En gång i tiden hade svenska kyrkans prästerskap lika stor kontroll över sin verksamhet och församlingsborna som ayatollorna i Iran. På 1800-talet lättades kontrollen upp och individen fick större inflytande, men fortfarande fanns en tydlig ämbetshierarki, från biskopen och neråt. I nattvards- och konfirmationsförhör, lysnings- och husförhör kontrollerades den enskildes tro.
När kyrkan skiljdes från staten år 2000 bröts slutligen denna hierarki och stiftet upphörde att vara arbetsgivare år prästerna.
Stig Linde har undersökt vad som händer när moderna modeller för granskning och kvalitet ska implementeras på mångsekelgamla organisatoriska traditioner.
– Det finns ett såväl organisatoriskt som ideologiskt motstånd inom kyrkan mot granskningssamhällets krav, säger han.
Det organisatoriska motståndet ligger i att kyrkan inte, tvärtemot vad många tror, fungerar hierarkiskt. Det spelar ingen större roll vad ärkebiskopen ålägger församlingarna eftersom dessa i hög grad är självständiga.
De kyrkoherdar som trots allt tar till sig de nya sätten att styra sin församling gör det för att stärka sin auktoritet som kompetent verksamhetschef: De tar på sig en chefsroll som alltmer liknar den moderne VD:ns istället för den andlige ledarens. Mer chef för en arbetsorganisation än en herde för sin hjord, kan man säga.
– Granskningarna har i och för sig ett gott syfte men det finns en risk att församlingarnas kärnverksamhet kommer i skymundan när de ska moderniseras och bli målrationella resultatenheter, säger Stig Linde.
Motståndet mot granskningssamhället finns också på det ideologiska planet. Exempelvis motsätter sig många diakoner att föra statisk över och dokumentera sin verksamhet.
– Man menar att diakoni är en privatsak mellan diakonen och den enskilda personen, säger Stig Linde. Men detta är ett synsätt som kommer att ifrågasättas. Särskilt som kyrkan utökar sin sociala verksamhet och blir alltmer beroende av externa bidragsgivare som kräver noggrann redovisning.
Men trots ett visst motstånd så granskas en församling mer i egenskap av arbetsgivare, kulturminnesvårdare, fastighetsägare och mycket annat, än som kyrka. Statens granskning av kyrkan mycket mer omfattande än kyrkans egen granskning av sin verksamhet.
– Intressant, tycker Stig Linde, som ställer sig frågan hur fri kyrkan egentligen är från staten.
För mer information tala med Stig Linde på telefonnummer 070-302 21 41, eller stig.linde@soch.lu.se.
Avhandlingen ”Församlingen i granskningssamhället” lades fram den 22 oktober vid Socialhögskolan i Lund.
Nyligen skördades den första odlade gotländska tryffeln. Tidigare har man bara lyckats få fram delikatessen från importerade plantor.
– Det här visar att vi i Sverige kan odla vår egen högklassiga tryffel, säger Christina Wedén, forskare vid Uppsala universitet, som har lett den forskning som nu gett resultat.
Tio år efter plantering sniffade tryffelhundarna Malva och Jippi för några dagar sedan fram den lilla tryffelknölen under en ek i en odling på sydöstra Gotland. Sammanlagt planterades under år 2000 och 2001 tretusen ekar på ön, alla med rötter koloniserade av tryffel.
Ekplantorna har på en plantskola i Frankrike drivits upp ur danska ekollon ympade med gotländsk tryffel. I stället för att som med vildvuxen tryffel bara ha att hoppas på att svampen ska kolonisera ekarna, kan man nu genomföra och kontrollera koloniseringen i laboratorium före utplantering.
Ekarna i de gotländska odlingarna är certifierade för tryffelodling av Frankrikes lantbruksinstitut INRA. I Frankrike finns flera kontrollinstanser för officiell certifiering av trädplantors lämplighet för tryffelproduktion. Ett liknande system håller också på att växa fram i Sverige. Det är viktigt för tryffelodlingens framtida rykte då man vill undvika att plantor distribueras som inte håller måttet.
Christina Wedén, forskare vid avdelningen för farmakognosi vid Uppsala universitet, har undersökt tryffeln på Gotland sedan 1997 och initierade de första svenska odlingarna 1999.
Hon tror att framgången för den lokala tryffelodlingen innebär att man kan möta efterfrågan på en nordisk tryffelmarknad,
– Där kan Sverige börja ta plats som visionen om det nya matlandet, säger Christina Weden.
För mer information kontakta Dr Christina Wedén, 0708855872, christina.weden@fkog.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
Även om det kan verka paradoxalt luras immunförsvaret på ungefär samma sätt av graviditet och cancer. Hur det går till beskriver Malin Hedlund i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet den 12 november.
Fostret och tumören har ett gemensamt mål: Att överleva i och parasitera på en annan kropp. Avhandlingen studerar detaljerna i hur de bär sig åt för att överleva. Bland annat presenteras resultat som visar att moderkakan och cancercellerna använder en likartad mekanism med utsöndring av immunhämmande blåsor, så kallade immunosuppressiva exosomer.
Exosomerna är 30-100 nanometer (miljarddels meter) stora blåsor som är omgivna av membran. De kan liknas vid små paket som bär olika proteiner och RNA-signaler inuti och på ytan. De utsöndras och används av olika celler för att kommunicera med varandra, en typ av biologisk postgång. I avhandlingen studeras speciellt den potenta receptorn NKG2D, som ansvarar för avdödningsförmågan hos immunförsvarets så kallade mördarceller. Moderkakans och cancercellernas exosomer bär på sin yta molekylerna MICA/B och ULBP1-5, som kan binda till NKG2D-receptorn, trycka ner den från cellytan och på så sätt förhindra mördarcellernas kapacitet att döda inkräktarna.
