Kunskapen inom emotionsforskning har ökat markant de senaste åren. Denna forskning handlar bland annat om hur nätverk av nervceller i hjärnan kontrollerar rädsla och ångest, orsaksfaktorer bakom de vanligaste psykiska problemen och därmed många av samhällets stora ohälsotal. Ångestsyndrom är den vanligaste psykiatriska diagnosen för kvinnor och den näst vanligaste för män. Ångest ökar i sin tur risken för depression.

Ett exempel på vunnen kunskap om hjärnan är forskning som har visat att bilder som framkallar rädsla också kan upptäckas och bearbetas av hjärnan utanför medvetandet. Andra studier har visat att människor i det närmaste automatiskt uppmärksammar hot i omgivningen. Denna grundforskning har direkt relevans för den kliniska forskningens utveckling på området och för psykiatrins framtid.

Journalister är välkomna att bevaka konferensen och intervjua forskarna
Tid: Torsdag 3 februari kl. 8.30 till fredag den 4 februari kl.16.15
Plats: Nobel Forum, Nobels väg 1, Karolinska Institutet campus Solna

För program och mer information, se bifogade bilagor
Några ledande forskare på emotionsområdet som föreläser på konferensen är: Professor Joseph LeDoux, som räknas till en av de främsta experterna på amygdalas roll i hjärnans rädslosystem. Professor Michael Davis, som bland annat har utvecklat en farmakologisk behandling för att stärka effekten av psykoterapi vid ångestsyndrom. Professor Elisabeth Phelps, som studerar inlärning och utsläckning av rädslor och som nyligen har visat att rädslominnen kan raderas utan att påverka andra minnen.

Konferensen Affective Regulation and the Neuroscience of Emotion tillägnas professor emeritus Arne Öhman, som starkt bidragit till forskningsområdets translationella prägel.

För pressbilder, mejla: pressinfo@ki.se

För ytterligare information, kontakta:
Docent Mats Lekander, ordförande i organisationskommittén
Karolinska Institutet och Stockholms universitet
Tel: 08-524 824 45
E-post: mats.lekander@ki.se

Professor Kenneth Hugdahl, vetenskaplig ordförande
Universitet i Bergen, Norge
Tel: +47 9118 10 62
E-post: hugdahl@psybp.uib.no

Professor emeritus Arne Öhman
Tel: 070-467 14 10
E-post: arne.ohman@ki.se

Pressekreterare Sabina Bossi
Tel: 08-524 860 66 eller 070-614 60 66
E-post: sabina.bossi@ki.se

Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Blybatteriet är en nödvändig del av varje bil och används utöver det ofta i olika typer reservkraftsystem. Det har uppskattats att 75 procent av världens blyproduktion går till just blybatterier. Anledningen är att blybatteriet, trots sin 150-åriga historia, fortfarande är konkurrenskraftigt när det gäller effekt per viktenhet.

I ett batteri omvandlas lagrad kemisk energi direkt till elektrisk energi via en elektrokemisk reaktion. Denna reaktion involverar överföring av elektroner mellan batteriets två poler. I ett blybatteri utgörs den positiva polen av bly och den negativa av blydioxid och spänningsskillnaden mellan polerna är 2.1 volt. Att den är just 2.1 volt kan dock inte förklaras med vanliga kemiska modeller. I den aktuella studien har forskare vid Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet i samarbete med finska kolleger utfört kvantmekaniska beräkningar som inkluderar Einsteins relativitetsteori för att söka ursprunget till denna spänning. Forskarna fann att hela 1.7-1.8 volt av batteriets spänning har sitt ursprung i relativistiska effekter som kan härledes från Einsteins speciella relativitetsteori.

– Detta är ett utmärkt exempel på vardagsrelativitet. Trots att man länge känt till dessa effekter inom kemin tycks det överraskande nog vara första gången blybatteriets kemi analyserats teoretiskt utifrån kvantmekaniska principer, säger professor Rajeev Ahuja, som lett studien.

Datorberäkningarna utfördes vid UPPMAX (Uppsala Multidisciplinary Center for Advanced Computational Science) vid Uppsala universitet.

Referens: Physical Review Letters 106(7), 018301, 2011.
Läs mer i någon av tidskrifterna Physical Review Focus, Chemistry World, The Economist, Nature  eller New Scientist.
För mer information, kontakta professor Rajeev Ahuja, tel: 018-471 36 26, 070-425 09 35, Rajeev.Ahuja@fysik.uu.se, Dr. Peter Larsson, 018-471 35 80, Peter.larsson@fysik.uu.se, eller Dr. Andreas Blomqvist, tel: 073-778 87 14

– Vi vill väcka nyfikenheten för allt spännande som ryms inom kemins värld redan i mellanstadiet. Kemi är grunden för det mesta av det vi omger oss med i vardagen, men kemi är ett svårt ämne och det utbildas väldigt få kemilärare i dag. Vi vill ge lärare på alla nivåer mer kunskap och mod att utföra kemiexperiment i klassrummet, säger Carolina Eek som är en av samordnarna för Kemins år i Västsverige.

