– Vi är väldigt glada att vi just i år, under universitetets 200-årsjubileum, nått denna överenskommelse som förstärker våra forskningsresurser. Det innebär att vi kan fördjupa vår innovativa forskning tillsammans med AstraZeneca vars kunskap inom dessa områden är unik, säger Harriet Wallberg-Henriksson, rektor.
Ny smärtforskning inleds
Kronisk smärta, framför allt orsakad av artros eller ledsvikt, hör till de vanligaste och mest svårbehandlade smärttillstånden. Behovet av nya behandlingsformer är mycket stort. Det nya avtalet innebär att AstraZeneca finansierar tre nya tjänster på Karolinska Institutet utöver existerande forskartjänster. Därmed kan ny smärtforskning påbörjas samtidigt som planerna på en nystart för Centrum för smärtforskning kan förverkligas.
De här forskartjänsterna är inriktade på så kallad translationell forskning, en viktig och snabbt växande forskningsstrategi för att hitta nya, effektiva terapier. Strategin innebär att resultat från grundforskningen översätts till effekter på människa varefter den nya kunskapen kopplas tillbaka till grundforskningen.
Alzheimersforskning förstärks
Två ytterligare forskartjänster är avsedda för att utveckla forskningsmetoder kring Alzheimers sjukdom med hjälp av en ny bildutrustning för Positronemissiontomografi (PET) på smådjur. Forskare vid Karolinska Institutet och AstraZeneca har sedan fyra år tillbaka bedrivit en omfattande forskning kring PET-studier av Alzheimers sjukdom på människa. Genom att utvidga användningen av PET-tekniken förbättras nu möjligheterna att nå bättre och snabbare resultat.
MicroPET är en avbildningsteknik för smådjur som bland annat gör det möjligt att spåra läkemedel i kroppen, i detta fall hjärnan. Eftersom metoden är icke-kirurgisk innebär det att färre försöksdjur krävs jämfört med mer traditionella undersökningsmetoder.
– Både Alzheimers och de kroniska smärtsjukdomarna orsakar mycket lidande men det saknas idag bra behandlingar. Vår strategi är att samarbeta med de institut som bedriver världsledande forskning. Karolinska Institutet är ett väldigt framgångsrikt universitet inom de områden vi har valt att samarbeta kring. Tillsammans kan vi bryta helt ny mark vad gäller dessa sjukdomar, säger Christer Köhler, forskningschef för neurovetenskap och smärta, AstraZeneca.
För ytterligare information, kontakta:
Christer Köhler, forskningschef för neurovetenskap och smärta på AstraZeneca, via
Ann-Leena Mikiver, presschef, AstraZeneca
Tel: 08-553 260 20 eller 070-742 88 36
Harriet Wallberg-Henriksson, rektor för Karolinska Institutet, via
Sabina Bossi, pressekreterare, Karolinska Institutet
Tel: 08-524 860 66 eller 070-614 60 66
Kontaktinformation
AstraZeneca är ett globalt, innovativt bioläkemedelsföretag med fokus på forskning, utveckling och marknadsföring av receptbelagda läkemedel. AstraZeneca är ledande inom områdena mage/tarm, hjärta/kärl, neurovetenskap, andningsvägar och inflammation, cancer samt infektionssjukdomar. Omsättningen uppgick 2009 till 32,8 miljarder USD.
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
– Min forskning visar på nyttan av att kombinera traditionella provrörsförsök med databaserade beräkningsmodeller för att förstå och förklara hur kroppens olika enzymer interagerar med ett läkemedel när det bryts ner. Det kan vara till stor hjälp under utveckling och design av molekyler med önskvärda metabola egenskaper i nya läkemedel, säger Britta Bonn vid Institutionen för kemi, Göteborgs universitet.
När nya läkemedel ska utvecklas är det viktigt att förstå hur de kommer att brytas ner i kroppen och vilka produkter som bildas under tiden. Denna nerbrytning av kroppsfrämmande ämnen kallas metabolism och processen kan betraktas som en förändring av läkemedlet till en ofarlig och vattenlöslig produkt som lätt kan lämna kroppen, till exempel via urinen.
Läkemedelsmetabolism utförs av katalysatorer, så kallade enzym, och sker till största delen i levern. Om läkemedlet bryts ner alltför effektivt kan det bidra till att man inte får den effekt man vill ha och att det bildas giftiga nerbrytningsprodukter. Därför är det viktigt att studera och förstå hur ett läkemedel bryts ner.
Traditionellt studerar man interaktionen mellan läkemedlet och dessa enzym experimentellt, till exempel i cellbaserade system i ett provrör (in vitro). De senaste åren har det även gjorts stora framgångar inom databaserade modeller (in silico) och information om enzymernas 3D-strukturer.
Britta Bonn har fokuserat på två viktiga enzym från CYP-familjen, som är de vanligaste läkemedelsmetaboliserande enzymerna, både in vitro och in silico för att förstå hur de interagerar med kroppsfrämmande substanser.
