Många sjukdomsalstrande bakterier som Yersinia, Salmonella, Shigella och Chlamydia utnyttjar ett dedikerat proteintransportsystem för att överföra sjuksomsalstrande proteiner till värdceller. Dessa så kallade typ 3-sekretionssystem (T3SS) består av en ihålig nålliknande struktur som sitter i bakteriens ytterhölje. Virulensproteiner som exporteras genom denna struktur transporteras in i värdceller via en okänd mekanism.
Mekanismen för transporten har tidigare föreslagits ske genom injektion via den nålliknande strukturen direkt från bakteriens inre in till målcellens cytoplasma. Forskarna vid Umeå universitet har nu visat att virulensproteiner finns på utsidan av bakterien innan den har bundit till värdcellen och att dessa proteiner kan transporteras in i värdcellen via ett bakterieassocierat proteinkomplex. De banbrytande resultaten innebär ett stort genombrott för förståelsen av T3SS-beroende bakterier och öppnar även nya möjligheter för att utveckla antibiotika som är mer specifika för den här typen av bakterier.
I modern medicinsk forskning söker man nya metoder för att leverera proteiner in i cancerceller. Resultaten kan komma att bidra till utvecklandet av sådana system genom att utnyttja T3SS-proteinkomplexet.
För mer information, kontakta gärna:
Karen Akopyan, postdoc vid Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet på:
telefon 090-785 67 40
e-post karen.akopyan@molbiol.umu.se
Tomas Edgren, postdoc vid Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet på:
telefon 090-785 31 39
e-post tomas.edgren@molbiol.umu.se
Maria Fällman, professor vid Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet på:
telefon 090-785 67 25
mobiltelefon 070-631 51 81
e-post maria.fallman@molbiol.umu.se
Referens:
Translocation of surface-localized effectors in type III secretion. Karen Akopyana, Tomas Edgren, Helen Wang-Edgren, Roland Rosqvist, Anna Fahlgren, Hans Wolf-Watz och Maria Fällman. PNAS Early Edition 10-14 January 2011. Tillgänglig på
http://www.pnas.org/cgi/doi/10.1073/pnas.1013888108
[Ref 1]
Bild [Ref 2]
Bildtext: Typ 3-sekretionssystem i närbild (ljusare). Bilden är tagen i ett svepelektronmikroskop (SEM).
Forskarna Johan Berlin och Eric Carlström på Högskolan Väst i Trollhättan har tidigare bland annat studerat traumateam. Teamen arbetar på akutmottagningar med patienter som kommer in med allvarliga skador. Det finns en atmosfär av stolthet, prestige och heroism i traumateamet och detta gör jobbet lätt för den som ska rekrytera personal till det. Kontrasten kunde inte vara större till atmosfären på de två psykiatriska slutenvårdsavdelningar som forskarna undersökt. Berlin och Carlström började med närgångna observationer.
– Vi observerade personalen i olika sammanhang i ungefär ett och ett halvår och sen gjorde vi intervjuer med alla personalkategorier, säger Eric Carlström.
Snart märkte forskarna att personalen tonade ner, ursäktade, undvek eller dolde föremål som var utmärkande för miljön. Till det man ville osynliggöra hörde medicinsk utrustning, avdelningarnas utformning, arbetskläder och namnbrickor. Det var också tydligt att detta hängde ihop med att man ville ta avstånd från gammal inhuman psykiatri.
– De smygskäms kan man säga, skäms utan att riktigt vara medvetna om det, säger Johan Berlin.
Ett speciellt känsligt föremål var bältessängen som man ibland var tvungen att använda när oroliga patienter var mycket utagerande.
– Man gör ju det faktiskt för att hjälpa människor, ändå är det knutet till lite av en skam, säger Eric Carlström.
Han berättar att samma fenomen inte finns hos polisen som forskarna också studerat. Polisen har ett våldsmonopol, men där kan det finnas en stolthet över att kunna använda det på ett klokt sätt, som en kirurgisk insats där man gör precis vad som behövs.
Ett annat uttryck för den speciella atmosfären inom slutenvårdspsykiatrin är att personalen ogärna bär arbetskläder eller namnbrickor. De har kläder och frisyrer som är så alldagliga som möjligt.
– Det finns ett tvångsutövande och så försöker man kompensera det genom att ge ett intryck av allmänt myspys och signalera att jag är inte i överläge gentemot dig som patient, säger Eric Carlström.
Bland sjukvårdsfolk är det ett riktigt lågstatusjobb att arbeta på en psykiatrisk slutenvårdsavdelning. Man har problem med mycket stor personalomsättning, svårt att rekrytera läkare och därigenom svårt att få kontinuitet i vården. Forskarna menar att det behövs satsningar på psykiatrin som ger den nya moderna metoder. Personalen måste få känna att de går in i framtiden och att de gör något som andra kan beundra.
Artikel: Dolda artefakters betydelse – En kritisk studie av kulturella uttryck inom psykiatrin, Johan Berlin, Eric Carlström, Nordiske Organisasjonsstudier, 12(2) 27-44.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Eric Carlström, docent i offentlig förvaltning, 0702-73 81 26, eric.carlstrom@hv.se
Johan Berlin, docent i företagsekonomi, 0703-612295, johan.berlin@hv.se
Hittills har ansetts att bergskedjeveckning, processen som skapar berg tar upp koldioxid från atmosfären.
