Kista, Husby och Akalla i norra Stockholm är tre bostadsområden som byggdes upp på Järvafältet under 1970-talet, inom det så kallade miljonprogrammet. Oskar Forsbergs avhandling visar hur nyttjandet av naturmarken i bostadsområdena förändrades från början 1980-talet till början på 2000-talet. När han jämförde områden på olika avstånd från bebyggelsen visade det sig att nyttjandet av den riktigt bostadsnära naturmarken ökade under perioden. De flitigaste besökarna var barn och ungdomar, ofta i organiserad form genom daghem och skola. Lek på fritiden hade däremot minskat i omfattning. Hur mycket olika områden användes varierade dock kraftigt.

Att barnens naturvistelse ofta sker i organiserad form har vissa fördelar i naturvårdssammanhang. I denna verksamhet utnyttjas områden längre bort från bebyggelsen, vilket minskar slitaget i närområdena. Dessutom finns det möjlighet att styra aktiviteterna bort från särskilt känsliga marker, genom samråd med personal.

Slitage visade sig vara den främsta orsaken till de förändringar som kunde ses i naturmarksvegetationen i Kista, Husby och Akalla under de trettio första åren. Stigar trampades upp och fläckvis nöttes all markvegetation bort. Artsammansättningen förändrades dock ganska lite, och i princip återfinns samma arter på naturmarken idag som för trettio år sedan. Få nya arter har tillkommit men några av de känsligaste har minskat kraftigt. Busklavar på berghällar närmast bebyggelsen försvann t.ex. redan efter något år. Hur utvecklingsmönstret ser ut beror på vegetationstypen.

I avhandlingen presenteras också ett nytt verktyg som gör det möjligt att värdera förutsättningarna för bevarande av biologisk mångfald på fastigheter i stadsmiljö. Med detta verktyg kan miljöbelastningen på olika fastigheter jämföras, liksom olika exploaterings- och skötselalternativ. Det går också att göra uppföljningar av hur miljöbelastningen förändras över tid.

Jägmästare Oskar Forsberg, institutionen för stad och land, SLU, försvarar sin avhandling Changes over time in remnant rural vegetation within built-up areas – Recreational use, vegetation dynamics and conservation assessment.
Tid: Torsdag den 25 november 2010, kl. 09.00
Plats: Sal K, Undervisningshuset, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Professor Jari Niemelä, Helsingfors universitet, Finland
Mer information: Oskar Forsberg, 0660-37 62 76, Oskar.Forsberg@sol.slu.se
Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen:
http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002392/ [Ref 1]
Pressbilder (får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf/källa ska anges):

1. Oskar Forsberg  [Ref 2]Foto: Helena Forsberg.
2. Naturmark bland bebyggelse på Järvafältet [Ref 3]. Foto: Clas Florgård.

Detta och övriga pressmeddelanden från SLU:
http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/pressmeddelanden/ [Ref 4]

I avhandlingen studerades vilken effekt snusextrakt från cancerframkallande ämnen, nitrosaminer, har på munhåleceller och på celler som ingår i immunförsvaret. Därefter undersöktes hur munslemhinnan på 20 patienter påverkades av snus och nikotin genom klinisk undersökning och via vävnadsprover i mikroskop.

– Det visade sig att snusextraktet hämmade munhålecellernas tillväxt och viktiga celler för immunförsvaret, vilket innebär att immunförsvaret kan försvagas, säger Mats Wallström, forskare på institutionen för odontologi vid Sahlgrenska Akademin och specialist i käkkirurgi.

De testade även ett avvänjningsprogram på 50 patienter med långvarigt och omfattande snusbruk bakom sig. Det ingick stöd och rådgivning och nikotinläkemedel samt ett vävnadsprov som togs från området i munnen där snuset applicerades. Programmet fungerade väl och 30 procent av deltagarna var tobaksfria efter 12 månader.

– Ett viktigt fynd var dock att samtliga deltagare gick upp i vikt, vilket i gruppen där de lyckades sluta snusa också fann en stegring av diastoliskt blodtryck och förhöjt kolesterolvärde, säger Mats Wallström.

Hos 20 av de patienter som ingick i avvänjningsprogrammet och var tobaksfria efter sex månader, togs ett andra vävnadsprov från samma område i munnen.

– Vi kunde då se att slemhinnan inte var normal efter sex månaders snusstopp, vare sig vid klinisk undersökning eller i mikroskop, konstaterar Mats Wallström.

Han anser att denna grupp bör följas upp även efter snusstopp, eftersom det finns misstanke om förhöjd risk för cancer hos före detta tobaksbrukare och tidigare forskning som indikerar att nikotin kan påverka utvecklingen av cancer. Därför är det även viktigt att följa upp personer som använder sig av nikotinprodukter.