I Göteborg har de bägge universiteten, Göteborgs universitet och Chalmers, gått samman med Universeum och Molecular Frontiers/MoleClues för att gemensamt inspirera grundskole- och gymnasielärare och ge dem en bättre kompetens att möta kemins utmaningar.

Experiment att ta hem till klassrummet
Under inspirationsdagen kommer över 30 lärare att själva testa en rad experiment som de kan ta hem till det egna klassrummet. Det handlar om allt från marmorering av papper till det periodiska systemet. Därefter erbjuds lärarna löpande support i en nystartad Facebookgrupp.

Under året produceras tolv YouTubefilmer i Göteborgsområdet, en för var månad, som utgör grunden för det kostnadsfria undervisningsmaterial som tas fram för lärarna. På inspirationsdagen den 3 februari visas den första månadsfilmen, på temat konst och kultur. Lärarna får också en förhandsvisning av februari månads film, som har mode som tema.

Kemins år har utsetts av Förenta Nationerna. Kemiåret ingår i FNs årtionde för hållbar utveckling och syftet är att öka allmänhetens förståelse för kemi och kemisk kunskaps betydelse för att lösa samhällets utmaningar, som till exempel växthuseffekten och råvaruförsörjning när oljan ska fasas ut.

År 2011 är det också 100 år sedan Marie Curie fick Nobelpriset. I Göteborgsområdet kommer gymnasieskolorna under året att bjudas in till fyra Marie Curiedagar, den första på internationella kvinnodagen den 8 mars.

Läs mer om Kemins år:
Kemiåret invigs med många aktiviteter.
Kemisk konst inleder internationellt kemiår.

– Verkligheten är mer komplex än vad tidigare forskning riktat in sig på. Det är inte så som man tidigare har trott att enstaka faktorer ligger bakom minnets åldrande. Minnet påverkas av kombinationer av faktorer alltså sådant som till exempel kön, ålder, hälsa eller livsstil. Kombinationer som resulterar i tydliga negativa effekter kan kallas för kritiska kombinationer och vår forskning visar att det förmodligen är många kritiska kombinationer som påverkar minnet, säger Ola Sternäng, nybliven doktor vid psykologiska institutionen vid Stockholms universitet.

Forskningen inom minnets åldrande har hittills huvudsakligen varit inriktad på att hitta en enda förklaring till varför minnet åldras. En populär förklaring är att man blir allmänt långsammare i tanken vilket påverkar minnet negativt. En annan är att det sker en gradvis försämring av centrala nervsystemet som resulterar i en försämring av många kognitiva förmågor som minne, intelligens och verbal förmåga.

– Vi har testat de populära förklaringsmodellerna och funnit att de inte stämmer. Detta är därför mycket intressanta fynd och förmodligen kommer de att göra att kritiska kombinationer får mer uppmärksamhet i framtiden, menar Ola Sternäng.

Den nya studien är unik eftersom forskarna i avhandlingen haft tillgång till ett mycket stort urval undersökningsdeltagare, cirka 1800 personer. Detta har kunnat göras via forskningsprojektet Betula som är ett svenskt projekt som studerar minnets utveckling över det vuxna livsspannet. En anledning till att den kognitiva forskningen, det vill säga forskning om mentala processer såsom minne, tankar, planering, och intelligens, inte tidigare fått upp ögonen för kombinationseffekterna är just att det krävs mycket stora undersökningsgrupper för att statistiskt hitta och studera de här kombinationseffekterna.

För mer information om studien kontakta:
Ola Sternäng: 08-163946 alt e-post ola.sternang@psychology.su.se
 
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.

Stefan Renvert och Rutger Persson, professorer i oral hälsovetenskap, genomförde studien med hjälp av ett forskningsmaterial som bygger på 2 000 personer över 60 år. Dessa har följts under flera år och den vård och tandvård de fått har registrerats. Många andra studier bygger på individers egen uppfattning om hälsa, vilket ofta skiljer sig mot den kliniska bedömningen.

– Materialet är unikt ur tandvårdssynpunkt. Det finns väldigt lite publicerat om åldersgruppen 60-90 år, trots att den gruppen är en stor konsument av vård. Därför är det viktigt att kartlägga och förstå sjukdomskomplex, säger Rutger Persson.

Studien visar att var för sig är faktorerna inte lika avgörande. Risken att få frakturer på höfter och handleder är fyra gånger så stor för personer med benskörhet, osteoporos. För dem som enbart har tandlossning, parodontit, är risken två gånger större än bland dem som inte har någon av åkommorna. När båda faktorerna förekommer tillsammans ökar risken för frakturer på handleden eller höften med runt tio gånger.

Studien har väckt socialdepartementets intresse: Vad är konsekvensen av tandvårdsförsäkringen och hur påverkas den allmänna hälsan av oral hälsa? Stefan Renvert och Rutger Persson understryker vikten av att förstå kopplingen.

– Inflammationer i munhålan kan påverka övriga delar av kroppen eftersom de kan sprida sig genom blodbanan. Med behandling av munhålan kan man rimligtvis förebygga andra sjukdomar och därmed minska sjukvårdskostnader, säger Stefan Renvert.

