Uppsala universitet kommer de närmaste åren att driva neutronreflektometern Super-ADAM, vid kärnreaktorn ILL i Grenoble. Det är viktigt för den framtida kompetensförsörjningen inom neutronspridning, speciellt inför uppbyggnaden av spallationskällan ESS i Lund.
Den 25 oktober invigdes den nya neutronreflektometern Super-ADAM vid Institut Laue-Langevin i Grenoble, Frankrike. Uppsala universitet har undertecknat ett avtal med Vetenskapsrådet om att driva Super-ADAM.
Reflektometern är ett viktigt instrument för att undersöka materialegenskaper och kan grovt förenklat beskrivas som ett förstoringsglas för de lätta elementen. Till exempel så har metoden mycket hög känslighet för väte, som är nästan osynligt för röntgenstrålar. Tekniken kan därför med fördel användas för att studera biologiska material såväl som väte i material. Neutronreflektivitet är också mycket viktig teknik för att bestämma styrkan och riktningen av magnetiseringen i extremt små strukturer. Super-ADAM kommer därför att ge Svenska forskare unik tillgång till mycket användbar teknik som kan användas inom vitt skilda områden.
Beslutet att driva Super-ADAM innebär att svenska forskare får tillgång till en tredjedel av den tid som finns att disponera vid neutronreflektometern.
– Det är viktigt att öka kompetensen bland svenska forskare inom neutronspridning inför uppbyggandet av ESS i Lund. Det här initiativet ger unika möjligheter till det, säger Björgvin Hjörvarsson, professor i materialfysik och huvudsökande av de aktuella infrastukturmedlen för att driva super-ADAM. Medsökande är även Lunds Universitet och Linköpings Universitet.
ESS (European Spallation Source (ESS) )är ett planerat flervetenskapligt forskningscentrum baserat på världens mest kraftfulla spallationskälla. Bygget av ESS i Lund beräknas kunna starta runt 2011/12 och vara klart omkring år 2018/19.
För mer information kontakta Björgvin Hjörvarsson, institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet, telefon 018-471 3837, e-post bjorgvin.hjorvarsson@fysik.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
Vad är ”högre” i den högre utbildningen? Hur kan kvaliteten förstärkas utan att det kostar mer pengar? Dessa pedagogiska frågor engagerar universitetsvärlden mer än någonsin. I en ny bok presenterar forskaren Christopher Lagerqvist flera lösningar på många av dagens problem. Boken har skrivits inom ramen för ”The Oxford–Uppsala Programme”, ett forsknings- och utbildningssamarbete mellan Uppsala och Oxford.
Den internationella konkurrensen på utbildningsområdet ökar. Samtidigt finns en oro för att kvaliteten blir allt sämre vid våra svenska universitet och högskolor. I Uppsala bedrivs en intensiv pedagogisk utveckling för att möta konkurrensen och förbereda studenterna på bästa sätt inför arbetslivet. Frågorna är många: Vad är ”högre” i den högre utbildningen? Vad krävs av läraren och studenten för att undervisningen ska bli så bra som möjligt? Hur aktiveras studenterna utanför schemabunden tid? Hur kan kvaliteten förstärkas ytterligare, utan att det kostar mer pengar?
Oxfordgruppen vid Uppsala universitet har sedan 2008 bedrivit ett omfattande forsknings- och utbildningssamarbete med det anrika University of Oxford. Sammantaget har tre fakulteter och ett tiotal institutioner berörts i Uppsala. Nu slutredovisas det pedagogiska arbetet i boken: Vad är ”högre” i den högre utbildningen? Författaren är fil.dr Christopher Lagerqvist, programchef och pedagogiskt ansvarig för Uppsala universitets Oxfordsamarbete, The Oxford–Uppsala Programme.
Genom en kvalitativ analys av utbildningarna vid University of Oxford och Uppsala universitet presenteras en allmändidaktisk modell för analytiskt tänkande i alla ämnen. Vidare beskrivs hur historieämnet i Sverige kan förstärkas ytterligare, utan att det kostar mer pengar. På ett mer allmänt plan presenteras en lösning för hur svensk högre utbildning ska kunna förbättras genom en tilltagande internationalisering.
– Vårt samarbete med Oxford har gett oss viktiga kunskaper och erfarenheter. Det finns mycket vi kan göra, utan att det kostar mer pengar. Det handlar om på vilket sätt vi arbetar med kvalitetsfrågorna, säger Christopher Lagerqvist.
Christopher Lagerqvist är filosofie doktor och forskare i ekonomisk historia vid Uppsala universitet. Han har även studerat och varit gästforskare vid University of Oxford samt medlem av ”The Senior Common Room” vid Worcester College, Oxford.
Boken kan beställas från: info@pu.uu.se
För mer information, kontakta Christopher Lagerqvist, mobil: 070-277 90 63.
