– Länge har mannen som man ansetts vara en oproblematisk fråga inte minst i företagshistorien, där det har tagits för givet att män leder och bygger nätverk. Om den manliga hegemonin ska brytas inom näringslivets elit är det en mycket stark historisk tradition som måste utmanas, säger Therese Nordlund Edvinsson.
Den studerade klubben var ett slutet sällskap för näringslivets elit och verkade under tidsperioden 1890-1960. En rad framgångsrika chefer från SKF, ASEA, gruvindustrin och Wallenbergssfären var medlemmar.
Jakten var en viktig rekreationsform för näringslivets män. Den uppfattades som statuspräglad och exkludera oftast kvinnor. Inom Kung Orres Jaktklubb kom medlemmarna att anta en alternativ identitet, då de kände samhörighet med orrtuppen. Medlemmarna antog särskilda smeknamn, såsom Krokodilen (Marcus Wallenberg) och Prisse (J. Sigfrid Edström, en av männen bakom Saltsjöbadsavtalet), då avsikten var att släppa alla hämningar och skifta identitet. Deras fruar liknades vid ”hönor” och var tvungna att underordna sig ”tupparnas” (männens) regler.
– I styrelserummet används ofta andra attribut för att förstärka manlig dominans. Genom exempelvis ryggdunkningar, fackspråk och osynliga koder kan kvinnor utestängas, säger Therese Nordlund Edvinsson.
I Kung Orres Jaktklubb varvades beundran och hängivenhet med spydigheter och lekfull spontanitet. En grabbig, småfräck jargong präglade sällskapet. Medlemmarna ägnade sig gärna åt practical jokes. Ett sätt att vinna insteg i den mansdominerade miljön var att anpassa sig efter de manliga koderna. Den första och enda kvinnliga medlemmen var Marianne Wallenberg, (Peter Wallenbergs styvmor). Hon lyckades delvis utmana den manliga hegemonin. Kvinnor som var gifta med medlemmar kunde lättare bli upptagna i nätverken. Det var inte heller givet att alla män fick delta, bara de som accepterade ordningen inom gruppen.
– Man kan därför tala om homosociala relationer, där män rekryterar andra män som påminner om dem själva. Inte sällan skapar elitens män relationer som involverar beundran och omtanke om andra män, säger Therese Nordlund Edvinsson.
Till klubben värvades män som hade ”rätt” bakgrund och sexualitet. Äldre medlemmar skulle på ett faderligt sätt uppfostra de yngre medlemmarna. Först på 1950-talet kom en ny generation företagsledare som saknade behovet av att blanda ihop känslor med professionellt arbete. De kunde inte leva upp till de äldre medlemmarnas idealbild. Denna generation företagsledare var inte lika anpassningsbara som tidigare.
– De gamla medlemmarna som tidigare tillhört toppen i näringslivet förlorade sin status och de få nyrekryteringarna till klubben gjorde att verksamheten avvecklades. Den manlige ledartypen i svenskt näringsliv kom dock inte att förändras på ett grundläggande sätt. En ledare skulle fortfarande vara en auktoritet, men att spela ”rollspel” och låtsas vara en orrtupp – den tiden var förbi, säger Therese Nordlund Edvinsson.
Bokens titel
Boken Broderskap i näringslivet: en studie om homosocialitet i Kung Orres Jaktklubb 1890-1960 ges ut av Sekel bokförlag. Therese Nordlund Edvinsson, Ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms universitet.
För ytterligare information
Telefon 08-16 22 70, E-post Therese.Nordlund@ekohist.su.se.
För bild
press@su.se eller 08-16 40 90.
I stort går det inte att se några förändringar när all vårdpersonal analyseras gemensamt, vare sig till det bättre eller till det sämre, efter det att driftformen förändrats, men om undersökningen bryts ner i mindre delar blir bilden annorlunda.
– De grupper som uppvisar negativa konsekvenser verkar vara de vars arbete berörs av privatiseringen eller bolagiseringen, men som inte har tillräckligt med resurser för att hantera kraven som följer med dessa organisationsförändringar, menar Helena Falkenberg.
Resultaten tyder på att det är viktigt att i förväg analysera hur olika grupper kan komma att påverkas av en driftsformsförändring samt vilka resurser som de anställda har tillgång till för att kunna hantera förändringen. Genom effektiv, målmedveten och förutseende hantering kan negativa konsekvenser av den osäkerhet som ofta uppstår vid förändring mildras.
