Forskare på Ångströms rymdtekniska centrum (ÅSTC) vid Uppsala universitet har länge arbetat med att utveckla en kraftigt miniatyriserad undervattensfarkost. Nu har de gjort stora framsteg i utvecklingen av den teknik farkosten ska ha med sig ner i djupet för att avbilda omgivningarna där. Ubåten, som inte är större än ett par läskburkar, ska användas för studier av subglaciära sjöar.
I djupt och mörkt vatten används vanligen antingen akustisk eller optisk teknik för att avbilda omgivningen. Forskare vid ÅSTC har utvecklat världens minsta sonar. En sonar är ett instrument som med hjälp av ljudvågor tar upp information som kan omvandlas till bilder. I det här fallet är själva elementet, det som sätts i svängning och skapar ljudvågorna, inte större än en tändsticka.
Att sonaren är så liten att den i storlek närmar sig ljudvåglängden medför problem. Det blir till exempel svårt att få tillräckligt detaljerade bilder. För detta har doktoranden Jonas Jansson bidragit med en lösning.
– Nu kan jag med hjälp av sonaren till och med avbilda små fiskar, som ju, akustiskt sett, nästan är vatten, säger Jonas Jonsson.
Den lilla ubåten är även utrustad med en kamera. Också här har den minimala storleken bjudit på utmaningar. De objekt kameran fångade på bild saknade naturliga storleks- och riktningsreferenser. Martin Berglund, numera doktorand vid institutionen för teknikvetenskaper, skapade inom ramen för sitt examensarbete, en lösning på problemet. Han har utvecklat ett hjälpmönster genom att använda ett linselement med detaljer mindre än en tusendels millimeter och en liten laser. På så vis får man en bild som beskriver topografin hos det avbildade.
Ubåtsprojektet på ÅSTC genomförs i samarbete med Mistra (Stiftelsen för miljöstrategisk forskning). Farkosten ska i första hand kunna sjösättas genom smala kilometerlånga borrhål för utforskning av otillgängliga miljöer i sjöar som befinner sig under glaciärer. Men på sikt skulle tekniken också kunna användas inom marinarkeologin eller för att undersöka vattenledningar.
För mer information kontakta Greger Thornell, forskare vid institutionen för teknikvetenskaper Uppsala universitet, telefon 018 471 7126, e-post greger.thornell@angstrom.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
Geoturism är resande med fokus på geologiska attraktioner. Något det finns gott om i Skandinavien. Allt från spektakulära landformer skapade genom landhöjning eller jordbävningar till meteoritkratrar. Men geoturism är också resande som kännetecknas av miljömedvetna resenärer med ett intresse för att bevara miljö och kultur på resmålen.
– I USA är geoturism jättestort. Där finns ju också många intressanta resmål som till exempel Grand Canyon. Men det finns i Sverige också även om vi kanske inte tänker på att vi är geoturister när vi tittar på raukar eller samlar fossil på en strand, säger Sebastian Willman, informatör på institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet.
Inom ramen för det EU-finnansierade projektet Fostering Geoturism on Central Baltic Islands släppte nyligen institutionen för geovetenskaper den andra boken i en populärvetenskaplig serie som handlar om geologiskt spännande platser i östersjöområdet. Den beskriver hur meteoritnedslag har påverkat landskapet. Några av de platser som skildras är redan kända turistmål som till exempel siljansområdet. Nästa bok som kommer ut i december handlar om Gotland. Förutom beskrivningar av platsernas geologiska historia innehåller böckerna även beskrivningar av hur man bäst tar sig dit. Målet med projektet är att öka intresset för geoturism.
Böckerna är gratis och kommer att finnas på till bland annat museer och turistbyråer eller att ladda ned på adressen http://www.centralbalticgeotourism.eu/
För mer information kontakta Sebastian Willman, informatör vid institutionen för geovetenskaper på Uppsala universitet, telefon 018-471 2742 eller e-post sebastian.willman@geo.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
145 forskare från 22 länder, däribland professor Åke Bergman och professor Cynthia A de Wit vid Stockholms universitet, uppmanar till stor försiktighet med bromerade och klorerade flamskyddsmedel. Forskarna anser att likheter hos de olika ämnena pekar på en rad gemensamma ofördelaktiga egenskaper. Kemikalierna används i många produkter, däribland möbler, byggmaterial och elektronik. Forskarna ifrågasätter också medlens betydelse för att öka brandsäkerheten.
Den gemensamma uppmaningen publiceras i oktobernumret av den ansedda amerikanska tidskriften Environmental Health Perspectives (EHP). Enligt Åke Bergman, professor i miljökemi vid Stockholms universitet, är den utbredda produktionen och användningen allt annat än under kontroll.
– Vi vet fortfarande mycket lite om en rad ämnen, till exempel om flera av de flamskyddsmedel som nu introduceras för att ersätta de som förbjuds. Äntligen reagerar forskare från en rad ämnesområden i detta gemensamma uttalande. Det är mycket tillfredsställande, säger Åke Bergman, som också är en av medförfattarna till dokumentet.
Åke Bergman har tillsammans med Dr Linda Birnbaum, chef för National Institute of Environmental Health Sciences i USA också skrivit en ledarartikel i samma tidskrift. Ledaren publiceras samtidigt som forskarnas uppmaning offentliggörs.
