingfors universitet, Finland
Mer information: Sofia Malm, 018-67 19 90, sofia.malm@hgen.slu.se
Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen:
http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002395/ [Ref 1]
Andra relaterade länkar:
http://www.slu.se/sv/fakulteter/vh/institutioner/institutionen-for-husdjursgenetik/nyheter-fran-hgen1/2010/11/avel-for-battre-ledhalsa-hos-svenska-hundar-disputation-9-dec/ [Ref 2]
http://hunddna.slu.se/artikelserie/hd.pdf [Ref 3]
Pressbild (får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf/källa ska anges):
Hunden Rasmus [Ref 4]är en labrador retriever, en av de raser som ingår i Sofia Malms avhandlning. Rasmus är dock snart 11 år gammal, frisk och pigg och utan några ledproblem. Foto: Sofia Malm
Detta och övriga pressmeddelanden från SLU:
http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/pressmeddelanden/ [Ref 5]
SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.
Mer än vart femte svenskt barn är överviktigt eller lider av fetma, något som i framtiden riskerar att bli ett stort folkhälsoproblem. Catharina Bäcklund, institutionen för kostvetenskap, har i sin avhandling undersökt om det går att förbättra en grupp barns mat- och aktivitetsvanor genom att ge stöd i form av ett livsstilsprogram. Resultaten visar att det behövs ytterligare insatser för att stimulera barnen att röra på sig mer.
I studien deltog 105 familjer med överviktiga barn i åldern 8–12 år. Hälften av familjerna erbjöds stöd under två års tid för att förbättra barnens vanor, resten utgjorde en kontrollgrupp. Det första året bestod livsstilsprogrammet av regelbundna gruppträffar och kontakter via en webbplattform, och under år två gavs fortsatt stöd via webben.
Resultaten visar ingen skillnad i fysisk aktivitet, kroppssammansättning eller blodfetter mellan de två grupperna. Båda grupperna hade istället blivit mindre aktiva under försöksperioden. Från början var barnen aktiva i snitt fem timmar per dag, efter två år bara fyra timmar.
Trots minskningen uppnådde lika många barn i livsstilsprogrammet den svenska rekommendationen att vara fysiskt aktiv minst en timme varje dag. De satt heller inte längre tid framför dataskärmen jämfört med två år tidigare. Inom kontrollgruppen syntes däremot en förändring, i slutet av försöksperioden uppnådde en mindre andel barn rekommendationen. De hade också ökat sin skärmtid från fyra till 4,5 timmar per dag.
Enligt Catharina Bäcklund följer utvecklingen samma spår som i tidigare studier, ju äldre barnen blir desto mindre rör de på sig. Hon efterlyser fler studier för att undersöka vilket stöd som krävs för att barn med övervikt och fetma ska behålla sin aktivitetsnivå under uppväxtåren, och för att de ska kunna uppnå en hälsosam kroppssammansättning.
– En idé är att fokusera mer på minskad skärmtid och att ge mer stöd på individnivå, menar Catharina Bäcklund.
Catharina Bäcklund är sjukgymnast med specialistkompetens i pediatrik, och har under flera år arbetat mot barnkliniken på Östersunds sjukhus.
Fredag den 10 december försvarar Catharina Bäcklund vid institutionen för kostvetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med den svenska titeln Att främja fysisk aktivitet hos barn med övervikt eller fetma – effekten av en familjebaserad livsstilsintervention på fysisk aktivitet och metabola markörer. Disputationen äger rum kl. 13.00 i hörsal C, Samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är docent Agneta Ståhle, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet.
För mer information, kontakta:
Catharina Bäcklund,
institutionen för kostvetenskap, Umeå universitet
Telefon: 070-565 92 17
E-post: catharina.backlund@kost.umu.se
Läs hela eller delar av avhandlingen:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-37511
Allt fler personer får en knäprotes inopererad. Ett skäl är att befolkningen blir äldre, ett annat att den också blir tyngre vilket bidrar till artros (ledsvikt). Antalet knäprotesoperationer har de senaste åren ökat med hela 9 procent varje år.
– Om då 1-2 procent av operationerna leder till bakterieinfektioner kommer behovet av revision, omoperation, också att öka, säger Anna Stefánsdóttir.
Oftast handlar det då om två operationer. Först tas den gamla protesen bort och ersätts tillfälligt med en bit bencement, medan patienten får antibiotika för att göra slut på infektionen. Under dessa 6-8 veckor kan patienten ofta vara hemma. Sedan följer en ytterligare operation då en ny protes sätts in.
