Skolan har två uppdrag. Det ena är givetvis att höja elevernas kunskap. Det andra handlar om att fostra eleverna till goda demokratiska medborgare.
När Lunds skolor bestämde sig för att utveckla demokratiuppdraget ville Ulf Leo och Lars Persson slå två flugor i en smäll; analysera skolornas arbete och samtidigt skaffa sig en doktorstitel inom rättssociologi – ett ämne där man studerar de normer som ligger till grund för hur vi efterlever olika lagar och regler.
Lars Persson fokuserade sina studier på lärarna och 24 olika demokratiprojekt inom Lunds för-, grund- och gymnasieskolor.
Trots att demokratiuppdraget kan låta luddigt så hade lärarna inga problem med att hitta på projekt kring detta, berättar Lars Persson. Men inget projekt det andra likt. De kunde handla om allt från att skaffa en vänklass i Rosengård till att personalen granskade sig själv ur ett genusperspektiv. Men Lars Persson hittade tre gemensamma huvuddrag i lärarnas demokratiarbete: att bli bättre på att se barnen; att blir mer kritiska i granskningen av sig själva och att öka medvetandet om demokratifrågorna.
– Sammanfattningsvis kan man säga att pedagogerna visade starka etiska drivkrafter i sina arbeten med överföra demokratiska värden till eleverna, säger han.
Ulf Leo studerade hur rektorerna uppfattar demokratiuppdraget men också om vilka normer som styr rektorernas handlingar.
– Ett problem i rektorsuppdraget är att det finns så många handlingsanvisningar som rektorerna ska följa att det blir omöjligt för dem att leva upp till alla, säger Ulf Leo.
De ska leda och fatta beslut, medla i konflikter och delta i den dagliga verksamheten. Kort sagt de har många förväntningar på sig från såväl eleverna som föräldrarna och lärarna. Men det är framför allt lärarnas förväntningar som rektorerna strävar efter att leva upp till. Det är en av slutsatserna i Ulf Leos forskning.
– Detta behöver inte vara ett problem men det kan bli det när lärarnas bästa inte är det samma som elevernas bästa, säger Ulf Leo och nämner rektorernas schemaläggning som exempel:
– Det är nog inte helt ovanligt att en rektor oftare anstränger sig mer för att ge lärarna ett bra schema än att se vad som är bäst ur inlärningssynpunkt för eleverna.
Efter avslutad disputation ska doktoranderna tillbaka till skolvärlden. På vilket sätt kommer avhandlingen att påverka deras framtida arbete?
– Som rektor är man mycket en ”doer”, säger Ulf Leo. Nu tror jag att jag kommer se på rektorskapet själv utifrån på ett annat sätt.
Kontaktinformation
Lars Persson disputerade den 16 april med avhandlingen ”Pedagogerna och demokratin. En rättssociologisk studie av pedagogers arbete med demokratiutveckling.” Han nås på 046 356551, lars.persson@soclaw.lu.se
Ulf Leo disputerar den 5 juni med avhandlingen ”Rektorer bör och rektorer gör”, nås på 046-2220892 eller ännu hellre ulf.leo@soclaw.lu.se
– Många som utvecklar problem kring ätande, kropp och vikt har från början en sund självkänsla i övrigt, konstaterar Sanna Aila Gustafsson, som har skrivit en doktorsavhandling med titeln ”The Importance of Being Thin” (Betydelsen av att vara smal) och som arbetar på Ätstörningsenheten på Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken vid Universitetssjukhuset Örebro.
– Men den negativa inställning de har till sin kropp, förstärks så småningom till att gälla också andra området i livet, när ätstörningen inte leder till det resultat som de hoppats på.
Inte mer perfektionistiska
Sanna Aila Gustafsson vänder sig mot den vanliga uppfattningen att ätstörningar beror på att de drabbade flickorna är mer perfektionistiska, har större kontrollbehov och ställer högre krav på sig själva än sina jämnåriga kamrater. Ätstörningar utvecklas inte i ett ”vakuum” utan som en reaktion på de olika förväntningar och ideal runt utseende som omgivningen förmedlar, och detta är något som man därför måste ta hänsyn till i behandlingen av dessa flickor.
– Kan man verkligen säga att det är dysfunktionellt att tro att minskad kroppsvikt leder till större uppskattning från omvärlden, med tanke på vilka kroppsideal som dominerar inom samhället i dag? Eller är det i själva verket en rationell reaktion utifrån den verklighet som många unga flickor lever i?
Förebyggande åtgärder
Om ätstörning i mindre grad är resultatet av personlighetsfaktorer, utan snarare beror på en oförmåga att hantera omvärldens förväntningar, måste behandlingen, enligt Sanna Aila Gustafsson, hjälpa flickorna att se igenom och förhålla sig till de olika motstridiga förväntningar som omger dem.
– Min forskning understryker hur viktigt det är att tidigt sätta in förebyggande åtgärder för att motverka unga flickors missnöje med kroppen, eftersom det är en uppenbar riskfaktor för att utveckla ätstörningar. Undersökningen visar också att en positiv kroppsuppfattning och tillåtande attityder till ätande, kropp och vikt är en betydande skyddsfaktor.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Sanna Aila Gustafsson, 0708-18 82 04.