De exosomer som moderkakan producerar och utsöndrar används för att undvika angrepp från moderns immunsystem och på så sätt skydda fostrets överlevnad och utveckling. En liknande mekanism används också av cancerceller för att etablera och sprida sig i kroppen.
Cancercellerna ökar sin exosomutsöndring och hämmar mördarcellernas kapacitet när de utsätts för stress, vilket är en viktig observation för utformandet av cancerbehandling.
Forskningsbild
Malin Hedlund är doktorand vid enheten för klinisk immunologi och kan nås på
tel. 090-785 22 36,
e-post malin.hedlund@climi.umu.se
Fredagen den 12 november försvarar Malin Hedlund, Institutionen för klinisk mikrobiologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Exosomes and the NKG2D receptor-ligand system in pregnancy and cancer: using stress for survival (Exosomer och NKG2D receptor-ligandsystemet vid graviditet och cancer: en strategi för överlevnad).
Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal Betula, by. 6M, NUS.
Fakultetsopponent är docent Susanne Gabrielsson, Karolinska institutet.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-37122
Erik Svensson och hans forskarkollegor vid Lunds universitet har undersökt två olika arter av jungfrusländor. Forskarna har studerat hur det går till när honorna väljer hannar att para sig med. Det enda som skiljer de båda arterna åt vad gäller utseendet är mängden svart färg på hannarnas vingar. För honorna gäller det alltså att hålla koll på vingfärgen om de ska para sig med hannar av rätt art.
– Om en hona parar sig med en hanne av fel art så kastar hon bort sina ägg, eftersom parningar mellan arter leder till få avkommor, säger Erik Svensson.
Forskarna har studerat jungfrusländornas parningsbeteenden på flera platser i Sydsverige, bland annat längs Klingavälsån och Höje å i Skåne. På några av platserna lever de bägge arterna tillsammans. Där avvisar honorna den andra artens hannar. Men på några platser förekommer enbart den ena arten. Där visade honorna ett väldigt intresse för den andra artens hannar när dessa presenterades för honorna i ett fältexperiment. Honorna på dessa platser förstod uppenbarligen inte att det var hannar av fel art när de mötte dem för första gången.
– Det intressanta är att honorna på de olika platserna beter sig så väldigt olika fastän platserna inte ligger långt från varandra, säger Erik Svensson.
Om valet av partner vore enbart en genetiskt nedärvd instinkt borde skillnaderna mellan platserna inte vara så dramatiska, eftersom spridning och genflöde borde sudda ut sådana starka skillnader i parningsbeteenden. Detta motiverade forskarna att utföra ytterligare fältexperiment för att studera om unga och oerfarna honor lär sig känna igen hannarna av sin egen art. Nykläckta och sexuellt oerfarna jungfrusländehonor fångades in och hölls isolerade i burar utan kontakt med hannar. När dessa honor sedan fick träffa hannar av bägge arterna visade honorna likartat intresse för bägge arternas hannar. I nästa experiment hölls nykläckta honor återigen isolerade i bur men fick nu titta en stund på hannar av sin egen art, dock utan fysisk kontakt. När dessa honor sedan utsattes för fysisk kontakt med hannarna utvecklade de ett förstärkt intresse för den egna arten och minskade sitt intresse för den andra arten.
– Våra experiment visar klart och tydligt att partnervalet är inlärt och inte enbart medfött. Men mekanismerna för inlärningen och vad exakt som händer under den här korta inlärningstiden på bara några timmar förstår vi inte ännu, säger Erik Svensson. Vi planerar ytterligare experiment i framtiden för att undersöka dessa inlärningsmekanismer.
Fotnot. De undersökta arterna är blåbandad jungfruslända (Calopteryx splendens) samt blå jungfruslända (Calopteryx virgo).
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Erik Svensson, professor i zooekologi, Lunds universitet
Tel 046-2223819 eller 0705-970403
Erik.Svensson@zooekol.lu.se
Den nyutkomna boken Lärande i och för det nya arbetslivet är resultatet av ett samarbete inom forskargruppen med samma namn på Högskolan Väst. 23 forskare från vitt skilda discipliner, men med en tonvikt på samhällsvetenskap bidrar. Redaktörer är Stefan Lagrosen, Ulrika Lundh Snis och Eddy Nehls och målgruppen man tänker sig är studenter, forskare och alla som arbetar med personalansvar.
Antologin har en stor bredd. För att bara nämna några exempel finns det kapitel som handlar om coaching, samarbete mellan olika yrkesgrupper och hur man på gymnasiet kan arbeta med matematik så att det anknyter till arbetslivet.
När lärandet inte blir av
För den som vill förstå varför organisationsförändringar och lärande inte kommer till stånd är ett kapitel av Göran Lassbo, professor i utbildningsvetenskap, mycket klargörande. Han beskriver ett brett upplagt försök från statsmakternas sida att förändra skolornas elevvårdsarbete, alltså hur man hjälper elever som har svårigheter att klara skolan. En ny yrkeskategori, specialpedagogerna, började utbildas 1990. De skulle vara mer av rådgivare till lärarna än att själva undervisa elever med problem. Tanken var att problemen inte bara ligger hos eleverna själva, utan att de uppstår i det sammanhang de befinner sig. Till stora delar misslyckades försöken till förändring. Lärarna accepterade inte specialpedagogernas nya arbetssätt. Informella maktstrukturer hindrade nytänkandet att slå igenom.
