Vid FNs dag ”UNiTE against violence aganist women” den 25 november hölls i riksdagen ett seminarium om mäns våld mot kvinnor. Inbjuden talare var Michael Karlsson, som är lektor i statsvetenskap vid Södertörns högskola och forskar om trafficking. Han föreläste på temat ”Våld mot kvinnor inom trafficking och människohandel”.
– Ett stort intresse visades från samtliga partier, berättar Michael Karlsson.
Seminariet öppnades av talman Per Westerberg och inleddes och leddes av Margareta Winberg, ordförande för UNIFEM nationell kommitté i Sverige, en del av UN Women. Övriga talare representerade Nationellt Centrum för kvinnofrid samt Amnesty International.
Tre slutsatser om trafficking
Michael Karlsson berättade inledningsvis att det idag finns ungefär 2-3 miljoner människor som är offer för människohandel. En majoritet av dessa är kvinnor och unga flickor som utnyttjas för prostitution eller enklare hushållsarbeten. Våld eller hot om våld är ofta starkt närvarande.
Michael Karlsson presenterade under föreläsningen tre övergripande slutsater som kan dras av aktuell forskning.
Två våldsstrategier
Den första slutsatsen är att människohandlare använder sig av huvudsakligen två olika våldsstrategier. Den ena strategin innebär att kvinnorna utsätts för våld under alla led av människohandeln, från rekrytering och transport till mottagande och inhysande. Den andra våldsstrategin innebär att våldet dyker upp först i ett senare skede. Kvinnorna förespeglas ett bättre liv och sätter sig i skuld för visum, pengar och biljetter. Men så fort kvinnorna nått sina slutmål så tvingas de genom våld in i prostitution för att betala av sin skuld.
Våld före och efter trafficking
Den andra slutsatsen är att kvinnohandel ofta både föregås och följs av ytterligare våld. Våld kan vara en orsak till att kvinnorna överhuvudtaget tvingas lämna sina hemländer. Våld förekommer i samband med den efterföljande exploateringen och från sexköparna.
Medvetenheten om våldet viktigt i arbetet mot trafficking
Den tredje och sista slutsatsen är att medvetenheten om våldet är viktigt i arbetet mot trafficking. I Michael Karlssons egen forskning om hur olika länder arbetar mot sex trafficking, som finansieras av Brottsoffermyndigheten, ser han att kunskapen om våldet bidrar till att allt fler länder kriminaliserar människohandel, att brottet prioriteras av polis och åklagare och att det görs särskilda stödinsatser för att ta hand om offren.
Våldet uppmärksammas även i det förebyggande arbetet när man genom olika kampanjer försöker göra allmänheten och inte minst potentiella sexköpare medvetna om vad trafficking egentligen innebär. Syftet med kampanjerna är att minska efterfrågan som ligger bakom mycket av kvinnohandeln.
– Min forskning visar att man fäster allt större vikt vid att skapa uppmärksamhet om våldet, för att det skapar en medvetenhet om vad trafficking egentligen är.
____________________________________________________
Södertörns högskola är ett ungt och dynamiskt lärosäte med unik profil, beläget i Flemingsberg i södra Stockholm. Vid högskolan bedrivs kvalificerad forskning. Särskilt starka forskningsområden är Östersjö- och Östeuropaforskning, samtidshistoria, institutionell förändring i det moderna samhället, interreligiösa relationer, genusstudier, kritisk kulturteori, estetik och miljövetenskap.
Ett mångvetenskapligt arbetssätt är utmärkande för högskolan. Samverkan över ämnesgränserna betonas för att nå nyanserad kunskap om komplexa samhälleliga fenomen. Verksamheten vid Södertörns högskola genomsyras av ledorden mångvetenskap, mångkulturalitet och medborgerlig bildning.
Kontaktinformation
Kontakt
Michael Karlsson, lektor i statsvetenskap vid Södertörns högskola: michael.karlsson@sh.se eller 08-608 41 28
I avhandlingen studeras möjligheter för svenska elkonsumenter, till exempel småhusägare, att installera solcellssystem. Doktoranden Joakim Widén, vid institutionen för teknikvetenskaper, har också tittat på vilka konsekvenser för det svenska kraftsystemet en utbyggnad av en sådan elproduktion skulle få.
Undersökningen visar att svenska lågspänningsnät i huvudsak påverkas positivt av en måttlig utbyggnad av lokal solelsproduktion. Detta genom att spänningsprofilerna blir bättre och förlusterna minskar. Inte ens när elproduktionen på årsbasis närmar sig den totala elanvändningen i hushållen överstiger nätspänningarna tillåtna gränsvärden. Detta visar att så kallade nollenergihus bör vara möjliga att bygga i Sverige utan större problem.
Däremot innebär de ekonomiska förutsättningarna för utbyggnad av solenergiförsörjningen hos egenproducenter ett problem. Som det är i dag är det inte tillräckligt lönsamt att producera egen el för att tillräckligt många ska kunna satsa på det. Enligt avhandlingen skulle så kallad nettodebitering spela en avgörande roll här.
Nettodebitering, som nyligen har utretts av Energimarknadsinspektionen (EI), skulle innebära att man får räkna av överskottet från sin egen elproduktion mot köpt el. Enligt det förslag som nu ligger från EI skulle bara överskottet få räknas av mot en del av elpriset, elnätsavgifterna.
– Mina uträkningar visar på nyttan för hushållen om man skulle få räkna av nettoproduktionen mot hela elpriset. Det i sin tur skulle kraftigt öka utnyttjandet av existerande takytor till ny elproduktion. Därmed är det ekonomi snarare än teknik som bromsar ökad användning av solenergi, säger Joakim Widén.
