Lisa Strömbom har studerat den historiedebatt som ägde rum i Israel under 90-talet då fredsprocessen i mellan israeler och palestinier såg ganska lovande ut. Osloavtalet 1993 var det närmaste man kommit en fredsuppgörelse sedan staten grundades 1948.

Under samma tidsperiod började israeliska historiker se på landets födelse med delvis nya ögon – kriget som föregick statens skapande var inte så obefläckat som man tidigare gjort gällande: Det var inte så att judarna började bygga sitt land i en tämligen avfolkad region och att de palestinier som bodde där lämnade landet självmant eller på uppmaning av den egna eliten. Massakrer och fördrivningar kom upp i dagsljuset.

– Historiedebatten var inte okontroversiell, men den fanns där och var mycket livlig, säger Lisa Strömbom.

1995 mördades den israeliske premiärministern Yitzhak Rabin och Osloprocessen stagnerade. Därefter, och särskilt efter utbrottet av andra intifadan 2001, har historiedebatten i israelisk media avstannat.

Läroböcker som tar upp det palestinska perspektivet på historieskrivningen har reviderats eller plockats bort från undervisningen. Dessutom kompletterades historieämnet men ett nytt ämne ”heritage” (arv) som ger en mer ideologiskt färgad bild av Israels historia.  

–I dag finns ingen historiedebatt längre i israelisk dagspress, säger Lisa Strömbom. Starka och inflytelserika nationalistiska krafter stämplar allt ifrågasättande av den traditionella israeliska historieskrivningen som antiisraelisk. Även människorättsorganisationer, fredsaktivister och samhällskritiska akademiker stämplas som illojala mot staten, och beskrivs inte sällan som ett hot mot dess överlevnad.

Som ett exempel på hur det israeliska samhället har förändrats nämner Lisa Strömbom de 100 000-tals israeler som gick man ur huse för att demonstrera mot Libanonkriget år 1982. Till skillnad mot tidigare krig ansåg man att detta hade gått att undvika och att den israeliska militären tagit till övervåld. Vid Gazakriget, då det enligt efterföljande rapporter begicks många övergrepp mot den palestinska befolkningen förhöll sig stora delar av det israeliska civilsamhället passivt, vilket delvis kan förklaras av kraftiga delegitimiseringskampanjer mot alla som på olika sätt motsätter sig den nuvarande regeringens politik.

Kontaktinformation
Lisa Strömbom disputerar den 12 november kl 10.15 i Kulturens Auditorium, Lund. Avhandlingens titel är Revisiting the past. Israeli identity, thick recognition and conflict resolution. Se avhandlingen i pdf:en http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1691351&fileOId=1691352
Lisa Strömbom nås på 0736-16 60 65, Lisa.Strombom@svet.lu.se

Med start under 1990-talet kom en rad svenska policyreformer som argumenterade för att den svenska högskolan skulle vara mer öppen, flexibel och tillgänglig.

Inte minst distans- och IT-baserad utbildning fick stor betydelse. Även om frågan om tillträde till högskolan länge ansetts utbildningspolitiskt viktig, så var det en delvis ny styrning som tog form under 1990-talet och framåt.
I sin studie undersöker Annika Bergviken Rensfeldt hur resonemang kring öppenhet inom distans- och högskoleutbildning förs i svenska utbildningspolitiska dokument mellan åren 1992 och 2005.

– Det är inte bara en individfokusering som blir mer tydlig. Från att ha talat om rätten till utbildning och att skapa ett representativt högskolesystem för att tillgodose olika studentgrupper, så sker det en förskjutning där policyargumenten är att individer bör, eller till om med är skyldiga, att delta i högre utbildning.
Studien bidrar till debatten och förståelsen av resonemangen kring tillgänglighet och deltagande i högre utbildning. Den visar hur idéerna om att bredda och göra utbildning mer flexibel också reglerar och styr studenter, institutioner och utbildningssystem. Studien uppmärksammar att även goda reformintentioner involverar en problematik kring makt och styrning.

– Även om det här är en styrning som bygger på frivillighet och att studenter och institutioner själva anammar de här idéerna så uppstår maktordningar och utestängningar. Ta till exempel de starka regionalpolitiska intressena för att få kvinnor att delta i distansutbildning och flexibelt lärande genom lokala lärcentra och IT-baserad utbildning. Med den här retoriken stängs de ute från campusutbildning och ofta mer statustyngda institutioner och karriärvägar som forskning. På det här sättet formas ett differentierat högskolelandskap, säger Annika Bergviken Rensfeldt.

Kontaktinformation
Annika Bergviken Rensfeldt lägger fram avhandlingen ”Opening Higher Education. Discursive transformations of distance and higher education government” vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande fredag den 12 november, kl 14.00
Plats: Margaretha Huitfeldts auditorium, Pedagogen hus C, Läroverksgatan 5, Göteborg.
För mer information, kontakta Annika Bergviken Rensfeldt:
Epost: annika.bergviken-rensfeldt@gu.se, tel: 031-7862823, 0732-482505

– Ämnet idrott och hälsa ses fortfarande i stor utsträckning främst som ett tillfälle för eleverna att vara fysiskt aktiva och inte som en chans att lära sig något, säger Mikael Quennerstedt, forskare i idrott med inriktning mot didaktik vid Örebro universitet.