Ett kapitel om organisatoriskt lärande pekar på vad som kanske hade behövts för att förändringen av skolans elevvårdsarbete skulle ha lyckats. Författare till detta kapitel är Yvonne Lagrosen, universitetslektor i kvalitetsutveckling, och Jan Winroth, universitetslektor i pedagogik. De skriver att omfattande förändringsprocesser kräver ett djupgående lärande som påverkar värderingarna hos dem som ingår i organisationen. Man måste lära tillsammans i avsikt att nå resultat som man verkligen strävar efter och organisationen måste genomsyras av förtroende.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Eddy Nehls, eddy.nehls@hv.se, 0520-22 38 76
I en degenerativ ryggdisk (broskskiva) fungerar diskcellerna inte längre normalt. Det medför en uttorkning av disken och därmed försämrad funktion som kan ge upphov till smärta i ländryggen.
– Broskvävnad anses ha liten eller ingen läkningsförmåga och kunskapen om hur celldelningen sker i ryggdiskar är begränsad, säger forskaren Helena Barreto-Henriksson på institutionen för kliniska vetenskaper och institutionen för biomedicin vid Sahlgrenska akademin.
I avhandlingen har forskarna studerat hur cellerna delar sig i ryggdisken och vilken möjlighet det finns att påverka diskdegeneration genom celltransplantation. I djurstudier och i studier av diskar som tagits ut i samband med operation på människor har områden med närvaro av celler med stamcellsegenskaper i ryggdiskens utkant identifierats. Troligtvis bidrar cellerna till ny celltillväxt och ger upphov till en viss grad av självläkning av disken.
Vidare undersöktes möjligheten till att transplantera celler till en disk genom injektion av humana stamceller till skadade ryggdiskar i en djurmodell.
– Vid avbildning med magnetkameraundersökning fann vi att de transplanterade cellerna överlevde, att stamcellerna mognade ut till celler med funktion som liknar diskceller och det blev en viss läkningseffekt av disken, uppger Helena Barreto-Henriksson.
Resultaten uppmuntrar till fler studier om det går att återställa eller stoppa upp degeneration av en ryggdisk med biologiska behandlingsalternativ. Antingen kan man tänka sig att stimulera befintliga lokala stamceller eller att utveckla metoder för celltransplantation på patienter, och där använda patientens egna stamceller från benmärgen.
– Fördelarna med en sådan behandling jämfört med dagens kirurgiska behandlingsformer är att det skulle innebära ett betydligt mindre och enklare ingrepp för patienten, konstaterar Helena Barreto Henriksson.
FAKTA DISKDEGENERATION
Det är en förändring i ryggdiskar (broskskivorna) mellan ryggkotorna som innebär att de riskerar att bli för tunna. Åkomman är vanligt hos äldre och kan medföra kotförskjutning och bidra till förträngning av ryggmärgskanalen, så kallad spinal stenos, men kan även uppstå hos yngre – och medelålders individer och anses då vara en betydande bakomliggande orsak till svår och långvarig ryggsmärta.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, samarbetsprojekt mellan avdelningen för ortopedi, institutionen för kliniska vetenskaper, och avdelningen för klinisk kemi och transfusionsmedicin, institutionen för biomedicin.
Avhandlingens titel: Intervertebral disc regeneration. Studies on stem cell niches and cell transplantation
Avhandlingen försvaras den 26 november klockan 9:00 på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Hjärtats aula, Blå stråket 5.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Helena Barreto Henriksson, doktorand på avdelningen för ortopedi vid Sahlgrenska akademin, telefon, 031-342 77 07, e-post: helena.barreto.henriksson@gu.se
Handledare:
Helena Brisby, docent vid Sahlgrenska akademin telefon 031-342 8239, e-post helena.brisby@vgregion.se
Anders Lindahl, professor vid Sahlgrenska akademin, telefon 031-342 40 89, e-post anders.lindahl@clinchem.gu.se
Det menar en grupp lundaforskare som därför ordnar en konferens i ämnet. Den 8 – 9 november presenteras goda exempel och den senaste forskningen inom området för företag och andra intresserade.
– Vi vill visa på att det här med industriell bioteknik, som vi kallar forskningsområdet för att optimera användningen av förnyelsebara råvaror, inte är särskilt svårt. Det tror många. Men med relativt enkla medel kan man komma ganska långt, menar Rajni Hatti-Kaul, professor i Bioteknik vid Lunds Tekniska Högskola.
För att lyckas göra förnyelsebara plaster, kemikalier och andra produkter behövs inte bara tillgång till förnyelsebara råvaror från skog och jordbruk utan också kunskaper inom bioteknik. Inte minst handlar det om att veta hur mikroorganismerna och enzymer fungerar. Dessa kan användas för att omvandla råvaran till den produkt man i slutändan vill ha.
Bland talarna märks bland andra Robert Wells, chef för OECD:s bioteknologiska enhet och Lena Ek, centerpartist och ledamot av Europaparlament. IKEA, AstraZeneca, ACO, Perstorp och Akzo Nobel är några av de medverkande företagen. Forskare kommer från Lunds universitet, Chalmers och KTH.