– De ingående studierna har haft som syfte att besvara frågor som: hur bra en molekyl binder till enzymerna, varför en molekyl binder bättre i ett enzym jämfört med ett annat, samt hur snabbt och vart i molekylen nerbrytningen sker. Med bättre kunskaper kan man förändra molekylerna i nya läkemedel för att uppnå önskade egenskaper.
Avhandlingen ”Experimental and Computational Investigation of Affinity and Selectivity Factors in CYP2D6 and CYP3A4 Mediated Metabolism” försvaras vid en disputation den 24 september 2010. Handledare var professor Kristina Luthman, professor Collen Masimirembwa och Dr Ismael Zamora.
Bildtext: 3D-modell över CYP2D6 med en molekyl codeine (grå) i det aktiva sätet, där reaktionen sker. Enzymets tredimensionella strukturelement visas i grönt.
Kontaktinformation
KONTAKT:
Britta Bonn, Institutionen för kemi vid Göteborgs universitet
0707- 91 36 57
kjelland@chem.gu.se
Än så länge har dock Svanrobotens drygt fyra minuter långa dans bara setts av ett fåtal utvalda. Men den har redan gjort stort intryck. Tårfyllda ögon och ord som ”gripande”, ”fascinerande” och ”vackert” är några av reaktionerna.
– Vi vill utforska var gränsen går för vad en robot kan göra, vilka mänskliga uttryck den kan ta sig och hur det påverkar människors upplevelse av roboten när den finns med i konsten och dansen, säger Lars Asplund, professor i datavetenskap vid Mälardalens högskola i Västerås.
Han forskar inom robotik och har konstruerat den cirka en meter höga dansande svanen med utgångspunkt i en robot som tidigare varit ett examensarbete av robotikstudenten Alexander Larsson. Svanen är byggd av ett så kallat modulsystem och i de vita vingarna, halsen, näbben och fötterna finns totalt 19 olika leder, vilket gör den mycket böjlig.
Idén till den dansande roboten kläcktes gemensamt av Lars Asplund och hans kollega Kerstin Gauffin, som arbetar med teater på Mälardalens högskola.
– Med vår svan visar vi att man kan använda robotar på nya sätt: helt enkelt för att de är vackra och ger publikupplevelser, menar Kerstin Gauffin, som vill se robotar inta teaterscener tillsammans med ”vanliga” skådespelare.
Hon tog kontakt med den professionella dansaren och koreografen Åsa Unander-Scharin, som nu har utformat robotens speciella dans till tonerna av den berömde kompositören Tjajkovskij. Genom att systematiskt utföra varje enskild rörelse för sig – höger vinge upp, halsen ned etcetera – har Unander-Scharin ”lärt” svanroboten sin koreografi då datorn inne i den ”minns” rörelsemönstret och sedan spelar upp det som ett helt dansprogram.
Åsa Unander-Scharin är van att arbeta med scenföreställningar där koreografin samspelar med musik, scenrum och ny teknologi. Hon har även forskat på området och skrivit avhandlingen ”Mänsklig mekanik och besjälade maskiner – om koreografiska perspektiv på mänskliga kvaliteter i kroppars rörelse”.
– Jag tycker det är spännande att se hur berörd man kan bli av maskiner, och att få göra koreografin till svanroboten har varit fantastiskt roligt, säger Åsa Unander-Scharin.
Press och andra medier hälsas välkomna till svanrobotens premiär på bokmässan i Göteborg.
Torsdagen den 23 september
Tid: ca 18.00 på Forskartorget B05:72, Mo7491 (direkt i anslutning till debatt och mingel som startar 17.25.)
Söndagen den 26 september
Tid: kl 10.45 i samband med att Lars Asplund håller ett seminarium om robotikforskning på Forskartorget B05:72, Mo7901
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Lars Asplund, e-post: lars.asplund@mdh.se, telefon: 021-10 70 36
Kerstin Gauffin, e-post: kerstin.gauffin@mdh.se, telefon: 016-15 32 31
Åsa Unander-Scharin, e-post: brevlada@scenochsinne.a.se, telefon: 070-989 08 01
Läs mer om bokmässan i Göteborg:
http://www.bok-bibliotek.se/sv/
(Program för Forskartorget: http://www.bokbibliotek.se/sv/program/Program2010/?place=Forskartorget)
Avhandlingen handlar främst om 100 flickor som före vuxen ålder besökt läkare med anledning av svårigheter med social interaktion och/eller koncentrationsförmåga i eller utanför skolan. De har i sin tur remitterats till barnneuropsykiatriska kliniken vid Sahlgrenska universitetssjukhuset under åren 1999-2001
– Vi kunde se att föräldrarna hade oroat sig för sin dotters beteende eller utveckling redan under de första levnadsåren. De hade också tidigt sökt hjälp men utan att få en riktig diagnos på flickornas problem, säger Svenny Kopp, doktorand på institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Sahlgrenska akademin och överläkare i barn- och ungdomspsykiatri vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus.
