Arbetslösa 24-åringar som deltog i jobbgarantin för ungdomar under 2008 fick jobb snabbare än något äldre jämförbara personer som tog del av förmedlingens övriga utbud. Men under 2009 fick de som deltog i jobbgarantin inte jobb snabbare.
– Skillnaderna skulle kunna bero på det försämrade konjunkturläget, säger forskaren Caroline Hall som är en av rapportförfattarna. Jobbgarantin ska framförallt förbättra ungdomarnas arbetssökande. Programmet blir troligen mindre effektivt när det finns färre jobb att söka. År 2009 deltog också betydligt fler ungdomar i programmet, vilket kan ha medfört att servicenivån minskade.
Ingen långsiktig effekt
Under 2009 verkar 24-åringar som är i jobbgarantins målgrupp dock få jobb i något snabbare takt redan innan de anvisas till jobbgarantin.
– Det kan bero på att de som räknade med att anvisas till programmet sökte och fick fler jobb precis innan de skrevs in, menar Caroline Hall. Det brukar kallas för en annonseringseffekt. Vi finner dock inga långsiktiga effekter av ungdomsinsatserna något av åren. Ett år efter arbetslöshetens början är ungdomar som var i målgruppen respektive deltog i övriga insatser på förmedlingen inskrivna i lika hög grad, avslutar hon.
Jämför ungdomar som fyllt respektive inte fyllt 25 år
Jobbgarantin för ungdomar är en viktig del av Arbetsförmedlingens ungdomsinsatser och riktas mot arbetssökande 16–24 år som varit arbetslösa i tre månader.
Rapportförfattarna jämför 24-åringar som fick ta del av förmedlingens ungdomsinsatser med arbetslösa som är födda samma år men som redan hunnit fylla 25, och därmed erbjöds Arbetsförmedlingens övriga service. På så sätt jämförs grupper som har haft lika lång tid på sig att skaffa utbildning och arbetslivserfarenhet efter grundskolan.
Kontaktinformation
Rapport 2011:1 [Ref 1] ”En jobbgaranti för ungdomar? Om Arbetsförmedlingens ungdomsinsatser” är skriven av Caroline Hall och Linus Liljeberg. Har du frågor är du välkommen att kontakta Caroline på telefon 018-471 60 51 eller via e-post caroline.hall@ifau.uu.se
Ännu ligger stora delar av Pompeji outforskat och det var efter den katastrofala jordbävningen 1980 som stadsantikvarien i Pompeji vädjade till världen att komma och hjälpa till med att dokumentera Pompeji innan fynden vittrat sönder. Då startade Svenska Pompejiprojektet och forskningsledare för räddningsinsatsen är Anne-Marie Leander Touati, arkeologiprofessor i Lund. Under ett decennium har hon anfört en skara arkeologer i det så kallade ”svenska kvarteret”. Nu är det dags för svenskarna att avsluta tio års kampanj.
De har bland annat grävt ut tre stora rikemanshus, en krog, ett tvätteri, ett bageri och en trädgård.
I trädgården kunde de se att en av kranarna till den praktfulla fontänen var på. Vattnet sprutade för fullt när askan och pimpstenen började regna över Pompeji.
I bageriet hittade de ugnar från romartiden, tyvärr sönderbombade så sent som 1942, då amerikanerna misstänkte att Mussolini hade ammunitionslager i Pompeji.
I höstas hittade fönster och keramik från romartiden som otroligt nog var oskadda trots att rummet de fanns i hade kollapsat ner i en cistern. 2000 år senare stod de fyra fönstren där oskadda – lutade mot väggen på en liten hylla av golv som sjunkit djupt ner vid vulkanutbrottet.
De har följt vattenledningar och avlopp för att se hur de sociala hierarkierna fungerade – och sett hur butiks- och restaurangfolket var beroende av de stora rikemansvillorna för att få vatten.
Men det allra mest sensationella fyndet gjordes 2004. Det var när de grävde ut en brunn i krogköket som keramik och en liten pilspets blev en världssensation. Analyserna visade att fynden inte alls var från romartiden – utan från bronsåldern.
– Ingen trodde att det fanns människor som bodde i Pompeji redan på bronsåldern, eftersom det inte finns någon naturlig tillförsel av färskvatten, säger Anne-Marie Leander Touati.
Nu kommer Pompeji-kampanjen att avslutas med en utställning på Millesgården i Stockholm, som är planerad till 2012.
Kontaktinformation
Kontaktperson: Anne-Marie Leander Touati, professor vid institutionen för arkeologi och antikens historia, Lunds universitet.
Mobil: 070 36 58 602
Tel arbetsrum: 046-2227934
Anne-Marie.Leander_Touati@klass.lu.se
Informatör område HT
Jenny Loftrup 046-2227233
jenny.loftrup@kansliht.lu.se
Foto från svenska kvarteret:Hans Thorwid, Svenska Pompejiprojektet
Foto på Anne-Marie Leander Touati: Jenny Loftrup
Stockholm 12 januari 2011 – NASDAQ OMX Stockholm AB skänker den finansiella databasen (FINBAS) med unik aktiemarknadsinformation från 1979 till Handelshögskolan i Stockholm. Databasen innehåller information rörande alla bolag som varit noterade på de nordiska börserna. Här finns exempelvis information om utdelningar, nyemissioner och aktiesplittar för samtliga noterade bolag mellan 1979 och 2010. Databasen innehåller även obrutna tidsserier för index, obligationer, räntor, valutor, fonder, derivat och råvaror.
