– Jag har fascinerats av hur snabbt ett begrepp som inte tidigare använts kan spridas för att plötsligt förekomma överallt där utbildning diskuteras, säger Andreas Bergh och berättar att han drivits av ett intresse att undersöka vilka konsekvenser detta kan leda till för utbildning.
Utbildningen påverkas
I sin avhandling, ”Vad gör kvalitet med utbildning? Om kvalitetsbegreppets skilda innebörder och dess konsekvenser för utbildning”, undersöker Andreas Bergh hur begreppet kvalitet språkligt tar form i utbildning. Det empiriska materialet består av regeringstexter, skolmyndighetstexter samt intervjuer med representanter från tre olika huvudmän, två kommunala och en fristående.
Resultatet av studien pekar på att de olika innebörder kvalitetsbegreppet tilldelas står i ett spänningsfyllt förhållande, men att det över tid alltmer används i utbildning med de innebörder det har givits i andra sociala sammanhang. Rent språkligt sker en förskjutning från vad Andreas Bergh karaktäriserar som utbildningskvalitet i mer traditionell mening, till en allt större betoning av vad han sammanfattningsvis kallar resultatkvalitet, marknadskvalitet och systemkvalitet.
Mötet med eleven
– De nationella utbildningsdiskussionerna under 90-talet handlade i högre grad om mötet mellan lärare och elev, kunskapssyn, demokrati och bildning. Successivt har det dock alltmer kommit att handla om en betoning av system, resultat, måluppfyllelse, dokumentation, systematik och rättsäkerhet. På de lokala arenorna finns motsvarande dominansförhållanden som på de nationella arenorna, men där i ett mer konfliktfyllt förhållande mellan olika innebörder och aktörer.
Kontroll uppifrån
– Vi har gått mot ett utbildningssystem där mätning, bedömning och kontroll betonas. Det här leder till konsekvenser för utbildningspolitik och förvaltning på såväl nationell som lokal nivå, liksom för skolledare och lärare, som kanske inte var tänkta från början.
– Jag hoppas att vi kan få en diskussion om det mycket positivt laddade kvalitetsbegreppet, hur öppet det är för att tolkas på olika sätt. Min studie visar hur kvalitetsbegreppet används och förändras på olika arenor och vilket avtryck en statlig utbildningsreform kan ge lokalt. Den kan därför vara en grund för alla på olika nivåer att reflektera över vilket innehåll de ger begreppet kvalitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Andreas Bergh, 070-713 45 80.
En gammal trossats inom varumärkesrätten är att ju mer ansett ett varumärke är desto vidare blir skyddet. Det gäller inte alltid längre, enligt Claes Granmar, forskare på Juridiska institutionen vid Stockholms universitet.
– Ska man borga för en fungerande konkurrens måste man tvärtom ibland begränsa skyddet för mer ansedda varumärken, säger han.
Claes Granmar menar att varumärkesskyddets vidd måste bedömas från fall till fall. Det bör syfta till en dynamisk konkurrens där de etablerade märkena ständigt utsätts för ett förbättringstryck som gynnar konsumentnyttan i form av fler och bättre alternativ. I vissa branscher, där anseendeskyddet är det enda incitamentet för produktutveckling, har den utvecklingen nära nog stagnerat. I andra anseendebaserade branscher är de ledande märkena utsatta för ett omfattande förbättringstryck.
– Därför bör det vara tillåtet att säga att ”vår läsk smakar bättre än Coca-Cola”, men otillåtet att säga att ”vår parfym luktar exakt som Trésor”, säger Claes Granmar.
Om det första påståendet tillåts skulle fler entreprenörer våga ge sig in på läskedrycksmarknaden och saluföra sin, med Coca-Cola likvärdiga, produkt. Det andra påståendet däremot skulle sänka hela den lyxmarknad som L’Oréal är en del av. Claes Granmar menar att L’Oréal’s varumärken är förknippade med en viss exklusiv livsstil. Varan i sig kan ofta kopieras billigt och enkelt. Men inga nya entreprenörer skulle utmana L’Oréal med egna alternativ, om det inte fanns ett starkt varumärkesskydd som upprätthåller varans exklusivitet, och då skulle inte heller några nya dofter utvecklas.
I andra branscher bör konkurrensen drivas av innovationsskydd istället för av anseendeskydd, enligt Claes Granmar.
– Inom till exempel läkemedelsbranschen läggs enorma summor på marknadsföring. Enligt en utredning av EU-kommissionen gick år 2007 endast sju procent av budgeten till produktutveckling, medan 13 procent gick till marknadsföring. Det är en oerhörd misshushållning av resurserna med tanke på att det enda konsumenten är intresserad av är en bra produkt, säger Claes Granmar.
Claes Granmar konstaterar att den marknadsorienterade harmoniseringen även har fått andra konsekvenser. När rätten ska avgöra om ett varumärkesintrång har skett ska den inte längre utgå från svarandens syfte med att använda en symbol utan från konsumentens intryck av den. Ett känt fall är Céline-målet där butikskedjan Céline åtalades för att göra varumärkesintrång i det franska klädmärket Céline. Det var alltså fråga om huruvida varumärkesinnehavaren kunde förhindra användning av en firma, något som i Sverige traditionellt varit föremålför ett särskilt korsvist skydd. EU-domstolen gjorde dock ingen åtskillnad mellan varumärkesanvändning och firmaanvändning, utan dömde till klädmärkets fördel eftersom den bedömde att konsumenterna kunde tro att affären var associerad med klädmärket.
I sin avhandling ifrågasätter Claes Granmar även EU-domstolens bedömning att en varas anseende är en del av varans kvalitet, eller till och med detsamma som varans kvalitet.