Bromerade flamskyddsmedel lagras i människors kroppar och i miljön. Det finns, enligt forskarna, risk för att de kan skada ofödda barn, ha hormonstörande effekter och orsaka cancer. Det är inte heller fastställt att flamskyddsmedlen verkligen minskar riskerna med bränder, vilket är tillverkarnas skäl till att de används.
– De som använder bromerade flamskyddsmedel i sina produkter ska vara mer observanta på om medlen verkligen tillför något mervärde eller inte. De bör också informera mer om riskerna med dem. Jag anser också att andra metoder för att minska riskerna för uppkomst av bränder bör utnyttjas bättre, säger Åke Bergman.
Artikeln och ledaren är tillgängliga på:
http://www.ehponline.org/article/info:doi/10.1289/ehp.1003089 [Ref 1]
respektive
http://www.ehponline.org/article/info:doi/10.1289/ehp.1003088 [Ref 2]
Ytterligare information:
Professor Åke Bergman, avdelningen för miljökemi, Stockholms universitet
Tel 08-16 39 97
Mobil 070-644 3861
E-post ake.bergman@mmk.su.se
För bild på Åke Bergman se www.su.se/press [Ref 3]
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.
Vid så kallad klinisk mastit syns tydliga symptom hos kon, med feber och ibland klumpar eller blodspår i mjölken. Sådan mjölk får inte levereras till mejeriet.
Subklinisk mastit ger däremot inte några synliga förändringar vare sig hos kon eller i mjölken, och den hamnar därför ofta oavsiktligt i tankmjölken.
Mastitmjölk passar inte bra till ystning, bland annat på grund av höga halter av kaseinnedbrytande enzym. Om en ko upptäcks ha subklinisk mastit kasseras därför ofta hela dess produktion, trots att mjölken från de andra spenarna är felfri.
Det finns redan teknik för att separera mjölk från olika juverdelar, men det krävs att en sådan teknisk investering kan visas löna sig i form av förbättrad mjölkkvalitet i tanken.
Man skulle kunna tänka sig att i framtiden kvalitetssortera redan på gården, så att den allra bästa mjölken går till osttillverkning, medan övrig mjölk blir konsumtionsmjölk.
Kontaktinformation
Artikeln i SLU:s kunskapsbank, http://www.slu.se/sv/samverkan/kunskapsbank/2010/10/ost-eller-mellanmjolk/
Linda.Forsback@huv.slu.se
018-67- 16 86
Under åren 2007-2008 har de inventerat rotinträngningar i fyra svenska städer. Nu har de en databas med 102 680 inmätta träd, och olika undersökningar har kunnat göras med hjälp av dessa data. Resultaten redovisas i en rapport från Svenskt Vatten.
Det är inte bara de snabbväxande arterna pil, poppel och björk som orsakar rotinträngning, utan alla träd och buskar är potentiella skadegörare. Man har bland annat funnit skador sannolikt orsakade av alm, lönn, fläder, murgröna, paradisbuske, spirea, liguster, äpple och rosor.
Skadorna uppkommer ofta i anslutning till brunnar, förgreningar och materialövergångar. Dimensionen på ledningarna, materialet i rören och ledningsdjupet hade dock mindre betydelse för skadorna.
Mycket tyder på att man genom att lägga rören korrekt och göra anslutningarna tätare skulle kunna minska antalet rotinträngningar.
Man bör också genom dialog mellan park- och VA-förvaltare försöka undvika att plantera för nära speciellt känsliga avloppsledningar, gärna minst sju meter ifrån.
Kontaktinformation
Johan.Ostberg@ltj.slu.se, 040-41 51 26
Ann-Mari.Fransson@ltj.slu.se, 040-41 51 35
Artikeln i SLU:s kunskapsbank, http://www.slu.se/sv/samverkan/kunskapsbank/2010/10/farre-rotter-i-stadens-ror/
Med information från två olika unghästtester (treårstest och kvalitetsbedömning vid fyra år), samt tävlingsresultat beräknas omfattande avelsindex som gör det möjligt att välja ut värdefulla hingstar och ston.
De nya indexen bygger på en avhandling av Åsa Viklund från SLU.
De tre informationskällorna kompletterar varandra, och medför att avelsindex kan baseras på ett stort antal bedömda hästar.
En fördel med treårstesterna är t.ex. att yngre hästar är mindre påverkade av uppfödningsmiljön, och därmed mer präglade av arvet.
Om en häst hoppar bra eller rör sig bra i trav, skritt och galopp när den är ung så är sannolikheten stor att den också kommer att lyckas på framtida hopp- eller dressyrtävlingar.
Mellan 20 och 50 procent av det resultat en häst uppnår vid treårstest, kvalitetsbedömning och tävling visade sig bero på arvet, vilket innebär att det finns goda förutsättningar att förbättra hästarna genom avel.
Åsa Viklund anser att svenska uppfödare bör använda de nya avelsindexen i högre utsträckning när de väljer ut ston och hingstar till avel. Inte minst bör svenskfödda hingstämnen utnyttjas bättre än idag.
Kontaktinformation
Asa.Viklund@hgen.slu.se, 018-67 19 67
Artikeln i SLU:s kunskapsbank, http://www.slu.se/sv/samverkan/kunskapsbank/2010/10/battre-varmblod-med-nya-avelsindex/
En nationell forskarskola i hem- och konsumentkunskap kommer att placeras vid Uppsala universitet. Det står klart efter Vetenskapsrådets besked om årets anslag i utbildningsvetenskap. Ett viktigt erkännande av ämnets betydelse, menar forskarna bakom ansökan.