Avhandlingen läggs fram fredag 10 december. För mer information kontakta Joakim Widén, Telefon: 018 471 37 82 E-post: joakim.widen@angstrom.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
Att kvicksilver finns i våra marker beror på luftburna föroreningar från hela världen.
Men trots att nedfallet av kvicksilver i Sverige har minskat de senaste åren så är halten i insjöfisk som gädda och abborre fortfarande hög, och till och med i ökande.
Orsaken till de höga halterna i svensk fisk är att det finns stora mängder kvicksilver lagrade i marker från utsläpp under många års tid och att gynnsamma markförhållanden resulterar i en omvandling av kvicksilver till mer biotillgängliga former
Kan skada människor
Kvicksilver, främst metylkvicksilver, kan allvarligt skada människors hälsa. Det påverkar nervsystemets utveckling hos foster och barn, och centrala nervsystemet. Även immunsystem, hjärt- och kärlsystem, fortplantning och njurar kan ta skada. Konsumtion av fisk är den primära exponeringsvägen för människor.
Eftersom fisk har många fördelar som kost (t ex omega-3 fettsyror) så är det viktigt att få ut information om vilken typ av fisk (stora gäddor och abborre) och vilken typ av sjöar (humösa skogssjöar) som bör undvikas .
När skog avverkas påverkas marken så att läckaget av kvicksilver och metylkvicksilver ökar till omgivande vattendrag. För att minska läckaget bör man undvika körning i alltför blöta områden i skogen samt använda broar över myrstråk och vattendrag. Avverkning när marken är frusen är en annan åtgärd som kan minskar läckaget.
En kantzon runt vattendrag och sjöar där ingen avverkning sker ger extra skydd och minskar utlakningen av kvicksilver visar forskningen.
Marken läcker
Två forskargrupper vid SLU studerar för närvarande problemet med kvicksilvrets urlakning i skogsmark. Kevin Bishop, professor på institutionen för vatten och miljö vid SLU i Uppsala, leder den ena gruppen.
– Forskning i Sverige, Finland och Kanada visar att när ett skogsområde avverkas börjar marken läcka minst ett par gånger mer kvicksilver än den gjorde innan avverkningen. Det förhöjda läckaget kan fortsätta i flera år, säger Kevin Bishop som föreläste om kvicksilver vid skogskonferensen.
Även vid SLU i Umeå pågår forskningsprojekt som handlar hur skogsavverkning och våtmarksrestaurering påverkar kvicksilverhalten i fisk. Professor Ulf Skyllberg, institutionen för markkemi vid SLU, föreläste vid skogskonferensen om ”Var och varför bildas metylkvicksilver i skogslandskapet”.
– De senaste årens forskning pekar på att det i första hand är marker som ligger i sluttningar och som i och med skogsavverkning blir vattenmättade som är så kallade ”hot-spots” för bildning av metylkvicksilver. Dessutom visar nya resultat att finns det våtmarker, till exempel klibbalkärr, som motverkar problemet på landskapsnivå genom att bryta ner metylkvicksilver, säger Ulf Skyllberg.
För mer information:
Kevin Bishop, professor , SLU 070-638 25 17 kevin.bishop@vatten.slu.se
Ulf Skyllberg, professor, SLU 070-369 15 87 ulf.skyllberg@sek.slu.se
SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.
– Vi ser en del lösningar, men de är långt ifrån färdiga, säger Marcello, som berättar att hans doktorsavhandling delvis är ett samarbete med Federico Pecora och Jonas Ullberg och också kommer att få en fortsättning i det arbete som Örebroforskare nyligen fick pengar från Vetenskapsrådet till (http://www.oru.se/Nyheter/Forskningsnyheter/Framtidens-robotar-planerar-och-samarbetar/).
När det gäller hur en robot kan planera sina insatser i närvaro av människor, tar Marcello som exempel ett hem som kan utrustas med olika sensorer, kameror och annan utrustning som informerar roboten om att maten kokar över, att den som bor där har somnat eller låta en dammsugare göra sitt arbete utan att störa den som bor där.
I den andra delen, hur en robot ska lära sig känna igen aktiviteter och med ledning av det planera sina egna insatser, tar Marcello Cirilli en farlig industrimiljö som exempel. Om det uppstått något fel i processen, som gör att reparatörer måste gå in i en farlig miljö, kan en robot med rätt information förbereda det genom att ta fram rätt verktyg, städa bort onödig utrustning och på det sättet minimera tiden som människor måste vara i den farliga miljön.
– Vi har gjort både verkliga och simulerade studier av olika miljöer. Vi har bland annat låtit en student vara inlåst i ett rum i fem timmar där hon fick göra olika saker och vi kunde se hur vårt program kände igen och reagerade på det. Vi har också gjort simulerade studier i sjukhus- och fabriksmiljöer.
Den än mer avancerade delen om att en robot med utgångspunkt från vad en människa gör, ska kunna förutse vad som sker i framtiden. Än så länge måste man begränsa förutsättningarna eftersom problemen är så komplexa att de skulle vara svåra att lösa.
– Men det här arbetet är ett steg på vägen. I framtiden ska man kunna smälta samman de två delarna vi studerat så att en robot själv kan räkna ut när det går att utföra till exempel dammsugning i en lägenhet utan att det riskerar att komma i konflikt med den boendes andra aktiviteter.
