– Tidigare teoretiska studier har förutspått detta. Nu har vi för första gången visat hur det går till experimentellt, säger Magnus Wolf Watz.
Ett viktigt enzym som finns i alla högre organismer heter adenylatkinas. Det är avgörande för att upprätthålla energibalansen i cellerna och därmed också i hela organismen. Utan adenylatkinas skulle till exempel musklerna inte fungera eftersom deras energitillförsel är beroende av adenylatkinas.
Magnus Wolf-Watz och Ulrika Olsson har undersökt hur adenylatkinas förändras när det går från en inaktiv till aktiv form och därmed stoppar eller driver på olika reaktioner. Med kärnmagnetisk resonansspektroskopi – NMR – och andra biofysikaliska metoder genomförde de sina studier på adenylatkinas från bakterien E.coli.
– Vi har bestämt strukturen av ett tillstånd som enzymet adenylatkinas temporärt befinner sig i. Detta är mycket svårt att göra eftersom övergångstillstånden är kortlivade, och därför går det inte heller att bestämma strukturen med konventionella metoder.
Men kemisterna vid Umeå universitet lyckades tack vare sin NMR-apparat.
– Genom att mutera adenylatkinas och kunde vi ta reda på vilka regioner som är livsnödvändiga för enzymets funktion, förklarar Magnus Wolf-Watz.
Undersökning blev mycket framgångsrik. Ulrika Olsson och Magnus Wolf-Watz kunde påvisa att väldefinierade regioner i adenylatkinas först veckades upp och sedan veckades tillbaka när enzymet gick mellan den inaktiva och aktiva formen. Detta veckningsmönster är med andra ord nödvändigt för att enzymet ska kunna fungera.
Magnus Wolf-Watz är en av de unga gruppledare som 2008 tilldelades ett av universitetets karriärbidrag.
– Tack vare karriärbidraget kunde vi genomföra projektet trots att vi i början hade svårt att övertyga andra forskare om våra idéer, säger han.
Originalpublikation:
Ulrika Olsson & Magnus Wolf-Watz (2010): Overlap between folding and functional energy landscapes for adenylate kinase conformational change, Nature Communications, Advanced Online publication, 16 november 2010, doi 10.1038/ncomms1106
För mer information, kontakta gärna:
Magnus Wolf-Watz
Kemiska institutionen, Umeå universitet
Telefon: 090 786-7690
E-post: magnus.wolf-watz@chem.umu.se
Många entreprenörer klagar på sin lönsamhet. Men det finns de som lyckas. Resultaten från Skogforsks intervjuer med långsiktigt lönsamma skogsentreprenörer visar att företagsledaren har en nyckelroll. Att attrahera rätt personal och att tillsammans med personel vårda en kultur av ansvarstagande och hårt arbete var en gemensam faktor för alla företagen.
– Tyvärr kunde ingen ge ett tydligt svar på hur man lyckas med det. Ledarskapet var ofta intuitivt och arbetet med företagskulturen verkade inte ha skett på något strukturerat och medvetet sätt, säger Klas Norin på Skogforsk.
Att vara sparsam samt att vårda och använda personal och maskiner på ett effektivt sätt var några andra svar på hur man lyckas bättre än andra.
– Vi kunde också se två tydliga maskinstrategier. En del bytte maskin ofta för att slippa reparationer och dra nytta av tekniska förbättringar. Andra bytte mer sällan, och repararerade själva Men alla hade medvetet valt sin strategi, och den höll man sig till, avslutar Klas Norin.
Läs mer i Resultat nr 11-2010.
Kontaktinformation
Kontakt:
Klas Norin, Skogforsk. Tel: 018-18 85 86
Erik Viklund, kommunikationschef, Skogforsk Tel: 018-18 85 40
Du hittar alltid våra pressmeddelanden på www.skogforsk.se/press
Många svenska universitet undervisar idag på engelska istället för på svenska – ett språkbyte som lett till kritiska diskussioner om svenskans framtid i den högre utbildningen. I en ny avhandling från Uppsala universitet, som försvaras den 26 november, har språkvetaren Hedda Söderlundh undersökt vad som händer med svenskan när undervisningsspråket blir engelska.
– Svenskan används fortfarande i flera sammanhang av svenskspråkiga studenter och lärare. Språket hålls alltså levande även om föreläsningarna är på engelska. En aspekt som däremot sällan diskuteras är vad användandet av svenska betyder för de utländska studenterna, säger Hedda Söderlundh.
Hedda Söderlundhs studie visar att en universitetskurs i Sverige inte nödvändigtvis är enspråkigt engelsk för att det står så i kursplanen. I praktiken är det föreläsningar och gemensamma kursaktiviteter som hålls på engelska. I grupparbeten och laborationer talar svenskspråkiga studenter och lärare däremot svenska med varandra. Man använder gärna svenska eftersom man tycker det är ”onaturligt” eller ”konstigt” att tala engelska med dem som förstår svenska.
Men svenskan förekommer ibland också när utländska kursdeltagare är med. De svenskspråkiga studenterna kan till exempel säga ett ord på svenska istället för på engelska, och på så sätt hjälpa varandra att översätta glosor som de inte kan. Svenskan fyller därmed funktioner i undervisningen för de svenskspråkiga studenterna, men kan samtidigt exkludera utbytesstudenterna.
