Införandet av ny teknik och nya informationssystem är vardag på de flesta arbetsplatser. När ny teknik införs sätts de dagliga rutinerna ofta ur spel under en period. Det kan upplevas som både hot och som möjlighet för den egna yrkesgruppen.

Frida Wikstrand undersöker detta i sin avhandling, dels vid ett par avdelningar vid ett elbolag där affärssystemet SAP införs, dels vid ett par sjukhusavdelningar där ett nytt journalsystem införs.
Ett av studiens resultat är att de symboliska värden som de olika yrkesgrupperna tillskriver tekniken kan kopplas till kön och klass.

– På elbolaget ses det nya affärssystemet av vissa manligt dominerade yrkesgrupper som en teknik som förknippas med kvinnor och därigenom ges ett lägre värde. Administratörerna, som är kvinnor, jämställer affärssystemet med den teknik som elbolagets tekniker arbetar med och tillskriver det ett högt värde, säger Frida Wikstrand.

På sjukhuset ser sjuksköterskorna det nya journalsystemet som ett teoretiskt redskap som förknippas med läkarnas medicinska journal. Läkarna själva tillskriver emellertid sjuksköterskornas nya omvårdnadsjournal ett lägre värde än den egna medicinska journalen och för istället fram sjuksköterskornas roll i omvårdnaden av patienter.

Frida Wikstrands studie visar också hur samma informationssystem kan få olika genomslag i olika delar av samma organisation även om det är samma typ av arbete som genomförs där. Det kan till exempel förklaras av att införandet av ny teknik har föregåtts av andra förändringar, av hur arbetet organiseras och av vilka yrkesgrupper som finns på avdelningen.

– Det som är generellt är att de anställda i de olika miljöerna jag undersökt uttrycker att de blir lämnade därhän med den nya tekniken och de nya systemen. De har problem att anpassa sina rutiner till det nya. Man önskar mer utbildning och även att den lokala praktiken kunde ha fått inflytande vid utvecklandet av den nya tekniken, säger Frida Wikstrand.

Kontaktinformation
För mer information:
Frida Wikstrand, telefon: 040-6658376, 0709-526818, e-post: frida.wikstrand@mah.se
Adress: Lärarutbildningen, Malmö högskola, 20506 Malmö
Avhandlingens titel: Det tekniska spelet. Förhandlingar om arbete, teknik och kön i relation till införande av nya informationssystem.
Avhandling för filosofie doktorsexamen vid institutionen för arbetsvetenskap vid Göteborgs Universitet. Frida Wikstrand är verksam vid Malmö högskola
Avhandlingen försvaras fredagen den 18 februari, kl. 13.15 i sal 10, universitetsbyggnaden, Vasaparken, Göteborg

Den kärlhämmande antikroppen bevacizumab används idag i kombination med cytostatika eller interferon för behandling av spridd cancer. Bevacizumab blockerar kärlnybildningsfaktorn Vascular Endothelial Growth Factor (VEGF) och hämmar tumörens nybildning av blodkärl. I en experimentell studie genomförd som ett internationellt samarbete mellan forskargrupper vid NorLux Neuro-Oncology Laboratory, Centre de Recherch Public de la Santé i Luxembourg, Universitetet i Bergen och Umeå universitet har effekterna av bevacizumab studerats i en experimentmodell. Resultaten publiceras i veckans nummer av Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS).

Studien visar att bevacizumab minskar tumörblodflödet samtidigt som tumörcellernas invasionsförmåga ökar. Det förefaller kopplat till en förändring av cellernas ämnesomsättning, vilket pekar på att kärlhämmande behandling vid hjärntumörer kan behöva kombineras med läkemedel som påverkar tumörcellernas ämnesomsättning. Dessa experimentella data kan få betydelse för hur kärlhämmande behandling vid hjärntumörer kan utvecklas i framtiden.
Glioblastom är den vanligaste elakartade hjärntumören och drabbar i Sverige cirka 400 personer per år.

Behandlingen har förbättrats avsevärt under de senaste tio åren och består idag av en modern multidisciplinär insats med operation, efterföljande strålbehandling med tillägg av cytostatika samt en uppföljande tilläggsbehandling med cytostatika. Med detta upplägg har prognosen förbättrats, men de flesta patienter drabbas fortfarande av återfall i sjukdomen och medianöverlevnaden är endast 14–15 månader. Vid återfall i sjukdomen finns idag ingen etablerad standardbehandling.

