Att identifiera alla djurarter som finns i havet kräver lång erfarenhet och god kännedom om djuren. En kunskap som håller på att försvinna. Flera av våra svenska artexperter går snart i pension och rekryteringen av yngre forskare är i stort sett obefintlig.

Eftersom det redan i dag saknas experter på de flesta marina djurgrupper kommer det i framtiden att bli svårare att genomföra marina undersökningar i Sverige och bevaka förändringar i havsmiljön om ingenting görs.

Sven Lovén centrum för marina vetenskaper anordnar därför en kombinerad kurs och workshop för forskarstuderande och forskare i ämnet marin makrofauna, det vill säga arter synliga för blotta ögat. Utbildningen sker på fältstationen på Tjärnö, cirka 10 kilometer utanför Strömstad.

De djurgrupper som behandlas är tagghudingar, borstmaskar, sjöpungar, blötdjur, nässeldjur, svampdjur, mossdjur och slemmaskar. Kanske görs också nya fynd av dessa och andra arter när morgondagens experter samlar in material ute i det artrika Kosterhavet.

Under elva dagar i september delar framstående experter från Nya Zeeland, USA, Norge, Storbritannien, Brasilien, Tyskland och Sverige med sig av sina unika kunskaper till 12 doktorander från fem länder. Experterna kommer att berätta om hur man känner igen djuren, deras strukturella uppbyggnad, ekologi och släktskap samt hur man samlar in, studerar och konserverar dem.

När de preliminära resultaten från workshopen är klara kommer de viktigaste fynden att rapporteras på Svenska artprojektets hemsida. Alla fynddata kommer också att presenteras i Artportalen. Det insamlade materialet kommer att införlivas med de marina samlingarna vid Göteborgs naturhistoriska museum.

Kurs och workshop är ett samarbete mellan forskarskolan Sustainable Marine Ecosystems vid Göteborgs universitet, Svenska Artprojektet och Norska Vetenskapsrådets forskarskola. Det huvudsakliga syftet är att överföra både praktisk och teoretisk kunskap om vår spännande och viktiga undervattensfauna från en generation forskare till nästa.

Media kommer att ges möjlighet att följa med doktoranderna ut på Kosterhavet under insamling av arter samt att vara med när doktoranderna sorterar och artbestämmer det insamlade materialet.
Tider: workshop 6-17/9, doktorandkurs 9-17/9.

Kontaktinformation
KONTAKT:
Per Sundberg, professor vid Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet
031- 786 3658
0706- 33 36 58
per.sundberg@zool.gu.se

Malin Strand, marinbiolog, ArtDatabanken SLU
0526- 686 69
0705- 65 42 46
malin.strand@artdata.slu.se

– Redan efter tre månader har blodflödet och därmed syretillförseln förbättrats. Patienterna är mindre smärtpåverkade och upplever att de har en bättre armfunktion, säger Eva Oskarsson, som har skrivit en doktorsavhandling i medicin vid Örebro universitet.

Patienter som lider av tennisarmbåge har ont i yttre delen av armbågen och orsaken är överansträngning av underarmens sträckmuskler. Drabbade arbetar till exempel med monteringsjobb inom industrin där man gör samma rörelse många gånger och det leder ofta till långa sjukskrivningsperioder.

Orsakas av repetitiva rörelser
– Det kan handla om små rörelser som till exempel att greppa någonting med handen. Bland tennisspelarna, som gett namn åt problemet, drabbas så många som 30 till 40 procent av detta. De gör samma rörelse många gånger varje dag. Men tennisarmbåge kan även orsakas av lyft – jag har till exempel en dagisfröken med i min studie.

Eva Oskarssons studier visar att patienterna har ett sänkt blodflöde i sträckmuskeln som man vet är engagerad vid tennisarmbåge. Det sänkta blodflödet i muskelvävnaden minskar tillförsel av syre och näringsämnen liksom borttransport av slaggprodukter. Detta bidrar till den smärta som patienterna känner. Hennes studier visar också att blodkärlen kan vidga sig. De är inte skadade. Men de måste ges möjlighet och utrymme.

Hjälp att slappna av
– Det sänkta blodflödet verkar vara orsakat av att patienten har svårt att slappna av i muskeln vilket krymper utrymmet för blodkärlen. Botulinum toxin, Botox ger en övergående förlamning i muskeln – det blir en hjälp att slappna av. Blodkärlen får åter utrymme och blodflödet ökar igen.

– Vi har behandlat patienter som har haft långvariga besvär med tennisarmbåge. Den positiva effekten av Botoxbehandlingen har visat hålla i sig när vi har följt upp patienten efter 12 månader. Det är verkligen positiva resultat.

Kontaktinformation
För mer information kontakta: Eva Oskarsson 070-797 87 88, E-mail: eva.oskarsson@oru.se

Koagulasnegativa stafylokocker (KNS) är bakterier som tillhör den skyddande bakteriefloran på huden och sällan orsakar infektioner hos friska människor. KNS, och särskilt arten Staphylococcus epidermidis, är dock en vanlig orsak till vårdrelaterade infektioner, i synnerhet infektioner efter olika typer av proteskirurgi. Dessa infektioner är ofta svårbehandlade eftersom vissa stammar av S. epidermidis blivit motståndskraftiga mot flertalet antibiotika (multiresistenta), samt har en förmåga att fästa på och bilda en så kallad biofilm kring katetrar och inopererade proteser.