– Munhålan har länge betraktats som en balkong som inte hör till kroppen. Här visar vi att det verkligen finns ett samband. Det är viktigt att politiker, vårdansvariga och allmänhet förstår det, säger Rutger Persson.

Kontaktinformation
Kontaktpersoner:
Stefan Renvert, professor, 044 20 40 93
Rutger Persson, gästprofessor, 044 20 40 63

Lars Petterson säger detta som huvudhandledare till den första i kullen som kommer att försvara sin licentiatuppsats, vilket sker den 28 januari. Förste man ut är Mikael Berg som är lärare i vid Högbergsskolan i Ludvika, en av skolorna som ingår i Västerbergslagens utbildningscentrum. Övriga i gruppen, totalt 14 lärare, väntar på sin tur under våren.

Forskarskolan har inneburit att lärare inom ramen för sin tjänst har fått genomföra forskarutbildning fram till en färdig licentiatexamen under två och ett halvt år samtidigt som de har fortsatt att undervisa hemma på sin egen skola med nedsatt undervisningsskyldighet. Staten har finansierat satsningen med 60 % av lärarlönen. Och satsningen har varit populär. Inte mindre än 60 sökande hoppades få en av de eftertraktade 15 platserna.

– Intressant och glädjande är att en del kommuner har sett detta som en bra möjlighet att under en tillfällig nedgång i elevantalet satsa på kompetensutveckling av befintliga, duktiga lärare, säger Lars Petterson.

Mikael Berg kommer närmast att gå vidare i sin forskarutbildning till doktorsexamen, vilket han gör som doktorand på halvtid vid Högskolan Dalarna under fyra år framöver. Därtill kommer han att undervisa och arbeta med didaktisk skolutveckling i Ludvika. Hans licentiatuppsats har titeln Historielärares berättelser. Ämnesbiografi och ämnesförståelse hos gymnasielärare i historia. Licentiatseminariet äger rum den 28 januari kl 11.00 i Högbergsskolan, Hus A, Bergsgatan 17, Ludvika.

Kontaktinformation
Kontakt
Lars Petterson tel: 070-515 82 27, e-post: lpe@du.se
Mikael Berg tel: 073-523 02 34, e-post: mikael.berg@vbu.ludvika.se, mbg@du.se

– Idén med den här boken har varit att jämföra och visa stadsbyggandet i några europeiska städer som är inne i samma utvecklingsfas. Vi försöker påvisa vilka värden det urbana livet har och hur dessa kan upprätthållas med hjälp av stadsplanering, säger Inger Bergström, en av författarna till boken.

Bland annat har författarna studerat förtätningen av London på South Bank, där förhållandevis prisvärda lägenhetsalternativ integrerats med exklusiva våningar och ett tidigare hamnområde på Themsens södra strand, Irokos boendekooperativ, där låga boendekostnader och grönska prioriterats.

Ett annat exempel är nederländska Almere, som är det första postmoderna stadsbyggnadsprojektet i Europa och en stad med integrerade funktioner för boende, arbete och fritid. Enligt planerna kommer Almeres befolkning att fördubblas fram till år 2030 genom att den utspridda staden förtätas med höga byggnader.

På Borneo- och Sporenburgpirerna i Amsterdam har man uppfört individuellt utformade radhus med egen båtplats, som trots väldigt olika design faller in i en gemensam holländsk byggnadstradition. Mest uppmärksammat är den s.k. Valen, en silverfärgad byggnad där kortsidorna reser sig som en fisk på land och binder ihop den inre gården med omgivande gator och vattenbassänger.

I Tyskland har författarna bland annat studerat Hamburg – HafenCity, Falkenried och St Pauli, förtätning i en äldre stadsdel, Theresienhöhe i München med funktionsblandning i den lilla, täta skalan med klart definierade offentliga och halvprivata uterum samt Frankfurts exklusiva bostäder i Westhafen. Som kontrast beskriver författarna även livet och planeringen i Leipzig, ett exempel på en av Europas krympande städer, även om befolkningsutvecklingen där nu vänder.

– Dagens europeiska stadsbyggande är inte bara inriktat på nuet och framtiden.  Olika ”retro-stilar” tränger också fram vid sidan av den nya modernismen, framhåller Karl-Olov Arnstberg, bokens andre författare. Vi har velat fånga in detta – inte bara genom att ge en översikt utan också genom att göra historiska jämförelser.

Författarna:
Karl-Olov Arnstberg, professor i etnologi, fokuserar på etnicitet och kulturmöten. Hans forskning omfattar bland annat planering och livsformer i Östeuropa, urban sprawl i Europa och miljonprogrammets förorter.

Inger Bergström, arkitekt och docent vid Chalmers, är verksam som planerare på Göteborgs stadsbyggnadskontor. Hon intresserar sig särskilt för hur det offentliga rummet och stadslivet hänger samman.

Bostaden i Staden (264 sidor, rikt illustrerad) kostar 350 kronor inkl moms, exkl frakt. Boken kan beställas i Formas nätbokhandel www.formas.se [Ref 1], från Kundtjänst Formas, tel 08-690 95 22, fax: 08-690 95 22, formas.ldi@liber.se eller genom bokhandeln.