– Som vårdgivare och forskare måste vi därför förespråka total tobaksfrihet hos våra patienter, såväl för rökare som för snusare, och vi vill starkt betona att snus inte är en lämpligt som en rökavvänjningsmetod, säger Mats Wallström.

Fakta snus

Även om den allmänna uppfattningen är att snusning anses vara en säkrare form av tobakskonsumtion än rökning får snusare också cancer. Dessutom exponeras snusaren för en starkt vanebildande drog som innehåller cirka 3 000 kemikalier och flera välkända cancerframkallande ämnen, så kallade nitrosaminer. Cirka 150 miljoner människor över hela världen använder sig av rökfri tobak. Enligt siffror från 2009 använder 19 procent av männen och 4 procent av kvinnorna i Sverige snus varje dag. Sverige konsumerar mest munsnus (0.7 kg) per person i västvärlden och den största totalförbrukningen står USA för.

Avhandling för odontologie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för odontologi, avdelningen för oral och maxillofacial kirurgi.

Avhandlingens titel: Harm and harm reduction in smokeless tobacco users, An in vitro and clinical study.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Mats Wallström, forskare på institutionen för odontologi vid Sahlgrenska akademin och specialist i käkkirurgi, telefon 031-741 36 50, e-post mats.wallstrom@odontologi.gu.se
Handledare:
Professor Jan-Michaél Hirsch, telefon 018-6116450, e-post jan.michael.hirsch@akademiska.se

Övervikt bland barn och unga är ett växande folkhälsoproblem i Norden där mellan 15-20 procent i dag är drabbade. Syftet med studien var att se hur sköterskorna i Oslo upplever sin roll, sina möjligheter och begränsningar att förebygga övervikt genom att främja fysisk aktivitet och en sund kosthållning.  

Fysisk aktivitet och kostråd är två områden där insatser i skolan kan bidra till att vända trenden. Men hindren för skolhälsovården när det gäller att kunna arbeta hälsofrämjande är många.

– Brist på tid och tillgänglighet är de främsta hindren, säger Kristine Gram.
Skolhälsovården bör vara placerad så att den är lätt för ungdomarna att besöka, inte vara placerad i källaren eller över gårdsplanen exempelvis. Bra besökstider och att det framgår tydligt när skolsköterskan är på plats krävs också.  

Samarbete viktigt
Nio skolsköterskor i olika stadsdelar i Oslo har intervjuats i Grams studie. Det visar sig att arbetet med hälsofrämjande för att förebygga fetma prioriteras olika i de olika stadsdelarna i Oslo.

En årsplan med gemensamma mål och insatsområden behövs om skolsköterskan ska kunna sätta insatserna på dagordningen. Tvärfacklighet, särskilt samarbete med sjukgymnast framstod också som viktigt. Sådant samarbete gör det möjligt att dela uppgifterna utifrån kompetens vilket stärker kvaliteten i arbetet, vilket dessutom ger mer tid.

– En annan viktig faktor var ett gott samarbete med skolledningen, konstaterar Gram.  
Skolhälsovårdens förankring i skolan är nödvändig för att kunna arbeta med åtgärder på systemnivå.  

Viktproblematik uppfattas som ett känsligt tema och flera av intervjupersonerna hade svårigheter att finna en infallsvinkel för att nå de övervikiga eleverna. Nya nationella riktlinjer för vikt och längt kan eliminera problemet samt säkra epidemiologiska data.
Den kvaltitativa studien bygger på teori om hälsofrämjande arbete, empowerment, salutogenes och samarbete.  

Titel: Skolehelsetjenestens arbeid med kosthold og fysisk aktivitet for å forebygge overvekt hos barn og unge.
Handledare: Ina Borup, docent NHV

Kontaktinformation
kristgra@hotmail.com

Vid olika sjukhus i Oslo-regionen har tio operationssjuksköterskor intervjuats.

– Samarbete baserat på stöd, respekt, tillit, klar kommunikation och god koordinering är avgörande om det ska upplevas positivt, säger Vivi-Ann Sandersen.

För att få till sådant samarbete måste vissa villkor uppfyllas: möjlighet till medverkan, uppdatering inom fackområdet och så stor förutsägbarhet som möjligt. Detta kan ske genom god planering och koordinering.

– Mycket oförutsett kan ske i en operationssal och det kan vara ont om tid för förberedelser innan patienten är där, säger Sandersen.  

Nya kirurgiska metoder och utrustning samt olika patientbehov ställer stora krav på sköterskornas kompetens.

De måste känna sitt område och fylla sin roll i teamarbetet på ett försvarbart sätt om samarbetet ska fungera optimalt.