Micael Widerström påvisar i sitt avhandlingsarbete genetiskt närbesläktade stammar av multiresistenta S. epidermidis, hos sjukhusvårdade patienter från flertalet av totalt elva undersökta sjukhus i norra Europa, varav åtta svenska. Dessa närbesläktade stammar kunde inte påvisas bland friska personer i samhället. Resultatet tyder på att vissa stammar av S. epidermidis som har en särskild förmåga att anpassa sig till sjukhusmiljön tycks spridas inom och mellan svenska sjukhus.

Nuvarande antibiotika- och hygienrutiner tycks inte förhindra att dessa stammar får fotfäste i sjukhusmiljön. Mekanismerna för hur dessa multiresistenta bakterier sprids på våra sjukhus behöver kartläggas för att vi ska kunna minska risken och kostnader för vårdrelaterade infektioner.

Avhandlingen beskriver även en annan art av koagulasnegativa stafylokocker, Staphylococcus saprophyticus. Denna är en vanlig orsak till urinvägsinfektion som yngre och medelålders kvinnor förvärvar utanför sjukhusmiljön. Det är oklart hur urinvägsinfektioner orsakade av S. saprophyticus sprids samt om vissa genetiska varianter är särskilt benägna att ge upphov till denna typ av infektioner. I undersökningen kunde samma genetiska variant av S. saprophyticus påvisas i urinprov från kvinnor i olika länder och med flera års mellanrum. Detta tyder på att vissa genetiska varianter av S. saprophyticus är etablerade som orsak till urinvägsinfektion samt tycks spridas inom och mellan länder.

Fredag 3 september försvarar Micael Widerström, Inst. för klinisk mikrobiologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Molecular epidemiology of coagulase-negative staphylococci in hospitals and in the community. Svensk titel: Molekylär epidemiologi hos koagulasnegativa stafylokocker på sjukhus och i samhället. ?Disputationen äger rum klockan 9.00 i hörsal Major Groove, by. 6L, NUS. Opponent är docent Bo Söderquist, Örebro universitet.

Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-34289

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Micael Widerström, doktorand vid Inst. för klinisk mikrobiologi, Umeå universitet samt läkare vid Länssjukhuset i Östersund, på
070-698 19 60
mikael.widerstrom@jll.se

Byarörelsen i Sverige beskrivs som en ”lokal kraft” i den regionala utvecklingen, och aktiviteterna som ”lokalt utvecklingsarbete”. Etnologen Anette Forsberg har istället tagit fasta på bygdeaktörers beskrivningar av sin verksamhet som överlevnadskamp. I sin doktorsavhandling beskriver hon kampens innehåll och betydelser, och analyserar bland annat eldsjälens speciella roll som representant för bygden, som försvarare och förmedlare av bygdedrömmar, liksom svårigheterna när dessa drömmar möter byråkrati och maktutövande.

Exemplet Trehörningsjö, ett norrländskt samhälle

Förutom studier av byarörelsen i stort har hon undersökt och på nära håll följt den kamp som förs i det norrländska samhället Trehörningsjö med ca 200 invånare, där kvinnorna varit drivande. Kampen för bygden pågår också utanför lokalsamhället, och fältarbetet har fört Anette Forsberg till rum och platser, både i och utanför byn. Hon har följt bygdeaktörerna på möten med tjänstemän och EU-handläggare och till och med på forskningskonferenser utanför Sveriges gränser.
– Min studie handlar om kampen för att göra landsbygder, landsbygdsbor och landsbygdsfrågor synliga och viktiga. Just bortglömdheten är en stark erfarenhet från mitt fältarbete i Trehörningsjö.

Tillväxtperspektivets konsekvenser för landsbygden

Anette Forsberg beskriver hur det pågår ett slags ständig bevisföring av landsbygdsfrågors status. Oavsett om det är bland bygdegrupper, i forskningen eller politiken måste det motiveras varför landsbygden är viktig. Bygdekampen är ett led i denna bevisföring av landsbygders värde och legitimitet.
– Den är en både konkret och symbolisk strategi för att motsäga oviktiggörandet av den egna bygden och av landsbygder i vidare mening, säger Anette Forsberg. Jag har velat undersöka hur det är att kämpa för sin bygd och hur det känns att möta makten öga mot öga.

De relationella och mänskliga värden som bygdeutvecklingen konsekvent placerar i centrum för sitt handlande har svårt att vinna gehör i rådande politiska tolkningsramar. Anette Forsberg manar till uppmärksamhet kring hur tillväxtperspektivet används, både på policynivå och i tjänstemäns utövande, och vad det får för konsekvenser för landsbygderna och bygdeaktörerna.
– Ekonomi är en stark tolkningsmall som genomsyrar politik och regionalt utvecklingstänkande. Den är så starkt att den tystar andra synsätt och perspektiv.

Anette Forsberg har arbetat med landsbygdsutvecklingsfrågor sedan tidigt 1990-tal. Mellan 1998-2006 var hon verksam vid Arbetslivsinstitutets enhet i Östersund med inriktning mot lokala och regionala utvecklingsprocesser. Sedan 2008 är hon bosatt i Falun. Under 2007-2009 arbetade Anette på Dalarnas forskningsråd inom temat Hållbar utveckling i regionen. Från våren 2010 finns hon på Coompanion Dalarna i Borlänge där hon arbetar med forskning om kooperativt företagande och lokal utveckling.