För recensionsexemplar kontakta:
Lena Jansson, Forskningsrådet Formas, lena.jansson@formas.se
Formas har till uppgift att främja och stödja grundforskning och behovsmotiverad forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Den forskning som stöds ska vara av högsta vetenskapliga kvalitet och av relevans för rådets ansvarsområden. Formas får också finansiera utvecklingsverksamhet i begränsad omfattning.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Inger Bergström, inger.bergstrom.arkitekt@gmail.com, 070- 492 38 30

Karl-Olov Arnstberg koa@arnstberg.se 070-497 77 44

Ulla Save-Öfverholm, Forskningsrådet Formas, ulla.save@formas.se, tel 08-775 40 01

År 2000 gav den socialdemokratiska regeringen Humanistiskt-samhällsvetenskapliga forskningsrådet uppdraget att genomföra ett stort forskningsprogram om Sveriges förhållande till nazismen, Nazityskland och Förintelsen. Klas Åmark, professor i historia vid Stockholms universitet utsågs för att samordna projektet och att skriva dess slutrapport.

Nu släpps Klas Åmarks bok Att bo granne med ondskan. Sveriges förhållande till nazismen, Nazityskland och Förintelsen. (Bonniers) – Det här är den första breda, vetenskapligt väl underbyggda genomgången av Sverige och förhållandet till Nazityskland och Förintelsen. Nya sammanhang träder fram i en analys av de allvarliga politiska och moraliska problem som den neutrala, demokratiska småstaten Sverige ställdes inför när den fick ondskan till granne, säger Klas Åmark.

Den tidigare debatten har handlat mycket om den klassiska frågan: Var Sverige neutralt? Åmark ställer i stället frågan: Vilka konsekvenser fick det svenska agerandet för Nazitysklands möjligheter att genomföra sin politik?

– Frågan om Sverige var neutralt och trafiken med tyska soldater genom Sverige som ofta lyfts fram är i och för sig viktig men det finns många fler områden som är väsentliga att analysera. Min bok visar bland annat på effekterna av regeringens handels- och presspolitik och hur den svenska flyktingpolitiken i snabb förändring gick från sträng restriktivitet till stora, aktiva räddningsaktioner. I den ideologiska kampen var det demokratiska Sverige framgångsrikt då det gällde att bekämpa nazismen som alternativt i svensk inrikespolitik. Däremot var fältet betydligt mer öppet när det gällde rasism och antisemitism, säger Klas Åmark.

– Rasism och antisemitism var, framför allt i en mer vardaglig form, utbredda i det svenska samhället. Det spelade roll när Nazityskland försökte föra in sin rasistiska ariseringspolitik också i Sverige, säger Klas Åmark.

Enligt Klas Åmark påverkar frågan om hur Sverige hanterade Nazityskland och Förintelsen även dagens svenska samhälle.

– Av flera skäl valde Sverige demokratins tystnad inför våldet och terrorn. Men bor man granne med ondskan räcker det inte för en demokrati att välja att tiga. Vi kan inte avskriva den moraliska problematiken ur historieskrivningen om det andra världskriget. Dåtidens svenska samhälle lyckades inte särskilt väl hantera världspolitikens moraliska utmaningar.

Småstatens egoistiska intressepolitik höll inte måttet. Neutralitet har lämnat sår efter sig som ännu inte läkt, hävdar Klas Åmark.Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.

Forskare från Högskolan i Skövde får 4 miljoner under tre år från Sida. Pengarna ska användas för att utveckla biologisk sanering av giftiga metaller. Projektet utförs i samarbete med bland annat ett indiskt partneruniversitet.

I Indien drabbar giftiga utsläpp i hög utsträckning kvinnor. Kvinnorna arbetar ofta i fabriker där de kommer i kontakt med gifterna. Dessutom bor de ofta tillsammans med sina familjer i fabrikernas absoluta närhet. Därmed utsätts de för gifter både på och utanför sitt arbete.

– Vi siktar mot att utveckla en kostnadseffektiv metod som kan behandla giftiga kemikalier från industrier. Lyckas vi kan det bidra till att minska förekomsten av till exempel vissa cancerformer i de förorenade områdena, förklarar Abul Mandal, professor i molekylärbiologi vid Högskolan i Skövdes Forskningscentrum för Systembiologi.

Redan tidigare har Abul Mandal tillsammans med sina kollegor lyckats isolera 2 bakterielinjer som kan användas för att bryta ned kadmium i förorenat vatten. På partneruniversitet i Indien finns forskare som har ännu fler linjer som kan användas för biologisk sanering.

Forskarna i det nu aktuella projektet kommer att publicera sina resultat i det så kallade BiOS-systemet (Biological Open Source). Det innebär att deras upptäcker inte omfattas av patent eller andra restriktioner.

– Genom att använda BIOS-system blir resultaten både ekonomiskt och socialt lönsamma, säger, Abul Mandal.