– Vi vet att skolan är en betydelsefull arena för folkhälsoarbete. Inom ämnet hem- och konsumentkunskap ingår allt som kan relateras till lärande om matvanor, och särskilt när det gäller hälsoaspekter.
Idag är forskning inom ämnet mycket begränsad, även i ett internationellt perspektiv. I Sverige finns ett fåtal forskare som har disputerat inom området, och ett fåtal aktiva doktorander. Ämnesdidaktisk forskning inom hem- och konsumentkunskap saknas helt.
Samtliga lärosäten som utbildar lärare i inriktningen hem- och konsumentkunskap finns med i forskarskolan – Uppsala universitet, Umeå universitet, Göteborgs universitet och Högskolan Kristianstad. Uppsala universitet är det förvaltande och administrerande organet, och i synnerhet institutionen för kostvetenskap vid samhällsvetenskaplig fakultet. Forskarskolan kommer genom ett fokus på en fördjupad ämnesdidaktik att bidra till en förstärkning av ämnets kunskapsbas och teoretiska utveckling, vilket är en kvalitetsutveckling av ämnet vid Sveriges universitet och utbildningsväsende.
– Även i ett vidare perspektiv kommer forskarskolan att bryta ny mark. Publicering av forskningen i internationella tidskrifter leder till utveckling av ämnet, och förhoppningsvis även till fördjupad kunskap om mat och hälsa i samhället.
För mer information:
Christina Fjellström, professor vid institutionen för kostvetenskap, tel: 018-471 23 69
Docent Ylva Mattsson Sydner, tel: 018-471 23 13, 070-167 91 25
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. http://www.uu.se
I låginkomstländer utgör näringen i toalettavfall (urin och fekalier) en stor möjlighet att öka produktionen och därmed minska livsmedelsbristen. Återföring av växtnäringsämnen från toalettavfall möjliggör ett effektivt utnyttjande av ändliga resurser, t.ex. fosfor. Som positivt exempel kan nämnas Kina, där man under tusentals år har återanvänt toalettavfall i jordbruket, och på så sätt kunnat föda en stor befolkning. Men för att inte skapa spridningsvägar för infektionssjukdomar via livsmedel måste toalettavfallet göras säkert, hygieniseras, innan det används som gödselmedel.
Annika Nordin har i sitt doktorsarbete vid institutionen för energi och teknik vid SLU, undersökt hur man kan använda ammoniak (NH3) för detta ändamål. Hennes studier visar bland annat att de diarré-framkallande bakterierna Salmonella och EHEC var känsliga för ammoniakbehandling och snabbt reducerades oavsett temperatur. För virus och parasitägg var metoden effektivare vid temperaturer över 14 grader C.
Urin är självhygieniserande genom sin naturligt höga ammoniakhalt i kombination med ett högt pH-värde. Virus och parasitägg dog fortare när man inte spädde ut urinen så mycket med spolvatten, eller när dunkarna exponerades för solljus så att temperaturen höjdes. Salmonella och EHEC i urin reducerades även vid stor mängd spolvatten och vid lagringstemperaturer som är vanliga i Sverige, dvs. 4–14 grader C.
Fekalier kan innehålla mycket höga koncentrationer av sjukdomsalstrande mikroorganismer. Urea, vilket är värdens vanligaste kvävegödselmedel, ger tillsatt till fekalier ammoniak och ett höjt pH. Ureatillsats kan avsevärt förkorta behandlingstiden jämfört med de 1–2 år föreslagna av WHO för lagring av fekalier. Detta kan ses som att mineralgödslet urea utnyttjas två gånger, först för hygienisering och sedan för gödsling. Urea tillsattes som 0,5–2 viktprocent och hygieniseringseffekten ökade ju mer urea som tillsattes.
Ammoniakhygienisering med urea har redan tillämpats på svenska gårdar för att behandla Salmonella-smittad gödsel. Annika Nordin har varit med om att utveckla den patenterade engångstoaletten Peepoo, som nu provas bland annat i Kenya. För att möta de krav på hygienisering för återföring av avloppsprodukter, som Naturvårdsverket föreslagit regeringen, undersöker hon och hennes kollegor hygienisering, gödselanvändning och miljöeffekter även av klosettvatten och avloppsslam.
Kontaktinformation
Disputationen
Fil.Lic. Annika Nordin, institutionen för energi och teknik, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Ammonia Sanitisation of Human Excreta. Treatment Technology for Production of Fertiliser” för vinnande av filosofie doktorsexamen.
Tid: fredagen den 29 oktober 2010 klockan 13.00
Plats: Föreläsningssalen, Institutionen för Energi och Teknik, Ultuna,
Opponent: Prof. Chris Buckley, Pollution Research Group, University of KwaZulu-Natal, South Africa.
Mer information
Annika Nordin, Annika.Nordin@et.slu.se, 018-67 18 31, 070-955 09 41
Hemort: Husum, Örnsköldsvik.
Avhandlingen, http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002361/
Seminarium vid SLU den 29 oktober: ”Sanitation and health in an international perspective”, http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/alla-kalenderhandelser/2010/10/sanitation-and-health-in-an-international-perspective/
Institutionen för energi och teknik, http://www.slu.se/sv/fakulteter/nl/om-fakulteten/institutioner/institutionen-for-energi-och-teknik/
Safe nutrient recycling, http://kt-et.slu.se/ShowPage.cfm?OrgenhetSida_ID=7628
PeePoople, http://www.peepoople.com/showpage.php?page=6_1
Pressbilder
(Får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen.)