Disputation och kontaktuppgifter

Den 3 september försvarar Anette Forsberg, institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet, sin doktorsavhandling i etnologi med titeln Kamp för bygden. En etnologisk studie av lokalt utvecklingsarbete. Disputationen äger rum kl 10.00 i hörsal F, Humanisthuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är docent Kjell Hansen, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier, Stockholms universitet.

Kontaktinformation
För ytterligare information eller intervju, kontakta gärna Anette Forsberg
Tel: 070-355 57 11
E-post: anette.forsberg@coompanion.se

– Hos företag som Volvo lastvagnar och Ericsson uppskattar man att minst 70 procent av företagens innovationer utgörs av mjukvara. De inbyggda datorsystemen är mycket omfattande och innehåller ibland miljontals rader programkod, vilket gör arbetet med att underhålla dem både svårt och tidskrävande, säger Johan Kraft.

Den 27 augusti försvarar han sin avhandling ”Enabling Timing Analysis of Complex Embedded Software Systems” . Han valde att inrikta sin forskning mot det han kallar tidsanalys eftersom tiden har stor betydelse vid kvalitetssäkringen av mjukvara.

– Man måste kunna lita på att man får en viss reaktion inom en önskad tid, till exempel att en airbag löser ut vid rätt tidpunkt vid en kollision, förklarar Johan.

När nya funktioner ska läggas till i stora industriella datorsystem finns alltid en avsevärd risk att tidsfördröjningar uppstår eftersom processorerna plötsligt inte ”hinner med” alla uppgifter i vanlig tid. Därför lägger många produktföretag mycket pengar på testning som ska upptäcka fel orsakade av för stora tidsfördröjningar.

– Men trots testningen upptäcks inte alla fel, vilket leder till enorma kostnader, som exempelvis återkallning av bilar, konstaterar Johan.
Tanken med den metod för tidsanalys han nu tagit fram är att hitta eventuella problem i datorsystemen mer effektivt än dagens metoder och även tidigare i produktutvecklingsprocessen.

– På så sätt kan produktföretagen både spara stora summor och få nöjdare kunder, menar Johan.
Delar av hans analysmetod har redan testats med framgångsrikt resultat på ABB:s industrirobotar, och Johan Kraft har också en nyligen registrerad patentansökan i USA. Johan driver även företaget Percepio AB, som utvecklar två resultat till skarpa produkter, tillsammans med amerikanska Quadros Systems, Inc.

Kontaktinformation
För mer information kontakta
Johan Kraft, tfn 021-103199, e-post: johan.kraft@mdh.se
Läs mer: http://www.mdh.se/aktuellt/aktiviteter/1.33779

– Personlighet och tidigare relationer spelar större roll än vad som har lyfts fram tidigare. Entreprenörer är mer benägen att satsa tillsammans med någon man litar på än den som på papperet har de bästa meriterna, säger Karin Hellerstedt doktorand i företagsekonomi på JIBS.

Karin Hellerstedt har genom att studera olika sammansättningar av grupper, exempelvis hur kollegor kommer och lämnar gruppen, kunnat visa skillnader i gruppdynamiken i nystartade företag. Olika faktorer påverkar, både på individuell- och firmanivå. Genom att använda data på företags- och individnivå har Hellerstedt kunnat producera nya variabler på teamnivå.

– Dessutom uppstår teamen snarare än skapas. Man lägger förmodligen inte tid på att gå ut och söka efter de bästa kandidaterna att starta tillsammans med, säger Karin Hellerstedt.

Undersökningen har skett med hjälp av SCB:s databaser och visar bland annat att statusattribut ofta påverkar gruppens stabilitet. En typiskt nystartad grupp matchar ofta inte läroböckernas grupper och Karin Hellerstedt rekommenderar att man ser över de råd som ges till individer som överväger att starta eget eftersom det som står nu är mekaniskt skrivet.

Karin Hellerstedt kommer medverka vid årets ERSA-kongress (European Regional Science Association), världens största konferens om regionalforskning, som arrangeras av JIBS 19-23 augusti och som i år firar sitt 50-årsjubileum. ERSA har 3 500 medlemmar, både forskare och branschmänniskor, i 17 organisationer runt om i Europa. ERSA är organiserad under RSAI (Regional Science Association International), som bedriver regionalforskning runt om i världen.

Vid institutionen för psykologi pågår forskning kring social fobi och psykologisk självhjälpsbehandling med behandlarstöd via Internet. En ny studie inleds nu i samarbete med forskare vid Linköpings- och Uppsala universitet.

– Syftet med studien är bland annat att ta fram effektiva behandlingsmetoder och få bättre kunskap om faktorer som påverkar behandlingen. Flera tidigare studier av Internetbaserad självhjälpsbehandling vid social fobi, paniksyndrom, generaliserat ångestsyndrom och depression har genomförts med lovande resultat. Men kunskapen om vilka faktorer som är viktiga för behandlingseffekten vid social fobi är ändå begränsad, säger professor Per Carlbring.

För att bättre förstå hur sociala fobier uppstår och hur de kan behandlas söker forskarna nu personer som upplever att de lider av social ångest eller fobi som begränsar deras vardag.