Forskarna som ingår i projektet hoppas att den biologiska saneringen inte bara ska ge människor en bättre miljö. Det finns också en förhoppning om att en renare miljö ska bidra till tidigare utslagna djur- och växtarter ska återhämta sig och komma tillbaka.

För ytterligare information kontakta: Abul Mandal: 0500 – 44 86 08

I västländer bestäms välfärdsreformer vanligen på nationell nivå av regering och parlament, medan genomförandet decentraliseras till lokal nivå. Därmed avhänder sig staten möjlighet att direkt påverka de tjänster som medborgarna får. Statens främsta mekanism för att påverka blir under sådana förhållanden valet av styrningsstrategi och instrument för att täcka ”styrningsgapet” mellan den centrala och lokala nivån.

Wendy Maycraft Kall har jämfört psykiatrireformer i Sverige och England mellan 1990 och 2005. Hon undersöker hur man organiserat genomförandet av dessa reformer och ställer frågan vad som styr valet av en strategi och utesluter andra. Analysen visar att det, trots att reformernas mål och innehåll hade betydande likheter, fanns olikheter när det gällde valet av styrningsstrategier. Storbritannien valde hårda styrningsstrategier medan Sverige valde mjuka. Hon undersökte tre områdens inflytande över valet av strategi:

– Betydelsen av administrativa traditioner, där historiska, institutionella och konstitutionella arv leder till en spårbundenhet.
– Betydelsen av professioner. Dessa kan ha en stark inverkan på välfärdsreformer eftersom staten överlåter reformen till professioner som är autonoma i förhållande till styrningen.
– Betydelsen av vårdideologi och hur stater använder sig av ”kausala berättelser” i syfte att legitimera en viss typ av politiskt agerande.

Wendy Maycraft Kall visar att administrativa traditioner har haft en viktig inverkan på valet av styrningsstrategi för de två psykiatrireformerna. Däremot, och i motsats till tidigare förvaltningsforskning, kunde administrativa och institutionella modeller inte förklara alla skillnader i styrningsstrategier. I synnerhet påverkar statens underliggande vårdideologier val av styrningsinstrument.

Professionernas betydelse var mer svårtolkat och blandad. En möjlig orsak kan vara låg status hos kommunala socialarbetare, vilket begränsar möjligheterna till professionell påverkan. En annan att analysmetoden behöver utvecklas teoretiskt.

Avhandlingen försvaras vid Uppsala universitet den 28 januari.

För mer information, kontakta Wendy Maycraft Kall, mobil: 073-504 90 24, wendy.maycraft_kall@statsvet.uu.se

Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Generna i den mänskliga arvsmassan kartlades av HUGO, the Human Genome Organisation, och publicerades år 2001. Nu finns fortsättningen i form av HUPO, the Human Proteome Organisation. Inom dess ramar ska många hundra forskare världen över samarbeta för att beskriva de proteiner som de olika generna ger upphov till i människans kropp.

– ”Proteomet”, proteinuppsättningen, är betydligt mer komplicerat än genomet, genuppsättningen. Det finns över 20 000 proteiner i den mänskliga kroppen, och varje protein kan ha väldigt olika form beroende på var det befinner sig, säger docent György Marko-Varga vid Institutionen för elektrisk mätteknik.

Det var i höstas som proteinforskarna inom HUPO bestämde sig för att dela upp sig i internationella nätverk som åtar sig en kromosom vardera. ”Adopt-a-chromosome” har tidskriften Nature kallat satsningen, där varje nätverk s.a.s. kunde paxa för en kromosom man är speciellt intresserad av. Kromosom 19 låg då nära till hands för lundaforskarna.

– Tillsammans med professor Thomas Laurell har jag forskat kring möjligheten att med mikrochips spåra förekomsten av prostatacancer. Och vi vet att flera proteiner som är inblandade i prostatacancer styrs av gener på kromosom 19. Därför var det naturligt att vi i Lund åtog oss kromosom 19, säger György Marko-Varga.

Han är nu koordinator för ett stort nätverk som har sitt första möte i Lund den 26 januari. Dit kommer forskare från både Sverige, Norge, Indien, Tyskland och Spanien.

Att ”sekvensera” alla proteiner som är knutna till kromosom 19, dvs beskriva deras uppbyggnad, är bara första steget i arbetet. Sedan handlar det om att utveckla metoder för att kunna vaska fram just dessa proteiner ur t.ex. ett blodprov från en cancerpatient. I tredje steget ska man använda dessa metoder för att se om någon av proteinerna från kromosom 19 har en koppling till prostata-, hjärn- eller lungcancer, diabetes eller hjärtkärlsjukdomar. Detta undersöker man genom att studera prover från biobanker (samlingar med vävnadsprover) inriktade på just dessa sjukdomar.

– Den moderna utvecklingen av nya läkemedel utgår nästan enbart från de proteiner som spelar nyckelrollen i olika sjukdomar. Om man ser att patienter med en viss sjukdom har högre eller lägre halter av ett visst protein i kroppen än friska personer, så kan man gå vidare och se hur detta protein hör samman med sjukdomens utveckling. Kanske går det att stoppa sjukdomen genom att reglera effekten av det aktuella proteinet, säger György Marko-Varga.