Porträtt av Annika Nordin. Foto: Björn Vinnerås, http://www.slu.se/Global/externwebben/overgripande-slu-bilder/om-slu-bilder/aktuellt-bilder/2010/AnnikaNordin.jpg
Försök i Uganda där inaktivering av mikroorganismer studeras i källsorterad urin i dunkar som exponeras i sol för att påskynda hygieniseringen. En laboratorieasisstent och Charles Niwagaba (Makerere universitet/SLU) häller över urinen i dunkar. Foto: Annika Nordin, http://www.slu.se/Global/externwebben/overgripande-slu-bilder/om-slu-bilder/aktuellt-bilder/2010/UrinExperimentAN.jpg
Medan utrotningen av judar under andra världskriget är en väl dokumenterad del av Europas historia, har utrotningen av romer varken dokumenterats eller debatterats i så stor utsträckning hittills.
David Gaunt, professor i historia vid Södertörns högskola, har genomfört en forskningsresa tillsammans med bland andra den romska organisationen É Romani Glinda till Ukraina. De kunde konstatera att det finns åtminstone ett par massgravar med romer dödade under andra världskriget.
”Holocaust by bullets”
Under andra världskriget deporterades romer till Auschwitz, men också till Ukraina och till områden som Rumänien ockuperade. Ett stort antal av dessa romer blev avrättade och begravda i massgravar. Professor David Gaunt kallar detta bortglömda brott mot mänskligheten ”holocaust by bullets”.
– Här var det fråga om en stor brutalitet – man sköt folk öga mot öga i ett primitivt dödande. Det skedde dessutom helt öppet mitt bland byborna, och det finns fortfarande vittnen till dessa händelser, säger David Gaunt.
Man känner till lite över 50 platser där det kan finnas romska massgravar från andra världskriget. De muntliga uppgifterna från ögonvittnen kan i många fall bekräftas av tyska rättegångsprotokoll, och i dokument i arkiven hos KGB och andra säkerhetspoliser.
Tomhylsor vittnar om massavrättningar
För att hitta massgravarna har David Gaunt och hans kollegor dels tagit hjälp av vittnesuppgifter, dels har de undersökt marken kring utpekade ställena. De fann platser med ett stort antal begravda tomhylsor, vilket vittnar om att det rör sig om ett ställe där en massavrättning ägt rum. På så sätt kunde man sluta sig till var massgravarna låg.
De har gjort vissa utgrävningar för att kunna konstatera att de hittat romska massgravar, men man har också varit noga med att inte röra kvarlevorna mer än nödvändigt.
– Innan vi vet vad romernas tradition och sedvänjor bjuder när det gäller kvarlevorna från de döda, vill vi inte göra åverkan på dessa platser. Vi har bara konstaterat att det rör sig om massgravar med avrättade romer, förklarar David Gaunt.
För David Gaunt och hans kollegor är det önskvärt att kunna gå vidare med ytterligare undersökningar och dokumentering av folkmordet på romerna.
– Detta är ett av de folkmord vi vet minst om. Ett problem är att romerna är ett relativt skriftlöst folk, som inte själva dokumenterat sin historia. Nu börjar de bli intresserade av sin egen historia, en historia som vi också måste kunna berätta, säger David Gaunt.
Forskningsresan till Ukraina kombinerades med en workshop för forskare och doktorander från Södertörns högskola, och finansierades av CBEES (Centre for Baltic and East European Studies). Med på resan var också representanter från romska organisationer i Sverige (É romani glinda) och Rumänien (The Social and Cultural Foundation of Rroma Ion Cioaba) och den franska organisationen för forskning om förintelsen, Yahad i Unum, med säte i Paris.
Kontaktinformation
David Gaunt, tel: 070-2080811
Hormonbehandling till kvinnor i övergångsåldern för att motverka klimakteriebesvär ger inte sjukdomsattacker. Drygt en tredjedel av kvinnorna med akut intermittent porfyri får attacker som är relaterade till en viss fas i menstruationscykeln. En antihormonbehandling kan förebygga eller mildra menstruationscykelrelaterade attacker. Studierna visar också att nedbrytningen av ägglossningshormonet progesteron hos kvinnor med akut intermittent porfyri är förändrad jämfört med hos friska kvinnor.
Vid akut intermittent porfyri hos personer äldre än 50 år är risken för levercancer ökad, enligt en 15 år lång screeningstudie från Norrland. Riskökningen var högre för kvinnorna. Årlig ultraljudsundersökning av levern från 50 års ålder och uppåt för personer med akut intermittent porfyri rekommenderas. Screening ökar möjligheterna till botande behandlingar.
Porfyri (grek. porphyros ‘purpur’) är ett samlingsnamn på en grupp ärftliga sjukdomar som beror på nedsatt kapacitet hos något av de enzymer som deltar vid tillverkningen av hem i benmärgen (där hemoglobin bildas) eller i levern (där hemproteiner bildas). Akut intermittent porfyri (AIP), där störningen huvudsakligen sitter i levern, är den vanligaste formen av porfyri i Sverige. Sjukdomen går även under namnen rödsjuka på grund av den karakteristiska rödfärgade urinen som kan uppkomma hos en del manifesta anlagsbärare, samt ”arjeplogssjukan” på grund av den höga andel människor med manifest AIP som bor i Arjeplog.