I vissa fall går det dock inte att sätta in en ny protes. Dessa patienter får då en steloperation eller en så kallad slinkled (ett ben utan riktig knäled, vilket oftast gör patienten hänvisad till rullstol). I enstaka fall leder infektionen till amputation.
Anna Stefánsdóttir har granskat nära 480 fall av knäprotesrevision mellan 1986 och 2000.
– Med tiden är det fler som fått en ny knäled och färre som fått en steloperation, men fortfarande är det många som inte blir av med infektionen. Och andra studier visar att de som måste opereras om på grund av en infektion är mindre nöjda än de som behöver byta knäled för att protesen lossnat eller blivit sliten, säger hon.
Därför är det viktigt att sjukvården gör sitt yttersta för att undvika infektioner i såret. Det handlar om att ha bra ventilation i operationssalen, undvika spring i dörrarna och se till att förebyggande antibiotikum ges i exakt rätt tid före operationen.
– Och så ska man vara mycket uppmärksam på sårkomplikationer. Om en infektion upptäcks i tid kan man öppna såret och rensa bort bakterierna innan de hunnit sprida sig. Nyopererade patienter bör ha en gräddfil så att de kan tas om hand direkt på ortopeden och inte behöva gå via primärvården, menar Anna Stefánsdóttir.
Hon tycker också att omoperationer orsakade av infektion bör centraliseras till specialistenheter, eftersom de kräver ett så nära samarbete mellan ortopeder och infektionsläkare. Nu finns det ortopedikliniker som bara utför en sådan operation om året, vilket gör det svårare att få in rätt rutiner.
Kontaktinformation
Avhandlingen heter ”The infected knee arthroplasty” och läggs fram den 9.12. Anna Stefánsdóttir träffas på tel 046-17 69 80 och anna.stefansdottir@med.lu.se.
En nedladdningsbar bild på Anna Stefánsdóttir finns på www.lu.se/images/Nyhetsbilder/Anna.Stefansdottir.jpg.
Hos däggdjur regleras produktionen av fettsyrorna omega-3 och omega-6 av en gen kallad Elovl2. Genom att helt eller delvis inaktivera denna gen hos möss kan forskarna nu visa att brist på specifika omega-6 fetter leder till avsaknad av fullt utvecklade spermier och infertilitet.
– Redan vid små förändringar av mängden omega-6 fettsyror försämrades spermiekvaliteten kraftigt, säger Anders Jacobsson, professor i fysiologi och ledare för studien. Effekterna liknar vissa typer av manlig infertilitet och vi försöker nu kartlägga ifall dessa fettsyror är påverkade även hos vissa grupper infertila män.
Fertilitetsstudien publiceras i dagarna och bygger på ett internationellt samarbete med forskare från Sverige, Frankrike, England och USA. Den är ett led i att förstå sambandet och vikten av kroppens egen produktion av fleromättade fetter och att en störning av detta kan leda till nedsatt fertilitet hos män.
Om fleromättade fettsyror
Omega-3 och omega-6 fettsyror är så kallade fleromättade fettsyror och kallas ibland även för ”essentiella fettsyror”. De måste intas som tillskott eftersom kroppen inte kan tillverka dem själv. Detta är dock en sanning med modifikation. Så länge dieten innehåller de korta omega-3 och omega-6 fettsyrorna alfa-linolensyra och linolsyra har kroppen en möjlighet att tillverka de flesta fleromättade fettsyror som behövs för att cellerna skall fungera normalt. På grund av onaturlig eller ohälsosam diet, eller genom sjukdom, kan kroppens egen ”fettfabrik” rubbas vilket kan leda till metaboliska störningar.
– Även om vi idag känner till nödvändigheten av att kroppen tillverkar egna fettsyror är betydelsen av dem oklar, jämfört med de fettsyror som vi får i oss via maten, säger Anders Jacobsson. Vi vet heller ännu inte i detalj hur kroppens egen fettsyraproduktion regleras eller hur dieten påverkar detta.
Artikelns titel: ELOVL2 controls the level of n-6 28:5 and 30:5 fatty acids in testis, a prerequisite for male fertility and sperm maturation in mice.
Journal of Lipid Research: www.jlr.org [Ref 1]
Vidare upplysningar
Anders Jacobsson, professor
Wenner-Grens Institut, Stockholms universitet
Tel: 08-16 41 27
Mobil: 070-602 76 39
E-post: Anders.Jacobsson@wgi.su.se
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.
En robot med en sådan näsa har många praktiska användningsområden. Det kan gälla luftföroreningar, räddningsinsatser, undersökning av farliga miljöer, medicinska diagnoser eller matkvalité. Problemet är att få den elektroniska näsan att känna igen just det man letar efter.
