Uppsalaforskare har utvecklat en ny teknik för att ta fram rent DNA och RNA från många vävnadsprov på en gång. Tekniken, som presenteras idag i en artikel i tidskriften Chemical Communications, kan leda till bättre cancerdiagnostik och behandling.
Ett problem inom cancerdiagnostik och cancerforskning idag är att det saknas bra metoder för att i stor skala bearbeta prover från cancertumörer.
– För att avgöra vilka tumörer som har stor chans att hämmas av vissa läkemedel krävs genetiska analyser av varje enskild tumör. Vår metod ger rent DNA och rent RNA från samma tumörprov och är dessutom upp till hundra gånger snabbare än tidigare metoder, säger Tobias Sjöblom, docent vid institutionen för genetik och patologi och huvudansvarig för studien.
Det är möjligheten till storskalighet som gör den nya metoden unik. Metoden ska nu börja användas i Uppsala och kommer att göra det möjligt att vidareutveckla diagnostiken samtidigt som cancerforskningen får ett mycket viktigt verktyg. Den kommer bland annat att användas i universitetets strategiska cancerprojekt, U-CAN, för att ta fram biomolekyler från tumörer från cancerpatienter i Uppsala.
Artikelreferens: Chem. Commun., 2011, Advance Article, DOI: 10.1039/C0CC02248A
Läs mer på Chemical Communications [Ref 1] webb.
För mer information kontakta Tobias Sjöblom, 018-471 50 36, 070-167 90 39, tobias.sjoholm@genpat.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
Forskare vid SLU i Umeå har satt upp flera hundra pärluggleholkar i barrskogarna i Västerbottens inland. Därefter har de besökt samtliga holkar flera gånger varje vår för att räkna fågelägg och ringmärka ungar. Nu visar resultaten att antalet häckningar har minskat gradvis och med totalt mer än 75 procent sedan år 1980.
– Pärlugglan lever nästan uteslutande på sork. Därför följer antalet pärlugglor tillgången på sork, som normalt varierar med många sorkar vart tredje eller fjärde år och få sorkar däremellan, säger Birger Hörnfeldt som är professor vid SLU:s institution för vilt, fisk och miljö.
Det forskarna nu ser är att det är färre pärlugglor som häckar även vid god sorktillgång.
– I år har vi exempelvis bra med sork i markerna, men ändå har vi bara häckning i nio procent av holkarna. Det kan jämföras med början på 1980-talet då andelen bebodda holkar var cirka 45 procent, säger Birger Hörnfeldt.
En trolig förklaring är att det skett en generell nedgång i antalet sorkar på våren under de senaste trettio åren. Denna nedgång beror i sin tur förmodligen främst på varmare vintrar, men delvis även på skogsbrukets förändring av landskapet.
– Anledningen till att vi fortsätter driva det här projektet är inte bara för att vi vill följa pärlugglans förekomst i markerna. Pärlugglands beståndsutveckling visar också hur det kan gå för andra arter som är beroende av sork för sin överlevnad, säger Birger Hörnfeldt.
Kan bli rödlistad
ArtDatabanken sammanställer vart femte år den svenska rödlistan, som tar upp vilka arter som riskerar att försvinna från Sverige. De känner till att även ornitologer rapporterat att pärlugglan mer eller mindre försvunnit som häckfågel i vissa områden.
– Vid nästa rödlistningstillfälle kommer vi att ha tillgång till mer data för pärlugglan. Därför kan den då bli föremål för rödlistning om den hittills observerade minskningen fortsätter, säger Martin Tjernberg som är fågelexpert på ArtDatabanken.
Kontaktinformation
Kontakt:
Birger Hörnfeldt (birger.hornfeldt@vfm.slu.se), 090–786 82 68, mobil 070–552 53 28, institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU.
Verksamheten anknyter till program Klimat, Skog (Vilt) och Biologisk mångfald inom SLU:s miljöanalys.
Doktoranden Malinda Andersson vid sociologiska institutionen har studerat bilden av internationell adoption som den framträder i texter inom områdena utredning, socialt arbete, utbildning och familjerådgivning. Syftet med hennes avhandling är att ta reda på vilken kunskap om internationell adoption som anses relevant och vilka perspektiv på familjetillhörighet och nationstillhörighet som återskapas i texterna.
Malinda Andersson kommer i sin avhandling fram till att texterna följer en ”blodets och rötternas logik”.
– Med det menar jag att det läggs en stor vikt vid ursprung. Internationellt adopterades tillhörighet framhålls primärt vara knuten till födelseplatsen och den biologiska familjen, säger Malinda Andersson.
Hennes studie visar att internationellt adopterade tillskrivs en splittrad identitet och blir rådda att underhålla kopplingen till sitt ursprung. I förhållande till adoptivfamiljen blir ursprunget en potentiell källa till konflikt. Det tas för givet att inre och yttre olikhet mellan barn och föräldrar försvårar anknytningen. Att söka psykologiskt stöd för att som adoptivförälder handskas med detta framhålls som ett sätt att ta ansvar. Internationellt adopterades ursprung tenderar också att exotiseras och framhållas som en mångkulturell resurs, både för enskilda familjer och för hela det svenska samhället.
Även om bilden av internationell adoption är problemorienterad i texterna, så framstår adoption som verksamhet mer som ett skydd för barnet än som en risk. Här framträder en bild av Sverige som ett modernt och jämställt land med resurser att ta hand om utsatta barn.