– Individualiseringen innebär att den enskilde får luta sig mot självförtroende och stöd hemifrån. Sociala villkor och klassbegreppet spelar därmed roll på ett annat sätt än tidigare. Kollektivet ger inte längre samma trygghet, säger Gunnar Gillberg vid institutionen för arbetsvetenskap.
Han har undersökt unga vuxnas föreställningar om arbete och självförverkligande.
De unga vuxna, 20-29 år gamla, kommer att dominera arbetsmarknaden inom kort. 40 procent av dem som arbetade 2003 kommer att vara utbytta år 2015. De unga vuxnas föreställningar om arbetsliv och självförverkligande är därför en faktor av betydelse.
Gunnar Gillberg pekar på att individualiseringen är ett resultat av förändrade strukturella villkor, inte ett resultat av upplösta strukturella villkor. Globalisering, en global arbetsdelning och en minskning av andelen arbeten som kan ligga till grund för en kollektiv gemenskap är exempel på några sådana förändrade strukturella villkor och därmed orsaker till en ökad individualisering.
– Andra strukturella villkor får ökad betydelse, villkor som tidigare kompenserades och bäddades in kollektiva gemenskaper och ramverk. Familj, social omgivning och lokal miljö får en större betydelse än tidigare för unga vuxnas möjlighet att utveckla sina resurser. I extremfallet utvecklas negativa identiteter som exempelvis dem som kriminella grupperingar kan erbjuda, säger Gunnar Gillberg.
Samhällets nya förutsättningar påverkar unga vuxna i särskilt hög grad. De ska dessutom fatta flera avgörande och strategiska val då de i sina liv befinner sig mitt i en förändringsfas. Samhällets förändringar går därmed tydligt att avläsa i just gruppen unga vuxna.
– Möjlighetshorisonterna har ökat för de flesta unga vuxna. Men förmågan att realisera möjligheterna som öppnar sig i en alltmer invidualiserad värld är extremt ojämligt fördelad. Alla unga är tvingade att välja. Alla har inte resurser att göra det, säger Gunnar Gillberg.
Kontaktinformation
Gunnar Gillberg lägger fram sin avhandling ”Individualiseringens villkor. Unga vuxnas föreställningar om arbete och självförverkligande” vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet.
Tid: fredag 23 april kl 13.15, Plats: Universitetsbyggnaden, Vasaparken, Sal 10.
För mer information kontakta Gunnar Gillberg: gunnar.gillberg@av.gu.se, tel: 031-7864809, 0709-985094.
Vill du veta var ungskogen finns inom ett skogslandskap? Via SLU:s Skogskarta går det att hämta uppgifter om hur mycket skog som finns inom ett visst område, se vilka trädslag den består av och hur gammal skogen är.
– Med skogskartan kan man för lite större områden svara på frågan om hur mycket lövskog som finns inom ett avrinningsområde eller visa var en art som lavskrikan kan tänkas hålla till, berättar projektansvarig Mats Nilsson, som är forskare på institutionen för skoglig resurshushållning vid SLU.
Den version av skogskartan som nu släpps är baserad på en kombination av fältdata som Riksskogstaxeringen samlat in och satellitbilder från år 2005 och 2006. Sedan tidigare finns en skogskarta baserad på uppgifter från år 2000.
De uppgifter som ingår i Skogskartan, även kallad ”kNN-Sverige”, är virkesförråd per hektar, beståndsmedelålder och medelhöjd. Virkesförrådet är angivet både totalt och per trädslag. En nyhet är att en skattning av den totala biomassan finns med i ett separat skikt.
Kontaktinformation
Kontaktpersoner:
Projektansvarig: Mats Nilsson, Institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik, 090-786 84 22, mats.nilsson@srh.slu.se
Projektledare: Mikael Egberth, Institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik, 090-786 85 17, mikael.egberth@srh.slu.se
– Vår forskning visar att det är viktigt att hela förlossningsteamet har goda kunskaper i att tolka fosterljudsregistrering, i hur man agerar i tid vid avvikelser samt att man använder värkförstärkande läkemedel som oxytocin med respekt och bara vid konstaterad värksvaghet, säger Sophie Berglund, som lett studien vid Institutionen för klinisk forskning och utbildning (KI SÖS).
I studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften BJOG, har forskarna använt data från samtliga förlossningar i Stockholms län mellan 2004 och 2006, vilket motsvarar 24 procent av alla förlossningar i hela landet under samma period. Forskarna undersökte riskfaktorer och avvikelser från behandlingsstandard vid förlossningen hos 313 barn med tecken på syrebrist vid födelsen (mätt när barnen var 5 minuter gamla). Uppgifterna jämfördes med lika många friska nyfödda.