Resultaten av nätverkets arbete kommer att läggas in i en allmänt tillgänglig databas som ska kunna användas av både industriforskare och akademiska forskare världen över.

Kontaktinformation
Mer information György Marko-Varga, 070-3567080, 046-2223402 och
Gyorgy.Marko-Varga@elmat.lth.se
En nedladdningsbar bild på forskaren finns på www.lu.se/images/Nyhetsbilder/Gyorgy.Marko.Varga.JPG.

– Sverige vill öka företagandet. För att kunna göra det måste det sätt på vilket distribution av varor sker idag öppnas upp. Fler företag måste kunna komma in på den svenska marknaden, och svenska företag måste kunna köpa billigare kvalitetsvaror från andra länder. Det säger Anne Håkansson, docent i data- och systemvetenskap och universitetslektor vid Skolan för informations- och kommunikationsteknik på KTH.

Det handlar alltså om att röra om rejält i distributörsgrytan. Att se till att företag blir mer konkurrenskraftiga, att svenska så väl som utländska företag får ut sin varor på den internationella marknaden. Det som idag sätter käppar i hjulet för detta är den tid det tar att söka upp nya varor. Och så den stora språkbarriären, då många webbplatser och e-handelsplatser bara finns på respektive företags hemlands eget språk. Det gäller företag i många olika länder, som Kina, Sydkorea, Spanien och Frankrike.

För att råda bot på detta har Anne Håkansson tillsammans med några andra KTH-forskare arbetat med e-handelsagenter på internet som ska kunna förhandla pris på vilket språk som helst. Men också ta hänsyn till leveranstider, styckeantal och kvalitet. Anne Håkansson kallar dem förhandlingsagenter, ”Negotiation agents”.

– Det handlar om att företag ska kunna hitta rätt produkt, rätt antal till bästa kvalitet och pris i rätt tid. Tanken är att e-handelsagenterna ska kunna förhandla på vilket språk som helst på nätet, säger Anne Håkansson.

Hon tillägger att det är mycket tidskrävande att hitta information om produkter. Och vinsten med förhandlande e-handelsagenter blir tydlig.
– Det lilla företaget i till exempel Korea får helt plötsligt möjligt att sälja till Sverige och svenska företag. Det lilla så väl som stora svenska företaget har lika plötsligt mycket större möjlighet att köpa billigare kvalitetsprylar, från en rad olika nya leverantörer världen över, säger Anne Håkansson.

Hon upplyser om ett annat vanligt problem idag. Många företag använder affärssystemet SAP som är ett statiskt system när det kommer till hanteringen av distributörer.

– När de anställda väl lagt in distributörerna i SAP så söker de sällan efter nya leverantörer, säger Anne Håkansson.

Vilket inte gör saken bättre när det gäller många företags invanda distributionsmönster med redan etablerade leverantörer.

Hittills har hon och KTH-kollegorna forskat runt e-handelsagenterna i närmare 4 år. Bland annat har de kartlagt vilka ontologier, det vill säga begreppsvärldar som föremål, namn, processer och begrepp, som finns företag emellan. Här finns det en stor brist upplyser Anne Håkansson. Forskarna har också skissat på ett system, och det finns en arkitektur för detta även om inget är byggt ännu.

– Nu ska vi bygga prototyper för att se hur e-handelsagenterna fungerar i verkligheten.
E-handelsagenterna är både ett nationellt och internationellt samarbete med Jönköping International Business School, Franklin University i Ohio, USA och Yeungnam University i Gyeongsan, Sydkorea. Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, STINT, har bidragit till forskningen med resemedel.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Anne Håkansson på 08 – 790 40 41 / 070 – 65 234 66 eller annehak@kth.se.

För lite mer än 10 år sedan upptäckte Wolfgang Schröders forskningsgrupp ett extra litet protein, som ingen hade lyckats identifiera tidigare. De hittade proteinet i ett stort komplex av flera olika proteiner, som finns hos växter och alger. Komplexet kallas fotosystem 2 och här spjälkas vatten till syre, protoner och elektroner med hjälp av solens ljus.

Forskargruppen gav proteinet namnet PsbW efter upptäckarens förnamn. Under flera år har de försökt ta reda på vad PsbW har för funktion. Genom att slå ut genen för proteinet har de nu äntligen fått svar på sin fråga. Proteinet är viktigt för att hålla ihop proteinkomplexen så att de bildar stora ordnade funktionella enheter, som maximeras deras förmåga att fånga ljuset.
– På detta sätt hjälper proteinet växten att fånga ljus och överföra elektroner på ett effektivt sätt. Det är en förutsättning för att växten ska kunna producera syrgas, berättar Wolfgang Schröder.  
Utan PsbW klumpar fotosystem 2-komplexen slumpmässigt ihop sig och fotosyntesen blir då inte lika effektiv. Dessutom får växterna svårt att anpassa fotosyntesen till variationer i omgivningen, till exempel förändrade ljusförhållanden.

Resultaten är i första hand av grundforskningsintresse. Samtidigt är det naturligtvis viktigt att veta hur naturen ordnar sina fotosyntetiska ljuskomplex för att kunna efterlikna dessa när man konstruerar solceller eller solpaneler med hjälp av artificiell fotosyntes.