– Både före och efter genomförd behandling kommer vi att göra en undersökning med en så kallad funktionell magnetkamera (fMRI). Syftet med detta är att se om behandlingen är verksam även på de hjärnområden som man tror har inverkan på problemet, säger medicine doktor Carl-Johan Olsson.

Forskarna kommer med hjälp av kameran att studera hur forskningsdeltagarnas hjärna behandlar emotionell information och reagerar på den. Mätningen i magnetkameran tar ungefär en timma.

– Det är möjligt att ärftliga faktorer, gener, åtminstone delvis kan förklara hur svåra ångestbesvär man har, och hur väl man svarar på psykologisk behandling. Det finns forskning som tyder på att vissa genvarianter påverkar ångestreaktioner och effekten av ångestdämpande läkemedel. Forskningen är fortfarande i ett tidigt skede, kunskap saknas om genvarianter också påverkar mottagligheten för psykologisk behandling. Vi hoppas att vår studie ska kunna ge nya svar, säger docent Tomas Furmark vid Uppsala universitet.

Alla deltagare i projektet kommer att få lämna ett salivprov som skickas för genanalys. De kommer också att få genomgå studiens båda behandlingsmetoder. Den ena gruppen kommer att börja med ett nio veckor långt internetbaserat KBT-program (kognitiv beteendeterapi) med personligt stöd, medan den andra gruppen använder ett datoriserat uppmärksamhetsträningsprogram under fyra veckor. Sedan byter grupperna behandlingsform.

Övriga forskare som delar i projektgruppen är:

Carl-Johan Olsson, Med. Dr. Idrottsmedicin, Umeå universitet; Tomas Furmark, docent, psykolog: Institutionen för psykologi, Uppsala universitet; Gerhard Andersson, professor, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet; Owe Bodlund, docent, överläkare: Psykiatriska kliniken, Norrlands universitetssjukhus; Kristoffer Månsson, psykologkandidat, Institutionen för psykologi, Umeå universitet.

Kontaktinformation
Kontaktperson:
Per Carlbring, professor, leg. psykolog, leg. psykoterapeut: Institutionen för psykologi, Umeå universitet
E-post: Per.Carlbring@psy.umu.se
Tel: 090-786 78 33
Mobil: 070-284 25 58

Biomedicinarna docent Maria Kempe, hennes bror och kollega dr. Henrik Kempe samt personal från Skånes universitetssjukhus har i försöksdjur visat att principen fungerar. De har lyckats koppla ett propplösande läkemedel till nanopartiklarna och sedan med hjälp av magneter fått partiklarna att flytta sig till en blodpropp i en stent och lösa upp denna. På så sätt har nanopartiklarna alltså kunnat häva en begynnande hjärtinfarkt.

En stent är ett rörformat metallnät som används vid förträngningar i kranskärlen. Först vidgas kärlet genom ballongvidgning, sedan sätter man in en stent för att kärlet ska fortsätta att hålla sig öppet. Metoden är dock inte problemfri: beroende på stentens utformning kan det hända att blodkärlet ändå växer igen eller att det bildas en blodpropp i stenten.

Lundaforskarna har i sina försök låtit nanopartiklarna täckas av ett läkemedel mot blodproppar. En av fördelarna med deras målstyrda metod är att man bara behöver små mängder av läkemedlet. Idag ges detta medel intravenöst och sprider sig i hela kroppen. Patienten behöver då få stora mängder av medlet för att en blodpropp ska lösas upp, vilket innebär en risk för blödningar i andra organ.

Partiklarna skulle också kunna bära med sig andra läkemedel, t.ex. medel som hejdar den celltillväxt som gör att ett blodkärlet blir förträngt, eller antibiotika mot en infektion vid ett implantat.

– Vi har utvecklat polymera material som kan laddas med antibiotika och som skulle kunna vara intressanta i det sammanhanget, säger Maria Kempe.

Att styra läkemedelsbärande magnetiska partiklar genom en magnet utanför kroppen är en gammal tanke. Men de tidigare försök som gjorts har av olika skäl misslyckats: man har bara kunnat nå kroppens ytligaste vävnader, och partiklarna har ofta fastnat i de finaste blodkärlen.

Att lundaforskarnas försök lyckats beror dels på att nanotekniken kunnat göra partiklarna ännu mindre, dels på att man haft en metallisk stent som mål. När stenten placerats i ett magnetfält har den magnetiska kraften blivit stor nog för att dra till sig de magnetiska nanopartiklarna. Förutsättningen för att metoden ska fungera är därför att patienten redan bär ett implantat med någon magnetisk metall.

– En behandlingsmetod som kan användas på patienter tar många år till att utveckla. Men de goda inledande resultaten är hoppingivande, menar Maria Kempe.

Kontaktinformation
En artikel om resultaten, ”The use of magnetite nanoparticles for implant-assisted magnetic drug targeting in thrombolytic therapy”, har nyligen publicerat i tidskriften Biomaterials. Den kan läsas på www.sciencedirect.com, skriv in Maria Kempe i rutan för Author. Maria Kempe nås på tel 046-222 98 57 eller 070-222 08 57, e-post maria.kempe@med.lu.se.