Det innebär att ett sådant samarbete ger ökad tillfredställelse, effektivt utnyttjande av tid och resurser, upplevelse av meningsfullt arbete och samhörighet med kollegorna.

I en tid med stor brist på operationssköterskor är det viktigt att veta vad som får dem att trivas, utveckla sig och stanna på en arbetsplats.

– Det är dock nödvändigt att göra fler studier för att se vad övriga professioner i teamet upplever som positivt.

Villkoren för att skapa en hälsofrämjande arbetsmiljö borde man försöka uppfylla menar Sandersen.

– Friska och kompetenta operationssköterskor är oavsett en fördel för både patienter och kollegor, påpekar hon.

Titel: Et helsefremmende arbetsmiljø i operationsavdelningen – fra operationssykepleiernes perspektiv

Handledare: Docent Ulrika Hallberg
Läs och ladda ned NHV:s MPH: www.nhv.se/bibliotek

Kontaktinformation
vivi-ann.sandersen@rikshospitalet.no
ulrika.hallberg@nhv.se

Ett barn mellan tre och tolv års ålder i Sverige möter i snitt ett 50-tal TV-reklaminslag varje vecka som gäller livsmedel. De livsmedel som dominerar under barnens TV-tider är i fallande ordning snabbmat, alkohol, choklad och godis.

Det finns ett belagt samband mellan livsmedelsreklam och barns val av mat. 10 procent av skolbarn globalt och 22 miljoner barn under fem års ålder är överviktiga eller mycket feta.
Ett barn i Sverige i nämnda åldrar ser på TV cirka 100 minuter per dag, där två tredjedelar av tiden innebär tittande på reklamfinansierade kanaler. Mest populära bland barn är kanalerna TV3, TV4 och kanal 5, samma kanaler som forskarna undersökt inom ramen för den internationella studien.

– Trots att Sverige ses som ett föregångsland genom att vi i lag begränsat TV-reklam riktad mot barn så utsätts de för livsmedelsreklam i stor utsträckning, säger Hillevi Prell vid institutionen för kost- och idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet.

De svenska forskarna har granskat uppemot 200 timmars TV-sändningar i de tre kanalerna. Alla reklaminslag mellan klockan 6 och 22 under två vardagar och två helgdagar granskades.
Barnens mest populära TV-tider, då snabbmat, alkohol, choklad och godis dominerar i livsmedelsreklamen, infaller mellan klockan 19 och 22 vardagar och mellan klockan 7 och 10 och mellan klockan 17 och 22 under helger.

De totalt tretton forskargrupperna i elva länder har undersökt hur reklam för mat ser ut under den tid barn tittar mest. För hela studien gäller att andelen reklam som handlade om mat var 18 procent och att livsmedelsreklamen sändes i snitt fem gånger per timme. Sverige låg något över genomsnittet med sex reklaminslag om livsmedel per timme.

– Med tanke på att de större barnen sitter betydligt längre tid framför TV-apparaten och att en stor del av reklamen är för ”tomma kalorier” bör marknadsföring av mindre hälsosamma livsmedel uppmärksammas, säger docent Christina Berg vid institutionen för kost- och idrottsvetenskap.

Kontaktinformation
För mer information om studiens svenska del kontakta:
Universitetslektor Hillevi Prell, institutionen för kost- och idrottsvetenskap, 031-786 42 12, hillevi.prell@ped.gu.se
Docent Christina Berg, institutionen för kost- och idrottsvetenskap, 031-786 42 07, christina.berg@ped.gu.se

Det handlar om zirconia (yttriumstabiliserad zirkoniumdioxid), som i avhandlingens laboratoriestudier visat sig lämpat för kliniskt bruk i tandvården. Materialet passar bland annat som material i kronor och broar samt även som komponent i käkbensförankrade konstruktioner.

Keramer i allmänhet, det vill säga oorganiska, icke-metalliska material, har länge varit kända för sin höga vävnadsvänlighet, men de mekaniska egenskaperna och bristande hållfasthet har begränsat deras användning i tandvården. Det här materialet började utvärderas i ett utvecklingsprojekt vid tandläkarhögskolan i Umeå 1987, när man sökte alternativ till amalgam. Projektet resulterade i ett samarbete mellan Umeå universitetet och ett teknikutvecklingsbolag i Skellefteå. Där utvecklades ett komplett, datorbaserat system för att producera tandersättningar som tog fram det första godkända zirconiamaterialet för tandersättningar i världen.