Avvikelser från behandlingsstandard förekom under förlossningen för två tredjedelar av de barn som visade tecken på syrebrist vid födelsen. Men även i en tredjedel av de förlossningar där barnen föddes helt friska och utan tecken på syrebrist hittade forskarna avvikelser från behandlingsstandard. Vid avvikelser var risken tre gånger så stor att barnet skulle visa tecken på syrebrist vid 5 minuters ålder. De vanligaste avvikelserna var att fosterljudsregistreringen (CTG) feltolkades, att man inte agerade i tid vid tecken på syrebrist och oförsiktig användning av oxytocin. Vid användning av oxytocin under förlossning är det viktigt att inte överdosera på grund av att alltför täta värkar kan leda till att fostret drabbas av syrebrist .
– En stor andel barn med tecken på syrebrist i samband med födelsen kan sannolikt minskas med förbättrad kunskap om CTG tolkning och försiktig användning av oxytocin, säger Sophie Berglund.
Den nu aktuella studien utgör den avslutande delen i Sophie Berglunds nyligen framlagda doktorsavhandling Severe asphyxia due to substandard care during labour. Sophie Berglund är även verksam som förlossningsläkare vid Södersjukhuset i Stockholm.
Publikation: “How often is a low Apgar score the result of substandard care during labour?”, Berglund S, Pettersson H, Cnattingius S, Grunewald C. BJOG; An International Journal of Obstetrics and Gynaecology, 21 April 2010, DOI: 10.1111/j.1471-0528.2010.0265.x.
Kontaktinformation
För ytterligare frågor, kontakta:
Sophie Berglund, med dr, överläkare
Tel: 070 484 0882
E-post: sophie.berglund@sodersjukhuset.se.
Katarina Sternudd, pressekreterare
Tel: 08-524 838 95
E-post: Katarina.sternudd@ki.se
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
BILDEN: Sophie Berglund, foto av Minna Berglund
– Det här är en stor framgång, vi har nu utvecklat en lösning som innebär att man kan öka hastigheten i fiberoptiska nätverken tiofalt jämfört med vanliga lösningar som används idag, och att detta kan göras på ett tekniskt rättframt och kostnadseffektivt sätt, berättar docent Urban Westergren, KTH ICT som är koordinator för HECTO. HECTO har pågått sedan 2006 och har delvis finansierats av Europeiska kommissionen inom sjätte ramprogrammet. Vi hoppas att kunna se de första kommersiella produkterna på marknaden inom de närmaste åren.
HECTO-sändaren omfattar ljusmodulatorer som integrerats med laser som utvecklats av KTH i samarbete med det svenska företaget Syntune i Kista, och med stöd från Danmarks tekniska universitet DTU, och kapslats av det tyska företaget U2T Photonics i Berlin. Det tyska forskningsinstitutet Franunhofer IAF har utvecklat de elektroniska förstärkare och multiplexrar som driver modulatorerna.
Mottagardelen i HECTO bygger på ljusdetektorer som integrerats med elektroniska förstärkare som utvecklats av Heinrich Hertzinstitutet och kapslats av U2T Photonics, båda i Berlin. Mottagarens elektroniska höghastighetskrets för elektronisk klockåtervinning och demultiplexning till lägre hastigheter är utvecklad av Fraunhofer IAF.
För att säkerställa att modulerna verkligen klarar kraven på framtidens marknad genomförde det grekiska University of Peloponnese en teknologisk bedömning, och i det sammanhanget bidrog Nokia Siemens Networks med kontakter till standardiseringsarbeten inom IEEE och ITU-T.
Fältförsöket genomfördes av forskningsinstitutet Acreo i Stockholm i ett område mellan Kista och Råsunda. Och sändningen var framgångsrik längs hela den optiska fibern på 42 km. När HECTO är slutfört så räknar projektets industripartners att kommersialisera HECTOs sändare och mottagare för att användas i framtida mätinstrument och för framtida fiberoptiska kommunikationssystem som baseras på seriella 100 Gbit/s Ethernetsignaler som kräver 112 Gbit/s när man inkluderar felrättningskodning.
Ytterligare upplysningar
Urban Westergren
08 790 40 72
Bilder
Högupplösta bilder kan laddas ner från
http://media.ict.kth.se/hecto
Välkommen till pressvisning av utställningen
Tid: Torsdagen den 6 maj kl. 11.00.
Plats: Prins Eugens Waldemarsudde, Prins Eugens väg 6, Stockholm.
O.S.A. senast 26 april till: Cecilia Dalborg, tel: 08-545 837 08, e-post: c.dalborg@waldemarsudde.se
Waldemarsudde visar bok- och bildskatter från en av världens främsta samlingar av äldre medicinska böcker – Hagströmerbiblioteket vid Karolinska Institutet. Biblioteket rymmer cirka 35 000 volymer och hundratusentals bilder. Med anledning av Karolinska Institutets 200-årsjubileum har de finaste och mest intressanta planschverken valts ut till utställningen Läke Konst som visas 8 maj – 29 augusti 2010.
– Det här är inte bara ett kulturarv, det är ett medicinhistoriskt världsarv som vi nu visar för allmänheten, säger Ove Hagelin, föreståndare för Hagströmerbiblioteket vid Karolinska Institutet och hedersdoktor. Det är bildkonst som i läkekonstens tjänst har förändrat människans villkor.