Undervisningen har under lång tid betonat kroppsliga färdigheter och på den praktiska nivån dominerar fortfarande olika idrottsgrenar, medan exempelvis dans och friluftsliv tillhör ovanligheterna.

Nu ska forskarna kartlägga vilka kunskaper som framstår som relevanta i ämnet och undersöka hur den kunskapen tar form i ämnets praktik men också vilka kunskaper som gynnas av olika typer av undervisning.

– Det finns forskning som visar att ämnet bidrar till att bevara könsskillnader och stereotypa uppfattningar om kropp, kön och rörelse även om det samtidigt erbjuder möjligheter till gränsöverskridande. Det är viktigt att undersöka kunskapsbildning, undervisning och lärande i ämnet idrott och hälsa eftersom studier inom detta i stort sett lyser med sin frånvaro och de behövs för att ge ett vetenskapligt underlag till såväl frågor om bedömning som likvärdig undervisning i ämnet, avslutar Mikael Quennerstedt.

Projektet Idrott och hälsa – ett ämne för lärande? är ett samarbete mellan Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm, Göteborgs universitet, Umeå universitet och Örebro universitet.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Mikael Quennerstedt: 019-30 35 98, mikael.quennerstedt@oru.se

På samma sätt som utomeuropeiska efternamn i dagens Sverige kan leda till diskriminering och negativ särbehandling har även Sveriges samiska befolkning märkt av att samisk- och finskspråkiga släktnamn kan vara ett hinder. En undersökning av svenska samers släktnamnbyten från 1920 och framåt visar att många har bytt sina namn mot nybildade svenskspråkiga. Ofta med motiveringen att det ursprungliga namnet är för svårt för svenskar att uttala eller att man vill att det ska låta mer svenskt. Samiska namn har ofta betraktats som utländska, trots att de är inhemska.

Märit Frändén, doktorand vid institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet, har genom att studera arkivmaterial och intervjua samer kommit fram till att namnbytestrenden nu har vänt. Fler samer än förut behåller sina namn. Många väljer också att byta sina neutrala svenska släktnamn mot samiska. Det har blivit ett sätt att visa tillhörighet till den egna gruppen eller att manifestera sin samiskhet gentemot majoritetssamhället.

– Tidigare har samer ofta dolt sin etniska tillhörighet, men det här är ett sätt att ta tillbaka stoltheten över sitt ursprung, säger Märit Frändén.

Trenden följer en utveckling som innebär större samhällelig acceptans mot samer. Men det finns två sidor av myntet: diskriminering förekommer fortfarande inom de flesta samhällsområden, och ett släktnamn som avslöjar sin bärares samiska identitet innebär därför att man riskerar att utsättas för sämre bemötande eller fördomar.

Disputation på avhandlingen äger rum 20 november på Uppsala universitet.  För mer information kontakta Märit Frändén 018-471 13 35, 0705 09 78 87, marit.franden@nordiska.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Socialistiska republiken Vietnam har under de senaste decennierna haft en stark ekonomisk tillväxt och uppvisar förhållandevis låga nivåer av mödradödlighet och barnadödlighet jämfört med andra länder i samma nationalinkomstläge. Avhandlingen redovisar och analyserar graviditetsutfallen hos ca 4400 kvinnor i ett jordbruksområde norr om Hanoi samt resultaten från fokusgrupper med gravida kvinnor och hälsovårdspersonal.

Resultaten visar att kvinnor som är sysselsatta inom jordbruket löper 70 procent ökad risk att föda ett barn med lägre födelsevikt än förväntat samt att kvinnor i någon av de mindre befolkningsgrupperna har en sexfaldigt ökad risk för ett dödfött barn. Barnen med lägre födelsevikt löpte ökad risk för död under graviditet och förlossning eller strax efter förlossningen. Orsakerna till att kvinnorna inom jordbruket är utsatta för denna ökade risk behöver studeras framgent.

I fokusgrupper med gravida och hälsovårdspersonal förmedlade de gravida kvinnorna hur de försökte skapa de bästa förutsättningarna för en normal graviditet genom att bland annat minska sin arbetsbörda samt söka hälsovård i tid. Detta var dock svårt att genomföra i praktiken eftersom det vanligtvis inte fanns någon möjlig avlastning. Det framkom att de gravida kvinnorna hyste en stor tilltro till både mödrahälsovården och förlossningsvården.
Kunskap om graviditetsrelaterade komplikationer och deras symtom samt den höga tilltron till mödrahälsovården och förlossningsvården bidrar sannolikt till de relativt goda resultaten inom mödrahälsovård och förlossningsvård i Vietnam. För att ytterligare kunna förbättra vården behöver en större andel kvinnor och barn få tillgång till kejsarsnitt och bättre vård vid komplikationer. Detta kan uppnås bland annat genom ett förbättrat system för remittering och transporter från hälsostationerna på landsbygden till sjukhusen. I övrigt bör de gravida kvinnornas makar stödjas till ökat engagemang under graviditet och förlossning. Den vietnamesiska kvinnans plats i samhället behöver stärkas ytterligare.