Resultaten presenteras inom kort i The Plant Journal, en välrenommerad tidskrift för växtforskning. Studien är genomförd i samarbete med andra europeiska forskare och har bland annat finansierats med hjälp av anslag från Vetenskapsrådet och EU.

För ytterligare information, kontakta gärna:
Wolfgang Schröder, professor i biokemi, Umeå universitet
Telefon: 090-786 69 74
E-post: wolfgang.schroder@chem.umu.se

Diarrésjukdomar är vanliga bland grisar världen över. För att kunna bekämpa de olika tarmsjukdomarna är det viktigt att veta hur grisens immunförsvar reagerar på olika patogener.

Veterinär Märit Andersson har i sitt doktorsarbete vid SLU undersökt om generna för ett antal cytokiner, dvs. signalproteiner som produceras av immunförsvaret, uttrycks mer eller mindre hos sjuka grisar jämfört med friska. Hon använde sig bland annat av så kallad microarray-teknik, som visar om en viss gen är på- eller avslagen.

Hos grisar, som hade infekterats experimentellt med svindysenteribakterien Brachyspira hyodysenteriae, såg Märit Andersson en ökning av de vita blodkropparna monocyter och neutrofiler. Dessa vita blodkroppstyper ”äter upp” och förgör främmande mikrober. Även CD8a+-lymfocyter, dvs. vita blodkroppar som inte använder sig av antikroppar utan har andra sätt att döda invaderande organismer på, ökade i antal.

Cytokinerna IL-1ß, IL-6 och TNF-a fanns i förhöjd mängd i blodet, och genuttrycket för IL-1ß hade även ökat i tarmen hos en gris som insjuknat naturligt i svindysenteri. Alla de här cytokinerna är inflammationsframkallande och ger bland annat feber och startar en akutfasreaktion som motverkar infektionen.

Bakterien Lawsonia intracellularis orsakar en sjukdom, som finns i två former: en kronisk med diarré och nedsatt tillväxt, samt en akut med blodig diarré och plötslig död. Hos naturligt sjuka grisar sågs inga skillnader i cytokinmängderna jämfört med friska kontrollgrisar, varken i blodet eller i tarmen. Resultaten från tarmanalyser pekar på att en okomplicerad, kronisk infektion med L. intracellularis inte ger upphov till något markant immunsvar, och att de allvarliga symtomen med blodig diarré snarare är en komplikation till den kroniska sjukdomen än en akut sjukdomstyp.

Hos grisar som hade infekterats med viruset PCV2, som orsakar sjukdomen PMWS (Postweaning multisystemic wasting syndrome) sågs ett ökat genuttryck för cytokinerna IL-6, IL-10 and IFN-? i tarmen. En ökning av genuttrycket för IFN-? i tarmen återfanns även hos naturligt sjuka grisar. Dessutom sågs ett markant ökat genuttryck för olika så kallade interferonstimulerade gener (ISG) hos grisar med PCV2-infektion. Interferoner är speciella cytokiner, som triggar igång ISG, vilka är viktiga vid bekämpning av virusinfektioner.

– Resultaten visar tydligt microarray-teknikens potential för att registrera immunsvaret vid olika tarminfektioner, säger Märit Andersson. Vidare analyser kan ge fördjupad kunskap om immunsvaret även vid andra tarminfektioner hos gris.

Veterinär Märit Andersson, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för diagnostik och stordjur, SLU, har försvarat sin avhandling med titeln ”On the Immune Response in Porcine Enteric Diseases -with Special Reference to Swine Dysentery, Proliferative Enteropathy and PMWS”. Disputationen avser veterinärmedicine doktorsexamen.

Tid: 15 dec 2010 kl 09.15
Plats:KC 3:an, Ultuna, Uppsala
Opponent: Docent Lars Erik Larsen, Adelningen för veterinär diagnostik och forskning, Veterinärinstitutet, Danmarks Tekniska Universitet, Köpenhamn, Danmark.
Mer information
Marianne Jensen-Waern (huvudhandledare) 018-67 14 63, Marianne.Jensen-Waern@slu.se
Märit Andersson, 070-748 27 10, Marit.Andersson@slu.se
Avhandlingen, http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002412/
Hemort: Uppsala
Institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för diagnostik och stordjur, http://www.slu.se/sv/fakulteter/vh/institutioner/institutionen-for-kliniska-vetenskaper/om-institutionen/dos/

Pressfoto
(Får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges.)
Porträtt av Märit Andersson. Foto: Jenny Andersson, http://www.slu.se/Global/externwebben/overgripande-slu-bilder/om-slu-bilder/aktuellt-bilder/2011/pressbilder/MaritAnderssonJA.jpg
Gris i halmen. Foto: Märit Andersson, http://www.slu.se/Global/externwebben/overgripande-slu-bilder/om-slu-bilder/aktuellt-bilder/2011/pressbilder/grisMA.jpg  
SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.

