Kompetensen och förmågan till innovationer måste vara god och kontinuerligt utvecklas i hela samhället. Det avgör om företag som agerar på den internationella marknaden skall kunna förbättra sin konkurrenskraft och är en förutsättning för välfärden i samhället.
Det beskrivs i en ny avhandling av Charlotte Glassér vid Handelshögskolan i Stockholm.
Charlotte Glassér formulerar i sin avhandling The Fountainhead of Innovation Health tesen att konvergensen mellan flera forskningsinriktningar hjälper oss att nå en bättre förståelse av människans utveckling och hennes förmåga att finna, organisera och erbjuda tjänster och produkter i konkurrenskraftiga företag. Glassér introducerar och utvecklar begreppen Innovationshälsa (”Innovation Health”) och ”Systems of Innovation Health”, vilka är ägnade att fokusera på den begynnande förståelsen inom olika discipliner av utvecklingsförmågan under barndomen, men också villkoren för utveckling under resten av livet, där detta är relevant för ekonomiska förändringar, kunskaps- och innovationsrelaterad teori och forskning.
– Ska företagen bli framgångsrika i att säkra en strategisk position för sig i framtiden bör de inkludera och utveckla begreppet Innovation Health i sin verksamhet. Innovation Health innefattar en förmåga som är helt avgörande inte bara när det gäller att rekrytera rätt medarbetare till företagen. Det handlar också om att förbättra företagets samlade värdeskapande, såväl horisontellt som vertikalt. Företagens Innovation Health innefattar i en allt ökad omfattning också deras kundsegment och marknader, säger Charlotte Glassér.
– Det här ställer företagen inför nya utmaningar, men de som förstår vikten av att inkludera Innovation Health i sin strategi kommer att ha en ökad förmåga att bibehålla och utveckla sin konkurrenskraft, säger Charlotte Glassér.
Glassér diskuterar i avhandlingen de demografiska förändringarna i världen, eftersom de står i relation till Innovation Health. Avhandlingen innefattar också en diskussion kring och förslag om en utveckling av en Theory of the Knowing och Innovating Firm.
Charlotte Glassér har en bakgrund med ledande befattningar inom företag och konsultverksamhet inom marknader, verksamheter och organisationer som präglas av globalisering och avreglering, liberalisering och snabba tekniska förändringar. Avhandlingen ”The Fountainhead of Innovation Health” kan beställas från EFI på EFI.publications@hhs.se.
För ytterligare information eller kommentarer, vänligen kontakta Charlotte Glassér.
E-post: charlotte.glasser@hhs.se
Handelshögskolan i Stockholm (Stockholm School of Economics, SSE) är den mest framstående handelshögskolan i norra Europa. Sedan grundandet 1909 har Handelshögskolan förädlat talanger för ledande befattningar inom näringslivet och den offentliga sektorn. Handelshögskolan har en stark internationell position med representation i Lettland och Ryssland och erbjuder ett antal utbildningsprogram, som återkommande rankas bland topp tio i Europa. Handelshögskolan erbjuder kandidat-, master- och MBA-program, liksom doktorandutbildning och executive education. Dessutom bedrivs världsledande forskning inom områden som nationalekonomi, finansiell ekonomi, företagsekonomi och marknadsföring. Handelshögskolan är certifierad av EQUIS (European Quality Improvement System), som garanterar att undervisning såväl som forskning håller högsta internationella klass och är också Sveriges representant i CEMS (The Global Alliance in Management Education).
Stockholm School of Economics . Sveavägen 65 . Box 6501. SE-113 83 Stockholm . Sweden . Phone +46 8 736 90 00 . www.hhs.se
Många av de beviljade projekten är tvärvetenskapliga och här samarbetar forskare från flera olika discipliner kring forskning om lärande i olika miljöer.
— Inom projekten möts forskare inom didaktik och pedagogik, medicin, arkitektur, geografi, sociologi, psykologi, historia och ekonomisk historia. Vi tror att dessa tvärvetenskapliga projekt kommer ge mycket intressanta forskningsresultat, säger Elisabet Nihlfors, huvudsekreterare för Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté.
Hög kvalitet på ansökningarna
Många sökande kommer snart att få yttranden från bedömarna som visar att deras ansökningar anses ha hög kvalitet och att man haft höga tankar om den sökande forskargruppens kompetens. Trots detta får många besked om att man inte har beviljats medel.
— Det är mycket beklagligt både för den enskilda forskaren, för den utbildningsvetenskapliga forskningen och för samhället att denna resurs inte kan tas tillvara, säger Elisabet Nihlfors, behovet av utbildningsvetenskaplig forskning är stort.
Beviljandegraden, andelen beviljade bidrag i förhållande till antalet ansökningar, ligger omkring elva procent vilket är lågt.
— Ett enskilt forskningsbidrag kan se relativt stort ut, men man får komma ihåg att medlen ska fördelas på i snitt fyra medverkande. Även årets ansökningsomgång visar att det finns stor potential men att få ges möjlighet att bidra till ökad kunskap om lärande och kunskapsbildning, säger Elisabet Nihlfors.
