Den nya rapporten visar att 25 av EU:s 27 medlemsstater aktivt stöder en sida i Afghanistankonflikten, utan att EU har någon självständig fredskapande roll. EU deltar samtidigt bara som en av flera medlare i tre av världens 36 pågående väpnade konflikter.
– EU lever inte upp till sin självbild som ett fredsprojekt. Det finns en potential som inte utnyttjas. Medlemsstaternas militära engagemang riskerar att minska utrymmet för andra metoder för konflikthantering, säger Emma Johansson, doktorand i fredsforskning och huvudredaktör för rapporten.
Rapporten “A New Start for EU Peacemaking?” har utarbetats av en grupp forskare vid institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet. Den bygger på information som finns öppet tillgänglig i konfliktdataprogrammets databaser. Forskarna har studerat EU och dess medlemsstater med avseende på militärt och diplomatiskt stöd till krigförande parter, EU:s medlingsinsatser, EU:s särskilda sändebud, EU:s egna fredsoperationer och organisationens arbete för demokrati och mänskliga rättigheter.
Ett exempel på att EU inte utnyttjar sina fulla möjligheter är att inga av EU:s fredssändebud har varit kvinnor. Mer än 20 sändebud har utnämnts sedan FN tog beslutet om en ökad roll för kvinnor i fredsprocesser för i dagarna precis 10 år sedan (FN-resolutionen 1325 från oktober 2000).
– Det är anmärkningsvärt eftersom just Europa har så många välutbildade kvinnor. Först i september i år har en kvinna utsetts till en sådan post, och vi hoppas att detta markerar en ny trend, säger Emma Johansson.
Att EU har många möjligheter att agera framgår av rapportens statistiska analyser. De visar att EU faktiskt varit framgångsrikt i att få slut på krig och bidra till fredsavtal i de få situationer som organisationen engagerat sig i.
– Märkligt nog tycks det inte ha gjorts någon liknande statistisk studie tidigare, säger doktoranden Joakim Kreutz som ser det som anmärkningsvärt att EU inte följt upp med mer medlingsinsatser.
I rapporten noteras också att Lissabonavtalet, som nu reglerar EU:s arbete, betonar ett ökat fredsengagemang. Forskarnas rekommendation är att detta bör leda till en ny doktrin för EU:s agerande i frågor om fredsbyggande och konfliktlösning.
– Rapporten ger en tankeväckande sammanställning av EU:s insatser och visar värdet av systematisk datainsamling om krig och fred. Det framgår till exempel tydligt att EU sällan har en ledande roll i insatser där EU ingår och att när EU agerar med fredliga medel i konflikter, så gäller det oftast inte de mest centrala tvistefrågorna, tillägger professor Peter Wallensteen, som leder forskningsprogrammet.
– En doktrin för fredsbyggande, ökade resurser till fredssändebuden och inte minst en tydligare roll för EU:s nya diplomattjänst skulle kunna ändra på detta förhållande.
För mer information kontakta Emma Johansson på tel: 018-471 76 51, Joakim Kreutz på tel: 018-471 6124 och Peter Wallensteen (i USA, nås efter kl. 15 svensk tid) på mobil: 070-675 2679.
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
Människan har använt laktobaciller i tusentals år för att förbättra hållbarheten och näringsvärdet hos känsliga livsmedel. Idag tillsätter man olika stammar av laktobaciller och bifidobakterier till olika livsmedel.
Forskning har visat att flera olika stammar av Lactobacillus reuteri har en positiv effekt på hälsan, bland annat när det gäller olika typer av mag-tarmbesvär och munhälsa. Man tror även att laktobacillen kan spela roll för risken att utveckla allergier.
På 1960-talet, då bakterien upptäcktes, fanns L. reuteri naturligt i kroppen hos 30-40 procent av befolkningen. Idag återfinns den hos 10-20 procent.
– Vi kopplar samman minskningen med en förändrad livsstil. Vi äter inte fermenterad kost, till exempel surkål, i samma utsträckning som tidigare och använder konserveringsmedel, som dödar bakterier, i kosten och i kroppen, säger Gabriela Sinkiewicz, forskare vid Fakulteten för Hälsa och samhälle Malmö högskola, som inom kort lägger fram en avhandling om L. reuteri.
Sinkiewicz är en av de första att slå fast att bakterien förekommer naturligt i bröstmjölk hos en del kvinnor från geografiskt spridda länder. Hon har jämfört förekomsten av L. reuteri i bröstmjölk hos kvinnor i sju olika länder från olika kontinenter.
– I genomsnitt hade en av sju kvinnor hade bakterien i bröstmjölken. I Japan och Korea hade dock kvinnorna högre halter av laktobaciller, säger Sinkiewicz, som menar att förekomsten av L. reuteri i bröstmjölk är väsentlig då den hjälper barnets tarmsystem att mogna och immunförsvaret att utvecklas. Hon menar även att den påverkar risken att utveckla allergier.
Sinkiewicz har även studerat hur L. reuteri påverkar munhälsan och kan konstatera att såväl förekomsten av plack som blödningar från tandköttet minskade efter endast två veckors användande av tuggummi som innehöll vissa stammar av L. reuteri.
– Studierna visar att L. reuteri är mycket effektivt. Vi har flera studier på gång som just handlar om munhälsa och allergier.
Gabriela Sinkiewicz disputerar vid Fakulteten för Hälsa och samhälle, Malmö högskola, fredagen den 29 november kl. 10.15. Plats: Skånes universitetssjukhus, Malmö (SUS), ingång 49.
Avhandlingens titel: Lactobacillus reuteri in health and disease.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Gabriela Sinkiewicz på telefon: 0734-48 87 86 eller e-post:gabriella.sinkiewicz@mah.se
Etableringen av posten 1636 innebar en stor organisatorisk utmaning för den svenska staten – en av de största dittills. Magnus Linnarsson beskriver i sin avhandling hur postväsendet förändrades under 1600-talet. Han vill med sin studie ifrågasätta synen på svenska staten som en centraliserad tidigmodern stat.
Postväsende på entreprenad
Från början sköttes postverksamheten av staten, men under stormaktstiden förändrades organisationen och lades ut på entreprenad.
– Bilden av att posten skulle vara ett statligt ämbetsverk från början stämmer inte. Det har under en period funnits många privata alternativ, säger Magnus Linnarsson.
I sin avhandling visar han vilka alternativ som fanns för staten att organisera sin verksamhet, och vilka argument som gavs för att man valde en organisationsform framför en annan. Detta kan i sin tur berätta om hur svenska staten fungerade i tidig modern tid.