När flickorna sedan fick genomgå en detaljerad psykiatrisk och psykologisk undersökning, visade resultatet att nästan hälften av dem hade autism eller andra autismspektrumstörningar och att lika många hade ADHD som huvuddiagnos. Jämfört med kontrollgruppen av 60 flickor utan allvarliga kända problem var de 100 flickornas förmåga mycket nedsatt inom alla områden som studerades, bland annat psykologiskt, motoriskt och socialt.
Det framkom även att flickorna med autism och ADHD hade ytterligare psykiatriska och utvecklingsneurologiska diagnoser. Till exempel ångest, depression, sociala beteendestörningar, och läs- och skrivsvårigheter var vanliga i båda grupperna. Varannan flicka med autismspektrumstörning eller ADHD hade blivit mobbade, hade stor skolfrånvaro och undvek skolidrott. Studien visade också att flickor med ADHD rökte oftare och mer än kontrollgruppen.
– Resultaten är särskilt oroande mot bakgrund av att dessa flickor, i genomsnitt inte var tungt belastade av sociala missförhållanden och att de, i nästan samtliga fall, hade begåvning inom den så kallade normalvariationen, betonar Svenny Kopp.
Hon drar slutsatsen att flickor med symptom som vid autism eller ADHD symptom inte tas på tillräckligt stort allvar inom sjukvården.
– Det är synd, eftersom det numera finns effektiva behandlingsmetoder både vid autism och ADHD. Det behövs därför mer utbildning om flickor med psykiska problem, sociala interaktionssvårigheter och/eller uppmärksamhetsproblem inom alla samhällets offentliga verksamheter, betonar Svenny Kopp.
FAKTA AUTISM OCH ADHD
Ungefär ett barn på 100 födda har autism och det är vanligare bland pojkar än hos flickor. Typiska symtom är tidigt debuterande (före tre års ålder) stora svårigheter med socialt samspel och rigida, stereotypa beteenden. ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder, och är en störning i utvecklingen hos barn som ger uttryck i bristande uppmärksamhet, koncentrationssvårigheter, överaktivitet och impulskontrollbrist. Flera procent av alla barn har ADHD, pojkar oftare än flickor.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för psykiatri och neurokemi.
Avhandlingens titel: Girls with social and/or attention impairments
Avhandlingen försvaras fredagen den 24 september, klockan 13.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Svenny Kopp, doktorand vid Sahlgrenska akademin och överläkare i barn- och ungdomspsykiatri vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, telefon 031-342 59 49, mobiltelefon: 0702-26 08 75,e-post: svenny.kopp@vgregion.se
Handledare:
Professor Christopher Gillberg, telefon: 031-3425970, e-post: christopher.gillberg@pediat.gu.se,
Docent Kristina Berg Kelly, telefon: 031-121115, Kristina@bob-kelly.se.
Plantskoleplantor och upp till tjugo år gamla träd dör ofta snabbt efter infektion av svampen Chalara fraxinea. Äldre träd som angrips försvagas mer successivt och kan i slutänden i stället dödas av honungsskivling, Armillaria lutea (gallica).
Bestånd som är yngre än 40 år och har omfattande angrepp kan ofta inte behållas, utan måste slutavverkas och återplanteras med ett annat trädslag. De ännu äldre beståndens virkesvärde kan man med en gradvis avveckling rädda mycket av. Även för landskapsbilden och den biologiska mångfalden är det ofta bättre än med en slutavverkning.
Jens Peter Skovsgaard vid SLU i Alnarp föreslår en strategi där träden inspekteras varje eller vartannat år under växtsäsongen, då skadorna syns tydligt. Alla träd med vattenskott på stammarna och alla träd där mer än halva den primära kronan är död, bör man överväga att avverka. Askar som har mer än tre fjärdedelar intakt krona kan lämnas att växa vidare.
De friskaste honträden och några hanträd bör märkas ut och sparas. Därmed kan deras resistens nedärvas till avkomman och utgöra bas för en friskare självföryngring.
Kontaktinformation
JP.Skovsgaard@ess.slu.se, 040-41 51 28
Fakta Skog 13/2009*
www.slu.se/faktaskog.se
Tekniken, med traktorburna kvävesensorer (Yara-N), används redan idag för att man ska kunna gödsla varierat.
En handburen variant av kvävesensor har testats i ett treårigt försök vid SLU i Skara. Man ville se om den kunde användas för att enkelt, dvs. utan provtagning och dyra bladanalyser, visa skillnader i optimal kvävegiva för olika delar av fältet.
Sensormätningarna jämfördes med metoder baserade på bestämningar av jordart, mullhalt och kväveinnehåll i marken samt på antaganden om skördens storlek m.m.
Resultaten från försöken understryker behovet av att räkna med det kväve som marken själv levererar i beräkningen av optimal kvävegiva. Färgmätningar av icke-kvävegödslade led (0N-rutor), visade sig kunna beskriva markens kväveleverans på ett tillfredsställande sätt. Tidpunkten för mätningen var dock avgörande för tillförlitligheten och fortfarande är osäkerheten i skattningarna stor.