Konferensen ”Industrial Biotechnology – A platform for sustainable growth in Sweden” vänder sig till företag, politiker, journalister och andra som vill veta mer om industriell bioteknik och de möjligheter området kan ge . Konferensen äger rum 8-9 november i Lunds stadshall. Den är fulltecknad men ett fåtal journalister kan få plats. Läs mer om konferensen här: www.greenchem.lu.se under ”news”.
För mer information, kontakta Josefin Ahlqvist, tekn lic i Bioteknik och programsekreterare Greenchem, Bioteknik, 046-222 48 38, 0702-41 68 54, Josefin.Ahlqvist@biotek.lu.se eller Rajni Hatti-Kaul, Professor, Bioteknik, 046-222 48 40, 0708-74 85 40, Rajni.Hatti-Kaul@biotek.lu.se . Högupplöst bild på Rajni Hatti-Kaul finns i universitetets bildbank: http://bildweb.srv.lu.se
Joel Rasmussen har undersökt tre industriföretag för att se hur de kommunicerar risker i arbetsmiljön och åtgärder efter olyckor i sin doktorsavhandling vid Örebro universitet med finansiering från Myndigheten för samhällskydd och beredskap, MSB, och Kompetenscentrum för energetiska material, KCEM. Vad som bör betraktas som en risk och vad man ska göra åt risker är långt ifrån självklart. Hans forskning visar att två olika synsätt krockar.
– Om man ser på risker utifrån ett beteendeorienterat perspektiv kan man säga att någon fick problem med hörseln för att han glömde att använda hörselskydd – ansvaret ligger hos individen. Medan om man ser till arbetsmiljöorienterade åtgärder kan man lösa problemet genom att hitta tekniska lösningar som sänker bullernivån.
– En mellanchef illustrerade hur han tänkte med ett exempel med en roterande maskin som enligt reglerna alltid måste ha skyddsutrustning runt. Men han ansåg att maskinen skulle kunna vara utan skyddsanordning om människor ändrade sitt beteende.
Vid ett annat tillfälle jämförs fabriken med en motorväg där människor naturligtvis inte går rakt ut framför en bil. Detsamma skulle gälla en roterande maskin. Den här mellanchefens slutsats är att anställda måste lära sig att vara försiktiga och att hantera sådana saker. Att de inte kan leva i vadderade rum.
– Men det är ju så klart inte aktuellt att fotgängare ska gå omkring på motorvägen. Däremot måste människor kunna få röra sig på sin arbetsplats, säger Joel Rasmussen.
Eftersom man ofta inte vill anklaga någon för riskfyllt beteende eller slarv används ett vagt språk och vilka som var inblandade utelämnas i incidentrapporter. Detsamma gäller när olyckan händer dem själva och de ser sitt eget beteende som orsaken till olyckan.
– Många använder ironi och humor för att lätta upp allvaret. Dessutom förminskar man risken eller olyckan. Om jag till exempel har bränt mig kraftigt avfärdar jag det som ”småsaker som händer”. Det är förståeligt, ingen vill vara den som klantar sig eller slarvar.
Samtidigt gör det vaga språket rörande ansvar, och även förminskningarna av händelser, att ett beteendefokus blir mindre kontroversiellt. Det kan upprätthållas med mindre motstånd från dem som faktiskt tillskrivs, och tar på sig, ansvaret.
Joel Rasmussen anser att hierarki och beteendefokus går hand i hand.
– Hierarkier upprätthålls genom fasta roller och kommunikationsmönster. Vissa grupper talar om för andra vad de ska göra och utvärderar deras prestationer medan det omvända sker sällan eller aldrig. När produktionspersonalen omtalas som att de slarvar, har riskfyllda beteenden och bör bättra sig befästs hierarkin. Produktionspersonalen kan till slut se på sig själva enligt dessa mönster och normer, men det finns också en risk för att ett ”vi och dem” späs på ytterligare.
– Känslan av vi och dem förstärks genom hur man hanterar vardaglig information och kommunikation. Efter en allvarlig olycka till exempel är ledningen tydlig med att det är ledningen som informerar om vad som har hänt – talar om sanningen. I informationen betonar de gärna tekniska problem eller felgrepp.
– När produktionspersonalen utesluts från kommunikationen kan de svara med: ”ledningen vet inte ens vad de gör”. Ett kommunikationsgap skapas gång på gång mellan olika personalkategorier som knappast gynnar ett öppet utbyte av information och kunskap om risker.
När en fabriksledning får makten att definiera vad som har hänt är tendensen också att fokus riktas mot så kallade riskfyllda beteenden eller mänskliga faktorn. Genom att framställa arbetsmiljöstrategin som ologisk och genom att belöna dem som arbetar med att införa ett beteendefokuserat arbetsmiljöarbete så snabbt som möjligt flyttas ansvaret till individen. Dessutom skapar och vidgar vissa fabriksledningar en klyfta mellan vi och dem genom att se information som något som bara går åt ett håll.
– I sämsta fall infinner sig en känsla av hjälplöshet inför arbetsmiljöarbetet, och vissa biter ihop och står ut. Man uttrycker en acceptans för allvarliga risker och framställer sig som en person som klarar av tuffa förhållanden, avslutar Joel Rasmussen.
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Joel Rasmussen 070-172 98 54, joel.rasmussen@oru.se
Skräck för blod och injektioner är vanligt bland gravida kvinnor. Den utlöser stress och ångest som ökar risken för besvärliga förlossningar, för tidig födsel och ökad sjuklighet hos de nyfödda. Men med kognitiv beteendeterapi kan symtomen lindras, visar en avhandling vid Linköpings universitet.