– Utifrån EU-domstolens resonemang skulle ett par äkta Calvin Klein-glasögon som jag köper till reducerat pris i en outlet inte vara samma produkt som ett par Calvin Klein-glasögon jag köper i en Calvin Klein-butik, säger Claes Granmar.
Parallellhandel, det vill säga handel utanför det gängse distributionsnätverket, ersätter den anseendebaserade konkurrensen med priskonkurrens. Det skadar därför den image som förklarar det högre priset för lyxvaran. Det innebär dock inte att varans kvalitet blir sämre i egentlig mening. Om kvalitet försämras är det inte längre handel med den ursprungliga varan, och i så fall skulle varumärket vilseleda konsumenterna om varornas kommersiella ursprung. Eftersom vilseledande varumärkesanvändning är förbjudet skulle en sådan tolkning av relationen mellan kvalitet och anseende medföra ett förbud mot parallellhandel. EU domstolen har dock sedan länge klargjort att parallellhandel är tillåtet inom EES-området. Claes Granmar menar därför att begreppen kvalitet och anseende bör hållas isär och att balanspunkten mellan varumärkesskydd och frihandel bestäms av behovet av incitament för produktutveckling och den ekonomiska friheten för företag som parallellhandlar.
Claes Granmar disputerade den 11 oktober vid European University Institute (EUI).
Avhandlingens titel: Trade Mark Paradoxes in European Brand Competition.
Vidare upplysningar
Claes Granmar
Tel: 08-16 12 94
Mobil: 070-866 51 34
E-post claes.granmar@juridicum.su.se
Staffan Westerlund, presskontakt Juridicum
Tel: 08-16 12 82
Mobil: 073-784 50 31
E-post: staffan.westerlund@juridicum.su.se
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.
I avhandlingen beskrivs ett sätt att öka tumörcellers känslighet för de cellgifter som baseras på metallen platina (cisplatin, carboplatin och oxaliplatin) och som används mot en rad tumörsjukdomar, till exempel äggstockscancer, testikelcancer, tjocktarmscancer och vissa typer av lungcancer. Många tumörer svarar bra på medlen till en början men utvecklar motståndskraft (resistens) efter en tid. Den forskning som ligger bakom avhandlingen syftar till att finna sätt att motverka denna ökade motståndskraft.
Resultaten i avhandlingen visar att tumörceller blir ungefär dubbelt så känsliga för platinabaserade cellgifter om man blockerar proteinet ASNA1. Motståndskraftiga celler innehåller mer av just detta protein. För att förstå hur ASNA1 skyddar tumörer mot cellgifter studeras det i rundmasken C. elegans (Caenorhabditis elegans; bilden nedan). Den är millimeterlång, genomskinlig och lätt att studera i mikroskop. Det är också relativt enkelt att förändra maskens gener, och den innehåller motsvarigheter till 60 procent av generna hos människan. C. elegans har tidigare används som modell för att ge kunskap om viktiga cellfunktioner, till exempel programmerad celldöd (apoptos). I den här avhandlingen visas för första gången hur den kan användas för att förstå hur platinabaserade cellgifter påverkar människor.
Det visar sig att de maskar som saknar ASNA1 är betydligt mer känsliga för platinacellgiftet cisplatin. Den mänskliga ASNA1-genen kan direkt ersätta maskens motsvarande gen, vilket visar att ASNA1 fungerar på samma sätt i maskar och människor. Det är känt sedan tidigare att ASNA1 påverkar insulin och avhandlingen visar nu att proteinet dessutom påverkar tillväxt och programmerad celldöd i tumörceller. En blockering av ASNA1 leder till ökad känslighet för cisplatin, utöver (och inte beroende på) proteinets påverkan på insulin, tillväxt och programmerad celldöd. Det betyder att en sådan blockering skulle kunna höja olika tumörers känslighet för cellgifter, minska deras tillväxt och öka deras programmerade celldöd.
Oskar Hemmingsson växte upp i Örnsköldsvik och Härnösand men bor numera i Umeå där han arbetar som läkare vid kirurgkliniken, Norrlands universitetssjukhus. Han är doktorand vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap och kan nås på
mobil 070-719 75 48
e.post oskar.hemmingsson@surgery.umu.se
Fredagen den 10 december försvarar Oskar Hemmingsson, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ASNA1 and cisplatin resistance – studies in C. elegans and in human tumor cells.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i sal B, 9 tr., Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är professor Mef Nilbert, Lunds universitet.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-37661 [Ref 3]
Elin Isaksson har i sin avhandling undersökt bakteriefamiljen Yersinia. Det är en familj med många medlemmar, men bara tre av dem orsakar sjukdom hos människor. Den mest kända familjemedlemmen, Yersinia pestis, ger upphov till pest. Detta är bakterien bakom den fruktade digerdöden som drabbade Europa under medeltiden.
Sjukdomsframkallande proteiner kan ta sig in i människans celler på många olika sätt. Vid en infektion finns Yersinia i värdens lymfsystem, en miljö som normalt är mycket ogästvänlig för bakterier. Lymfvävnaden är full av immunförsvarsceller som normalt känner igen och oskadliggör bakterier. Men, Yersinia använder sig av ett smart system för att lura immunförsvaret. Det kallas typ III-sekretionssystemet och ungefär på samma sätt som en injektionsspruta överför bakterien sjukdomsframkallande bakterier in i värdcellen.
De sjukdomsframkallande proteinerna kallas gemensamt för Yop-proteiner och väl inne i värdcellen har de olika roller.
– Tillsammans paralyserar bakterierna värdcellen så att Yersinia-bakterien inte blir förstörd av immunförsvaret när den invaderar cellen, berättar Elin Isaksson.
Men, det är en snäv balansgång att påverka immunförsvaret på detta sätt.