Jens Henriksson, VD för NASDAQ OMX Stockholm AB, kommenterar, ”Vi är mycket glada och nöjda med att databasen kan användas i forskningssyfte. Eftersom databasen innehåller exklusiv data från de nordiska finansmarknaderna var det viktigt för oss att hitta någon som kan utnyttja och dra nytta innehållet, vilket jag är övertygad om att Handelshögskolan kan”.
Clas Bergström, ansvarig för institutionen för Finansiell Ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, kommenterar, ”Databasen kommer att användas i finansiellt forskningssyfte och blir viktig inte minst för vårt nya nationella centrum för finansforskning och för övrig forskning på Finance området”.
Beslutet att skänka databasen till Handelshögskolan i Stockholm togs i samband med en omorganisation inom NASDAQ OMX då det beslöts att delar av databasuppdateringen skulle upphöra. Databasen innehåller grundinformation för samtliga bolag som varit noterade på de nordiska börserna inklusive företagshändelser och fundamentaldata för dessa bolag.
NASDAQ OMX Mediekontakt:
Teresa Wincrantz +46 (8) 405 63 26, teresa.wincrantz@nasdaqomx.com
Handelshögskolan i Stockholm Mediekontakt:
Carina Aspenberg +46 (8) 736 90 14, carina.aspenberg@hhs.se
Om NASDAQ OMX
NASDAQ OMX Group, Inc. är världens största börsföretag. Det levererar handel, börsteknologi och tjänster till börsnoterade bolag över sex kontinenter, och har 3600 noterade bolag. NASDAQ OMX erbjuder olika kapitalanskaffningsmöjligheter för bolag över hela världen genom notering på the NASDAQ Stock Market i USA, NASDAQ OMX Nordic, NASDAQ OMX Baltic, NASDAQ OMX First North samt 144A PORTAL i USA. Företaget erbjuder handel över flera tillgångsslag inräknat aktier, derivat, räntor, råvaror, strukturerade produkter och börshandlade fonder. NASDAQ OMX teknologi stödjer driften av över 70 börser, clearingorganisationer och värdepapperscentraler i mer än 50 länder. NASDAQ OMX Nordic och NASDAQ OMX Baltic är inte legala enheter utan beskriver det gemensamma erbjudandet från NASDAQ OMX börser i Helsingfors, Köpenhamn, Stockholm, Island, Tallinn, Riga och Vilnius. För mer information om NASDAQ OMX, besök www.nasdaqomx.com [Ref 1]. Följ NASDAQ OMX på Facebook (http://www.facebook.com/nasdaqomx [Ref 2]) och Twitter (http://www.twitter.com/nasdaqomx [Ref 3]).
Om Handelshögskolan i Stockholm
Handelshögskolan i Stockholm (Stockholm School of Economics, SSE) är den mest framstående handelshögskolan i norra Europa. Sedan grundandet 1909 har Handelshögskolan förädlat talanger för ledande befattningar inom näringslivet och den offentliga sektorn. Handelshögskolan har en stark internationell position med representation i Lettland och Ryssland och erbjuder ett antal utbildningsprogram, som återkommande rankas bland topp tio i Europa. Handelshögskolan erbjuder kandidat-, master- och MBA-program, liksom doktorandutbildning och executive education. Dessutom bedrivs världsledande forskning inom områden som nationalekonomi, finansiell ekonomi, redovisning, ledarskap och marknadsföring. Handelshögskolan är certifierad av EQUIS (European Quality Improvement System), som garanterar att undervisning såväl som forskning håller högsta internationella klass och är också Sveriges representant i CEMS (The Global Alliance in Management Education).
Stockholm School of Economics . Sveavägen 65 . Box 6501. SE-113 83 Stockholm . Sweden . Phone +46 8 736 90 00 . www.hhs.se
Interaktion människor emellan, men också mellan människor och djur, uppvisar stora likheter. Det visar Linda Handlin i sin avhandling vid SLU. Arbetet är resultatet av ett samarbete mellan Institutionen för husdjurens miljö och hälsa (HMH) vid SLU i Skara och Högskolan i Skövde.
Syftet med avhandlingen var att undersöka hormonella och fysiologiska förändringar hos nyblivna mammor i samband med amning och även hos hundägare och hundar under tiden de interagerar med varandra.
Mammor och amning
Två dagar efter förlossningen, under ett amningstillfälle, registrerades sextiosex nyblivna mammors nivåer av oxytocin, prolaktin, cortisol och ACTH samt blodtrycket. I samband med amning två dagar senare hade de nyblivna mammorna en pulsatil frisättning av oxytocin och stigande prolaktinnivåer. Mammornas nivåer av ACTH och cortisol och även deras blodtryck sjönk. Det visade att amning har antistresseffekter.
Människa och djur
I den andra studien fick tio kvinnliga labradorägare umgås med sina hundar. Både hundägarnas och hundarnas nivåer av oxytocin, kortisol, insulin och även deras puls registrerades under försöket. Resultaten visade att oxytocinnivåerna steg hos såväl hundar som deras ägare under tiden de interagerade med varandra. Hos både ägare och hundar sjönk pulsen under tiden de umgicks och hos ägarna sjönk även cortisol nivåerna.
Likheter hos däggdjur
Resultaten i avhandlingen visar att interaktion människor emellan, men också mellan människor och djur, uppvisar stora likheter. Båda typer av interaktion framkallar oxytocinfrisättning och oxytocin-relaterade effekter, som sänkta cortisolnivåer och sänkt blodtryck men också ökad social interaktion. Dessa likheter beror antagligen på ett reaktionsmönster som verkar vara gemensamt för de flesta däggdjur.