Kontaktinformation
Johanna.Wetterlind@mark.slu.se
http://pub-epsilon.slu.se:8080/1667/01/wetterlind_j_100506.pdf
När Carina Claesson, doktorand i klinisk mikrobiologi, granskade förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier i vården slogs hon av de stora skillnaderna mellan vårdcentraler, sjukhusens allmänna vårdavdelningar och intensivvården. Oxacillin är ett antibiotikum som stått emot ganska länge. Men i patientproverna från intensivvården var tre procent av de gula stafylokockerna, som kan orsaka ”sjukhussjuka”, resistenta mot oxacillin jämfört med noll procent i primärvården.
Ett stort problem när proteser av olika slag opereras in i kroppen är bakteriernas förmåga att fästa sig till ytor. En typ av stafylokocker, KNS, kan kolonisera till exempel en pacemaker genom att sätta sig fast och producera en biofilm där bakterierna kan växa i skydd mot såväl antibiotika som immunförsvarets celler.
-Eftersom vi fann så mycket multiresistenta bakterier på intensivvårdsavdelningarna, undrade vi om dessa var extra duktiga på att växa genom att bilda biofilm, säger Carina Claesson.
I en studie på allmänna vårdavdelningar och intensivvårdsavdelningar vid Universitetssjukhuset i Linköping tittade forskarna närmare på tre gener som kodar för proteiner som kan underlätta biofilmsbildning. Det visade sig att samtliga bakteriestammar av typen KNS från dessa miljöer hade minst en av generna och var fjärde hade alla tre.
Speciellt välutrustade var stammar av två arter tarmbakterier, Enterococcus facalis och Enterococcus faecium, som dessutom var höggradigt resistenta mot antibiotikan gentamicin. Att ha dessa gener verkar vara en lyckad strategi för att enterokockerna ska kunna hålla sig kvar i sjukhusmiljön och spridas mellan patienter inom och mellan intensivvårdsavdelningarna.
-Nu ska jag gå vidare och ta reda på om dessa gener verkligen har betydelse för biofilmsbildning och studera bakterier som har orsakat infektion runt till exempel en pacemaker eller höftprotes. En teori är att de här bakteriestammarna ”bor” i sjukhusmiljön och att de tre generna selekterats fram där, säger Carina Claesson.
Studien som nu redovisas i sin helhet i hennes doktorsavhandling är gjord på patientprover från vårdcentraler, allmänna vårdavdelningar och intensivvårdsavdelningar på sjukhus. Den inkluderar också en jämförelse av resistensnivåer mellan Sverige, Norge, Danmark och Finland och mellan universitetssjukhusen i Linköping, Stockholm (Karolinska) och Malmö.
De olika bakterietyperna från patientprover – totalt ingick omkring 700 prover på varje typ av bakterie – testades för en rad olika antibiotika.
Carina Claesson konstaterar att läkemedelsindustrin är hopplöst på efterkälken. Bakterierna utvecklar alltför snabbt resistens mot de nya preparaten.
-Tigecyklin är ett av de få nya antibiotika som kommit på marknaden under senare år. Men redan innan det lanserats hittade vi nio isolat av KNS-bakterier som var resistenta mot det, säger Carina Claesson.
Avhandling:
Staphylococci and Enterococci – studies of activity of antimicrobial agents and detection of genes involved in biofilm formation. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-59523
Disputation fredag 24 september kl 13 i Berzeliussalen, Campus US, Linköping. Opponent: prof Johanna Ericson Sollid, Tromsö, Norge.
Kontaktinformation
Kontakt:
Carina Claesson 073-9949030, carina.claesson@liu.se
Mittuniversitet och Karolinska Institutet inledde för ett år sedan en undersökning av äldre och fortfarande aktiva skidåkare. Undersökningen fick stor medial uppmärksamhet i samband med tester och experiment i Östersund. Några av landets skidhjältar, nu mer än 90 år gamla, medverkade.
Nu presenteras de första resultaten från undersökningen. De visar att maximal syreupptagningsförmåga är dubbelt så stor hos aktiva äldre män som hos jämnåriga män som inte tränar. Resultaten för de aktiva åldringarna är jämförbara med värden för 40-50 år yngre män som inte uthållighetstränar. Analyser av muskelprover på molekyl- och cellnivå visar en profil som liknar den man ser hos yngre.
– De höga värden för maximal syreupptagningsförmåga som vi uppmätt har aldrig tidigare rapporterats hos en population män i den här åldern, säger Per Tesch.
Resultaten från undersökningen presenteras vid American College of Sports Medicine; Integrative Physiology of Exercise i Miami Beach den här veckan.
Studien är del av ett större samarbetsprojekt som drivs av fysiologen Per Tesch, professor i idrottsvetenskap vid Mittuniversitetet och Scott Trappe, professor i idrottsfysiologi vid Ball State University, Muncie, USA. Ytterst syftar projektet till att studera hur muskulatur, cirkulationsapparat och prestationsförmåga påverkas av livslångt idrottande högt upp i åren.