I slutet av 1980-talet hade zirconia börjat nyttjas i ortopedisk sjukvård, som ersättning för höftledskulor, men för tandvården var det helt nytt. Eftersom ett tandmaterial ska klara stora påfrestningar av olika slag fanns det ett stort intresse för att utvärdera zirconia med frågeställningen om det skulle kunna fungera som ett tandersättningsmaterial och hur dess hållfasthet påverkades av dimensionering, tuggkrafter, påbränning av porslin, slipning och produktionsprocesserna.

Avhandlingen visar att zirconia påverkas av bland annat porslinspåbränning och att produktionsprocessen kan ha avgörande betydelse för materialets hållfasthet. Resultaten visar att zirconia har en stor potential som tandersättningsmaterial, och det är idag ett av de dominerande materialen i tandvården för ersättning av större tanddefekter.

Anders Sundh, som är uppvuxen i Robertsfors, är legitimerad tandläkare och bland annat verksam som tandläkare i Folktandvården i Västerbottens län. Han är också doktorand vid Institutionen för odontologi, enheten för odontologisk materialvetenskap, och kan nås på
mobil 070-591 23 07
e-post anders.sundh@denzir.com

Fredagen den 3 december försvarar Anders Sundh, Inst. för odontologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Zirconia as a biomaterial for odontological applications. Effects of composition and manufacturing processes on fracture resistance (Zirkoniumdioxid som biomaterial för odontologiskt användning. Sammansättningen och framställningprocessernas påverkan på dess hållfasthet).
Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS. Fakultetsopponent är professor emeritus Krister Nilnér, Malmö högkola.

Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-37578 [Ref 2]

Studien har genomförts av forskare på Högskolan Väst. De arbetar just nu tillsammans med romer i ett projekt som ska stärka romernas hälsa. Projektet går ut på att en grupp romer ska arbeta hälsofrämjande inom sina egna närsamhällen. Detta sker sedan de fått speciell utbildning inom ramen för projektet.

I anslutning till projektet har forskarna samlat information om hur romerna ser på sin egen hälsa och vad hälsa innebär för dem. 27 romer har intervjuats och 34 romer har lagt fram sina ståndpunkter i en workshop på temat.

– Studien visade överraskande att de mådde ganska bra, men det kan bero på att en stor del av personerna studerade på den romska folkhögskolan Agnesberg, så de var på väg bort från sitt utanförskap, säger Leena Eklund, universitetslektor i folkhälsovetenskap och en av forskarna bakom studien.

Romerna i studien hade olika bakgrunder. Några hade nyligen kommit till Sverige från det forna Jugoslavien. Bland informanterna fanns också svenska, finska och polska romer och resande.

– När vi frågade vad får dig att må bra, svarade alla att det viktigaste är att ha arbete, säger Leena Eklund.

Många har upplevt diskriminering som mobbning i skolan eller att inte bli insläppta på restauranger. Porten till arbetsmarknaden har ofta varit stängd för att de har för lite utbildning eller bär traditionell romsk klädsel. Forskarna frågade vilka strategier de använder sig av för att klara svårigheter i livet.

– Alla svarade att det är viktigt att jag har min familj, jag har väldigt starka band med min familj och familjen är inte bara föräldrar utan hela släkten, säger Leena Eklund.

Humor och religiös övertygelse var också viktiga faktorer för att tas med motgångarna i livet.
Studien presenterades som poster vid World Conference on Health Promotion 2010.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Leena Eklund, 0704-226222, leena.eklund@hv.se

Innan antibiotikans intåg var dödligheten i infektioner orsakade av pneumokockbakterier mycket hög. Nu ställer den fruktade bakterien läkekonsten inför nya svåra utmaningar genom att utveckla resistens mot antibiotika. Diana Karlsson – forskare vid Högskolan i Skövdes forskningscenter för Systembiologi – pekar i sin doktorsavhandling ut en möjlig väg att minska pneumokockernas spridning i samhället: Se till att förskolor inte har för stora barngrupper.

– I de simuleringar jag gjort sjunker mängden pneumokocker i samhället med nästan 80 procent om vi minskar medelstorleken på förskolans barngrupper från 16,7 till 13,4 barn per grupp säger Diana Karlsson.

Siffrorna 16,7 och 13,4 är inte valda av en slump. De motsvarar det genomsnittliga antalet barn i en svensk förskolegrupp 2006 och 1985.

Hög andel resistens

Barn i förskoleåldern bär ofta på pneumokocker utan att vara sjuka. Samtidigt konsumeras mycket av den antibiotika som skrivs ut i Sverige av just förskolebarn. Kombinationen av mycket bakterier och hög antibiotikaförbrukning leder till att andelen resistenta pneumokocker i gruppen av dagisbarn är hög.

I sin avhandling har Diana Karlsson undersökt hur spridningen av pneumokocker påverkas av en minskad antibiotikaanvändning. Resultatet visar att det totala antalet resistenta pneumokocker inte minskar någonting om antibiotikaförbrukningen går ned. Däremot minskar andelen pneumokocker som är resistenta.