– Den här studien visar nu motsatsen, det vill säga att metamorfos långt ner i bergen släpper ut koldioxid i atmosfären snabbare än den tas upp genom vittring. De här forskningsresultaten leder till att vi får tänka om i en viktig del av kolets kretslopp, säger professor Alasdair Skelton vid Institutionen för geologiska vetenskaper, Stockholms universitet och författare till artikeln i tidskriften Geology.
När höga berg som Himalaya bryts ner tas koldioxid upp från atmosfären. Samtidigt släpps koldioxid ut vid den process som sker när bergarter omvandlas på grund av högt tryck och hög temperatur långt nere i jordskorpan.
Ytterligare information:
Professor Alasdair Skelton
Mob: 076-770 76 99
E-post: alasdair.skelton@geo.su.se
Artikel i tidskriften Geology, ”Flux rates for water and carbon during greenschist facies metamorphism“:
http://geology.gsapubs.org/content/39/1/43.full?sid=3b98c916-e368-4118-80b6-d618db7ebbbc
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.
Många populationer av vilda kattdjur (t.ex. tiger, snöleopard) minskar ständigt framför allt på grund av skogsavverkning, torrläggning av mark för jordbruk och illegal jakt. Forskning som syftat till att ta fram avelsprogram som omfattar spermafrysning, artificiell insemination, in vitro-fertilisering (populärt kallat provrörsbefruktning) och embryoöveföring för tamkatter och vilda kattdjur har pågått under årtionden. Genom att använda fryst sperma kan man inseminera katter när:
1. en hona och en hane är åtskiljda av ett stort geografiskt avstånd,
2. det är svårt att få till stånd en parning, exempelvis kan vilda kattdjur ibland attackera och i värsta fall döda varandra när de sätts ihop för parning i en djurpark,
3. sperma från en hane ska användas till flera inseminationer av samma eller olika honor,
4. man vill ha avkommor efter en död hane.
Vetenskapliga framsteg har gjort det möjligt att använda fryst sperma för in vitro-fertilisering när naturlig parning eller artificiell insemination inte är ett alternativ. Men flera faktorer involverade i spermafrysningsprocessen kan försämra spermakvaliteten. Exempel på sådana faktorer är köldchock, osmotisk stress och oxidativ stress. Den senare uppstår genom en obalans mellan oxidanter (s.k. fria radikaler och lipidperoxidering) och antioxidanter i en specifik miljö.
Paweena Thuwanut har i sitt doktorsarbete vid SLU utvecklat spädningsvätskor, som minskar skador på spermierna orsakade av oxidativ stress under frysningen. Hon använde spermier från bitestikeln från tamkatter som en modell för vilda kattdjur. Tamkatter kastreras rutinmässigt, varför det är lätt att få tag på spermier. Resultaten från dessa studier av spermier från tamkatten applicerades sedan på ett vilt kattdjur, platthuvudkatt (Prionailurus planiceps).
Paweena Thuwanuts hypotes var att spermierna skadas av fria radikaler, som produceras under frysprocessen, och att de negativa effekterna av de fria radikalerna kan minskas genom att man tillsätter antioxidanter till spädningsvätskorna.
Hon observerade lipidperoxidering i tamkattsspermier direkt efter upptining av fryst sperma, samt efter 30 minuter och efter 60 minuter. Detta tyder på att oxidativ stress kan vara en orsak till spermieskador. Icke-enzymatiska (t.ex. cystein och vitamin E-analogen Trolox) eller enzymatiska antioxidanter (t.ex. katalas, glutathione peroxidas och superoxid dismutas) tillsattes då spädningsvätskan. Spermierörligheten, livsdugligheten och DNA-integriteten blev bättre när Trolox eller glutationperoxidas ingick i spädningsvätskan än i kontrollprov utan tillsatser av antioxidanter.
När de bästa resultaten från studierna av tamkattsspermier applicerades på spermier från platthuvudkatt hade glutationperoxidas mer positiva effekter än vitamin E. Även andelen embryon som utvecklades efter in vitro-fertilisering var större med tillsats av glutathionperoxidas än med vitamin E. Denna skillnad var dock inte statistiskt signifikant.
Slutsatsen är att av de antioxidanter som utvärderades i denna studie förbättrade glutationperoxidas spermiekvaliteten mest efter frysning och upptining, både för spermier från tamkatt och platthuvudkatt. Tillämpning av resultaten från denna studie kan vara till nytta såväl vid assisterad avel av tamkatter som för bevarande av hotade vilda kattdjur.
Veterinär Paweena Thuwanut, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för reproduktion, SLU, har försvarat sin avhandling med titeln ”Role of oxidative stress and antioxidants in domestic and non-domestic cat spermatozoa”. Disputationen avser veterinärmedicine doktorsexamen.
Tid: fredagen den 16 december 2010, klockan 09.15
Plats: Ettans föreläsningssal, Kinikcentrum, Ultuna
Opponent: Professor Gaia Cecilia Luvoni, University of Milan, Milano, Italien
Mer information
Eva Axnér, Eva.Axner@slu.se, 018-67 21 81 (handledare)
Paweena Thuwanut kommer från Thailand.
Avhandlingen [Ref 1], http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002212/ [Ref 2]
Institutionen för kliniska vetenskaper, reproduktion, SLU
Pressbilder
(Får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges.)
Resultatet från spermiestudierna på tamkatt har tillämpats på platthuvudkatt (Prionailurus planiceps), som är ett vilt kattdjur i Thailand. Bilden är tagen i Khoa Kheaw Open Zoo I Thailand. Foto: Daraka Tongthainan, http://www.slu.se/global/externwebben/overgripande-slu-bilder//om-slu-bilder/aktuellt-bilder/2010/press-bilder/PlatthuvudkattFHC.jpg [Ref 3]
Porträtt av Paweena Thuwanut. Foto: Julio Gonzalez, http://www.slu.se/global/externwebben/overgripande-slu-bilder//om-slu-bilder/aktuellt-bilder/2010/press-bilder/PaweenaThuwanut.jpg [Ref 4]
SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.