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Marcello Cirillo
Telefon: 019-303694
E-post: marcello.cirillo@oru.se
I levande system formas funktionella organiska strukturer med god precision och höggradig komplexitet. Exempel på sådana är kalciumkarbonatstrukturerna i till exempel mussel-, snäck-, kräft-, räk-, och äggskal. Insikter i hur dessa karbonater bildas är viktigt för förståelse av hur kalksten medverkar i jordens kolcykel, men också för en vidare utveckling av de kalciumkarbonatbaserade tillsatserna som används i till exempel pappersprodukter. Tillsatserna kan förbättra papperets optiska egenskaper som är en viktig parameter för papperets tryckbarhet, samt hur det mänskliga ögat uppfattar färger på den färdiga produkten.
– Arbetet är ett led i vår strävan att förstå, imitera, replikera och lära av biologiska processer när vi utvecklar nya material för olika användningsområden. Biomimetiska experiment genomförs vid låg temperatur och måttliga pH-värden och möjliggör en uppbyggnad av komplexa kalciumkarbonatmaterial, säger dr Denis Gebauer på Institutionen för material- och miljökemi vidStockholms universitet och artikelns förstaförfattare.
Förstrukturen avgör fysiska egenskaper
En rad forskare vid institutionen för material- och miljökemi har i en vetenskaplig artikel nyligen visat på att kalciumkarbonater som inte har kristallierats, är förstrukturerade och relaterade till olika kristalliserade former. Generellt gäller att olika kristalliserade varianter av en substans har identisk komposition, men har en annan rumslig ordning av de underliggande atomerna eller jonerna. Att kunna kontrollera den rumsliga ordningen av kalciumkarbonat är av största vikt för de organismer som använder kalciumkarbonater i sina strukturbärande skal, men också för pappersindustrin eftersom olika varianter har olika fysikaliska egenskaper.
Artikelns titel: Proto-Calcite and Proto-Vaterite in Amorphous Calcium Carbonates
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/anie.201003220/pdf
Niklas Hedin, Institutionen för material- och miljökemi, Stockholms universitet
Tel: 08-16 24 17
Mobil: 0763 51 3779
E-post: [Ref 1]niklas.hedin@mmk.su.seYtterligare information
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.
Ett pågående storskaligt utbrott av den så kallade contortabastborren i Kanada sker till stor del i områden där klimatet tidigare förhindrade utbrott. Detta utbrott orsakar så omfattande träddödlighet att det saknar historisk motsvarighet. Man räknar med att 80 procent av tallskogen i British Columbia kommer att dö.
Ett varmare klimat har gjort att många arter kunnat etablera sig längre norrut. Detta har bland annat lett till att man fått problem med skadeinsekter i områden där man tidigare inte haft det.
I en nyligen publicerad studie i Journal of Applied Ecology påvisar forskare, bl a Niklas Björklund, inst för Ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), att barkborrarnas förökningsframgång var mycket högre i träd från områden där utbrott tidigare var ovanliga. Detta berodde troligen på att trädens försvar i dessa områden inte är evolutionärt anpassat för att kunna motstå barkborreangrepp lika effektivt som träd i områden där utbrott är vanligare förekommande.
Barkborrarnas höga förökningsframgång i dessa områden är troligen en viktig orsak till att utbrottet blivit så förödande. När ett varmare klimat möjliggör att skadeinsekter etablerar sig i nya områden finns det risk för att skadorna i dessa områden blir mycket omfattande eftersom växternas försvar i de områdena inte är anpassade för att kunna motstå angreppen.
Läs mer
http://www.slu.se/ecology_niklasbjorklund [Ref 1]
Mer information:
Niklas Björklund, inst för Ekologi, SLU, niklas.bjorklund@ekol.slu.se, tel 018-67 28 79
SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.
– Det finns flera olika arter av ytblommande cyanobakterier i Östersjön. Vilken art som kommer att dominera under blomningen styrs bland annat av deras olika sätt att hantera ökad mängd UV-ljus och brist på näringsämnen. Nodularia spumigena producerar mest gift när det är lite kväve i vattnet men tillräckligt mycket fosfor, säger Malin Mohlin på Institutionen för marin ekologi vid Göteborgs universitet.
Det innebär till exempel att om avloppsvatten i huvudsak renas från kväve, kan det leda till mer gift i blomningarna. Därför bör avloppsvatten renas från både fosfor och kväve.
Giftigast i början av blomningen
Malin Mohlins forskning visar också att man kan förvänta sig att Nodularia spumigena innehåller mest gift i början av blomningen, i juli. Då är det oftast mer fosfor än kväve i vattnet och de har fortfarande inte hunnit flyta upp till ytan, utan återfinns djupare i vattnet där de inte utsätts för UV-ljus.
Massförekomsten av cyanobakterier, som är en sorts ytblommande växtplankton, har ökat i såväl frekvens som omfattning i Östersjön de senaste decennierna, och forskarna är i dag oeniga om anledningen. En del anser att det beror på övergödningen som vi människor orsakat genom utsläpp av kväve och fosfor de senaste 150 åren. Andra har undersökt Östersjöns bottensediment och hävdar att det är ett naturligt fenomen som har pågått i över 7 000 år och att det snarare beror på klimatförändringar.
Giftet angriper levern
Olika arter av kvävefixerande cyanobakterier blommar vid olika tidpunkter. I maj-juni brukar arten Aphanizomenon blomma, men i juli-augusti dominerar i allmänhet den giftiga arten Nodularia spumigena. Den fortsätter att dominera så länge ytvattnet är varmt och stilla.
Giftet den producerar heter nodularin och är ett hepatotoxin, det vill säga ett gift som angriper levern. Boskapsdjur och hundar kring Östersjön har dött efter att ha fått i sig stora mängder av det giftiga vattnet under blomningarna.