Blod- och injektionsfobi grundläggs oftast i barndomen. Tillståndet yttrar sig i ångest och ibland panikattacker, i vissa fall svimning. Hos gravida tenderar symtomen att komma allt tätare. I en studie på 1 529 gravida kvinnor från mödravårdscentralerna i Linköping, Västervik och Kalmar visade det sig att drygt sju procent led av fobin.
-Det viktigaste budskapet är att tillståndet är ganska vanligt – den som lider av det behöver inte känna sig ensam. Vi visar också att det faktiskt går att göra något åt problemet, säger Caroline Lilliecreutz, nybliven medicine doktor i obstetrik och gynekologi vid Linköpings universitet och specialistläkare på Kvinnokliniken vid Universitetssjukhuset.
Kvinnorna i studiegruppen fick besvara en enkät med frågor om blod- och injektionsfobi, IPSA. Den består av 18 frågor där man graderar sin ångest från 0-4 i olika situationer, till exempel ”få en spruta i skinkan”. De som låg över en viss nivå blev intervjuade av en psykoterapeut. För 110 kvinnor eller 7,2 procent kunde diagnosen blod- och injektionsfobi fastställas – en överraskande hög andel.
En granskning av mödravårdsjournalerna för dessa 110 kvinnor i jämförelse med 220 som inte led av fobin pekade på ökad risk för komplikationer vid förlossningen. Planerade kejsarsnitt, låg födelsevikt och sjuklighet hos de nyfödda var vanligare i de fall där den gravida kvinnan varit drabbad av blod- och injektionsfobin.
Studien visade också att de drabbade kvinnorna hade högre halter av stresshormonet kortisol i saliven än de friska.
-Höga halter av kortisol hos den blivande mamman är ogynnsamt för fostret och kan bland annat påverka utvecklingen av fostrets nervsystem, säger Caroline Lilliecreutz.
Men om symtomen på blod- och injektionsfobi upptäcks i tid kan kognitiv beteendeterapi i grupp vara till god hjälp. 30 av kvinnorna i studien fick sådan terapi vid två tillfällen under graviditeten. Resultatet var positivt ännu tre månader efter avslutad behandling.
Avhandlingen Blood- and injection phobia in pregnancy – epidemiological, biological and treatment aspects är publicerad på LiU Electronic Press, se http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-59745.
Kontakt:
Caroline Lilliecreutz 010-1030000, caroline.lilliecreutz@lio.se
Gunilla Sydsjö, professor, handledare 070-9925395, gunilla.sydsjo@lio.se
Papperets vithet är en kommersiellt viktig egenskap. Vithetsvärden framhålls vid marknadsföring av till exempel kopieringspapper. Genom kostsam blekning och fluorescerande vitmedel blir värdena höga. Hittills har vithetsvärden uppmätts enligt standardiserade metoder. Dessa metoder bygger på en perceptuell modell som utvecklades under 80-talet. Då var vithetsnivåerna mycket lägre.
– Vi upptäckte att kommersiella papper med höga värden kunde upplevas som mindre vita än papper med lägre värden, särskilt i vanliga belysningsmiljöer som kontor, säger Ludovic Gustafsson Coppel.
Hans forskning har lett till nya psykofysiska modeller. Dessa gör det möjligt att mäta hur vitt ett papper uppfattas av den genomsnittliga kunden under olika typer av belysning. Med hjälp av optiska modeller har han också studerat fluorescensmekanismer.
– Kunskap om hur olika papper samverkar med ljus behövs för att kunna producera papper med önskade optiska egenskaper och förbättrad papperskvalitet. Genom att beskriva växelverkan mellan ljus, tryckt papper, och betraktaren kan nya idéer för pappersdesign genereras.
Ludovic Gustafsson Coppel är industridoktorand från Innventia. Utvecklingen har skett i nära samarbete med företag inom pappersindustrin. Intresset har varit stort eftersom ökad kunskap inom området betyder ökad konkurrenskraft.
Ludovic Gustafsson Coppel lägger fram sin licentiatavhandling ”Whiteness and Fluorescence in Paper – Perception and Optical Modelling” den 9 november i Sundsvall.
Kontaktinformation
Ludovic Gustafsson Coppel
tel. 08-676 73 28, mobil 073-708 96 30,
ludovic.gustafsson-coppel@miun.se
Hjärnan är det organ i kroppen som kräver i särklass mest energi i förhållande till sin storlek. En hypotes för åldrande är att cellernas energifabriker, de så kallade mitokondrierna, blir allt mindre effektiva under livets gång, vilket kan få allvarliga konsekvenser för bland annat hjärnan. Mitokondrier var en gång i tiden egna organismer och har därför även en mindre mängd egen arvsmassa, DNA. Tidigare forskning på genförändrade möss har visat att åldrandet kan höra samman med ett stigande antal mutationer i mitokondriernas DNA.
I den nu aktuella studien undersökte forskare vid Karolinska Institutet, i samarbete med amerikanska kollegor, hjärnan på samma typ av genförändrade möss som i de tidigare försöken. De fann då att djurens hjärnor innehöll kraftigt ökade halter laktat redan innan andra tecken på åldrande kunde ses. Forskarna gick vidare och såg att laktathalterna steg i hjärnan även hos normala möss, fast betydligt senare i livet.