Ingenting står helt still. Utan att vi märker det rör sig partiklar okontrollerbart och på ett slumpmässigt sätt, till exempel i luften vi andas och i vattnet vi dricker. Detta kallas för Brownsk rörelse. Vanligtvis ses dessa rörelser som störande brus och oanvändbar energi. Faktum är att det är möjligt att använda bruset som energikälla för att skapa en riktad rörelse hos partiklarna, något som brukar kallas för Brownska motorer. Sådana motorer tros ligga bakom en stor del av den mikroskopiska transporten inom till exempel kroppens celler.
Henning Hagman har i sitt avhandlingsarbete fångat kalla atomer i ett ljusfält där han fått dem att interagera med ett flertal laserstrålar. På detta sätt har han tillsammans med sina kollegor lyckats styra den slumpmässiga rörelsen hos atomer i en specifik rörelseriktning och alltså skapat en Brownsk motor.
– Det unika med vår Brownska motor är att vi kan styra atomernas kollektiva rörelse i realtid och få dem att följa förutbestämda banor, berättar Henning Hagman.
Dessutom har forskarna räknat ut hur bra de kan omvandla bruset till användbar energi, vilket gör det möjligt att jämföra effektiviteten i deras motor med andra liknande system.
Att kunna kontrollera atomernas transport på denna höga nivå är intressant för framtida nanoteknik, till exempel för att driva nanorobotar. Sådana robotar förmodas i framtiden kunna vara användbara för att bland annat döda specifika sorters bakterier eller virus och förstöra giftiga kemikalier. Principerna som systemet bygger på är mycket generella. Förhoppningen är också att det ska kunna användas som modell för att förstå hur mikroskopiska transportfenomen i naturen fungerar.
Om disputationen
Fredagen den 21 januari försvarar Henning Hagman, Institutionen för fysik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Atomic transport in optical lattices. Svensk titel: Atomtransport i optiska kristallgitter.
Disputationen äger rum kl 10.00 i N200, Naturvetarhuset.
Fakultetsopponent är Dr. Daniel Comparat, Laboratoire Aimé Cotton, CNRS, Orsay, France.
E-publikation av avhandlingen:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-38648 [Ref 1]
Om Henning Hagman
Henning Hagman är född och uppvuxen i byn Nyåker utanför Ljusdal i Hälsingland. Efter studier på Ljusdals gymnasium flyttade han till Umeå 2001 för att läsa civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik. Han påbörjade sina forskarstudier vid institutionen för fysik 2006 där han ingått i en forskargrupp som letts av Anders Kastberg och Claude Dion.
För ytterligare information, kontakta gärna:
Henning Hagman
Telefon: 070-2888274
E-post: henning.hagman@physics.umu.se
Institutionen för husdjurens utfodring och vård vid SLU har sedan tio år samarbetat med forskningsinstitut och universitet i Vietnam, Laos, Kambodja och Thailand. Forskarutbildning om uthållig, småskalig djuruppfödning är en viktig del av samarbetet, och strax före jul disputerade tre vietnameser vid SLU.
Förbättrad tarmflora i stället för antibiotika
Fläsk står för tre fjärdedelar av köttkonsumtionen i Vietnam, och grisuppfödning är därmed en mycket viktig del av jordbruket. För att förbättra produktionen och grisarnas förmåga att stå emot de sjukdomar som är vanliga i varmt och fuktigt klimat, tillåter vietnamesisk lagstiftning fortfarande tillsats av antibiotika i grisfoder. Användning av antibiotika i fodret kan dock leda till bakteriell resistens som gör det svårare att behandla såväl djur som människor med antibiotika. Ett alternativ är att använda probiotika, dvs. levande mikrobiella fodertillsatser som ger värddjuret en förstärkt tarmflora. Det handlar om att öka andelen ”goda” bakterier i magtarmkanalen, så att dessa kan konkurrera ut sjukdomsalstrande bakterier som E. coli och Salmonella.
Hoang Huong Giang har i ett doktorsarbete vid SLU undersökt hur grisars tillväxt och hälsa påverkas av tillsatser av olika lovande stammar av bakterier och jäst som isolerats fram i Vietnam. En kombination av olika mjölksyrabakterier visade sig ha god effekt på nyligen avvanda smågrisar. Grisarna växte snabbare, tillgodogjorde sig fodret bättre och tillsatsen var positiv för både hälsostatus och tarmmiljö.
De metoder som användes i doktorsarbetet för lagring av mikrober och jäst samt för inblandning av tillsatser i fodret behöver dock vidareutvecklas för att fungera på gårdsnivå och i stor skala. I dagsläget finns det ingen inhemsk kommersiell produktion av probiotika för grisar i Vietnam.
Fiskavfall i grisfoder
Fiskodling är en annan viktig och växande näring, bland annat i Mekongdeltat. Nguyen Thi Thuy visar i sitt doktorsarbete att fiskrens och annat slaktavfall från lokala fiskodlingar med framgång kan användas som proteinfoder till grisar. Dessa biprodukter är billiga och kan ersätta dyrt fiskmjöl.
Om slaktavfallet ensileras med rörsockermelass eller riskli blir fodret både lagringsdugligt och smakligt för grisarna. Fodret ger inte heller någon bismak på fläskköttet.