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
– Så stora är de samhällsekonomiska förlusterna av att hushållen lägger dyra pengar på energibesparande åtgärder samtidigt som industrin avstår från billiga sätt att minska sin energiförbrukning, säger Lars Bohlin.
Lars Bohlin har i sin avhandling analyserat Sveriges energibeskattning i två studier. Den första tar ingen hänsyn till miljön medan den andra inkluderar påverkan på globala koldioxidutsläpp.
– Jag finner inget som helst stöd för den skattebefrielse för energiskatt som svensk tillverkningsindustri har i någon av mina studier. Vinsten blir högre om man räknar in koldioxidutsläppen men även utan det vinner vi på att ha en enhetlig energibeskattning. Även om syftet med energiskatterna enbart är att öka statens intäkter bör skattesatsen vara lika för alla.
– Studien som tar hänsyn till miljöeffekterna visar att, om vi sänker skatten för hushållen och höjer för industrin, kan vi antingen höja lönerna för alla med cirka två procent eller använda det till att sänka utsläppen ytterligare. Man kan säga att tillverkningsindustrins skatterabatter kostar svenskarna ungefär två procent av lönen.
Lars Bohlin anser att man måste ge samma incitament till företag som till hushåll att investera i miljöteknik. På grund av att svensk industri har betydligt lägre miljöskatter avstår de från att investera i billiga åtgärder för att reducera sina utsläpp samtidigt som hushållen lägger stora pengar på att minska sina. Det gör att Sverige har en onödigt dyr klimatpolitik.
– Om vi ska minska miljöbelastningen på ett kostnadseffektivt sätt bör de billigaste utsläppsreduktionerna vidtas först.
– Det mest förvånande är nog att även majoriteten av industriföretagen skulle tjäna på en sådan skattereform. Det är bara de allra mest energiintensiva företagen som skulle förlora, säger Lars Bohlin.
– Det vanligaste argumentet mot den här reformen är att det leder till industrier flyttar och vi får ökade utsläpp utomlands. Min studie visar att vi får ökade utsläpp utomlands men det vägs upp med råge av energieffektiviseringen inom företagen och minskade transporter, avslutar Lars Bohlin.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Lars Bohlin: 0730-45 29 37, lars.bohlin@oru.se
Monica Eriksson har studerat hur par återhämtar sig under de första två åren, efter det att en av de två drabbats av akut hjärtinfarkt.
– Vårdtiderna är ofta bara några dagar, så det mesta av återhämtningen får patienterna klara på egen hand och tillsammans med familjen. Jag har titat på hur de får vardagen och relationen att fungera efter sjukdomen.
Resultaten från avhandlingen visar att familjemedlemmar behöver bli delaktiga redan under den korta sjukhusvistelsen. Här har vårdpersonalen ett ansvar att ta med familjen.
– Inför utskrivning och vid återbesök bör familjen självklart vara med. Jag ser också att primärvården skulle kunna engageras i samband med utskrivning. Primärvården skulle kunna fungera som ett fortsatt stöd för familjen.
Monica Eriksson har träffat 13 olika par. Hon har intervjuat paren vid flera tillfällen och även sammanställt svar från frågeformulär. Avhandlingsarbetet visar att parens återhämtning handlar om att uppnå balans och stabilitet i den nya livssituationen. De par hon följt i studien visade att både känslan av hopp och livskvaliteten förbättrades över tid.
– Det finns inte två par som är lika, utan de par jag studerat har hanterat hjärtinfarkten på olika sätt, säger Monika Eriksson.
Monika Eriksson disputerar den 19 november inom ämnet omvårdnad.
Kontaktinformation
Monica Eriksson,
tel:063-16 56 20, mobil: 073-182 43 85
e-post: monica.eriksson@miun.se
Plavix (klopidogrel) ges tillsammans med Trombyl (acetylsalicylsyra) för att förebygga återfall hos patienter som drabbats av hjärtinfart. Läkemedlet ordineras också mot blodproppar i stent som satts in i ett kranskärl i samband med kranskärlsröntgen. Klopidogrel verkar genom att minska blodplättarnas förmåga att klibba ihop sig.
Dessvärre blir inte alla patienter hjälpta av klopidogrel. Ungefär en tredjedel får dålig eller ingen effekt av läkemedlet eftersom deras blodplättar inte påverkas tillräckligt mycket av det. Christoph Varenhorst, forskare på Uppsala Kliniska Forskarcentrum (UCR) och läkare på Kardiologkliniken, Akademiska sjukhuset har i sin avhandling, som läggs fram 26 november, förklarat detta med att patienterna har nedsatt förmåga att aktivera läkemedlet i levern. Det i sin tur beror på normala genetiska skillnader hos olika människor.