– Hur personalen mår påverkar sannolikt även verksamhetens resultat och vårdens kvalitet. Det gör konsekvenserna av dessa former av förändringar angelägna även ur ett ledningsperspektiv liksom även för patienter och anhöriga, säger Helena Falkenberg.
Avhandlingen bygger på enkätundersökningar som gick ut till samtliga vårdpersonal på tre akutsjukhus i Stockholmsregionen med olika driftsformer (förvaltningsdrivet, bolagiserat och privatiserat) och som genomfördes 1998 och 2001/2002.
Avhandlingens titel
”How privatization and corporatization affect healthcare employees’ work climate, work attitudes and ill-health: Implications of social status”. Avhandlingen finns att ladda ned som pdf på: http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:298968.
Ytterligare information
Helena Falkenberg, Avdelningen för arbets- och organisationspsykologi, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-16 38 75, 0730-26 80 50, e-post hfg@psychology.su.se.
För bild
08-16 40 90 eller press@su.se.
– Studien visar att varg och lodjur kan leva i samma område, säger Camilla Wikenros vid SLU:s forskningsstation Grimsö i Bergslagen. Den större, dominerande arten (vargen) behöver inte inverka negativt på den mindre artens (lodjuret) utbredning och överlevnad.
Ett delresultat är att lodjur inte undviker områden med varg. Det har forskarna kunnat visa genom att under flera år studera den geografiska fördelningen av familjegrupper (honor med ungar) av lodjur i relation till vargrevir.
Överlevnaden av ungar hos radiomärkta lodjur, som levde innanför respektive utanför olika vargrevir, visade sig vara lika hög för båda grupperna av lodjursungar. Omfattande spårningar av varg under vinterperioden, samt analys av vargspillningar och kvarlevor av vargdödade bytesdjur, gav heller inga bevis för att vargar hade dödat lodjur.
Det visade sig också att radiomärkta lodjurshonors val av ynglingsplats, t.ex. dess belägenhet och storlek på hemområden, inte förändrades när vargar etablerade sig i samma område.
Frånvaron av konkurrens mellan lodjur och varg i Sverige kan förklaras av att det i vargarnas utbredningsområde fortfarande är relativt gott om bytesdjur.
– Och det huvudsakliga bytesdjuret i de flesta vargrevir utgörs av älg, medan lodjuren är specialiserade på rådjur, säger Camilla Wikenros.
Att olika arter av stora rovdjur konkurrerar med varandra, antingen genom tillgång på en gemensam födoresurs (i detta fall rådjur) eller direkt genom aggression, är relativt vanligt. Detta förekommer till exempel mellan varg och coyote (prärievarg) samt för varg och puma i Nordamerika. I dessa fall är vargen den dominerande arten som ibland dödar eller genom sin blotta närvaro påverkar beteendet hos det andra rovdjuret.
För mer information:
Camilla Wikenros, camilla.wikenros@ekol.slu.se, 070-282 62 56
Håkan Sand, hakan.sand@ekol.slu.se, 070-300 37 01
Olof Liberg, olof.liberg@ekol.slu.se, 070-394 95 19
Henrik Andrén, henrik.andren@ekol.slu.se, 0581-69 73 02
”Competition between recolonizing wolves and resident lynx in Sweden” (Can.J. Zool. 88:271–279 (2010) digital referens: doi: 10.1139/Z09-143, http://article.pubs.nrc-cnrc.gc.ca/RPAS/rpv?hm=HInit&journal=cjz&volume=88&afpf=z09-143.pdf )
SKANDULV, http://skandulv.nina.no/
Pressbilder
(Får användas fritt i samband med detta pressmeddelande. Ange fotograf!)