Billigt lokalt foder till fiskodlingar
Nguyen Duy Quynh Tram har utvärderat fodervärdet i lokala foderråvaror vid småskalig fiskodling i mellersta Vietnam. Hennes utfodringsförsök med hybridålmal och Nil-tilapia visar att de lokala foderråvarorna kan utnyttjas bättre än idag. Genom att minska andelen energirikt foder (t.ex. riskli) och öka mängden proteinrika råvaror (t.ex. mjöl av räkhuvuden, jordnötter och kassavablad) fås ett foder med en bättre näringssammansättning.
En annan studie visade att omkring hälften av det fiskmjöl som används vid uppfödning av hybridålmalyngel kan ersättas av malda räkhuvuden eller kassavablad, som är betydligt billigare råvaror.
Billiga fiskfoder baserade på lokala råvaror och restprodukter kan behöva kompletteras med tillsatser av aminosyran lysin, vilket är ett enkelt och billigt sätt att få fram ett fullvärdigt foder.
—————————————————————————–
Hoang Huong Giang försvarade sin avhandling Impact of bacteria and yeast with probiotic properties on performance, digestibility, health status and gut environment of growing pigs in Vietnam den 23 november 2010.
Länk till avhandlingen:
http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002367/ [Ref 1]
Nguyen Thi Thuy försvarade sin avhandling Evaluation of catfish (Pangasius hypophthalmus) by-products as protein sources for pigs in the Mekong Delta of Vietnam den 22 november 2010.
Länk till avhandlingen:
http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002370/ [Ref 2]
Nguyen Duy Quyn Tram försvarade sin avhandling Evaluation of local feed resources for hybrid catfish (Clarias macrocephalus x C. gariepinus) in smallholder fish farming systems in central Vietnam den 24 november 2010.
Länk till avhandlingen:
http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002366/ [Ref 3]
Mer information:
Jan Erik Lindberg, 018-67 21 02, 070-677 21 02, jan.erik.lindberg@slu.se
Mekarn-projektet (Mekong Basin Animal Research Network)
http://www.slu.se/sv/fakulteter/vh/institutioner/institutionen-for-husdjurens-utfodring-och-vard/internationellt-samarbete/mekarn/ [Ref 4]
http://www.mekarn.org/ [Ref 5]
Detta och övriga pressmeddelanden från SLU:
http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/pressmeddelanden/ [Ref 6]
SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.
De senaste tjugo åren har inneburit ett brott i utvecklingen i Sveriges skolor. Barn med specialpedagogiska behov, barn med invandrarbakgrund och barn till socioekonomiskt utsatta grupper tillhör förlorarna. Dessa grupper ges inte tillräckligt med stöd inom ramen för den ordinarie skolundervisningen och de når inte skolans kunskapsmål i lika hög grad som övriga eleverna.
I en artikel i tidskriften International Journal of Special Education pekar Girma Berhanu, vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet, på hur skillnaderna har ökat mellan kommuner, mellan skolor och mellan elever.
En ökad betoning inom skolan av faktorer som delegering, marknadsanpassning, konkurrens, standardisering, individuella val och profilering motverkar värden som mångfald, rättvisa och delaktighet.
– Paradoxen är att de trender som pekar mot ökade skillnader pågår medan den politiska retoriken förespråkar en skola för alla och samtidigt som den inkluderande undervisningen har blivit ett politiskt slagord, säger Girma Berhanu.
Ett flertal vetenskapliga studier ger exempelvis starka argument för att elever med nämnda behov tjänar stort på att i så stor utsträckning som möjligt undervisas tillsammans med jämnåriga utan särskilda behov.
– Utvecklingen i Sverige visar nu att det finns mycket mer att önska. Det är speciellt oroande att fler och fler elever i behov av särskilt stöd, socialt missgynnade och elever med invandrarbakgrund i ökande grad marginaliseras och har svårt att delta i den ordinarie skolundervisningen, säger Girma Berhanu.
Det positiva är att det är möjligt att förändra situationen.
– Det krävs behörig personal i skolan, mindre klasstorlekar och en förstärkt statlig styrning av skolan, säger Girma Berhanu.
– Dessutom behövs bättre utvärderingsmetoder, något som borde vara invävt i systemet när ett nytt program, en ny policy eller en ny lag som gäller skolan träder i kraft, säger han.
Kontaktinformation
För mer information:
Docent Girma Berhanu, telefon: 031–786 23 25, 0704–731 818, e-post: girma.berhanu@ped.gu.se
– Det är känt sen länge att kognitiv träning är ett effektivt sätt att förbättra den idrottsliga prestationen, men vi är faktiskt först i världen med ett psykologiskt träningsprogram på nätet! säger Mattias Lundberg, docent i psykologi, som tillsammans med professor Per Carlbring och studenter vid institutionen för psykologi, Umeå universitet, i samarbete med institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet, har utformat programmet.
Trots att elitidrottares psykologiska färdigheter ofta har betydelse för resultatet i en tävling, kan många ha ett alltför fullspäckat schema med många resdagar för att kunna följa ett vanligt träningsprogram med regelbundna träffar på en viss plats.
– Med psykologisk träning på nätet kan de delta nästan var som helst där det finns uppkoppling, menar Mattias Lundberg.
Olika tekniker för att höja prestationen
Träningsprogrammet i det så kallade Peak-projektet bygger på ett antal moduler vars innehåll bland andra omfattar områden som fokusering, koncentration och visualisering. En kombination av kognitiva tekniker och beteendetekniker kommer att användas för att försöka uppnå förhöjd prestation.