Hedda Söderlundh tror inte att den globala internationaliseringstrenden har särskilt stor betydelse för vilket språk som studenterna faktiskt talar i kurserna. Trenden leder till att universiteten erbjuder kurser på engelska, men valet av språk i undervisningen styrs av andra aspekter. Kontakten mellan svenskspråkiga studenter och utbytesstudenter är inte alltid så stor i undervisningen. Kurserna är också många gånger anpassade efter de svenskspråkiga studenternas behov och svenskan tillåts därför ibland ersätta engelskan. I dag saknas inte sällan språkliga riktlinjer för hur svenska och engelska kan användas tillsammans på bästa sätt i kurserna, menar Hedda Söderlundh.
– Det skulle gynna institutionerna – och studenterna – att diskutera varför man erbjuder undervisning på engelska och vad man vill uppnå med den engelskspråkiga utbildningen. Genomarbetade tvåspråkiga utbildningar skulle inte minst förbättra de utländska deltagarnas studiesituation, säger hon.
Läs avhandlingen på universitetsbibliotekets webbplats [Ref 1].
Kontaktuppgifter: Hedda Söderlundh, tel: 018-471 29 01, mobil: 070 336 76 99, e-post: Hedda.Soderlundh@nordiska.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
Den 16 november lägger Fredrik Sikström fram sin avhandling Modeling and Simulation for Welding Automation. Forskningen har han utfört på Högskolan Väst i Trollhättan där också disputationen äger rum. Examinerande universitet är Chalmers tekniska högskola.
Robotar som svetsar är som regel programmerade att utföra arbetet på precis samma sätt hela tiden. Det betyder att alla förhållanden måste vara likadana från gång till gång för att det ska fungera. Till exempel måste arbetsstyckena ligga i exakt rätt lägen och de måste alltid ha exakt samma mått.
– Då är det intressant om man med hjälp av sensorer kan övervaka processen och få systemet att korrigera sig själv i en situation som inte är som den var tänkt, säger Fredrik Sikström.
Han har arbetat med infraröda sensorer som mäter temperatur i ett område omkring svetssmältan. När det automatiska systemet får kontinuerlig information om temperaturen kan svetseffekten regleras under pågående process.
Fördelarna med sensorer i automatiska svetssystem är flera. Systemen blir mindre känsliga för störningar, vilket betyder att man kan låta inkommande arbetsstycken hålla lägre kvalitet utan att det orsakar problem. Vill man höja produktionstakten eller få högre kvalitet på slutprodukten kan man göra det.
Att införa sensorer kräver omfattande omställningar av produktionssystemet. Produktionen måste stoppas, utrustningen programmeras om och tester genomföras. Ett sätt att göra omställningen smidigare är att datorsimulera tester av den sensorstyrda svetsningen. Fredrik Sikström har gjort detta möjligt genom att lyfta in sensorer i simuleringar av svetsning. Detta minimerar behovet av att stoppa produktionen för att köra en massa olika tester i praktiken.
– Jag vill lyfta fram nyttan med att göra experiment och undersökningar i en virtuell värld så mycket det går, säger Fredrik Sikström.
Hans avhandlingsarbete har varit en del av projektet AFFIX, Aligning, Holding and Fixing Flexible and Difficult to Handle Components, finansierat av EU:s sjätte ramprogram. Hans handledare på Högskolan Väst har varit Anna-Karin Christiansson, docent i produktionsteknik, och på Chalmers, Bengt Lennartson, professor i automation.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Fredrik Sikström, 0704-813960.
Genom att formulera om en klassisk beräkningsformel för investeringskostnader i fjärrvärmenät har forskarna tagit fram en unik modell som gör det möjligt att beräkna investeringskostnader för fjärrvärmesystem också på orter som inte har fjärrvärme i dag. Tidigare beräkningar har endast kunnat utföras för befintliga nät.
Forskarna har därefter analyserat fjärrvärmeteknikens nuvarande ställning på värmemarknaden i 83 städer i fyra europeiska länder: Tyskland, Frankrike, Belgien och Nederländerna. Dessutom har man värderat teknikens framtida konkurrenskraft i förhållande till lokala uppvärmningsalternativ och minskade värmebehov.
År 2006 stod fjärrvärmen i de undersökta städerna för i genomsnitt 21 procent av värmemarknaden.
– Vid våra beräkningar fann vi emellertid att marknadsandelar motsvarande 60 procent skulle vara en kostnadseffektiv genomsnittlig utbyggnadsnivå. Det innebär att det skulle vara möjligt att trefaldiga den nuvarande fjärrvärmemarknaden i de städer som vi har tittat på, med en lönsamhet beräknad på dagens situation, säger Urban Persson, doktorand i energiteknik, som har ingått i forskargruppen.
Studien visar också att det i befolkningstäta städer inte finns några större risker för fjärrvärmens ställning på grund av ett varmare klimat. Bland annat kan ny teknik, till exempel det som nu utvecklas i den fjärde generationens fjärrvärmeteknik, bidra till detta.