I slutet av 1500-talet och i början av 1600-talet blir posten den helt dominerande infrastrukturen i Sverige för att transportera information. Organisering av ett etablerat postsystem kan beskrivas som inte mindre än en kommunikationsrevolution, som innebar genomgripande förändringar i samhället. Det blev förbättringar i effektivitet, snabbhet, regelbundenhet, och viktigast av allt: det blev billigare. Postkontoren fungerade som samhällets viktigaste informationscentraler.
Under 1600-talet utvecklas posten i Sverige till ett jämförelsevis väloljat maskineri. 1698 skickades enligt bevarade uppgifter 360 000 brev med det svenska postväsendet. Magnus Linnarssons undersökning om hur den svenska staten etablerade och utvecklade verksamheten, ställer relevanta frågor också för 2000-talet. Dagens diskussion om hur, och av vem, den offentliga verksamheten ska skötas har paralleller i 1600-talet, och många av argumenten som fördes fram känns lika brännande nu som då.
Avhandlingen har tillkommit inom ramen för ett forskningsprojekt som handlar om utvecklingen av medier och kommunikation runt Östersjön under 1600-talet, och har finansierats av Östersjöstiftelsen. Projektledare har varit professor Kekke Stadin, och övriga medlemmar i projektet Heiko Droste och Örjan Simonson. Avhandlingen har utgivits på förlaget Nordic Academic Press.
Magnus Linnarsson har varit knuten till historiska institutionen i Lund och den nationella forskarskolan i historia, och genomfört sin forskning vid institutionen för genus, kultur och historia på Södertörns högskola.
Avhandling: ”Postgång på växlande villkor. Det svenska postväsendets organisation under stormaktstiden.” Opponent: Henrik Ågren, Historiska institutionen, Uppsala universitet.
Disputationen sker fredag den 29 oktober kl. 10.15 i sal MA 624, på plan 6 i Moas båge, Södertörns högskola, Campus Flemingsberg.
Kontaktinformation
Kontakt: Magnus Linnarsson, e-post: magnus.linnarsson@sh.se
Svensk ekologisk kycklingproduktion har en knepig sits. Uppfödarna är i princip hänvisade till en snabbväxande slaktkycklinghybrid, samtidigt som EU-reglerna är inriktade på uppfödning av långsamväxande kycklingar. Om svårigheterna att ta fram ett ekologiskt foder som får denna ekvation att gå ihop skriver Maria Eriksson i en avhandling från SLU.
Ekologisk kyckling står för mindre än en procent av den svenska kycklingmarknaden. Ett hinder är att det är svårt att tillgodose kycklingarnas proteinbehov med ekologiskt foder – de flesta ekologiska proteinråvaror innehåller för låga nivåer av aminosyran metionin. Ett annat hinder är att svenska ekologiska uppfödare är hänvisade till de snabbväxande slaktkycklinghybrider som används i konventionell uppfödning. Den svenska marknaden tycks ännu vara för liten för kläckerier med djurmaterial som är bättre anpassade till ekologisk kycklingproduktion.
De snabbväxande hybriderna slaktas vanligtvis efter 5–6 veckor. I ekologisk produktion med sådana hybrider ska uppfödningstiden dock vara dubbelt så lång (81 dagar), enligt EU-reglerna, men detta kan ge tunga djur med benproblem i slutet av uppfödningsperioden. För svensk ekologisk kycklinguppfödning finns ett sätt att komma runt detta problem. Om tillväxten hos kycklingarna hålls tillbaka till max 50 g per dag betraktas de nämligen som långsamväxande och får då slaktas efter 70 dagar.
Ett sätt att dämpa tillväxten kan vara att sänka råproteinhalten i fodret. Detta innebär dock att även metioninhalten sänks, vilket gör det ännu svårare att balansera fodret. Det Maria Eriksson har studerat i sitt doktorsarbete vid SLU är om det går att komponera ett ekologiskt foder som håller tillbaka tillväxten utan att försämra kycklingarnas välfärd.
Resultaten visar att det finns både för- och nackdelar med att sänka halterna av råprotein och aminosyror i fodret. Fördelarna var att dödligheten minskade och att färre kycklingar behövde tas bort för benfel under de sista tre veckorna före slakt. Kycklingar som fick foder med låga nivåer av råprotein och aminosyror utnyttjade rasthagarna i mycket större utsträckning jämfört med de kycklingar som fått högre nivåer.
En stor nackdel var att det förekom att kycklingar hackade på varandra i ett av försöken där kycklingarna fick låga nivåer av protein och aminosyror. Dessutom sågs andra beteendeförändringar, såsom högt foderspill, intag av fjädrar från ströbädden, ökad fjäderputsning och ett generellt ökat födosöksbeteende. Dessa beteenden tyder på att kycklingarna var hungriga och sökte efter mer eller annan föda än det foder som erbjöds.
Maria Erikssons avhandling visar att det är svårt att nå den låga tillväxt som medger slakt av ”snabbväxande kycklinghybrider” efter 70 dagar. Inget av fodren i försöken innehöll nämligen tillräckligt låga nivåer av protein och aminosyror för att sänka tillväxten till 50 g/dag. Avhandlingen visar också att en sådan uppfödning även kan försämra djurens välfärd. En kortsiktig lösning kan vara att uteslutande använda hönkycklingar i produktionen, eftersom dessa växer något långsammare och därmed är mindre benägna att få benproblem. En annan är att öka foderrestriktionerna ytterligare. Men det måste till mer långsiktiga lösningar för att undvika välfärdsproblemen.
– Ett sätt att minska dödligheten och avlivningar p.g.a. benfel kan vara att korta ner uppfödningstiden. Om regelverket modifierades skulle det bli lättare för svenska producenter att föda upp ekologiska slaktkycklingar – kanske en ”svensk modell”, säger Maria Eriksson. En annan lösning kan vara att etablera långsamväxande hybrider i Sverige, men förmodligen måste produktionen växa innan detta blir aktuellt.
Om långsamväxande hybrider skulle används, som på kontinenten, kan andra strategier för att optimera foder tas till. Detta betyder att det ekologiska fodret kan optimeras genom höjda halter av aminosyror och protein. Samtidigt kan en överutfodring med protein leda till ett ökat kväveläckage till naturen, vilket ju måste sägas strida mot de ekologiska målen. Det är med andra ord komplicerat att bedriva svensk ekologisk slaktkycklingproduktion såsom regelverket är formulerat.