Utställningen visar illustrerade böcker och planschverk från 1400-talet till idag. Där finns handkolorerade träsnitt i 1500-talets örtaböcker, anatomiska atlaser med magnifika kopparstick från 1600-talet, mikroskopböcker från 1700-talet med de första avbildningarna av det blotta ögat inte kan se, och de mest berömda bildverken i barnförlossningskonstens historia. Illustrationerna speglar också dåtidens intresse för det avvikande. Här visas de mest kända monsterböckerna från 1500- och 1600-talet och handkolorerade litografier från 1800-talet över såväl hudsjukdomar och tatueringar som ögats anatomi.
En särskild del ägnas åt det medicinska fotografiets historia med originalfotografier från de sårade under amerikanska inbördeskriget, Darwins studier av människans och djurens sätt att uttrycka känslor, och de allra första Röntgenfotografierna från 1896. Men också Lennart Nilssons berömda fotografier av kroppens inre.
– Flera av dessa magnifika planschverk hör till de finaste som någonsin gjorts, även om motiven inte alltid är så angenäma att betrakta. Det är inte bara vetenskap, betonar Ove Hagelin, det är också konst på hög nivå.
Hagströmerbiblioteket, uppkallat efter Karolinska Institutets första rektor Anders Johan Hagströmer, bildades 1997 för att ta hand om de värdefulla samlingarna vid Karolinska Institutet och Svenska Läkaresällskapets bibliotek. Biblioteket har en av världens finaste medicinhistoriska boksamlingar.
För pressbilder, se: waldemarsudde.se (under rubriken Press. Användarnamn: waldemarsudde Lösenord: press) eller ki.se/pressrum
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Cecilia Dalborg, informationschef, Prins Eugens Waldemarsudde
Tel: 08-545 837 08 alt. 0709-754 708, e-post: c.dalborg@waldemarsudde.se
Ove Hagelin, föreståndare för Hagströmerbiblioteket vid Karolinska Institutet
Tel: 08-524 868 28 alt. 070-265 87 51, e-post: hagelin.rarebooks@telia.com
Sabina Bossi, pressekreterare Karolinska Institutet
Tel: 08-524 860 66 alt. 070-614 60 66, e-post: sabina.bossi@ki.se
När en person drabbas av en katastrof långt borta från den egna trygghetssituationen uppstår en speciell situation. Traumareaktioner hos människor som normalt inte har erfarenhet av naturkatastrofer, men som kunnat återvända hem till ett intakt samhälle har sällan studerats. Det finns inte heller många långtidsuppföljningar av återhämtning efter utsatthet för allvarliga händelser.
I sin avhandling har Kerstin Bergh Johannesson undersökt hur utsatthet för tsunamikatastrofen och för traumatiska förluster efter katastrofer påverkat drabbade. Både återvändande svenskar efter tsunamin i Sydostasien 2004 och förlustdrabbade italienska och svenska anhöriga efter Linateolyckan 2001 har följts upp, liksom hemmavarande förlustdrabbade anhöriga efter tsunamin.
Ett överhängande livshot var relaterat till intensiva stressreaktioner med risk för nedsatt psykisk hälsa 14 månader och tre år efter tsunamin. Traumatisk förlust i kombination med att själv varit utsatt för livshot pekade mot en ökad grad av posttraumatiska stressreaktioner, nedsatt psykisk hälsa och komplicerade sorgereaktioner. Förlust av nära anhöriga, i synnerhet av barn, medförde högre grad av posttraumatiska stressreaktioner och innebar en högre risk för komplicerad sorg.
– I de flesta dödsfall finns en komponent av trauma men när det sker plötsligt och under våldsamma omständigheter uppkommer en särskild uppsättning reaktioner. De som både varit utsatta för en livshotande situation på plats och förlorat någon närstående mådde allra sämst, förklarar Kerstin Bergh Johannesson.
Resultaten visade att de män som förlorat ett barn löpte större risk att drabbas av komplicerade sorgereaktioner än de som förlorat en partner, förälder eller syskon. För kvinnorna var risken för komplicerade sorgereaktioner ungefär lika stor oavsett vilken nära anhörig man förlorat.
Många drabbade återhämtar sig över tid, men svår exponering och traumatiska förluster förefaller att försvåra återhämtningen. Ny kunskap på detta område är viktig för att utveckla samhällets beredskap hos landsting, kommuner och övriga myndigheter. Särskilt viktigt är detta för utbildning av hälso- och sjukvårdens personal. Socialt stöd är betydelsefullt och tillgänglighet till adekvat behandling behöver tillgodoses för människor som får kvarstående problem, menar Kerstin Bergh Johannesson.