– Om bakterien överför för lite proteiner blir inte immunförsvaret tillräckligt påverkat och då kan immunförsvaret avväpna och döda bakterien. Det är inte heller bra om bakterien överför för mycket proteiner. Då aktiveras troligtvis immunförsvaret och bakterien elimineras, förklarar hon.
Yersinia verkar ha löst detta problem genom att använda ett av Yop-proteinerna, YopE, som en sensor för hur mycket proteiner som har överförts via typ III-sekretionssystemet.
– När tillräckligt mycket Yop-proteiner har förts över till värdcellen signalerar YopE-proteinet detta till bakterien. Bakterien stänger då av tillverkningen och överföringen av mer Yop-proteiner, förklarar Elin Isaksson.
Hon har i sin avhandling detaljstuderat YopE-proteinet, och identifierat flera regioner som är viktiga för att reglera överföringen av Yop-proteiner.
E-publikation av avhandlingen:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-37960 [Ref 1]
För ytterligare information, kontakta gärna:
Elin Isaksson
Telefon: 090-7853139
E-post: elin.isaksson@molbiol.umu.se
Om disputationen
Måndagen den 13 december försvarar Elin Isaksson, institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln The multifunctional GAP protein YopE of Yersinia is involved in effector translocation control and virulence. Svensk titel: Det multifunktionella GAP proteinet YopE från Yersinia är involverat i kontroll av effektortranslokering och virulens. Disputationen äger rum kl 10.00 i sal N320, Naturvetarhuset. Fakultetsopponent är professor Joseph Barbieri, Department of Microbiology and Molecular Genetics, Medical College of Wisconsin, Milwaukee, USA.
Anna Gavanas är socialantropolog och docent vid Institutet för Framtidsstudier och har i denna rapport utforskat samband mellan migration, social exkludering och informalisering av arbetsmarknader med fokus på hushållstjänstesektorn i Stockholm. Med hjälp av en intervjustudie identifierar rapporten centrala aspekter och konsekvenser av en rad sociala och ekonomiska processer som påverkar hushållstjänstbranschen i Sverige. I synnerhet diskuterar rapporten hur villkor utvecklas bland migrerande hushållstjänstearbetare i en global ekonomi.
– Vi har blundat för att se de tydliga kopplingarna mellan svarta och vita delar av hushållstjänstsektorn. De lever i symbios och detta förhållande har inte förändrats på grund av RUT-avdragets införande, säger Gavanas.
Resonemanget kring införandet av RUT-avdraget bygger på felaktiga antaganden menar Gavanas:
– Vi låtsas fortfarande som om alla de människor som befinner sig som arbetskraft i den svarta marknaden inte finns och vi blundar för att efterfrågan på svarta hushållstjänster fortgår trots RUT-avdragets införande, säger Gavanas.
Rapporten visar att sexuella trakasserier inte bara är vanligt i hushållstjänstesektorn utan ingår i maktförhandlingar mellan aktörer i sektorn.
– Det är vanligt med utpressning och att pressa priserna inom den här sektorn. Arbetare tvingas inte sällan utföra sexuella tjänster och jobba gratis, säger Gavanas.
Skatteavdragen för hushållsnära tjänster som introducerades 2007 resulterar både i inkludering och exkludering. Arbetare som fått tillträde till formella delar av hushållstjänstesektorn upplever förbättrade villkor medan de som är kvar på den svarta arbetsmarknaden upplever ytterligare marginalisering.
– Det är tydligt att papperslösa och de som har svårigheter med det svenska språket används som exploaterbar reservarbetskraft, säger Gavanas.
För mer information kontakta:
Anna Gavanas, Institutet för Framtidsstudier, 08-402 12 50, anna.gavanas@framtidsstudier.se
Hanna Zetterberg Struwe, kommunikationsansvarig Institutet för Framtidsstudier
08 – 402 12 13 eller hanna.zetterberg_struwe@framtidsstudier.se
Rapporten Who cleans the welfare state? Migration, informalization, social exclusion and domestic services in Stockholm, Anna Gavanas är skriven på engelska och kan laddas ner från www.framtidsstudier.se [Ref 1]
Institutet för Framtidsstudier, Tel: 08-402 12 00, E-post:info@framtidsstudier.se
Institutet för Framtidsstudier [Ref 2] tar fram kunskapsunderlag om de stora framtidsfrågorna och verkar för en offentlig framtidsdebatt. Nuvarande forskningsprogram har en samhällsvetenskaplig och humanistisk profil. Vi studerar hur människor ordnar sina liv och hur samhällets olika organisationer griper in i och påverkar levnadsvillkoren. Vi analyserar samspelet mellan det lokala och det globala, mellan människor, företag och organisationer.
[Ref 3]
Publiceringen sker samtidigt som FN:s klimatmöte i Cancun, Mexiko, och forskarna bakom artiklarna rapporterar att miljarder människor – särskilt jordbruksarbetare i låg- och medelinkomstländer – redan utsätts för riskabel hetta i sitt arbete. De löper också andra risker i form av olika infektionssjukdomar, extrema väderhändelser, stress och psykiska problem samt undernäring. Charmian M. Bennett och Anthony J. McMichael vid National Centre for Epidemiology and Population Health, Australian National University, påpekar att utomhusarbetande personer är särskilt utsatta för sjukdomar som sprids med till exempel insekter och att ett varmare klimat kan leda till att de utsätts för sådana smittbärare i områden och på tider som tidigare varit riskfria. Det kan också vara riskabelt att förlägga arbetstiden till en svalare tidpunkt på dygnet, eftersom det kan vara då som de smittbärande insekterna är mer aktiva.