————————————————————————
Husdjuragronom Maria Eriksson, institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU, försvarar sin avhandling Protein supply in organic broiler production using fast-growing hybrids – Welfare and performance aspects.
Tid: Fredag den 29 oktober 2010, kl. 09.15
Plats: Loftets hörsal, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Professor Werner Bessei, University of Hohenheim, Stuttgart, Tyskland
Mer information: Maria Eriksson, 018-67 45 30, Maria.Eriksson@huv.slu.se
Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen:
http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002362/ [Ref 1]
Pressbilder (får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf/källa ska anges):
– Maria Eriksson [Ref 2]. Foto: Linda Forsbäck
– Ekologiska kycklingar i Maria Erikssons försök. [Ref 3] Foto: Maria Eriksson, SLU
– De kycklingar som utfodrades med mindre protein utnyttjade rastfållan hårt (höger fålla) i jämförelse med de kycklingar som fått ett mer proteinrikt foder (vänster fålla). [Ref 4] Foto: Niklas Blom
Detta och övriga pressmeddelanden från SLU:
http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/pressmeddelanden/ [Ref 5]
Samhällsdebatten är stundtals het vad gäller genmodifierade grödor. Ett av argumenten mot dem är att det skulle vara onaturligt att blanda gener mellan arter. Men aktuell Lundaforskning visar att genmodifiering kan inträffa naturligt bland vilda växter, via så kallade hoppande gener.
– Nu står det klart. Vi i vår forskargrupp har misstänkt detta länge, och nu har min kollega Pernilla Vallenback genom DNA-sekvensering kunnat visa att så är fallet, säger professor Bengt Olle Bengtsson vid Biologiska institutionen, Lunds universitet.
Forskargruppen för evolutionsgenetik har upptäckt att genen för ett visst enzym, PGIC, har förts in i det lilla gräset fårsvingel från en annan gräsart, sengröe, som är helt åtskild artmässigt. DNA-analyserna visar också att det bara är en begränsad kromosom-bit som flyttats över.
– Tyvärr vet vi inte idag exakt hur genhoppet mellan arterna gick till, vilket egentligen inte är så konstigt eftersom det ägde rum för sådär 700 000 år sedan. Rimligast är dock att tro att genen följde med en växtparasit, till exempel ett virus, som spreds från en växt till en annan, kanske med hjälp av en insekt som sög växtsaft, säger Bengt Olle Bengtsson.
Men om gen-hopp nu visat sig förekomma naturligt mellan växter, finns det då inte längre någon anledning att opponera sig mot genmodifierade grödor? Enligt Bengt Olle Bengtsson är svaret på den frågan inte så enkelt. Han konstaterar att forskningsresultaten är intressanta och viktiga, men att de inte säger mycket om vad som är rätt eller fel i samhället.
– Många räds de genmodifierade grödorna för de tror att de orsakar farlig genspridning i naturen. Detta argument imponerar dock inte på mig. Men obehaget mot att genforskningen leder till ökad patentanvändning och monopolisering av växtförädlingen finner jag förståelig. Det är därför viktigt att fri och kommersiellt obunden forskning kring växter kan utföras, säger Bengt Olle Bengtsson.
De aktuella forskningsresultaten presenteras i den vetenskapliga tidskriften PLoS One.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Bengt Olle Bengtsson, Lunds universitet
Tel: 046-222 98 90
Bengt_Olle.Bengtsson@cob.lu.se
En drumlin består oftast av morän och återfinns i områden som varit täckta av inlandsis. På många platser som var täckta av inlandsis, har isen flyttat på morän, grus och sand och skapat tårformade upphöjda ”åsar”, parallellt med isrörelsen.
– Fram till nu har vetenskapen varit splittrad i synen på hur drumliner skapas. Eftersom de skapats under isen kan man inte se processen. Drumliner är vanliga nästan överallt där inlandsisen drog fram, men är nästan obekanta vid dagens glaciärer. Nu har vi hittat ett nytt drumlinfält vid glaciären Múlajökull på Island. Det är helt unikt, säger Mark Johnson på Institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet.
Avsmältningen på de stora glaciärerna som följer av klimatförändringarna har underlättat för forskarna att studera det geologiska fenomenet. Drumlinfynden på Island gav unika möjligheter att studera strukturen.
– En av drumlinerna vi hittade var genomskuren av erosion. Det gav oss möjlighet att studera den lager för lager och det var tydligt att den var uppbyggd nyligen. Glaciären har alltså inte bara dragit sig tillbaka och visat gamla drumliner, den skapar fortfarande nya.
Det finns i dag inte bara en utan flera teorier om hur drumliner kommer till. Göteborgsforskarnas upptäckt visar att drumliner kan skapas inom de första två kilometrarna bakom iskanten.
– En framvällande glaciär (”surging glacier”) kan röra sig 100 meter per dag istället för normala 100 meter per år. Kan vi koppla drumlinerna till just sådana snabbrörliga glaciärer betyder det att inlandsisen drog fram mycket snabbare än vad vetenskapen tror i dag.
Kopplingen mellan drumliner och snabba isrörelser är viktig för klimatforskningen. När man modellerar klimatförändringar behöver man veta hur hög och hur kall en glaciär var för att förstå den senaste istiden. En glaciär som rör sig snabbt blir inte lika hög. Därför kan upptäckten påverka hur forskningen tänker på klimatmodellering.
Att komma drumlinernas gåta på spåren är en gammal dröm för Mark Johnson.
– Vi upptäckte drumlinfältet under inflygningen mot glaciärkanten för att göra en helt annan studie. Det var det mest spännande jag varit med om under min forskning. Alla geologer känner till drumliner och när jag började läsa geologi i Wisconsin i USA på 1980-talet var det många som kom dit för att titta på de drumliner som fanns i området. Att ta fram en teori för hur de skapas var en stor fråga redan då.
Upptäckten av det nya drumlinfältet gjordes av Mark Johnson vid institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet, i samarbete med forskare från Island, Norge och Storbritannien.
Studien Active drumlin field revealed at the margin of Múlajökull, Iceland: A surge-type glacier är publicerad i den geovetenskapliga tidskriften Geology.