Sophie Graner är uppvuxen och bosatt på Värmdö utanför Stockholm. Hon är verksam som gynekolog och förlossningsläkare vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna och har tidigare arbetat i Sudan för organisationen Läkare utan gränser. Hon kan nås på

Mobil 0706-849239
e-post sophie.graner@obgyn.umu.se
Porträttbild [Ref 1]
Onsdagen den 17 november försvarar Sophie Graner, Institutionen för klinisk vetenskap, obstetrik och gynekologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Reproductive outcomes in rural Vietnam. Perspectives and experiences by pregnant women and health care professionals on pregnancy promotion and maternal health care
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Bergasalen, by. 27, NUS.
Fakultetsopponent är docent Elisabeth Darj, Uppsala universitet.

Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-37266 [Ref 2]

Ungdomars upplevelser av stress bör förstås i ett vidare socialt sammanhang, skriver Maria Wiklund i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet den 12 november.

Under det senaste årtiondet har flera forskningsrapporter visat på ökande psykisk ohälsa och stress bland barn och ungdom i Sverige, speciellt hos flickor. Enligt avhandlingen bör denna utveckling ses i ett vidare socialt sammanhang där också genusskapande processer har betydelse. Tjejers upplevelser av att inte duga och att pressa sig för att prestera perfekt i konkurrens med andra kan vara uttryck för nygamla genusordningar på olika områden och nivåer i samhället. Unga förväntas ”skapa sig själva” i förhållande till normer och ideal för hur tjejer och killar ska vara och se ut, vilket kan upplevas som både kravfyllt och övermäktigt.

Att leva nära gränsen är det genomgående temat i 40 unga kvinnors berättelser om stress. Deras stress är fysiskt påtaglig i form av högt tempo, rastlöshet, trötthet, värk eller sömnsvårigheter. Frågor som ”hur ska jag klara det här?” och ”hur ska jag orka?” är vanliga. De unga kvinnor som intervjuats beskriver stressfaktorer på många parallella områden, både här och nu och i tankar om framtiden. De berättar om hur de tar stort ansvar för såväl sociala relationer och egna prestationer som för att vara en ”bra människa” i en smal, vältränad och hälsosam kropp.

Samtidigt beskriver de vacklande stöd från omgivningen. Smärtsamma erfarenheter av mobbning och ensamhet under skolåren påtalas, liksom sviktande och svikande vuxna. En av de intervjuade kvinnorna konstaterar att ”vuxna är så upptagna med sina egna liv”. Andra talar om att samhället idag är till för dem med vassa armbågar och att det finns en anda av att man helst ska klara sig själv. Flera av kvinnorna utmanar sådana normer i sin omgivning, men känner samtidigt att de betalar ett högt pris för att gå mot strömmen.

Upplevelser av stress är också vanliga bland ungdomar på gymnasiet. Resultaten från en enkät med fler än 1 000 gymnasielever i Umeå visar att en stor andel av ungdomarna rapporterar subjektiva hälso- och stressbesvär av olika slag, inklusive oro och ångest. Två till tre gånger fler flickor än pojkar rapporterar sådana besvär och skillnaden är statistiskt säkerställd. Mer än hälften av ungdomarna håller ett högt tempo, och många upplever sig pressade av krav från skolan (73%) och av egna inre krav (59%).

Sammanfattningsvis visar avhandlingen att ungas stressrelaterade och subjektiva hälsobesvär bör förstås i ett vidare socialt sammanhang som inkluderar ett genusperspektiv. Kontext- och genusspecifika interventionsmodeller behöver utvecklas för att möta dessa hälsoproblem. Stress bland unga behöver emellertid också diskuteras och studeras vidare i relation till hur samhällsutvecklingen och dess värdegrunder påverkar unga av idag.

Maria Wiklund är legitimerad sjukgymnast och uppvuxen i Luleå. Hon är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, epidemiologi och global hälsa, och verksam som adjunkt vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.

Kontaktinformation
Maria Wiklund kan nås på
tel. 090-785 27 04,
mobil 070-306 20 14
e-post maria.wiklund@physiother.umu.se
Porträttbild [Ref 1]

Fredagen den 12 november försvarar Maria Wiklund, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Nära gränsen. Diskursiv, könad och förkroppsligad stress hos dagens unga (Close to the edge. Discursive, gendered and embodied stress in modern youth).
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Rosa salen, Tandläkarhögskolan, 9 tr., NUS.
Fakultetsopponent är professor Charli Eriksson, Örebro universitet.
Avhandlingen kommer att försvaras på svenska.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-37157 [Ref 2]