Avhandlingen försvaras den 23 april 2010 vid Uppsala universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Kerstin Bergh Johannesson, tel. 018- 611 88 09, 070-566 10 09, e-post: kerstin.bergh.johannesson@akademiska.se
Nästan alla celler i kroppen innehåller samma DNA-sekvenser och samma gener. Generna är dock påslagna vid olika tidpunkter i olika celler och detta kräver att de skruvas av eller på vid rätt tillfälle. Därför måste cellerna kunna styra genaktiviteten till önskad nivå, som kan vara mer eller mindre avgörande för deras tillstånd och överlevnad. Från det att en gen slagits på eller av tar det dock en del tid innan den genetiska informationen översatts till ett funktionellt protein vilket gör regleringen komplicerad.
– Det är ungefär som att ställa in temperaturen i duschen. Först drar man på för varmt för att det känns kallt och sen blir det för varmt och då drar man ner temperaturen för mycket eftersom det tar tid innan förändringen märks, säger Johan Elf, forskare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi.
I cellerna är dessutom både genernas aktivitet och regleringen av dem delvis slumpmässig, vilket tidigare gjort det svårt att analysera konsekvenserna av tidsfördröjningarna. Med den nya teorin kan man studera hur kombinationen av tidsfördröjningar och slumpmässigheten i de biokemiska reaktionerna samverkar, vilket gör att man bättre kan förstå varför cellernas reglersystem ser ut som de gör och hur det kan gå fel när det fallerar.
Upptäcktens praktiska nytta är en mer detaljerad förståelse av genernas reglering vilket på längre sikt kan ge en bättre förståelse kring vilka sjukdomar som beror på problem i cellernas kontrollfunktioner.
Studien har gjorts inom Centrum för tillämpad matematik vid Uppsala universitet och forskarna representerar tre olika vetenskapliga discipliner; tillämpad matematik (Andreas Grönlund), IT (Per Lötstedt) och cell- och molekylärbiologi (Johan Elf)
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Johan Elf, akademiforskare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, 018-471 46 78, johan.elf@icm.uu.se
Bakterier samlas gärna på olika ytor i kroppen där de lever i ordnade samhällen, s.k. biofilmer. Vissa bakterier i biofilmen har skyddsfunktioner för värden/människan medan andra kan ge infektionssjukdomar. Bakteriernas förmåga att få fäste på ytor och celler hänger på hur väl de kan binda till mottagarmolekyler (receptorer) hos värden. I saliven finns många molekyler som kan fungera som receptorer för bakterier, bl.a. proteinerna staterin och gp-340. Efter att de själva har fäst på en tandyta binder de bakterier. Avhandlingen visar att staterin kan styra bindningen av Actinomyces-arter så att bindningen av infektionsorsakande bakterier förhindras och bindningen av mer hälsosamma bakterier gynnas. Det skulle kunna skydda mot infektioner.
Glykoproteinet gp-340 har många biologiska funktioner och kan bl.a. binda kariesassocierade streptokocker till biofilmer på tänderna. I avhandlingen beskrivs ett antal storleksvarianter av gp-340 som bär skilda sockerstrukturer och klumpar ihop (binder) bakterier på olika sätt. Varianternas roll i gp-340:s försvarsmekanismer kan förklara en del skillnader i känslighet för t.ex. karies.
Även proteiner som tillförs via kosten kan påverka bindningen av bakterier. För många spädbarn är bröstmjölk den huvudsakliga födan och den är lik saliven på många sätt. Avhandlingen visar att bröstmjölk, mer specifikt en del av bröstmjölksproteinet ß-kasein och laktoferrin, kan förhindra att vissa streptokocker binder sig till tandytan. Bröstmjölken skulle därför kunna ha en skyddande effekt mot tidig kolonisation av sådana streptokocker, som i andra studier visats vara en riskfaktor för karies.
Liza Danielsson Niemi är född och uppvuxen i Njurunda utanför Sundsvall och flyttade till Umeå för att läsa teknisk biologi. Hon stannade i Umeå där hon nu bor och arbetar som doktorand vid Inst. för odontologi. Hon kan nås på
e-post liza.danielsson@odont.umu.se
Torsdagen den 22 april försvarar Liza Danielsson Niemi, Inst. för odontologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Host ligands and oral bacteria adhesion, studies on phosphorylated polypeptides and gp-340 in saliva and milk” (Värdligander och adhesion av orala bakterier, studier om fosforylerade polypeptider och gp-340 i saliv och mjölk).
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Sal D, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS.
Fakultetsopponent är prof. Jukka Meurman, Helsingfors universitet, Finland.
Ingrid-Maria Bergman är genetiker och har i sin forskning tittat närmare på skillnaden i genvariationer hos tamgrisar och vildsvin. Hon har studerat generna TLR1, TLR2, TLR6 och TLR10. I de här studierna har hon tittat på variationsmönstret hos de här generna på individnivå hos tamgrisar så väl som vildsvin för att sedan kunna jämföra tamgrisar med vildsvin. Undersökningarna visade att antalet förändringar i de två första generna var större hos tamgrisar än hos vildsvin. I TLR6 var antalet variationer ungefär lika många i båda grisgrupperna. Även i TLR10 fanns det fler variationer hos tamgrisarna än hos vildsvinen.