I årets utlysning inkom totalt 324 ansökningar varav 37 beviljats forskningsmedel. I snitt medverkar fyra forskare per projekt. Forskningspengar har beviljats till 28 projekt varav fyra finansieras inom Vetenskapsrådets tvärvetenskapliga satsningar Samhällets globalisering och Hållbar utveckling. Fyra forskarassistenter, tre nationella forskarskolor, tre planeringsbidrag och tre nätverk får också bidrag.
Fakta om statistik och preliminärt beviljade projekt finns på Vetenskapsrådets webbplats.
För mer information, kontakta:
Elisabet Nihlfors, huvudsekreterare för utbildningsvetenskap Vetenskapsrådet, 08-546 44 245, elisabet.nihlfors@vr.se”>elisabet.nihlfors@vr.se
Emma Aby, informationsansvarig utbildningsvetenskap, 08-546 44 391, emma.aby@vr.se”>emma.aby@vr.se
Vetenskapsrådet är en statlig myndighet som ger stöd till grundläggande forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom alla vetenskapsområden. Utöver forskningsfinansiering arbetar myndigheten med strategi och analys samt forskningskommunikation. Vårt mål är att Sverige ska vara en ledande forskningsnation.
Särskilda förändringar i genen ALK orsakar cancerformen neuroblastom hos barn. Studier av genmanipulerade bananflugor kan ge oss nya insikter i hur neuroblastom uppkommer och flugorna kan fungera som provbänk för tidiga tester av nya mediciner mot sjukdomen, allt enligt en ny avhandling från Umeå universitet.
Onkogener, det vill säga gener associerade med cancer, kan studeras i olika modellsystem. Therese Eriksson har i sitt avhandlingsarbete använt bananflugan (Drosophila melanogaster) till att studera onkogenen ALK, Anaplastic Lymphoma Kinase. ALK-genen kodar för ett så kallat receptortyrosinkinas, ett protein som sitter inbäddat i cellens yttre gräns, cellmembranet, och sticker därifrån ut på cellens yta. ALK-receptorn aktiveras när ett protein, en så kallad ligand, binder till receptorn. Bindningen startar en signaleringskaskad som omfattar många proteiner inne i cellen. Slutligen leder kaskaden till att cellen genomgår en förändring, till exempel börjar dela sig.
Okontrollerad aktivering av ALK orsakad av särskilda mutationer i receptorn kan ge upphov till neuroblastom, en cancerform som drabbar barn. Evolutionen har bevarat ALK i alla flercelliga organismer. Således finns ALK-homologer, det vill säga ALK-liknande gener, hos människa såväl som hos mus och bananfluga. Detta tyder på att ALK har en viktig fysiologisk funktion. Mycket riktigt är ALK och dess aktiverande ligand Jeb livsviktiga i bananflugan, där de behövs för magutvecklingen. Hos däggdjur är den aktiverande liganden okänd, liksom den fysiologiska funktionen för ALK.
Therese Eriksson har analyserat muterade former av humant ALK, som orsakar cancer i flugan. Resultaten visar att muterat ALK orsakar tumörliknande cellförändringar i flugögat (okontrollerad celldelning), och att aktiveringen av receptorn sker oberoende av ligand. Vidare har hon undersökt vilka mutationer som aktiverar ALK och vilka som inte gör det. Resultaten är viktiga för att förstå hur cancerformen neuroblastom uppkommer. Modellsystemet kan dessutom användas till att testa potentiella mediciner mot neuroblastom genom att blanda preparaten i flugmaten.
För mer information, kontakta gärna Therese Eriksson på
telefon 090-785 67 92
e-post therese.eriksson@molbiol.umu.se
Fredag 5 november försvarar Therese Eriksson, Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet sin avhandling med titeln Exploiting the Drosophila model system for studying Anaplastic Lymphoma Kinase in vivo (Studier av Anaplastic Lymphoma Kinase-signalering in vivo).
Disputationen äger rum klockan 9.00 i hörsal Major Groove, byggnad 6L, sjukhusområdet. Fakultetsopponent är professor Stefan Thor, Linköpings universitet.
Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-36991 [Ref 1]
Kvinnor som drabbas av allvarlig och livslång sjukdom upplever en förändrad situation som för med sig en rad frågor om det egna livet med sjukdomen. Berättandet av händelseminnen och platsminnen spelar stor roll för kvinnorna när de utvecklar en ny mening i livet eller blir kvar i en känsla av meningsförlust. Det framlägger Lisbeth Claeson i sin doktorsavhandling i pedagogik med filosofisk inriktning vid Pedagogiska institutionen vid Stockholms universitet.