Fredag 5 november försvarar Eva Innala, Inst. för klinisk vetenskap, obstetrik och gynekologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Akut intermittent porfyri, kvinnor och könshormon. Levercancerscreening vid porfyri (Acute intermittent porphyria, women and sex hormones. Screening for hepatocellular carcinoma in porphyria).
Disputationen äger rum klockan 9.00 i sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS. Fakultetsopponent är docent Raili Kauppinen, Helsingfors universitetssjukhus.
Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-36884
Kontaktinformation
För mer information, kontakta doktorand Eva Innala:
telefon 090-785 03 82
e-post eva.innala@vll.se
Den nya rapporten visar att 25 av EU:s 27 medlemsstater aktivt stöder en sida i Afghanistankonflikten, utan att EU har någon självständig fredskapande roll. EU deltar samtidigt bara som en av flera medlare i tre av världens 36 pågående väpnade konflikter.
– EU lever inte upp till sin självbild som ett fredsprojekt. Det finns en potential som inte utnyttjas. Medlemsstaternas militära engagemang riskerar att minska utrymmet för andra metoder för konflikthantering, säger Emma Johansson, doktorand i fredsforskning och huvudredaktör för rapporten.
Rapporten “A New Start for EU Peacemaking?” har utarbetats av en grupp forskare vid institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet. Den bygger på information som finns öppet tillgänglig i konfliktdataprogrammets databaser. Forskarna har studerat EU och dess medlemsstater med avseende på militärt och diplomatiskt stöd till krigförande parter, EU:s medlingsinsatser, EU:s särskilda sändebud, EU:s egna fredsoperationer och organisationens arbete för demokrati och mänskliga rättigheter.
Ett exempel på att EU inte utnyttjar sina fulla möjligheter är att inga av EU:s fredssändebud har varit kvinnor. Mer än 20 sändebud har utnämnts sedan FN tog beslutet om en ökad roll för kvinnor i fredsprocesser för i dagarna precis 10 år sedan (FN-resolutionen 1325 från oktober 2000).
– Det är anmärkningsvärt eftersom just Europa har så många välutbildade kvinnor. Först i september i år har en kvinna utsetts till en sådan post, och vi hoppas att detta markerar en ny trend, säger Emma Johansson.
Att EU har många möjligheter att agera framgår av rapportens statistiska analyser. De visar att EU faktiskt varit framgångsrikt i att få slut på krig och bidra till fredsavtal i de få situationer som organisationen engagerat sig i.
– Märkligt nog tycks det inte ha gjorts någon liknande statistisk studie tidigare, säger doktoranden Joakim Kreutz som ser det som anmärkningsvärt att EU inte följt upp med mer medlingsinsatser.
I rapporten noteras också att Lissabonavtalet, som nu reglerar EU:s arbete, betonar ett ökat fredsengagemang. Forskarnas rekommendation är att detta bör leda till en ny doktrin för EU:s agerande i frågor om fredsbyggande och konfliktlösning.
– Rapporten ger en tankeväckande sammanställning av EU:s insatser och visar värdet av systematisk datainsamling om krig och fred. Det framgår till exempel tydligt att EU sällan har en ledande roll i insatser där EU ingår och att när EU agerar med fredliga medel i konflikter, så gäller det oftast inte de mest centrala tvistefrågorna, tillägger professor Peter Wallensteen, som leder forskningsprogrammet.
– En doktrin för fredsbyggande, ökade resurser till fredssändebuden och inte minst en tydligare roll för EU:s nya diplomattjänst skulle kunna ändra på detta förhållande.
För mer information kontakta Emma Johansson på tel: 018-471 76 51, Joakim Kreutz på tel: 018-471 6124 och Peter Wallensteen (i USA, nås efter kl. 15 svensk tid) på mobil: 070-675 2679.
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
Människan har använt laktobaciller i tusentals år för att förbättra hållbarheten och näringsvärdet hos känsliga livsmedel. Idag tillsätter man olika stammar av laktobaciller och bifidobakterier till olika livsmedel.
Forskning har visat att flera olika stammar av Lactobacillus reuteri har en positiv effekt på hälsan, bland annat när det gäller olika typer av mag-tarmbesvär och munhälsa. Man tror även att laktobacillen kan spela roll för risken att utveckla allergier.
På 1960-talet, då bakterien upptäcktes, fanns L. reuteri naturligt i kroppen hos 30-40 procent av befolkningen. Idag återfinns den hos 10-20 procent.
– Vi kopplar samman minskningen med en förändrad livsstil. Vi äter inte fermenterad kost, till exempel surkål, i samma utsträckning som tidigare och använder konserveringsmedel, som dödar bakterier, i kosten och i kroppen, säger Gabriela Sinkiewicz, forskare vid Fakulteten för Hälsa och samhälle Malmö högskola, som inom kort lägger fram en avhandling om L. reuteri.
Sinkiewicz är en av de första att slå fast att bakterien förekommer naturligt i bröstmjölk hos en del kvinnor från geografiskt spridda länder. Hon har jämfört förekomsten av L. reuteri i bröstmjölk hos kvinnor i sju olika länder från olika kontinenter.