Kontaktinformation
Per Tesch, professor i idrottsvetenskap,
mobil 0708-193110 alt. 0768-219219
e-post per.tesch@miun.se
Rönen ger en fingervisning om människans roll i bildandet av moln och nederbörd. Förhoppningsvis kan kunskapen därför lägga grunden till mer exakta klimatmodeller framöver.
Alla molndroppar skapas av jättesmå partiklar, så kallade aerosoler, som vattenmolekylerna kan fästa på. Molnen över Europa och andra industrialiserade länder brukar innehålla lika mycket organiska partiklar, såsom svampsporer och växtfragment, som icke organiska partiklar, t ex salter och mineraler.
– Våra resultat visar att molnen i Amazonas består så mycket som till 90 procent av organiskt material! Resten är framförallt kisel, som transporterats ända från Sahara, och salter som blåser in från havet, berättar Pontus Roldin, doktorand i kärnfysik vid Lunds Tekniska Högskola och medförfattare.
Forskarna kunde också konstatera att partikelkoncentrationen i regnskogen är tio gånger lägre än i Europa. I Amazonas innehåller luften 200 partiklar per kubikcentimeter. Motsvarande siffra i industrialiserade länder är cirka 2000 partiklar.
Förhoppningen är att resultaten kan underlätta för klimatforskare att ta reda på hur stor den kylande effekten från aerosolerna faktiskt är, något det idag råder stor osäkerhet om.
– Situationen gör att vi hamnar i en knivig sits. Med tanke på den globala uppvärmningen är det ju faktiskt bra med kylande moln. Samtidigt dör flera hundra tusen människor i förtid varje år, bara i Europa, till följd av skadliga partiklar i atmosfären, poängterar Pontus Roldin.
Men det resultat som kanske fascinerar forskarna själva allra mest är hur växterna och molnen verkar samspela på ett sinnrikt sätt. Kanske är det så att evolutionen har gynnat sådan vegetation som kan släppa ut just sådana partiklar som gör att det bildas nederbörd där den behövs?
– Under våtperioden I Amazonas regnar det nästan varje eftermiddag från höga, tunga och kalla Cumulus-moln. För att det lätt ska kunna bildas regn behövs en viss typ av stora växtpartiklar runt vilka iskristaller kan bildas. I antal var de här partiklarna oerhört få jämfört med de övriga, något mindre, men de visade sig alltså vara oerhört viktiga, förklarar Pontus Roldin.
Så gick mätningen till: Mätningarna gjordes under en intensiv månad i februari 2008. Mitt i Brasiliens regnskog lyckades forskarna hitta en miljö som under regnperioden hade helt ren luft. (Under torrperioden bränns stora områden med regnskog för att kunna använda marken till jordbruk). Aerosolen samlades in ovanför trädkronorna med hjälp av ett insug som var placerat på en cirka 40 meter hög mast. Apparaturen var mycket komplicerad och krävde dygnet runt-övervakning av flera forskare. Sedan dess har mätningarna analyserats.
Läs artikeln Rainforest Aerosols as Biogenic Nuclei of Clouds and Precipitation in the Amazon på www.sciencemag.org.
Huvudförfattare till artikeln är forskare från Max Planck Institute for Chemistry i Meinz, Tyskland, och forskare från Harvard University, USA. Även forskare från följande universitet har deltagit: University of Colorado, Boulder, National Institute of Amazonian Research, St. Petersburg State University, Colorado State University och North Carolina State University samt Lunds universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Pontus Roldin, doktorand, Kärnfysik (LTH), Lunds universitet, tel 046-222 95 98, 073-72 75 128, Pontus.Roldin@nuclear.lu.se. För högupplösta bilder från mätstationen eller på Pontus Roldin, kontakta Kristina.lindgarde@kansli.lth.se, 0709-75 30 00 eller Pontus Roldin.
Experimentet har nyligen gjorts av Lars Hall, Petter Johansson och Thomas Strandberg, tillsammans med en grupp andra forskare i Kognitionsvetenskap vid Lunds universitet.
I experimentet ville forskarna se hur pass öppna väljarna är för förändring i sluttampen inför riksdagsvalet. Drygt 100 försökspersoner fick fylla i en valenkät. De fick svara på vilket politiskt block de tänkte rösta på och vilka frågor de ansåg vara viktiga i valet. Därefter ombads de ge sin åsikt kring tolv sakfrågor där blocken har motsatta åsikter.
Vad försökspersonerna inte visste var att experimentledaren därefter bytte ut svaren på ett ”magiskt” sätt. Så om en försöksperson svarat till oppositionens fördel byttes det svaret ut till ett svar för alliansens fördel och vice versa.
Försökspersonerna fick sedan resonera kring sina svarsalternativ (som då var tvärtemot vad de angett i formuläret). Exempelvis ”Varför anser du att bensinskatten ska höjas?”.