Ingrid-Maria Bergman har även tittat på MBL-1-genen hos de här djuren. Hon har i sin forskning kunnat visa att en variation, som tidigare hittats hos tamgrisar och som förmodligen har stor betydelsen för koncentrationen av MBL i blodet, också förekommer hos vildsvin. Dessutom upptäckte hon tidigare okänd variation, som skulle kunna förväntas ge upphov till ett protein med förändrad funktion.
Det är inget märkligt att vildsvin och tamgrisar visar olika variationsmönster i de analyserade generna eftersom de har olika bakgrund. Däremot förväntade sig Ingrid-Maria Bergman att mönstret skulle ha varit det motsatta, det vill säga att hon skulle ha hittat fler variationer hos vildsvin än hos tamgrisar, eftersom avel innebär att visa genotyper väljs bort. Resultatet bekräftar istället andra studier som visar att europeiska vildsvin gick igenom en evolutionär flaskhals, det vill säga under en period fanns det mycket få individer, innan de vilda grisarna gjordes tama av människan. Evolutionära flaskhalsar leder till låg grad av variation.
Ingrid-Maria Bergman kommer ursprungligen från Osby och utbildade sig till biolog vid Växjö universitet och Högskolan i Kalmar.
Ingrid-Maria Bergman försvarar sin avhandling Polymorphism in pattern recognition receptor genes in pigs fredagen den 23 april klockan 09.00.
Sal: A137, Barlastgatan 11, Linnéuniversitetet, Kalmar
Opponent: Professor Dan Inge Våge, Universitetet för miljö- och biovetenskap, Ås, Norge.
Ordförande: Docent Susanne Wikman, institutionen för naturvetenskap, Linnéuniversitetet.
Handledare: Docent Inger Edfors, Linnéuniversitetet.
Kontaktinformation
Ingrid-Maria Bergman 0480-446071, 070-2540333 eller ingrid-maria.bergman@lnu.se
För 16 år sedan publicerade professor Malte Andersson vid Göteborgs universitet boken Sexual Selection, som analyserade hur djur använder beteendesignaler, färger och andra ornament i konkurrensen om en partner.
Boken, som bland annat byggde på ett berömt experiment med en långstjärtad änka publicerat i tidskriften Nature 1982, är idag ett zoologiskt standardverk som citerats i omkring 5000 vetenskapliga artiklar och otaliga läroböcker.
Nu publicerar den tredje generationen ekologiska forskare vid Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet, sina rön i denna tradition.Tillsammans med kollegor och projektledaren Staffan Andersson har doktoranden Maria Prager studerat hur sexuella signaler hos änkefåglar och biskopar (släktet Euplectes) produceras och förändras under evolutionens gång.
Signalernas funktion var länge omtvistad men är idag välkänd: det handlar om att attrahera en partner för fortplantning, och om att avskräcka rivaler. Men varför djurvärlden uppvisar en sådan enorm mångfalden av signaler och uttryck har ännu inte förklarats.
De afrikanska änkfåglarna illustrerar fenomenet väl: trots att de är nära besläktade och använder klassiska signaler bland fåglar – förlängda stjärtfjädrar och klara färger – visar arternas uttryck en fascinerande stor variation.
Maria Pragers avhandling följer på fältstudier som pekar på ett generellt mönster bland dessa och många andra fåglar: honor föredrar de mest långstjärtade hanarna, medan hanar med större och rödare färgsignaler kan erövra bättre parningsrevir.
Maria Pragers tes är att signalerna hos änkfåglar och biskopar blivit alltmer extrema under evolutionen. I avsaknad av fossila fjädrar har hon studerat nutida DNA, och på så sätt rekonstruerat evolutionen av färger och fjäderplymer i arternas stamträd. Resultaten visar att dagens arter av änkor och biskopar kommer från förfäder med korta stjärtar och gul signalfärg.
Dagens röda färg har uppstått på flera sätt: fåglarna lagrar stora mängder gula födopigment i fjädrarna, vilket ger en rödare nyans, eller de omvandlar en del av födans gula pigment till röda med hjälp av ett enzym. Eftersom gula änkor och biskopar tycks sakna detta enzym kan färgskillnader delvis bero på fysiologiska eller genetiska begränsningar hos vissa arter.
Malte Andersson var en pionjär i arbetet att testa och vidareutveckla Darwin’s idé att hanars parningsframgång ofta beror av iögonfallande ornament. Maria Pragers forskning klarlägger nu tre nya aspekter rörande färgsignalering: pigmentmekanismerna bakom färgen, färgernas utveckling inom individen, och färgsignalernas evolution över tiden.
– Tillsammans ger vår forskning en unikt komplett bild av färgevolution hos fåglar, och det finns få andra djur där man nu vet så mycket om signalernas olika aspekter, säger hon.
Avhandlingen Phylogeny and Signal Diversity in Widowbirds and Bishops (Euplectes spp.) försvarades vid en disputation den 12:e mars.