Till att börja med kommer deltagarna att få beskriva hur man hanterar stressiga och koncentrationskrävande situationer. Därefter får man genomföra träningsprogrammet under sex veckor.
– Tidigare forskning om internetbaserad beteendeträning har visat på lovande resultat. Förhoppningsvis kan studien också leda till bättre kunskap om vilka faktorer som påverkar idrottslig prestation, säger Mattias Lundberg.
Det är helt kostnadsfritt att medverka i studien, och för att delta måste man vara en frisk och aktiv elitidrottare fyllda arton år, och ansluten till något av Riksidrottsförbundets specialförbund.
Under ledning av professor Per Carlbring startar inom kort ytterligare två forskningsprojekt om psykologisk självhjälpsbehandling via internet. En studie handlar om nedstämdhet, och den andra om social ångest.
Mer information om Peak-projektet [Ref 1]
Mer information om Depressionshjälpen [Ref 2]
Mer information om behandling av social ångest (Sofie-9) [Ref 3]
Kontaktinformation
Kontakta gärna:
Mattias Lundberg
docent, leg. psykolog & leg. psykoterapeut,
institutionen för psykologi, Umeå universitet
Tel: 090-786 6645, 070-315 4078
E-post: mattias.lundberg@psy.umu.se
– Studien visar att det finns flera problem med planerna på både inomhusskidbacke och längdskidtunnel. Ullnasjön är en känslig miljö som självklart kommer påverkas om det byggs en skidtunnel där och en viktig förbindelselänk mellan två av Stockholms gröna kilar Angarnkilen och Bogesundskilen, säger kursansvarige Bo Eknert, universitetsadjunkt vid institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi som även varit handledare för studien.
– Skidbacken i sin tur planeras ligga på Ullnabacken som är en gammal avfallsdeponi. Det kan finnas risk för att föreningar kommer ut i miljön och smutsar ned bland annat Ullnasjön, säger Bo Eknert.
Ytterligare en konsekvens är den stora energiförbrukning som krävs för att hålla skidtunnlarna igång även på sommaren. Studien tar upp förslag på en alternativ lokalisering av skidtunneln.
Studien som presenterades idag har genomförts av 14 studenter under kursen Miljökonsekvensbeskrivningar.
Du kan läsa studien på hemsidan för Stockolms naturgeografi och kvartärgeologi vid Stockholms universitet: www.ink.su.se
Om du har frågor kontakta gärna: Tobias Söderholm, student vid institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Stockholms universitet: 0709-45 53 08
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.
Såväl människor som hundar kan få problem med ryggen. När det gäller diskbråck så ger det likartade symtom och kan behandlas med samma metoder oavsett om patienten är tvåbent eller fyrbent. Det visar en ny avhandling vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet).
– Jag har sett många likheter mellan hund och människa när det gäller förslitningen av diskerna, säger veterinär Niklas Bergknut som gjort doktorsavhandlingen.
Bland alla svenska hundar är det cirka 3,5 procent som har någon form av ryggproblem. Hanhundar drabbas 1,5 gånger oftare än tikar.
Kortbenta hundar har oftare problem med ryggsjukdomar, och tax är den hundras som drabbas värst. 20 procent av taxarna får diskbråck. Men även större, hårt arbetande hundar, som polishundar och andra tjänstehundar, får ofta problem med sina ryggar.
Just det faktum att ryggproblem är så pass vanligt hos hundar har Niklas Bergknut dragit nytta av i sin forskning. Forskningsrönen har en tydlig komparativ betydelse och kan ge stora synergieffekter för såväl veterinär- som humanmedicinen.
– Studier av hundars ryggar ger ökad kunskap om människors ryggproblem eftersom sjukdomsprocessen är väldigt likartad, säger han.
Tidig diagnos viktig
Hos människor kan degeneration av diskerna i ryggen diagnosticeras i ett tidigt skede med hjälp av magnetkameraundersökning. En tidig diagnos kan via sådan undersökning ställas även på hundar av de raser som bedöms vara i riskzonen för diskbråck. Dessa hundar kan i framtiden förhoppningsvis behandlas preventivt mot sjukdomen.
Niklas Bergknut har i sin forskning testat en ny behandlingsmetod för både människor och hundar med ryggproblem. En diskprotes, tillverkad av en hydrogel, har utvecklats och testats i ryggrader från avlidna hundar. Protesen visade sig återställa normalt anatomiskt avstånd mellan ryggkotorna samt ett normalt rörelsemönster av ryggraden.
I sina studier har Niklas Bergknut inte använt sig av försöksdjur. Det har varit möjligt genom att studera ryggarna från avlidna hundar samt material samlat från patienthundar.
Återskapa normal rörelse
– En framtida vision är att kunna utföra operationer som återskapar ett normalt och bestående rörelsemönster hos hunden. I dag gör man bland annat steloperationer av diskarna, samt borrar bort benmassa över ryggmärgen, för att ge den plats. Tyvärr får vissa hundar så småningom tillbaka sina ryggproblem varför bättre behandlingsmetoder eftersträvas.
I sina studier har Niklas Bergknut samarbetat med och handletts av forskare i såväl Sverige som i Holland. Hans avhandling kommer dessutom att försvaras vid två tillfällen och vid två universitet, SLU i Sverige och vid Veterinärhögskolan i Utrecht.