Fjärrvärmestudien ingår i ett treårigt svenskt projekt om skilda energiteknologier: ”Pathways – Swedish Systems Solutions”, som görs i samarbete Chalmers och finansieras av Energimyndigheten. Det är i sin tur ett parallellprojekt till det större internationella ”Pathways to Sustainable European Energy Systems”.
Studien heter Heat distribution and the future competitiveness of district heating, Persson & Werner, 2011. Applied Energy 88 (2011) s. 568–576.
Kommentar till bilden:
Nuvarande nivåer för marginell distributionskapitalkostnad och motsvarande värmemarknadsandelar för fjärrvärme i de fyra studerande länderna.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Sven Werner, tel. 035-16 71 30 eller Urban Persson, tel. 035-16 74 05.
Det visar ny forskning vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
I nordliga skogsekosystem finns det stora mängder kol lagrat i marken. Omsättningen av detta kolförråd är en avgörande komponent i beräkningsmodeller som används för att beskriva effekter av framtida klimatförändringar.
Under senare år har det uppmärksammats att även vinterhalvåret kan ha stor betydelse för skogars kolbalans, då mikroorganismer (svampar och bakterier) fortsätter bryta ned organiskt kol trots att det är minusgrader och marken är frusen.
Hur mikroorganismerna går till väga för att bryta ned organiskt kol under så ogynnsamma förhållanden har till stor del varit okänt, vilket har gjort det mycket svårt att göra tillförlitliga beräkningar över skogens kolbalans under vintern.
— Resultat från tidigare studier har tolkats som att mikroorganismer i frusen mark inte kan tillväxa utan bara andas bort viss koldioxid. En forskargrupp vid SLU i Umeå och Umeå universitet har nu visat att så inte är fallet. Istället är mikroorganismernas förmåga att växa i frusen mark förbluffande lik den tillväxt som sker under sommarhalvåret, även om hastigheten är lägre, säger Mats Öquist från SLU som lett studien.
Dessa resultat publiceras i veckan i den prestigefulla tidskriften PNAS, som ges ut av den Amerikanska vetenskapsakademin.
Studien har genomförts i nära samarbete mellan forskarna Mats Öquist, Mats Nilsson och Stina Harrysson Drotz vid SLU, samt Jürgen Schleucher och Tobias Sparrman (Umeå universitet).
I tidigare publikationer har forskarna fastslagit att aktiviteten hos mikroorganismer i frusen mark i huvudsak regleras av tillgången av ofruset vatten och identifierat vilka egenskaper i marken som styr vattentillgången.
Dessa studier har varit möjliga genom en metod att mäta ofruset vatten med kärnmagnetresonansspektroskopi (NMR), som utvecklats av forskargruppen. I kombination med de senaste rönen kring mikroorganismernas förmåga att utnyttja organiskt material och växa i frusen mark, möjliggör denna forskning att man kan utveckla mer tillförlitliga beräkningsmodeller över norra halvklotets kolbalans.
Kontakt: Mats Öquist, 090-786 8525, mats.oquist@sek.slu.se
Marknadsföring har oftast som strategiskt mål att skapa lojala kunder. Lojalitet förutsätter ett återkommande agerande men detta agerande relaterar inte alltid till en vara eller en tjänst utan snarare till ett socialt sammanhang som kan betraktas som en lek. Det visar en ny avhandling i företagsekonomi vid Stockholms universitet.
Forskaren Jens Martin Svendsen ifrågasätter om det alls går att tala om lojalitet mot ett varumärke eller företag. Det synsättet skulle i så fall genomgripande förändra marknadsförarens roll.
– Traditionellt sett utgörs marknaden av rationellt betingade val baserade på individuella behov. Enligt det nya synsättet blir marknaden istället full av känsla och fantasi. Varumärken, varor och tjänster formar sig till rekvisita i låtsaslekvärlden, och marknadsförarens uppdrag blir att bidra med rekvisita och delta i leken, säger Jens Martin Svendsen.
Marknadsföring har tidigare ofta ansetts som en metod för att avsätta produkter på en marknad. Om marknaden består av individer som gör individuella val har det varit marknadsförarens uppgift att kontrollera dessa val för att säkerställa ett stabilt kassaflöde, vilket kan benämnas som hållbar tillväxt. Men om marknaden istället är en plats för lek förändras spelreglerna och marknadsföraren blir en deltagare i leken på de lekandes villkor.
Avhandlingen tar upp tråden från postmoderna synsätt inom marknadsföringsforskningen för att visa hur olika synsätt legitimerar marknadsförares åtgärder på marknaden, liksom forskarnas rekommendationer till marknadsförarna.
Alla som deltar i leken på marknaden gör det på lekens villkor och med de fantasier som krävs. Detta kan jämföras med hur man betraktar en tavla och går med på att tavlan ska föreställa ett visst motiv. Marknadsföraren behöver på samma sätt spela med i spelets villkor för att varumärket ska stå för vad det är, i det sammanhang där varumärket förekommer eller där tjänsten utspelar sig.
– På det viset kan man säga att varumärken är delaktiga i leken, precis som kunderna, konsumenterna och marknadsförarna. Marknadsföraren har inte en privilegierad position med exklusiv kunskap om beteende och väljandets systematik, utan är en person i ett sammanhang på samma nivå som alla andra. Alla deltar i leken på samma villkor, säger Jens Martin Svendsen.