– Det intressanta är att vi kunde avläsa laktatmängden i hjärnan hos levande möss med hjälp av så kallad MR-spektroskopi utan några som helst ingrepp för provtagning. Samma teknik skulle kunna användas på människor, som ett icke-invasivt sätt att följa tidiga tecken på åldrande i hjärnan, säger Lars Olson.
Hos mössen undersökte forskarna även vilka mekanismer som låg bakom laktatökningarna. De fann en förändrad ämnesomsättning och kom på så sätt ett steg vidare i gåtan hur nervceller får sina energibehov tillfredställda under olika omständigheter. Laktat kan enligt forskarna ha en nyckelroll i detta sammanhang, genom att fraktas mellan hjärnans stödjeceller och nervceller. Det återstår dock att se hur den nya kunskapen kan utnyttjas för att motverka åldrande och åldersrelaterad hjärnsjukdom.
Publikation: “High brain lactate is a hallmark of aging and caused by a shift in the lactate dehydrogenase A/B ratio”, Jaime M. Ross, Johanna Öberg, Stefan Brené, Giuseppe Coppotelli, Mugen Terzioglu, Karin Pernold, Michel Goiny, Rouslan Sitnikov, Jan Kehr, Aleksandra Trifunovic, Nils-Göran Larsson, Barry J. Hoffer & Lars Olson, Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS) Online Early Edition 1-5 November 2010.
För frågor, kontakta:
Lars Olson, professor
Institutionen för neurovetenskap
Mobil: 070-670 3388
E-post: lars.olson@ki.se
Jaime M. Ross, doktorand
Institutionen för neurovetenskap
Tel: 08-524 87051
Mobil: 073-677 63 95
E-post: Jaime.Ross@ki.se eller rossja@nida.nih.gov
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
BILD: Lars Olson, foto av Camilla Svensk
De modeller forskare använder för att beskriva kemiska reaktioner i celler är ofta felaktiga. Reaktionernas hastighet är nämligen beroende av molekylernas position i förhållande till varandra. Nu har Uppsalaforskare tagit fram en betydligt exaktare modell som kan bli ett viktigt verktyg inom medicinsk forskning. Studien publiceras denna vecka i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
Kemiska reaktioner är slumpmässiga och deras sannolikheter beror på var olika molekyler befinner sig i förhållande till varandra. De modeller som man sedan 60-talet använts sig av för att räkna ut dessa sannolikheter och beskriva hur kemiska reaktioner fortskrider har dock inte utgått från de kända relationerna för hur molekyler interagerar på mikroskopisk nivå. Nu har dock uppsalaforskarna lyckats härleda sannolikheterna för hur ett kemiskt system kommer att förändras utifrån den mikroskopiska teorin.
I modellen, som idag presenteras i den vetenskapliga tidskriften PNAS, har forskarna kopplat samman den kända fysikaliska beskrivningen för en kemisk reaktion mellan två molekyler med de modeller man sedan länge använt sig av för att beskriva kemiska reaktioner för system med många molekyler.
– Det visar sig att det konventionella sättet att beskriva kemiska reaktionssystem ofta är felaktigt, särskilt i den långsamma miljö som finns inne i biologiska celler. Vilka reaktionshastigheter man ska använda beror på hur mycket information man har om molekylernas position i rummet, säger Johan Elf, forskare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi.
De nya teoretiska resultaten gör att man kan göra mer korrekta simuleringar av kemiska och biokemiska reaktionssystem, vilket är nödvändigt för att förstå hur många olika molekylslag samverkar med varandra, till exempel i en cell. Resultaten är särskilt viktiga när molekylerna inte hinner röra sig så långt mellan olika reaktioner eller när reaktionerna sker på en yta, såsom mellan molekyler på ett cellmembran.
Den praktiska nyttan av upptäckten är att mer detaljerad förståelse av hur kemiska reaktioner fungerar i våra celler. På lång sikt kan den ge bättre förståelse av sjukdomar som i många fall beror på komplexa reaktioner mellan olika molekylslag.
För mer information kontakta: Johan Elf, institutionen för cell- och molekylärbiologi, Science for Life Laboratory [Ref 1], 018-471 46 78, johan.elf@icm.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
Biologiskt liv bygger på kemiska reaktioner. Enzymer är katalysatorer som påskyndar reaktionerna med oerhörd effektivitet och specificitet. Unika rörelsemönster hos enzymer är en av de viktigaste bakomliggande principerna för att dessa livsviktiga reaktioner ska fungera. Det visar Jörgen Ådén, Umeå universitet, i sin avhandling.
Vid en katalys rör sig enzymet längs reaktionsvägen för att bryta och återskapa bindningar. Forskare har sedan tidigare identifierat detaljerade mekanismer för reaktionerna hos många enzymer. Mycket mindre är känt om hur katalysatorn, det vill säga enzymet, rör sig. Jörgen Ådén har i sin avhandling studerat rörelser kopplade till katalys hos två olika modellenzymer, huvudsakligen med hjälp av en metod som kallas kärnmagnetisk resonansspektroskopi (NMR).
Ett substrat är den molekyl som binder till den aktiva ytan i ett enzym. Tidigare forskning har visat att enzymet och substratet bildar en statisk struktur som bara antar en viss form. Med innovativa NMR-experiment har Jörgen Ådén visat att ett enzym, proteinet adenylatkinas, i själva verket växlar mellan två distinkta former när substratet är bundet till enzymet. Upptäckten har stor potential att ha en allmängiltig betydelse för hur interaktioner mellan protein och substrat fungerar.