HÄR KAN MAN HITTA DRUMLINER I SVERIGE:
(kartlänkar följer längre ner)
GÖTEBORGSOMRÅDET
Sandsjöbacka; drumlinen ses tydligt som en ås från E6:an söder om bensinstationen vid Sandsjöbacka på den västra sidan av vägen
latitud 57.54434, longitud 12.03921
Dössebacka; vattenverket ligger på en drumlin, vattnet från Göta älv filtereras genom drumlinens sediment för att bli dricksvatten.
latitud 57.91095, longitud 12.04391
Äskhult; byn och dess odlingsmark ligger ovanpå en drumlin, syns tydligt på en karta
latitud 57.42715, longitud 12.28311
NORRBOTTEN
Drumliner är väldigt vanliga i hela Norrbotten. Särskilt många finns det i inlandet, inom triangeln Arvidsjaur, Luleå och Jokkmokk, samt längs Luleälven och riksväg 97, nordväst om Boden.
latitud 65.98687, longitud 21.05763
SMÅLAND
Drumliner är också en viktig del av landskapet i stora delar av Småland. Många drumliner finns till exempel parallellt längs med sjöarna syd om Eksjö. Riksväg 40 mellan Nässjö och Eksjö passerar över en drumlin vid
latitud 57.63379, longitud 14.89638
Bildtext: Glaciärkanten vi Múlajökull på Island. Åsarna som syns mellan sjöarna är drumliner. Foto: Ívar Örn Benediktsson
Kontaktinformation
KONTAKT:
Mark Johnson, Institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet
031- 786 28 08
markj@gvc.gu.se
-De som vi intervjuat var ofta mycket nöjda med sin situation. Och till skillnad från vad man kanske skulle kunna tro hade flera av dem både lösa förbindelser och älskare, de såg inte heller några samband mellan sin sexualitet och om de lever i en relation eller inte. Framför allt ville de inte gå in i relationer bara för saken skull, säger Lars Evertsson, som tillsammans med Charlott Nyman genomfört studien Intimitet, familj och vardagsliv i nya (sam)levnadsformer, som finansierats av Riksbankens Jubileumsfond.
I både äldre internationell forskning och i det mediala samtalet har man tidigare ofta talat om en så kallad ”spinster identity”, där äldre ensamstående kvinnor ofta uppfattat sin livssits som problematisk. Det har varit besvärligt att vara singel, kvinnorna har – i den äldre forskningen – ofta tvingats att förklara sig både inför sin omgivning och för sig själva. Men dagens äldre kvinnor, vilket i den här studien varit kvinnor över 50 år, som lever ett singelliv är alltså mer tillfreds.
Vad det beror på har forskarna inte kunnat svara på.
-Det är inte omöjligt att orsaken är den svenska jämställdheten och att den starka position som kvinnor i Sverige i dag har på arbetsmarknaden, får konsekvenser också för hur de äldre kvinnor vi intervjuat upplever hur det är att leva som singlar. Till skillnad från många andra länder har vi i Sverige haft en relativt kort period med hemmafruideal, säger Lars Evertsson. Detta kan innebära att svenska kvinnor har ett större ekonomisk oberoende och en identitet som inte är ensidigt knuten till hem och familj.
Ett sätt att svara på frågan vore naturligtvis att göra en liknande underökning av männens singelliv. Men det har visat sig svårt eftersom män visat sig mindre benägna att berätta om sitt singelliv.
Men det är inte bara en dans på rosor att vara singel.
-Många kvinnor såg singelskapet både som en välsignelse och en förbannelse. Å ena sidan blev man som singel motorn i sitt eget liv och fick bestämma själv vad man skulle göra och när. Å den andra var man också tvingad att bestämma själv, annars riskerade man bli ensam och inaktiv, berättar Lars Evertsson.
Internationellt har resultaten väckt uppmärksamhet och nu planerar Lars Evertsson och Charlott Nyman en gemensam publikation med ett antal brittiska forskare om singelskap bland äldre kvinnor.
Kontaktinformation
Kontakta forskarna på charlott.nyman@soc.umu.se, lars.evertsson@socw.umu.se
– Vid köp av konsultstöd för att stärka kompetensen hos ledningen blir det konkurrens mellan olika aktörers motiv och kompetens. Men spänningarna gynnar kunden och kvaliteten på tjänsten. De ska därför bejakas i stället för att strypas med formella och stelbenta regler vid inköp och upphandling, säger Jörgen Hansson.
Till skillnad från när varor och mer rutinbetonade tjänster köps är processen att inhandla managementkonsulter präglad av konkurrens och dynamik mellan olika leverantörer, av deras motiv och kompetens. Inköpet följer därför sällan den vanliga kedjan från kravspecifikation till offert, order, leverans och uppföljning. De olika momenten sker ofta samtidigt genom att tjänsten både köps och produceras redan från det att den identifieras och formuleras.
Enligt Jörgen Hansson är det två faktorer som ger den dynamiska processen när konsulttjänster ska köpas. Den ena är att tjänsterna ofta köps in för att utveckla ledningens kompetens vid förändringar. Vilken kompetens som behövs och hur den ska utvecklas är inte klart. Även inköpet påverkas av att innehåll och resultat är okänt och under resans gång sker omformuleringar och nya vinklingar .
– Att själva upphandlingen gör att köparens och berörda och tilltänkta leverantörers kompetens konkurrerar mot varandra präglar processen, säger Jörgen Hansson.
Den andra bidragande faktorn är att den inköpta tjänsten ska bidra till kompetensförändring för alla som är berörda, inklusive för leverantören. Köpare och säljare måste då samverka för att skapa den kompetens som krävs. Men aktörerna har olika uppfattningar om varför tjänsten behövs, hur den bäst ska utnyttjas, vilka som är bäst lämpade att vara med och om hur ledarskapet ska se ut. Det skapar spänningar som både kan få processen att stagnera och driva på att den blir verklighet.
– Inköpet är som ett polyfoniskt musikstycke. Sådan musik blir framgångsrik, inte genom harmoni, utan genom den disharmoni som skapas av att olika sångares kompetens tillåts konkurrera. Det stärker en förändring av kompetens, vilket ju är själva skälet till att tjänsten behövs. Ledningen och organisationen gynnas därför av att lämna plats för otakt och disharmoni, avslutar Jörgen Hansson.
Avhandlingens namn: Köp av tjänster för ledningskompetens – en polyfonisk process.
Avhandlingen finns att ladda ner som pdf på http://www.avhandlingar.se/avhandling/23bc5c0d2d/
Disputationen
Tid: Onsdag 27 oktober kl. 13.00-15.00
Plats: Stockholms universitet, sal Visionen, Kräftriket, hus 15, Roslagsvägen 101.