Avhandlingens titel: ”Gör som jag säger! Igen och igen – om lojalitet och lek i marknadsföringen. En beskrivning av legitimeringssystematik”
Disputationen äger rum den 17 november kl 13.00 i Gröjersalen, Kräftriket.
Ytterligare information
Jens Martin Svendsen, Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet
Tel 08 675 74 50
Mobil 0734 16 32 02
E-post jens.martin.svendsen@fek.su.se
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.
Samarbetet sker genom Karolinska Institutets centrum för våldsprevention inom institutionen för epidemiologi och biostatistik och Kriminalvårdens forsknings- och utvecklingsgrupp i Stockholm.
– Viktigast är att förstå varför vissa personer utför våldsbrott och vad som leder till återfall. Jag ser med spänning fram emot samarbetet där en internationellt framgångsrik forskarmiljö på Karolinska Institutet samarbetar med svensk kriminalvård. Vi kan tillsammans bidra till att förebygga våld i det svenska samhället, ett problem som direkt eller indirekt påverkar många människor, säger Harriet Wallberg-Henriksson, rektor för Karolinska Institutet.
Det finns flera exempel på lyckade samverkansprojekt mellan Karolinska Institutets och Kriminalvårdens. Ett är arbetet med självmordsprevention, ett annat är ett mycket framgångsrikt projekt om diagnostisering och behandling av interner med neuropsykiatriska funktionshinder som adhd inom Norrtälje-anstalten.
– Jag är mycket glad och nöjd över att vi slutit avtal med Karolinska Institutet. Den forskning som Kriminalvården bedriver i samverkan med Karolinska Institutet, och tillsammans med andra, är viktig för att förstå vilka orsaker som kan ligga bakom brott. Det är naturligtvis så att forskning och framsteg inom andra discipliner än den rättsvetenskapliga har stor betydelse för utvecklingen av vårt återfallsförebyggande arbete, säger Kriminalvårdens generaldirektör Lars Nylén.
Centrum för våldsprevention är ett nationellt kompetenscentrum som arbetar med forskning, utbildning och information inom området våld och våldsprevention. Forskningen inom centret integrera olika perspektiv på våld och våldsprevention som epidemiologiska, sociala, medicinska och psykologiska perspektiv, alla viktiga för förståelsen av våldet som samhällsfenomen. Verksamheten sker i samarbete med praktiker och forskare vid andra organisationer och myndigheter i landet, som kriminalvården, polisen, rättspsykiatrin och Statens Institutionsstyrelse.
För mer information, kontakta:
Martin Grann, docent, forsknings- och utvecklingschef för Kriminalvården
Tel: 08-517 705 60, 070-822 63 14
E-post: Martin.Grann@cvp.se
Niklas Långström, professor, föreståndare för Centrum för våldsprevention vid Karolinska Institutet
Tel: 08-524 82310, 08-517 705 60
E-post: Niklas.Langstrom@ki.se
Pressekreterare Sabina Bossi, Karolinska Institutet
Tel: 08-524 860 66 eller 070-614 60 66
E-post: pressinfo@ki.se
Pulsåderbråck, eller aortaaneurysm, är en livshotande kärlsjukdom där väggen i ett segment av den stora kroppspulsådern försvagats, buktar ut och i avancerade stadier riskerar att spricka. Om tillståndet upptäcks i tid kan det vara möjligt att operera men ofta utvecklas sjukdomen obemärkt och personen avlider i en plötslig massiv inre blödning när bråcket går sönder.
Pulsåderbråck är vanligare hos äldre över 65 år och förekommer oftare bland män. En bidragande orsak till sjukdomen är en kronisk inflammatorisk process där ett stort antal signalmolekyler deltar. Detta leder till aktivering av enzymer som långsamt bryter ner proteiner och bindvävens olika komponenter i kärlväggen, vilket bidrar till sjukdomens utveckling och till att kärlväggen slutligen brister.
Forskare vid Karolinska Institutet har nu funnit att väggen i pulsåderbråck innehåller förhöjda halter av enzymer som kan bilda så kallade cysteinyl-leukotriener. Dessa biologiskt kraftfulla substanser utlöser sammandragning av glatt muskulatur och svullnad i luftvägarna och kan därigenom orsaka astma. Astmapatienter behandlas därför ofta med läkemedel som kan blockera cysteinyl-leukotriener.
– Vi har också funnit att cysteinyl-leukotriener kan stimulera frisättning av proteinnedbrytande enzymer, så kallade metalloproteaser. Dessa kan bidra till försvagningen i kärlväggen och uppkomsten av pulsåderbråck säger professor Jesper Haeggström som är ansvarig för studien.
När forskarna tillsatte astmaläkemedel blockerades cysteinyl-leukotrienerna och de skadliga metalloproteaserna frisattes inte längre. Resultaten tyder därmed på att astmaläkemedel skulle kunna användas som behandling för att minska tillväxten och därmed risken för bristning av pulsåderbråck.
– Dessa astmaläkemedel är både effektiva och säkra och man borde snabbt kunna pröva om de gör nytta vid pulsåderbråck, säger Jesper Haeggström.