Resultaten kan även leda till ökad kunskap om liknande nagelsjukdomar som drabbar människa. Forskningen har nyligen publicerats i den vetenskapliga nätbaserade tidskriften PLoS ONE.

Det är forskare vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet), NVH (Norges veterinärhögskola) och Uppsala universitet (UU) som har funnit en av de genetiska riskfaktorerna till klokapselavlossning, en autoimmun sjukdom hos hund. Studierna bygger på ett väletablerat samarbete mellan genetiker och veterinärer verksamma vid de tre universiteten.

De kloproblem som studerats kallas SLO (symmetrisk lupoid onychodystrofi) och är en autoimmun sjukdom vilket betyder att kroppens eget immunförsvar reagerar felaktigt och bryter ner egna organ eller vävnader.

Stort lidande för hundarna

I det här fallet är det klovävnaden som blir attackerad. Detta leder till klokapselavlossning och deformering av klorna. När sjukdomen är fullt utvecklad är klorna på alla tassarna påverkade och alla klokapslar ramlar av. Sjukdomen innebär mycket lidande för de drabbade hundarna.

– Detta är en sjukdom som drabbar många raser men i denna undersökning har forskarna studerat några raser som ofta drabbas; Gordon setter, bearded collie och riesenschnauzer, säger doktorand Maria Wilbe, SLU, som är förste författare bakom studien.

Generna som kodar för proteiner som kontrollerar immunsvaret har visat sig vara viktiga genetiska riskfaktorer för autoimmuna sjukdomar hos både människor och djur. När immunförsvaret slås på är det MHC proteiner som känner igen vilka ämnen som kroppen ska reagera mot.

Om MHC istället felaktigt känner igen kroppsegna molekyler kan det leda till så kallad autoimmunitet då systemet reagerar mot kroppens egen vävnad. Sådana störningar kan i vissa fall leda till att autoimmuna sjukdomar som klokapselbortfall utvecklas.

– Vi har tidigare visat att MHC klass II är en genetisk riskfaktor för vissa andra autoimmuna sjukdomar hos hund, säger Maria Wilbe. I den nu publicerade studien om klokapselbortfall kunde vi påvisa både en skyddande MHC typ och en typ som gav förhöjd risk.

En kraftigt förhöjd risk att drabbas av SLO finns hos hundrasen Gordon setter hos de individer som har ärvt samma skadliga MHC II typ från båda föräldradjuren. Hos hundar som har ärvt båda varianterna är den skyddande MHC typen starkare än den skadliga.

-Vilka kroppsegna molekyler i klovävnaden som hundarna reagerar mot är okänt, menar Frode Lingaas, NVH och Göran Andersson, SLU som tillsammans lett de genetiska studierna.

Viktiga fynd ökar kunskap

Forskarna hoppas kunna identifiera ytterligare genetiska riskfaktorer för denna sjukdom i studier som nu pågår.

Att hundar som har två kopior av den MHC typ som ger förhöjd risk löper extra stor risk att drabbas, samt att effekten av den skyddande MHC typen dominerar, är två viktiga fynd som har ökat kunskapen om hur denna sjukdom utvecklas. Detta är ett bra exempel på hur genetiska studier av hundsjukdomar kan leda till ökad kunskap.

Kontaktinformation
Maria Wilbe, doktorand, institutionen för husdjursgenetik, SLU 018-4714973,

0736-551989 maria.wilbe@hgen.slu.se

Frode Lingaas, professor, Norges Veterinärhögskola, Frode.Lingaas@nvh.no

Göran Andersson, professor, institutionen för husdjursgenetik, SLU 018-4714903, 0703-808919 goran.andersson@hgen.slu.se

Datorbaserad sannolikhetsmodellering som används för att tolka data från så kallade muntliga obduktioner – information från intervjuer med familj, vänner och vårdare om dödsfall som senare tolkas som dödsorsak(er) – är lika träffsäkra som läkares bedömning av samma data för att fastställa dödsorsaken. Det visar umeåprofessorn Peter Byass tillsammans med kollegor vid Witwatersrand University i Sydafrika, i en studie som publiceras i denna veckas utgåva av PLoS Medicine. Vidare är sannolikhetsmodellering billigare och snabbare än läkaranalys, och fullständigt konsekvent. Uppgifter om dödsorsak är en omistlig del för planering av insatser för folkhälsan, och sannolikhetsmodellering är i många fall det bästa tillgängliga sättet att infoga data om dödsorsak i insatserna.

Författarna drar dessa slutsatser genom att jämföra och ställa läkares bedömning mot sannolikhetsmodellering tillämpad på muntliga obduktioner efter 6 153 dödsfall mellan 1992 och 2005 i en sydafrikansk landbygdsbefolkning. De tio vanligaste dödsorsakerna stod för 83% respektive 88% av dödsfallen vid läkarbedömning respektive sannolikhetsmodellering, och åtta av de tio dödsorsakerna var samma vid bägge analysmetoderna. Därför säger författarna att det inte finns några skillnader mellan metoderna som kan leda till nämnvärt olika beslut om folkhälsopolitik på befolkningsnivå. Läkarbedömning är mer nyanserad än sannolikhetsmodellering, till exempel för att identifiera cancer i vissa delar av kroppen, medan modelleringen kunde fånga osäkerheten som finns i enskilda fall.