Resultaten som presenteras i avhandlingen baserar sig på en studie där patienter med stabil kranskärlssjukdom lottades till behandling med klopidogrel alternativt den nya blodproppshämmaren Efient (prasugrel). Fler patienter som fick klopidogrel visade sig ha blodplättar som klumpade ihop sig än de som fick prasugrel. Ytterligare en studie på patienter som haft återfall av hjärtinfarkt trots att de fått klopidogrel visade också att just dessa patienter inte fick tillräcklig effekt av läkemedlet.
I avhandlingen presenteras också data efter test av ett instrument som kan användas för att i förväg kunna identifiera de patienter som får dålig effekt av blodproppshämmande läkemedel som klopidogrel.
– Jag hoppas att resultaten av studien kan bidra till att det i framtiden blir möjligt att skräddarsy behandlingen så att det blir rätt för varje enskild patient. Men för att uppnå detta krävs ytterligare studier med den här teknologin, säger Christoph Varenhorst.
Avhandlingen kommer att försvaras den 26 november vid Uppsala Universitet, Medicinska Fakulteten, Institutionen för Medicinska Vetenskaper.
För mer information kontakta Christoph Varenhorst, 073-201 67 67, christoph.varenhorst@ucr.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
Utbildningshistoriker har belyst den svenska utbildningens framväxt i politik och pedagogik, men det behövs mer kunskap om vad elevernas egna verksamheter har betytt. Björn Norlin tar forskningsområdet ett steg vidare i sin avhandling om gymnasisters föreningar och bildningsaktiviteter vid svenska läroverk 1850 till 1914.
– Forskning om elevers organisering och sociala praktiker vid sidan av den formella undervisningen är viktig för att vi ska förstå hur utbildningen fungerade förr, säger Björn Norlin. Och jag är säker på att historiserandet av dessa områden kan bidra till att upptäcka den samtida skolan på nya sätt.
Bildningstanken i centrum
Under 1800-talets andra hälft lades grunderna till det moderna samhällets utbildning. Befintliga skolinstitutioner omskapades eller ersattes av nya, statsmakterna intog centrala roller vad gällde utbildningsinsatser, grundläggande masskolning introducerades, nytt kunskapsgods infördes, den högre utbildningen reformerades och nationella utbildningssystem tog form.
I och med utbildningens reformering moderniserades också gymnasistlivet. Ett omfattande elevföreningsliv etablerades redan vid 1800-talets mitt – i polemik mot elevtraditioner knutna till det gamla gymnasiet, men även pådrivet av förändringar i skolliv och samhällsliv. Med föreningarna introducerades nya sociala praktiker bland elever, liksom nya ideal som bättre överensstämde med det framväxande industrisamhällets. I centrum för föreningsaktiviteten stod bildningstanken.
Delaktiga i sin egen skolning
Björn Norlin visar i avhandlingen att gymnasisterna vid de svenska läroverken genom organiserade former av kamratfostran gjorde sig högst delaktiga i sin egen skolning. Denna kamratfostran var ett viktigt komplement i utbildningsgången vid läroverken.
Successivt utvecklades ett omfattande utbyte och samarbete mellan gymnasister, ett samarbete som vid tiden för första världskrigets utbrott sträckte sig över riksgränserna. Skolungdomarnas organisering utvecklades till en social rörelse som hade tydliga likheter med andra ungdomsrörelser bland medelklassungdom vid samma tid.
– I grunden var gymnasiströrelsen traditionalistisk och konformistisk, men den hade också förnyande inslag, säger Björn Norlin.
I avhandlingen ingår en kartläggning av föreningslivets uppkomst vid läroverken, en fallstudie riktad mot gymnasisters bildningssträvanden och kamratfostran vid en enskild inrättning – Umeå högre allmänna läroverk – samt en analys av gymnasisters gemensamma organisering.
Disputation och kontaktuppgifter
Fredag den 26 november försvarar Björn Norlin, institutionen för idé- och samhällstudier, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Bildning i skuggan av läroverket: Bildningsaktivitet och kollektivt identitetsskapande i svenska gymnasistföreningar 1850–1914. Disputationen äger rum klockan 10.15 i Hörsal G, Humanisthuset. Fakultetsopponent är FD David Ludvigsson, historiska institutionen, Uppsala universitet.
För ytterligare information eller intervju, kontakta gärna
Björn Norlin
Institutionen för idé- och samhällsstudier
Tel. 090-7869629
E-post bjorn.norlin@historia.umu.se
I fyra olika studier har hon studerat hur hästar i olika åldrar har interagerat med varandra när de hålls i hage eller bredvid varandra i stall. Hon har även studerat vilka risker det innebär för människor att hantera hästar som hålls i grupp samt de risker som finns att hästarna skadar varandra.
– Även om förhållandena för hästskötsel har förbättrats de senaste decennierna är det fortfarande många hästar som inte lever ett socialt liv, huvudsakligen på grund av ägarnas oro inför grupphållning, säger Elke Hartmann.