Avhandlingen On the ecophysiology of Baltic cyanobacteria, focusing on bottom-up factors försvarades vid en disputation den 26 november. Handledare: professor Angela Wulff, Institutionen för marin ekologi vid Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
KONTAKT:
Malin Mohlin, Institutionen för marin ekologi vid Göteborgs universitet
031- 786 29 54
0702- 67 76 87
malin.mohlin@marecol.gu.se
Bildtext: Satellitbild över Nodularia-blomning i Östersjön. Foto: EOS – MODIS 2005-07-11, NASA, bearbetad av SMHI, Oceanografiska enheten.
Ett förändrat klimat förväntas ge en ökad nederbörd, speciellt på det norra halvklotet. Med regnet följer partiklar ner i sjöar och hav, vilket gynnar bakterier framför alger. Kristin Dahlgren visar i sin avhandling att en ökad mängd bakterier kommer att leda till att djurplankton får i sig en lägre mängd viktiga fettsyror, bland annat omega-3-fettsyran EPA. Dessutom blir följden att både djurplankton och den bottenlevande vitmärlan får en lägre individuell vikt.
– Detta innebär att fisk som äter djurplankton inte får i sig tillräckligt av de viktiga omega-3-fettsyrorna, berättar Kristin Dahlgren. Andra studier har visat att omega-3-fettsyrorna är viktiga för att hjälpa fisken att bibehålla sin rörlighet vid lägre temperaturer. Fettsyrorna är också livsnödvändiga för en mängd olika funktioner i människokroppen. Trots att inget tyder på att djurplankton och vitmärla kommer att minska i antal borde deras individuella viktnedgång påverka hur mycket mat fisken verkligen får i sig, berättar Kristin Dahlgren.
När partiklar och kol rinner ner från land blir vattnet grumligare och det förväntas vara till nackdel för alger som behöver ljus för att kunna växa. Däremot klarar sig bakterier bättre i en sådan miljö. De kan tillgodogöra sig kolet från land och behöver inte heller ljus för att växa. Bakterier och alger skiljer sig också åt på andra sätt. Alger kan ätas direkt av djurplankton.
Bakterier är däremot för små och måste först ätas av flagellater och ciliater, som i sin tur äts av djurplankton. Vid varje steg i näringsväven försvinner en stor mängd kol.
– Djur som befinner sig högre upp i näringsväven får framför allt i sig det näringsrika kolet från alger. Om det blir mindre alger i våra hav och sjöar blir basfödan istället bakterier och de kommer då inte att få i sig lika mycket kol. Det kommer att påverka djurens vikt, berättar Kristin Dahlgren.
Bottenlevande djur som vitmärlan kommer inte heller att få i sig lika mycket mat. Det beror på att små partiklar såsom bakterier sjunker långsammare till botten än stora partiklar såsom alger. Dessutom är bakterier inte lika energirika som alger, eftersom de inte innehåller några fettreserver.
En högre andel bakterier resulterar därför i att djuren högre upp i näringsväven får en lägre individuell vikt, men också en minskad mängd viktiga fettsyror, vilket Kristin Dahlgren visar i sin avhandling.
– Till skillnad från alger innehåller bakterier få eller inga fettsyror. Eftersom både djurplankton och vitmärla är viktig föda för fisk, borde den sämre kvaliteten på födan innebära att fisk i slutändan också kommer innehålla en lägre mängd omega-3-fettsyror, säger hon.
Kristin Dahlgren är född och uppvuxen i Boden. Hon läste biologi vid Umeå universitet och efter sin examen började hon sin doktorandutbildning 2005 på vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap med koppling till Umeå Marina Forskningscentrum.
För ytterligare information kontakta gärna:
Kristin Dahlgren
Telefon: 090-786 7045
E-post: kristin.dahlgren@emg.umu.se
Om disputationen
Fredagen den 17 december 2010 försvarar Kristin Dahlgren, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Food web structures and carbon transfer efficiencies in a brackish water ecosystem”. Svensk titel: ”Födovävsstrukturer och kolflödeseffektiviteter i ett brackvattensystem”.
Disputationen äger rum kl 10.00 i Stora hörsalen, KBC (KB3B1).
Fakultetsopponent är Senior Research Scientist Marja Koski, National Institute of Aquatic Resources, Technical University of Denmark, Charlottenlund, Danmark.
En Internetbaserad behandling för vuxna spelberoende minskar både spelproblemen och förekomsten av depressions- och ångestsymptom. Det visar en studie som presenteras vid Medicinska riksstämman 2 december. Behandlingen baseras på motiverande samtal, kognitiv beteendeterapi och terapistöd via telefon.
Ungefär var femtionde svensk har spelproblem. Men av dem är det bara var tionde person som söker hjälp. Att erbjuda behandling på distans är en möjlighet att sänka ”tröskeln” för att våga söka hjälp och ökar möjligheten att erbjuda behandling för fler.
En långtidsuppföljning av ett Internetbaserat självhjälpsprogram för spelberoende vuxna, presenteras av professor Per Carlbring, Umeå universitet, under Medicinska riksstämman. Utvärderingen har finansierats av Statens folkhälsoinstitut.
Studien bygger på totalt 316 personer, där 218 personer fullföljde en åtta veckor lång Internetbehandling med terapistöd. Studien utvärderar effekten av behandlingen efter 36 månader och utifrån åtta olika bakgrundsvariabler. De viktigaste enskilda variablerna var hur ofta man tappar tidsbegreppet när man spelar, alkoholkonsumtion, och om man har skulder eller inte.
Frånsett ett klart minskat spelande bland de behandlade så visar resultaten också en betydande nedgång av ångest- och depressionssymptom och en ökad självupplevd livskvalitet. Resultaten visar inga påvisbara skillnader i utfallet mellan olika typer av spelformer.