– Men genom att beskriva adopterade och adoptivfamiljer som annorlunda upprätthåller den etablerade berättelsen både den biologiska familjenormen och den vita svenskhetsnormen, säger Malinda Andersson.
Disputationen äger rum vid Uppsala universitet fredagen 26 november 2010.
För mer information kontakta Malinda Andersson, malinda.andersson@soc.uu.se, telefon 018 471 11 96 eller 0708 921247.
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
– Det finns nu moderna tekniker som gör det möjligt att studera embryon i fossila ägg på en fantastisk detaljnivå utan att öppna dem. Det ger oss en unik möjlighet att studera fosterutvecklingen hos dessa utdöda giganter. I detta projekt är vi speciellt intresserade av utvecklingen av fågellika egenskaper, säger Martin Kundrat, forskare vid institutionen för organismbiologi vid Uppsala universitet och ledande expert på dinosaurieembryon.
Fåglarna utvecklades från rovdinosaurier för ungefär 150 miljoner år sedan: man kan säga att de är de enda nu levande dinosaurierna. Just utvecklingen från landlevande dinosaurier till flygande fåglar var ett av de mest revolutionerande stegen i ryggradsdjurens utvecklingshistoria. De senaste tio åren har många nya upptäckter gjorts, delvis med hjälp av nya tekniker som olika typer av röntgenscanning. Uppsalaforskarna hoppas nu få bättre kunskap om fåglars ursprung och deras egenskaper idag.
– Vi hoppas till och med kunna dra slutsatser om utvecklingen av dinosauriernas DNA, något som hade varit helt omöjligt för några år sedan, säger Martin Kundrat.
Projektet sker i samarbete med Museo Argentino de Ciencias Naturales och området i Patagonien är ett av världens rikaste på fossila dinosaurier. Under krita (145-65 miljoner år sedan) beboddes just den här regionen av några av de största köttätare och växtätare som världen någonsin skådat. Sydamerika var på den tiden en jättestor ö, helt separerad från andra kontinenter, vilket ledde till att djur och väster utvecklades oberoende av vad som skedde på andra landmassor.
Vad forskarna hoppas på mer än något annat är att finna fossila dinosaurieägg med bevarade embryon inuti. I så fall är planen att föra dem till ESRF-synkrotronen i Grenoble i Frankrike, där deras innehåll kan studeras i mycket stor detalj med en speciell typ av tomografi (skiktröntgen) utan att de öppnas eller skadas på något sätt. Detta kommer att möjliggöra jämförelser mellan dinosauriernas embryoutveckling och den hos t.ex. nu levande fåglar och krokodiler.
Man har även nyligen börjat hoppas på att kunna dra slutsatser om storleken på dinosauriers genom (d.v.s. den totala mängden DNA i varje cell) genom att med synkrotrontomografi närstudera och mäta de små hålrummen i benet där bencellerna låg. Det finns nämligen ett tydligt samband mellan storleken på cellerna och mängden DNA per cell hos dagens djur. Nutidens fåglar har ovanligt små genom jämfört med andra ryggradsdjur: forskarna hoppas kunna avgöra om det här draget redan fanns hos dinosaurierna.
Professor Per Ahlberg, som leder forskargruppen vid institutionen, är entusiastisk över projektet.
– Det är ett stort privilegium att få vara med och studera detta helt unika material tillsammans med den argentinska forskargruppen. Vi är väldigt glada att vi fick inbjudan, säger han.
För mer information kontakta: Martin Kundrat, martin.kundrat@ebc.uu.se (befinner sig utomlands) eller forskningsledare professor Per Ahlberg, tel: 018-471 26 41, per.ahlberg@ebc.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
DNA som hittas på en brottsplats är ofta nedbrutet och förekommer i mycket små mängder. Dessutom finns alltid en risk att bevisen blandats med andra individers DNA vilket försvårar analyser av biologiska bevis och nya effektiva metoder är därför önskvärt.
Doktoranden Hanna Edlund vid institutionen för genetik och patologi presenterar i sin avhandling studier i vilka nya metoder utvärderats för känsligare och effektivare DNA analyser i brottsutredningar.
I en av studierna har delar av Y kromosomen (som bara män har) analyserats på ett nytt sätt. Y- kromosomanalys är speciellt användbart vid våldtäktsfall där det ofta förekommer blandat DNA mellan förövaren och offret. Den nya tekniken som använts kan ge information om manligt bidrag och ett lite högre bevisvärde än äldre analyser.
Vid analyser av bevis som innehåller mycket små mängder och nedbrutet DNA kan en specialanalys som baseras på DNA som finns i cellernas mitokondrier användas. (Mitokondrierna fungerar som cellens energi kraftverk.) Mitokondrie-DNA förekommer i många fler kopior än det DNA som finns i cellkärnan. Därför är mitokondrie-DNA speciellt användbart på material som t.ex. tappade hårstrån och ben, vilka ofta innehåller för lite DNA för att kunna analyseras med rutinmetoderna. Den här metoden lämpar sig också vid släktskapsanalyser eftersom det nedärvs på mammans sida.
En metod som fungerar på ett gammalt nedbrutet material är god indikation på att den även fungerar för analyser av bevismaterial i brottsutredningar. Ett exempel på en sådan studie är en DNA identifiering av Heliga Birgitta och hennes dotter Katarina som nu utförts. Ytterligare en studie visar på en metod för att utvinna så mycket DNA som möjligt ur ett prov samtidigt som man får bort DNA från andra individer (kontaminerande DNA). Här har tester utförts för utvinning av DNA på ett gammalt nedbrutet kranium och ett armbågsben.