Efterfrågad forskning
Hur hästar ska hållas för ett optimalt liv är ett ämne som det tidigare inte har forskats mycket om. Däremot finns det ett stort antal vetenskapliga studier om förhållandena för andra djurslag som nötkreatur, svin och fjäderfä.
Elke Hartmann kan konstatera att mer forskning inom området är efterlängtad för att öka kunskapen om hästars beteende när obekanta individer möter varandra. Hur stor är egentligen risken för bett och sparkar mellan hästarna?
– Jag har försökt identifiera metoder som kan minska aggressiva interaktioner när man för samman obekanta hästar. Många hästägare hävdar att skaderisken är hög just i den situationen och att det är orsaken till att de undviker att släppa sina hästar i grupp.
Exempel på en sådan metod är att placera okända hästar i boxar bredvid varandra för att bekanta sig innan de sedan släpps lösa med varandra i en paddock. Elke Hartmann provade metoden på såväl unga som äldre hästar.
Få skador på hästarna
Hon undersökte även hur hästarna interagerade med varandra när obekanta individer möttes direkt i paddocken utan föregående kontakt i stallmiljön, samt när två sedan tidigare bekanta hästar tillsammans mötte en för dem okänd häst.
– Trots att vi studerade ett stort antal hästar, totalt 106 möten, var det sällsynt med skador på hästarna. Bara en lättare skada noterades varför man kan konstatera att den omedelbara skaderisken tycks vara överskattad. Det bör dock påpekas att alla hästar var oskodda.
Elke Hartmann har också studerat riskerna för människor som hanterar hästar i grupp, till exempel vad som händer när man tar ut en av individerna ur flocken. Hon studerade reaktionen när såväl en enda häst som när två hästar samtidigt leddes bort från gruppen.
Det visade sig att flocken var mindre intresserad av att följa med till grinden när bara en häst gick iväg jämfört med när två av de fyra hästarna i gruppen togs ut, vilket gav en säkrare miljö för den person hanterade den häst som togs ut ensam.
– Då det kan vara svårt att få en häst att lämna flocken är det viktigt att träna den på rätt sätt för att den ska känna sig trygg och våga lämna sina kompisar, säger Elke Hartmann.
Elke Hartmann försvarar sin avhandling Managing horses in groups to improve horse welfare and human safety: reactions to mixing and separation torsdag 25 november vid SLU i Uppsala.
I anslutning till disputationen hålls fredag 26 november ett seminarium Group housing under Nordic conditions: strategies to improve horse welfare and human safety vid SLU i Uppsala.
Kontakt: Elke Hartmann, institutionen för husdjurens miljö och hälsa vid SLU, 018-67 29 67 Elke.Hartmann@hmh.slu.se, www.group-housing-horses.net
Det tidigare så isolerade Laos har öppnat sin ekonomi för omvärlden, och utländska investeringar har ökat efterfrågan på arbetskraft inom industri och servicenäringar. På landsbygden har mycket förändrats; marknadsekonomin har fått större betydelse och transportmöjligheterna har förbättrats. Genom analyser av data från den senaste folkräkningen visar nu kulturgeografen Kabmanivanh Phouxay att även migrationsmönstret ser annorlunda ut idag.
Tidigare gick de stora flyttströmmarna mellan olika landsbygdsregioner. Dagens landsbygdsbor flyttar istället till storstäder och till Thailand. Att flytta utomlands är vanligare i södra Laos, där floden Mekong utgör gränsen mellan länderna.
För att förstå vad som driver unga laotier att lämna landsbygden, har Kabmanivanh Phouxay intervjuat kvinnliga industriarbetare, hemvändande emigranter och familjer till nuvarande Thailand-bor. Hon menar att för landsbygdens döttrar är flytten ett sätt att ekonomiskt hjälpa sina föräldrar och syskon, och trots fabrikernas låga löner får både familj och individer en starkare ekonomisk ställning. Kvinnorna lyfter ofta fram den goda sammanhållningen på arbetsplatsen, och tryggheten som skapas av kvinnoorganisationer på fabrikerna. Men tillvaron består till stor del av långa arbetsdagar och strikt kontroll. För att tjäna bättre och komma bort från fabrikernas övervakning, börjar många arbeta på marknader eller ölbarer, där risken för att bli utnyttjade är mycket större.
Att flytta till Thailand innebär ännu större risker, visar Kabmanivanh Phouxay. Vid intervjuer med återvändande migranter och med familjer vars unga utvandrat, berättas om många tragiska livsöden. Särskilt utsatta är laotier som följer med illegala arbetskraftsrekryterare i jakt på folk till industri-, service- och turistnäringen. Många möter extremt hårda arbetsvillkor med långa arbetsdagar. Även våld är vanligt förekommande, och många kvinnor blir offer för trafficking. Samtidigt spelar de pengar som många migranter skickar hem stor roll för familjernas och hembyns ekonomiska situation.