Att före behandlingsstart ha en bakgrund med förhöjd alkoholkonsumtion, tre eller flera standardglas per tillfälle, halverar chansen för ett lyckat utfall av behandlingen. Däremot betyder skulder innan behandlingsstart och ett bibehållet tidsbegrepp under spelande ökade chanser till lyckat resultat.
Resultaten kommer att publiceras i en artikel under 2011.
För mer information:
Per Carlbring, professor i klinisk psykologi, Umeå universitet, 0700-400 399, e-post: per.carlbring@psy.umu.se
Marie Risbeck, projektledare Spelberoendeprojektet, Statens folkhälsoinstitut, 063-19 97 24, e-post: marie.risbeck@fhi.se
Johan Landin, pressekreterare, 063-19 97 69, e-post: johan.landin@fhi.se
Jobbgarantin för ungdomar ska täcka den enskildes arbetsutbud, det vill säga den tid den unge uppger att han eller hon vill arbeta. Trots att nästan alla ungdomar söker heltidsjobb var deltagarna i jobbgarantin i genomsnitt bara aktiva 14 timmar i veckan. De unga sökte framförallt arbete på egen hand, och endast 3,5 timmar var organiserade aktiviteter.
– Den vanligaste organiserade aktiviteten var jobbsökaraktiviteter där de unga får hjälp att skriva CV eller på olika sätt förbättra sitt arbetssökande, säger Sara Martinson som är en av rapportförfattarna. Praktik var relativt ovanligt och 14 procent av ungdomarna uppger att de praktiserat den senaste veckan.
Sex av tio deltagare mötte förmedlare eller handledare högst en gång i månaden. Deltagare hos kompletterande aktörer till Arbetsförmedlingen hade fler organiserade aktiviteter och mötte sin handledare betydligt oftare.
11 sökta arbeten per månad
Ungdomarna uppger att de i genomsnitt sökte 11 arbeten per månad. Det är två arbeten mer per månad än hela gruppen arbetssökande som var inskrivna på förmedlingen under år 2009, och ett arbete mer än deltagarna i fas 1 och 2 i jobb- och utvecklingsgarantin. Deltagarna som går hos kompletterande aktörer sökte fler arbeten än deltagarna hos Arbetsförmedlingen.
Sju av tio tycker att de fått tillräckligt stöd
Sju av tio deltagare tycker att programmet i hög (29 %) eller viss (43 %) grad givit dem tillräckligt med stöd. Ungdomarna hos de kompletterande aktörerna är särskilt nöjda.
Bakgrund
Jobbgarantin för ungdomar är ett arbetsmarknadspolitiskt program för ungdomar 16–24 år som varit inskrivna vid förmedlingen som öppet arbetslösa i tre sammanhängande månader. Rapporten bygger på en enkät med 4 000 deltagare, gjord i november–december 2009. Svarsfrekvensen var 64 procent.
Kontaktinformation
Rapport 2010:22 Vad gör de i jobbgarantin för ungdomar? Är skriven av Sara Martinson och Kristina Sibbmark. Har du frågor är du välkommen att kontakta författarna på 018-471 70 91 (Sara) eller 018-471 70 92 (Kristina); alternativt e-post: förnamn.efternamn@ifau.uu.se
Avhandlingen består av fyra fristående uppsatser. Den första, som är Hans Lindblads licentiatavhandling, visar empiriskt att det finns betydande trögheter i den svenska arbetslösheten. När väl arbetslösheten stigit finns det bara svaga tendenser till att den sjunker tillbaka. Skälen till detta kan vara flera, enligt Hans Lindblad.
– Det kan till exempel vara så att arbetslösas kunskaper och färdigheter minskar snabbt. Ett annat skäl kan vara att företagen i ekonomiska kristider snabbt mönstrar ut realkapital som tar betydande tid att ersätta, säger Hans Lindblad.
Köpkraften gröps ur
Den andra uppsatsen, visar bland annat på vikten av att beakta den reala växelkursen (det vill säga konkurrenskraften mot andra länder) vid analyserandet av arbetslöshetens utveckling. En svagare real växelkurs gröper ur hushållens köpkraft. Detta driver upp löntagarnas lönekrav och därmed företagens reala lönekostnader, vilket i sin tur minskar efterfrågan på arbetskraft. Den empiriska analysen visar att effekten på arbetslösheten vid en svagare växelkurs är stor.
Då den reala växelkursens utveckling påverkar arbetslösheten är det viktigt att förstå vad som driver växelkursen. Därför beskriver Lindblad, i den tredje uppsatsen, utvecklingen av de tre reala växelkurserna mellan den svenska kronan, euron och den amerikanska dollarn.
Bra prognosverktyg
Viktiga drivkrafter är bland annat relativ potentiell produktionsförmåga, ett lands möjligheter att ta bättre betalt för sin export i förhållande till andra samt den relativa styrkan i de offentliga finanserna. Högre potentiell produktion, bättre betalt för sina produkter samt starkare offentliga finanser innebär att invånarna blir relativt sett rikare. Ju rikare man är desto mer vill man köpa och desto mindre vill man jobba. Båda dessa faktorer tenderar till att driva upp den inhemska prisnivån i förhållande till omvärlden. Detta innebär att den reala växelkursen stärks. Växelkursmodellerna fungerar också väl som prognosverktyg.
Höjd a-kassa – lägre sysselsättning
Den fjärde uppsatsen, som är teoretisk, visar hur arbetslöshetsersättning, rörlighet på arbetsmarknaden samt konkurrens påverkar löner och sysselsättning. Effekten på löner och sysselsättning vid höjd arbetslöshetsersättning är inte entydig. Den kan både höja och sänka sysselsättningen beroende på hur fackföreningarna beter sig. Under rimliga antaganden leder dock höjd a-kassa till högre löner och därmed lägre sysselsättning. En annan vanlig slutsats är att en högre grad av egenfinansiering av a-kassan dämpar arbetslösheten. Inte heller detta kan entydigt fastställas, men under rimliga antaganden leder höjd egenfinansiering till lägre lönekrav och högre sysselsättning. Slutligen visar Lindblad att ökad rörlighet och ökad konkurrens leder till lägre löner och högre sysselsättning.