Kontaktinformation
Ytterligare information
Jörgen Hansson
Mobil 070-633 90 85
E-post jorgen.br.hansson@gmail.com
– Sambandet är tydligt, trots att vi har uteslutit ungdomar som tidigare vårdats på sjukhus för psykiska problem och med missbruksrelaterade diagnoser, säger Charlotte Björkenstam, doktorand vid Karolinska Institutet och ansvarig för dödsorsaksregistret vid Socialstyrelsen.
Forskarna har tittat på skolbetyg hos nästan 900 000 ungdomar födda 1972-1981, då svenska skolor använde ett betygssystem med femgradig sifferskala. En uppföljning gjordes sedan med avseende på självmord fram till ungdomarna var 25-34 år. Resultatet visar att de med allra högst betyg hade lägst risk att begå självmord. Personer vars avgångsbetyg låg över medel men under den absoluta toppen, uppvisade en högre risk för självmord än de med högst betyg. De som hade gått ut nian med medelbetyg hade ytterligare en något förhöjd risk.
Absolut högst var självmordsrisken för ungdomar med ofullständiga betyg. De som gått ut nian med medelbetyg lägre än 2,25 hade omkring tre gånger så hög risk att ta livet av sig än de med avgångsbetyg över 4,25 i snitt. Samma mönster sågs bland pojkar och flickor, även om riskerna genomgående var högre för pojkarna.
I studien, som publiceras i Journal of Epidemiology and Community Health, tog forskarna hänsyn till en rad andra variabler; såsom föräldrars utbildning, om föräldrarna fått ekonomiskt bistånd eller varit förtidspensionerade, ensamstående föräldrar, mammans ålder, föräldrars psykiska sjukdom och eventuella missbruk samt adoption. Det visade sig bland annat att föräldrars utbildningsnivå i sig inte tycks påverka inte risken för självmord. Däremot var det vanligare med lägre betyg bland barn till lågutbildade föräldrar.
– Det vår studie framförallt visar är hur viktigt det är att i tid fånga upp elever som inte klarar de uppsatta prestationskraven, säger Charlotte Björkenstam.
Publikation: “School grades, parental education and suicide – a national register-based cohort study”, Björkenstam C, Ringbäck Weitoft G, Hjern A, Nordström P, Hallqvist J, Ljung R, Journal of Epidemiology and Community Health, Epub ahead of print 19 Oct 2010.
För ytterligare frågor, kontakta:
Charlotte Björkenstam, doktorand
Institutionen för folkhälsovetenskap
Mobil: 075-247 36 55
E-post: Charlotte.bjorkenstam@ki.se
Charlotte.bjorkenstam@socialstyrelsen.se
Rickard Ljung, leg. läkare, postdoc
Institutionen för folkhälsovetenskap
Mobil: 075-247 33 07
E-post: rickard.ljung@ki.se
rickard.ljung@socialstyrelsen.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information gå in på ki.se.
Satellitsändarna ger en signal en gång i timmen under dygnets ljusa timmar. Med hjälp av signalerna får forskarna en bra bild av hur fåglarna flyger i landskapet.
– Förhoppningsvis kan vi identifiera kungsörnarnas favoritmiljöer. När vi gjort det kan vi peka ut var man kan etablera vindkraftverk utan att det stör kungsörnarna, säger projektledare Tim Hipkiss vid SLU:s institution för vilt, fisk och miljö.
Risker med vindkraftsutbyggnad är att fåglarna slår ihjäl sig mot rotorbladen och att de förlorar värdefulla jaktmarker.
I dagsläget har forskarna satt sändare på sex örnar. Målet är tjugo vuxna örnar från tio olika revir, fem med planerad vindkraftsutbyggnad och fem utan utbyggnad (referensområden). Projektet beräknas pågå så länge att forskarna hinner följa örnarna under utbyggnaden av vindkraftsparkerna. Merparten av områdena finns i Västerbottens skogsland.
– Att fånga vuxna, levande kungsörnar har aldrig gjorts tidigare i Sverige, förmodligen inte i hela Europa. Det är unikt och många trodde inte att det skulle vara möjligt att genomföra, säger Tim Hipkiss.
Till sin hjälp har SLU-forskarna några av världens ledande experter, som kommer från USA, där man ofta fångar levande rovfåglar inom olika naturvårdsprojekt.
Själva fångsten går till på så vis att forskarna sedan några veckor har lagt ut åtlar, foderplatser med viltkött, för att vänja örnarna vid att det kan finnas mat där. Därefter har de amerikanska experterna gömt ett fångstnät och byggt ett gömsle en bit ifrån nätet.
– Sen får man vänta tålmodigt i gömslet. När örnen landar på åteln avfyrar den som ligger i gömslet nätet. Med hjälp av en kompanjon, som finns i närheten, hjälps man sen åt med örnen, säger Tim Hipkiss.
Att fästa satellitsändaren tar en halvtimme, men det gäller att veta vad man håller på med. Örnarna kan väga upp till sex kilo och klorna är farliga. Genom att väga fågeln och mäta vinglängden ser man om det är en hona eller hane (honorna är större). Själva satellitsändaren sitter som en bekväm ryggsäck.
Tim Hipkiss berättar att fåglarna inte har några problem att flyga med sändarna. De vuxna fåglarna flyger flera kilometer per dag. I somras satte också forskarna sändare på fem kungsörnsungar, som de nu följt under några månader.
– Ungarna flyger som de ska, några har redan flyttat till nya jaktmarker flera mil bort. Tack vare sändarna kan vi också söka upp fåglarna om någon av dem skulle ha problem, till exempel ha hållit sig still under flera dagar, säger Tim Hipkiss.
Satellitsändarna kommer att öka forskarnas kunskap om hur långt örnarna flyger och hur de rör sig i reviren före och efter etableringen av vindkraftverk. Redan nu har forskarna sett att örnarna flyger längre sträckor än vad man tidigare trott.
– Det är jätteskönt att se att det här fungerar. Så här långt ser projektet lyckat ut, säger Tim Hipkiss.
Läs mer om projektet Effekter av vindkraftsetablering på kungsörnens biotopval och häckningsframgång på http://www.naturvardsverket.se/sv/Verksamheter-med-miljopaverkan/Energi/Vindkraft/Vindval/Vindkraftens-paverkan-pa-faglar-och-fladdermoss-/Effekter-av-vindkraftsetablering-pa-kungsornens-biotopval-och-hackningsframgang
Läs tidigare pressmeddelande Sändare på kungsörnar visar effekter av vindkraft på http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/alla-nyheter/2010/7/sandare-pa-kungsornar-visar-effekter-av-vindkraft/
Kontaktinformation
Tim Hipkiss, 090-786 86 85, 070-578 20 32, tim.hipkiss@vfm.slu.se
Från tankar om ett förändrat samhälle till en tro att ekonomiska styrmedel ska kunna lösa energifrågorna inom ramarna för det samhälle vi har idag och med fortsatt ekonomisk tillväxt som mål.