– Resultaten ger en fördjupad grundvetenskaplig förståelse inom ett mycket relevant område. Interaktioner mellan proteiner förekommer hos alla levande organismer i de flesta livsviktiga processer och är till exempel viktiga i vårt försvar mot cancer, säger Jörgen Ådén.
I en annan studie visar Jörgen Ådén att mekanismen för hur adenylatkinas veckas till ett funktionellt protein sannolikt även påverkar funktionen hos enzymet. Kopplingen mellan proteinveckning och funktion är ett i det närmaste outforskat fält och Jörgen Ådéns upptäckt banar väg för mer fördjupade studier inom detta område.
Jörgen Ådén är uppvuxen i Hörnefors utanför Umeå. Han är utbildad kemist vid Umeå universitet och är doktorand vid kemiska institutionen i Magnus Wolf-Watz forskargrupp.
För ytterligare information, kontakta gärna:
Jörgen Ådén, kemiska institutionen
E-post: jorgen.aden@chem.umu.se
Telefon: 090-7866576
Om disputationen
Fredagen den 5 november försvarar Jörgen Ådén, kemiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”NMR studies of protein dynamics and structure”. Disputationen äger rum klockan 10.00 i sal KB3A9, KBC-huset. Fakultetsopponent är professor Michael Sattler från Munich Center for Integrated Protein Science at Department Chemie, Technische Universität München, Garching, Germany.
Läs hela eller delar av avhandlingen:
http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=2&pid=diva2:356223
Ekologisk kyckling står för mindre än en procent av den svenska kycklingmarknaden. Ett hinder är att det är svårt att tillgodose kycklingarnas proteinbehov med ekologiskt foder – de flesta ekologiska proteinråvaror innehåller för låga nivåer av aminosyran metionin. Ett annat hinder är att svenska ekologiska uppfödare är hänvisade till de snabbväxande slaktkycklinghybrider som används i konventionell uppfödning. Den svenska marknaden tycks ännu vara för liten för kläckerier med djurmaterial som är bättre anpassade till ekologisk kycklingproduktion.
De snabbväxande hybriderna slaktas vanligtvis efter 5–6 veckor. I ekologisk produktion med sådana hybrider ska uppfödningstiden dock vara dubbelt så lång (81 dagar), enligt EU-reglerna, men detta kan ge tunga djur med benproblem i slutet av uppfödningsperioden. För svensk ekologisk kycklinguppfödning finns ett sätt att komma runt detta problem. Om tillväxten hos kycklingarna hålls tillbaka till max 50 g per dag betraktas de nämligen som långsamväxande och får då slaktas efter 70 dagar.
Ett sätt att dämpa tillväxten kan vara att sänka råproteinhalten i fodret. Detta innebär dock att även metioninhalten sänks, vilket gör det ännu svårare att balansera fodret. Det Maria Eriksson har studerat i sitt doktorsarbete vid SLU är om det går att komponera ett ekologiskt foder som håller tillbaka tillväxten utan att försämra kycklingarnas välfärd.
Resultaten visar att det finns både för- och nackdelar med att sänka halterna av råprotein och aminosyror i fodret. Fördelarna var att dödligheten minskade och att färre kycklingar behövde tas bort för benfel under de sista tre veckorna före slakt. Kycklingar som fick foder med låga nivåer av råprotein och aminosyror utnyttjade rasthagarna i mycket större utsträckning jämfört med de kycklingar som fått högre nivåer.
En stor nackdel var att det förekom att kycklingar hackade på varandra i ett av försöken där kycklingarna fick låga nivåer av protein och aminosyror. Dessutom sågs andra beteendeförändringar, såsom högt foderspill, intag av fjädrar från ströbädden, ökad fjäderputsning och ett generellt ökat födosöksbeteende. Dessa beteenden tyder på att kycklingarna var hungriga och sökte efter mer eller annan föda än det foder som erbjöds.
Maria Erikssons avhandling visar att det är svårt att nå den låga tillväxt som medger slakt av ”snabbväxande kycklinghybrider” efter 70 dagar. Inget av fodren i försöken innehöll nämligen tillräckligt låga nivåer av protein och aminosyror för att sänka tillväxten till 50 g/dag. Avhandlingen visar också att en sådan uppfödning även kan försämra djurens välfärd. En kortsiktig lösning kan vara att uteslutande använda hönkycklingar i produktionen, eftersom dessa växer något långsammare och därmed är mindre benägna att få benproblem. En annan är att öka foderrestriktionerna ytterligare. Men det måste till mer långsiktiga lösningar för att undvika välfärdsproblemen.
– Ett sätt att minska dödligheten och avlivningar p.g.a. benfel kan vara att korta ner uppfödningstiden. Om regelverket modifierades skulle det bli lättare för svenska producenter att föda upp ekologiska slaktkycklingar – kanske en ”svensk modell”, säger Maria Eriksson. En annan lösning kan vara att etablera långsamväxande hybrider i Sverige, men förmodligen måste produktionen växa innan detta blir aktuellt.
Om långsamväxande hybrider skulle används, som på kontinenten, kan andra strategier för att optimera foder tas till. Detta betyder att det ekologiska fodret kan optimeras genom höjda halter av aminosyror och protein. Samtidigt kan en överutfodring med protein leda till ett ökat kväveläckage till naturen, vilket ju måste sägas strida mot de ekologiska målen. Det är med andra ord komplicerat att bedriva svensk ekologisk slaktkycklingproduktion såsom regelverket är formulerat.