Vidare förklarar författarna att det huvudsakliga målet med studien inte är att utvärdera någon specifik metod för muntlig obduktion, utan att överväga alternativa sätt att hantera intervjudata om enskilda dödsfall, för att ge meningsfulla bilder av befolkningens hälsa. Deras slutsats i artikeln är:
”där [muntlig obduktion] används i rutinmässig hälso- och sjukvård bör sannolikhetsmodellering, med sin konsekvens oberoende av tid och plats, dess eliminering av variationer i bedömning, dess snabbare resultat och mycket lägre kostnad, vara förstahandsalternativet vid val av tolkningsmetod.”

Länk till artikeln i PLoS Medicine:
http://www.plosmedicine.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pmed.1000325

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Peter Byass, professor vid Umeå Centre for Global Health Research, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet på:
+46 (0)76 787 30 07
peter.byass@epiph.umu.se

Högupplöst porträttbild:
http://www.umu.se/digitalAssets/19/19670_peter_byass_8792_090206_mpn.jpg

– Sverige har en utpräglad familjepolitisk tvåförsörjarmodell. Om den upplevda konflikten mellan arbete och familjeliv är högre i länder med en tvåförsörjarpolitik än i andra länder skulle en sådan socialpolitisk inriktning kunna ifrågasättas. Det är detta sammanhang som vi velat studera, säger Tommy Ferrarini.

Resultaten i rapporten ger inte stöd åt förväntningar om att en utbyggd tvåförsörjarpolitik också genererat högre stress och rollkonflikt. Istället finns stöd för den omvända tolkningen – att en familjepolitik som verkar för mer jämställdhet också kan motverka upplevd stress och konflikter mellan arbete och familj.

– Vi har inte hittat något samband mellan utbrett yrkesarbete bland kvinnor och en ökad stress eller konflikter i familjen kring arbete och familj, säger Ingrid Esser.

– Kvinnors upplevda stress och konflikt mellan arbete och familj är större i länder med en mer traditionell inriktning av familjepolitiken, där kvinnor huvudsakligen ansvarar för omvårdnaden i familjen, än i samhällen där familjepolitiken uppmuntrar till större jämställdhet, säger Tommy Ferrarini

Rapporten Family Policy, Perceived Stress and Work-Family Conflict. A Comparative Analysis of Women in 20 Welfare States Nr 2010:4 är skriven på engelska och kan laddas ner från www.framtidsstudier.se.
Institutet för Framtidsstudier, Tel: 08-402 12 00, E-post:info@framtidsstudier.se

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Ingrid Esser, Institutet för social forskning, Stockholms universitet, ingrid.esser@sofi.su.se 070-220 55 60.

Tommy Ferrarini, Institutet för Framtidsstudier och Institutet för social forskning, Stockholms universitet, tommy.ferrarini@sofi.su.se, 08-16 34 58.

Hanna Zetterberg Struwe, kommunikationsansvarig Institutet för Framtidsstudier
08 – 402 12 13 eller hanna.zetterberg_struwe@framtidsstudier.se

Hos de flesta arter av snäckor utsöndrar honorna ett ämne i sitt slemspår som gör att hanarna hittar dem lättare, genom att de kan skilja mellan slemspår från honor och från andra hanar. Hanarna följer sedan honornas slemspår för att hitta en partner att para sig med. Hos en av de arter forskarna studerat, en strandsnäcka, har dock honorna slutat att ”märka” sina slemspår.

– Konsekvensen av detta är att honorna får färre parningar därför att hanarna lika ofta följer andra hanars slemspår och därför tvingas ägna dubbelt så lång tid till att hitta en hona. Detta kan ju tyckas märkligt, eftersom honorna borde vara intresserade av att para sig. Men i studien visar vi att parningar är kostsamma för honorna och att de redan har mer än tillräckligt många parningar för att kunna befrukta alla sina ägg, säger Kerstin Johannesson som är professor i marin ekologi.

Forskarna på Tjärnö har i en tidigare studie visat att en snäckhona samtidigt bär på avkomma som är resultat av parningar med minst 20-talet hanar. Nu har de kunnat visa att evolutionen helt enkelt gynnar de honor av arten Littorina sax som kan göra sig anonyma. De honor som kan maskera sina spår får betydligt färre parningar än andra honor och har därmed större möjligheter att överleva.

– Hanarna gynnas av att para sig så många gånger som möjligt, eftersom detta är deras enda sätt att påverka hur många avkommor de får. För honorna är det kostsamt att para sig så ofta, och för dem betyder det mycket att överleva under tiden de bär ynglen.

Att individer av olika kön har olika intressen brukas kallas en sexuell konflikt. Sådana konflikter kan uppstå i olika sammanhang, men detta är ett av få exempel på en sexuell konflikt där honorna försöker dölja sitt kön. Det finns något fåtal andra exempel, såsom vissa arter av flicksländor där en andel av honorna döljer sitt kön genom att helt enkelt ha samma färgdräkt som hanarna.

Forskningen om strandsnäckans märkliga beteende har utförts av Kerstin Johannesson i samarbete med Sara Saltin, Iris Duranovic, Jon Havenhand och Per Jonsson vid institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet.

Studien – Indiscriminate Males: Mating Behavior of a Marine Snail Compromised by a Sexual Conflict? – är publicerad i den webbaserade vetenskapliga tidskriften PLoS ONE.