Så kan skiftet i den svenska miljö- och energidebatten beskrivas, säger Martin Hultman. Han har disputerat vid Tema Teknik och social förändring. Föremålet för hans studie är de planer och förhoppningar som funnits om vilken roll vätgas och bränsleceller skulle kunna spela i den framtida energiförsörjningen. Han har studerat statliga utredningar, böcker, rapporter, tidningsartiklar och riksdagstryck under perioden 1978 till 2005.
Förväntningarna på vätgas som en ren energibärare har periodvis varit mycket höga under den här perioden, hos såväl miljörörelsen som energibolagen, politiker och bilföretag. Olika grupper har haft olika förväntningar.
Diskussionen om framtidens samhälle, dess energiförsörjning och miljöpåverkan, tog en avgörande vändning i början på 1980-talet, säger Martin Hultman. På 1970-talet fanns visioner av ett alternativt samhälle, som han kallar ekologiskt. Dessa visioner kännetecknades av småskalighet, decentraliserad energiförsörjning och förnybara energikällor. Den alternativa miljövänliga samhällsvisionen stod då i motsättning till den industrimoderna synen, som var förhärskande.
Idag har dessa visioner mer eller mindre trängts undan. Energiförsörjningen och miljöproblemen anses, med effektiv ekonomisk styrning, kunna lösas inom ramarna för dagens samhälle, dvs. i ett storskaligt och centraliserat system med ekonomisk tillväxt som mål. Fokus har förskjutits från energikällorna till utsläppen. Nu är det utsläppen som ska åtgärdas och de dominerande ingenjörerna, debattörerna och politikerna menar att det spelar mindre roll om energin omvandlas från fossila bränslen, kärnkraft eller förnyelsebara källor.
– Dagens visioner om energisystemet handlar främst om ekonomiska styrmedel, säger Martin Hultman, och det gäller även i hög grad de partier som på 1970- och 80-tal ansåg att energi- och miljöfrågorna krävde samhällsförändring, nämligen Centern och Miljöpartiet.
Det här skiftet går att avläsa i allt från energiuppgörelser och tidningsartiklar till departementens uppdelning och uttryckssättet i propositioner, skriver han. Idag är det få som talar om någon konflikt mellan miljöproblemen, inklusive växthuseffekten, och en ekonomisk tillväxt. Istället talas om en hållbar tillväxt i närmast utopiska termer.
Martin Hultman beskriver hur en ekomodern diskurs har vunnit dominans, som gör anspråk på att inom ramen för det bestående samhället kunna lösa de kritiska framtidsfrågorna om energiförsörjning, miljö och klimatförändringar.
Kontaktinformation
Avhandlingen heter ”Full gas mot en (O)hållbar framtid”: Martin Hultman nås på 013-284454, martin.hultman@liu.se
Flera studier i västvärlden visar en ökande trend av stora blödningar efter förlossning under senare år. Därför ville barnmorskan och forskaren Elisabeth Jangsten i sin avhandling, undersöka hur mycket kvinnor blöder efter förlossning i Angola och Sverige, efter aktiv respektive avvaktande handläggning. I studien från Angola ingick 1 590 kvinnor och i den svenska studien ingick 1 802 kvinnor. Den svenska studien utfördes på två av förlossningsavdelningarna på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, där det vanligtvis används en blandning av aktiv och avvaktande handläggning.
Aktiv handläggning innebär att avnavlingen sker direkt efter barnets födelse, barnmorskan ger mamman livmodersammandragande medel, trycker med en hand på livmoderns nedre del och drar försiktigt i navelsträngen samtidigt som mamman krystar för att moderkakan ska komma ut. Den avvaktande handläggningen går ut på att navelsträngen avnavlas direkt efter barnets födelse, därefter väntar barnmorskan på signaler att moderkakan lossnat från livmodersväggen och mamman uppmanas att krysta ut moderkakan. Livmodersammandragande medel ges alltid om behov uppstår.
– I Angola fick 7,5 procent av kvinnorna en blodförlust av mer än en liter i gruppen med avvaktande handläggning. Motsvarande siffra var 1 procent i gruppen med aktiv handläggning. I Sverige var skillnaden större; nästan 17 procent av kvinnorna blödde mer än en liter i gruppen med avvaktande handläggning och i gruppen med aktiv handläggning fick 10 procent en blodförlust på mer än en liter, säger Elisabeth Jangsten, barnmorska på Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra och forskare på institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Sahlgrenska akademin.
Forskarna fann inte någon skillnad på upplevda eftervärkar mellan de två metoderna hos kvinnorna i Angola och Sverige. Däremot var eftervärkar vanligare ju fler barn kvinnorna hade fött. De upptäckte även att förstföderskorna i Sverige blödde mer och att de oftare behövde blodtransfusion än omföderskor. I den svenska studien drabbades också fler kvinnor av stor blödning, vilket delvis kan förklaras av att allt blod mättes noggrant under studiens gång. Men det kan också bero på andra orsaker, bland annat övervikt, stort barn och fler ingrepp under förlossningen.
Rekommendationen i Sverige har varit att ge livmodersammandragande medel omedelbart efter att barnet fötts.
– Däremot utförs inte alltid alla moment i aktiv handläggning, men Världshälsoorganisationen, WHO, internationella barnmorskeförbundet och internationella gynekologförbundet, har sedan flera år rekommenderat aktiv handläggning dock med någon fördröjd avnavling, säger Elisabeth Jangsten.
Att ge livmodersammandragande medel rutinmässigt vid alla typer av förlossningar har dock ifrågasatts av förespråkare som tycker att förlossning skall handläggas med så få medicinska ingrepp som möjligt för att inte störa den normala förlossningsprocessen. De menar istället att behandling enbart bör sättas in om situationen kräver det.
– Med tanke på våra resultat i avhandlingen tycker jag att aktiv handläggning skall vara ett förstahandsval vid sjukhusförlossning. Kvinnor bör dock få information om de olika metoderna som finns för att kunna vara delaktiga i beslut som rör handläggningen av efterbördsskedet om de så önskar, konstaterar Elisabeth Jangsten.