Att vara drabbad av en allvarlig och livslång sjukdom innebär en existentiellt förändrad situation som är förenad både med själva sjukdomen och med dess konsekvenser i vardagen och påverkar i sin tur synen på framtiden. Lisbeth Claeson har intervjuat ett antal allvarligt sjuka kvinnor om meningsskapande och hur de återfått livsmening i vardagen. Det handlar alltså om vad sjukdomen betyder ur de sjuka kvinnornas eget perspektiv att leva med sjukdomen under flera år. I processen över tid sker en uppgörelse med livskonflikten som innebär att integrera livets autentiska betydelse och uthärda i en krävande mognadsprocess.
– Undersökningen visar tydligt att de drabbade initialt hade svårt att uthärda sjukdomens ovisshet och att livet begränsades av den meningsförlust som uppkom, säger Lisbeth Claeson. Till det kom rädslan för döden och för att sjukdomen skulle fortskrida. Det handlar mer om att konfrontera dödens problematik än att ge upp livet.
Kvinnorna förlorade förmågan till helhetssammanhang, de var rädda för att förlora identitet och självbild och de tänkte på döden, som ibland kunde framstå som en lösning. Efter en tid med sjukdomen var det betydelsefullt att de drabbade förmådde gå vidare i processen så att de inte fastnade i en blockerad känsla av meningsförlust vilket hindrar meningsskapande.
Betydelsefulla minnen
I avhandlingen återberättas hur olika minnen av livet med sjukdomen får betydelse för förväntningar inför framtiden. En kvinna säger: ”Livet är viktigt, det är klart det blir viktigt i en sådan här situation. Andra som inte är i min situation kan rycka på axlarna och säga, att livet är inte så viktig, det tror jag man kan säga. Men när livet är hotat, då blir det viktigt.”
– Personliga berättelser kan säga något om hur enskilda personer uppfattar sin livssituation över tid. Berättandet åstadkommer mening och kontinuitet och klargör hur kvinnor omformulerar sina erfarenheter för att skapa nya sammanhang i det egna livet, säger Lisbeth Claeson.
Hennes resultat visar att minnen från det förflutna har stor betydelse för de intervjuade svårt sjuka kvinnorna. Förväntningarna inför framtiden handlar ofta om hoppet att finna ny livskraft i betydelsefulla minnen och händelser. Det handlar om platsminnen och händelseminnen i gemenskap med andra och i subjektivt upplevd tid. Minnena har betydelse för möjligheten att uppnå nya och fördjupade insikter om livets betydelse. Sammanfattningsvis framkommer att de ändrade livsvillkoren medför att den objektiva mätbara tiden blir mindre viktig i relation till upplevd tidskänsla och sjukdomsförändringens eventuella följder. Det utvecklas till en personlig kunskap som handlar om livets villkor mer övergripande och allmänmänskligt.
– Min förhoppning är att avhandlingen ska bidra till att tydliggöra meningsdimensioner som kan ha betydelse för medmänskligt arbete, exempelvis inom hälso- och sjukvården, säger Lisbeth Claeson.
Avhandlingens namn: Tid och existentiellt meningsskapande. Kvinnors berättelser om sitt liv med allvarlig sjukdom.
Ytterligare information
Lisbeth Claeson, filosofie doktor i pedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i Gävle
Tel 026-64 82 60
Mobil 070-242 43 23
E-post: lwm@hig.se
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.
Det är forskare vid SLU i Uppsala och Umeå som har utvecklat metoden som bygger på NMR-spektroskopi*.
Man kan mäta halterna av fleromättade omega 3-fettsyror och speciellt av de havsspecifika fettsyrorna DHA och EPA i fiskens muskelvävnad utan föregående preparering av provet.
Även andra små, nyttiga molekyler kan mätas på samma enkla sätt. Några exempel är anserin och betain, som stärker proteinstrukturen i musklerna, skyddar cellerna från att kollapsa på grund av osmos, och som fungerar som antioxidanter.
Med denna nya metod kan fiskforskarna kontinuerligt följa hur olika tillsatser till fodret påverkar den odlade fiskens innehåll av fettsyror och andra för människan nyttiga ämnen.
*NMR=Nuclear Magnetic Resonance (kärnmagnetisk resonans), NMR-spektroskopi anger ordagrant att man tittar på ett spektrum.
Kontaktinformation
Corine.Sandstrom@kemi.slu.se, 018-67 22 17
Jana.Pickova@lmv.slu.se
Eva.Brannas@vfm.slu.se
Artikeln i SLU:s kunskapsbank, http://www.slu.se/sv/samverkan/kunskapsbank/2010/10/lattare-mata-hur-nyttig-fisken-ar/
Forskare på Ångströms rymdtekniska centrum (ÅSTC) vid Uppsala universitet har länge arbetat med att utveckla en kraftigt miniatyriserad undervattensfarkost. Nu har de gjort stora framsteg i utvecklingen av den teknik farkosten ska ha med sig ner i djupet för att avbilda omgivningarna där. Ubåten, som inte är större än ett par läskburkar, ska användas för studier av subglaciära sjöar.