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Publikation: Increased expression of leukotriene C4 synthase and predominant formation of cysteinyl-leukotrienes in human abdominal aortic aneurysm, Di Gennaro, A, Wågsäter D, Mäyränpää MI, Gabrielsen A, Swedenborg J, Hamsten A, Samuelsson B, Eriksson P, Haeggström JZ, PNAS, Epub ahead of print 15-19 Nov 2010.
Kontaktinformation
För frågor, kontakta:
Professor Jesper Z. Haeggström
Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik
Tel: 08-524 876 12 eller 070-277 76 12
E-post: jesper.haeggstrom@ki.se
Professor Jesper Swedenborg
Institutionen för molekylär medicin och kirurgi
Tel. 08-517 723 48 eller 070-970 80 79
E-post: jesper.swedenborg@ki.se
BILD: Jesper Haeggström, foto av Chris Anderson
Dengue blödarfeber, Gula febern och Japansk encefalit är några exempel på myggburna infektionssjukdomar som orsakas av flavivirus. Flera faktorer, som till exempel klimatförändringar, har gjort att spridningen och förekomsten av flera flavivirus har ökat kraftigt den senaste tiden vilket gör flavivirussläktet till ett mycket allvarligt globalt virushot.
I Europa och Asien är fästingburen encefalit (TBE) en mycket elakartad flavivirussjukdom, som orsakas av att TBE-virus infekterar det centrala nervsystemet. Idag känner man till tre typer av TBE-virus, men det finns ytterligare ett antal närbesläktade virus som kan ge helt andra symptom med alltifrån blödarfeber till sjukdomar som främst drabbar boskap. Antalet infektioner orsakade av TBE-virus ökar i Östersjöområdet, och viruset verkar etablera sig i nya regioner. De mer aggressiva sub-typerna, Sibirisk- och ”Far Eastern”-TBE, finns i Baltikum och nyligen hittades stammar av Sibirisk TBE i Finland.
– Jag är intresserad av att ta reda på var gränsen för de olika virusvarianterna går i Östersjöområdet, säger Magnus Johansson, docent i biokemi.
Han och hans kollegor Wessam Melik, Annelie Elväng, Yann Bertrand, Mikael Lönn och Michael Wigerius, arbetar med fästing- och myggburna sjukdomar, bland annat i ett projekt där de undersöker spridningen av olika former av TBE.
De har också tittat på hur viruset förökar sig i cellerna. För det har forskargruppen behövt samla in fästingar från områden där viruset är vanligt förekommande. Ett insamlingsställe – Torö i Stockholms skärgård – visade sig vara särskilt ”lyckosamt”. Genom den mängd virus som fanns i fästingarna där kunde man för första gången sekvensera TBE-virusets hela RNA-genom direkt från fästingar. Genomet har sedan använts i Magnus Johanssons grupp för att konstruera viktiga verktyg för att studera TBE-virusets livscykel, och för att kunna utveckla framtida förbättrade TBE-virusvaccin.
– Vi har totalt samlat nästan 10 000 stycken fästingar i våra försök, berättar Magnus Johansson.
En överraskande upptäckt har gjorts med hjälp av datorsimuleringar. Det har visat sig att strukturerna i virusgenomet verkar vara temperaturkänsliga. Genom att de temperaturmässiga förutsättningarna ändras kan virusets förmåga att föröka sig också förändras.
– När en virusinfekterad fästing, som är kallblodig, suger blod från ett djur eller en människa, höjs temperaturen i fästingkroppen, och därmed ändras temperaturen i virusets omgivning. Detta är förmodligen en mycket viktig aspekt i forskningen kring förekomst och spridning av viruset i naturen, säger Magnus Johansson.
Magnus Johansson och hans forskargrupp tilldelades i höst drygt 6 miljoner kr i projektmedel för det treåriga projektet ”Molecular epidemiology, molecular evolution and vaccine development of Tick-borne encephalitis virus within the Baltic Sea region”. Projektet har tre delmål: 1) Studera molekylär epidemiologi av TBEV i fästingar, alltså TBEV-förekomst i fästingar (till exempel vilka subtyper WE-, S- eller FE- TBEV) och dess spridning i framförallt i nordöstra Polen och norra Sverige. 2) Studera molekylär evolution av TBEV i olika värdceller, alltså fästing kontra däggdjursceller. 3) Ta fram kandidater för ett förbättrat TBEV vaccin.
Kontaktinformation
Magnus Johansson, mobiltelefon: 073-704 84 85.
– Det är av betydande vikt för proteinatlasen att vi har kommit så långt som halvvägs med kartläggningen. Det är ett viktigt steg mot målet med en komplett databas med människokroppens alla proteiner, något vi förväntar oss kommer att ske år 2015, säger Mathias Uhlén, professor i mikrobiologi vid KTH.
Han är en av de som står bakom proteinatlasprojektet och han fortsätter med att berätta att det är tack vare kartläggningen som forskare kan dra full nytta av The Human Genome Project, ett stort internationellt projekt vars mål är att kartlägga hela den mänskliga arvsmassan.
Men redan nu använder forskare från hela världen proteinatlasen för att få mer kunskap om proteinernas roll när det kommer till olika sjukdomar. Proteinatlasen, när den är klar, kommer att utgöra ett stabil grund att stå på i kampen mot cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och sjukdomar i nervsystemet.