Bifogad bild visar två snäckor av arten Littorina sax som parar sig. Foto: Patrik Larsson

Kontaktinformation
KONTAKT:
Professor Kerstin Johannesson, Institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet
0526- 686 11
0730- 860219
kerstin.johannesson@marecol.gu.se

I en ”learning study” arbetar grupper av lärare tillsammans med att systematiskt planera och analysera undervisning. Modellen är framgångsrik, asiatisk och anses bland annat förklara inte minst japanska elevers goda matematikkunskaper.
Lärarna får i modellen arbeta tillsammans under lång tid med att identifiera kritiska aspekter, det vill säga vad eleverna behöver ”upptäcka” och få syn på för att verkligen lära sig det som läraren avser.

Inom ramen för sin avhandling undersöker Angelika Kullberg sambandet mellan undervisning i matematik och elevers lärande av negativa tal och decimaltal. Hon undersöker hur lärare använder sig av kunskapen om de kritiska aspekterna som andra lärare har identifierat i learning studies, och vidare ifall samma kritiska aspekter kan ha betydelse för andra elevers lärande.
Resultatet visar att när lärarna använde sig av de kritiska aspekterna så hade det positiv effekt på deras elevers lärande. Avhandlingen visar på skillnader mellan olika skolklassers möjlighet att lära utifrån den undervisning de får. De kritiska aspekterna som både lärare och elever bidrog med hade positiv effekt på elevernas lärande.

– På senare år har undervisningens och lärarens betydelse för elevernas lärande tonats ner och istället har elevens lärande på egen hand betonats. Det kan ha hindrat lärarna från att ta en aktiv roll i elevernas lärande. Lärarna bör därför få mer tid för att planera sin undervisning, analysera och utveckla den och koppla den till elevernas lärande, tillsammans med andra lärare, säger Angelika Kullberg.
Hennes avhandling har tillkommit inom ramen för forskarskolan i utbildningsvetenskap vid Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning, CUL, Göteborgs universitet.

Kontaktinformation
Angelika Kullberg lägger fram avhandlingen ”What is taught and what is learned. Professional insights gained and shared by teachers of mathematics” vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession den 27 augusti, kl 13.15.
Plats: Kjell Härnqvistsalen, Pedagogen hus A, Västra Hamngatan 25, Göteborg
För mer information, kontakta Angelika Kullberg: 031-7862067, 0709-942758, angelika.kullberg@ped.gu.se

Epilepsi är en ganska vanlig sjukdom, som drabbar omkring 1 av 100 svenskar och ökar risken för depression, plötsliga dödsfall, skador och handikapp. Förutom att dagens medicinering har biverkningar, så är den inte heller effektiv nog. En stor del av alla epilepsipatienter blir inte hjälpta av medicinerna, och kan inte heller behandlas med hjärnkirurgi.
Senare års forskning har visat att hjärnan efter ett epilepsianfall försöker kompensera för krampernas effekter. Det sker både genom ökade halter av en proteinliknande molekyl kallad neuropeptid Y och genom att vissa av dess receptorer (mottagare) blir mer aktiva.
Både Merab Kokaias forskargrupp och andra grupper har tidigare visat att genterapi kan öka halterna av neuropeptid Y i hjärnan. Det lundaforskarna nu gjort är att dessutom – som första grupp i världen – föra in gener som ökar aktiviteten hos vissa utvalda receptorer i hjärnan.
– Neuropeptid Y påverkar många receptorer på hjärnans celler. Somliga av dem ökar risken för kramper och ger alltså rakt motsatt verkan mot den man är ute efter. Därför är det inte optimalt att bara sträva efter höga halter av neuropeptid Y, utan man bör också se till att proteinet tas emot av de rätta receptorerna, säger Merab Kokaia.
Han har testat denna kombinerade genterapi på försöksråttor med en motsvarighet till epilepsi, och funnit att kramperna försvann. Resultaten har nyligen publicerats i den prestigefyllda tidskriften BRAIN.
Generna fördes in i försöksdjurens hjärnor via ofarliga virus. De sprutades in i de särskilda delar av hjärnan som påverkas av epileptiska kramper.
– Om metoden fungerar på människor, så skulle det räcka med en engångsbehandling i stället som nu en livslång medicinering. Man skulle också, till skillnad från dagens mediciner, påverka bara de berörda delarna av hjärnan, förklarar Merab Kokaia.
I USA behandlar Food and Drug Administration FDA nu en ansökning om att prova genterapi mot epilepsi på människor. Då handlar det dock bara om att föra in gener för en ökad produktion av neuropeptid Y, medan lundagruppens fynd tyder på att gener som ökar aktiviteten hos rätt receptor vore minst lika viktiga.

Kontaktinformation
Artikeln heter ”Adeno-associated viral vector-induced overexpression of neuropeptide Y Y2 receptors in the hippocampus suppresses seizures” och är tillgänglig på http://brain.oxfordjournals.org/ (skriv in Kokaia i sökrutan). Merab Kokaia nås på tel 046-2220547, 070-6620899 eller merab.kokaia@med.lu.se.