Avhandlingen läggs fram fredagen 26 november 2010.
För mer information kontakta Hanna (Styrman) Edlund, e-post: hanna.edlund@genpat.uu.se telefon: 018-471 48 01 eller 070-441 66 58
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
– Det är i språket vi kan nyansera hur vi talar om och därmed vad vi tänker om mobbning, säger Helena Blomberg.
– Det finns många likheter mellan hur man berättar om mobbning, våldsbrott och sjukdom. En likhet är hur man behandlar skuldfrågan. Många frågar sig ”varför jag?”. Samtidigt känner de flesta ett starkt motstånd till att bli uppfattade som svaga, passiva offer.
I sina berättelser visar de hur de varit handlingskraftiga och aktiva och försökt hitta en lösning på problemen på arbetsplatsen. Men till slut hamnar de i en låst situation. De har gjort vad de har kunnat men trots det sker ingen förändring.
– Det är viktigt att tänka på hur vi bemöter någon som blivit mobbad. Att inte se dem som svaga och maktlösa offer, utan som personer med erfarenhet av mobbning eftersom många vittnar om att de blivit starkare och har lärt sig något, säger Helena Blomberg.
Men det är frågan om skuld som ändå gör att den mobbade träder in i offerskapet. Små som stora saker vi blir utsatta för skapar ett grubbleri och en självrannsakan hos oss själva. Det tycks finnas en djupt rotad vana att söka orsak och skuld hos sig själv.
– Vi kan väl alla känna igen oss i tankar i stil med ”om jag hade haft varmare kläder på mig så hade jag inte blivit sjuk” och så vidare. Det är relativt vanligt att grubbla över sin egen skuld i olika sammanhang.
Trots självrannsakan och en motvilja att bli betraktad som ett offer har den mobbade ett behov av att förmedla sin utsatthet och skapa trovärdighet för sitt perspektiv för att nå upprättelse för vad man har varit med om.
– Man dramatiserar sin berättelse och bygger upp en spänning med karaktärer, tid, plats och intrig. Det blir en kamp mellan de goda och de onda. På det sättet återger man sina svåra upplevelser och erfarenheter av att ha varit mobbade och samtidigt framställer man sig själv som ett övertygande offer – det som man annars motsätter sig. En paradox, säger Helena Blomberg.
– Det är vårt språk, vilka ord och vilka andra typer av berättelser vi har att tillgå, som sätter villkoren för hur vi kan tala om det traumatiska vi har varit med om. Utsatta använder i sina berättelser om sina upplevelser av mobbning kunskap som finns inom forskning, media och andra mobbades berättelser, säger Helena Blomberg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Helena Blomberg 070-816 21 19, helena.blomberg@oru.se
– Våra resultat visar alltså att detta är ett effektivt styrinstrument för miljön, men också att effekten kan förbättras. Det viktigaste är att se till att lagen verkligen efterlevs, säger Haoran He, som studerade effekten av den kinesiska regleringen som en del av sin doktorsavhandling i miljö- och beteendeekonomi.
Avhandlingen nämner många andra länder som gjort liknande regleringar för att minska användningen av plastpåsar, exempelvis Irland och Sydafrika. Haoran He poängterar att han vetenskapligt bara har studerat effekterna i Kina.
– Men en rent allmän reflektion kring resultaten av de studier som forskare gjort i andra länder är att om ett land långsiktigt vill minska användningen av plastpåsar så verkar det viktigt att satsa på fortlöpande informationskampanjer till allmänheten kring vilka miljöproblem plastpåseskräpet orsakar, exempelvis i världshaven, säger Haoran He.
Enligt den kinesiska förordningen är det affärsinnehavarna själva som får sätta priset på plastpåsar och behålla förtjänsten. Priset får inte vara lägre anskaffningsvärdet, motsvarande 10-60 svenska ören per påse, beroende på storlek och kvalitet. Till följd av stenhård konkurrens om kunder följer långt ifrån alla affärer den nya lagen. Fyra månader efter den trädde i kraft var hela 60 procent av plastpåsarna fortfarande gratis.
– Ett alternativ, som vi dock inte har studerat i vår forskning, skulle kunna vara att regeringen tar över rätten att sätta priset på plastpåsarna, omvandlar avgiften till en skatt och använder intäkterna för att bekosta andra miljöåtgärder, säger Haoran He.
Han baserar sin studie på konsumentenkäter gjorda såväl före som efter regleringen. Totalt har tretusen kineser i Peking och Guiyang svarat på frågor om sin konsumtion, användning och återanvändning av plastpåsar.
Före förordningen använde kineserna, som brukar handlar färska matvaror varje dag, i genomsnitt 21 nya plastpåsar i veckan. De återanvände dem sällan. Efter regleringen minskade konsumtionen av nya plastpåsar med 49 procent och nästan hälften återanvändes.
Att kunna jämföra vad konsumenter säger sig vara villiga att betala i en tänkt situation med hur de sedan agerar i en verklig situation, är en smått unik möjlighet för en ekonom. Haoran He tog tillfället i akt för att också studera metoden: Hur pålitligt är det att med hjälp av enkäter och intervjuer försöka förutsäga hur konsumenter kommer att reagera på nya miljölagar? Resultaten visar att sådana uppskattningar verkligen kan förutsäga effekterna av en ny politik någorlunda korrekt, åtminstone vad gäller vardagliga konsumentvaror.