Kutande lodjur. Foto: Henrik Andrén, http://www2.slu.se/aktuellt/2010/HakanSand/Kutandelodjur.jpg
Lodjursungar. Foto: Henrik Andrén, http://www2.slu.se/aktuellt/2010/HakanSand/Lodjursungar.jpg
Lodjur, nio månader. Foto: Henrik Andrén, http://www2.slu.se/aktuellt/2010/HakanSand/Lodjurniomanader.jpg
Radiomärkt varg. Foto: Henrik Andrén, http://www2.slu.se/aktuellt/2010/HakanSand/Radiomarktvarg.jpg
Företagen vill visa att frågor som rör icke-materiella resurser är centrala för dem på längre sikt vad gäller framgång och tillväxt. Men aktörerna på finansmarknaden har svårt att ta till sig och sätta värde på den omfattande informationen om dessa resurser som företagen ger ifrån sig.
I en rapport från Mälardalens högskola med namnet ”Två sidor av samma mynt” visar forskarna att skillnader i de sociala kulturerna gör att informationen tolkas på olika sätt och därför skapar kommunikationsproblem.
– Vår studie visar att både informationsbranschen och finansmarknaden har svårt att förstå varandras system när helheten blir svåröverskådlig, säger Ulf Johanson, professor i företagsekonomi vid Mälardalens högskola och en av författarna till rapporten.
I rapporten beskriver de tre författarna Johan Henningsson, Ulf Johanson och Roland Almqvist hur aktörerna på finansmarknaden tänker och fattar beslut samt varför det är så svårt att kommunicera om icke-materiella resurser. Studien genomfördes via fokusgruppsintervjuer med dels fondförvaltare, dels informationsdirektörer i olika börsföretag.
Det går inte att påtvinga den andra parten sin egen tolkning men studien visar att det finns några saker företagen kan göra för att minska skillnaderna i tolkningen. Finansmarknaden skapar bilder, en ”story” kring varje företag. I den bilden samlas tidigare uppfattningar och erfarenheter av företaget tillsammans med det uppbyggda förtroendet som finns. Om bilden av ett företag är bra, behöver ett ekonomiskt bakslag inte nödvändigtvis betyda att finansmarknaden drar sig för att investera.
Företag kan dra nytta av denna ”story” och informera genom så kallad ”storytelling”. Storytelling handlar om att skapa en bild av företaget som bygger på något som folk vet, känner till eller tror sig veta. Företagen kan använda sig av denna metod för att reflektera och väva samman kopplingar mellan exempelvis personal, kompetens och hållbar utveckling till företagets lönsamhet.
– Även om det inte går att översätta alla dessa berättelser i termer av kassaflöden, så kan resonemangen vara tillräckligt övertygande och förtroendeingivande så att finansmarknadens intresse åtminstone ökar, menar Johan Henningsson.
Rapporten ”Två sidor av samma mynt” är ett led i en samhällsrelevant internationell forskning, delvis pådriven av olika regeringar och mellanstatliga organisationer avseende redovisning, styrning och kommunikation av icke-materiella resurser.
Kontaktinformation
För mer information kontakta gärna;
Ulf Johanson, professor i företagsekonomi
Mälardalens högskola
ulf.johanson@mdh.se
021-101429
Johan Henningsson, ekonomie doktor
Mälardalens Högskola
johan.henningsson@sek.se
070-3558417
Redan för 75 år sedan upptäcktes det att universum inte enbart består av de planeter, stjärnor och galaxer som natthimlen avslöjar. Då förstod man att det krävs någon form av osynlig materia för att hålla ihop galaxerna, och sedan dess har en rad observationer pekat på att universum inte bara byggs upp av vanliga atomer.
Den stora revolutionen inom kosmologin har dock skett det senaste decenniet då astronomer gjort en rad stora framsteg med att kartlägga universum och förstå dess utveckling från den stora smällen fram till idag. Nyckeln till dessa framgångar var utvecklingen av CCD-kameran som belönades med 2009 års Nobelpris i fysik. Den kanske mest häpnadsväckande upptäckten var att universums expansion inte bromsas upp till skillnad från vad forskarna tidigare trott. Istället tycks expansionen accelerera vilket leder till att galaxerna avlägsnar sig ifrån varandra i allt snabbare takt. Orsaken till detta är att universum domineras av en tidigare okänd form av energi, mörk energi, en slags antigravitation som driver på universums expansion. Även i gruppen bakom denna upptäckt ingick forskare från Stockholms universitet.
Det internationella forskarlaget Supernova Cosmology Project har nu presenterat nya mätningar av den mörka energin och dess egenskaper. Studien genomfördes med rymdteleskopet Hubble och leddes av Dr. Rahman Amanullah från Oskar Klein Center vid Stockholms universitet.