– I genomsnitt hade en av sju kvinnor hade bakterien i bröstmjölken. I Japan och Korea hade dock kvinnorna högre halter av laktobaciller, säger Sinkiewicz, som menar att förekomsten av L. reuteri i bröstmjölk är väsentlig då den hjälper barnets tarmsystem att mogna och immunförsvaret att utvecklas. Hon menar även att den påverkar risken att utveckla allergier.
Sinkiewicz har även studerat hur L. reuteri påverkar munhälsan och kan konstatera att såväl förekomsten av plack som blödningar från tandköttet minskade efter endast två veckors användande av tuggummi som innehöll vissa stammar av L. reuteri.
– Studierna visar att L. reuteri är mycket effektivt. Vi har flera studier på gång som just handlar om munhälsa och allergier.
Gabriela Sinkiewicz disputerar vid Fakulteten för Hälsa och samhälle, Malmö högskola, fredagen den 29 november kl. 10.15. Plats: Skånes universitetssjukhus, Malmö (SUS), ingång 49.
Avhandlingens titel: Lactobacillus reuteri in health and disease.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Gabriela Sinkiewicz på telefon: 0734-48 87 86 eller e-post:gabriella.sinkiewicz@mah.se
Etableringen av posten 1636 innebar en stor organisatorisk utmaning för den svenska staten – en av de största dittills. Magnus Linnarsson beskriver i sin avhandling hur postväsendet förändrades under 1600-talet. Han vill med sin studie ifrågasätta synen på svenska staten som en centraliserad tidigmodern stat.
Postväsende på entreprenad
Från början sköttes postverksamheten av staten, men under stormaktstiden förändrades organisationen och lades ut på entreprenad.
– Bilden av att posten skulle vara ett statligt ämbetsverk från början stämmer inte. Det har under en period funnits många privata alternativ, säger Magnus Linnarsson.
I sin avhandling visar han vilka alternativ som fanns för staten att organisera sin verksamhet, och vilka argument som gavs för att man valde en organisationsform framför en annan. Detta kan i sin tur berätta om hur svenska staten fungerade i tidig modern tid.
I slutet av 1500-talet och i början av 1600-talet blir posten den helt dominerande infrastrukturen i Sverige för att transportera information. Organisering av ett etablerat postsystem kan beskrivas som inte mindre än en kommunikationsrevolution, som innebar genomgripande förändringar i samhället. Det blev förbättringar i effektivitet, snabbhet, regelbundenhet, och viktigast av allt: det blev billigare. Postkontoren fungerade som samhällets viktigaste informationscentraler.
Under 1600-talet utvecklas posten i Sverige till ett jämförelsevis väloljat maskineri. 1698 skickades enligt bevarade uppgifter 360 000 brev med det svenska postväsendet. Magnus Linnarssons undersökning om hur den svenska staten etablerade och utvecklade verksamheten, ställer relevanta frågor också för 2000-talet. Dagens diskussion om hur, och av vem, den offentliga verksamheten ska skötas har paralleller i 1600-talet, och många av argumenten som fördes fram känns lika brännande nu som då.
Avhandlingen har tillkommit inom ramen för ett forskningsprojekt som handlar om utvecklingen av medier och kommunikation runt Östersjön under 1600-talet, och har finansierats av Östersjöstiftelsen. Projektledare har varit professor Kekke Stadin, och övriga medlemmar i projektet Heiko Droste och Örjan Simonson. Avhandlingen har utgivits på förlaget Nordic Academic Press.
Magnus Linnarsson har varit knuten till historiska institutionen i Lund och den nationella forskarskolan i historia, och genomfört sin forskning vid institutionen för genus, kultur och historia på Södertörns högskola.
Avhandling: ”Postgång på växlande villkor. Det svenska postväsendets organisation under stormaktstiden.” Opponent: Henrik Ågren, Historiska institutionen, Uppsala universitet.
Disputationen sker fredag den 29 oktober kl. 10.15 i sal MA 624, på plan 6 i Moas båge, Södertörns högskola, Campus Flemingsberg.
Kontaktinformation
Kontakt: Magnus Linnarsson, e-post: magnus.linnarsson@sh.se
Svensk ekologisk kycklingproduktion har en knepig sits. Uppfödarna är i princip hänvisade till en snabbväxande slaktkycklinghybrid, samtidigt som EU-reglerna är inriktade på uppfödning av långsamväxande kycklingar. Om svårigheterna att ta fram ett ekologiskt foder som får denna ekvation att gå ihop skriver Maria Eriksson i en avhandling från SLU.
Ekologisk kyckling står för mindre än en procent av den svenska kycklingmarknaden. Ett hinder är att det är svårt att tillgodose kycklingarnas proteinbehov med ekologiskt foder – de flesta ekologiska proteinråvaror innehåller för låga nivåer av aminosyran metionin. Ett annat hinder är att svenska ekologiska uppfödare är hänvisade till de snabbväxande slaktkycklinghybrider som används i konventionell uppfödning. Den svenska marknaden tycks ännu vara för liten för kläckerier med djurmaterial som är bättre anpassade till ekologisk kycklingproduktion.
De snabbväxande hybriderna slaktas vanligtvis efter 5–6 veckor. I ekologisk produktion med sådana hybrider ska uppfödningstiden dock vara dubbelt så lång (81 dagar), enligt EU-reglerna, men detta kan ge tunga djur med benproblem i slutet av uppfödningsperioden. För svensk ekologisk kycklinguppfödning finns ett sätt att komma runt detta problem. Om tillväxten hos kycklingarna hålls tillbaka till max 50 g per dag betraktas de nämligen som långsamväxande och får då slaktas efter 70 dagar.