Angela Mathee från African Medical Research Council, Johannesburg, Sydafrika, visar att när dagstemperaturen når plus 40 grader Celsius eller mera rapporterar arbetare ett vitt spektrum av påverkan: Solbränna, sömnlöshet, irritabilitet och utmattning. Det blir därmed svårt att upprätthålla arbetstakten och produktionen. Få eller inga åtgärder vidtas av arbetsgivarna för att underlätta situationen. Från Thailand beskriver Uma Langkulsen och medarbetare vid Thammasat University att arbetarna utsattes för extrem hetta vid fyra av fem besökta arbetsplatser, vid en av dem till och med för hälsofarliga omständigheter där både kramper och utmattning förekom och en längre exponering kunde leda till värmeslag. Ansvaret för att förebygga dessa risker låg helt på arbetarna själva.
Också nästa generation arbetare har börjat utsättas för de här riskerna. Léonie Dapi, knuten till enheten för epidemiologi och global hälsa vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, redovisar en studie av skolbarn i Kamerun som visar ett signifikant samband med mellan höga inomhustemperatuer och andelen barn med trötthet och huvudvärk.
Situationen väntas bli ännu sämre. Enligt nu accepterade klimatmodeller riskerar Australien, Indien, södra delarna av USA och Centralamerika att utsättas för höga eller extrema värmerisker i framtiden. Emellertid är riskerna ojämnt fördelade mellan låg- och medelinkomstländer å ena sidan och den rikare delen av världen å den andra.
Gästredaktörerna Tord Kjellström och Maria Nilsson, båda vid Umeå universitet, framhåller att det förebyggande arbetet måste komma igång eller förstärkas på många områden. Det går till exempel inte att komma åt problemet genom mer luftkonditionering, skriver Maria Nilsson. Många arbeten utförs i miljöer där sådan inte är möjlig. Dessutom bidrar luftkonditioneringstekniken i sig till utsläpp av växthusgaser och påskyndad klimatförändring. Istället behövs andra sätt att skapa ”naturlig kylning”, till exempel rätt utformning av byggnader, utnyttjande av skuggande träd, vattentillförsel med mera.
Global Health Action är en internationell vetenskaplig Open access-tidskrift som är knuten till Umeå Centre for Global Health Research (UCGHR) vid Umeå universitet.
– Bland forskare pågår en diskussion om varför det är så vanligt med värk i muskler och leder, exempelvis nacksmärta, och varför det tycks vara vanligare hos kvinnor än hos män. Fysiska arbeten med tunga lyft eller monteringsarbete som till stor del sker med armarna över axelhöjd, vet vi kan leda till bland annat nackbesvär, berättar Anna Grimby-Ekman, doktorand och statistiker på avdelningen för arbets- och miljömedicin vid Sahlgrenska akademin och tillägger:
– Genom att se på en grupp som inte har lika tunga arbeten, kan vi lättare se på andra faktorer som kan spela roll och kanske förklara den generellt höga förekomsten av nackbesvär, säger Anna Grimby-Ekman.
En enkätundersökning av universitetsstudenter i Sverige, 627 kvinnor och 573 män, visade att värk i nacken var vanligare bland kvinnorna än männen, dessutom fick fler kvinnor än män nackvärk under de fyra år som studien pågick. Dessa resultat var något förvånande då man hade väntat sig att ungefär lika många kvinnor som män skulle haft nackvärk i en ung grupp som denna, där flertalet ännu inte bildat familj och studierna innebar likadan arbetsmiljö för kvinnor och män.
En annan grupp som undersöktes via enkät var ett representativt urval av datoranvändare i den svenska arbetande befolkningen, 870 kvinnor respektive 834 män. I alla yrkesgrupper hade kvinnor mer värk i nacken och övre ryggen. Både bland datoranvändare i den arbetande befolkningen och hos studenterna visade sig nackvärken påverkas av så kallade psykosociala faktorer, bland annat krav från arbetet/studierna.
– Upplevd stress var vanligare bland de kvinnliga studenterna än de manliga, och dessutom verkade den upplevda stressen bland de unga kvinnorna ha större betydelse för uppkomsten av nackvärk än bland männen, konstaterar Anna Grimby-Ekman.
Även om resultaten pekar på att fler universitetsstuderande kvinnor får nacksmärta av de undersökta faktorerna, så tyder studierna också på att det för de unga männen eventuellt finns andra faktorer som kan förklara den stora variationen bland män i förekomst av nacksmärta över tid.
Avhandling för filosofie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa.
Avhandlingens titel: Epidemiological aspects of musculoskeletal pain in the upper body. Analyzing common and reccurent binary outcomes.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Anna Grimby-Ekman, doktorand och statistiker på avdelningen för arbets- och miljömedicin vid Sahlgrenska akademin, telefon 031 – 786 31 23, e-post: anna.ekman@amm.gu.se
Handledare:
Mats Hagberg, professor vid Sahlgrenska akademin, telefon 031 – 786 63 05, e-post: mats.hagberg@amm.gu.se
Av de vanligaste cancertyperna har cancer i bukspottskörteln (pankreas) den högsta dödligheten. Sjukdomen yttrar sig i ospecifika symtom som kommer sent i sjukdomsförloppet då cancern oftast redan hunnit sprida sig (metastasera), vilket omöjliggör botande kirurgisk behandling.
En tumörmarkör är ett ämne som kan mätas i till exempel blod, och som tidigt kan avslöja om en person har en sjukdom eller inte, eller kan spegla en sjukdoms allvarlighetsgrad och prognos. Tillförlitliga tumörmarkörer skulle kunna bidra till att pankreascancer upptäckts i ett tidigare skede och därmed till att förbättra prognosen. Tyvärr finns det idag ingen välfungerande tumörmarkör för pankreascancer.