Kontaktinformation
Kontakt:
Maria Prager, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet
0739 408959
Maria.prager@zool.gu.se
Foto: röd biskop och vitvingad änkefågel. Foto: Maria Prager och Staffan Andersson
Nätverksdatabasen som är framtagen av professor Erik Sonnhammers grupp heter FunCoup vilket syftar på funktionell koppling mellan gener/proteiner. Att kartlägga biologiska processer i form av nätverk kan ses som nästa steg efter identifikationen av alla gener och grundläggande klassifikation av deras biokemiska funktioner.
– Varje gen och protein utövar sin funktion genom interaktioner med andra molekyler, oftast andra proteiner eller gener. Det är dessa interaktioner som FunCoup kan förutsäga, berättar Erik Sonnhammer.
FunCoup nätverket, som använts i studien för att identifiera nya cancergener, baseras på allmänt tillgängliga data av åtta olika slag som har integrerats med algoritmer utvecklade på SBC. På detta vis kan flera svaga indikatorer av funktionell koppling stödja varandra och tillsammans ge en stark signal. Med hjälp av en ny algoritm så har FunCoup nätverket sökts igenom systematiskt efter gener som tidigare inte har associerats till cancer, men som är kopplade till 812 kända cancergener.
– Listan av potentiella nya cancergener anger hur många kopplingar varje kandidat har som ett mått på relevans. De gener som rankas högst är mest sannolika att resultera i nya insikter om hur cancer uppstår och ge nya terapier för att förhindra cancer. Trots att dessa gener inte har associerats experimentellt med cancer, bör de alltså utgående från dessa resultat få hög prioritet i klinisk cancerforskning, säger Erik Sonnhammer.
Metoden har validerats på tre olika sätt, varav ett bygger på anrikning av proteinuttryck i tumörer jämfört med normal vävnad.
Kontaktinformation
Ytterligare information:
Erik Sonnhammer, professor i bioinformatik, Stockholms Bioinformatik Centrum, AlbaNova, Stockholms universitet/KTH, tfn 08-55378567, 070-5586395, e-post: Erik.Sonnhammer@sbc.su.se, hemsida http://sonnhammer.sbc.su.se
http://FunCoup.sbc.su.se/ – Databasen, med verktyg för att analysera nätverken runt valfria gener.
Kvantinformation är en ny vetenskapsgren som länkar ihop kvantfysik, informationsteori, telekommunikation, datavetenskap och flera andra vetenskapsgrenar. Inom kvantinformation används kvantmekaniska system för att lagra och behandla information. Kvantmekaniska partiklars speciella egenskaper utnyttjas där för effektivare och snabbare informationsbehandling och har även gett upphov till helt nya tillämpningar, såsom kvantteleportering och kvantkryptografi. I många av dessa tillämpningar har kvantmekanisk sammanflätning en nyckelroll. Sammanflätning kan beskrivas som att två partiklar påverkar varandra på ett sätt som förbinder deras öden. Det är då omöjligt att tänka sig den ena partikelns tillstånd oberoende av den andra. Tillsammans beskrivs de sammanflätade partiklarna av ett enda kvanttillstånd och om man utför en mätning på en av dem påverkas också den andra.
I sin avhandling visar Magnus Rådmark bland annat att ett så pass enkelt system som polarisationen av en enda foton kan ge upphov till icke-intuitiva egenskaper som länge trotts vara unika för två sammanflätade partiklar. Detta ifrågasätter uppfattningar om att sammanflätning skulle vara den karakteristiska egenskapen som skiljer kvantfysik från klassisk fysik. Dessa resultat medför att även relativt enkla kvantmekaniska system skulle kunna vara användbara i utvecklingen av kvantdatorer och kvantkommunikation.
En annan del av avhandlingen behandlar framställande och karakterisering av en klass av sammanflätade kvanttillstånd som är särskilt lämpliga för kvantkommunikation, så kallade invarianta tillstånd. Rådmarks arbete har här resulterat i världens mest högkvalitativa kvanttillstånd av sex sammanflätade partiklar. Kvanttillstånd är i allmänhet mycket sköra och förstörs lätt av brus, men invarianta tillstånd är mycket robusta och är helt immuna mot vissa typer av brus.
– Specifikt har vi genererat ett mycket högkvalitativt invariant tillstånd i sex sammanflätade fotoner, ett tillstånd som har potentiella tillämpningar inom kvantdatorer och inom kvantkommunikation och -kryptografi, säger Magnus Rådmark.
Exempelvis gör tillståndets invarians att det är immunt mot vissa typer av brus och det är därför särskilt lämpligt att använda för kommunikation av kvantinformation när man har dåliga ledningar eller saknar en gemensam referensram.
Avhandlingens namn: Photonic quantum information and experimental tests of foundations of quantum mechanics.
Avhandlingen finns att ladda ner som pdf på:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-37464
Kontaktinformation
Ytterligare information
Magnus Rådmark, Fysikum, Stockholms universitet, AlbaNova Universitetscentrum, tfn 08 – 55 37 87 04, 070-363 92 36, e-post radmark@fysik.su.se.