Ett sätt att dämpa tillväxten kan vara att sänka råproteinhalten i fodret. Detta innebär dock att även metioninhalten sänks, vilket gör det ännu svårare att balansera fodret. Det Maria Eriksson har studerat i sitt doktorsarbete vid SLU är om det går att komponera ett ekologiskt foder som håller tillbaka tillväxten utan att försämra kycklingarnas välfärd.
Resultaten visar att det finns både för- och nackdelar med att sänka halterna av råprotein och aminosyror i fodret. Fördelarna var att dödligheten minskade och att färre kycklingar behövde tas bort för benfel under de sista tre veckorna före slakt. Kycklingar som fick foder med låga nivåer av råprotein och aminosyror utnyttjade rasthagarna i mycket större utsträckning jämfört med de kycklingar som fått högre nivåer.
En stor nackdel var att det förekom att kycklingar hackade på varandra i ett av försöken där kycklingarna fick låga nivåer av protein och aminosyror. Dessutom sågs andra beteendeförändringar, såsom högt foderspill, intag av fjädrar från ströbädden, ökad fjäderputsning och ett generellt ökat födosöksbeteende. Dessa beteenden tyder på att kycklingarna var hungriga och sökte efter mer eller annan föda än det foder som erbjöds.
Maria Erikssons avhandling visar att det är svårt att nå den låga tillväxt som medger slakt av ”snabbväxande kycklinghybrider” efter 70 dagar. Inget av fodren i försöken innehöll nämligen tillräckligt låga nivåer av protein och aminosyror för att sänka tillväxten till 50 g/dag. Avhandlingen visar också att en sådan uppfödning även kan försämra djurens välfärd. En kortsiktig lösning kan vara att uteslutande använda hönkycklingar i produktionen, eftersom dessa växer något långsammare och därmed är mindre benägna att få benproblem. En annan är att öka foderrestriktionerna ytterligare. Men det måste till mer långsiktiga lösningar för att undvika välfärdsproblemen.
– Ett sätt att minska dödligheten och avlivningar p.g.a. benfel kan vara att korta ner uppfödningstiden. Om regelverket modifierades skulle det bli lättare för svenska producenter att föda upp ekologiska slaktkycklingar – kanske en ”svensk modell”, säger Maria Eriksson. En annan lösning kan vara att etablera långsamväxande hybrider i Sverige, men förmodligen måste produktionen växa innan detta blir aktuellt.
Om långsamväxande hybrider skulle används, som på kontinenten, kan andra strategier för att optimera foder tas till. Detta betyder att det ekologiska fodret kan optimeras genom höjda halter av aminosyror och protein. Samtidigt kan en överutfodring med protein leda till ett ökat kväveläckage till naturen, vilket ju måste sägas strida mot de ekologiska målen. Det är med andra ord komplicerat att bedriva svensk ekologisk slaktkycklingproduktion såsom regelverket är formulerat.
————————————————————————
Husdjuragronom Maria Eriksson, institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU, försvarar sin avhandling Protein supply in organic broiler production using fast-growing hybrids – Welfare and performance aspects.
Tid: Fredag den 29 oktober 2010, kl. 09.15
Plats: Loftets hörsal, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Professor Werner Bessei, University of Hohenheim, Stuttgart, Tyskland
Mer information: Maria Eriksson, 018-67 45 30, Maria.Eriksson@huv.slu.se
Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen:
http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002362/ [Ref 1]
Pressbilder (får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf/källa ska anges):
– Maria Eriksson [Ref 2]. Foto: Linda Forsbäck
– Ekologiska kycklingar i Maria Erikssons försök. [Ref 3] Foto: Maria Eriksson, SLU
– De kycklingar som utfodrades med mindre protein utnyttjade rastfållan hårt (höger fålla) i jämförelse med de kycklingar som fått ett mer proteinrikt foder (vänster fålla). [Ref 4] Foto: Niklas Blom
Detta och övriga pressmeddelanden från SLU:
http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/pressmeddelanden/ [Ref 5]
Samhällsdebatten är stundtals het vad gäller genmodifierade grödor. Ett av argumenten mot dem är att det skulle vara onaturligt att blanda gener mellan arter. Men aktuell Lundaforskning visar att genmodifiering kan inträffa naturligt bland vilda växter, via så kallade hoppande gener.
– Nu står det klart. Vi i vår forskargrupp har misstänkt detta länge, och nu har min kollega Pernilla Vallenback genom DNA-sekvensering kunnat visa att så är fallet, säger professor Bengt Olle Bengtsson vid Biologiska institutionen, Lunds universitet.
Forskargruppen för evolutionsgenetik har upptäckt att genen för ett visst enzym, PGIC, har förts in i det lilla gräset fårsvingel från en annan gräsart, sengröe, som är helt åtskild artmässigt. DNA-analyserna visar också att det bara är en begränsad kromosom-bit som flyttats över.
– Tyvärr vet vi inte idag exakt hur genhoppet mellan arterna gick till, vilket egentligen inte är så konstigt eftersom det ägde rum för sådär 700 000 år sedan. Rimligast är dock att tro att genen följde med en växtparasit, till exempel ett virus, som spreds från en växt till en annan, kanske med hjälp av en insekt som sög växtsaft, säger Bengt Olle Bengtsson.