Samverkan universitet/högskola
Linda är bördig från Tidaholm i Västergötland. Hon genomförde sin grundutbildning på Högskolan i Skövde i molekylär bioteknik och är inskriven som doktorand på SLU. Samarbetet mellan SLU och Högskolan i Skövde skapades genom handledaren Kerstin Uvnäs-Moberg vid SLU och hennes kontakter som möjliggjorde hormonanalyserna, vilka kunde genomföras i Skövde.
Disputation
Linda Handlin disputerar fredag den 14 januari klockan 13.00 i Hernqvistaulan, SLU i Skara. Opponent är Associate professor Rebecca Johnson, University of Missouri, USA.
Avhandlingens titel är: Human-Human and Human-Animal Interaction. Physiological and Psychological Effects [Ref 1]
Länk till den fullständiga avhandlingen: http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002423/ [Ref 2]
Länk till en svensk sammanfattning:https://www.slu.se/Documents/externwebben/overgripande-slu-dokument/om-slu-dok/Skara/sammanfLindaH.docx [Ref 3]
SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.
Kontaktinformation
Kontakt: Linda Handlin linda.handlin@his.se Telefon: 0709-827178
Kameler har rykte om sig att producera allt vattnigare mjölk ju mer uttorkade de blir. Men om detta skulle vara sant måste kamelens juver fungera annorlunda än till exempel hos mjölkkor. Tafesse Bekele har i sitt doktorsarbete vid SLU undersökt hur det förhåller sig med detta, och även hur ofta kameler behöver dricka för att må bra och producera så mycket mjölk som möjligt.
I Etiopien hålls kameler (Camelus dromedarius) framför allt för mjölkproduktion. Mjölken används i nomadernas hushåll och en del säljs. I Errer Valley i östra Etiopien är klimatet mestadels torrt och varmt, och i bästa fall infaller en kort och en längre regnperiod under året. Vatten finns, men det är ofta långt mellan vattenhålen. Ibland är vattenkällan privatägd och då tar ägaren betalt. Vattning av kameler är därför arbetskrävande och kan vara dyrbart.
Tafesse Bekele följde regelbundet under två år nio hushåll med tillsammans 61 kameler. Det visade sig att kamelerna sällan drack under regnperioder, men en gång i veckan under torrperioder. Under regnperioderna innehåller växterna kamelerna äter över 80 procent vatten, så därför behöver de inte dricka vatten då.
Vidare ökade mjölkproduktionen från drygt en till över sex liter om man mjölkade fyra gånger i stället för en gång dagligen. När kamelerna kalvade under den långa torrperioden blev mjölkutbytet bättre än om de kalvade under regntiden. Det var också viktigt att kalven överlevde för att mjölkproduktionen skulle bli uthållig och hög.
Åtta av kamelerna valdes ut för detaljerade studier. De vattnades dagligen, var 4:e dag, var 8:e dag eller efter 16 dagar, med fem dagar mellan varje period. Resultaten visar entydigt att kamelerna inte spär ut mjölken utan koncentrerar den precis som andra djurslag när de inte druckit.
Däremot är kamelerna unika genom att de kan fortsätta producera mjölk i minst 16 dagar utan att dricka. De klarar detta genom att undvika vattenförluster. De söker skugga och låter kroppstemperaturen gå upp under dagen istället för att svettas. På natten spar de energi genom att låta kroppstemperaturen falla.
Tafesse Bekele fann också att kamelerna behöver mycket längre tid än man tidigare trott för att helt återställa vikt, vätskebalans och mjölkproduktion efter mer än åtta dagar utan vatten.
—————————————
Tafesse Bekele, institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi vid SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Milk production, fluid balance and temperature regulation in lactating camels (Camelus dromedarius)”. Disputationen avser veterinärmedicine doktorsexamen.
Tid: torsdagen den 13 januari 2011 klockan 09.15
Plats: sal FU26, Ultuna, SLU.
Opponent: Ephraim Maltz, Ph.D., Head Zootechnology Division, Department of Advanced Technologies and Instrumentation, Institute of Agricultural Engineering, A.R.O. The Volcani Center, Bet Dagan, Israel
Avhandlingen, http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002421/ [Ref 1]
Tafesse Bekele avlade veterinärexamen vid Addis Ababa University, Etiopien. Han har dessutom en Master i Veterinary Sciences, Edinburgh University, Scotland, UK och ytterligare en Master i Clinical Laboratory Sciences, University of Wisconsin, Milwaukee, USA.
Doktorandstudierna har skett inom ramen för ett utbyte mellan Haramaya University, Haramaya, Etiopien och SLU, Sverige, med finansiellt stöd från Sida/Sarec. Allt arbete med kamelerna samt en del laboratorieanalyser gjordes i Etiopien. Övriga analyser gjordes vid hormonlaboratoriet vid institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi, avdelningen för fysiologi, SLU, Uppsala.
Pressbilder
(Får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges.)
Porträtt av Tafesse Bekele. Foto: Kerstin Olsson, http://www.slu.se/global/externwebben/overgripande-slu-bilder/om-slu-bilder/aktuellt-bilder/2011/pressbilder/BekeleTafesse.jpg [Ref 2]
Kamelkalv som diar. Foto: Kristina Dahlborn, http://www.slu.se/global/externwebben/overgripande-slu-bilder/om-slu-bilder/aktuellt-bilder/2011/pressbilder/kamelochkalv.jpg [Ref 3]
Kamel som mjölkas. Foto: Kristina Dahlborn, http://www.slu.se/global/externwebben/overgripande-slu-bilder/om-slu-bilder/aktuellt-bilder/2011/pressbilder/kamelmjolkas.jpg [Ref 4]
SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.