De flesta existerande teknologier för att undersöka gaser har svårigheter att skilja mellan olika ämnen. Marco Trincavelli beskriver hur en robot förses med många olika gassensorer som samlar in data och hur man sedan konstruerar dataprogram, som snabbt filtrerar bort det ointressanta och kan ge besked om det finns ett speciellt ämne.
– Jag har gjort två praktiska försök, som jag redovisar i avhandlingen. I det ena fallet har jag låtit en näsa med en uppsättning gassensorer undersöka blodprover infekterade med olika bakterier. Bakterierna producerar olika lukter, som utrustningen känner av och kan identifiera med hjälp av de mönster som finns programmerade.
Det är det här han siktar på att utveckla till en produkt användbar inom sjukvården.
– Vi behöver komplettera vår forskargrupp med mikrobiologisk och medicinsk kompetens för att få en starkare grupp, som täcker fler discipliner, säger han. Även om försöken nu är lovande, behöver vi göra bredare studier under längre tid.
I det andra försöket har han låtit en robot söka av ett område utomhus där det i förväg placerats ut vissa kemiska utsläpp. Vad roboten skulle leta efter var alltså känt och den kunde visa att den också klarade av det.
Även det arbetet har en fortsättning. Marco Trincavelli ska handleda en doktorand, som ska utveckla en elektronisk näsa för att hitta miljöföroreningar på soptippar, att snabbt hitta farliga ämnen eller sådant som kan orsaka bränder.
Under de senaste åren har Marco Trincavelli gästforskat både i Japan och USA. I Japan gjorde han försök med olika robotar och konstgjorda näsor vid Tokyo University of Agriculture and Technology. Vid University of California, San Diego fick han tillfälle att göra försök med substanser, som är så farliga att de kräver mycket speciella experimentmiljöer.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Marco Trincavelli: 0706250437
Doktoranden Monica Uddenfeldt vid institutionen för medicinska vetenskaper har undersökt förekomsten av astma hos drygt 12 000 vuxna personer år 1990 och år 2003. Nära 800 tidigare friska individer hade fått nytillkomna astmabesvär under perioden. Risken för rökare att drabbas var 37 procent högre än för ickerökare.
– Det visade sig också vi uppföljningen 2003 att de rökare som fått en astmadiagnos 1990 inte hade påverkats av diagnosen i sina rökvanor, säger Monica Uddenfeldt.
Även personer med övervikt eller som utövade hård fysisk träning hade ökad risk för astma. Risken för en överviktig var ökad med nästan 50 % jämfört med normalviktiga.
En annan faktor som hade en betydande roll var hur mycket fisk och frukt deltagarna i undersökningen åt. De som åt mycket fisk och frukt drabbades mer sällan.
– Våra ändrade matvanor kan alltså inom loppet av ett par generationer påverka förekomsten av astma. Tydligast effekt har det hos de äldre men det gäller faktiskt för alla åldergrupper, säger Monica Uddenfeldt.
Kostens effekt för risken att utveckla astma kan ha att göra med antioxidanternas skyddande effekt. En annan hypotes är att tarmens mikroflora påverkar utvecklingen av immunitet.
Allergi mot pälsdjur innebär också en påtagligt ökad risk att som vuxen drabbas av astmatiska besvär. Risken för nyinsjuknande bland pälsdjursallergiker var dubbelt så stor som för ickeallergiker. Risken för att redan konstaterad astma skulle bestå hos dem med allergi var tredubblad.
Disputationen äger rum vid Uppsala universitet torsdagen 16 december.
För mer information kontakta Monica Uddenfeldt, Telefon: 073 629 29 08 eller 026 96017,
E-post: monica.uddenfeldt@medsci.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
– När vi studerade en gen hos sockerbetan som i andra växter brukar stimulera blomningen, gjorde vi en mycket spännande upptäckt: Evolutionen har hos sockerbeta utvecklat en ’systergen’ som fått rakt motsatt funktion, nämligen att hämma blomningen. För tvååriga sockerbetor betyder det att de under sitt första levnadsår inte kan blomma. När växterna utsätts för vinterns köld i slutet av första året ”stängs genblockaden av” och sockerbetorna kan blomma under sitt andra levnadsår, förklarar Ove Nilsson den nyupptäckta blomningsgenens funktion.
Forskarna spekulerar att utvecklandet av den bromsande systergenen har varit viktig för att tvååriga sockerbetor ska ha kunnat utvecklas från ettåriga betor till en tvåårig växt.