Niklas Bergknut, institutionen för kliniska vetenskaper vid SLU, försvarar sin avhandling inom veterinärmedicin Intervertebral Disc Degeneration in Dogs fredagen den 21 januari 2011.
För mer information: Niklas Bergknut +31 611533 899 niklas.bergknut@slu.se
SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.
– De, om några, skulle behöva vara fysiskt aktiva på rätt så hög intensitet, minst 30 minuter per dag, säger hon.
Patienter med lungsjukdomen KOL lider av kronisk syrebrist och blir lätt andfådda. Gabriella Eliasons doktorsavhandling i medicinsk vetenskap visar att patienter i de senare stadierna av sjukdomen också har fått tydliga förändringar i muskulaturen. Genom en gradvis omfördelning mellan olika typer av muskelfibrer har de uthålliga fibrerna blivit färre och ersatts med mindre uthålliga fibrer.
Mindre fysiskt aktiva
Hon har även mätt graden av fysisk aktivitet hos patienter i olika stadier av sjukdomen, och har funnit att patienterna i de senare stadierna av sjukdom är mindre fysiskt aktiva än jämnåriga friska personer. Gabriella Eliasons forskning visar också att intensiteten på fysiskt arbete spelar roll även för KOL patienter.
– Att redan på ett tidigt stadium i rehabiliteringen fokusera på aktiviteter med hög intensitet är viktigt i denna patientgrupp, säger hon .
Förändrade blodkärl
Gabriella Eliason konstaterar vidare att det förekommer förändringar i blodkärlsnätverket i KOL-patienternas muskler, något som ytterligare späder på den lokala syrebristen och gör musklerna mindre uthålliga.
Vid normal tillfällig syrebrist i en muskel, till exempel vid motion, bildas det nya fina blodkärl för att öka syretillförseln. Men vid kronisk syrebrist, som bland annat kännetecknar sjukdomen KOL, verkar kroppen inte reagera på samma sätt, eftersom den mekanism som leder till kärlnybildning av någon anledning hämmas.
– De förändringar vi kan se i muskulaturen är troligen en kombination av den syrebrist som sjukdomen för med sig och den minskade fysiska aktiviteten.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Gabriella Eliason, 0709-78 38 99.
Han har undersökt hur genetisk information (DNA) översätts i växternas cellkärna av proteinkomplex, och vidare hur proteinerna i cellens membran producerar cellulosa.
För att lära sig mer om de molekylära processerna i trädstammar* har Robert Nilsson i sitt doktorsarbete vid SLU studerat hur trädens ved bildas. Den nya kunskapen kan komma att användas i framtida skogsförädling.
Trädstammens vedceller (xylemet) består huvudsakligen av en sekundär cellvägg uppbyggd av ett nätverk av cellulosa, hemicellulosa och lignin (vedämne). Veden bildas av dotterceller från ett tunt lager av celler (kambiet) till xylemceller, som i sin tur genomgår cellexpansion, sekundär cellväggssyntes, lignifiering (förvedning) och celldöd. När den komplicerade vedvävnaden bildas deltar ett stort antal proteiner. Biosyntesen av veden kräver därför en strikt genetisk styrning i cellerna.
För att kartlägga biosyntesen av ved har Robert Nilsson använt sig av vätskekromatografi kopplad till masspektrometri. I den vanliga försöksväxten backtrav, Arabidopsis, kunde han idetifiera de proteiner som ingår i det centrala så kallade ”Mediator”-proteinkomplexet, som samordnar de flesta nödvändiga processerna i växter, t.ex. lignifieringen och xylemexpansionen.
Robert Nilsson har prövat sina nyvunna kunskaper på mutanter av poppel som uppvisar förändrad vedbildning. Resultaten visar att man behöver mäta proteinnivåerna när man studerar vedbildningen. Robert Nilsson har också undersökt cellväggssyntesen i poppelceller och identifierat proteiner som är nödvändiga för processen. Nya kandidater i vedcellskedjan visade sig vara receptorer, transportörer och strukturella proteiner.
– Att kartlägga biosyntesen av ved i poppel har inneburit många utmaningar, säger han. Men nu ska vi gå vidare med ännu mer komplicerade arter, som tall och gran.
* En trädstam består från mitten av kärna, xylem (veddel), kambium, floem och bark. Xylemet transporterar vatten och däri lösta näringsämnen från roten och upp till blad eller barr. Genom floemet transporteras socker från de fotosyntetiserande gröna delarna till alla ställen där de behövs.
Civilingenjör Robert Nilsson, institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi, SLU, försvarade sin avhandling med titeln ”A Study of the Molecular Pathways of Wood Formation using Peptide Mass Spectrometry”. Disputationen avser filosofie doktorsexamen.
Tid: onsdagen den 24 november 2010 klockan 10.00
Plats: Aulan (P.O. Bäckströms sal), SLU, Umeå
Opponent: Professor, Geert De Jaeger, Department of Plant Systems Biology, Ghent Universitet, Gent, Belgien.
Mer information
Avhandlingen [Ref 1]
Institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi [Ref 2]
Umeå Plant Science Centre [Ref 3]
Pressbilder
(Får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges.)
Porträtt av Robert Nilsson [Ref 4]. Foto: Rasika Kudahettige
SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.
Kontaktinformation
Robert Nilsson, 070-672 51 00, robert.nilsson@slu.se
Hemort: Piteå
Elever som uppvisar uppförandeproblem i skolan löper också ökad risk att hamna i svårigheter både på kortare och längre sikt. Denna grupp elever är därför en viktig målgrupp för insatser. Systematiskt arbete för att förebygga en antisocial utveckling för dessa elever har under lång tid försummats i skolan. Lärarna har en nyckelroll både i detta arbete och när det gäller att påverka elevernas skolprestationer.