Kontaktinformation
Mer information
Tafesse Bekele, Bekelet@matc.edu (på engelska), Milwaukee, Wisconsin, USA
Professor Kristina Dahlborn (handledare) 018-67 21 86, 076-217 01 36, kristina.dahlborn@slu.se
Professor em. Kerstin Olsson (bitr. handledare); 018-67 21 25, kerstin.olsson@slu.se
Tonåringar kan en del om hälsokonsekvenser av rökning, men det finns kunskapsluckor. Få har till exempel kunskap om styrkan i ett nikotinberoende och hur många rökare som dör till följd av sin rökning. Sex av tio vet inte att rökning kan ge magsår. Lika stor andel vet inte att passiv rökning kan orsaka allergi.
– Om det här visar faktiska kunskapsbrister bland ungdomar så är det bekymmersamt. Men det kan också vara så att ungdomar inte tar till sig all kunskap utan förminskar riskerna med rökning, säger Cecilia Birgersson, utredare, Statens folkhälsoinstitut.
Undersökningen om tonåringar och tobak har genomförts vid fyra tillfällen; 1987, 1994, 2003 och senast 2009. Ända sedan den första undersökningen har nästan alla ungdomar kunskap om att en gravid kvinnas rökning kan vara skadlig för fostret. Det finns också god kunskap om att rökning innebär en större hälsorisk om man börjar röka i tidiga år.
Sedan den föregående undersökningen, 2003, vet nu också fler att huden påverkas av rökning. Både i 2003 och 2009 års undersökning finns en könsskillnad där flickor har större kunskap än pojkar om rökning och dess effekter.
– Det är viktigt att föräldrar och andra vuxna, framför allt inom skolan, inte tar för givet att ungdomar vet hur farligt det är att röka, utan ger relevant information om hälsokonsekvenserna av rökning, säger Cecilia Birgersson.
I undersökningen framkommer också att över hälften av ungdomarna vill ha mer undervisning om tobak i skolan. Inom kort färdigställs ett skolmaterial från Statens folkhälsoinstitut, ”Berusning på schemat?”, som ett stöd för undervisning i alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor.
Enkätundersökningen som genomfördes 2009 omfattar 7 700 13-, 15- och 17- åringar i Sverige. Studien genomfördes av Maria Nilsson vid Umeå universitet på uppdrag av Statens folkhälsoinstitut. Den beskriver ungas tobaksbruk i Sverige, attityder till tobaksanvändning, ungas syn på hur föräldrar bör agera mot barnens tobaksbruk och ungas kunskaper om tobak.
För mer information:
Hela rapporten ”Tonåringar om tobak – vanor, kunskaper och attityder”, finns tillgänglig på www.fhi.se [Ref 1].
Kontaktinformation
För ytterligare information:
Maria Nilsson, Institutionen för folkhälsa och klinisk epidemiologi, Umeå universitet, 070-349 71 74, e-post: maria.nilsson@epiph.umu.se
Cecilia Birgersson, utredare, Statens folkhälsoinstitut, 063-19 96 68, e-post: cecilia.birgersson@fhi.se
Johan Landin, pressekreterare, Statens folkhälsoinstitut, 063-19 96 52, e-post: johan.landin@fhi.se
– Att bli den bästa experten på sin sjukdom eller skada och skaffa sig en verktygslåda med olika färdigheter och strategier, det är vad egenvård handlar om, säger Catharina Gustavsson, sjukgymnast inom Landstinget Dalarna och doktorand vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap på Uppsala universitet.
Sedan 2004 har hon följt personer med långvarig nacksmärta som deltagit i ett 7 veckor långt gruppbehandlingsprogram som går ut på att lära ut just egenvård till patienterna. Programmet har gett mycket goda resultat. Långtidsuppföljningen, 2 år efter behandling, visade att de goda effekterna kvarstod.
– Personernas upplevelse av att kunna hantera smärta och tilltron till den egna förmågan att utföra aktiviteter trots smärta var fortfarande bättre. Just att känna den tilltron är väldigt viktigt för människors livskvalitet, säger Catharina Gustavsson.
Den egenvård hon talar om kan innehålla olika avslappningstekniker eller att använda kroppen på ett funktionellt sätt i aktiviteter och öka förmågan att lyssna inåt och ”vara” i sin kropp. Den bygger också på att skaffa sig den kunskap man behöver för att bli expert på den egna smärtan. Den absolut viktigaste delen i denna behandling handlar, enligt Catharina Gustavsson, om att verkligen träna in användandet av alla tekniker i de vardagliga situationer där man upplever att smärtan hindrar en.
– Det är stor skillnad mellan att lyssna på en avslappnings-CD på en behandlingsbrits hos sjukgymnasten en gång i veckan och att använda avslappningstekniken många gånger varje dag i situationer där man behöver dem. Det kan vara till exempel när man diskar hemma, sitter framför datorn på kontoret eller ska försöka somna på kvällen, säger Catharina Gustavsson.
Behandlingsprogrammet kommer fortsättningsvis att användas inom primärvårdens sjukgymnastik i Landstinget Dalarna.
Disputationen äger rum i föreläsningssalen vid Falu lasarettsbibliotek, Falun den 21 januari 2011. För mer information kontakta: Catharina Gustavsson, Telefon: 073 0818201 eller 023 18348, catharina.gustavsson@ltdalarna.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
Det är slutsatsen i en artikel i tidskriften Science med David Bastviken, Tema Vatten, Linköpings universitet, som huvudförfattare. Bland de fem författarna finns också Lars Tranvik, limnologi, Uppsala universitet och Patrick M. Crill, geologiska vetenskaper, Stockholms universitet.