— Den viktigaste frågan vi försöker besvara i dag är om, och i så fall hur, den mörka energin förändras med tiden. Ett svar på den frågan kan ge oss väsentliga byggstenar till en teoretisk förklaring av den mörka energin, säger Rahman Amanullah.
Med hjälp av Hubble-teleskopet har gruppen studerat avlägsna supernovor. Dessa är exploderande stjärnor som lyser mycket starkt och kan därför observeras över stora avstånd. Supernovorna fungerar som fyrtorn och genom att mäta deras ljusstyrka kan avståndet till dem bestämmas. Ju längre bort forskarna observerar, desto längre bak i tiden skådar de även. Den mest avlägsna supernovan de hittade låg över 8 miljarder ljusår bort och exploderade således 3,5 miljarder år innan solsystemet och jorden bildades.
Genom att mäta avståndet till supernovor vid olika tidpunkter i universums historia går det att kartlägga universums expansion fram till idag. I och med att expansionen till viss del styrs av den mörka energin går det därför i förlängningen även att bestämma hur denna utvecklats med tiden.
— De nya resultaten pekar på att både densiteten och egenskaperna för den mörka energin inte förändras med tiden inom ramen för vår mätnoggrannhet. Det verkar trots allt som att Einsteins kosmologiska konstant bäst förklarar våra mätningar, säger professor Ariel Goobar vid Oskar Klein Center på Stockholms universitet.
Den kosmologiska konstanten infördes ursprungligen av Albert Einstein när han baserat på sin allmänna relativitetsteori formulerade en modell för ett statiskt universum. Den kosmologiska konstanten var tänkt att balansera tyngdkraften mellan galaxerna som annars skulle tvinga universum att kollapsa. Upptäckten av universums expansion visade emellertid att universum inte är statiskt och Einstein lär då ha avfärdat den kosmologiska konstanten som sitt ”största misstag”.
— Man ska dock komma ihåg att även om en kosmologisk konstant kan förklara våra mätningar så har vi fortfarande ingen grundläggande teori som kopplar ihop den med vår övriga förståelse av naturlagarna. Vi är lite som små barn som pekar på en varmluftsballong och undrar vad det är som får korgen att sväva – vi har kommit fram till att det förmodligen kan vara ballongen, men vi vet fortfarande inte vad det är som får den att sväva, säger Rahman Amanullah.
Resultaten publiceras i the Astrophysical Journal.
Kontaktinformation
Ytterligare information
Dr. Rahman Amanullah, Oskar Klein Center, Stockholms universitet, tfn 08-5573 8661, 0704-88 33 35, e-post rahman@fysik.su.se
För bild, se http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=426&a=78057.
Rapportförfattaren visar att när det förstfödda barnet är fyra år har mamman och pappan 4,5 respektive 7,6 procents lägre inkomst för varje månad han eller hon tagit ut föräldraledighet. Längden på männens ledighet spelar även roll för kvinnornas framtida lön. För varje månad som pappan är föräldraledig ökar mammans framtida årsinkomst med nära 7 procent. Det gäller även sedan man tagit hänsyn till hur länge mamman själv varit föräldraledig. Mammornas föräldraledighet påverkar dock inte pappornas framtida årsinkomst.
– Kanske bidrar en mer jämnt fördelad föräldraledighet till ett mer jämställt familje- och arbetsliv även efter föräldraledighetens slut, säger Elly-Ann Johansson som gjort studien. Eftersom jag studerar årsinkomster kan jag dock inte säga om mammans ökade inkomst beror på om hon jobbar mer eller om hon får en högre månadslön. Men det är troligt att arbetad tid spelar roll eftersom effekterna är så stora, jämfört med tidigare studier på månadslöner.
Hur tar man hänsyn till att föräldraparen är olika?
Familjer som väljer att ta ut föräldraledighet på olika sätt skiljer sig troligen åt på flera viktiga punkter. Därför går det inte att rakt av jämföra familjer med varandra för att se hur föräldraledigheten påverkar inkomsten. Rapporten jämför istället förändringen i inkomster före och efter det första barnets födelse. Familjerna följs tills barnet fyller fyra år.