– Det räcker alltså inte att bara minska förbrukningen av antibiotika för att begränsa förekomsten av pneumokocker. Vi måste kombinera detta med fler åtgärder som till exempel vaccinering eller en begränsning av storleken på förskolans barngrupper, säger Diana Karlsson.

Nätverksmodell

Diana Karlsson är systembiolog och datorn är hennes laboratorium. Hon har kommit fram till sina resultat genom att bygga en så kallad nätverksmodell. Detta är en datorbaserad miniatyrvärld där individers kontakter med varandra och därmed spridningen av pneumokocker kan simuleras.

Som en del av avhandlingen har Diana Karlsson också deltagit i en studie där prover från patienter med svåra pneumokockinfektioner har analyserats. Dessa prover  samlades in i sydvästra Sverige under åren 1998 till 2001 av Birger Trollfors och Stefan Berg vid Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg.

Analysen visar att situationen i sydvästra Sverige när det gäller resistens hos pneumokocker är relativt god. 90 procent av bakteriestammarna gick att behandla med de sex olika antibiotikatyper som ingick i studien.

– En anledning till detta är att antibiotikaförskrivningen i sydvästra Sverige fortfarande är relativt låg om vi jämför med andra delar av landet, avslutar Diana Karlsson.
För ytterligare information kontakta Diana Karlsson: 0500-44 86 35
Diana Karlsson

Disputerade den 12 november 2010 inom området Infektionsbiologi
Avhandlingens titel: Studies on emergence and spread of antibiotic resistant Streptococcus pneumoniae
Avhandlingen lades fram vid Karolinska Institutet

När det kvinnliga könshormonetprogesteron bryts ned i kroppen bildas allopregnanolon. Det har en mycket stark effekt på GABA-systemet (GABA = Gamma-AminoButyric Acid, på svenska gammaaminosmörsyra, signalsubstans i ett av hjärnans signalsystem), vilket är inblandat i flera av hjärnans funktioner – bland annat regleringen av menscykeln och ägglossningsfunktionen. Man känner till att kroppens nivåer av allopregnanolon stiger när man är utsatt för stress och att stegrade nivåer också ses vid ätstörningar. Både hos stressade kvinnor och hos de med ätstörningar kan menscykelrubbningar och störd fruktsamhet ses.
Studien är gjord med doser av allopregnanolon som ger koncentrationer i kroppen som under graviditet. Doserna är högre än vad vi normalt ser under en menscykel eller vid stress och ätstörningar. Trots detta är det intressant att spekulera i om förändringar i allopregnanolonnivåerna i kroppen kan representera en länk mellan den menscykelrubbning och störd fruktsamhet som kan ses i dessa speciella fall. Hos kvinnor med polycystiskt ovarialsyndrom  gav dock inte injektionen med allopregnanolon någon ytterligare påverkan. Det verkar således finnas olikheter i GABA-systemets funktion och känslighet mellan friska kvinnor och de med polycystiskt ovarialsyndrom.

Helena Hedström (född Pålsson) är uppvuxen i Sundsvall. Hon tog läkarexamen vid Umeå universitet 1995 och är nu specialist i gynekologi. Hon arbetade 1995-2001 på Gällivare sjukhus, och sedan 2001 på kvinnokliniken, Norrlands universitetssjukhus i Umeå, tel 090-785 04 53, helena.hedstrom@obgyn.umu.se

Fredag 2 december försvarar Helena Hedström, Institutionen för klinisk vetenskap, obstetrik och gynekologi, sin avhandling med titeln GABA-steroideffekter hos friska försökspersoner och kvinnor med polycystiskt ovarialsyndrom (Engelsk titel: GABA-steroid effects in healthy subjects and women with polycystic ovary syndrome).
Disputationen inleds klockan 13.00 i Bergasalen, hus 27 (kvinna-barn-onkologihuset), Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är professor Ian Milsom, Göteborgs universitet.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-49375

Varje år dör tusentals européer av infektioner orsakade av resistenta bakterier. Att behandla patienter med resistenta bakterier kostar åtskilliga miljarder kronor per år i Europa enligt en nyligen publicerad rapport. Resistenta tarmbakterier som bildar så kallat ESBL (extended-spectrum beta-lactamas) är kända för att orsaka utbrott inom sjukvården, exempelvis inom intensivvård och nyföddhetsavdelningar. Ett långvarigt sådant utbrott ägde rum på Akademiska sjukhuset mellan 2005-2008 då över 300 patienter drabbades.