Kabmanivanh Phouxay drar slutsatsen att migrationen inom landet trots allt har en del positiva sidor för de unga migranterna, och att en mer reglerad legal arbetsmigration skulle kunna hjälpa många unga laoter att tjäna pengar utan att riskera hänsynslös exploatering. Speciellt viktigt är att migranters rättigheter säkerställs, både med avseendet på arbetsförhållanden och på legal status.
Fredag 19 november försvarar Kabmanivanh Phouxay, kulturgeografiska institutionen vid Umeå universitet, sin doktorsavhandling Patterns of Migration and Socio-Economic Change in Lao PDR.
Fakultetsopponent är Associate professor Jytte Agergaard, Dept of Geography and Geology, Köpenhamns universitet.
Disputationen äger rum klockan 10.15 i hörsal C, Samhällsvetarhuset.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta: Kabmanivanh Phouxay (pratar engelska)kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet, Telefon: 090-786 58 97
E-post: Kabmanivanh.Phouxay@geography.umu.se
Fakta om disputationen
Platinabaserade cellgifter används för att effektivt behandla olika cancerformer. Tyvärr förekommer biverkningar och tumörer blir ofta resistenta mot behandlingen. Yvonne Nygren, Umeå universitet, presenterar i sin avhandling nya analysverktyg som i framtiden kan ge en bättre behandling med dessa cellgifter.
Cisplatin är ett platinabaserat läkemedel som är mycket effektivt för behandling av bland annat testikel-, livmoder- och hudcancer. Yvonne Nygren har i sin doktorsavhandling utvecklat förbättrade analysmetoder och använt dem för att bättre förstå den fundamentala funktionen hos cisplatin.
Hon har bland annat undersökt hur mycket cisplatin som tas upp i celler. Med en ny känsligare metodik har hon kunnat visa att en del av det cisplatin som tas upp återfinns obundet inne i tumörceller.
– Det är viktigt eftersom cisplatin måste finnas fritt i cellen för att kunna fungera som cellgift. Men i mina studier kunde jag också visa att visa kemiska föreningar inne i tumörcellen, till exempel proteiner, binder till cisplatin. Detta kan vara en av de mekanismer som gör läkemedlet mindre effektivt, säger hon.
Med de utvecklade metoderna har hon till sist också kunnat visa att proteinerna bildar olika kemiska mönster i tumörceller som är känsliga för cisplatin jämfört med de som är resistenta.
– Detta är ytterligare en indikation på att just inbindning till specifika proteiner kan vara avgörande för läkemedlets funktion, berättar Yvonne Nygren.
Yvonne Nygren är född och uppvuxen i Örnsköldsvik.
E-publikation av avhandlingen [Ref 1]
För ytterligare information, kontakta gärna:
Yvonne Nygren
Kemiska institutionen, Umeå universitet
Telefon: 090-7865481
E-post: yvonne.nygren@chem.umu.se
Efter 1/12-2010 nås Yvonne Nygren på
Försvarets Forskningsanstalt, FOI, 901 82 Umeå
Telefon: 090-106600
E-post: yvonne.nygren@foi.se
Om disputationen
Fredagen den 26 november försvarar Yvonne Nygren, kemiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Advances in analytical methodologies for studies of the platinum metallome in malignant cells exposed to cisplatin”. Svensk titel: ”Förbättrade analytiska metodologier för studier av platina-metallomet i maligna celler exponerade för cisplatin”.
Disputationen äger rum kl 13.00 i Sal KB3B9, Stora Hörsalen, KBC. Fakultetsopponent är Prof. Bente Gammelgaard, Department of Pharmaceutics and Analytical Chemistry, Faculty of Pharmaceutical Sciences, University of Copenhagen.
– Antiatomerna kan hjälpa oss att förstå en av universums stora gåtor, säger Sveriges representant i ALPHA, Svante Jonsell vid Fysikum vid Stockholms universitet. Detta är en milstolpe på vägen mot studier av antimateria, men mycket arbete återstår.
Vår vanliga materia är uppbyggd av atomer och molekyler, som i sin tur består av mindre partiklar. För varje partikel finns också en spegelbild, en antipartikel.
– Så vitt vi vet är antimaterien likadan som vanlig materia förutom att dess elektriska laddning är motsatt. Ändå finns det en uppenbar skillnad – hela världen runt omkring oss är uppbyggd enbart av vanlig materia, säger Svante Jonsell. Varför det är så vet vi inte än. Kanske är spegelbilden inte helt perfekt?
För att hålla kvar antiatomerna använder forskarna en atomfälla där antiatomer i vakuum hålls fast av magnetiska krafter. Svårigheterna gör att bara små mängder av antiatomer fångats än så länge, därför måste experimentet effektiviseras innan forskarna kan gå vidare.