FAKTA EFTERBLÖDNING
Efterblödning kallas den blödning som kommer efter en förlossning, före och efter moderkakan kommit ur. Uppskattningsvis brukar den totala blodförlusten ligga runt 600 milliliter. Blödningen kan ibland vara större till följd av att moderkakan inte lossnar helt från livmodern eller att livmoderns muskelvägg inte dras ihop tillräckligt kraftigt. Om detta händer ges tillförsel av livmodersammandragande läkemedel, ibland kan man dessutom behöva avlägsna moderkakan manuellt.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för vårdvetenskap och hälsa.
Avhandlingens titel: Third stage of labour- studies on management, blood loss and pain in Angola and Sweden.
Avhandlingen försvaras fredagen den 5 november, 2010, kl.09.00, hörsal 2118, Arvid Wallgrens backe hus 2 plan 1, Hälsovetarbacken
Lena Mattsson
Informatör, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
Telefon: 031-786 3869, 076-024 82 70
e-post: lena.mattsson@sahlgrenska.gu.se
Sahlgrenska akademin är den hälsovetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset är ett av norra Europas största sjukhus. Närmare 300 forskningsprojekt sker i samverkan mellan akademin och universitetssjukhuset. Exempel på starka forskningsområden är fetma med kardiovaskulär forskning och diabetes, biomaterial, farmakologi, neurovetenskap, pediatrik, epidemiologi, reumatologi och mikrobiologi.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Elisabeth Jangsten, barnmorska på förlossningsavdelningen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra och forskare på institutionen för vårdvetenskap och hälsa, telefon 031-786 6063, Mobil: 0762-26 39 73, e-post: elisabeth.jangsten@gu.se
Handledare:
Marie Berg, docent vid Sahlgrenska akademin, tel:786 6084, e-post: marie.berg@gu.se
Anna-Lena Hellström, professor vid Sahlgrenska akademin, telefon: 786 6068 e-post: anna-lena.hellstrom@gu.se
Lars-Åke Mattsson, professor vid Sahlgrenska akademin, telefon: 343 4327, e-post: lars-åke.mattsson@vgregion.se
Johan Lilja visar i sin avhandling hur moderna system för kvalitetsledning praktiskt kan stödja skapandet av starka positiva känslor hos kunderna. Det innebär en stor förändring jämfört med tidigare. Historiskt har kvalitetsledningssystem siktat på att uppnå ”den nöjda kunden”. Det har visat sig vara något annat än den starkt förtjusta kund som i realiteten är önskvärd.
– I avhandlingen presenterar jag insikter, metaforer och nya modeller. Avsikten är att bidra till nya tankar och en mer nyanserad diskussion kring detta perspektivskifte. Mitt bidrag kan underlätta och visa de första stegen i det faktiska genomförandet av ett sådant positivt skifte, säger Johan Lilja.
I avhandlingen fördjupar han argumentationen. Ett ökat fokus på kunders positiva upplevelser och känslor är viktigt utifrån grundläggande insikter i motivationsteori. Människan vill inte bara undvika smärta och problem. Hon vill även maximera glädje och njutning för att göra livet intressant och stimulerande.
– Visionen är att våra kvalitetsledningssystem inom kort ska fokusera lika starkt på att realisera kunders glädje, förtjusning och höjdpunktsupplevelser, som de i dag fokuserar på att reducera missnöje, klagomål och problem, säger Johan Lilja.
Johan Lilja disputerade den 22 oktober inom ämnet Kvalitetsteknik.
Fakta:
Kvalitetsteknik är ett ämnesområde som sprider och utvecklar kunskap kring kundfokuserad produkt- och verksamhetsutveckling. Kvalitetsledningssystem syftar till att praktiskt stödja detta inom en organisation. Exempel på ett modernt kvalitetsledningssystem är Total Quality Management (TQM). Andra moderna initiativ inom området är Lean och Six Sigma.
Kontaktinformation
Johan Lilja, tel: 070- 21 33 754
e-post: johan.lilja@miun.se
För att kunna återvända eller för första gången få inträde till arbetslivet är det viktigt att arbetslösa personer med psykiska funktionshinder får rätt stöd. Helene Hillborg, som har arbetat som arbetsterapeut med såväl bedömning av arbetsförmåga, som med psykosociala stödinsatser för personer med psykiska funktionshinder, undersöker i sin avhandling vilka hinder men också vilka möjligheter människor med psykiska funktionshinder stöter på när de med hjälp av rehabilitering försöker få ett arbete.
Forskning visar att arbetsplatsens kultur och psykosociala klimat är viktiga framgångsfaktorer för hälsa och återhämtning. Att få stöd och förståelse, träna och utveckla färdigheter i sin egen takt och att få möta arbetskamrater med positiva attityder spelar då en viktig roll.
– Men trots detta uppger professionella som arbetar inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringen svårigheter att möta de behov som de ser hos individen under dennes rehabilitering på grund av snäva uppdrag och svårigheter att samverka med andra myndigheter.
Det innebär i sin tur att den arbetslivsinriktade rehabiliteringen innehåller processer som den enskilde individen och de professionella har begränsat inflytande i.
– Det finns exempelvis en spänning mellan att utreda arbetsförmåga och individens individuella rehabiliteringsprocess för dem som ingår i sjukförsäkringen. En utredning av arbetsförmåga följer strikta ramar och tidsintervaller och det ställer ofta till problem när man vill anpassa rehabiliteringen till individens behov och utveckling.
Helene Hillborg anser att när det handlar om att driva en arbetslinje för personer med psykiska funktionshinder måste det göras med kunskap om deras situation. Hennes forskning visar att brukaren och de professionella ofta är överens om hur man kan nå framgång i en rehabilitering. Men samtidigt gör systemet att det är svårt att använda dessa erfarenheter och kunskaper fullt ut.
– Samverkansteamet som arbetar nära individen är beroende av stöd från organisationerna runt dem. Det är inte alltid de ser på samma sätt på behovet av resurser och stöd. Arbetslösa personer med psykiska funktionshinder efterfrågar en nära relation och ett följsamt och flexibelt stöd över lång tid.
Svårigheter att få ta del av olika organisationers resurser, missförstånd eller långa väntetider som kan uppstå när samarbetet inte fungerar, leder ofta till oro och hopplöshet för individen.