Proteiner är en viktig byggsten i de mänskliga cellerna och involverade i princip alla kroppsfunktioner hos såväl friska som sjuka människor. Om de är missbildade, eller deras funktion är satt ur spel, har dessa kritiska byggstenar inte möjligheten att fullfölja sin viktiga rollwe vilket leder till olika sjukdomar.
Det finns drygt 20 000 proteiner i människokroppen, och en klar majoritet av dessa har aldrig blivit identifierade eller analyserade: 98 procent av alla mediciner riktar sig mot 3 procent av de mänskliga proteinerna.
Proteinatlasprojektet, som startade 2003, är ett samarbete mellan KTH och Uppsala universitet där det senare lärosätet står för projektets biologiska del.
Klockan 17:30 idag släpps nästa version av proteinatlasen på www.proteinatlas.org.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Mathias Uhléns assistent Inger Åhlén på 08 – 55 37 84 03 / ingera@kth.se eller Anneli Waara på 018 – 471 19 74 / anneli.waara@uadm.uu.se.
– För nästan 20 år sedan argumenterade man att begränsningar i datoranvändande för utbildningsområdet de kommande decennierna, skulle bero mindre på tekniska begränsningar än mänsklig uppfinningsrikedom och bördan av gamla vanor och sociala strukturer påpekar Daniel Spikol. Just bristen på uppfinningsrikedom och bördan av gamla vanor märks tydligt i många klassrum idag. Därför behöver vi nya strategier för att undersöka och främja nya sätt att stödja lärande och undervisning med hjälp av mobil teknik. Spikols avhandling argumenterar för att design kan vara en viktig katalysator för en sådan förändring.
För att undersöka hur design kan underlätta lärande med mobil teknik använder Spikol olika designansatser för att föra samman perspektiven teknikstött lärande, mobil datorteknik och interaktiv design. Det empiriska arbetet som presenteras i avhandlingen är baserat på aktiviteter och resultat från tre projekt som alla innehöll informella inlärningsaktiviteter, frågebaserat lärande i naturvetenskap och matematikundervisning i och utanför det formella klassrummet.
Den mest framträdande designansatsen identifierades genom en jämförande analys av projekten och resulterade i en grundstomme till en designverktygslåda. Meningen med att skapa och använda en designverktygslåda är att ta fram riktlinjer som forskare, designers, lärare och andra intresserade kan använda för att tackla utmaningarna med att designa innovativa läraktiviteter stödda av mobila tekniker.
Daniel Spikol kommer ursprungligen från New York och är doktorand i datavetenskap vid Linnéuniversitetet sedan 2006.
Avhandlingen A Design Toolkit for Emerging Learning Landscapes Supported by Ubiquitous Computing försvaras den 16 november kl.10.15 2010 i sal Weber, Hus K, Linnéuniversitetet, Växjö. Fakultetsopponent är professor Yvonne Rogers, The Open University, England.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Daniel Spikol, telefon: 070-650 4565 eller e-post: daniel.spikol@lnu.se
Avhandlingen går att beställa genom Kerstin Brodén, Linnaeus University Press, telefon: 0470-708267 eller e-post: lupress@lnu.se.
I verkliga livet brukar man räkna med att ca 90 procent av kommunikationen är icke-verbal. Den traditionella forskningen kring interaktion mellan människa och dator tar inte hänsyn till emotionella och fysiska aspekter i kommunikationen utan fokuserar på det faktiska innehållet. Detta begränsade synsätt är ett av problemen för alla som designar system, applikationer och tjänster.
– Kommunikation handlar ju inte bara om den faktiska information som överförs, säger Petra Sundström. Det handlar också om våra tidigare erfarenheter, vårt känslotillstånd, hur det känns att kommunicera, hur känslorna förändras under kommunikationen etc.
Att designa med känsla
Avhandlingen presenterar en modell som kallas ”Affective Loop” som kan användas när man formger tjänster. Genom modellen kan tjänster och applikationer skapas som inte bara förmedlar information utan också tar hänsyn till känslor och som ger en mer komplett upplevelse för användaren. Det innebär också att man skapar kommunikation som väger in samspelet och interaktionen i kommunikationen. För att åstadkomma den här typen av upplevelse via en dator måste användaren få uttrycka så många sidor av sig själv som möjligt.
– För att användaren verkligen ska vara engagerad i interaktionen måste datorsystemet fungera på ett sätt som gör att användaren vill fortsätta att förmedla och förändra sitt känslouttryck, säger Petra Sundström.
Sensorer ger känslorna digital form
I avhandlingen används modellen i en designprocess där gester används tillsammans med emotionell feedback. Modellen har prövats för två tjänster som Petra Sundström och hennes forskarkolleger tagit fram: eMoto och FriendSense.
FriendSense är ett sätt att visualisera vänskapsrelationer. Alla som använder programmet får en typ av sensor att hålla i och dyker sedan upp som en bubbla på en skärmbild. Var bubblan placerar sig, vilken färg den antar etc, visar för övriga inloggade hur just den personen känner sig för stunden.