Smärta är inte bara en fysiologisk reaktion utan ett samspel mellan kropp, tankar, känslor och beteende. När smärta upplevs som ett hot kan det leda till katastroftankar. Rädslan gör att patienten fokuserar på smärtan och spänner sig vilket leder till att smärtan upplevs starkare. Det blir en negativ spiral som är svår att bryta.
– Psykologiska faktorer är avgörande både för att tidigt kunna identifiera människor som riskerar långvariga problem men också för att kunna hjälpa patienter att återgå till arbete och få vardagslivet att fungera, säger Anders Westman som även arbetar som överläkare vid Enheten för psykosomatisk medicin i Västerås.
I sin avhandling jämför Anders Westman två grupper som genomgår utredning och behandling. Trots att det inte var några stora skillnader i fråga om arbetsförmåga, funktion och smärta mellan grupperna, så använder patienterna som genomgått ett multidisciplinärt rehabiliteringsprogram, som täcker inte bara fysiologiska utan även psykosociala faktorer, mindre smärtstillande medicin och har ett mindre behov av sjukvård.
– Patientens syn på sin egen hälsa var dessutom avgörande för en snabb återgång till arbete. En positiv syn på sin egen hälsa gör att det är lättare att minimera inflytandet som smärtan har på vardagen medan rädsla och katastroftankar ofta leder till sjukskrivning och mer lidande.
Anders Westman betonar vikten av att tidigt identifiera patienter som riskerar långvariga problem, eftersom forskning visar att desto längre patienten lever med problemen desto svårare blir det att nå resultat i rehabiliteringen. Dessutom är det viktigt att anpassa behandlingen till individen och att möta patienternas behov.
– Många patienter med långvarig smärta känner att de inte fått en fullgod medicinsk undersökning utan har obesvarade frågor om sin sjukdom. En behandling som patienten känner är komplett hjälper patienten att börja återgå till sina dagliga rutiner och bryta den nedåtgående spiralen.
– Smärtpatienter utgör en betydande grupp av patienter i primärvården. Tidig identifiering av och anpassade behandlingsinsatser för de människor som löper risk att utveckla långtidsbesvär skulle ge oss stora möjligheter att reducera såväl samhällets kostnader som individens lidande.
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Anders Westman 070-3267937, anders.westman@ltv.se
Vid en viktökning så sker en tillväxt av fettväven som börjar producera en mängd inflammatoriska molekyler. Ökningen av de inflammatoriska molekylerna leder till ett kroniskt inflammerat tillstånd av fettväven. Det spelar en viktig roll för utvecklingen av insulinresistens, som är ett förstadie till typ 2 diabetes, vilket innebär att kroppen inte kan sänka blodsockret med hjälp av dess eget insulin.
– Det är fortfarande inte helt klart varför fetma orsakar insulinresistens. Inflammation skulle kunna vara en del av förklaringen till varför fetma leder till typ 2 diabetes, säger forskaren Emelie Wallerstedt på institutionen för medicin vid Sahlgrenska akademin.
Forskning har visat att både fetma och insulinresistens påverkas av inflammatoriska tillstånd i kroppen. Tidigare trodde man att fettvävnaden enbart fungerade som en lagringsdepå för fett men nu vet forskarna att den även är ett viktigt organ för utsöndringen av en mängd olika ämnen, bland annat inflammatoriska molekyler. I avhandlingen har forskarna lyckats identifiera egenskaperna hos den inflammatoriska molekylen IL-6.
– IL-6 motverkar insulinsignaleringen men även insulinsignaleringen kan hämma och ”stänga av” IL-6-signalen och inflammationen. Även proteinet PKCdelta spelar en viktig roll för regleringen av IL-6-signalen och vi har visat att om vi slår ut funktionen av denna molekyl så minskar inflammationen, säger Emelie Wallerstedt.
Genom en ökad förståelse av signaleringsmekanismerna så skulle det finnas en möjlighet i framtiden att kunna utveckla läkemedel som kan ”stänga av” inflammationen och på så vis minska risken för insulinresistens och andra sjukdomar förknippade med fetma.
FAKTA DIABETES
Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, kommer antalet patienter i världen med diagnosen diabetes att mer än fördubblas från 171 miljoner år 2000 till 366 miljoner år 2030. Under samma tid i Sverige beräknas antalet stiga från 292 000 till 404 000 patienter, motsvarande en ökning på nära 40 procent. Orsaken till diabetes är att kroppen inte bildar tillräckligt med insulin eller att det inte har tillräcklig effekt eller en kombination av dessa tillstånd. Den delas upp i två typer: diabetes typ 1 och diabetes typ 2. Symtomen är likvärdiga för de olika typerna av sjukdomen och behandlas på samma sätt, med medicin och livsstilsförändringar.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för molekylär och klinisk medicin
Avhandlingens titel: Regulation of IL-6-signaling and inflammatory response-role of insulin, FOXO1 and PKCdelta
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Doktorand Emelie Wallerstedt, telefon 070-668 43 94, e-post: emelie.wallerstedt@gu.se
Handledare:
Biträdande forskare Christian Andersson. Telefon 031-3426646, e-post: christian.andersson@gu.se