– De patienter som smittades hade ofta flera underliggande sjukdomar, ett stort omvårdnadsbehov och långa vårdtider där de behandlats med antibiotika, säger Birgitta Lytsy läkare på Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet.
Förutom omständigheter relaterade till patienterna har Birgitta Lytsy i sin avhandling identifierat andra faktorer som ökade risken för spridning av ESBL-bakterier. Patienter som vårdades på överbelagda avdelningar eller där personalen var underbemannade var mer utsatta.

– Handhygien hos både personal och patienter är avgörande för att förebygga att smittspridning.

Men för att uppnå det krävs att sjukhuspersonalen ständigt påminns och instrueras och att det finns tid för detta. Det är ytterst en resursfråga, säger Birgitta Lytsy.
Resultaten från Birgitta Lytsys avhandling visar också att resistenta tarmbakterier förändrar sig mycket snabbt. Därmed krävs det också resurser för att de mikrobiologiska laboratorierna ska kunna följa utvecklingen och ta fram metoder för att kontinuerligt övervaka de resistenta bakterierna.

För att hejda utbrott av resistenta bakterier krävs enligt Birgitta Lytsy ett nära samarbete mellan sjukhusledningen och alla inblandade nyckelfunktioner; mikrobiologiska laboratorier, lokala STRAMA-grupper, infektionskliniker, smittskyddsläkaren och vårdhygien. Dessutom behöver resurser tillföras som säkrar tillräcklig tillgång på vårdplatser, enkelrum för patienter och egna toaletter.

– Kortsiktiga besparingsåtgärder som nedskärning av vårdplatser och personal kan på längre sikt komma att fördyra vården eftersom det innebär en risk för smittspridning , säger Birgitta Lytsy.

Avhandlingen läggs fram vid Uppsala universitet fredagen 3 december.
För mer information kontakta Birgitta Lytsy, E-post: birgitta.lytsy@akademiska.se
telefon: 018-611 39 03 eller 070-695 89 41
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

– Genom att studera hur konstnärer genererar, applicerar och kommunicerar kunskap genom individuellt drivna arbetsprojekt hoppas jag bidra till förståelsen av konstnärligt arbete och lärande i bredare mening, säger Jenny Sjöholm.

Konstnärerna i studien är alla verksamma i London. I sin analys utgår Jenny Sjöholm från arbetsbiografier och arbetsmaterial i deras ateljéer, såsom skissböcker, verktyg och objekt.

Hon visar hur skapandet av konst är en utforskande och kunskapsintensiv process som består av tre tydliga och geografiskt specifika arbetsfaser, nämligen ”erfarenheter i fält”, ”experiment i konstateljén” samt ”kommunikation på konstscenen”. Konstnärerna skapar och använder dessa arbetsplatser medvetet som strategiska resurser i sitt arbete.

Skapandet av konst sker i nära relation till skapandet av en karriär, menar Jenny Sjöholm. Konstnärer arbetar i projektform och är ofta egenföretagare, vilket sätter specifika ramar för hur och vart konstnärer utvecklar sin konst och vilken kunskap som behövs. Därför är det viktigt att ta ett helhetsgrepp och inkludera de olika miljöer konstnärer använder sig av i sina arbetsprocesser, t ex det individuella skapande som sker i ateljén men också den interaktion och kommunikation som sker på konstscenen.

– Att vara företagare och att arbeta i temporära projekt är en arbetsform som inte bara karaktäriserar konstnärlig verksamhet, utan också kreativa och kulturella branscher i stort – och en individualisering av arbetet inom dessa sektorer sker i ökad takt.

Jenny Sjöholms avhandling bidrar till förståelsen av kunskap, strategier och miljöer denna fragmenterade arbetskraft använder sig av för att verka som professionella utövare.

För mer information, kontakta Jenny Sjöholm, mobil: 070-218 78 99, jenny.sjoholm@kultgeog.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

– Forskningen handlar om att hjälpa robotar att koppla ihop saker de ”känner till” med de objekt de ser i verkligheten, berättar Kevin LeBlanc, som presenterar sina forskningsresultat i en doktorsavhandling i datavetenskap.

Om en robot får i uppdrag att hämta ett visst föremål krävs det att den kan känna igen föremålet utifrån en allmän beskrivning, vilket ofta inte är så lätt. Saker kan se väldigt olika ut från olika håll, och det kan till exempel vara svårt att definiera skillnaden mellan olika färger och former. Skillnader i utseende som ter sig självklara för våra ögon, är sällan lika uppenbara för en robot, och de kan vara förvånansvärt svåra att definiera.

Måste tala samma språk

– Målet är att skapa rätt förutsättningar för att roboten ska kunna lista ut om till exempel en bok, mugg eller flaska som den fått i uppgift att hitta verkligen är densamma som det föremål den tror sig känna igen med hjälp av sina sensorer.