År 2011 är av FN utsett till ett internationellt kemiår. På flera håll runt om i världen kommer kemin att uppmärksammas för att visa på dess betydelse för samhället och för en hållbar utveckling. Syftet är att skapa ett intresse för kemi i samhället och speciellt bland unga.
I Sverige arrangeras en rad olika aktiviteter utifrån de tolv månadsteman som den svenska kommittén för Kemins år har beslutat om. Aktiviteterna arrangeras i samarbete med parter inom både akademin, skolan, näringslivet och industrin.

– Vi tycker det är viktigt att vara med och uppmärksamma Kemins år och sprida kunskap om kemi till allmänheten, då kemi är en så stor och viktig del av vårt samhälle och vår framtid, säger Olov Sterner, prefekt på Kemiska institutionen vid Lunds universitet.

Kemiska institutionen i Lund har tagit på sig samordningsansvaret för Kemins år i södra Sverige och inleder året den 26 januari med vernissage av utställningen KEMI – Inga konstigheter! Utställning visar konstnärliga bilder av kemi producerade av anställda på Kemicentrum i samband med kemiårets första månadstema konst och kultur. Utställningen ger nya perspektiv på vad kemi är och förenar estetik med vetenskap på ett intressant sätt.

Journalister välkomnas att delta vid vernissagen den 26 januari kl 15.00. Det finns även möjlighet att träffa ansvariga och medverkande i utställningen från kl 14.15.
Plats: Kemicentrum, ingång B, Sölvegatan 39, Lund.

Månadsteman under Kemins år 2011:
Januari Konst och kultur
Februari Mode
Mars Klimat och energi
April Industri
Maj Kärlekens kemi
Juni Vatten och luft
Juli Hållbar utveckling
Augusti Idrottens kemi
September Kommunikation
Oktober Hälsa
November Mat
December Nobel och kemins historia

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Cecilia von Arnold, informatör vid Kemiska institutionen
Tel: 046-2228352, Cecilia.von_Arnold@kc.lu.se

Statens folkhälsoinstitut genomför en flerårig befolkningsstudie om spel om pengar och hälsa. I slutet av 2009 presenterades de första resultaten ur studien och nu släpps rapporten ”Spel om pengar och spelproblem i Sverige 2008/2009” som ger en mer fullständig bild av spelande och spelproblem. Studien visar bland annat att två procent av Sveriges befolkning har spelproblem, vilket är samma nivå som 1998, och ytterligare fem procent ligger i riskzonen för att utveckla spelproblem.

– Statens folkhälsoinstitut ser överdrivet spel om pengar bland unga män och äldre kvinnor som en stor utmaning för folkhälsan, säger Sarah Wamala, generaldirektör, Statens folkhälsoinstitut

– Generellt sett är andelen problemspelare större bland män, men i åldrarna 65-84 år är andelen större bland kvinnor än bland män. Dessutom minskar andelen med spelproblem med stigande ålder för män, medan den ökar med stigande ålder för kvinnor, säger Ulla Romild, utredare och ansvarig för analysarbetet i studien.

Det senaste decenniet har andelen personer som spelar om pengar minskat från 88 procent till 70 procent. Däremot har utgifterna för spel om pengar inte minskat i befolkningen vilket betyder att färre spelar för större summor.

Det går inte att skilja ut en enskild spelform som orsak till spelproblem, då många spelar på flera olika spel om pengar. Däremot finns ett samband mellan spelproblem och hur ofta man spelar, vilket kan ses för de som spelar poker, på spelautomater eller kasinospel. Sambandet finns också för bingo, sportspel och för de som spelar i direktsända tv-tävlingar.

Resultaten visar att i grupper med medellång utbildning eller medelinkomst förekommer det mer spel om pengar, men problem med spelandet är vanligare i grupper med kort utbildning respektive låg inkomst. Det är också sex gånger vanligare med dålig psykisk hälsa bland problemspelare jämfört med övriga befolkningen.

Sett till åldersgrupper har den yngre delen av befolkningen höga andelar problemspelare. Bland 16-17 åringar är andelen problemspelare nästan dubbelt så hög som i övriga befolkningen, trots att nästan hela spelmarknaden har en åldersgräns på 18 år för spel om pengar. Bland män i åldrarna 18-24 år är nästan var tionde problemspelare, en andel som fördubblats det senaste decenniet.
För mer information:
Hela rapporten ” Spel om pengar och spelproblem i Sverige 2008/2009” finns tillgänglig på www.fhi.se
Mer information om befolkningsstudien finns på www.fhi.se/swelogs [Ref 1]


SWELOGS, Swedish Longitudinal Gambling Study, är ett långsiktigt forskningsprogram om spel om pengar och konsekvenser för hälsan i Sverige som leds och finansieras av Statens folkhälsoinstitut. Rapporten ”Spel om pengar och spelproblem i Sverige 2008/2009” bygger på intervjuer med drygt 8 000 personer i åldrarna 16-84 år.

Kontaktinformation
För ytterligare information:
Ulla Romild, utredare, 063-19 97 35, e-post: ulla.romild@fhi.se
Katarina Paulsson, utredare, 063- 19 96 22, e-post: katarina.paulsson@fhi.se