– I FriendSense skapar de olika deltagarnas värden ett sorts konstverk till exempel på en stor skärm där man kan avläsa sina egna uttryck och hur det står till i gruppen, berättar Petra Sundström.
eMoto är ett mobilt meddelandesystem där man kan sända och ta emot känslostyrda meddelanden. Systemet har inbyggda sensorer som känner av skakningar och tryck och fångar upp kroppsspråket för olika känslor. Utifrån vad som är känt om hur vi upplever färger, former och animationer översätts sedan skakningar och tryck, intensitet och hårdhet till olika mönster och kulörer.
– Med eMoto låter vi användaren uttrycka det känslomässiga innehållet i sitt meddelande med gester. De översätts till färger, former och animationer, berättar Petra Sundström.
Avhandlingens titel: Designing affective loop experiences
Se vidare: www.sics.se/~petra/Designing Affective Loop Experiences.pdf
Kontaktinformation
Ytterligare information
Petra Sundström
Mobil: 0707 – 66 76 76
E-post: petra@mobilelifecentre.org
www.sics.se
www.mobilelifecentre.org
Bilder kan laddas ner från
http://www.sics.se/~petra/eMoto/pressbilder/ och http://friendsense.sics.se/pressbilder/
Under 1400-talet levde nio av tio svenskar i bondehushåll. Men religionsvetare som forskat om bön och fromhet under senmedeltiden har hittills inte ägnat dem något större intresse. Här finns en kunskapslucka som Viktor Aldrin, doktorand i kristendomens historia vid Göteborgs universitet, vill råda bot på. I sin avhandling har han tittat närmare på praktiker och ideal i böndernas bedjande i Uppsala kyrkoprovins, som omfattade sju stift i Götaland och Svealand och i Finland.
– Detta är första gången någon vågar sig på något så galet som att hitta det som ingen tidigare trott fanns, att bönders böneliv finns bevarat i källorna, säger Viktor Aldrin.
Under senmedeltiden var Sverige katolskt och latin var kyrkospråket framför andra. Bönderna bad ändå troligen på sitt modersmål, även om de ofta kände till bönernas lydelse på latin.
– Förståelse var ett nyckelord, och då gällde det att bedja på det språk man förstod. För bönderna var det antingen svenska eller finska.
Varför bad bönderna? Av liknande skäl som idag: man bad om hjälp och beskydd, till Gud, Jungfru Maria och andra helgon. En viktig plats för bönen var de många landsortsgillen där bönderna ofta var medlemmar. Där bad de både för varandra och för de döda.
– Fader vår, Ave Maria och trosbekännelsen var de tre vanligaste bönerna, då som nu för troende katoliker, men man kunde även formulera egna böner för att uttrycka särskilda behov, säger Viktor Aldrin.
Oftast bad allmogen till Gud, men i stunder av nöd åberopades även skyddshelgon. En annan intressant iakttagelse är att bönderna tillämpade lottkastning när de inte visste vilket helgon de skulle vända sig till. Lottkastningen gick till så att tre olika helgon eller resmål för pilgrimsfärder ristades in i tre träbitar. De placerades sedan i en skål och om den hjälpsökande drog samma helgon eller plats tre gånger i följd ansågs det som ett tecken på Guds uttryckliga vilja. Lottkastningen var en metod som hade stöd i några av de drygt 600 mirakelberättelserna som finns bevarade från det medeltida Sverige.
– Något fantastiskt är att det bland alla bevarade mirakelberättelser faktiskt finns böner som bönder själva formulerade, där den bedjande upprättar ett avtal mellan sig själv och helgonet, där helgonet skulle göra ett mirakel, och bonden ge en gåva till kyrkan eller en pilgrimsfärd.
Viktor Aldrin har analyserat ett material som spänner över ett brett register av skriftliga och icke-skriftliga källor: avlatsbrev, predikningar och testamenten, altartavlor, mirakelberättelser och personnamn, predikningar, kalkmålningar och skulpturer.
– De medeltida böndernas böneliv är mångfacetterat och ryms inte i en enda källa. Genom att kombinera en mängd olika källor börjar deras böneliv få röst igen efter mer än 500 års tystnad.
Kontaktinformation
Avhandlingens titel: Prayer in Peasant Communities: Ideals and Practices of Prayer in the Late Medieval Ecclesiastical Province of Uppsala, Sweden
Avhandlingsförfattare: Viktor Aldrin, 031-786 5558 (arb), 070-6560358 (mobil)
E-post: viktor.aldrin@lir.gu.se
Författarens webbplats (pressbilder m.m.): www.viktoraldrin.se
Tid och plats för disputation: torsdagen den 11 november 2010 kl. 10.15, Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Fakultetsopponent: Professor Brian McGuire, Roskilde
Avhandlingen finns även digitalt publicerad på: http://hdl.handle.net/2077/22489
Salmonellautbrott är ovanliga i svenska grisbesättningar, men under senare år har det dykt upp ovanliga typer av salmonella som kan härledas till foderfabriker. Vilka åtgärder som behöver vidtas i besättningarna beror dock mindre på vilken typ av salmonella det rör sig om än på infektionsnivån. Det konstaterar Julia Österberg i en avhandling från SLU.