I djupt och mörkt vatten används vanligen antingen akustisk eller optisk teknik för att avbilda omgivningen. Forskare vid ÅSTC har utvecklat världens minsta sonar. En sonar är ett instrument som med hjälp av ljudvågor tar upp information som kan omvandlas till bilder. I det här fallet är själva elementet, det som sätts i svängning och skapar ljudvågorna, inte större än en tändsticka.
Att sonaren är så liten att den i storlek närmar sig ljudvåglängden medför problem. Det blir till exempel svårt att få tillräckligt detaljerade bilder. För detta har doktoranden Jonas Jansson bidragit med en lösning.
– Nu kan jag med hjälp av sonaren till och med avbilda små fiskar, som ju, akustiskt sett, nästan är vatten, säger Jonas Jonsson.
Den lilla ubåten är även utrustad med en kamera. Också här har den minimala storleken bjudit på utmaningar. De objekt kameran fångade på bild saknade naturliga storleks- och riktningsreferenser. Martin Berglund, numera doktorand vid institutionen för teknikvetenskaper, skapade inom ramen för sitt examensarbete, en lösning på problemet. Han har utvecklat ett hjälpmönster genom att använda ett linselement med detaljer mindre än en tusendels millimeter och en liten laser. På så vis får man en bild som beskriver topografin hos det avbildade.
Ubåtsprojektet på ÅSTC genomförs i samarbete med Mistra (Stiftelsen för miljöstrategisk forskning). Farkosten ska i första hand kunna sjösättas genom smala kilometerlånga borrhål för utforskning av otillgängliga miljöer i sjöar som befinner sig under glaciärer. Men på sikt skulle tekniken också kunna användas inom marinarkeologin eller för att undersöka vattenledningar.
För mer information kontakta Greger Thornell, forskare vid institutionen för teknikvetenskaper Uppsala universitet, telefon 018 471 7126, e-post greger.thornell@angstrom.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
Geoturism är resande med fokus på geologiska attraktioner. Något det finns gott om i Skandinavien. Allt från spektakulära landformer skapade genom landhöjning eller jordbävningar till meteoritkratrar. Men geoturism är också resande som kännetecknas av miljömedvetna resenärer med ett intresse för att bevara miljö och kultur på resmålen.
– I USA är geoturism jättestort. Där finns ju också många intressanta resmål som till exempel Grand Canyon. Men det finns i Sverige också även om vi kanske inte tänker på att vi är geoturister när vi tittar på raukar eller samlar fossil på en strand, säger Sebastian Willman, informatör på institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet.
Inom ramen för det EU-finnansierade projektet Fostering Geoturism on Central Baltic Islands släppte nyligen institutionen för geovetenskaper den andra boken i en populärvetenskaplig serie som handlar om geologiskt spännande platser i östersjöområdet. Den beskriver hur meteoritnedslag har påverkat landskapet. Några av de platser som skildras är redan kända turistmål som till exempel siljansområdet. Nästa bok som kommer ut i december handlar om Gotland. Förutom beskrivningar av platsernas geologiska historia innehåller böckerna även beskrivningar av hur man bäst tar sig dit. Målet med projektet är att öka intresset för geoturism.
Böckerna är gratis och kommer att finnas på till bland annat museer och turistbyråer eller att ladda ned på adressen http://www.centralbalticgeotourism.eu/
För mer information kontakta Sebastian Willman, informatör vid institutionen för geovetenskaper på Uppsala universitet, telefon 018-471 2742 eller e-post sebastian.willman@geo.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
145 forskare från 22 länder, däribland professor Åke Bergman och professor Cynthia A de Wit vid Stockholms universitet, uppmanar till stor försiktighet med bromerade och klorerade flamskyddsmedel. Forskarna anser att likheter hos de olika ämnena pekar på en rad gemensamma ofördelaktiga egenskaper. Kemikalierna används i många produkter, däribland möbler, byggmaterial och elektronik. Forskarna ifrågasätter också medlens betydelse för att öka brandsäkerheten.
Den gemensamma uppmaningen publiceras i oktobernumret av den ansedda amerikanska tidskriften Environmental Health Perspectives (EHP). Enligt Åke Bergman, professor i miljökemi vid Stockholms universitet, är den utbredda produktionen och användningen allt annat än under kontroll.
– Vi vet fortfarande mycket lite om en rad ämnen, till exempel om flera av de flamskyddsmedel som nu introduceras för att ersätta de som förbjuds. Äntligen reagerar forskare från en rad ämnesområden i detta gemensamma uttalande. Det är mycket tillfredsställande, säger Åke Bergman, som också är en av medförfattarna till dokumentet.
Åke Bergman har tillsammans med Dr Linda Birnbaum, chef för National Institute of Environmental Health Sciences i USA också skrivit en ledarartikel i samma tidskrift. Ledaren publiceras samtidigt som forskarnas uppmaning offentliggörs.
Bromerade flamskyddsmedel lagras i människors kroppar och i miljön. Det finns, enligt forskarna, risk för att de kan skada ofödda barn, ha hormonstörande effekter och orsaka cancer. Det är inte heller fastställt att flamskyddsmedlen verkligen minskar riskerna med bränder, vilket är tillverkarnas skäl till att de används.