Under de senaste åren har kärlhämmande behandling med antikroppen bevacizumab i kombination med cytostatika lanserats som ett intressant behandlingsalternativ vid återfall i glioblastom. Behandlingen är dock kontroversiell och ännu inte godkänd av det europeiska läkemedelsverket (EMEA). Behandlingen får därför betraktas som experimentell, och flera frågor om effekten av bevacizumab vid glioblastom återstår att besvara, till exempel vilken fysiologisk effekt ämnet har på hjärntumörer och vilka cytostatika det bäst kan ombineras med.

I artikeln har forskarna noggrant studerat effekterna av bevacizumab på fysiologiska värden som tumörblodflöde och blodkärlens genomsläpplighet med hjälp av dynamisk kontrastförstärkt magnetresonanstomografi (DCE-MRI). De har korrelerat fynden till strukturella och molekylära förändringar i tumören. Man visar att bevacizumab minskar blodflödet i tumören signifikant, vilket återspeglas i en minskning av antalet stora och medelstora blodkärl i tumören.

Elektronmikroskopi visar att behandlade tumörceller har färre mitokondrier samt en ökad halt av laktat och andra ämnen som bildas vid nedbrytning av blodsocker. I studien noterades även en ökning av invasiva tumörceller med 68 % efter behandling med bevacizumab.

Således förefaller blodflödesminskningen genom bevacizumab förändra cellernas miljö i hjärntumören, vilket tumörcellerna anpassar sig till genom att förändra sin ämnesomsättning och bli mer benägna att invadera omgivande hjärnvävnad. Detta kan givetvis vara negativt för patienten, men öppnar även för nya intressanta behandlingskombinationer där kärlhämmande behandlingar skulle kunna kombineras med läkemedel som blockerar tumörcellens förmåga att bryta ner socker.

För mer information, kontakta gärna Mikael Johansson på:
tel 090-785 29 59
e-post mikael.johansson@onkologi.umu.se

Referens
Anti-VEGF treatment reduces blood supply and increases tumor cell invasion in glioblastoma O Keunen, M Johansson, A Oudin, M Sanzey, SAA Rahim, F Fack, D Stieber, R Bjerkvig, SP Niclou
[PNAS published ahead of print February 14, 2011, doi:10.1073/pnas.1014480108]

Lars Fredrik Andersson, ekonomihistoriker från Umeå universitet, har tillsammans med kollegorna Magnus Lindmark, Mike Adams och Liselotte Eriksson, nyligen slutrapporterat ett projekt om det svenska försäkringsväsendet finansierat av Riksbankens Jubileumsfond.

— Vårt viktigaste resultat är att generell ekonomisk utveckling hänger ihop med hur försäkringsväsendet och bankväsendet utvecklas, säger Lars Fredrik Andersson.
Det har att göra med att både hushåll och företag måste känna trygghet för att våga investera och därmed få i gång samhällets tillväxt. Försäkringsväsendet spelade en viktig roll för att skapa den tryggheten.

— Lite förenklat kan man säga att skiftesreformen från 1827 förstärkte det privata ägandet och det ökade antalet brandförsäkringar. Det fick i sin tur igång den finansiella utvecklingen, eftersom brandförsäkringarna skapade ett tryggare klimat att investera i, eftersom det blev möjligt att sätta sina hus och liknande som säkerhet för lån. Det var ett helt nytt sätt att se på och använda tillgångarna.

Den finansiella utvecklingen lägger grunden för investeringar i ny teknik vilket ökar produktiviteten och tillväxten i ekonomin. Den här utvecklingen syns tydligt i det svenska fallet. Här växer brandförsäkringarna starkt just från 1830 och fram till sekelskiftet. Det är också samma tid då hypoteksbanker och sparbanker utvecklas.

Det går att göra kopplingar från den svenska historien till dagens fattiga länder menar Lars Fredrik Andersson, och pekar på att mikroförsäkringar i fattiga länder, kan ha en liknande roll som mikrolån redan har. Faktum är att det redan finns en rad sådana exempel. Men för att försäkringsväsendet ska få en hävstångseffekt för ekonomisk tillväxt  är det viktigt att  försäkringarna sprids till alla delar av ekonomin.