Det är därför mycket viktigt hur man presenterar information, så att den blir så användbar som möjligt för roboten. Och om den behöver hjälp från andra robotar eller agenter i omgivningen måste de ”förstå” varandra, det vill säga, de måste tala samma språk. Ett väl fungerande utbyte av information skapar möjligheter att lösa allt mer komplicerade uppgifter.

– Därför har vi valt att använda allmänna och flexibla metoder för att återge information, i stället för att använda något som bara fungerar för en specifik applikation. På så sätt blir det lättare att återanvända både design och kod, vilket sparar i längden både tid och pengar.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Kevin LeBlanc, 0734-346577.

– Syftet med avhandlingen är att bidra till förståelse för studenternas möjlighet eller hinder att delta i högre utbildning säger Marianne Björn Milrad. I avhandlingen har Marianne Björn Milrad gjort en kartläggning av hur det ser ut på svenska högskolor när det gäller stöd till studenter med funktionsnedsättning. Representanter från högskolorna som universitetslärare och samordnare för studenter med funktionsnedsättning samt studenter med dyslexi har delat med sig av sina erfarenheter.

Resultatet visar på en något motstridig bild. Högskolorna har relativt god tillgänglighet när det gäller information på sina hemsidor. Där står till exempel att de erbjuder stöd i form av tekniska och pedagogiska resurser. Lärarna, samordnarna och några av studenterna ger delvis en annan bild av hur det faktiskt ser ut. De visar på avsaknad av stöd samt bristande tillgänglighet och möjlighet till delaktighet. Analysen visar att bristerna medför att studenter med dyslexi riskerar att misslyckas med sina studier eller i alla fall behöva längre tid än kurskamraterna. I den avslutande diskussionen påpekar författaren att det finns ett behov av att utifrån ett miljörelativt perspektiv kartlägga de situationer som studenter med dyslexi möter på högskolan för att se om miljön är tillgänglig eller ställer upp hinder, samt om det finns möjlighet till delaktighet för dessa studenter.

Marianne Björn har sedan tidigare en magisterexamen i pedagogik från Uppsala universitet och en högskoleingenjörsexamen i datateknik från Ingenjörshögskolan i Jönköping. Forskarstudierna har bedrivits vid Linnéuniversitetet i Växjö under handledning av docent Christer Jacobson.

Avhandlingen ”Studenter med läs- och skrivsvårigheter som deltagare i högre utbildning” försvaras den 26 november 2010 kl.13.00, i sal Weber, Linnéuniversitetet, Växjö. Fakultetsopponent är professor Åke Olofsson, Umeå universitet

Kontaktinformation
För mer information kontakta Marianne Björn, telefon: 0470-708093 eller e-post: marianne.bjorn@lnu.se

Avhandlingen går att beställa genom Kerstin Brodén, Linnaeus University Press, telefon: 0470-708267 eller e-post: lupress@lnu.se.

Ska undervisning enbart handla om resultatinriktad inlärning eller får den också beröra känslor? Det är en frågeställning KTH-läraren Dilian Gurov söker svar på.

– Det finns idag en föreställning om att konst och vetenskap inte har något med varandra att göra. Och att känslor inte spelar någon roll i undervisning och vetenskap. Vi tycker att det är fel. Känslor spelar stor roll, kanske inte direkt i inlärning, men för upplevelsen och att minnas, säger Dilian Gurov, universitetslektor i teoretisk datalogi på KTH.

Han menar att lärarna som anstränger sig och lägger ner extra tid på känslor och det estetiska i en lektion, de får också åhörarna att uppleva och minnas materialet bättre.

– Om du om fem år frågar studenterna om vilken föreläsning som de kommer ihåg, så kommer förmodligen en av dem vara logikföreläsningen i KTH:s reaktorhall. Och att använda sig av upplevelser och estetik kan också ge en förståelse för ämnet på en annan nivå än tidigare, säger Dilian Gurov.

 

Men det stannar inte där. Om föreläsningen är en upplevelse, kommer det också att stimulera till vidare inlärning.

– Det betyder att studenten när hon eller han kommer hem tar upp logikboken och läser vidare. Underhållningen ger upphov till ett självständigt intresse, säger Dilian Gurov.

Han fortsätter med att berätta att undervisningen i dagsläget är experimentell.

– Vi vet inte exakt hur den nya undervisningssättet fungerar ännu, och jag säger inte heller att formatet vi provat nödvändigtvis är det bästa, men det bidrar helt klart till någonting positivt, säger Dilian Gurov.