– De som använder bromerade flamskyddsmedel i sina produkter ska vara mer observanta på om medlen verkligen tillför något mervärde eller inte. De bör också informera mer om riskerna med dem. Jag anser också att andra metoder för att minska riskerna för uppkomst av bränder bör utnyttjas bättre, säger Åke Bergman.
Artikeln och ledaren är tillgängliga på:
http://www.ehponline.org/article/info:doi/10.1289/ehp.1003089 [Ref 1]
respektive
http://www.ehponline.org/article/info:doi/10.1289/ehp.1003088 [Ref 2]
Ytterligare information:
Professor Åke Bergman, avdelningen för miljökemi, Stockholms universitet
Tel 08-16 39 97
Mobil 070-644 3861
E-post ake.bergman@mmk.su.se
För bild på Åke Bergman se www.su.se/press [Ref 3]
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.
Vid så kallad klinisk mastit syns tydliga symptom hos kon, med feber och ibland klumpar eller blodspår i mjölken. Sådan mjölk får inte levereras till mejeriet.
Subklinisk mastit ger däremot inte några synliga förändringar vare sig hos kon eller i mjölken, och den hamnar därför ofta oavsiktligt i tankmjölken.
Mastitmjölk passar inte bra till ystning, bland annat på grund av höga halter av kaseinnedbrytande enzym. Om en ko upptäcks ha subklinisk mastit kasseras därför ofta hela dess produktion, trots att mjölken från de andra spenarna är felfri.
Det finns redan teknik för att separera mjölk från olika juverdelar, men det krävs att en sådan teknisk investering kan visas löna sig i form av förbättrad mjölkkvalitet i tanken.
Man skulle kunna tänka sig att i framtiden kvalitetssortera redan på gården, så att den allra bästa mjölken går till osttillverkning, medan övrig mjölk blir konsumtionsmjölk.
Kontaktinformation
Artikeln i SLU:s kunskapsbank, http://www.slu.se/sv/samverkan/kunskapsbank/2010/10/ost-eller-mellanmjolk/
Linda.Forsback@huv.slu.se
018-67- 16 86
Under åren 2007-2008 har de inventerat rotinträngningar i fyra svenska städer. Nu har de en databas med 102 680 inmätta träd, och olika undersökningar har kunnat göras med hjälp av dessa data. Resultaten redovisas i en rapport från Svenskt Vatten.
Det är inte bara de snabbväxande arterna pil, poppel och björk som orsakar rotinträngning, utan alla träd och buskar är potentiella skadegörare. Man har bland annat funnit skador sannolikt orsakade av alm, lönn, fläder, murgröna, paradisbuske, spirea, liguster, äpple och rosor.
Skadorna uppkommer ofta i anslutning till brunnar, förgreningar och materialövergångar. Dimensionen på ledningarna, materialet i rören och ledningsdjupet hade dock mindre betydelse för skadorna.
Mycket tyder på att man genom att lägga rören korrekt och göra anslutningarna tätare skulle kunna minska antalet rotinträngningar.
Man bör också genom dialog mellan park- och VA-förvaltare försöka undvika att plantera för nära speciellt känsliga avloppsledningar, gärna minst sju meter ifrån.
Kontaktinformation
Johan.Ostberg@ltj.slu.se, 040-41 51 26
Ann-Mari.Fransson@ltj.slu.se, 040-41 51 35
Artikeln i SLU:s kunskapsbank, http://www.slu.se/sv/samverkan/kunskapsbank/2010/10/farre-rotter-i-stadens-ror/
Med information från två olika unghästtester (treårstest och kvalitetsbedömning vid fyra år), samt tävlingsresultat beräknas omfattande avelsindex som gör det möjligt att välja ut värdefulla hingstar och ston.
De nya indexen bygger på en avhandling av Åsa Viklund från SLU.
De tre informationskällorna kompletterar varandra, och medför att avelsindex kan baseras på ett stort antal bedömda hästar.
En fördel med treårstesterna är t.ex. att yngre hästar är mindre påverkade av uppfödningsmiljön, och därmed mer präglade av arvet.
Om en häst hoppar bra eller rör sig bra i trav, skritt och galopp när den är ung så är sannolikheten stor att den också kommer att lyckas på framtida hopp- eller dressyrtävlingar.
Mellan 20 och 50 procent av det resultat en häst uppnår vid treårstest, kvalitetsbedömning och tävling visade sig bero på arvet, vilket innebär att det finns goda förutsättningar att förbättra hästarna genom avel.
Åsa Viklund anser att svenska uppfödare bör använda de nya avelsindexen i högre utsträckning när de väljer ut ston och hingstar till avel. Inte minst bör svenskfödda hingstämnen utnyttjas bättre än idag.