En cancertumör består av elakartade (maligna) cancerceller och en omgivande bindvävsrik stödjevävnad (tumörstroma). Vid pankreascancer är stödjevävnaden särskilt intressant eftersom sjukdomen kännetecknas av uttalad bindvävstillväxt. Bindväven i tumörstromat produceras av såväl cancercellerna själva som av omgivande stödjeceller och innehåller många ämnen som spelar en viktig roll för reglering av cancertillväxten genom att frisätta tillväxtsignaler till cancercellen.
Genom att mäta nivåer av cirkulerande fragment från tumörstromat i blod hos patienter med pankreascancer har den forskargrupp där Daniel Öhlund arbetar visat att höga nivåer av ämnen från tumörstromat är kopplat till kortare överlevnad. Liknande kopplingar till överlevnad kunde inte uppvisas för de tumörmarkörer som används i dagens sjukvård när de mättes i blodet hos samma patienter.
– Resultaten visar att vi även bör titta utanför själva cancercellen när vi letar efter nya tumörmarkörer, säger Daniel Öhlund. Vår förhoppning är att dessa fragment i framtiden ska kunna användas i kombination med nuvarande tumörmarkörer och ge viktig diagnostisk och prognostisk information om sjukdomen.
I avhandlingen studeras även cancercellernas egenproduktion av stödjevävnad. Efter att cancercellernas produktion av ett viktigt ämne som återfinns i stödjevävnad minskats, minskade också cancercelltillväxten och cellernas rörlighet.
– Att cancercellen i så stor utsträckning kan bilda sin egen stödjevävnad kan vara orsaken till att just denna cancerform växer så aggressivt och infiltrativt, menar Daniel Öhlund.
Daniel Öhlund, som ursprungligen kommer från Älvsbyn i Norrbotten, arbetar som läkare och doktorand vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, kirurgi, Umeå universitet. Han nås på:
telefon 090-785 69 85
mobiltelefon 070-555 40 86
e-post daniel.ohlund@surgery.umu.se
Fredag 3 december försvarar Daniel Öhlund sin avhandling med titeln Basement membrane collagens in pancreatic cancer – novel stroma-derived tumor markers and regulators of cancer cell growth (Svensk titel: Basalmembranskollagener vid pankreascancer – utgör nya stromala tumörmarkörer och reglerar cancercellstillväxt).
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Sal B, byggnad 1D, 9 trappor (Tandläkarhögskolan), Norrlands universitetssjukhus. Avhandlingen försvaras på engelska. Fakultetsopponent är professor Matthias Löhr, Karolinska institutet.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-37555 [Ref 1]
Från såväl riksdagens som vårdgivarnas sida finns en uttalad förväntan att vården ska bli bättre på sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande insatser. Men välformulerade mål är en sak, att nå målen är en annan. Därför har Helene Johansson studerat hur de som jobbar i vården tänker och resonerar kring möjligheterna att i praktiken förverkliga uppställda mål. Hon kombinerar personliga intervjuer med enkätsvar från ett stort antal vårdanställda i Västerbotten, och kan därmed berätta inte bara vad vårdanställda tycker utan också hur vanliga olika uppfattningar är.
Avhandlingen visar att möjligheterna finns där. Bland personalen är stödet starkt för att omorientera hälso- och sjukvården till att arbeta mer sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande. En majoritet anser att hälso- och sjukvården spelar en stor roll för en framtida god hälsoutveckling i befolkningen. Man anser också att hälsoorienteringen är viktig för att göra vården effektivare. Viljan att fokusera på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder är dock påtagligt starkare bland kvinnor än bland män och starkare i primärvård jämfört med sjukhus.
Samtidigt visar Helene Johansson på en tydlig paradox: Medan vårdpersonalen själv säger sig ha en holistisk syn på hälsa, och inkluderar fler aspekter och dimensioner än de rent biomedicinska, anser man att sjukvårdsapparaten i stor utsträckning genomsyras av en gammal ’affärsidé’, det vill säga en traditionell biomedicinsk syn på hälsa.
– Denna klyfta mellan vad personalen vill och vad systemet utstrålar hämmar i praktiken förnyelsearbetet, menar Helene Johansson.
Hon uppmärksammar också att män och läkare, dvs grupper som ofta har en hög maktposition, inte har lika positiva attityder till ett mer hälsofrämjande arbetssätt, attityder som ofta finns hos kvinnor, psykologer, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Detta kan ses som ytterligare ett hinder som beslutsfattare på olika nivåer måste övervinna för att hälsoorienteringen ska få ett bredare genomslag.
För mer information, kontakta gärna Helene Johansson på
telefon 090-785 33 49
e-post helene.johansson@epiph.umu.se
Fredag 3 december försvarar Helene Johansson, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet sin avhandling med titeln En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård: hinder och möjligheter utifrån professionernas perspektiv (engelsk titel: A more health promoting health service – A study on the basis of health care professions).
Disputationen äger rum klockan 13.00 i sal E04, byggnad 6E (farmakologi), Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är professor Charli Eriksson, Hälsoakademin, Örebro universitet.
Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-37617 [Ref 1]
Björn Fägersten har undersökt hur europeiska stater resonerar när de överväger att samarbeta med ett annat lands underrättelsetjänst. Fördelarna är att de får tillgång till varandras information och specialkunskaper om specifika regioner. Särskilt gärna samarbetar man kring terrorism och organiserad brottslighet:
– Det kunde ju bli katastrofalt och direkt pinsamt om man höll inne på information om att någon planerade ett attentat i ett annat land, säger Björn Fägersten.
Nackdelar kan finnas vid andra typer av underrättelsesamarbete, som exempelvis trender och utvecklingstendenser i andra länder: när man tror att kunskapen kan leda till ekonomiska fördelar är man mindre angelägen att utbyta information.