Urban Gråsjö och Tobias Arvemo på Högskolan Väst lägger fram sin studie på den nu pågående konferensen Uddevalla Symposium i Jönköping. De har analyserat data från Statistiska centralbyrån om den ekonomiska tillväxten i alla Sveriges kommuner. För analysen har de använt två mått. Det ena är sammanlagd lönesumman för alla invånare i en kommun. Det andra är BNP fast på kommunnivå, något man skulle kunna kalla bruttokommunalprodukt. I den ingår även annat än löner. En viktig del är företagens driftöverskott.
Forskarna har undersökt effekterna av forskning och utveckling på kommunernas tillväxt. Här visar sig en intressant skillnad beroende på om man tittar på lönesumma eller bruttokommunalprodukt. En kommuns tillväxt påverkas positivt av att det forskas utanför den egna regionen när man mäter det med lönesumma, men inte då tillväxten mäts med bruttokommunalprodukt. Lite krångligt kanske, men om vi förklarar med ett exempel så är det så här: Forskning som bedrivs i Stockholm eller Göteborg gynnar den ekonomiska tillväxten i Trollhättan när man mäter det med hur trollhättebornas inkomster utvecklas. Ser man däremot till Trollhättans bruttokommunalprodukt ser man ingen effekt i Trollhättan av forskning i Stockholm eller Göteborg.
Vad det här beror på är för tidigt att säga. Tobias Arvemos och Urban Gråsjös fortsatta studier kommer förhoppningsvis att ge svar på frågan.
– Vi tycker frågeställningen är intressant, för det kan vara så att om man har tillgång till båda måtten och vill visa på resultat som stöder ens egen uppfattning, så väljer man det som passar bäst, säger Urban Gråsjö.

Kontaktinformation
Urban Gråsjö, universitetslektor i nationalekonomi, 0520-22 36 75, urban.grasjo@hv.se
Charlotta Sjöstedt, forskningskommunikatör, 0733-975081, charlotta.sjostedt@hv.se

Pandemiorganisationen vaccinerade drygt 923 000 personer i Västra Götaland, med mer än 1 080 000 doser. Utvärderingen är beställd av Västra Götalandsregionen, för att ge underlag för en modell för nästa pandemiplan.
Strategin att försöka minska den totala arbetsmängden under pandemin lyckades. Det är också tydligt att där man planerat väl och i tid var man beredd att ändra sin planering vid behov. Styrningen har fungerat även om det tog tid att finna praktiska former lokalt.
– Vården överöstes med osorterad information från nationell, regional och lokal nivå. Vi föreslår att vaccinationsmanualen marknadsförs som vårdenheternas primära informationskälla, säger professor Lars Edgren, nu vid Västra Götalandsregionen.
Några lärdomar i utvärderingen, som utförts vid NHV, är att sjukvårdsupp-lysningen har en central funktion när det gäller att avlasta akutvården och att informatörer på regionnivå bör arbeta mer självständigt samt att en vaccinationsmanual bör marknadsföras som vårdenheternas primära informationskälla.

Tog tid finna former
Strategin att försöka minska den totala arbetsmängden under pandemin lyckades. Det är också tydligt att där man planerat väl och i tid var man beredd att ändra sin planering vid behov. Styrningen har fungerat även om det tog tid att finna praktiska former lokalt.
– Vården överöstes med osorterad information från nationell, regional och lokal nivå. Vi föreslår att vaccinationsmanualen marknadsförs som vårdenheternas primära informationskälla, säger professor Lars Edgren, nu vid Västra Götalandsregionen. Den första delen, som analyserar pandemiarbetet och förberedelserna inför vaccinationen, är nu klar. Den fortsatta studien ska beräkna samhällsnyttan. Utvärderingen har utförts av Lars Edgren, Stefan Thorpenberg och Bengt Åhgren vid NHV.
Rapporten visar att VGR planerade väl för att möta en första pandemivåg, utan att ha tillgång till vaccin. Ledningen växlade snabbt över till att förbereda för massvaccination när vaccinet kom. Oklarheter i anvisningarna om riskgrupper försvårade identifieringen av dessa.

Detaljerad annonskampanj
Smittskyddsenheten behöll initiativet under planering och genomförande och trots oklara påfrestande omständigheter har systemet som helhet levererat. Den valda kommunikationsstrategin, baserad på öppen kommunikation, var lyckad men tidskrävande för ledningen.
När det gäller den regionala informationen visar sig annonskampanjen ha varit för detaljerad. På grund av försenade vaccinationsleveranser uppstod också svårigheter i att få till ett fungerande arbetsflöde.
– Vissa grupper, som invandrare och ungdomar, var svåra att nå med informationen, vilket också uppfattades av organisationerna, säger docent Stefan Thorpenberg vid NHV. I framtiden kanske ändå särskilda åtgärder måste prövas för att nå dessa grupper.
Thorpenberg berättar att det i materialet framtonar en intressant skillnad mellan statistiskt material jämfört mot vad som sägs i intervjuerna, mellan kvantitativt och kvalitativt material.
– I det statistiska materialet framstår svininfluensaepidemin som bagatellartad, men i intervjumaterialet framkommer att många som arbetade i sjukvården upplevde situationen som tidvis mycket pressad. Dels för att effekterna av svininfluensan inte var kända och många människor krävde information som inte var möjlig att ge, dels för att flera unga människor hamnade på intensivvården, vilket är mycket ovanligt för en vanlig influensa, säger Thorpenberg vidare.

Kontaktinformation
Stefan Thorpenberg 031-693950