Forskarna noterade sedan om försökspersonen märkte förändringen och ville ändra tillbaka till sin ursprungliga åsikt eller om de accepterade förändringen som sin egen ståndpunkt (så kallad beslutsblindhet). Slutligen summerade forskarna försökspersonernas blocktillhörighet och undrade vad försökspersonerna ansåg om summeringen. Därefter fick försökspersonerna ännu en gång svara på hur de tänkte rösta i riksdagsvalet.
Nästan 50 procent av deltagarna visade sig vara helt osäkra och/eller öppna för att byta block med endast två veckor kvar till valet (då experimentet gjordes). Runt 10 procent av dem rörde sig över hela blockskalan (från starkt höger till vänster eller tvärtom), cirka 22 procent rörde sig från att ha en tydlig röstintention till att vara helt osäkra, cirka 3 procent gick från att vara osäkra till att få en tydlig åsikt.
Cirka 12 procent var osäkra både före och efter enkäten – en siffra som motsvarar ungefär hur många väljare som uppges vara osäkra i de traditionella opinionsundersökningarna.
Utöver dessa deltagare var det ytterligare 10 procent som rörde sig tydligt i riktning mot det andra blocket – från ”helt säkra” till ”ganska säkra”.
– Det som är mest intressant är hur opinionsinstituten systematiskt undervärderar hur stor andel av väljarna som är påverkbara så här i slutspurten av valet. Även om de föromdligen kommer att ha rätt i sina förutsägelser om valutgången så skrapar bara på ytan till väljarnas psykologi, säger Lars Hall.
Han menar att experimentet visar att väljare gärna resonerar kring sina åsikter och val och att de gärna omprövar sina ståndpunkter och är mottagliga för argument. Detta i större omfattning än vad forskare, opinionsundersökningar, politiker och inte minst väljarna själva tror.
Fotnot. Undersökningen var helt anonym, och samtliga försökspersoner fick efter experimentet reda på att forskarna bytt ut svaren och har gett sitt samtycke kring att medverka.
Se experimentet som film på YouTube:
http://www.youtube.com/watch?v=WmTBqtppBsU
För mer information, kontakta kognitionsforskare Lars Hall, Lunds universitet: mobiltelefon:, 076-235077, e-post: lars.hall@lucs.lu.se
Kostym var vid sekelskiftet 1900 det senaste inom herrmodet. Män i kostym framstod som moderna. De kunde ge ett enhetligt intryck, men skillnaderna var ändå stora. I sin doktorsavhandling beskriver Anna Hedtjärn Wester porträtt av tre grupper av män – prinsar, konstnärer och tegelbärare, som alla bar kostym men där ingen tillhörde borgerligheten. Vad signalerades när dessa män klädde sig i kostym vid sekelskiftet 1900? Var kostymen så entydigt borgerlig som tidigare forskning låtit göra gällande eller kunde den fyllas med olika betydelser? Det är några av de frågor som ställs i avhandlingen.
Det huvudsakliga källmaterialet hon använt sig av är bilder av olika slag; målningar och fotografier. Bilderna ses som iscensatta framträdanden och vid studiet av bilderna är inte bara kläderna i fokus – de kroppar som bar upp kläderna är lika viktiga. Det är således en undersökning av hur kläders stil och kvalitet tillsammans med kroppars hållning, gestik, ansiktsuttryck och blickar kunde signalera maskulinitet, grupptillhörighet och individualitet för drygt hundra år sedan. Betydelsen av de ytliga variationerna i kostymernas kvalitet, material, färg och form har kopplats samman med de män som bar dem.
– Jag blev fascinerad över att det fanns så mycket att hämta i materialet. Jag hade hoppats på det, men förväntade mig kanske inte att hitta alla dessa variationer hos de kostymklädda männen, säger Anna Hedtjärn Wester, och berättar att det exempelvis fanns män bland tegelbärarna som genom sina kläder gav uttryck för att vara dandys – ”proletarian dandies”, som hon kallar dem.
Forskningen om hur dessa tre grupper klädde sig avslöjar också att de rörde sig inom olika spänningsfält. Dessa spänningsfält skapades av historiska och sociala problem, som männen var tvungna att förhålla sig till. Till exempel tradition kontra modernitet i prinsarnas kläder, eller kropp kontra intellekt för tegelbärarna. Konstnärerna, som var den grupp som med sina kläder överskred modets gränser, befann sig i spänningsfältet mellan konformitet och gränsöverskridande.
Männens sätt att klä sig förkroppsligar en kamp för att få bli inkluderade i det moderna samhället – på egna villkor, menar historikern Anna Hedtjärn Wester.
Anna Hedtjärn Wester har varit doktorand inom Forskarskolan i historia vid Södertörns högskola och Lunds universitet. Avhandlingen är utgiven på Nordiska museets förlag.
Disputationen äger rum fredag den 17 september 2010 kl 10.00 på Södertörns högskola i lokal MA 624.