Men även ett samarbete som alla parter har att vinna på kan stöta på patrull, menar Björn Fägersten. Då handlar det ofta om att tjänstemän inom olika organisationer ”ser om sitt eget hus”.
– De olika underrättelseorganisationerna överlappar varandra och när tjänstemännen har lagt ner tid och pengar på en fråga så släpper de ogärna på sina kompetensområden, säger Björn Fägersten.
Han nämner Europol som trots upprepade krav på samarbete när det gäller kontraterrorism har svårt att leverera. Som exempel kan nämnas den politiskt initierade antiterroriststyrkan, Counter Terrorist Task Force som installerades på politiskt initiativ efter den 11 september. Den blev ett fiasko och fick till slut läggas ner eftersom den inte fick något stöd.
– Ser inte tjänstemännen något värde i satsningen så blir den mycket svår att genomföra. Det bör politiker vara medvetna om när de etablerar nya strukturer, säger Björn Fägersten.
Björn Fägersten har undersökt underrättelsesamarbete inom tre olika Europeiska forum: den europeiska polisbyrån Europol, EU:s lägescentral SitCen samt säkerhetstjänsternas forum för kontra-terrorism CTG. Förutom öppna källor i form av beslut och parlamentariska utfrågningar bygger studien på intervjuer med personer från sammanlagt 11 europeiska stater som har anknytning till underrättelsevärlden.
Kontaktinformation
Björn Fägersten disputerar den 4 december kl 10.15 i Edens hörsal med avhandlingen Sharing Secrets – Explaining International Intelligence Cooperation.
Han nås på bjorn@fagersten.se eller 0708122438
En svensk sammanfattning finns på www.svet.lu.se/?BFA (klicka på avhandling)
Kontakta författaren för recensionsex av avhandlingen.
Det är känt bland yngre personer att avsaknad av livsmening kan resultera i psykisk ohälsa, bland annat depression. Livsmening är sparsamt studerat bland de allra äldsta personerna i samhället, de som är över 85 år. Avhandlingen visar att kvinnor i genomsnitt skattar sin livsmening signifikant lägre än män samt att de egna attityderna gentemot åldrande är det som är starkast associerat med livsmening för både kvinnor och män. För kvinnor visar studien att smärta från rörelseorganen också är associerat med lägre livsmening.
Kvinnorna i studien diagnostiserades som deprimerade i högre utsträckning än män vid studiens början, och bland de deprimerade var livsmeningen lägre. För att studera om livsmening kan skydda de allra äldsta mot att utveckla depression uteslöts de med depressionsdiagnos i en uppföljande studie. Det visade sig att kvinnor och män i lika hög utsträckning hade utvecklat depression efter fem år. Det var ingen skillnad vid studiens start på test för livsmening bland de som hade utvecklat depression efter fem år jämfört med de som inte utvecklat depression.
Resultaten visar även att livsmening minskar efter fem år i högre grad bland kvinnorna än bland männen. I intervjuer med kvinnorna framkom det att de upplevde livsmening både i vardagen, där sociala relationer var viktiga, samt i kontakt på ett andligt plan. Kvinnor uttryckte även i berättelserna att det inte fanns någon livsmening. I intervjuer med männen visar sig arbete vara en viktig del för livsmening. De allra flesta hade en positiv syn på livet, männen berättade om livsmening främst i relation till minnen från när de var yngre.
Andelen äldre ökar i Sverige, och de allra äldsta över 85 år har under åren 1990-2007 ökat med 40 %. Det är av stor betydelse att uppleva livsmening under hela livet. Samhällets syn på äldre människor är sannolikt en viktig aspekt för att de allra äldsta ska uppleva livsmening.
Avhandlingen är en del av studien Umeå 85+/GERDA, som utgår från Umeå och startade år 2000. Studien utvidgades år 2002 med att även omfatta fem inlandskommuner i Västerbottens län. Studien Umeå 85+/GERDA är ett samarbetsprojekt mellan flera institutioner vid Umeå universitet.
Fredag 10 december försvarar Pia Hedberg, Institutionen för omvårdnad samt Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, geriatrik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Purpose in life among very old people” (Svensk titel: Livsmening hos de allra äldsta).
Disputationen äger rum klockan 9.00 i Vårdvetarhusets aula. Fakultetsopponent är professor Anna-Karin Edberg, Lunds universitet.
Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-37908 [Ref 2]
Kontaktinformation
Pia Hedberg är anestesisjuksköterska, universitetsadjunkt och doktorand vid Institutionen för omvårdnad samt Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, geriatrik, Umeå universitet. Hon nås på:
Telefon 090-786 98 58
Mobil 070-689 37 14
E-post pia.hedberg@nurs.umu.se
Högupplöst porträttbild [Ref 1] (öppnas i nytt fönster)
Projektet, Dia Tools, koordineras från Uppsala universitet och inleds på torsdag 2 december med ett symposium på temat Future Cancer Diagnostics. Genom att sammanföra kompetenser inom molekylär sjukdomsdiagnostik från internationellt framgångsrika forskare, företag och kliniker vill man att projektet ska leda till tidigare diagnos, bättre möjligheter att ge rätt behandling och bättre uppföljning för patienterna.
– Vi hoppas kunna utveckla diagnostik och metoder som verkligen blir till nytta för sjukvården och patienterna och dessutom är till värde för läkemedels- och bioteknikindustrin, säger Ulf Landegren, som är vetenskaplig koordinator för projektet.
Inom Dia Tools, som ska pågå i fyra år, kommer man att använda molekylära verktyg utvecklade vid Uppsala universitet för att undersöka prover insamlade från patienter genom blodprov eller nålbiopsier. Syftet är att möjliggöra avläsning från små provmängder och enskilda celler av molekylära förändringar som signalerar sjukdomsprocesser. I förlängningen ska detta kunna ge läkaren underlag för att välja rätt behandling.