Antimateria kan inte lagras i vanliga behållare, eftersom antipartiklarna förgörs så fort de kommer i kontakt med vanlig materia. I tidigare experiment har antiatomerna förstörts nästan omedelbart, så det har inte gått att studera deras egenskaper.
Om någon liten skillnad kan hittas skulle det kunna förklara vart all antimateria tagit vägen. I Big Bang skapades både materia och antimateria, men eftersom de förintas när de träffar på varandra är frågan hur den materia vi idag ser i universum blev över. Skapades det mer materia än antimateria? Forskarna vill nu jämföra antiatomernas egenskaper med vanliga atomers för att försöka förstå varför.
Men både att tillverka och att hålla kvar antiatomer är komplicerat. Antipartiklarna måste skapas i partikelacceleratorer. Experimenten där den enklaste formen av antiatomer, antiväte, skapas, utförs därför vid det europeiska forskningslaboratoriet CERN utanför Genève. Forskarna i ALPHA har nu lyckats med bedriften att fånga en del av de antiatomer som skapas.
– Nästa steg är att undersöka ljuset från antiväte, och se om det finns något liten skillnad jämfört med vanligt väte. Då blir det riktigt spännande! Kan vi äntligen förstå varför vårt universum inte enbart består av ljus? säger Svante Jonsell.
Artikelns titel: Andresen, G. B. et al: Trapped antihydrogen. Nature advance online publication, doi:10.1038/nature09610 [Ref 1] (2010)
Högupplöst pressbild: http://www.atom.physto.se/~jonsell/Svante3.jpg
Om ALPHA
ALPHA (Antihydrogen Laser PHysics Apparatus) är ett samarbete mellan 15 institut i 8 länder, med syfte att skapa, fånga och studera antiväte. ALPHA startades år 2005 som en efterföljare till ATHENA-experimentet, där antiatomer i stora mängder skapades för första gången år 2002. Experimentet ligger vid det europeiska partikelfysiklaboratoriet CERN och använder antipartiklar från dess Antiproton Declerator (AD). Det svenska bidraget till ALPHA finansieras av Vetenskapsrådet.
http://alpha.web.cern.ch/alpha/
Vidare upplysningar
Docent Svante Jonsell, Fysikum, Stockholms universitet
Tel 08 – 5537 8625
Mobil 076 – 82 87 827
E-post jonsell@fysik.su.se
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.
– Vi konstaterar i rapporten att planeringen av rekryteringsbehov och kostnader i många fall vilar på osäkra antaganden, säger försvarsekonom Peter Nordlund vid FOI. Rekryteringsbehovet kan bli väsentligt större än planerat och på gränsen till vad som är möjligt inom bibehållen utgiftsnivå.
Kostnaderna för rekrytering, utbildning och tjänstgöring kan också bli väsentligt högre än i nuvarande planer. En kostnadsökning på 1 – 1 ½ miljard kr per år utöver plan kan inträffa.
– En viktig del av den nya personalförsörjningen bygger på tidvis tjänstgörande soldater som normalt tänks arbeta i det civila samhället. De planeras tidvis tjänstgöra i övningar, missionsutbildning och i internationella och andra insatser. En liknande lösning är testad i Danmark, men övergavs där eftersom den inte fungerade tillfredsställande. Detta pekar på osäkerheter rörande effektiviteten i den svenska planeringen för tidvis tjänstgörande soldater, säger försvarsekonom Ulf Jonsson.
– Det vi också konstaterar i rapporten är att en återgång till ett värnpliktssystem inte är ändamålsenligt med den inriktning mot ett tillgängligt insatsförsvar som utgör nuvarande försvarspolitiska prioritering, avslutar Peter Nordlund och Ulf Jonsson.
Läs mer och ladda ner rapporten på www.foi.se [Ref 1] , eller direkt på denna länk: [Ref 2]
Kontaktinformation
Kontakt
Peter Nordlund, försvarsekonom, peter.nordlund@foi.se, 08-55 50 38 74
Ulf Jonsson, försvarsekonom, ulf.jonsson@foi.se, 08-55 50 38 43
Eva Georgii-Hemmings och Maria Westvalls forskning visar att många skolor använder ett slags ”vad-ska-vi-göra-idag-pedagogik”. Elever får ofta välja vilka sånger de vill spela och med vilka kompisar de vill spela. Att spela och sjunga enklare poplåtar uppskattas ofta av eleverna och det har blivit både innehåll, pedagogisk metod såväl som mål i undervisningen.
– Intentionen att ta tillvara elevernas intressen och erfarenheter är god. Men problemet är att den här typen av innehåll inte representerar alla elevers erfarenheter, även om man kan tro det. Elevernas musikintressen är mer mångfacetterade. Undervisningen ska inte vara en väg in i en dominerande musikkultur utan innehålla en dialog mellan olika erfarenheter, med en lärare som guide så att det blir en blandning av det bekanta och något nytt, säger Eva Georgii-Hemming.