— Det var just vad som hände inom sak- och livförsäkring, säger Lars Fredrik Andersson. Med inspiration från det brittiska företaget Prudential skapade det svenska försäkringsbolaget Trygg en så kallad folkförsäkring vid sekelskiftet 1900. Det var en liten livförsäkring utan läkarundersökning. Folkförsäkringen kom att fungera som trygghet i framför allt livets slutskede när arbetsinkomsterna minskade och livets osäkerhet ökade. Det här var en social innovation för den växande arbetarklassen!

Forskarna har studerat livförsäkringsreklam under det sena 1800-talet och tidigt 1900-talet. Försäkringsbolagen vände sig framför allt till män i deras egenskap av familjeförsörjare. Genom att åberopa mannens försörjningsplikt mot hjälplösa kvinnor och barn vädjade de till männens moral. Livförsäkringssparandet kunde i och med det framställas som mer moraliskt än annat sparande. Föreställningen om den manliga familjeförsörjaren och kvinnan som hemmafru var dock ett borgerligt ideal som få inom arbetarklassen kunde leva upp till. När det största folkförsäkringsbolaget gjorde en studie om vilka som tecknade folkförsäkringen under mellankrigstiden visade det sig att nära hälften av alla försäkringstagare var kvinnor.

— Men trots den styvmoderliga behandling av kvinnor var flera ledande försäkringsdirektörerna ideellt engagerade, och arbetade kring sekelskiftet 1900 för förändringar av kvinnans äganderätt och för en allmän demokratisering. Paradoxen kan förklaras genom att olika grupper inom livförsäkringsindustrin hade olika intressen, säger Lars Fredrik Andersson.

Om detta och mycket mer handlar projektet Det svenska försäkringsväsendets historia. Hela slutrapporten finns att läsa på RJ:s hemsida (länk).

I projektet har även följande utländska forskare medverkat:
Mike B. Adams, University of Wales, Swansea, UK.  
Jonas Andersson, Norges Handelshögskola
Joy Yihui Jia, University of Wales, Swansea, UK
Hala Abdul Kader, University of Wales, Swansea, UK
Elena Veprauskaite University of Wales, Swansea, UK

/Jenny Björkman

Kontaktinformation
Lars Fredrik Andersson (projektledare) nås på larsfredrik.andersson@ekhist.umu.se
Magnus Lindmark nås på magnus.lindmark@ekhist.umu.se
Liselotte Eriksson nås på liselotte.eriksson@ekhist.umu.se

Äktenskapets symboliska dimension ställdes på sin spets 2009 när äktenskapsbegreppet blev könsneutralt i bemärkelsen tillgängligt även för samkönade par. 2009 års äktenskapsreform handlade inte om att bereda samkönade par tillgång till samma rättigheter som makar har. Lagen om registrerat partnerskap fyllde redan denna funktion genom att erbjuda samkönade par tillgång till en formell institution för samlevnad, där samma regler gällde som för äkta makar.

– Reformen handlade därför primärt om något annat, nämligen om tillgång till den symboliska dimensionen av äktenskapet, förklarar Caroline Sörgjerd.

Från ett strikt juridiskt perspektiv är äktenskapet ett kontrakt som skapar en civilstatus. Men äktenskapet är inte något ”vanligt” kontrakt. Det finns även en symbolisk dimension till äktenskapet som inte kan förklaras enbart utifrån en juridisk synvinkel och som är nära kopplad till äktenskapets historiska, religiösa och kulturella funktion i Sverige.

Caroline Sörgjerd har utforskat vad som karakteriserar äktenskapet i Sverige. För att förstå vad äktenskapet är på 2000-talet har det varit nödvändigt att utforska äktenskapets historiska funktion i Sverige under de senaste 300 åren. Hon har också inkluderat jämförelser med Nederländerna och Spanien när det gäller rättsutvecklingen mot ett könsneutralt äktenskapsbegrepp, liksom en översikt av utvecklingen beträffande synen på samlevnadsformer på EU-nivå och som en del av de mänskliga rättigheterna.

–  Det svenska samhället har genomgått avsevärda förändringar, särskilt under 1900-talet. Välfärdsstaten har etablerats och individens frihet och rättigheter har hamnat i fokus. I avhandlingen diskuteras hur dessa förändringar påverkat äktenskapets ”väsen” och vilken roll äktenskapet bör spela i Sverige i framtiden, säger Caroline Sörgjerd.