Symposiet börjar klockan 13.00 på torsdagen och äger rum på Rudbecklaboratoriet. Bland föreläsarna kan vi bland annat höra den världsledande forskaren från Stanford University, Garry Nolan, om nya avancerade metoder för att mäta många proteiner samtidigt i enskilda celler.
För mer information kontakta Erik Ullerås, institutionen för genetik och patologi, Uppsala universitet. Telefon: 018 471 44 32 eller 070 430 74 85 E-post: erik.ulleras@genpat.uu.se
Eller Ulf Landegren, Telefon 018 471 49 10 eller 070 896 26 04, E-post ulf.landegren@genpat.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
Bakterien Actinobacillus pleuropneumoniae kan ge upphov till allvarliga lunginfektioner hos grisar, ibland med dödlig utgång. Vanligare är dock en kronisk form, utan tydliga tecken på sjukdom, som ofta upptäcks som brösthinneinflammationer i samband med besiktningen vid slakt.
Under 1990-talet minskade registreringen för brösthinneinflammationer vid slakt, men de har under senare år ökat igen och fler akuta utbrott av elakartad lungsjuka har rapporterats. Då bakterien kan orsaka allvarligt djurlidande och betydande ekonomiska förluster är det angeläget att förebygga uppkomsten av sjukdom. Marie Sjölund har i sitt doktorsarbete undersökt hur immunförsvaret påverkas av en infektion med A. pleuropneumoniae och hur detta påverkar grisens skydd mot nya infektioner.
Resultaten visar att antikroppsnivåerna i blodet hos suggor avspeglas i den mängd antikroppar som smågrisarna får i sig via råmjölken. Detta tyder på att smågrisar efter suggor med höga antikroppsnivåer skulle kunna vara bättre skyddade mot smitta och de utvecklade själva höga antikroppsnivåer då de exponerades för bakterien.
Marie Sjölund har också undersökt effekten av en tidigt insatt behandling. Det visade sig att det antibiotikum som gav bäst klinisk effekt lämnade grisarna oskyddade vid en återinfektion. Dessa grisar hade inte bildat antikroppar, vilket de grisar som var skyddade vid en återinfektion hade gjort. Slutligen undersöktes effekten av vaccination i en besättning. Dessvärre sågs ingen minskning i antalet insjuknade grisar under uppfödningen, men tillsammans med övriga åtgärder minskade frekvensen brösthinneinflammationer som registrerades vid slakt med tiden.
Sammanfattningsvis tycks förekomsten av antikroppar riktade mot A. pleuropneumoniae i blodet vara ett bra mått på immunitet mot sjukdomen. Detta öppnar för möjligheten att öka skyddet hos både diande och växande grisar genom att höja nivåerna av cirkulerande antikroppar hos suggorna och därmed öka mängden antikroppar i råmjölken. Detta måste dock göras utan att djuren blir sjuka, exempelvis genom vaccination av suggor, och det krävs att vaccinationen leder till en antikroppsstegring med antikroppar som skyddar mot sjukdom. Att vaccinera växande grisar kan också vara ett sätt att kontrollera infektionen, men vacciner som ger upphov till en skyddande immunitet måste utvecklas först.
Arbetet har utförts vid Sveriges lantbruksuniversitet och Statens veterinärmedicinska anstalt. En längre sammanfattning på svenska finns på s. 59–62 i avhandlingen (se länk nedan).
Veterinär Marie Sjölund, institutionen för kliniska vetenskaper, SLU, försvarar sin avhandling Actinobacillus pleuropneumoniae – A major respiratory pathogen in pigs.
Tid: Fredag den 3 december 2010, kl. 09.15
Plats: Ettans föreläsningssal, Klinikcentrum, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Dr Björn Lium, Veterinærinstituttet, Oslo, Norge
Mer information: Marie Sjölund, 018-67 40 00 (växel), Marie.Sjolund@sva.se
Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen:
http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002399/ [Ref 1]
Detta och övriga pressmeddelanden från SLU:
http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/pressmeddelanden/ [Ref 2]
SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.
”Kliande knutor” är små knölar under huden som skapar klåda, och som enligt vissa studier kan kvarstå i flera år. En studie av kikhostevaccinering i Göteborg visade för några år sedan att nästan 1 procent av barnen fått kliande knutor på vaccinationsstället. Tre av fyra av de barn som reagerat med knutor hade också blivit kontaktallergiska för aluminium.
– Det var helt oväntat. Aluminium har använts som adjuvans, ”förstärkare” vid vaccineringar, i över 70 år med bara ett fåtal rapporter om kliande knutor och kontaktallergi, säger Eva Netterlid. Hennes forskning har ägt rum vid Enheten för yrkes- och miljödermatologi i Malmö.
Att kontaktallergi för aluminium tycks ha blivit vanligare har flera möjliga förklaringar. Dels har man fått ny teknik för att upptäcka denna allergi, dels kan typen av aluminiumföreningar i vacciner och annan behandling ha ändrats, dels ökar antalet vaccineringar i takt med det ökade resandet.
Eva Netterlid hittade själv bara några enstaka kliande knutor vid en studie av difterivaccineringar på svenska fjärdeklassare. Hon gick då vidare till att studera hyposensibilisering, en behandling där man med gradvis ökande doser försöker vänja personer med pollenallergier, kvalsterallergier etc vid de allergiframkallande ämnen de inte tålt.
Även vid denna behandling används aluminium som förstärkare. Och här visade uppföljningen på fler reaktioner. Av 37 behandlade barn fann man kontaktallergi för aluminium hos 8 barn och kliande knutor hos 13 barn. De 24 allergiska barn som också ingick i studien, men inte deltog i behandlingen, hade däremot vare sig kliande knutor eller kontaktallergi mot aluminium.