Att växthuseffekten ökar beror på mänskligt orsakade utsläpp av växthusgaser. Stora beskogade naturområden fungerar som sänkor, dvs. de binder växthusgaser och förbättrar därmed den för klimatet så avgörande växthusgasbalansen. Vattenmiljöernas roll i dessa områden har dock varit oklar.
Metanutsläpp från sjöar och vattendrag är naturliga och har alltid ägt rum. De utgör alltså inget miljöhot, men deras gasutsläpp är svåra att beräkna och har varit dåligt kända.
– Ett litet kontinuerligt utsläpp sker hela tiden från ytan, förklarar David Bastviken, men betydligt större utsläpp kommer plötsligt, med oregelbundna mellanrum, när metan bubblar upp från bottnarna till atmosfären i stora mängder på bara några sekunder. Detta är väldigt svårt att mäta på ett bra sätt.
David Bastviken och hans kollegor har sammanställt metanflödet från 474 sötvattensystem, baserat på både egna och andras mätningar. De har också använt den senast rapporterade totala sötvattenytan på jorden. Utifrån dessa data beräknar de att utsläppen av metan från världens sötvatten motsvarar 25 procent av den koldioxid som naturen på jordens landområden binder. Detta hänger samman med att metan ger en mycket starkare växthuseffekt per molekyl än koldioxid. Det här innebär att den växthusgassänka som skogar och andra landekosystem utgör är betydligt mindre än vad vi hittills trott.
– Och det kan vara ännu värre, säger David Bastviken. På grund av svårigheterna att mäta bubbelflöden och även sötvattenmiljöernas globala yta har vi antagligen underskattat utsläppen.
Att lita på naturliga sänkor för att kompensera för människans utsläpp är vanskligt innan vi har god kunskap om växthusgasflöden från alla delar av våra landskap, inklusive vattenmiljöerna, är hans slutsats.
– Vi måste vara oerhört rädda om skogar och övriga naturliga kolsänkor, eftersom vi globalt sett redan förstört många av dem genom bland annat skogsskövling, säger han. Men vi ska inte hoppas för mycket på att de kan kompensera för de utsläpp från fossila bränslen som vi människor orsakar.
Kontaktinformation
David Bastviken nås på mobiltelefon 0046-73 4144970, e-post david.bastviken@liu.se
Lars Tranvik nås på 0046 -73 322 58 30, e-post lars.tranvik@ebc.uu.se
Kvicksilver är starkt giftigt och kan utgöra en hälsorisk för både människor och djur, bland annat genom höga halter i fisk.
– Frågan är var, och under vilka förutsättningar, som kvicksilver kan komma att utgöra ett allvarligt miljöproblem. För att ta reda på detta måste vi veta vad som styr hur kvicksilver lagras och transporteras i miljön, säger Johan Rydberg.
Han har i sin avhandling studerat halter av kvicksilver i torvmark och sjösediment, det vill säga det material som ansamlas på en sjös botten.
Med utgångspunkt från 83 sedimentprover har han visat att mängden kvicksilver och metylkvicksilver varierar inom en och samma sjö.
– Höga halter kvicksilver finns dels i områden av sjöns botten där det finns mycket organiskt material och dels i områden med mycket finkornig siltjord. I områden med grövre sand är halterna av kvicksilver däremot betydligt lägre. För metylkvicksilver är halten högre i de djupare delarna av sjön och i områden där det finns mycket svavel.
En och samma myr påverkas också på olika sätt beroende på hur vegetationen skiljer sig åt.
– I den myr som jag undersökt är halterna av kvicksilver lägre, både i torv och levande mossa, i den öppna delen av myren jämfört med de delar av myren där det växer ljung och skvattram, berättar han.
Det här beror troligen på en kombination av två faktorer. Riset utgör en större yta mot omgivande luft och tar därigenom upp mer kvicksilver ur luften. Dessutom gör mer solljus och mer vatten i den öppna delen att en större del av det nedfallna kvicksilvret återgår till luften som gas.
I avhandlingen har han dessutom undersökt hur klimatet under vissa förutsättningar kan påverka hur mycket kvicksilver som transporteras till en sjö från den omgivande marken. Den sjö som han studerat ligger i Abisko, i ett område med en tinande palsamyr, det vill säga en myr där torven ständigt är frusen. När isen tinar påverkas torvens stabilitet.
– Vi har sett att mängden kvicksilver som hamnar i sjöns sediment ökar då myren tinar, säger Johan Rydberg.
I avhandlingen har han även påvisat att det kvicksilver som finns i sjösediment stannar där det ligger. Därför går sjösediment också att använda för att studera hur belastningen av kvicksilver förändrats över tiden i ett historiskt perspektiv.
Johan Rydberg kommer ursprungligen från Örebro.
Fredagen den 14 januari försvarar Johan Rydberg, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Studies of an elusive element – processes that influence the net retention of mercury in lake sediments and peatlands. Svensk titel: Studier av ett flyktigt element – processer som påverkar retentionen av kvicksilver i sjösediment och torvmark.
Disputationen äger rum kl 10.00 i Sal KB3A9 (lilla hörsalen), KBC-huset.
Fakultetsopponent är Dr. Carl H. Lamborg, Dept. of Marine Chemistry and Geochemistry, Woods Hole Oceanographic Institute, USA.