– Till exempel kan man tänka sig att mammor som värderar karriär och arbetsliv högt både har högre inkomster och tar ut en mindre andel av föräldraledigheten, jämfört med mindre karriärinriktade mammor. Alla sådana skillnader mellan familjer som inte varierar över tid tar jag hänsyn till, förklarar Elly-Ann.
17 000 familjer studeras
Rapporten undersöker 17 000 familjer som fick sitt första barn antingen kring årsskiftena 1993/1994 och 1994/1995 eller 2000/2001 och 2001/2002. Föräldraledigheten mäts tills barnet fyllt tre år och inkomsten som förändringen från ett år före barnets födsel tills barnet fyller fyra år.
Kontaktinformation
Rapport 2010:5 ”Effekten av delad föräldraledighet på kvinnors löner”, är skriven av Elly-Ann Johansson. Vill du veta mer nås hon på 018-471 70 79, 073-952 72 45 eller via e-post: Elly-Ann.Johansson@ifau.uu.se
Köttrastjurar föds av tradition upp som ungtjurar i Sverige, och mindre än en tiondel kastreras. Men kastrerade djur (stutar) ger finare kött med bättre marmorering, och de är också lättare att omgruppera än ungtjurar.
I en studie vid SLU i Skara jämfördes tre stutmodeller med en ungtjurmodell. Djuren var av charolais-korsning och de utfodrades olika intensivt och olika länge (15 månader för ungtjurar och 20, 25 respektive 30 månader för stutarna).
Med hjälp av resultaten från studien gjordes ekonomiska kalkyler för gårdar med olika förutsättningar. Det visade sig att 30-månaders stutar är den mest lönsamma uppfödningsmodellen, om gården har tillgång till naturbetesmarker, som berättigar till stora miljöersättningar. Markerna ska antingen ha särskilda naturvärden eller vara lågproducerande, vilket betyder att varje djur hävdar stora arealer. Om det inte finns sådana bidragsberättigade marker är de traditionella ungtjurarna mest konkurrenskraftiga, när man räknar med nuvarande ersättningsnivå, köttpris och arbetskostnad.
Kontaktinformation
Anna.Hessle@hmh.slu.se, 0511-67 143, Långsam stut på naturbete eller snabb ungtjur? Fakta Jordbruk 3/2009, http://www.slu.se/?id=141
Det tamdjur* som oftast angrips av rovdjur är får, och av alla rovdjursangrepp på tamdjur står varg och lodjur för de allra flesta. Det visar den senaste statistiken över viltskador från Viltskadecenter. Förra året angreps 687 stycken tamdjur av rovdjur, allra största delen var får. Av totalt 142 angrepp stod varg för nästan hälften och lodjur för en tredjedel.
Antalet tamdjur som dödats, skadats eller försvunnit till följd av rovdjursangrepp varierar mycket mellan åren. Detta förklaras av att det ofta är enskilda individer som utvecklat ett skadebeteende, och som under vissa år står för en stor del av skadorna.
Viltskadecenter ger varje år ut prognoser för utvecklingen av rovdjursskador på tamdjur. I Götaland förväntas angreppen öka, främst på grund av att det finns fler tamdjur per ytenhet, men också för att antalet rovdjur, framför allt lo, ökar i dessa delar.
*Statistiken avser tamdjur förutom renar.
Kontaktinformation
Maria.Levin@ekol.slu.se, http://www.viltskadecenter.se, Viltskadestatistik 2009,http://www.viltskadecenter.se/images/stories/Publikationer/viltskadestatistik_2009.pdf, Viltskadebarometern 2009, http://www.viltskadecenter.se/images/stories/Publikationer/viltskadebarometern_2009.pdf
Miljötrender 2/2010, Tema Rovdjur, http://www2.slu.se/foma/mt10/MT2_10.pdf
I dagens samhälle lever många med ett ständigt stresspåslag av hormonerna kortisol och adrenalin. Men folk som har nära till en lövskog där de bor, eller som brukar göra långa promenader i en skog i rekreationssyfte, upplever inte i lika hög grad att de är stressade. Detta framkom i en enkätundersökning vid SLU i Alnarp. Tre tusen slumpvis utvalda personer i Skåne och Blekinge hade valts ut, och av dem svarade cirka hälften på frågor om sina rekreationsvanor i olika typer av skogar (löv- och barrskog), samt om hur de upplevde sin stressnivå.