Av de sjukdomar som kan spridas från djur till människa via livsmedel är bakteriesjukdomen salmonella en av de allra viktigaste – ett mycket stort antal människor världen över insjuknar varje år. I Sverige infördes tidigt en lagstiftning för salmonellakontroll, och detta har bidragit till att det är ovanligt med salmonella i svenska djurbesättningar. Under senare år har dock förekommit flera fall där salmonella spridits till djurbesättningar via foder. I dessa fall har det handlat om andra typer av salmonella än de som brukar hittas hos djur och människor i Sverige. Ett exempel är en kontamination i en foderfabrik 2003 som ledde till att Salmonella Cubana spreds till ett stort antal svenska grisbesättningar. Julia Österbergs doktorsarbete handlar om sådan foderspridd salmonella och de faktorer som avgör hur allvarligt ett utbrott blir.
Salmonella förekommer i en mängd former (serotyper). Julia Österberg har undersökt infektionsförloppet hos grisar som smittats av olika doser av fyra salmonellaserotyper, två som förknippas med fodersmitta (S Yoruba och S Cubana) och två som är vanliga i europeiska grisbesättningar (S Typhimurium och S Derby). Den övergripande slutsatsen är att mängden smitta, dvs. infektionsdosen, betyder mer för smittspridningen än vilken typ av salmonella det rör sig om. Detta innebär att det tycks vara en bättre strategi att anpassa saneringsåtgärderna efter infektionsnivån i en drabbad besättning, än att utgå från salmonellatypen.
I det stora hela var alltså skillnaderna mellan salmonellaserotyperna små. Grisarna behövde visserligen en högre dos av S Cubana för att bli smittbärare, men förekomsten av salmonella i avföring, liksom förekomsten i inre organ efter åtta veckor, berodde framför allt på smittdosen, inte på serotypen.
Avhandlingen handlar i huvudsak om salmonellainfektionens förlopp i grisen, men Julia Österberg har också undersökt hur effektivt salmonella sprids till friska grisar via avföring och kontaminerad inredning. Alla fyra serotyperna visade sig kunna överföras på dessa sätt, men i ganska begränsad omfattning.
Slutligen bör det påpekas att grisarna själva inte brukar påverkas särskilt mycket av infektionen, och att salmonellabekämpning i grisbesättningar alltså handlar om livsmedelssäkerhet.
Arbetet har utförts vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA).
————————————————————-
Leg veterinär Julia Österberg, institutionen för kliniska vetenskaper, SLU, försvarade sin avhandling ”Salmonella in pigs. Infection dynamics of different serotypes” den 12 november 2010. Opponent var Dr Francois Madec, Agence Francaise de Sécurité des Aliments, Ploufragan, Frankrike
Mer information: Julia Österberg, 018-67 40 00, Julia.Osterberg@sva.se
Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen:
http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002387/ [Ref 1]
Pressbild (får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf/källa ska anges):
– Grisar [Ref 2]. Foto: Marie Sjölund
Detta och övriga pressmeddelanden från SLU:
http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/pressmeddelanden/ [Ref 3]
– Det finns en koppling mellan att må bra på jobbet och att uppnå goda resultat, säger hon. Fredagen den 12 november disputerar hon på avhandlingen ”Work-related support, community and trust” vid Odontologiska fakulteten på Malmö högskola.
I sin avhandling fokuserar Hanne Berthelsen på faktorer som skapar en god arbetsmiljö.
– Gemenskap, tillit och socialt stöd är viktiga komponenter i arbetsmiljön och jag har varit intresserad av hur olika arbetsförhållanden påverkar dessa komponenter, säger hon.
Djupintervjuer av nio danska och svenska tandläkare, med fokus på berikande och positiva upplevelser i arbetet, visar att en positiv atmosfär på kliniken där tandläkarna känner både förtroende och stöd samt har inflytande över arbetet har betydelse för att tandläkarna ska känna att de gör något bra för andra människor, och därigenom uppleva arbetsglädje.
I avhandlingen ingår bland annat material från två enkätundersökningar, varav en besvarades av 1226 allmänpraktiserande danska och svenska tandläkare inom både privat och offentlig vård. Resultatet visar att även organisationen har betydelse för hur tandläkarnas inbördes relationer.
– Det verkar som om känslan av kollegialt stöd och tillitsfull gemenskap, både praktiskt och känslomässigt, påverkas av bland annat inflytande, klinikstorlek, klinikens värdegrunder och gemensamma raster.
Hanne Berthelsen menar att forskning om positiva faktorer i en arbetsmiljö är viktig.
– I en tid när vi ser stora förändringar i tandvårdens villkor är det särskilt viktigt att samla in kunskap om det som tandläkare uppfattar som centralt i sitt arbete och om förhållanden som bidrar till deras arbetsglädje. Jag hoppas att mitt arbete ska leda till en större förståelse för de sociala relationernas betydelse för arbetsmiljön, säger hon och tillägger:
– De mätinstrument som finns i vården idag är riktade mot industrin och inte mot människovårdande institutioner. I min avhandling har jag utvecklat och anpassat mätinstrument och med fokus på människovård och positiva faktorer i arbetsmiljön.
Text: Set Mattsson
Kontaktinformation
Hanne Berthelsen
E-post: hanne.berthelsen@mah.se
Telefon: 040-665 85 96