Avhandlingens titel:”Essays on Unemployment and Real Exchange Rates”.
Disputationen: 3 december 2010 kl. 13.00, William-Olssonsalen, Geovetenskapens hus, Svante Arrhenius väg 14, Frescati.
Ytterligare information
Hans Lindblad
Tel 08-405 48 39
E-post: hans.lindblad@finance.ministry.se
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.
Detta firar vi den 15 december då medias representanter är hjärtligt välkomna till Abisko för att delta i en ceremoni tillsammans med gäster, personal och anställda från Kungl. Vetenskapsakademien och Polarforskningssekretariatet.
Tid: onsdag 15 december 2010 kl 14-16
Plats: Abisko naturvetenskapliga station
Hitta dit: se karta http://www.linnea.com/~ans/info.html#LOCATION
Anmäl gärna deltagande senast den 14 december till Eva Grönlund, Polarforskningssekretariatet, tel: 08-673 97 30 eller 070-344 92 51, e-post: eva.gronlund@polar.se.
Hör gärna av er om ni behöver förslag på resväg eller övernattning i Abisko!
Abisko naturvetenskapliga station (ANS) har en unik ställning inom den arktiska forskningen, framför allt genom långa mätserier och fördelaktigt läge i norra Sverige. Sedan drygt 100 år pågår forskning vid stationen; redan 1913 inleddes meteorologiska observationer samt mätning av snödjup och Torneträsks is. 1934 tog Kungl. Vetenskapsakademien (KVA) över verksamheten, och idag domineras den av forskning kring miljö och klimatförändringar som utförs genom övervakning, experiment och modellering.
ANS är en modern forskningsstation med många olika naturtyper i omgivningarna, vilket är en fördel ur forskningssynpunkt. Stationen är lättillgänglig, trots att den ligger ca 200 km norr om Polcirkeln, tack vare närheten till landsväg, järnväg och flygplats. ANS besöks årligen av ca 500 forskare från Sverige och världen, men på stationen bedrivs också en omfattande undervisning, och åtskilliga konferenser och vetenskapliga möten äger rum där.
I regeringens forskningsproposition (Ett lyft för forskning och innovation, prop. 2008/09:50) fick myndigheten Polarforskningssekretariatet ett utökat uppdrag att samordna polarforskningens infrastruktur och logistik med forskningen i svenska fjällen, där Abisko naturvetenskapliga station är en viktig knutpunkt. Därmed inleddes arbetet med att överföra stationen från KVA till sekretariatet.
Polarforskningssekretariatet tar idag, den 1 december 2010, över ansvaret för stationen med avsikt att stärka svensk polarforskning genom att förvalta den unika ställning som stationen har. Kunskapen som har byggts upp vid ANS under lång tid kommer att komplettera sekretariatets erfarenhet och kompetens inom logistik och teknik. Integrationen mellan stationen och myndigheten kommer att stärka Sveriges roll i det internationella forskningsutbytet, där ANS blir en viktig del tillsammans med isbrytaren Oden och de svenska forskningsstationerna Wasa och Svea i Antarktis.
Jonas Christensen, verksam vid Fakulteten för Hälsa och samhälle Malmö högskola, intresserar sig för organisation, ledarskap och verksamhetsutveckling med särskilt fokus på människobehandlande organisationer.
I sitt avhandlingsarbete har Christensen utgått från en utvecklingsekologisk modell.
– Modellen utgår från individen och dess möte med olika nivåer i samhället. Det handlar till exempel om individens samspel med familj, organisation och samhälle och kan användas för att förstå kunskapsutveckling och handlingsutrymme i tider av förändring, förklarar han.
Christensen har studerat två olika fall. I det första, en licentiatuppsats, analyserar han vad som sker när akademiker i Litauen ska börja undervisa i företagsekonomi, ett ämne som tidigare, då Litauen utgjorde en del av forna Sovjetunionen, inte funnits vid universiteten.
– Det handlar om mötet mellan nya och gamla system och tankemönster, säger Christensen.
I det andra fallet har han studerat Socialt arbete och socialarbetare i tre tyska städer. Till skillnad från i Sverige är de tyska socialarbetarna främst anställda av något av de sex välfärdsförbunden, som bland annat har kopplingar till fackföreningar och kyrkan.
– Jag har i min studie sett närmare på socialarbetare och andra aktörer när det gäller olika aspekter av omvandling, till exempel akademiseringen av ämnet socialt arbete.
I avhandlingen konstaterar Christensen att en modifierad utvecklingsekologisk modell kan bidra till förståelsen av professioners utveckling. Modellen kan dessutom användas i olika sammanhang, till exempel olika verksamheter, då den tar fasta på själva mötet.
– Jag har även sett att individens handlingsutrymme och frihet villkoras av samhällets ramar och organisation. Det är också tydligt att entreprenörskap och kunskapsbildning hänger samman, säger Christensen.
– I sin forskning vill han nu gå vidare i frågor kring välfärdsutveckling med fokus profession och organisering.
Kontaktinformation
Jonas Christensen, tfn: 0707 53 09 35
När isbrytaren Oden lämnar Punta Arenas i Chile den 8 december för Oden Southern Ocean Expedition 2010-2011 finns sig tre kemister, tre geovetare och två marinekologer från Göteborgs universitet med ombord.