Vidare har växtforskarna i Umeå och Landskrona också visat att man kan manipulera ”blomningsgenen” på ett sådant sätt att genen konstant är ”påslagen”, dvs blockerar blomningen, och därmed kan man förhindra att den stängs av efter vintern.
– På så sätt kan man helt styra blomningstiden hos sockerbeta. Detta möjliggör utvecklandet av en s.k. ”vinterbeta”, d.v.s. en sockerbeta som kan planteras på hösten och sedan fortsätta växa under hela nästa tillväxtsäsong utan att blomma”, säger Thomas Kraft vid Syngenta Seeds.
– En vinterbeta har varit ett högt prioriterat mål för sockerbetsförädlingen, eftersom en sådan beräknas kunna öka avkastningen med runt 25% samtidigt som den skulle tillåta en mer utdragen skördeperiod. Den klassiska förädlingen har dock misslyckats med att framställa en sådan planta. Syngenta Seed kommer nu att gå vidare med fördjupade tester av denna nya möjliga vinterbeta.
Forskningsarbetet inom detta projekt har framför allt utförts av en industridoktorand, Pierre Pin, finansierad av anslag från Vetenskapsrådet och Syngenta Seeds AB.
Originalpublikation: Pierre A. Pin, Reyes Benlloch, Dominique Bonnet, Elisabeth Wremerth-Weich, Thomas Kraft, Jan J. L. Gielen, Ove Nilsson. An Antagonistic Pair of FT Homologs Mediates the Control of Flowering Time in Sugar Beet. Science, 3 december 2010.
Kontaktinformation
Prof. Ove Nilsson (Ove.Nilsson@genfys.slu.se, 070-2869082)
Umeå Plant Science Centre (UPSC), Sveriges lantbruksuniversitet och Umeå universitet, Umeå, www.upsc.se
Dr. Thomas Kraft (Thomas.Kraft@Syngenta.com, 0418-437279)
Syngenta Seeds AB, Landskrona, www.syngenta.se
Långvarigt sjuka barn lever med sin sjukdom varje dag och ställs inför många svåra och smärtsamma situationer. Sjukdomen orsakar fysiskt, psykiskt och existentiellt lidande och hela familjen påverkas. Långvarigt sjuka barn i åldern 4-10 år har i intervjuer och teckningar beskrivit vad som kan trösta dem när de är sjuka, har svåra smärtor, är ledsna och gråter. Svaren visar att de finner tröst genom att föräldrarma finns nära, genom egna tillhörigheter som mjukisdjur och filtar, genom lek och genom att känna förtroende för vårdpersonal som kan trösta dem.
Föräldrar till cancersjuka barn finner tröst genom närhet till barnen, genom att delta i omvårdnaden av dem och genom barnets livsgnista och vilja att inte ge upp kampen mot sjukdomen. Tröst finns i att kunna vistas hemma mellan behandlingar och i att vara tillsammans i familjen. Föräldrarna fann tröst i sjuksköterskors kompetens, närvaro och kontinuitet samt genom det intresse de visade för både barn och förälder. De fann tröst i kamratskapet med föräldrar till andra sjuka barn med vilka de kunde dela glädje och sorg samt från personer i sina sociala nätverk som visade omtanke och erbjöd praktisk hjälp. Syskon till de sjuka barnen tröstade barnen genom lek, omtanke och besök. Familjemedlemmar kan trösta både den som är sjuk och varandra. De finner tröst genom att dela lidandet med varandra och med människor som visar att de vågar stanna kvar, vara tillsammans med och finnas vid deras sida ända till slutet (döden).
Resultaten i avhandlingen kan tillämpas i barnsjukvård och pekar på vikten av att göra föräldrar och syskon så delaktiga som de vill i omvårdnaden av det sjuka barnet, att underlätta för familjen att vara tillsammans, att göra personer i sociala nätverk delaktiga i barnets och familjens situation och att underlätta kontinuitet i omvårdnaden. För sjuka barn kan teckningar vara ett sätt att kommunicera och ge möjlighet att uttrycka känslor vilket kan trösta.
Charlotte Ångström-Brännström är universitetsadjunkt och doktorand vid Institutionen för omvårdnad, där hon kan nås på
tel. 090-786 98 55
e-post charlotte.angstrom@nurs.umu.se
Tisdagen den 7 december försvarar Charlotte Ångström-Brännström, Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Tröst – beskriven av sjuka barn, föräldrar och en sjuksköterska (Comfort as expressed by children, parents and one nurse in pediatric care).
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Vårdvetarhusets aula.
Fakultetsopponent är professor Joakim Öhlén, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-37735