Martin Karlbergs avhandling bidrar med kunskap om hur man kan skapa ett klassrumsklimat som förebygger svårigheter på kortare och längre sikt. Utgångspunkten är att orsakerna till problemen kan förklaras som ett samspel mellan eleven och miljön.
— Detta betyder att elevernas uppförandeproblem kan påverkas genom att miljön förändras och viktigast i elevernas miljö i skolan är ju läraren, säger han.
Minskad hyperaktivitet
Programmet Skol-Komet är ett försök att påverka miljön systematiskt. Syftet är att lärare ska bli mer medvetna om hur deras beteende påverkar elevernas beteende.
Martin Karlberg har gjort tre olika studier, där den första visar att elever som fick ta del av Skol-Komet fick förbättrade kamratrelationer och att beteenden som tydde på hyperaktivitet minskade jämfört med kontrollgruppens. En minskning av reprimander påverkade elevernas uppförande positivt.
Den andra studien visade att parallella insatser i hem och skola inte minskade uppförandeproblem i skolan mer än vad enbart insatser i skolan gjorde.
— Slutsatsen är alltså att det räcker med insatser i skolan, insatser i hemmet bidrar inte till att minska uppförandeproblem i skolan, säger Martin Karlberg.
Kortare programmet lika bra
Han visar också att ett nedkortat program (Kort-Komet) var minst lika effektivt eller mer effektivt som det ordinarie Skol-Komet-programmet.
Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 21 januari 2011. Läs mer om och ladda ner avhandlingen.
För mer information, kontakta Martin Karlberg, mobiltelefon: 070-81 82 992, e-post: martin.karlberg@did.uu.se
Arbetslösa 24-åringar som deltog i jobbgarantin för ungdomar under 2008 fick jobb snabbare än något äldre jämförbara personer som tog del av förmedlingens övriga utbud. Men under 2009 fick de som deltog i jobbgarantin inte jobb snabbare.
– Skillnaderna skulle kunna bero på det försämrade konjunkturläget, säger forskaren Caroline Hall som är en av rapportförfattarna. Jobbgarantin ska framförallt förbättra ungdomarnas arbetssökande. Programmet blir troligen mindre effektivt när det finns färre jobb att söka. År 2009 deltog också betydligt fler ungdomar i programmet, vilket kan ha medfört att servicenivån minskade.
Ingen långsiktig effekt
Under 2009 verkar 24-åringar som är i jobbgarantins målgrupp dock få jobb i något snabbare takt redan innan de anvisas till jobbgarantin.
– Det kan bero på att de som räknade med att anvisas till programmet sökte och fick fler jobb precis innan de skrevs in, menar Caroline Hall. Det brukar kallas för en annonseringseffekt. Vi finner dock inga långsiktiga effekter av ungdomsinsatserna något av åren. Ett år efter arbetslöshetens början är ungdomar som var i målgruppen respektive deltog i övriga insatser på förmedlingen inskrivna i lika hög grad, avslutar hon.
Jämför ungdomar som fyllt respektive inte fyllt 25 år
Jobbgarantin för ungdomar är en viktig del av Arbetsförmedlingens ungdomsinsatser och riktas mot arbetssökande 16–24 år som varit arbetslösa i tre månader.
Rapportförfattarna jämför 24-åringar som fick ta del av förmedlingens ungdomsinsatser med arbetslösa som är födda samma år men som redan hunnit fylla 25, och därmed erbjöds Arbetsförmedlingens övriga service. På så sätt jämförs grupper som har haft lika lång tid på sig att skaffa utbildning och arbetslivserfarenhet efter grundskolan.
Kontaktinformation
Rapport 2011:1 [Ref 1] ”En jobbgaranti för ungdomar? Om Arbetsförmedlingens ungdomsinsatser” är skriven av Caroline Hall och Linus Liljeberg. Har du frågor är du välkommen att kontakta Caroline på telefon 018-471 60 51 eller via e-post caroline.hall@ifau.uu.se
Ännu ligger stora delar av Pompeji outforskat och det var efter den katastrofala jordbävningen 1980 som stadsantikvarien i Pompeji vädjade till världen att komma och hjälpa till med att dokumentera Pompeji innan fynden vittrat sönder. Då startade Svenska Pompejiprojektet och forskningsledare för räddningsinsatsen är Anne-Marie Leander Touati, arkeologiprofessor i Lund. Under ett decennium har hon anfört en skara arkeologer i det så kallade ”svenska kvarteret”. Nu är det dags för svenskarna att avsluta tio års kampanj.
De har bland annat grävt ut tre stora rikemanshus, en krog, ett tvätteri, ett bageri och en trädgård.
I trädgården kunde de se att en av kranarna till den praktfulla fontänen var på. Vattnet sprutade för fullt när askan och pimpstenen började regna över Pompeji.
I bageriet hittade de ugnar från romartiden, tyvärr sönderbombade så sent som 1942, då amerikanerna misstänkte att Mussolini hade ammunitionslager i Pompeji.
I höstas hittade fönster och keramik från romartiden som otroligt nog var oskadda trots att rummet de fanns i hade kollapsat ner i en cistern. 2000 år senare stod de fyra fönstren där oskadda – lutade mot väggen på en liten hylla av golv som sjunkit djupt ner vid vulkanutbrottet.