Vetenskaplig expeditionsledare är Katarina Abrahamsson, professor i analytisk och marin kemi vid Göteborgs universitet, som är en van Antarktisresenär.
Forskarna fördelar sig på fyra olika projekt, som alla finansieras av Vetenskapsrådet, med stöd från Polarforskningssekretariatet. Ett projekt är dessutom delfinansierat av den svenska Rymdstyrelsen. Mätningar och provtagningar kommer huvudsakligen att göras i Amundsenhavet.
Expeditionsresan slutar den 14 januari med ankomst till McMurdo, Antarktis. Därefter flygs forskarna till Christchurch, Nya Zeeland, varifrån de kan resa hem.
Under expeditionen kommer forskarna att skriva resebrev. Dessutom kommer de att svara på frågor i mån av tid.
Expeditionsdeltagarna, deras projekt och alla resebrev presenteras löpande på webben: science.gu.se/antarktis
FYRA PROJEKT I AMUNDSENHAVET
Koldioxidsystemet i havsis, snö och hav
I projektet ”Jämförelse av koldioxidsystemet och hav-atmosfärsflöden i polynior med motsatta havsistrender i västra Antarktis” ska forskarna studera de processer som styr koldioxidflödet mellan hav, is och luft. Det sker dels genom att undersöka själva koldioxidsystemet, dels genom att studera de biologiska processer som sker i havsisen. Ett delprojekt finansieras av Rymdstyrelsen; målet är att skapa ett system för att via satellitövervakning kunna beräkna ythavets halt av koldioxid.
Kontakt:
Melissa Chierici, Institutionen för kemi vid Göteborgs universitet, 031- 786 9114
Anders Torstensson, Institutionen för marin ekologi vid Göteborgs universitet, 0704- 467032
Cirkulation av varmt havsvatten och smältvatten från glaciärer
Inlandsisarna på Antarktis byggs successivt på av ackumulerad snö. Det balanseras av att is exporteras av glaciärerna som långsamt rör sig ner mot havet, där det bildas flytande glaciärtungor, så kallade shelfisar, som kan ha en tjocklek upp emot 1 000 meter. Forskarna ska studera cirkulationen av cirkumpolärt djupvatten in i Amundsenhavet för att undersöka varför shelfisarna i Västantarktis blir allt tunnare. De ska också tömma en mätboj som står i en djupränna på ett års uppgifter av strömhastighet, temperatur och salthalt.
Kontakt:
Anna Wåhlin, Institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet, 031- 786 2866
Lars Arneborg, Institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet, 031- 786 2886
Parasiter och smittohärdar hos antarktiska sälar
Hur mår egentligen sälarna på Antarktis? Det ska forskarna ta reda på genom att undersöka vilka parasiter, virus och bakterier som finns i Antarktis sälpopulationer. Vissa parasiter och sjukdomar har funnits med sälarna i miljoner år, som sällusen, medan valpsjuka fördes ner till Antarktis på 1950-talet. Det är i första hand Krabbätarsäl som ska kartläggas genom bland annat blodprov, bakterie- och virusprov, en biopsi för miljögiftsanalys och DNA, men även Wedellsäl, Rossäl och någon enstaka leopardsäl kan komma med i undersökningen.
Kontakt:
Karin Hårding, Institutionen för marin ekologi vid Göteborgs universitet, 031- 786 26 24
Kopplad biogeokemisk cycling av halokarboner och kvicksilver
Halokarboner är en samling växthusgaser som produceras i marin miljö. Kvicksilver släpps ut vid förbränning av kol i kolkraftverk och sprids med vindarna över hela jordklotet och deponeras i anseliga mängder i polarområdena. Under expeditionen kommer forskarna att ta prover för att kartlägga kvicksilver i luft, havsvatten och is. De undersöker också hur dessa gaser samspelar och hur den globala uppvärmningen kommer att påverka dels produktionen av halokarboner i havsvatten, dels depositionen av kvicksilver i marin miljö.
Kontakt:
Katarina Abrahamsson, Institutionen för kemi vid Göteborgs universitet, 031- 786 9051
Katarina Gårdfeldt, Göteborgs miljövetenskapliga centrum, Göteborgs universitet, 031- 772 4963
DELTAGARNA
i Oden Southern Ocean Expedition 2010/11
Katarina Abrahamsson, professor och vetenskaplig expeditionsledare
Institutionen för kemi vid Göteborgs universitet samt föreståndare för Sven Lovén Centrum
– bosatt i Göteborg, reser ut den 4 december på sin sjätte resa till Antarktis
Lars Arneborg, docent i oceanografi, Institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet
– bor i Ulricehamn och reser ut den 5 december på sin första resa till Antarktis
Melissa Chierici, docent i marin och analytisk kemi, Institutionen för kemi vid Göteborgs universitet
– född & uppvuxen i Eskilstuna, bosatt i Göteborg, reser ut den 30 november femte resan till Antarktis
Agneta Fransson, gästlärare på Institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet
– uppvuxen i Växjö, bosatt Göteborg och Mollösund, reser ut den 30 november på sin sjätte resa till Antarktis
Karin Hårding, docent i marin ekologi, Institutionen för marin ekologi vid Göteborgs universitet
– växte upp i Piteå och Örnsköldssvik, bosatt i Göteborg, reser ut den 1 december på sin första resa till Antarktis
Anders Torstensson, doktorand, Institutionen för marin ekologi vid Göteborgs universitet
– från Kumla utanför Örebro, bosatt i Göteborg, reser ut den 3 december på sin första resa till Antarktis
Anna Wåhlin, docent i oceanografi, Institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet
– från Göteborg, reser ut den 5 december på sin andra resa till Antarktis
Katarina Gårdfeldt, Göteborgs miljövetenskapliga centrum, GMV, vid Göteborgs universitet
– från Göteborg, reser ut den 4 december på sin första resa till Antarktis (men har tre tidigare resor till Arktis i bagaget)
Kontaktinformation
Kontakt för mer information:
Katarina Abrahamsson, professor och vetenskaplig expeditionsledare
Institutionen för kemi samt föreståndare för Sven Lovén Centrum
031- 786 9051
0766- 22 90 51
k@chem.gu.se
Bildtext: Katarina Abrahamsson är vetenskaplig expeditionsledare.