Ett land som lyckats ovanligt väl med att minska sin förbrukning av plastpåsar är Irland, som införde beskattning 2002 och samtidigt satsade mycket på ihållande informationskampanjer. När konsumenterna fick betala 1,50 svenska kronor per påse minskade användningen med hela 90 procent. I takt med att de vande sig vid priset steg användningen igen, men då (efter fem år) höjde regeringen priset till 2,20 kronor och användningen föll till samma nivå som när beskattningen infördes. Irländare använder omkring 20 plastpåsar per år, jämfört med 330 per år när de var gratis.
Avhandlingen har genomförts med stöd av Sidas miljöekonomiska kapacitetsuppbyggnadsprogram.
Tid och plats för disputationen: Månd 22 nov kl 10, sal C 33, GU, Handelshögskolan, Vasag 1
Avhandlingens titel: ”Environmental and Behavioral Economics – Applications to China”. Ladda ner abstract (pdf
Avhandlingens författare: Haoran He
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta avhandlingens författare: Haoran He 031 786 47 28, haoran.he@economics.gu.se
Handledare: Fredrik Carlsson, 031 786 41 74, fredrik.carlsson@economics.gu.se
och Peter Martinsson 031 786 52 55, peter.martinsson@economics.gu.se
—————————–
Karin Backteman
Communications Officer
Environmental Economics Unit (EEU)
and Environment for Development initiative (EfD)
Dep of Economics, University of Gothenburg
Box 640, 405 30 Gothenburg, Sweden
Phone: +46 31 786 25 95
Email: karin.backteman at economics.gu.se
www.handels.gu.se/econ/eeu
www.efdinitiative.org
Subscribe to EfD Newsletter: www.efdinitiative.org/subscription
Problemet finns i hög grad i alla tre länderna. Många av dödsfallen är åtgärdbara, menar forskarna.
Skillnaderna i förhållande till personer utan psykiska störningar förklaras främst av att dödlighet i sjukdomar är två till tre gånger större än förväntat.
Personer med psykiska störningar har också en kraftigt förhöjd risk att dö genom
självmord, våld eller olyckor, rapporterar NHV:s forskargrupp professor Mika Gissler, professor Merete Nordentoft, doktor Thomas Munk Laursen, professor Kristian Wahlbeck och doktor Jeanette Westman.
Det finns flera orsaker till överdödligheten. Kroppslig sjukdom hamnar ofta i skuggan av de psykiska symptomen och förbises därför av vården.
– Stämpling och diskriminering kan både hindra personer med psykiska funktionshinder och störningar från att söka hjälp och vara en orsak till ojämlik behandling i hälso- och sjukvården, säger Kristian Wahlbeck från Institutet för hälsa och välfärd i Finland.
Fattigdom, utanförskap och isolering försämrar tillgången till vård. Samtidigt är vårdbehoven stora i denna utsatta grupp, där livsstilssjukdomar som beror på rökning, brist på motion och andra riskfaktorer är vanligare än i allmänhet.
Forskarna ser lösningar i en riktad hälsofrämjande verksamhet. Personer som har psykiska funktionshinder, eller störningar, bör också få förbättrad tillgång till vård. Satsningar på att förebygga självmord och våld måste intensifieras.
NHV ansvarar för en handlingsplan för psykisk hälsa på uppdrag av Nordiska ministerrådet. Projektet kring förväntad livslängd för personer med psykiska funktionshinder och störningar har förverkligats av NHV inom ramen för handlingsplanen.
Utvecklingen av mentalvården kommer att vara en av hälsoprioriteterna under Finlands ordförandeperiod i Nordiska ministerrådet år 2011.
Kontaktinformation
mika.gissler@nhv.se
Kristian Wahlbeck: KWH@euro.who.int
– Det här är den hittills största genetiska studien inom de inflammatoriska tarmsjukdomarna, dit Crohns sjukdom räknas. De nya resultaten gör att vi idag förklara 23 procent av den ärftliga benägenheten vid Crohns sjukdom, säger docent Mauro D’Amato vid institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet, som lett den svenska delen av studien.
Fynden presenteras i den vetenskapliga tidskriften Nature Genetics och bygger på en genetisk kartläggning av över 22 000 patienter med Crohns sjukdom och drygt 29 000 kontrollpersoner från Europa, Nordamerika, Nya Zeeland och Australien. Drygt 25 000 personer i Sverige beräknas ha Crohns sjukdom och drygt 500 personer insjuknar varje år. Crohns sjukdom är en kronisk inflammatorisk sjukdom som drabbar magtarmkanalen. Sjukdomen går i skov och de vanligaste symtomen är diarré och magsmärtor, men även feber, blod i avföringen, viktnedgång, trötthet, ledbesvär och hudförändringar kan ingå i sjukdomsbilden. Crohns sjukdom behandlas med läkemedel och/eller operation.
Tidigare tvillingstudier har visat att Crohns sjukdom orsakas av ett samspel mellan genetiska faktorer och den omgivande miljön. Risken för att drabbas av Crohns sjukdom är förhöjd om sjukdomen förekommer hos föräldrar eller syskon. I och med den nu publicerade studien har forskarna identifierat totalt 71 genvarianter vid Crohns sjukdom. I linje med tidigare studier är flertalet identifierade gener involverade i samspelet mellan bakteriefloran i tarmen och det lokala immunförsvaret i slemhinnan, liksom aktiveringen av det så kallade adaptiva immunförsvaret.