Men om gen-hopp nu visat sig förekomma naturligt mellan växter, finns det då inte längre någon anledning att opponera sig mot genmodifierade grödor? Enligt Bengt Olle Bengtsson är svaret på den frågan inte så enkelt. Han konstaterar att forskningsresultaten är intressanta och viktiga, men att de inte säger mycket om vad som är rätt eller fel i samhället.
– Många räds de genmodifierade grödorna för de tror att de orsakar farlig genspridning i naturen. Detta argument imponerar dock inte på mig. Men obehaget mot att genforskningen leder till ökad patentanvändning och monopolisering av växtförädlingen finner jag förståelig. Det är därför viktigt att fri och kommersiellt obunden forskning kring växter kan utföras, säger Bengt Olle Bengtsson.
De aktuella forskningsresultaten presenteras i den vetenskapliga tidskriften PLoS One.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Bengt Olle Bengtsson, Lunds universitet
Tel: 046-222 98 90
Bengt_Olle.Bengtsson@cob.lu.se
En drumlin består oftast av morän och återfinns i områden som varit täckta av inlandsis. På många platser som var täckta av inlandsis, har isen flyttat på morän, grus och sand och skapat tårformade upphöjda ”åsar”, parallellt med isrörelsen.
– Fram till nu har vetenskapen varit splittrad i synen på hur drumliner skapas. Eftersom de skapats under isen kan man inte se processen. Drumliner är vanliga nästan överallt där inlandsisen drog fram, men är nästan obekanta vid dagens glaciärer. Nu har vi hittat ett nytt drumlinfält vid glaciären Múlajökull på Island. Det är helt unikt, säger Mark Johnson på Institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet.
Avsmältningen på de stora glaciärerna som följer av klimatförändringarna har underlättat för forskarna att studera det geologiska fenomenet. Drumlinfynden på Island gav unika möjligheter att studera strukturen.
– En av drumlinerna vi hittade var genomskuren av erosion. Det gav oss möjlighet att studera den lager för lager och det var tydligt att den var uppbyggd nyligen. Glaciären har alltså inte bara dragit sig tillbaka och visat gamla drumliner, den skapar fortfarande nya.
Det finns i dag inte bara en utan flera teorier om hur drumliner kommer till. Göteborgsforskarnas upptäckt visar att drumliner kan skapas inom de första två kilometrarna bakom iskanten.
– En framvällande glaciär (”surging glacier”) kan röra sig 100 meter per dag istället för normala 100 meter per år. Kan vi koppla drumlinerna till just sådana snabbrörliga glaciärer betyder det att inlandsisen drog fram mycket snabbare än vad vetenskapen tror i dag.
Kopplingen mellan drumliner och snabba isrörelser är viktig för klimatforskningen. När man modellerar klimatförändringar behöver man veta hur hög och hur kall en glaciär var för att förstå den senaste istiden. En glaciär som rör sig snabbt blir inte lika hög. Därför kan upptäckten påverka hur forskningen tänker på klimatmodellering.
Att komma drumlinernas gåta på spåren är en gammal dröm för Mark Johnson.
– Vi upptäckte drumlinfältet under inflygningen mot glaciärkanten för att göra en helt annan studie. Det var det mest spännande jag varit med om under min forskning. Alla geologer känner till drumliner och när jag började läsa geologi i Wisconsin i USA på 1980-talet var det många som kom dit för att titta på de drumliner som fanns i området. Att ta fram en teori för hur de skapas var en stor fråga redan då.
Upptäckten av det nya drumlinfältet gjordes av Mark Johnson vid institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet, i samarbete med forskare från Island, Norge och Storbritannien.
Studien Active drumlin field revealed at the margin of Múlajökull, Iceland: A surge-type glacier är publicerad i den geovetenskapliga tidskriften Geology.
HÄR KAN MAN HITTA DRUMLINER I SVERIGE:
(kartlänkar följer längre ner)
GÖTEBORGSOMRÅDET
Sandsjöbacka; drumlinen ses tydligt som en ås från E6:an söder om bensinstationen vid Sandsjöbacka på den västra sidan av vägen
latitud 57.54434, longitud 12.03921
Dössebacka; vattenverket ligger på en drumlin, vattnet från Göta älv filtereras genom drumlinens sediment för att bli dricksvatten.
latitud 57.91095, longitud 12.04391
Äskhult; byn och dess odlingsmark ligger ovanpå en drumlin, syns tydligt på en karta
latitud 57.42715, longitud 12.28311
NORRBOTTEN
Drumliner är väldigt vanliga i hela Norrbotten. Särskilt många finns det i inlandet, inom triangeln Arvidsjaur, Luleå och Jokkmokk, samt längs Luleälven och riksväg 97, nordväst om Boden.
latitud 65.98687, longitud 21.05763
SMÅLAND
Drumliner är också en viktig del av landskapet i stora delar av Småland. Många drumliner finns till exempel parallellt längs med sjöarna syd om Eksjö. Riksväg 40 mellan Nässjö och Eksjö passerar över en drumlin vid
latitud 57.63379, longitud 14.89638
Bildtext: Glaciärkanten vi Múlajökull på Island. Åsarna som syns mellan sjöarna är drumliner. Foto: Ívar Örn Benediktsson
Kontaktinformation
KONTAKT:
Mark Johnson, Institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet
031- 786 28 08
markj@gvc.gu.se