Kontaktinformation
Asa.Viklund@hgen.slu.se, 018-67 19 67
Artikeln i SLU:s kunskapsbank, http://www.slu.se/sv/samverkan/kunskapsbank/2010/10/battre-varmblod-med-nya-avelsindex/
En nationell forskarskola i hem- och konsumentkunskap kommer att placeras vid Uppsala universitet. Det står klart efter Vetenskapsrådets besked om årets anslag i utbildningsvetenskap. Ett viktigt erkännande av ämnets betydelse, menar forskarna bakom ansökan.
– Vi vet att skolan är en betydelsefull arena för folkhälsoarbete. Inom ämnet hem- och konsumentkunskap ingår allt som kan relateras till lärande om matvanor, och särskilt när det gäller hälsoaspekter.
Idag är forskning inom ämnet mycket begränsad, även i ett internationellt perspektiv. I Sverige finns ett fåtal forskare som har disputerat inom området, och ett fåtal aktiva doktorander. Ämnesdidaktisk forskning inom hem- och konsumentkunskap saknas helt.
Samtliga lärosäten som utbildar lärare i inriktningen hem- och konsumentkunskap finns med i forskarskolan – Uppsala universitet, Umeå universitet, Göteborgs universitet och Högskolan Kristianstad. Uppsala universitet är det förvaltande och administrerande organet, och i synnerhet institutionen för kostvetenskap vid samhällsvetenskaplig fakultet. Forskarskolan kommer genom ett fokus på en fördjupad ämnesdidaktik att bidra till en förstärkning av ämnets kunskapsbas och teoretiska utveckling, vilket är en kvalitetsutveckling av ämnet vid Sveriges universitet och utbildningsväsende.
– Även i ett vidare perspektiv kommer forskarskolan att bryta ny mark. Publicering av forskningen i internationella tidskrifter leder till utveckling av ämnet, och förhoppningsvis även till fördjupad kunskap om mat och hälsa i samhället.
För mer information:
Christina Fjellström, professor vid institutionen för kostvetenskap, tel: 018-471 23 69
Docent Ylva Mattsson Sydner, tel: 018-471 23 13, 070-167 91 25
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. http://www.uu.se
I låginkomstländer utgör näringen i toalettavfall (urin och fekalier) en stor möjlighet att öka produktionen och därmed minska livsmedelsbristen. Återföring av växtnäringsämnen från toalettavfall möjliggör ett effektivt utnyttjande av ändliga resurser, t.ex. fosfor. Som positivt exempel kan nämnas Kina, där man under tusentals år har återanvänt toalettavfall i jordbruket, och på så sätt kunnat föda en stor befolkning. Men för att inte skapa spridningsvägar för infektionssjukdomar via livsmedel måste toalettavfallet göras säkert, hygieniseras, innan det används som gödselmedel.
Annika Nordin har i sitt doktorsarbete vid institutionen för energi och teknik vid SLU, undersökt hur man kan använda ammoniak (NH3) för detta ändamål. Hennes studier visar bland annat att de diarré-framkallande bakterierna Salmonella och EHEC var känsliga för ammoniakbehandling och snabbt reducerades oavsett temperatur. För virus och parasitägg var metoden effektivare vid temperaturer över 14 grader C.
Urin är självhygieniserande genom sin naturligt höga ammoniakhalt i kombination med ett högt pH-värde. Virus och parasitägg dog fortare när man inte spädde ut urinen så mycket med spolvatten, eller när dunkarna exponerades för solljus så att temperaturen höjdes. Salmonella och EHEC i urin reducerades även vid stor mängd spolvatten och vid lagringstemperaturer som är vanliga i Sverige, dvs. 4–14 grader C.
Fekalier kan innehålla mycket höga koncentrationer av sjukdomsalstrande mikroorganismer. Urea, vilket är värdens vanligaste kvävegödselmedel, ger tillsatt till fekalier ammoniak och ett höjt pH. Ureatillsats kan avsevärt förkorta behandlingstiden jämfört med de 1–2 år föreslagna av WHO för lagring av fekalier. Detta kan ses som att mineralgödslet urea utnyttjas två gånger, först för hygienisering och sedan för gödsling. Urea tillsattes som 0,5–2 viktprocent och hygieniseringseffekten ökade ju mer urea som tillsattes.
Ammoniakhygienisering med urea har redan tillämpats på svenska gårdar för att behandla Salmonella-smittad gödsel. Annika Nordin har varit med om att utveckla den patenterade engångstoaletten Peepoo, som nu provas bland annat i Kenya. För att möta de krav på hygienisering för återföring av avloppsprodukter, som Naturvårdsverket föreslagit regeringen, undersöker hon och hennes kollegor hygienisering, gödselanvändning och miljöeffekter även av klosettvatten och avloppsslam.
Kontaktinformation
Disputationen
Fil.Lic. Annika Nordin, institutionen för energi och teknik, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Ammonia Sanitisation of Human Excreta. Treatment Technology for Production of Fertiliser” för vinnande av filosofie doktorsexamen.
Tid: fredagen den 29 oktober 2010 klockan 13.00
Plats: Föreläsningssalen, Institutionen för Energi och Teknik, Ultuna,
Opponent: Prof. Chris Buckley, Pollution Research Group, University of KwaZulu-Natal, South Africa.