Idén med att göra en ny typ av föreläsning dök upp i filosofiska samtal mellan Dilian Gurov och Teater Giljotins direktör Rikard Borggård på Svarta havets stränder förra året (2009). Grunduppfattningen är att vårt moderna samhälle har tappat de antika grekernas idé om människan som en helhet bestående av kropp, medvetande och själ.

Samarbetet mellan KTH och Teater Giljotin i form av annorlunda föreläsningar är tänkt att fortsätta, och båda parter söker för närvarande ekonomiskt stöd.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Dilian Gurov på 08 – 790 81 98 eller dilian@csc.kth.se.

Minskningen av trötthet var särskilt framträdande hos dem som led av kroniska sjukdomar före pensioneringen, men observerades även hos friska.

– Studien visar att många äldre i arbetslivet lider av trötthet och psykisk ohälsa. Det goda är att besvären minskar kraftigt vid pensioneringen. Med tanke på att vi sannolikt kommer att tvingas arbeta längre upp i åldrarna i framtiden är det emellertid oroande att så många verkar bli så trötta av att arbeta redan vid 55 års ålder, säger docent Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet och ansvarig för studien.

Studien är gjord i ett franskt företag men paralleller kan dras till Sverige då mycket påminner om svenska förhållanden. Till exempel ett medvetet arbetsmiljöarbete och goda sociala förmåner.

– Det är svårt att tro att inte också svenskar, som arbetar längre än fransmännen, skulle bli trötta av att arbeta. Politikerna behöver nog fundera över om det inte behövs fler åtgärder än att höja pensionsåldern för att fler ska kunna arbeta produktivt efter 65 års ålder med bibehållen hälsa, säger Hugo Westerlund. Redan idag är det förstås många som arbetar längre än till 65 utan besvär, men för att fler ska kunna göra det behövs nog betydande anpassningar av arbetslivet utifrån de äldres förutsättningar.

Om studien

GAZEL är en prospektiv kohortstudie av anställda i det franska gas- och elbolaget EDF-GDF. Den aktuella studien omfattade 11 246 män och 2 858 kvinnor i GAZEL som gick i ordinarie pension mellan 1990 och 2006 och som hade besvarat minst en årlig enkät före och en efter pensioneringen (de som pensionerades av hälsoskäl togs bort från studien). Genomsnittlig pensionsålder var 54,8 år. Kronisk bronkit och astma, diabetes, hjärtsjukdomar och stroke samt mental trötthet och fysisk trötthet mättes årligen med enkäter under den 15-åriga observationsperioden (sju år före till sju år efter pensionering). Depressiva symtom mättes vid fyra tidpunkter.

Studien genomfördes av ett internationellt team lett av docent Hugo Westerlund.

Ytterligare information
Hugo Westerlund, docent, Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet
Tel: 08-5537 8926
E-post: hugo.westerlund@stressforskning.su.se

Sofia Lagergren, informationsansvarig, Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet
Tel: 08-5537 8940
E-post: sofia.lagergren@stressforskning.su.se
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.

Depression är det vanligaste psykiska funktionshindret bland äldre såväl globalt som i Norden. Forsmans senaste studie belägger att om meningsfulla sociala aktiviteter, anpassade efter de äldres individuella förmåga, behov och preferenser beaktas vid planeringen av äldreservice förebyggs depression.  

– I och med att andelen äldre i befolkningen ökar bör arbetet med detta folkhälsoproblem prioriteras, menar Anna Forsman som är doktorand vid NHV och forskare vid Institutet för hälsa och välfärd, THL.

– Däremot visade studien ingen samlad signifikant effekt beträffande interventioner med fokus på fysisk träning, träning i bemästringsstrategier, stödgrupper, minnesträning eller insatser med kombinerat innehåll, påpekar Forsman.

Den finns inte tillräcklig mycket forskning baserad på kontrollerade studier (evidensbaserad), om psykosociala insatser för att förebygga depression hos äldre.

– Mer forskning behövs och inriktas på sociala aktiviteter som är den mest effektiva interventionsformen, fortsätter Anna Forsman.

Litteraturöversikten och metaanalysen bygger på systematiska litteratursökningar i 11 elektroniska databaser fram till oktober 2009. Därmed har evidensbaserad kunskap och god praxis för hur man kan förebygga depression hos äldre och hur äldres psykiska hälsa kan främjas getts en översikt. Studien genomfördes inom ramen för det EU-finansierade projektet DataPrev.

Titel: Psychosocial Interventions for the Prevention of Depression in Older Adults:
Systematic Review and Meta-Analysis
Länk till artikeln: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20935250

Kontaktinformation
Anna Forsman
Doktorand Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, Göteborg
Forskare THL Institutet för hälsa och välfärd, Vasa, Finland
tel. +358 6 323 1734
e-post: anna.forsman@thl.fi