E-publikation av avhandlingen
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-38424 [Ref 1]
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna:
Johan Rydberg; Telefon: 070-55 25 902
E-post: johan.rydberg@emg.umu.se
Under åren 1991-1993 gjordes en studie av tonårsdepression bland gymnasieungdomar i Uppsala. 2 300 tonåringar svarade på enkäter och 600 av dessa intervjuades om psykisk hälsa och social situation. 400 av dem har följts upp vid 31 års ålder i den studie som ligger till grund för avhandlingens resultat. Förutom intervjuer har uppgifter om sådant som utbildning och barnafödande hämtats från Statistiska Centralbyrån.
Studiens resultat visar att depression tycks gå hand i hand med sociala problem från tonåren och framåt. Både flickorna och pojkarna med depression rapporterade som tonåringar mer problem inom familjen, som misshandel och konflikter, jämfört med de utan depression. Särskilt flickorna tycktes dessutom ha relationsproblem i vuxen ålder, med ökad risk för skilsmässa, ensamt föräldraskap, partnervåld och abort.
Betyg från grundskolan tyder på att ungdomarna med depression i större utsträckning hade tidiga skolproblem. Problem de tog med sig in i vuxenlivet. Vid uppföljningen hade de med tonårsdepression inte uppnått högskoleexamen i samma utsträckning som jämnåriga som inte varit deprimerade.
Särskilt de tonåringar som varit deprimerade under en längre period led av fortsatt psykisk ohälsa i vuxen ålder, huvudsakligen i form av depressioner och ångest. En sjättedel rapporterade att de försökt begå självmord. Ungdomar som lidit av depression en kortare period, några månader, hade inte problem i samma utsträckning.
– Därför är det mycket viktigt att ungdomarna har någonstans att vända sig och att deras depressioner identifieras och behandlas på rätt sätt. Men det är också viktigt att utvärdera effekten av insatser som riktar in sig på sociala omständigheter, skolproblem och relationsproblem för att kunna förbättra de här ungdomarnas förutsättningar som vuxna, säger Ulf Jonsson.
Läs avhandlingen på webben [Ref 1].
Disputationen äger rum den 15/1 kl. 9.15 i universitetshuset, Uppsala universitet. För mer information kontakta Ulf Jonsson, E-post: ulf.jonsson@neuro.uu.se, telefon: 018-611 25 67 eller 070-551 62 13.
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
Många i vårt moderna sekulariserade samhälle lider av existentiell ohälsa vilket i förlängningen leder till att vi mår sämre även psykiskt och fysiskt. Det menar religionspsykologen och uppsaladoktoranden Cecilia Melder. I sin avhandling, som läggs fram i januari, föreslår hon att man utformar samhälleliga insatser för att råda bot på den bristande existentiella hälsan.
– Grunder för existentiell hälsa är att man känner mening, hopp och samhörighet kombinerat med att man har någon övergripande tolkning av tillvaron. Den kan vara till exempel andlig, religiös eller politisk, säger Cecilia Melder.
Enligt henne är det många i dagens samhälle som saknar en fungerande religiös eller profan grund, vilket leder till existentiell ohälsa. Denna ohälsa påverkar hur människor mår såväl psykiskt som fysiskt och resulterar i ohälsa även i bredare mening. Till exempel blir det allt vanligare med depressioner, uppgivenhet och olika smärttillstånd i Sverige.
Som grund för sina slutsatser har Cecilia Melder gjort enkätundersökningar och intervjuer som berör mening och meningsskapande handlingar. Flera av dem som deltog i undersökningen hade enligt henne haft en fungerande existentiell hälsa som barn. Många vände sig till en gud eller liknande om de till exempel skadade sig eller mådde dåligt. Då upplevde de att det hjälpte. Som vuxna har de fått en sämre existentiell hälsa. Det gör att fysisk och psykisk ohälsa upplevs svårare.
– Den existentiella hälsan är att jämföra med kondition. Den måste underhållas. Gör man inte det blir sökandet akut när något händer. Man måste bygga upp en ”grundkondition”. De som har en god existentiell kondition upplever sig må bättre och när de blir sjuka har de bättre förutsättningar att hantera det, säger Cecilia Melder.
För att råda bot på en ökad existentiell ohälsa i takt med att sekulariseringen brer ut sig föreslår Cecilia Melder att man utvecklar en icke-religiös insats som hjälper människor utveckla en existentiell grund att stå på.
– Sjuka skulle kunna erbjudas kurser bestående av samtal, kreativa aktiviteter och upplevelser för att utveckla verktyg att bemästra livet. Därefter kan effekterna på den existentiella hälsodimensionen, men även den fysiska och psykiska, studeras. Frågan är inte om det går utan vem som ska gör det, säger Cecilia Melder.
– Ohälsan kostar samhället hundratals miljarder, förutom det enskilda lidandet. För att råda bot på detta behövs en stark huvudman inom detta nya folkhälsoområdet.
Avhandlingen läggs fram vid Uppsala universitet den 21 januari. För mer information kontakta Cecilia Melder telefon: 070 496 07 06 eller e-post: cecilia.melder@teol.uu.se.
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
Den senaste tidens naturkatastrofer har visat hur sårbart samhället är för oförutsedda och omvälvande händelser. Samtidigt har vi sett att det finns en stor vilja att hjälpa människor i krisområden. Men för att räddningsinsatserna ska fungera krävs en fungerande telekommunikation.
Mobila basstationer och satellittelefoner är av stor betydelse men har sina begränsningar vad gäller kostnad, monteringstid och tillgång i större skala. Mikael Asplund, doktorand i datalogi vid LiU, presenterar i sin avhandling bland annat ett komplement till de redan existerande kommunikationsmöjligheterna vid en kris.
Tanken är att använda den nya generationens mobiltelefoner för att sända meddelanden direkt från apparat till apparat. Fördelen med den typen av spontana nätverk är att de kan användas av alla utan någon speciell utrustning och att de kan formas i stort sett omedelbart för att lösa de problem som finns just där.