– Lärarna talar ofta om musiklektionerna som elevernas chans till en andningspaus under skolveckan och att de vill ge eleverna en möjlighet att uppleva glädje i en omgivning de känner sig bekväma i. Detta är en viktig intention, men dessutom behöver skolans musikundervisning möjliggöra möten med olika former av musik och musikkulturer. Eleverna behöver också få arbeta med att skapa egen musik, säger Maria Westvall.
Vissa elever bestämmer
Forskningen visar att detta leder till att de dominerande eleverna helt enkelt styr innehåll och upplägg medan de som saknar tidigare erfarenheter av att spela något instrument inte vågar ta plats. Detta är ett komplext problem som relaterar till frågor om kön, klass och etnicitet. Trots att det finns digital utrustning utnyttjas den sällan i undervisningen för kreativt skapande, dessutom är det ovanligt att man diskuterar musikens roll i reklam, film och dans eller sätter lyssnandet i fokus.
– Ingen vill gå tillbaka till en undervisning som är helt och hållet lärarstyrd eller som utesluter popmusik till förmån för någon annan given kanon. Men för att musikundervisningen inte ska bli begränsande, behövs en balans mellan barn och ungdomars tidigare erfarenheter och att de får möjlighet att bredda sina musikaliska horisonter genom att möta det obekanta, säger Maria Westvall.
– Vi har efter vår artikel blivit kontaktade av forskare i såväl Storbritannien, USA, Canada som Serbien. Sverige var tidigt med att inkludera elevernas musikaliska erfarenheter och nu är andra länder på väg mot en mer informell undervisningsstrategi. Därför vill man höra om och lära av våra erfarenheter, avslutar Eva Georgii-Hemming.
Inom kort kommer ännu en artikel från samma studie att publiceras. Örebroforskarna har undersökt bland annat hur musiklärarstudenter upplever sin utbildning och hur de definierar målen för musikundervisningen.
Läs artikeln ”Music education — a personal matter? Examining the current discourses of music education in Sweden” i British Journal of Music Education.
Kontaktinformation
För mer information kontakta
Eva Georgii-Hemming 070-2542027
Maria Westvall 070-3893334
Läkaren och forskaren Ann-Sofie Backman har jämfört patienter som uppsökt Södersjukhusets akutmottagning med patienter som nöjt med sig ett besök till vårdcentralen i upptagningsområdet. Faktorer som patientens symptom, upplevelse av besvär och bakgrundsinformation om utbildning och social situation kartlades genom intervjuer. Även den behandlande läkaren fick efter genomförd undersökning bedöma hur länge patienten hade kunnat vänta på medicinsk bedömning.
Den största skillnaden mellan grupperna var typ av besvär och upplevelse av symptom, och forskarna drar slutsatsen att majoriteten av patienterna hade valt helt rätt vårdnivå. De flesta som sökte akuthjälp hade först utnyttjat någon form av beslutsstöd, exempelvis kontakt med sjukvårdsupplysningen.
– Akutpatienterna är till stor del äldre och multisjuka människor. Troligen beror ökningen i antalet akutbesök åtminstone delvis på att vi har en åldrande befolkning, men här behövs det ytterligare studier, säger Ann-Sofie Backman.
Undantaget var en mindre grupp, till stor del bestående av män utan tidigare sjukvårdserfarenhet, som sökt sig till akutvård med symptom som bättre lämpade sig för primärvården.
– Information och utbildning om val av lämplig vård bör därför styras till grupper med ringa sjukvårdserfarenhet, säger Ann-Sofie Backman.
Disputation sker vid institutionen för medicin, Solna, den 19 november 2010.
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Kontaktinformation
För frågor, kontakta:
Ann-Sofie Backman, läkare, doktorand
Tel: 08 5177 0000 (sök 91273)
Mobil: 070-751 52 85
E-post: Ann-Sofie.Backman@ki.se
BILD: Ann-Sofie Backman, foto av Ragna Törnqvist
Mikrodialystekniken används idag framför allt i experimentell och klinisk forskning för att kontinuerligt samla och mäta små mängder av substanser lokalt i en vävnad. Exempel på intressanta ämnen är glukos, laktat, pyruvat och glycerol.
Avhandlingen visar för första gången i litteraturen ett nytt sätt att mäta med mikrodialys genom att placera katetern på organets yta istället för att på traditionellt sätt placera den inne i vävnaden. Ingreppet blir därmed väsentligt mindre, risken för komplikationer minskar och det blir också möjligt att övervaka patienter efter operation. Ett delarbete visar att mätningar av bland annat laktat, glukos och glycerol på hjärtats yta avspeglar samma metabola förändringar som i hjärtmuskeln vid korta och långa perioder av syrebrist (ischemi). Motsvarande mätningar på leverns yta visar samma resultat som mätningar inne i leverns vävnad.