– Utflyttningsskatter har länge varit ett område som har varit svårt att överblicka. I min avhandling systematiserar jag skatterna och identifierar problem som de förorsakar. Detta bör underlätta för dem som ska lösa problemen kring fri rörlighet och dubbelbeskattning, säger Katia Cejie.
En utflyttningsskatt är en skatt som tas ut på grund av att en person flyttar ut från ett land. De finns för att skydda statens skatteanspråk och samtidigt göra det möjligt för staten att ha särskilda regler för att mildra effekten av vissa skatter. Det kan exempelvis gälla uppskov av beskattning av vinster från bostadsförsäljning, där uppskovet bara gäller så länge personen bor kvar i landet. Om personen flyttar ut, så ska skatten också tas ut.
Problemen med utflyttningsskatter är dels att de kan bli så stora att de påverkar en persons vilja att flytta, dvs i praktiken inskränker den fria rörligheten inom EU, dels att de under vissa omständigheter innebär att skatten tas ut både i den stat som personen lämnar och i den som personen flyttar till, så kallad dubbelbeskattning. Båda dessa effekter är oönskade från politiskt håll.
Att människor och kapital ska kunna röra sig fritt inom unionen är en grundsats inom EU. När medlemsstaterna har regler som innebär hinder för rörligheten förbjuder EU-rätten medlemsstaten att tillämpa dessa regler. I avhandlingen beskrivs fyra grundtyper av utflyttningsskatter, och två av dessa typer innebär tydliga hinder för den fria rörligheten.
– I Sverige har några av reglerna kring utflyttningsskatter nyligen ändrats, men det finns en risk att även de nya reglerna strider mot de fria rörligheterna. Om de gör det så får Sverige inte tillämpa dem. Det kan dock tilläggas att i flera andra medlemsstater finns regler kvar som är att hänföra till de två förbjudna typfallen. Det innebär sannolikt att även människor i dessa länder upplever ett hinder att flytta inom unionen, t ex till Sverige, säger Katia Cejie.
För att undvika dubbelbeskattning ingår stater skatteavtal. Katia Cejie visar att det föreligger stora problem mellan flera av de analyserade typerna av utflyttningsskatter i förhållande till skatteavtalen. Det finns alltså en stor risk att människor som flyttar mellan länder dubbelbeskattas.
Avhandlingens syfte är att identifiera de problem som behöver lösas av domstolar och lagstiftare för att uppnå målen om fri rörlighet och att undvika dubbelbeskattning. Systematiseringen som gjorts i avhandlingen är viktig för att ge dem som arbetar med dessa frågor ett verktyg för att diskutera och hantera problemen. En tydlig systematisering har hittills saknats och resulterat i svårigheter att arbeta med frågorna.
– Katia Cejies avhandling är viktig eftersom den ger domstolar och lagstiftare på såväl nationell- som EU-nivå en mycket bättre karta att navigera efter. Med den här analysen får vi bättre möjlighet att fatta beslut och inrätta regler som är likvärdiga mellan olika fall, och mellan olika stater, säger Kristina Ståhl, som är regeringsråd och har varit handledare för avhandlingen.
Läs mer om avhandlingen på webben.
För mer information, kontakta, Katia Cejie, tel: 018-471 20 63 (arb), 073-633 07 96 eller katia.cejie@jur.uu.se
Handledare: Regeringsråd Kristina Ståhl, Regeringsrätten, Stockholm, 08-561 676 00 (vxl, arb) kristina.stahl@dom.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
Resultaten av den inledande studien visar att skidskyttarnas skjutförmåga påverkas negativt av kyla. Det blev en större spridning på skotten efter kylning. Kylan visade sig ha negativ inverkan på både skidskyttarnas och kontrollernas finmotoriska prestation. Men skidskyttarna visade inte upp någon bättre anpassning till kyla än kontrollpersonerna.
Kalla händer är ett välkänt problem vintertid och mest drabbade är de som arbetar utomhus. En sådan grupp är skidskyttarna, som är beroende av bra finmotorik i händerna för sin skytteprestation. Forskarna ville veta om skidskyttarnas prestationsförmåga påverkas av kyla. Men också hur köldkänsliga skidskyttar är jämfört med andra personer.
Sju skidskyttar på nationell elitnivå och nio kontrollpersoner genomförde två finmotoriska tester. Skidskyttarna genomförde dessutom ett skjuttest. Testen utfördes dels i normal rumstemperatur och dels efter nedkylning av hand och underarm. Handen och armen kyldes i 10 C vatten i 20 min före skjuttestet. Studien har gjorts av forskargruppen i omgivningsfysiologi.
”Man kan lära sig tåla kyla bättre och skidskyttar borde ha en fördel av att träna på att tåla kyla”, säger professor Erika Schagatay, som leder projektet och planerar för fortsatta studier av detta.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Erika Schagatay, tel. 070-532 14 23.
E-post: erika.schagatay@miun.se
Marko Laaksonen, tel. 070-212 3009.
E-post: marko.laaksonen@miun.se