Avhandling: ”Män i kostym. Prinsar, konstnärer och tegelbärare vid sekelskiftet 1900”
Opponent: fil dr David Tjeder.
Kontaktinformation
Kontakt
Anna Hedtjärn Wester, anna.hedtjarn.wester@sh.se
Eleonor Björkman, informatör Södertörns högskola, 08-608 50 62 eller 070-286 13 32
Spikmattan har lanserats som botare av både smärta och sömnproblem, och en hel rad andra åkommor. Marknadsföringen har varit intensiv. Men det har inte funnits några vetenskapliga studier som kunnat ge belägg för att bruk av spikmatta verkligen hjälper.
Anette Kjellgren, docent i psykologi vid Karlstads universitet, har lett studien där smärtpatienter fått prova spikmattan. De fick använda mattan varje dag under tre veckor.
– Vi har mätt en rad psykologiska variabler och smärtindikatorer hos personerna i studien, både före, under och efter studien. Resultatet är tydligt. Behandling med vila på spikmatta ger ingen mätbar effekt på vare sig sömn, stress, ångest eller långvarig kronisk smärta, säger hon.
Däremot upptäckte forskarna att patienterna fick en mätbar minskning av den värsta smärtan.
– Det vi ser i studien är att smärttoppar kapas. Den skillnaden är tillräckligt tydlig för att det ska vara signifikant som vi forskare säger, det vill säga tillräckligt stor för att kunna mätas och vara statistiskt säkerställd.
– Spikmattan verkar alltså inte hjälpa mot deras ständiga, molande smärta, men kan ge viss lindring när det gäller kraftiga smärtpåslag.
Studien är relativt liten: 35 personer i åldrarna 21-81 år deltog. De är alla dokumenterade patienter med långvarig muskelspänningssmärta.Villkoret för att få vara med i studien var att man inte provat spikmatta tidigare.
– Det gjorde det mycket svårt att få tag på deltagare till studien. Nästan alla smärtpatienter hade redan provat och då kunde de inte vara med.
I studien har två olika sorters spikmattor använts. Det har inte varit någon skillnad i resultat mellan de två fabrikaten.
– Att komma åt långvarig kronisk smärta är svårt. Men jag kan ändå se att det kanske kan gå att kombinera spikmatta med annan behandling, typ floating eller kognitiv beteende terapi, KBT. Det skulle jag gärna vilja gå vidare och titta på i en ny, större vetenskaplig studie.
Anette Kjellgren ser också gärna att fler studier görs där man även kontrollerar patienternas halter av oxytocin, stresshormon och endorfiner.
Smärtläkaren Lena Werngren vid Landstinget i Värmland har varit kopplad till arbetet med studien.
Studien heter ”Treatment with spike mat for suffers of muscle tension pains” och publiceras senare i höst.
Kontakt:
För mer information kontakta gärna docent Anette Kjellgren, tfn 054-7002173 eller 0709 – 63 16 20.
Sedan 2006 har Umeå universitet en unik servicenhet, Laboratories for Chemical Biology (LCBU) vid Kemiska institutionen, med utrustning och kunskaper för att snabbt analysera stora mängder biologiskt verksamma substanser. LCBU har använts i avhandlingen för att undersöka förmågan hos 9 800 molekyler att hindra virustillväxt i mänskliga celler. Vid analyserna påträffades en molekyl med tydligt hämmande effekt på adenovirus.
Adenovirus är en mycket vanlig virustyp som i sällsynta fall orsakar svår sjukdom hos tidigare friska. Hos personer med nedsatt immunförsvar, t.ex. efter transplantation eller vid HIV/AIDS, kan en adenovirusinfektion ofta bli livshotande. Trots det finns idag ingen specifik behandling mot adenovirus. De antivirala läkemedel som används är utvecklade för behandling av andra virustyper och är inte alltid effektiva i detta sammanhang. Den molekyl som nu har upptäckts är på cellnivå mer effektiv än det läkemedel som används för behandling av adenovirus.
I avhandlingen studeras också med en ny metod om och hur starkt vissa adenovirus binder till sin receptor CD46. Det är ett av de proteiner som reglerar komplementsystemet, en väsentlig del av kroppens naturliga försvar mot infektioner. CD46 finns på ytan av alla celler utom röda blodkroppar och fungerar som fäste, receptor, för flera olika bakterier och virus.
Fredagen den 24 september försvarar Emma Andersson, Inst. för klinisk mikrobiologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Human adenoviruses: new bioassays for antiviral screening and CD46 interaction (Humana adenovirus: nya bioassays för antiviral screening och interaktion med CD46).
Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal 914, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS. Fakultetsopponent är prof. Sigvard Olofsson, Göteborgs universitet.
Läs hela eller delar av avhandlingen på?
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-35733
Kontaktinformation
Emma Andersson är doktorand vid enheten för virologi och kan nås på tel. 0730-57 29 58, e-post emma.andersson@climi.umu.se.