—————————-
Husdjuragronom Maria Eriksson, institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU, försvarar sin avhandling Protein supply in organic broiler production using fast-growing hybrids – Welfare and performance aspects.
Tid: Fredag den 29 oktober 2010, kl. 09.15
Plats: Loftets hörsal, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Professor Werner Bessei, University of Hohenheim, Stuttgart, Tyskland
Mer information: Maria Eriksson, 018-67 45 30, Maria.Eriksson@huv.slu.se
Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen:
http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002362/
Detta och övriga pressmeddelanden från SLU:
http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/pressmeddelanden/
Förmågan att förstå både sina egna och andras tankevärldar är en förutsättning för social gemenskap, för att få vänner. Kan barn som saknar vanligt tal ändå utveckla denna förmåga? Annette Sundqvist har i sin avhandling i handikappvetenskap undersökt detta, med hjälp av en grupp på 14 allvarligt fysiskt funktionshindrade barn. De kommunicerar med hjälp av Bliss, ett symbolspråk där barnet ”pratar” genom att indikera olika figurer.
Barnens inlevelseförmåga testades genom att de fick svara på frågor av typen ”Hur tror du att det här barnet känner sig?” när de hört en berättelse eller sett en bild. Deras icke-verbala begåvning testades också. De jämfördes med barn med en typisk utveckling, och med utvecklingsstörda barn.
De här barnens sociala förmåga var i nivå med barn med en typisk utveckling. Funktionshindret i sig utgjorde inget hinder för att kunna förstå hur andra tänker. Däremot samvarierade den sociala förmågan med den icke-verbala begåvningen.
– De här barnen skiljer sig alltså inte åt när det gäller social förmåga, de har samma behov av vänner som alla barn, säger Annette Sundqvist. Frågan är vilka möjligheter de har att få vänner.
Hon gick vidare och kartlade barnens sociala aktiviteter och nätverk. Hon fann att barnen kan vara självständiga och ta initiativ till sociala kontakter, men att de ofta inte får chansen. Att kommunicera med Bliss är mycket tidskrävande och det gäller för motparten och för barnets assistent att ha tålamod och inte ta över helt i samtalet.
Barnens sociala nätverk består till största delen av vuxna, som har betalt för att vara med barnen. I skolan, oavsett skolform, har de hyggliga kontakter med flera klasskompisar. Men de har inga nära vänner.
– Det är så sorgligt. De här barnen har samma sociala behov som andra barn. Hindret är inte deras mentala förmågor, utan av rent teknisk art, säger Annette Sundqvist.
Hon introducerade ett e-postprogram där barnen kan skriva med Bliss, och de fick varandras e-postadresser. Programmet fungerar också så att en icke-Blissanvändare kan få meddelandet i klarspråk. Hon kunde konstatera att de barn som skrev flest och mest självständiga brev också var de som hamnat högst i testerna av social förmåga.
Hennes slutsats blir att funktionshindrade barn med alternativ kommunikation har samma sociala behov som alla barn och att de behöver få tillgång till de redskap som faktiskt finns idag.
Kontaktinformation
Annette Sundqvist disputerade den 15 oktober. Avhandlingen heter ”Knowing me, knowing you. Mentalization abilities of children who use augmentative and alternative communication”. Annette Sundqvist nås på 0736-631864, 013-282726, e-post: anett.sundqvist@liu.se
– Kommunikation är basen för utbildning. Därför kan vi inte bara fokusera på dialogen mellan läraren och eleven utan måste inkludera relationer och konversationer mellan eleverna, säger Ninni Wahlström.
I debatten runt hur skolan förlorat sin auktoritet och hur skolresultaten ska förbättras diskuterar man traditionella värden som kopplas till kunskap och ordning, men också mer framåtsyftande alternativ som förespråkar engagerad och elevnära undervisning för att väcka motivation.
Men enligt Ninni Wahlström är inte elevernas inlärning enbart beroende av inre motivation. Lärandet påverkas också av respekt för och interaktion med lärare och skolkamrater. Lärande förutsätter att människor får möjlighet att mötas tillsammans i olika grupperingar för att bearbeta olika frågeställningar som är av vikt för dem.
– Man ska inte glömma bort att skolan har en central roll när man utgår från människors behov av möten, relationer och kommunikation, eftersom man får en gemensam arena där man träffas och diskuterar. Skolan ger elever med olika bakgrund, språk och identiteter en gemensam utgångspunkt, utifrån vilken man kan diskutera.
– För att det ska vara möjligt att förstå vad en annan människa säger så måste jag utgå från att vi lever i samma värld samtidigt och därför har möjlighet att tänka på samma saker. Det betyder inte att vi behöver tänka lika, men för att kunna avgöra om vi gör det eller inte så måste vi åtminstone ha förmåga att reflektera över samma påstående, säger Ninni Wahlström.
Skolans mål måste vara att utveckla var och ens fulla potential. Skolan måste lära ut så mycket mer än fakta – det handlar om att delta i och låta sig påverkas av samtal om de konsekvenser som dessa fakta leder till. Nyckel till engagemang och lärande finns i kommunikationen.
– Kommunikation är grunden för all utbildning och central för lärandets demokratiska aspekt – utbildning som en utveckling av människans relation till andra människor, miljö och samhälle.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Ninni Wahlström: 070- 541 41 20, ninni.wahlstrom@oru.se