Mer information
Annika Nordin, Annika.Nordin@et.slu.se, 018-67 18 31, 070-955 09 41
Hemort: Husum, Örnsköldsvik.
Avhandlingen, http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002361/
Seminarium vid SLU den 29 oktober: ”Sanitation and health in an international perspective”, http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/alla-kalenderhandelser/2010/10/sanitation-and-health-in-an-international-perspective/
Institutionen för energi och teknik, http://www.slu.se/sv/fakulteter/nl/om-fakulteten/institutioner/institutionen-for-energi-och-teknik/
Safe nutrient recycling, http://kt-et.slu.se/ShowPage.cfm?OrgenhetSida_ID=7628
PeePoople, http://www.peepoople.com/showpage.php?page=6_1
Pressbilder
(Får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen.)
Porträtt av Annika Nordin. Foto: Björn Vinnerås, http://www.slu.se/Global/externwebben/overgripande-slu-bilder/om-slu-bilder/aktuellt-bilder/2010/AnnikaNordin.jpg
Försök i Uganda där inaktivering av mikroorganismer studeras i källsorterad urin i dunkar som exponeras i sol för att påskynda hygieniseringen. En laboratorieasisstent och Charles Niwagaba (Makerere universitet/SLU) häller över urinen i dunkar. Foto: Annika Nordin, http://www.slu.se/Global/externwebben/overgripande-slu-bilder/om-slu-bilder/aktuellt-bilder/2010/UrinExperimentAN.jpg
Medan utrotningen av judar under andra världskriget är en väl dokumenterad del av Europas historia, har utrotningen av romer varken dokumenterats eller debatterats i så stor utsträckning hittills.
David Gaunt, professor i historia vid Södertörns högskola, har genomfört en forskningsresa tillsammans med bland andra den romska organisationen É Romani Glinda till Ukraina. De kunde konstatera att det finns åtminstone ett par massgravar med romer dödade under andra världskriget.
”Holocaust by bullets”
Under andra världskriget deporterades romer till Auschwitz, men också till Ukraina och till områden som Rumänien ockuperade. Ett stort antal av dessa romer blev avrättade och begravda i massgravar. Professor David Gaunt kallar detta bortglömda brott mot mänskligheten ”holocaust by bullets”.
– Här var det fråga om en stor brutalitet – man sköt folk öga mot öga i ett primitivt dödande. Det skedde dessutom helt öppet mitt bland byborna, och det finns fortfarande vittnen till dessa händelser, säger David Gaunt.
Man känner till lite över 50 platser där det kan finnas romska massgravar från andra världskriget. De muntliga uppgifterna från ögonvittnen kan i många fall bekräftas av tyska rättegångsprotokoll, och i dokument i arkiven hos KGB och andra säkerhetspoliser.
Tomhylsor vittnar om massavrättningar
För att hitta massgravarna har David Gaunt och hans kollegor dels tagit hjälp av vittnesuppgifter, dels har de undersökt marken kring utpekade ställena. De fann platser med ett stort antal begravda tomhylsor, vilket vittnar om att det rör sig om ett ställe där en massavrättning ägt rum. På så sätt kunde man sluta sig till var massgravarna låg.
De har gjort vissa utgrävningar för att kunna konstatera att de hittat romska massgravar, men man har också varit noga med att inte röra kvarlevorna mer än nödvändigt.
– Innan vi vet vad romernas tradition och sedvänjor bjuder när det gäller kvarlevorna från de döda, vill vi inte göra åverkan på dessa platser. Vi har bara konstaterat att det rör sig om massgravar med avrättade romer, förklarar David Gaunt.
För David Gaunt och hans kollegor är det önskvärt att kunna gå vidare med ytterligare undersökningar och dokumentering av folkmordet på romerna.
– Detta är ett av de folkmord vi vet minst om. Ett problem är att romerna är ett relativt skriftlöst folk, som inte själva dokumenterat sin historia. Nu börjar de bli intresserade av sin egen historia, en historia som vi också måste kunna berätta, säger David Gaunt.
Forskningsresan till Ukraina kombinerades med en workshop för forskare och doktorander från Södertörns högskola, och finansierades av CBEES (Centre for Baltic and East European Studies). Med på resan var också representanter från romska organisationer i Sverige (É romani glinda) och Rumänien (The Social and Cultural Foundation of Rroma Ion Cioaba) och den franska organisationen för forskning om förintelsen, Yahad i Unum, med säte i Paris.
Kontaktinformation
David Gaunt, tel: 070-2080811
Hormonbehandling till kvinnor i övergångsåldern för att motverka klimakteriebesvär ger inte sjukdomsattacker. Drygt en tredjedel av kvinnorna med akut intermittent porfyri får attacker som är relaterade till en viss fas i menstruationscykeln. En antihormonbehandling kan förebygga eller mildra menstruationscykelrelaterade attacker. Studierna visar också att nedbrytningen av ägglossningshormonet progesteron hos kvinnor med akut intermittent porfyri är förändrad jämfört med hos friska kvinnor.