Men sådana nätverk erbjuder förutom stora möjligheter också utmaningar eftersom det lätt uppstår luckor, nätverkspartitioner, där ingen kan vidarebefordra meddelandet. Samtidigt ställer batteridriften stora krav på energieffektivitet. Mikael Asplund och hans medarbetare har designat ett program som när det körs på telefonerna kan överbrygga dessa svårigheter och leverera meddelanden även under mycket svåra förhållanden.
I avhandlingens första del behandlas också nätverkspartitioner i en mer kontrollerad miljö. Problemet kan exempelvis uppstå när en internetbank råkar ut för störningar i nätverkskopplingen till andra delar av banken. I avhandlingen presenteras en metod som möjliggör för banken att fortsätta ge service till sina kunder trots detta fel.
Avhandlingen Disconnected discoveries: Availability studies in partitioned networks läggs fram fredag 14 januari 2011 kl 13:15 I Visionen, B-huset ingång 27, Campus Valla, Linköping. Opponent är professor Pascal Felber, Université de Neuchatel, Frankrike. Den är publicerad på LiU Electronic Press http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-60553.
Kontakt:
Mikael Asplund 013-282668, 0707-481462, mikael.asplund@liu.se
Studien som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cancer Research avslöjar en tidigare okänd mekanism vid bröstcancer för det kvinnliga könshormonet östrogen och det vanligaste läkemedlet mot sjukdomen, tamoxifen.
Genom att använda mikrodialysteknik på musmodeller av human bröstcancer visar professor Charlotta Dabrosin och hennes medarbetare att substanserna påverkar både cancercellerna och makrofagerna (ätarcellerna) i cancern så att utsöndringen av det inflammatoriska proteinet IL-1 förändras.
-IL-1 kan blockeras med det naturligt förekommande IL-1Ra, en substans som under namnet Kineret används mot ledgångsreumatism. Vår studie ger ett underlag för att man även skulle kunna behandla bröstcancer med denna medicin. Innan vi kan göra det krävs dock kliniska prövningar som visar att det är effektivt och säkert för patienter med bröstcancer, säger Charlotta Dabrosin.
Av studien framgår också att linfrö och vissa växtöstrogener från linfrö delvis har samma verkan. Däremot har ett annat växtöstrogen, genistein som framför allt finns i sojaprodukter, inga effekter alls på bröstcancertillväxt. På bröstcancerceller har det till och med liknande effekter som östrogen.
-Alla typer av kosttillskott med östrogenlika ämnen ska undvikas när man drabbats av bröstcancer. En del av dessa produkter riskerar att hejda tillfrisknandet och motverka de mediciner vi behandlar patienterna med. Möjligen är linfrö bra men det återstår att visa att det är säkert för patienter innan man kan rekommendera det, säger Charlotta Dabrosin.
Artikel: Tamoxifen, flaxseed and the lignan enterolactone increase stroma and cancer cell derived IL-1Ra and decrease tumor angiogenesis in estrogen dependent breast cancer av Gabriel Lindahl, Niina Saarinen, Anneli Abrahamsson och Charlotta Dabrosin. Cancer Research 1 januari 2011.
http://cancerres.aacrjournals.org/content/71/1/51.full
Kontakt:
Charlotta Dabrosin, professor i onkologi, 010-1038595, charlotta.dabrosin@liu.se
– Vår studie visar att reglering av tumörassocierad inflammation kan utnyttjas för att behandla cancer och att det finns en stor potential att utveckla HRG till ett läkemedel för cancerbehandling, säger Lena Claesson-Welsh, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, som menar att studien ger en rad nya och viktiga slutsatser.
– Ett viktigt fynd är att HRG samverkar med effekten av kemoterapi, dvs. cellgifter, för att effektivt dämpa cancertillväxten.
Inflammation vid cancer består bland annat av så kallade tumörassocierade makrofager (TAMs), De vanligaste, M2–makrofager, stimulerar blodkärlstillväxt och dämpar kroppens immunsvar, vilket ger tumören ökad möjlighet att växa. M1-makrofager hämmar däremot tumörtillväxt genom att aktivera immunceller, som är toxiska för tumören. Att kunna skifta M2-makrofager till M1-markofager är därför en attraktiv behandlingsstrategi för cancer.
Tidigare studier i Uppsalagruppen har visat att det kroppsegna blodplasma-proteinet HRG (histidine-rich glycoprotein) kan påverka blodkärlstillväxt i tumörer, men det är först nu som man kunnat visa att den effekten är beroende av inflammatoriska celler. Den nya studien visar att HRG kan omvandla inflammatoriska celler i tumören, från M2-makrofager, som gynnar tumörtillväxt, till M1-makrofager, som hämmar tillväxten. Forskarna visar också för första gången att M1-makrofager påverkar spridningen av tumör celler till sekundära organ (metastaser).
Forskarna undersökte tre olika sorters tumörtyper i mus för att visa att tumörer som producerar HRG växer långsamt och inte sprider dottertumörer. Den hämmande effekten sker genom att HRG påverkar M2-makrofager att övergå till M1-makrofager. En viktig del i HRG-mekansimen är minskad produktion av tillväxtfaktorn placenta growth factor (PlGF). M1-makrofagerna startar ett immunsvar mot tumören och minskar därmed tumörmassan. M1-makrofagerna saknar dessutom blodkärlsstimulerande förmåga.