– Framförallt bör resurserna öka för att kunna ge ett individuellt anpassat stöd över tid där medicinska perspektiv, rigida tidsramar och snäva uppdrag inom olika myndigheter inte dominerar.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Helene Hillborg: Mobiltelefon 070-559 46 66
Det är känt att risken för hjärtinfarkt skiljer sig mellan män och kvinnor. I norra Sverige har män en ökad risk som har sjunkit, en utveckling som inte är lika tydlig för kvinnorna. En orsak kan vara att flera traditionella riskfaktorer för hjärtinfarkt har minskat. Ett undantag är fetma, som ökar i befolkningen. Fettväven producerar en mängd olika proteiner och avvikelser hos dem har kopplats till försämringar av blodkärlen, ateroskleros (”åderförkalkning”).
Avhandlingen visar att höga nivåer av hormonet leptin (som blir högre med ökad mängd fettmassa i kroppen) och låga nivåer av adiponektin (som minskar vid ökad mängd fett) innebär hög risk för framtida hjärtinfarkt. Sambandet mellan leptin och kroppens förmåga att lösa upp blodproppar (fibrinolys) skiljer sig hos män och kvinnor. Hos männen är höga leptinnivåer starkt kopplade till en sänkt propplösande förmåga, ett samband som kvarstår också vid stark fysisk ansträngning och även efter hjärtinfarkt. Nivåerna av adiponektin, som anses ha en skyddande effekt på hjärta och blodkärl, ökade markant vid fysisk aktivitet, en ökning som hade starkt samband med bättre propplösande förmåga.
I avhandlingen studeras sambandet mellan fettvävshormonerna och framtida insjuknande i hjärtinfarkt. Männen som insjuknade hade vid tidigare provtagning högre nivåer av leptin och både män och kvinnor hade lägre nivåer av adiponektin. De som hade lägre nivåer av adiponektin insjuknade tidigare i sin hjärtinfarkt jämfört med dem med högre nivåer. Slutligen var höga leptinnivåer starkt förknippade med risk för en större och mer allvarlig infarkt.
Maria Eriksson, som är född och uppvuxen i Bjurholms kommun, utbildade sig först till sjuksköterska och tjänstgjorde på kardiologkliniken vid Norrlands universitetssjukhus, innan hon utbildade sig till läkare. Hon gör nu specialistutbildning, ST, på neurokirurgiska kliniken samtidigt som hon är doktorand vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin. Hon kan nås via e-post Maria.K.Eriksson@vll.se
Fredagen den 29 oktober försvarar Maria Eriksson, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Fettvävsderiverade hormoners betydelse för uppkomst av kardiovaskulär sjukdom med fokus på könsskillnader och möjliga fibrinolytiska-tromboiska mekanismer” (Adipocyte derived hormones and their importance in developing cardiovacular disease, with focus on sex and putative fibrinolytic-trombotic mechanisms).
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS. Fakultetsopponent är prof. Lena Jonasson, Linköpings universitet.
Två studier i skogshistoria av Mats Niklasson respektive Matts Lindbladh från Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, SLU i Alnarp, har nyligen accepterats för publicering i den högt rankade tidskriften Journal of Ecology. Bägge kan komma att förändra synen på människans roll i de tempererade skogsekosystemen i Europa.
Återkommande bränning höll skogen öppen
Skogs- och brandhistoriken i den berömda skogen Bialowieza i östra Polen beskrivs i Mats Niklassons studie. Medan det numera är fullt klarlagt att våra nordliga skogsekosystem är formade av kontinuerligt återkommande skogsbränder, har kunskap tidigare saknats från de sydligare, eller tempererade skogarna . Det finns helt enkelt inte kvar intakta skogar, där störningshistoriken går att undersöka ett bra stycke bakåt i tiden.
Ett undantag är den 1 500 kvadratkilometer stora skogen i Bialowieza. Mats Niklasson har, tillsammans med kollegor i Polen, daterat 886 årsringsprov från ett 13 hektar barrskogsdominerat område, och de kunde rekonstruera brandhistoriken och föryngringsdynamiken tillbaka till mitten på 1600-talet. Fram till slutet på 1700-talet brann det i snitt vart sjätte år i beståndet. Därefter sjönk antalet bränder och efter 1874 har det inte brunnit alls.
Resultaten kontrasterar starkt mot vad som tidigare framkommit i skrivna historiska källor, som istället pekat mot ett fåtal, större bränder av slumpartad karaktär.
– Mycket tyder i stället på att människan varit inblandad i dessa tätt återkommande bränder, som tidigare hållit skogen öppen, säger Mats Niklasson. Det var gynnsamt för både betande tamboskap, traditionell trädbunden biskötsel (honungsproduktion) och jakt.
Ekens sentida nedgång unik i historien
Mycket intresse och forskning de senaste åren har riktats mot ekens värde för mångfalden och naturvård. Matts Lindbladh har tillsammans med en kollega från Harvard Universitetet djupdykt i ekens historia i södra Skandinavien de senaste 4 000 åren.
Pollenanalyser från 30 olika lokaler utspridda i regionen visar på en kraftig nedgång för eken de senaste 2 000 åren. Pollenvärdena för ek idag motsvarar endast 20–35 procent av dess maximala värde ett par århundraden e. Kr.
Historiska källor har tidigare visat på en dramatisk nedgång i antalet ekar på grund av omfattande avverkningar i slutet på 1700-talet och början på 1800-talet i samband med att kungens äganderätt till ekarna upphörde. Denna kraftiga nedgång bekräftas av Matts Lindbladhs studie, men han sätter samtidigt ekens historia i ett mycket längre tidsperspektiv.
– Även om eken har minskat kontinuerligt under de senaste årtusendena, saknar nedgången de senaste århundradena motstycke under tidigare perioder. Det sätter fokus på människans nyckelroll kring de många hotade arterna knutna till detta trädslag, säger Matts Lindbladh.
Kontaktinformation
Mer information
Mats Niklasson, 040-41 51 99, mats.niklasson@ess.slu.se
Matts Lindbladh, 040-41 51 96, matts.lindbladh@ess.slu.se
Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, http://www.slu.se/sv/fakulteter/s/om-fakulteten/institutioner/institutionen-for-sydsvensk-skogsvetenskap/
A 350-year tree-ring fire record from Bialowieza Primeval Forest, Poland: implications for Central European lowland fire history. Journal of Ecology,
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1365-2745.2010.01710.x/abstract
Dynamics of long-lived foundation species: the history of Quercus in Southern Scandinavia. Journal of Ecology, http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1365-2745.2010.01733.x/abstract