– Nu hoppas vi kunna identifiera de nyupptäckta genernas biologiska roll, som vi inte känner till eller endast har en begränsad kunskap om, säger Mauro D’Amato.
Studien är ett av flera pågående projekt inom International IBD Genetic Consortium (IIBDGC) och har koordinerats av korresponderande författare Dr Miles Park vid universitetet i Cambridge, Storbritannien. Forskarna hoppas att storskaliga studier i framtiden ska kunna ge svar på varför inflammatoriska tarmsjukdomar uppstår. Det underlättar diagnos och ger möjlighet till optimal behandling av sjukdomarna.
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Publikation: “Genome-wide meta-analysis increases to 71 the number of confirmed Crohn’s disease susceptibility loci”, Franke A, McGovern DPB, Barret JC, Wang K med flera, Nature Genetics, online 21 November 2010.
Kontaktinformation
För frågor, kontakta:
Docent Mauro D’Amato
Institutionen för biovetenskaper och näringslära
Arbete: 08-608 91 43
Mobil: 070-435 55 14
E-post: mauro.damato@ki.se
Docent Leif Törkvist
Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik
Mobil: 073-699 75 16
E-post: leif.torkvist@ki.se
BILD: Mauro D’Amato, foto av Björn Grevsten
– Ingen vet exakt vad biodiversitet är och därför testar olika forskare olika mått, och kan dra helt olika slutsatser beroende på vilket mått av biodiversitet de använt. Om man testar hypoteser om förändring i antal arter med ett mått på hur jämnt arterna är fördelade, istället för hur många de är, blir det fel. Det är lite som när Kurt Olsson frågade Patrik Sjöberg hur brett han har hoppat, att räkna antalet äpplen i päronträd eller makrillar i änglaklacken, säger Robin Svensson på Institutionen för marin ekologi vid Göteborgs universitet.
Ekologiska störningar kan se väldigt olika ut och ha helt olika effekter på den biologiska mångfalden. Exempel på vanliga störningar i naturen är skogsbränder, stormar, översvämningar, vågor, trålning, föroreningar, uttorkning samt istäcken och drivved som skrapar bort arter på hårda bottnar. Även biologiska störningar kan räknas in i begreppet, det vill säga djur som äter andra djur och växter eller trampar ihjäl levande varelser i sin väg.
Enligt den mest konkreta och lätthanterliga definitionen ska en störning döda eller avlägsna organismer i ett samhälle (område med samexisterande arter), och därigenom underlätta för nya arter att etablera sig. Den till synes harmlösa bisatsen om etableringsmöjligheter får oanat stor betydelse när man testar ekologiska förklaringsmodeller om störning och biodiversitet.
Effekterna av störning hänger på vilken slags störning som sker, hur man väljer att mäta den, samt vilka arter som finns i samhället där störningen inträffar. Vill man testa hypoteser om biodiversitet och störning, så spelar det även roll hur stark konkurrensen mellan arter och nyetableringen av arter är samt vilket mått på biologisk mångfald som används i studien.
– Vet man inte hur störningar fungerar och på vilket sätt det kommer påverka samhället de introduceras till, kan de lätt få motsatt effekt. Hur man beräknar effekten får naturligtvis stor påverkan när man förvaltar naturreservat med hjälp av ekologiska störningar.
Det mest kända exemplet på den här typen av förvaltning återfinns i Yellowstone, som är världens äldsta nationalpark. I Sverige används metoden på Alvaret på Öland, där landskapet hålls öppet av betning (som är en form av biologisk störning), liksom på Kosteröarna i Kosterhavets nationalpark.
Avhandlingen Ecological Disturbances, The Good, The Bad, and the Ugly försvaras vid en disputation den 19 november, kl 15.00. Handledare: professor Henrik Pavia.
Länk till avhandling: hdl.handle.net/2077/23772
Kontaktinformation
KONTAKT:
Robin Svensson, Institutionen för marin ekologi
0526- 686 84
031- 14 77 22
robin.svensson@marecol.gu.se
Friska celler bygger en nästintill perfekt kopia av arvsmassans DNA. Först väljer det enzym som bygger arvsmassa ut korrekt byggsten. Sedan korrekturläser enzymet den byggsten som lagts till DNA-kedjan. I sista steget finns ett oberoende reparationssystem som korrekturläser DNA:t en sista gång. Detta reparationssystem kallas ”mismatch repair” och skyddar oss från att bland annat drabbas av tjocktarmscancer.
Det är fortfarande oklart när och var reparationssystemet arbetar. I samarbete med amerikanska forskare har nu en forskargrupp vid Umeå universitet visat att reparationsystemet är verksamt nära replikationsmaskineriet som bygger upp en ny kopia av arvsmassan. Av olika orsaker måste dock replikationen starta om ibland, varvid det lämnas luckor i DNA-kedjan som fylls i vid ett senare tillfälle. Forskarna har upptäckt att när dessa luckor fylls i korrigerar inte reparationssystemet de fel som uppstår.