Vistelse i miljöer med stora lövträd påverkar exempelvis puls och blodtryck positivt, enligt tidigare forskning vid SLU. Lövskogar har flera egenskaper som underlättar återhämtning från stress, t.ex. kan man fascineras över hur ljuset silar mellan löven och vara nyfiken på fåglar som sjunger eller fjärilar som fladdrar förbi. Det är också lätt att orientera sig i en lövskog, lättare än i många andra skogstyper.
Dessa rön kan ha betydelse vid planering av tätorter, så att flera skogsområden bevaras i närheten till bebyggelse och så att man värnar om den biologiska mångfalden. Om man satte en prislapp på skogens rekreationsvärden, skulle man lättare kunna jämföra dem med de kostnader samhället har för sjukskrivningar på grund av långvariga stress- och sjukdomstillstånd.
Kontaktinformation
Matilda.Annerstedt@ltj.slu.se, 040-41 50 78,
Fakta Skog 4/09, Vårda din skog – vårda din hälsa, http://www.slu.se/?id=142
KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) har blivit känd och uppmärksammad under de senaste åren som en folksjukdom med rökning som en viktig riskfaktor. I Sverige beräknas mellan 400 000 och 700 000 personer ha sjukdomen. KOL uppfattas ofta som en ”svart” sjukdom, som inte går att göra så mycket åt och där slutstadiet innebär syrgasbehandling och död. Men attityden förändras och utgångspunkten i dag är att KOL både kan förebyggas och behandlas.
Mats Arne har bland annat studerat patientens perspektiv då symptomen på sjukdomen börjar uppträda och diagnos kan ställas. Han upptäckte att många skäms över att ha fått KOL.
– Eftersom det finns en koppling till rökning känner de som drabbas att de har orsakat detta själva och det leder till att de söker vård senare, säger Mats Arne.
Han menar att det är viktigt att man från sjukvårdens sida har en öppen och inte fördömande attityd för att patienten ska söka vård på ett tidigt stadium.
Avhandlingen visar också att inskränkningar i förmågan att röra sig är en viktig faktor för personer med KOL. Fysisk inaktivitet tillsammans med trötthet och andra samtidiga sjukdomar kan medföra att personen hamnar i en ond spiral med sämre funktionsförmåga, social isolering och sänkt livskvalitet. I studien användes uppgifter från befolkningsenkäten ”Liv och hälsa” i Uppsala-Örebro-regionen och jämförelser gjordes mellan personer som hade de kroniska sjukdomarna KOL, ledgångsreumatism och diabetes. Personer med KOL och ledgångsreumatism hade sämre livskvalitet och nedsatt fysisk aktivitetsnivå jämfört med personer med diabetes och friska.
En annan av avhandlingens delstudier visade att det finns ett tydligt samband mellan högre nivå av fysisk aktivitet och upplevd god hälsa och livskvalitet hos personer med KOL. Fysisk träning förbättrar inte lungkapaciteten hos patienterna men är viktig för muskelfunktionen och välbefinnandet.
I avhandlingen betonas också vikten av att KOL-diagnos ställs på ett riktigt sätt och att den lungfunktionsundersökning (spirometri) som ska bekräfta diagnosen genomförs med god kvalitet och tolkas korrekt. En felaktig diagnos kan orsaka stort lidande. En bra praktisk förståelse för vad KOL-diagnosen innebär kan också göra att patienten törs röra mer på sig, trots att det kan upplevas som obehagligt och ge andnödskänslor. Patienten kan, med rätt stöd, lära sig att utnyttja den lungkapacitet man har kvar på ett bra sätt, menar Mats Arne.
För personer som röker är rökstopp fortfarande den enskilt viktigaste åtgärden för att förebygga KOL och det är viktigt att personal i sjukvården stödjer personer där KOL håller på att diagnostiseras. Stöd och hjälp till ökad fysisk aktivitet och möjligheter till individanpassad rehabilitering är väsentligt. Forskningen visar också att det är av största vikt att dessa patienter uppmärksammas redan i primärvården för att kunna få bättre stöd till fysisk aktivitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Mats Arne, tel: 0706-533 259, mats.arne@medsci.uu.se
– KBT som förmedlas över internet är dessutom mer kostnadseffektiv än gruppbehandlingen. Resultaten stödjer därför att internetbehandling införs som en del i den vanliga psykiatrin, vilket också är något som förordas av Socialstyrelsen i de nya riktlinjerna för vård vid depression och ångest, säger Jan Bergström, doktorand vid Centrum för psykiatriforskning, Karolinska Institutet.