Droger är beroendeframkallande på grund av att de ”kapar” hjärnans belöningssystem, som egentligen ska göra det njutbart att äta och ha sex, sådant som är nödvändigt för överlevnad och fortplantning.
”Kapningen” är mycket långlivad och leder ofta till återfall, speciellt när personen utsätts för stimuli i omgivningen som förknippas med drogen. I en artikel i den vetenskapliga tidskriften The Journal of Neuroscience visar nu forskargruppen att en receptor för signalsubstansen glutamat (mGluR5), i en del av hjärnan som kallas striatum, spelar en viktig roll för återfall.
I studien som letts av David Engblom, docent i neurobiologi vid Linköpings universitet, har man tittat på vad som händer hos individer som saknar glutamatreceptorn. Försöken har utförts i möss som fått lära sig att inta kokain.
-Våra resultat visar att de möss som saknade receptorn hade en minskad tendens för återfall. Detta beror på att deras reaktion på belöningen inte etsats in i deras minnen på samma sätt som hos vanliga möss. Receptorn verkar vara en förutsättning för att saker eller miljöer som tidigare kopplats till drogintag, eller något annat belönande, ska skapa ett sug, säger David Engblom.
Hans förhoppning är att detta fynd och andra studier av mekanismerna bakom drogberoende kan leda till behandlingsformer som grundar sig på vad som går snett i hjärnan vid missbruk.
Artikel:
Incentive learning underlying cocaine-seeking requires mGluR5 receptors located on dopamine D1 receptor-expressing neurons av M. Novak, B. Halbout, E.C. O´Connor, J. Rordriguez Parkitna, T. Su, M, Chai, H.S. Crombag, A. Bilbao, R. Spanagel, D.N. Stephens, G. Schütz och D. Engblom. The Journal of Neuroscience 8 september 2010.
Kontaktinformation
Kontakt:
David Engblom 010-1038448, 070-2611302, david.engblom@liu.se
Den 4 oktober håller Bengt Åhgren sin docentföreläsning i NHV:s aula. Det är en öppen föreläsning dit alla är välkomna.
– Jag planerar att hålla en lättsam föreläsning om orsakerna till varför det blivit viktigt att utveckla inter-organisatorisk samverkan.
Föreläsningen blir en historisk resumé med titeln Patient Bermuda Triangel. Den kommer ingå i kursen Intersektoriell samverkan som ges vid NHV i höst.
Decentralisering betraktas allmänt som en viktig förutsättning för att rationalisera verksamhet och klinisk specialisering har otvetydigt främjat folkhälsan. Dessutom utgår ledarskapet i frontlinjen från de professionella värderingar som finns bland läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal.
– Det har kommit mycket gott ut av dessa utvecklingsinriktningar, fortsätter Åhgren.
Samtidigt finns det en baksida av utvecklingstrenderna, som kommer att beskrivas i föreläsningen.
– Verksamheten har blivit alltmer fragmenterad, säger Åhgren och förklarar att detta får negativa följder för patienterna, som riskerar ”försvinna” i gränslandet mellan olika sjukvårdenheter, specialiteter och professioner.
Detta ingenmansland kan metaforiskt beskrivas som en ”Patient Bermuda Triangle”:
– Samverkan mellan organisationer i form av nätverk och i professionella team har därför blivit en viktig motkraft till de negativa effekterna av verksamhetens fragmentering.
Kontaktinformation
bengt.ahgren@nhv.se
Det är dock viktigt att ungdomarna vet vilka källor är pålitliga och var de kan diskutera tryggt och utan risk för kränkningar.
Ungdomar ställs inför olika utmaningar i övergången från barndom till vuxen ålder och psykiska och psykosociala problem ökar bland dem, i Sverige liksom i andra europeiska länder. Dagens ungdomar utgör den första generationen som växer upp med den nya digitala tekniken och den kan ses som integrerad del av deras liv.
Studier har visat att ungdomar uppskattar tillgång till hälsoinformation via internet. De uppskattar även möjligheter att möta och utveckla relationer med andra människor via nätet.
– För att utveckla internet som en möjlig källa till hälsoinformation och socialt stöd är det viktigt att få information om ungdomars egna synpunkter och önskemål, säger Hildur Gunnarsdóttir.
Syftet med hennes studie Ambivalent men naturlig del av våra liv: Kvalitativ studie om ungdomars inställning till Internets roll i främjandet av hälsa och välbefinnande är att fördjupa kunskapen om ungdomars inställning till Internets roll i främjandet av hälsa och välbefinnande.
–Ungdomar är väl medvetna om internets negativa asUekter, som opålitliga källor och personer som kommunicerar under falsk flagg. Det kan också vara tidsödande att sitta framför Internet, säger Gunnarsdóttir.
Läs mer: Ambivalent men naturlig del av våra liv: Kvalitativ studie om ungdomars inställning till Internets roll i främjandet av hälsa och välbefinnande
Kontaktinformation
hildur.gunnarsdottir@nhv.se