De lanserar nu teorin att det finns två olika zoner när arvsmassan kopieras. Mismatch repair-systemet är aktivt i den zon som ligger nära de replikativa DNA-polymerasen under syntesfasen (S-fasen) i cellcykeln. Den andra zonen innehåller de luckor som fylls i av DNA-polymeras Zeta under G2-fasen (den fas i cellcykeln då cellen förbereder sig för att delas) och det DNA som byggs upp här korrekturläses inte av mismatch repair-systemet.
Upptäckten har gjorts i ett modellsystem, bakjäst, och ger ökad förståelse för hur mutationer uppstår vid DNA-replikationen. Dessa mekanismer är väl konserverade och upptäckten kan ge ytterligare en förklaring till varför vissa typer av tjocktarmscancer uppstår.
För mer information, kontakta gärna professor Erik Johansson, Inst. för medicinsk kemi och biofysik, på
tel. 090-786 66 38
mobil 073-62 05 06
e-post erik.johansson@medchem.umu.se
Referens:
Anna Aksenova, Kirill Volkov, Jaroslaw Maceluch, Zachary F. Pursell , Igor B. Rogozin, Thomas A. Kunkel, Youri I. Pavlov, Erik Johansson: Mismatch repair-independent increase in spontaneous mutagenesis in yeast lacking non-essential subunits of DNA polymerase. PLoS Genetics.
Aksenova, Volkov, Maceluch och Erik Johansson är knutna till Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet. Övriga författare finns vid tre olika forskningsinstitutioner i USA.
Artikeln finns på:
http://www.plosgenetics.org
Bertil Born
Tel: 090-786 60 58
Forskare är i regel överrens om drottning Arsinoë II:s betydelse från den dag då hon gudomligförklarades. Hon jämställdes med de anrika egyptiska gudinnorna Isis och Hathor, och Arsinoë högaktades och hedrades fortfarande 200 år efter sin död när hennes mer välkända ättling Kleopatra bar samma drottningkrona. Men orsakerna bakom Arsinoës enorma genomslagskraft har tolkats på många olika sätt.
Maria Nilsson har studerat Arsinoës historiska betydelse genom att tolka hennes personliga krona och dess antika symboler. Kronan, som aldrig återfunnits men finns avbildad på statyer och egyptiska reliefer, skapades med hjälp av det mäktiga egyptiska prästerskapet för att symbolisera drottningens egenskaper. Avhandling ifrågasätter den traditionella kungalistan som utesluter kvinnliga regenter, och går emot vissa forskares försök att minimera Arsinoës betydelse medan hon levde.
– Min slutsats är istället att Arsinoë var en kvinnlig farao och översteprästinna som var jämställd och samregerade med sin bror och make, och att hon var gudomligförklarad redan under sin livstid. Det var denna kombination av religion och politik som låg som grund till hennes långlivade inflytande, säger Maria Nilsson.
Men det var inte bara den kända drottningen Kleopatra som ville återanvända drottning Arsinoës betydelsefulla och symboliska krona. Manliga ättlingar, alla med namnet Ptolemaios, använde Arsinoës krona som mall när de skapade en ny krona som de gav till gudinnan Hathor för att hedra det inhemska prästerskapet och på så sätt få deras stöd när Egypten härjades av inbördeskrig.
Avhandlingen är tydligt strukturerad kring kronan, och inkluderar den övergripande detaljframställningen i relieferna. Maria Nilsson ger en helhetsbild av drottningen, hur hon var klädd, vilka gudar hon avbildas med, vilka titlar hon beskrevs med, och så vidare.
Källmaterialet kommer från Egypten och kan användas som en grund för att förstå landets politiska och religionshistoriska utveckling. Samtidigt öppnar Maria Nilsson upp för framtida studier, av egyptiska kronor som makt- och statussymboler, och av konstens utveckling i ett mer generellt sammanhang.
– Skapandet av drottning Arsinoës krona var bara början, säger hon.
Kontaktinformation
För mer information:
Maria Nilsson, telefon: 0733-38 25 52, e-post: maria.nilsson@class.gu.se
Avhandlingens titel: The crown of Arsinoë II. The creation and development of an imagery of authority
Tid och plats för disputation: lördagen den 20 november 2010 kl. 13.00, Stora hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Fakultetsopponent: Fil. dr Allan Klynne, Stockholm
Avhandlingen finns även digitalt publicerad på: http://hdl.handle.net/2077/23417
Vilka gener är aktiva under humana stamcellers mognadsprocess till funktionella celler som finns i hjärtmuskelvävnad? Den frågan har Jane Synnergren vid Högskolan i Skövdes Forskningscentrum för Systembiologi studerat under arbetet med sin doktorsavhandling.
Mer specifikt har Jane Synnergren intresserat sig för hur molekylerna mRNA och mikroRNA samverkar och reglerar mängden protein som bildas i cellen. Nivån av olika proteiner är central för både växt- och djurcellers utveckling.
Finjusterare
Materialet i Jane Synnergrens undersökning har varit mRNA och mikroRNA från mänskliga embryonala stamceller som mognar och specialiseras till funktionella hjärtmuskelceller. Helt omogna stamceller har jämförts med celler som utvecklats till hjärtmuskelceller och material från riktig hjärtmuskelvävnad.
– När jag jämförde de omogna stamcellerna med våra övriga prov kunde jag se att mikroRNA-uttrycket förändrar sig under stamcellens utveckling mot en hjärtmuskelcell. Det pekar mot att mikroRNA molekylen har en viktig roll som finjusterare av mängden mRNA under hjärtmuskelutvecklingen.