Man räknar med att depression drabbar cirka 15 procent och paniksyndrom cirka 4 procent av alla människor någon gång i livet. I en depression kan flera olika symtom ingå såsom nedstämdhet, glädjelöshet, skuld, energilöshet, koncentrations- och sömnsvårigheter samt sänkt lust att leva. Paniksyndrom handlar om att man får panikattacker och att man blir betydligt hindrad i livet av dessa, exempelvis genom att undvika platser eller situationer där man tidigare drabbats av panik. Vanliga symtom av en panikattack är hjärtklappning, darrningar och yrsel. Ofta upplever den som drabbas att något farligt håller på att hända, såsom en hjärtattack eller att man håller på att ”bli galen”.
Det är sedan tidigare känt att KBT är ett effektivt sätt att behandla både paniksyndrom och depression. Det är dock brist på psykologer och psykoterapeuter som använder sig av KBT-metoder och tillgången varierar också kraftigt över landet. Därför har KBT-behandling via internet utvecklats, där patienten går igenom ett självhjälpsprogram och har kontakt med en behandlare via e-post.
Den nu aktuella doktorsavhandlingen innehåller bland annat en randomiserad klinisk studie på 104 patienter med paniksyndrom, där effekten av Internet-KBT och KBT-behandling i grupp jämförts inom reguljär vård. Båda behandlingsformerna fungerade mycket bra, visar studien. Det gick heller inte att se någon signifikant skillnad mellan KBT i grupp eller internet-KBT, varken direkt efter behandlingen eller vid en sexmånaders uppföljning. Analyser av resultaten för behandling av depression visar att internet-KBT fungerar bäst om den sätts in så tidigt som möjligt. Patienter med högre grad av depression och/eller med fler tidigare episoder av depression hade mindre god hjälp av internetbehandlingen.
Jan Bergström arbetar som psykolog vid Ångestenheten inom Psykiatri Nordväst, Stockholms läns landsting (SLL). Avhandlingsarbetet har också finansierats av SLL.
– Vår forskning har inneburit att Internetbehandling nu implementerats inom vanlig vård i Stockholm, genom Internetpsykiatri.se vid Psykiatri Sydväst, vilket gör Stockholms landsting sannolikt först i världen med sådan behandling inom det reguljära psykiatriska vårdutbudet, berättar Jan Bergström.
Doktorsavhandling: Internet-based Treatment for Depression and Panic Disorder – From Development to Deployment, Jan Bergström, Centrum för psykiatriforskning, Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Handledare har varit professor Nils Lindefors och bihandledare professor Gerhard Andersson samt professor Per Carlbring. Disputation sker fredag den 23 april i Hörsalen, Novum, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge.
Kontaktinformation
Ytterligare frågor (endast journalister):
Jan Bergström, leg. psykolog, doktorand
Tel: 08-517 709 18
Mobil: 070-601 39 43
E-post: Jan.O.Bergstrom@ki.se
Katarina Sternudd, pressekreterare
Tel: 08-524 838 95 (kopplas om till mobil)
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
BILDEN: Jan Bergström, foto av Ulf Sirborn
Vid Karolinska Institutets årliga utbildningskongress den 19 april presenteras forskning om ”det studentaktiva lärandet”. Kongressen innehåller även workshops och diskussioner med forskare och studenter.
– Frågan vi har valt som rubrik på årets utbildningskongress ”Morgondagens student – delägare eller deltagare?” ska få studenterna att engagera sig, säger Sari Ponzer, dekanus för utbildning.
Journalister är välkomna till utbildningskongressen
Tid: Måndagen den 19 april klockan 8.30-19.00.
Plats: Berzelius väg 3, Karolinska Institutet campus Solna.
Program: http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=185&a=1886&l=sv
Studenterna har i år också tagit ett större ansvar för kongressen än vanligt. De inleder temat och de har valt att avsluta kongressen med en paneldebatt med särskilt inbjudna gäster, som ska diskutera hur man kan engagera studenter att verkligen bli delägare i sin utbildning.