De har följt vattenledningar och avlopp för att se hur de sociala hierarkierna fungerade – och sett hur butiks- och restaurangfolket var beroende av de stora rikemansvillorna för att få vatten.
Men det allra mest sensationella fyndet gjordes 2004. Det var när de grävde ut en brunn i krogköket som keramik och en liten pilspets blev en världssensation. Analyserna visade att fynden inte alls var från romartiden – utan från bronsåldern.
– Ingen trodde att det fanns människor som bodde i Pompeji redan på bronsåldern, eftersom det inte finns någon naturlig tillförsel av färskvatten, säger Anne-Marie Leander Touati.
Nu kommer Pompeji-kampanjen att avslutas med en utställning på Millesgården i Stockholm, som är planerad till 2012.
Kontaktinformation
Kontaktperson: Anne-Marie Leander Touati, professor vid institutionen för arkeologi och antikens historia, Lunds universitet.
Mobil: 070 36 58 602
Tel arbetsrum: 046-2227934
Anne-Marie.Leander_Touati@klass.lu.se
Informatör område HT
Jenny Loftrup 046-2227233
jenny.loftrup@kansliht.lu.se
Foto från svenska kvarteret:Hans Thorwid, Svenska Pompejiprojektet
Foto på Anne-Marie Leander Touati: Jenny Loftrup
Stockholm 12 januari 2011 – NASDAQ OMX Stockholm AB skänker den finansiella databasen (FINBAS) med unik aktiemarknadsinformation från 1979 till Handelshögskolan i Stockholm. Databasen innehåller information rörande alla bolag som varit noterade på de nordiska börserna. Här finns exempelvis information om utdelningar, nyemissioner och aktiesplittar för samtliga noterade bolag mellan 1979 och 2010. Databasen innehåller även obrutna tidsserier för index, obligationer, räntor, valutor, fonder, derivat och råvaror.
Jens Henriksson, VD för NASDAQ OMX Stockholm AB, kommenterar, ”Vi är mycket glada och nöjda med att databasen kan användas i forskningssyfte. Eftersom databasen innehåller exklusiv data från de nordiska finansmarknaderna var det viktigt för oss att hitta någon som kan utnyttja och dra nytta innehållet, vilket jag är övertygad om att Handelshögskolan kan”.
Clas Bergström, ansvarig för institutionen för Finansiell Ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, kommenterar, ”Databasen kommer att användas i finansiellt forskningssyfte och blir viktig inte minst för vårt nya nationella centrum för finansforskning och för övrig forskning på Finance området”.
Beslutet att skänka databasen till Handelshögskolan i Stockholm togs i samband med en omorganisation inom NASDAQ OMX då det beslöts att delar av databasuppdateringen skulle upphöra. Databasen innehåller grundinformation för samtliga bolag som varit noterade på de nordiska börserna inklusive företagshändelser och fundamentaldata för dessa bolag.
NASDAQ OMX Mediekontakt:
Teresa Wincrantz +46 (8) 405 63 26, teresa.wincrantz@nasdaqomx.com
Handelshögskolan i Stockholm Mediekontakt:
Carina Aspenberg +46 (8) 736 90 14, carina.aspenberg@hhs.se
Om NASDAQ OMX
NASDAQ OMX Group, Inc. är världens största börsföretag. Det levererar handel, börsteknologi och tjänster till börsnoterade bolag över sex kontinenter, och har 3600 noterade bolag. NASDAQ OMX erbjuder olika kapitalanskaffningsmöjligheter för bolag över hela världen genom notering på the NASDAQ Stock Market i USA, NASDAQ OMX Nordic, NASDAQ OMX Baltic, NASDAQ OMX First North samt 144A PORTAL i USA. Företaget erbjuder handel över flera tillgångsslag inräknat aktier, derivat, räntor, råvaror, strukturerade produkter och börshandlade fonder. NASDAQ OMX teknologi stödjer driften av över 70 börser, clearingorganisationer och värdepapperscentraler i mer än 50 länder. NASDAQ OMX Nordic och NASDAQ OMX Baltic är inte legala enheter utan beskriver det gemensamma erbjudandet från NASDAQ OMX börser i Helsingfors, Köpenhamn, Stockholm, Island, Tallinn, Riga och Vilnius. För mer information om NASDAQ OMX, besök www.nasdaqomx.com [Ref 1]. Följ NASDAQ OMX på Facebook (http://www.facebook.com/nasdaqomx [Ref 2]) och Twitter (http://www.twitter.com/nasdaqomx [Ref 3]).
Om Handelshögskolan i Stockholm
Handelshögskolan i Stockholm (Stockholm School of Economics, SSE) är den mest framstående handelshögskolan i norra Europa. Sedan grundandet 1909 har Handelshögskolan förädlat talanger för ledande befattningar inom näringslivet och den offentliga sektorn. Handelshögskolan har en stark internationell position med representation i Lettland och Ryssland och erbjuder ett antal utbildningsprogram, som återkommande rankas bland topp tio i Europa. Handelshögskolan erbjuder kandidat-, master- och MBA-program, liksom doktorandutbildning och executive education. Dessutom bedrivs världsledande forskning inom områden som nationalekonomi, finansiell ekonomi, redovisning, ledarskap och marknadsföring. Handelshögskolan är certifierad av EQUIS (European Quality Improvement System), som garanterar att undervisning såväl som forskning håller högsta internationella klass och är också Sveriges representant i CEMS (The Global Alliance in Management Education).
Stockholm School of Economics . Sveavägen 65 . Box 6501. SE-113 83 Stockholm . Sweden . Phone +46 8 736 90 00 . www.hhs.se