För mer information, kontakta Caroline Sörgjerd, tel: 018-471 22 69, 073-610 33 34 caroline.sorgjerd@jur.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Den ensidiga och rationalistiska fokuseringen på mål och resultat i den svenska skolan har, enligt Segolsson, medfört att kunskapens giltighet många gånger avgörs genom frågor om vad den tjänar till, om den är mätbar eller om den är ekonomiskt effektiv.

Inställningen till kunskap bör, enligt Segolsson, omdirigeras från ytlighet och nyttotänkande mot ett synsätt där kunskap förbinds med förståelse och en förkroppsligad handlingserfarenhet grundad i omdöme och klokskap. En skola som vilar på bildningstanken öppnar för kreativitet, nyfikenhet och för att varje elev kan börja hos sig själv, i sin egen förståelse, för att sedan söka sig utåt för att möta andra perspektiv.

Arbeta för en bildande utbildning
Samtidigt hävdar Segolsson att det inte går att bortse från att utbildningssystemets grundläggande struktur bygger på att nå mål och en examen under en bestämd tid. Betyg ska sättas för att fungera som urvalsinstrument för att nå nya nivåer i utbildningssystemet. Av den anledningen klarar sig inte bildning utan utbildning och om bildningstanken ska få utrymme i skolans vardag måste detta börja med utgångspunkten att arbeta för en bildande utbildning.

Mikael Segolsson är född 1968 och uppvuxen i Karlstad. Han har en fil. lic. i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet. 2006 påbörjade han sin forskarutbildning vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.

Handledare har varit professor Tomas Kroksmark, professor Jan Bengtsson och fil.dr Stephan Rapp.

Mikael Segolsson försvarar sin doktorsavhandling fredagen den 18 februari 2011 kl. 13.15 i sal Hb116 på Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) i Jönköping. Fakultetsopponent är professor Bernt Gustavsson, Örebro universitet.

Ladda ner Lärandets hermeneutik: Tolkningens och dialogens betydelse för lärandet med bildningstanken som utgångspunkt på HLK:s webbplats.

Kontaktinformation
Mikael Segolsson, tfn 070-27 24 907, mikael.segolsson@hlk.hj.se

Professor Tomas Kroksmark, tfn 070-832 18 44, tomas.kroksmark@hlk.hj.se

Många försök har gjorts av myndigheterna för att på olika sätt få personer med bakgrund i andra länder att känna sig och bli mer inkluderade i det svenska samhället. Forskningsprojektet ”Immigrant Inclusion by eParticipation” som finansieras av EU, undersöker i vilken mån sociala medier skulle kunna skapa delaktighet och hur tekniken i så fall bör vara uppbyggd. De första resultaten visar att sociala medier kan bidra till att öka invandrares integration.

Kunskap, kompetens och vilja finns
Under projektets första år har Mauri Kaipainen, professor i medieteknik och Victor Villavicencio, projektforskare vid Södertörns högskola, genomfört fältstudier i samarbete med Botkyrka kommun. I forskningsprojektet samarbetar forskarna med Tallinns universitet i Estland och Helsingfors universitet i Finland, varifrån projektet leds och där liknande studier också görs.

I gruppform har invandrares användning och attityd till Internet och sociala medier kartlagts. Man har även undersökt vilken interaktion personerna vill ha med samhället. I projektet utgår man ifrån hur olika applikationer, exempelvis Facebook och Twitter, används av invandrargrupper idag.

Resultaten visar att personer med bakgrund i andra länder har kunskap, kompetens och vilja att vara aktiva i samhället via sociala medier.

Ändrad attityd hos båda parter
Myndigheters attityd till att använda sociala medier till att informera och föra dialog med medborgarna har också undersökts. I tidigare projekt då myndigheter arbetat för att engagera invandrare i samhället, har de själva tagit fram spelreglerna för kommunikationen utan att se till önskemål, förutsättningar och behov hos den andra parten. Forskarnas resultat visar att trots att kommuner som Botkyrka har utarbetat strategier för social media så har attityden hos myndigheterna till stor del fortfarande ett inifrån-och-ut-perspektiv.

– Generellt krävs en attitydförändring, säger Mauri Kaipainen. Kommunikationsvägar bör byggas som fungerar för alla parter.
Han menar att om myndigheterna bygger strukturer för kommunikationen via sociala medier som är anpassade efter målgrupperna, bör myndigheterna i sin tur också kunna ställa krav. Det bör kunna förväntas att man deltar i samhället, när möjlighet ges att vara aktiv även via sociala media. Resultatet blir delaktighet och integration.
Nästa steg i projektet är att tillsammans med grupper av invandrare och myndigheter tillsammans identifiera och föreslå olika tekniklösningar och medieapplikationer som kan vara till hjälp.