– Tumörblodkärl är ofta överstimulerade och fungerar dåligt, vilket underlättar för tumörceller att få tillgång till blodomloppet och sprida sig i kroppen till andra organ. Den normalisering av blodkärl som sker i närvaro av M1-makrofager gör det svårare för tumörceller att komma igenom kärlväggen och metastasera, säger Lena Claesson Welsh.
Slutligen visar författarna att HRG-mängden är kraftigt minskad i en lång rad cancertyper hos människa, vilket kan betyda att HRG har en naturlig hämmande funktion i cancerutveckling.
– Nästa steg blir att hitta HRG:s bindningsställe på makrofagerna, så att det kan användas för läkemedelsutveckling. Vi undersöker också hur HRG-nivåerna i blodet förändras vid cancer, i samarbete med kirurger på Akademiska sjukhuset, säger Lena Claesson-Welsh.
Studien har genomförts i ett nära samarbete mellan en grupp vid Uppsala universitet ledd av Lena Claesson-Welsh, och en grupp i Leuven, Belgien, ledd av Peter Carmeliet.
Artikelreferens: Rolny et al. HRG inhibits tumor growth and metastasis by inducing macrophage polarization and vessel normalization through downregulation of PlGF. Cancer Cell online [Ref 1] (publiceras i januarinumret av pappersupplagan).
För mer information, kontakta Lena Claesson-Welsh, mobil: 070-167 9260 eller Charlotte Rolny 070-733 50 06 .
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
Folkomröstningen är det sista steget i den fredsuppgörelse (CPA) som den 9 januari 2005 undertecknades av det styrande Nationella Kongresspartiet (NCP) och Södra Sudans befrielserörelse (SPLM/SPLA). CPA avslutade det inbördeskrig som hade pågått mellan nord och syd i två decennier.
Enligt CPA skulle möjligheter för nationell enighet i Sudan skapas under den sex år långa övergångsperioden fram till folkomröstningen. Ändå har få ansträngningar gjorts för att uppnå försoning. En rad avgörande frågor återstår att lösa när befolkningen i den södra delen av Sudan på söndag går till valurnorna:
-Abyei. Det strategiskt viktiga distriktet Abyei, bryggan mellan nord och syd, har varit en ständig källa till oro sedan CPA.
-Gränsdragning. Parterna är fortfarande oense om hur gränsen ska dras vid ett eventuellt ja till självständighet för södra Sudan.
-Naturresurser. Hur tillgången till Nilens vatten ska regleras och inkomsterna från landets oljefyndigheter fördelas är oklart.
-Medborgarskap. Enbart i huvudstaden Khartoum, i norr, finns omkring två miljoner människor med sydsudanesiskt ursprung.
-Skuldfördelning. Hur Sudans enorma statsskuld ska fördelas vid en delning av landet är inte avgjort.
De senaste månaderna har parterna kastat anklagelser mot varandra. Det handlar bland annat om påstådda brott mot villkoren för fredsfördraget CPA. Ett villkor gäller tiden för registrering av väljare inför folkomröstningen. Enligt CPA måste det gå tre månader innan valdagen efter att registreringen avslutats. Registreringen blev klar en månad före valdagen, vilket lett till en stämning från en grupp som motsätter sig folkomröstningen. En grupp imamer krävde den 24 december 2010 att folkomröstningen ska ogiltigförklaras.
Brott mot vapenvilan, förflyttningar av regeringsarmén till den gemensamma gränsen samt enstaka bombattacker mot mål i södern har också förekommit.
– Det är inte givet att resultatet av folkomröstningen kommer att erkännas, vare sig av parterna själva eller omvärlden. Ett tungt ansvar vilar på den östafrikanska organisationen IGAD, Afrikanska Unionen och FN, säger Redie Bereketeab.
Kontaktinformation
För mer information: Redie Bereketeab, forskare vid Nordiska Afrikainstitutet, tel. 018-56 22 18 eller e-post: redie.bereketeab@nai.uu.se.
De två typerna av magnetiska vågor som forskarna lyckats framställa, så kallade spinnvågor, går under namnen propagerande (eller utbredande) och lokaliserad spinnvåg. Den förstnämnda sprids som ringar på vattnet ut från nanokontakten, och den lokaliserade är fasthållen i området där strömmen flödar.
– I framtiden kan detta innebära att man slipper en del ledningar på kretskort. Istället kan informationen skickas trådlöst. Det öppnar för möjligheten att skapa betydligt mer avancerad elektronisk utrustning än de som finns idag, säger Stefano Bonetti, nydisputerad doktor på avdelningen för materialfysik på KTH och en av forskarna som varit delaktig i samarbetet.
Han tillägger att forskningsresultatet också kan innebära mer avancerad radarutrustning. Dessutom blir bredden på datakanalen enorm, vilket gör att slutkonsumenter i framtiden skulle kunna ha utrustning med sådana här höghastighetskanaler hemma. Till exempel för att slippa kablar och trådlöst kunna sända filmer från Blu-ray-spelaren till ett antal teveapparater med HD.
– Genom forskningen har vi Visat något som inte bevisat tidigare, att det finns två typer av spinnvågar. Att kunna förstå detaljerna runt hur spinnvågor fungerar är viktigt av en rad olika skäl. Bland annat för att kunna forska vidare på området och för att kunna skapa faktiska tillämpningar, säger Stefano Bonetti.
Arbetet publicerades nyligen i den prestigefulla tidskriften Physical Review Letters, och lägger grunden för en fördjupad förståelse av spinnvågor i spinntronik-komponenter.
– Här hittar du arbetet på Physical Review Letters webbplats [Ref 1]
– Pressmeddelande riktat till vetenskapspress (265 kB) [Ref 2]
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Stefano Bonetti 08 – 790 43 59 eller bonetti@kth.se.