Vid akut intermittent porfyri hos personer äldre än 50 år är risken för levercancer ökad, enligt en 15 år lång screeningstudie från Norrland. Riskökningen var högre för kvinnorna. Årlig ultraljudsundersökning av levern från 50 års ålder och uppåt för personer med akut intermittent porfyri rekommenderas. Screening ökar möjligheterna till botande behandlingar.
Porfyri (grek. porphyros ’purpur’) är ett samlingsnamn på en grupp ärftliga sjukdomar som beror på nedsatt kapacitet hos något av de enzymer som deltar vid tillverkningen av hem i benmärgen (där hemoglobin bildas) eller i levern (där hemproteiner bildas). Akut intermittent porfyri (AIP), där störningen huvudsakligen sitter i levern, är den vanligaste formen av porfyri i Sverige. Sjukdomen går även under namnen rödsjuka på grund av den karakteristiska rödfärgade urinen som kan uppkomma hos en del manifesta anlagsbärare, samt ”arjeplogssjukan” på grund av den höga andel människor med manifest AIP som bor i Arjeplog.
Fredag 5 november försvarar Eva Innala, Inst. för klinisk vetenskap, obstetrik och gynekologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Akut intermittent porfyri, kvinnor och könshormon. Levercancerscreening vid porfyri (Acute intermittent porphyria, women and sex hormones. Screening for hepatocellular carcinoma in porphyria).
Disputationen äger rum klockan 9.00 i sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS. Fakultetsopponent är docent Raili Kauppinen, Helsingfors universitetssjukhus.
Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-36884
Kontaktinformation
För mer information, kontakta doktorand Eva Innala:
telefon 090-785 03 82
e-post eva.innala@vll.se
Den nya rapporten visar att 25 av EU:s 27 medlemsstater aktivt stöder en sida i Afghanistankonflikten, utan att EU har någon självständig fredskapande roll. EU deltar samtidigt bara som en av flera medlare i tre av världens 36 pågående väpnade konflikter.
– EU lever inte upp till sin självbild som ett fredsprojekt. Det finns en potential som inte utnyttjas. Medlemsstaternas militära engagemang riskerar att minska utrymmet för andra metoder för konflikthantering, säger Emma Johansson, doktorand i fredsforskning och huvudredaktör för rapporten.
Rapporten “A New Start for EU Peacemaking?” har utarbetats av en grupp forskare vid institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet. Den bygger på information som finns öppet tillgänglig i konfliktdataprogrammets databaser. Forskarna har studerat EU och dess medlemsstater med avseende på militärt och diplomatiskt stöd till krigförande parter, EU:s medlingsinsatser, EU:s särskilda sändebud, EU:s egna fredsoperationer och organisationens arbete för demokrati och mänskliga rättigheter.
Ett exempel på att EU inte utnyttjar sina fulla möjligheter är att inga av EU:s fredssändebud har varit kvinnor. Mer än 20 sändebud har utnämnts sedan FN tog beslutet om en ökad roll för kvinnor i fredsprocesser för i dagarna precis 10 år sedan (FN-resolutionen 1325 från oktober 2000).
– Det är anmärkningsvärt eftersom just Europa har så många välutbildade kvinnor. Först i september i år har en kvinna utsetts till en sådan post, och vi hoppas att detta markerar en ny trend, säger Emma Johansson.
Att EU har många möjligheter att agera framgår av rapportens statistiska analyser. De visar att EU faktiskt varit framgångsrikt i att få slut på krig och bidra till fredsavtal i de få situationer som organisationen engagerat sig i.
– Märkligt nog tycks det inte ha gjorts någon liknande statistisk studie tidigare, säger doktoranden Joakim Kreutz som ser det som anmärkningsvärt att EU inte följt upp med mer medlingsinsatser.
I rapporten noteras också att Lissabonavtalet, som nu reglerar EU:s arbete, betonar ett ökat fredsengagemang. Forskarnas rekommendation är att detta bör leda till en ny doktrin för EU:s agerande i frågor om fredsbyggande och konfliktlösning.
– Rapporten ger en tankeväckande sammanställning av EU:s insatser och visar värdet av systematisk datainsamling om krig och fred. Det framgår till exempel tydligt att EU sällan har en ledande roll i insatser där EU ingår och att när EU agerar med fredliga medel i konflikter, så gäller det oftast inte de mest centrala tvistefrågorna, tillägger professor Peter Wallensteen, som leder forskningsprogrammet.
– En doktrin för fredsbyggande, ökade resurser till fredssändebuden och inte minst en tydligare roll för EU:s nya diplomattjänst skulle kunna ändra på detta förhållande.
För mer information kontakta Emma Johansson på tel: 018-471 76 51, Joakim Kreutz på tel: 018-471 6124 och Peter Wallensteen (i USA, nås efter kl. 15 svensk tid) på mobil: 070-675 2679.
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