____________________________________________________Södertörns högskola är ett ungt och dynamiskt lärosäte med unik profil, beläget i Flemingsberg i södra Stockholm. Vid högskolan bedrivs kvalificerad forskning. Särskilt starka forskningsområden är Östersjö- och Östeuropaforskning, samtidshistoria, institutionell förändring i det moderna samhället, interreligiösa relationer, genusstudier, kritisk kulturteori, estetik och miljövetenskap.

Ett mångvetenskapligt arbetssätt är utmärkande för högskolan. Samverkan över ämnesgränserna betonas för att nå nyanserad kunskap om komplexa samhälleliga fenomen. Verksamheten vid Södertörns högskola genomsyras av ledorden mångvetenskap, mångkulturalitet och medborgerlig bildning.

Rökning är fortfarande den vanligaste förebyggbara orsaken till förtida dödsfall i Sydafrika. Rökvanorna bland utsatta ”färgade” kvinnor har hållit sig på en oförändrat hög nivå under de senaste tio åren. Gravida kvinnor är särskilt viktiga att nå eftersom deras rökning påverkar både deras egen och barnets hälsa negativt. Zaino Petersens avhandling redogör för den roll en intervention speciellt utvecklad för dessa kvinnor spelar för att stärka deras motivation och förmåga att minska sin cigarettrökning eller sluta helt.

Basdata från projektet visar att 46 % av denna grupp kvinnor rökte och att de befann sig i olika stadier av motivation för att sluta. Kvinnorna var positiva till barnmorskornas uppföljning av graviditeten, men hade inget förtroende för deras förmåga som rådgivare när det gällde rökning, alkohol eller andra droger. Inom den ofta underbemannade offentliga hälso- och sjukvården i Sydafrika är barnmorskorna ofta överarbetade och utan ordentlig utbildning i samtalsmetodik, enligt Zaino Petersen.

Den intervention som genomfördes byggde på utbildning av barnmorskor i motiverande samtal, kulturellt anpassat informationsmaterial, en sluta-röka-guide och specialutbildade lekmannarådgivare i form av kvinnor som är bosatta i samma område som målgruppen och därför välbekanta med den sociala omgivningen. Den kvalitativa utvärderingen visar att interventionen lyckats förändra kvinnornas känsla av maktlöshet till att känna ett större förtroende för sin egen förmåga att påverka sitt liv. Kvinnorna kunde identifiera sig med en förändring och ta ansvar för att lägga om sina rökvanor för sin egen och för sina barns bästa.

Barnmorskans inledande samtal blev en impuls till förändring, informationsmaterialet en tydlig påminnelse om rökningens effekter, sluta-röka guiden ett konkret redskap och lekmannarådgivaren en nödvändig och engagerad följeslagare på vägen. Avhandlingen stöder värdet av den personcentrerade metodik som också introducerats för rökavvänjning bland gravida kvinnor i Sverige.

För mer information, kontakta Zaino (Zainonisa) Petersen (engelskspråkig), doktorand vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet på
mobiltelefon 070-551 04 09 
e-post zainpet@gmail.com

Fredag 18 februari försvarar Zainonisa Petersen, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, epidemiologi och global hälsa, sin avhandling med titeln Smoking cessation during pregnancy – A person-centered approach among disadvantaged women in South Africa (svensk titel: Rökavvänjning under graviditeten: ett individ-centrerat tillvägagångssätt bland utsatta kvinnor i Sydafrika). 
Disputationen äger rum klockan 9.00 i Bergasalen, Kvinna-Barnhuset, NUS. Fakultetsopponent är associate professor Mimi Nichter, University of Arizona, Tucson, USA.

Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-39595 [Ref 1]

Forskarna bedömer att det nu finns minst 2000 uttrar i Sverige, ca fyra gånger fler än för trettio år sedan.

Till nyheten finns färdig nyhetsgrafik, fotografier och en 2:30 minuter lång video där forskaren Anna Roos visar en utter och berättar om miljögifter. Grafiken innehåller ett unikt kartmaterial om utterns utbredning, fakta om utter mm.

Läs hela nyheten och ladda ned bilder, grafik och film här: www.nrm.se/press