Ytmätningarna med mikrodialysteknik öppnar vägen till ny teoretisk förståelse om organens ämnesomsättning, men också nya möjligheter och användningsområden inom vården. Det kan vara ett komplement för att övervaka svårt sjuka patienter till exempel under och efter transplantation eller hjärtkirurgi. Eftersom det idag inte finns några katetrar som är helt lämpade för ytmätningar har en ny typ av kateter konstruerats och patentsökts i samband med avhandlingsarbetet.
Fredagen den 26 november försvarar Pernilla Abrahamsson, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln
Methodological aspects on microdialysis sampling and measurement.
Disputationen äger rum kl 09.00 i hörsal Betula, by. 6M, NUS.
Fakultetsopponent är professor emeritus Urban Ungerstedt, Karolinska institutet.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-37464 [Ref 2]
Kontaktinformation
Pernilla Abrahamsson är laboratorieingenjör och verksam vid enheten för anestesiologi och intensivvård, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, där hon kan nås på
mobil 070-373 74 72, e-post Pernilla.abrahamsson@anestesi.umu.se
Porträttbild [Ref 1]
– Tidigare teoretiska studier har förutspått detta. Nu har vi för första gången visat hur det går till experimentellt, säger Magnus Wolf Watz.
Ett viktigt enzym som finns i alla högre organismer heter adenylatkinas. Det är avgörande för att upprätthålla energibalansen i cellerna och därmed också i hela organismen. Utan adenylatkinas skulle till exempel musklerna inte fungera eftersom deras energitillförsel är beroende av adenylatkinas.
Magnus Wolf-Watz och Ulrika Olsson har undersökt hur adenylatkinas förändras när det går från en inaktiv till aktiv form och därmed stoppar eller driver på olika reaktioner. Med kärnmagnetisk resonansspektroskopi – NMR – och andra biofysikaliska metoder genomförde de sina studier på adenylatkinas från bakterien E.coli.
– Vi har bestämt strukturen av ett tillstånd som enzymet adenylatkinas temporärt befinner sig i. Detta är mycket svårt att göra eftersom övergångstillstånden är kortlivade, och därför går det inte heller att bestämma strukturen med konventionella metoder.
Men kemisterna vid Umeå universitet lyckades tack vare sin NMR-apparat.
– Genom att mutera adenylatkinas och kunde vi ta reda på vilka regioner som är livsnödvändiga för enzymets funktion, förklarar Magnus Wolf-Watz.
Undersökning blev mycket framgångsrik. Ulrika Olsson och Magnus Wolf-Watz kunde påvisa att väldefinierade regioner i adenylatkinas först veckades upp och sedan veckades tillbaka när enzymet gick mellan den inaktiva och aktiva formen. Detta veckningsmönster är med andra ord nödvändigt för att enzymet ska kunna fungera.
Magnus Wolf-Watz är en av de unga gruppledare som 2008 tilldelades ett av universitetets karriärbidrag.
– Tack vare karriärbidraget kunde vi genomföra projektet trots att vi i början hade svårt att övertyga andra forskare om våra idéer, säger han.
Originalpublikation:
Ulrika Olsson & Magnus Wolf-Watz (2010): Overlap between folding and functional energy landscapes for adenylate kinase conformational change, Nature Communications, Advanced Online publication, 16 november 2010, doi 10.1038/ncomms1106
För mer information, kontakta gärna:
Magnus Wolf-Watz
Kemiska institutionen, Umeå universitet
Telefon: 090 786-7690
E-post: magnus.wolf-watz@chem.umu.se
Många entreprenörer klagar på sin lönsamhet. Men det finns de som lyckas. Resultaten från Skogforsks intervjuer med långsiktigt lönsamma skogsentreprenörer visar att företagsledaren har en nyckelroll. Att attrahera rätt personal och att tillsammans med personel vårda en kultur av ansvarstagande och hårt arbete var en gemensam faktor för alla företagen.
– Tyvärr kunde ingen ge ett tydligt svar på hur man lyckas med det. Ledarskapet var ofta intuitivt och arbetet med företagskulturen verkade inte ha skett på något strukturerat och medvetet sätt, säger Klas Norin på Skogforsk.
Att vara sparsam samt att vårda och använda personal och maskiner på ett effektivt sätt var några andra svar på hur man lyckas bättre än andra.
– Vi kunde också se två tydliga maskinstrategier. En del bytte maskin ofta för att slippa reparationer och dra nytta av tekniska förbättringar. Andra bytte mer sällan, och repararerade själva Men alla hade medvetet valt sin strategi, och den höll man sig till, avslutar Klas Norin.
Läs mer i Resultat nr 11-2010.
Kontaktinformation
Kontakt:
Klas Norin, Skogforsk. Tel: 018-18 85 86
Erik Viklund, kommunikationschef, Skogforsk Tel: 018-18 85 40
Du hittar alltid våra pressmeddelanden på www.skogforsk.se/press