Idag vet forskarna hur mikroRNA- och mRNA-molekylerna binder till varandra. Det saknas dock mycket kunskap om vilka gener de olika mikroRNA-molekylerna binder till.
– När vi kartlagt detta kan vi använda dem som ett verktyg för att påverka mängden protein som bildas i cellen och därmed styra utmognaden av stamcellen till specialiserade celler, förklarar Jane Synnergren.
Mikromatris
Den teknik Jane Synnergren använder sig av i sitt arbete kallas mikromatris. Väldigt förenklat är mikromatrisen en plastplatta där det finns ett mikroskopiskt område med korta DNA-strängar där varje sträng motsvarar en gen. Metoden gör det möjligt att mäta uttrycket av varje enskild gen i det mänskliga genomet.
I Jane Synnergrens fall görs det praktiska labbjobbet med att odla stamcellerna hos ett företag i Göteborg. Företaget har tillgång till forskningsgodkända linjer av mänskliga embryonala stamceller. Genuttrycksmätningarna utförs i Lund och data från dessa mätningar analyseras därefter av Jane Synnergren i Skövde.
Läkemedelsutveckling
Det är bara tolv år sedan forskare lyckades isolera och odla mänskliga embryonala stamceller. Efter detta har intresset för hur stamcellerna utvecklas ökat kraftigt. Stamceller har nämligen stor potential och skulle kunna användas inom exempelvis läkemedelsindustrin och för transplantationsmedicin. Fortfarande är det dock en bit kvar innan patienter kan behandlas med celler från embryonala stamceller.
– Det är inom grundforskning och läkemedelsutveckling som stamcellsforskningen kommer att komma till praktiskt nytta först. Bland annat kan stamceller användas för att testa om ett läkemedel kan brytas ned av kroppen, säger Jane Synnergren.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta: Jane Synnergren 0500-44 83 11
Sojabönor och andra importerade proteinfoder förväntas i viss utsträckning kunna ersättas med lokalproducerat foder, t.ex. hampfrökaka. Hampa (Cannabis sativa L.) kan odlas för fiber- och fröproduktion även i nordligt klimat. För att utvinna hampolja kallpressas fröna och den proteinrika pressresten hampfrökaka blir kvar.
I sitt doktorsarbete vid SLU:s institution för norrländsk jordbruksvetenskap i Umeå, har Linda Karlsson undersökt möjligheterna att använda sådan hampfrökaka som proteinfoder till idisslare, både mjölkkor och får.
Med en typ av laboratoriestudier visade hon att endast lite hampprotein bröts ned i våmmen (den första av idisslarens fyra magar). Detta är ofta önskvärt för att öka mängden protein som senare tas upp i tunntarmen hos högproducerande mjölkkor. Med en annan analysmetod, där fodret inkuberades i påsar i våmmen på kor, fick hon emellertid ett annat resultat: en större mängd protein bröts ned i våmmen, och det kvarvarande proteinet kunde inte utnyttjas så bra i tunntarmen. Teknikerna behöver med andra ord utvecklas för att man säkrare ska kunna bestämma proteinvärdet hos foder till idisslare.
Om man byter ut en andel spannmål mot hampfrökaka i foderstaten till mjölkkor ger det mer råprotein, fett och fibrer i fodret. Å andra sidan får man en mindre andel stärkelse och en sänkning av foderstatens beräknade energiinnehåll. Hampfrökakans dåliga energivärde beror till stor del på att den innehåller en stor mängd icke nedbrytbara fibrer som djuren inte kan utnyttja.
När man ökade inblandningen av hampfrökaka resulterade det i en först stigande, sedan avtagande effekt på avkastningen, mätt som mängd mjölk, mjölkprotein och mjölkfett. Högst produktion registrerades för de kor som fick 143 g hampfrökaka per kg torrsubstans i fodret. Ju mer hampfrökaka som ingick, desto mindre blev koncentrationen av mjölkprotein respektive mjölkfett, och desto mindre effektiva blev korna att omvandla foderprotein till mjölkprotein.
Lamm som utfodrades med hampfrökaka (218 g per kg torrsubstans) i en kornbaserad foderstat växte inte bättre än de lamm som fick en kontrollfoderstat utan proteinfoder. Deras foderomvandlingsförmåga blev inte heller bättre.
– Hampfrökakans fodervärde är alltså begränsande för dess användning som proteinfoder till idisslare, säger Linda Karlsson. Framför allt behövs lösningar på problemet med den stora andelen icke nedbrytbara fibrer för att undvika ett lågt energiinnehåll.
————————————-
Agronom Linda Karlsson, institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Hempseed Cake as a Protein Feed for Ruminants”. Disputationen avser agronomie doktorsexamen.
Tid: fredagen den 26 november 2010 klockan 10.00
Plats: Aulan (P.O. Bäckströms sal), SLU, Umeå
Opponent: Dr. Glen A Broderick, U.S. Dairy Forage Research Center, Madison, USA
Mer information
Linda Karlsson, 090-786 87 50, 070-531 60 54, Linda.Karlsson@njv.slu.se
Födelseort: Luleå
Hemort: Umeå
Avhandlingen, http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002394/
Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap: www.slu.se/njv [Ref 1]
Forskningen om kvinnor i det förgångna har ofta fokuserat på kvinnors ställning i relation till män ur olika perspektiv. Kvinnors inbördes relationer och dess betydelse för samhället i stort har sällan studerats varför avhandlingen ”Kvinnovärldar och barnamord” fyller ett viktigt tomrum.