En annan studie gällde hyposensibilisering av barn och vuxna med allergisk luftvägssjukdom. Där fann man att nästan 4 procent av deltagarna hade kontaktallergi för aluminium. Personer med kontaktallergi fanns både i den behandlade och den obehandlade gruppen, och kontaktallergin kunde därför inte klart knytas till behandlingen. Däremot visade en undersökning av deltagarnas armar före och efter ett års behandling att antalet personer med knutor ökat betydligt, och andelen som besvärades av klåda hade också ökat.
Eva Netterlid och hennes kollegor hoppas kunna fortsätta med forskningen på området. En viktig fråga är om olika aluminiumföreningar ger olika utfall, en annan är om de personer som enligt testerna har kontaktallergi mot aluminium också i praktiken får besvär av t.ex. deodoranter, där aluminium brukar ingå.
Eva Netterlid nås på tel 046-18 85 35, 0708-988535 eller eva.netterlid@med.lu.se
Allt fler sjukhus och vårdcentraler börjar använda elektroniska patientjournaler. I dag införs ofta de nya systemen i verksamheten och förvänts fungera omgående, och de problem som diskuteras är nästan uteslutande tekniska.
– Men det räcker inte att tekniken fungerar. Man måste också ändra arbetssätt och utarbeta nya rutiner, och även lyhårt anpassa tekniken efter behoven i verksamheten, säger Christina Ljungberg. Allt detta är en lång process. Införandet är alltså inte färdigt bara för att tekniken finns på plats. Om man tänker mer på dessa ”mjuka” aspekter har man mycket större möjlighet att faktiskt göra de vinster som systemen med e-journaler utlovar.
Förutom att effektivisera läkarnas arbete vill man med e-journalerna öka patientsäkerheten genom att göra information om bland annat patientens läkemedel tillgänglig för alla vårdgivare i både sluten- och öppenvård.
Genom att intervjua läkare på både sjukhus och vårdcentraler har Christina Ljungberg visat att dagens sätt att använda e-journaler kan lägga en orimlig börda på läkarna. Hon hoppas att hennes avhandling kan bli en väckarklocka för de på landstingens IT-avdelningar som beslutar om e-journalsystemen.
– Man måste vara medveten om vad som tar tid och hur viktigt det är att ha en bra struktur i den enorma datamängden i e-journalerna. Det finns en viss övertro på att eftersom allt finns tillgängligt ska man spara tid och läkarna ska hinna med fler patienter.
E-journalerna har effektiviserat det administrativa arbetet med patientinformationen. Men läkarna får istället mycket mer information att ta ställning till.
– När det genom e-journalerna finns mer information tillgänglig så måste också läkarna ta ställning till mer material för att fatta ett beslut, säger Christina Ljungberg.
Informationsmängden gör det också svårare för läkarna att hitta den information de letar efter. Läkarna har emellertid inte fått mer tid att fatta besluten på, vilket gör deras arbetssituation mer stressad.
– Tillgången till den stora informationsmängden ersätter inte behovet av att den viktigaste informationen vid varje vårdtillfälle sammanfattas av ansvarig läkare, säger Christina Ljungberg.
För mer information kontakta Christina Ljungberg, tel: 070-26 88 360, e-post: Christina.Ljungberg@farmaci.uu.se eller ljungberg.christina@gmail.com
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
Programmering handlar inte bara om att sätta ihop instruktioner till datorer i ett programmeringsspråk. Det handlar också om att lösa problem i en vidare bemärkelse. Flera olika angreppssätt kan användas för att konstruera program som ska lösa ett givet problem. Ett sådant angreppsätt är objektorientering, som ofta används för att utforma stora komplexa program. Marie Nordström har i sin avhandling undersökt kvaliteten i undervisningen av grundläggande objektorientering.
I avhandlingen ger hon riktlinjer för hur bra exempel för nybörjare bör utformas.
– Ett bra exempel ska visa något specifikt, men också något mer generellt. Den som ska lära sig att programmera objektorienterat, måste konsekvent få se exempel som visar vad som är den generella idén med objektorientering, förklarar Marie Nordström.
Hon har också deltagit i konstruktionen av ett utvärderingsverktyg.
– Med hjälp verktyget har vi kunnat konstatera att exempel hämtade ur populära läroböcker i allmänhet håller låg objektorienterad kvalitet, berättar hon.
Förutom böcker är lärare en viktig resurs i lärandet. Vilken syn lärare har på det som undervisas påverkar presentationen och valet av exempel. Marie Nordström gjorde därför en intervjustudie med lärare på både gymnasie- och universitetsnivå. Resultatet visar att lärarnas syn på objektorientering ger nybörjaren ett dåligt stöd för att kunna förstå de generella principerna i objektorientering.
– Det finns anledning att ta diskussionen om kvalitet på allvar. För att hjälpa nybörjare att komma in i objektorienterad programmering måste både lärare och läroböcker sträva efter att konsekvent visa vad som är utmärkande för detta angreppssätt – även i inledande exempel. Det är svårt, men nödvändigt, säger hon.
E-publikation av avhandlingen:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-38009
För ytterligare information, kontakta gärna:
Marie Nordström
Telefon: 090-786 77 08
E-post: marie@cs.umu.se
Om disputationen
Torsdag den 16 december försvarar Marie Nordström, institutionen för datavetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Object Oriented Quality in Introductory Programming Education (Objektorienterad kvalitet i programmeringsundervisning för nybörjare). ?Disputationen äger rum kl 10.15 i MIThuset, MA121. Fakultetsopponent är Professor Michael Kölling School of Computing University of Kent, England.