Helena Hagelins forskning tar sin utgångspunkt i barnamordsbrottet och kvinnornas roller i samband med det. Genom att studera 197 rättsprotokoll på Göteborgs landsarkiv och Göta hovrättsarkiv från åren 1700–1840 kan hon visa att kvinnorna var långtifrån maktlösa och att nyckeln till kvinnors inflytande i samhället finns att hitta i kvinnosammanslutningarna som i avhandlingen kallas kvinnovärldar.
– Kvinnornas inomkönsliga relationer, kvinnovärldarna, var viktiga sammanslutningar där kvinnor hade möjlighet till såväl makt som ansvar. Undersökningen rör sig framförallt kring kvinnogruppens ansvarstagande i samband att avslöja en utomäktenskaplig graviditet och barnamord, säger Helena Hagelin.
En av avhandlingens slutsatser är att kvinnor kunde ha makt och att kvinnogemenskaperna var viktiga i lokalsamhället. Att berätta sanningen var ett sätt att upprätthålla kvinnornas position i samhället.
Den tilltro som sattes till kvinnor märks inte minst i det faktum att kvinnorna i mycket stor utsträckning kallades att vittna i tingsrätten och att stor tilltro sattes till deras vittnesmål. Kvinnorna utgjorde mer än hälften av alla vittnen och om man ser till innehållsrika och användbara vittnesmål utgör kvinnorna en ännu större majoritet.
– Jag hoppas att avhandlingen ska fördjupa bilden av kvinnors villkor i det förgångna. Bilden av maktlöshet kan problematiseras med hjälp av mina resultat. Jag menar på intet sätt att kvinnorna hade samma makt som männen men jag ser i min forskning att kvinnorna hade vissa möjligheter att forma sina liv och också det samhälle där de levde, säger Helena Hagelin.
Kontaktinformation
För mer information:
Helana Hagelin, e-post: helenahagelin@passagen.se
Avhandlingens titel: Kvinnovärldar och barnamord. Makt, ansvar och gemenskap i rättsprotokoll ca 1700-1840
Tid och plats för disputation: fredagen den 19 november 2010 kl. 13.00, Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Fakultetsopponent: Docent Gudrun Andersson, Uppsala
Avhandlingen kan beställa från författaren eller: info@maraforlag.se
Den finns även digitalt publicerad på: http://hdl.handle.net/2077/23414
Perkutan endoskopisk gastrostomi (PEG) innebär att man opererar in en silikonslang för sondmatning direkt via bukväggen till magsäcken. Metoden används främst för att patienter som under en längre tid inte kan svälja och äta på vanligt sätt ska kunna få näring, exempelvis vid cancersjukdomar i svalg eller matstrupe och stroke. I Sverige görs flera tusen PEG-operationer om året. Ett problem med ingreppet är att risken för infektion och andra komplikationer är stor, något som i värsta fall kan leda till att patienten avlider.
Albumin är det vanligast förekommande proteinet i blodet och är framförallt viktigt för att hålla kvar blodvätskan i blodkärlen. Det är dessutom förknippat med undernäring och inflammation. CRP är en del av immunförsvaret och CRP-värdet ökar kraftigt i koncentration vid bakterieinfektioner och andra inflammatoriska tillstånd. Forskarna bakom den nu publicerade studien menar att deras resultat talar för att vårdgivare bör överväga att avvakta med att lägga in PEG vid låga albuminvärden kombinerat med högt CRP.
Studien omfattar 484 patienter vid Karolinska Universitetssjukhuset, Solna under åren 2005 till 2009. Den visar att av de 167 patienter som hade kombinationen lågt albumin och högt CRP avled drygt 20 procent (34 patienter) inom 30 dagar. Dödligheten för de patienter som helt saknade dessa riskindikatorer var knappt 3 procent. Det motsvarar en riskökning på drygt sju gånger, efter att hänsyn tagits till möjliga störfaktorer som ålder, kön och bakomliggande sjukdomar som diabetes, cardiovaskulära sjukdomar inklusive stroke och neurologiska sjukdomar. Total avled 58 av patienterna som deltog i studien.
– Det kan vara värt att försöka åtgärda högt CRP och under tiden ge patienten näring med alternativa metoder, och sedan eventuellt återkomma för PEG-inläggning om infektionen har lagt sig och patienten mår bättre. Dessutom bör behandlande läkare informera patient, anhöriga och remitterande läkare om riskerna vid PEG-inläggning, speciellt när dessa markörer för tidig död föreligger, säger John Blomberg, kirurg och en av forskarna bakom studien.
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Mer information finns på ki.se.
Publikation: “Albumin and C-reactive protein levels predict short-term mortality after percutaneous endoscopic gastrostomy (PEG) in a prospective cohort study”, Blomberg J, Lagergren P, Martin L, Mattsson F och Lagergren J, Gastrointestinal Endoscopy, early publication online 12 November 2010, doi:10.1016/j.gie.2010.09.012.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
John Blomberg, doktorand, överläkare
Institutionen för molekylär medicin och kirurgi
Mobil: 070-398 30 60
E-post: john.blomberg@karolinska.se
Jesper Lagergren, professor
Institutionen för molekylär medicin och kirurgi
Mobil: 070-227 40 88
E-post: jesper.lagergren@ki.se
BILD: John Blomberg, foto av Ulrika Eriksson