En av gästerna är professor Ronald Barnett, framstående utbildningsforskare vid University of London, vars föredrag går under rubriken ”Being a Student: Willing to Learn in an Uncertain Age”.
Flera workshops är kopplade till det studentaktiva temat, till exempel ”portfolio som redskap” och ”studenten som lärare”.
– Portfolio är en modell som går ut på att studenten samlar sina erfarenheter – examinationer, uppsatser med mera – under utbildningens gång i en ”portfölj”. Detta för att då och då stanna upp och reflektera över vad man lärt sig och hur olika moment i utbildningen hänger ihop. Det blir ett mycket mer aktivt lärande än den gamla korvstopparmetoden, säger Charlotte Silén, chef för Centrum för medicinsk pedagogik vid Karolinska Institutet.
”Studenten som lärare” handlar om att inte bara lärarna utan även studenterna själva kan ge återkoppling till av varandra, till exempel genom att läsa varandras arbeten och ge synpunkter.
Hämta bilder för press och teve: http://ki.se/pressrum
För frågor, kontakta:
Professor Sari Ponzer, dekanus för utbildning
Tel: 08-524 865 74, 070-418 48 25
E-post: sari.ponzer@ki.se
Charlotte Silén, chef för Centrum för medicinsk pedagogik
Tel 08-524 837 27, 076-140 45 67
E-post: charlotte.silen@ki.se
Pressekreterare Sabina Bossi
Tel 08-524 860 66 eller 070-614 60 66
E-post: sabina.bossi@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Ulrika Järkestig Berggren visar i sin sammanläggningsavhandling att personligt ombud uppfattas av brukare som ett viktigt stöd i möten med myndigheter och för återhämtningsprocessen till ett fungerande vardagsliv. Brukare uppfattar relationen till personligt ombud som ömsesidig och byggd på en professionell vänskap vilket särskiljer den från hur de upplever andra professionella kontakter. En central slutsats i avhandlingen visar på personligt ombud som en ny modell för professionalism. Modellen får beteckningen brukarmandatsprofessionalism, vilken bygger på ett mandat att agera från brukaren, där brukaren avgör uppdraget och som vilar på brukarens kunskap om sin situation, samt en maktrelation mellan hjälpare och brukare som har mer symmetriska drag.
Inom socialpsykiatrisk verksamhet (det socialpsykiatriska fältet) visar Järkestig Berggrens analys att personligt ombud fyller ett tomrum när stöd ges till en målgrupp som har svårt att ta sig in i systemet och få hjälp av andra professionella tjänstemän och deras verksamhet, t ex i socialtjänsten. Genom att fylla detta tomrum och ta över uppgifter stödjer personligt ombud också dessa professionella gruppers legitimitet. Vidare innebär konstruktionen av personligt ombud en organiserad transparens där professionella tjänstemäns handlingsutrymme begränsas. Personligt ombuds eget handlingsutrymme däremot är vidsträckt och har svaga gränser, vilket kan utgöra en rättssäkerhetsrisk för brukare då det idag saknas reglering av verksamheten.
Implementeringen av reformen personligt ombud får följder också för socialpolitiken eftersom fördelning av resurser istället sker i vad Järkestig Berggren kallar en rättighetsförhandlarmodell. Genom att personligt ombud agerar som företrädare för brukare ökar tydligheten i vad brukare önskar och ansöker om hjälp med, samtidigt som det sker en rollfördelning mellan det personliga ombudet som talar för brukaren och den professionella tjänstemannen som utifrån sin organisations uppdrag ska utföra behovsbedömning och prioritera mellan olika klienter.
Ulrika Järkestig Berggren är uppvuxen i Norrköping, bor på Öland och har arbetat sedan 2000 som lärare i socialt arbete vid Högskolan i Kalmar. Hon är doktorand i Växjö och är programansvarig för socionomprogrammet vid Linneúniversitetet sedan årsskiftet.
Avhandlingen ” Personligt ombud och förändringsprocesser på det socialpsykiatriska fältet” försvaras fredagen 16 april 2010, kl. 10.15. Disputationen äger rum i sal Myrdal, Växjö universitet. Fakultetsopponent är professor Rafael Linqvist, Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Ulrika Järkestig Berggren, telefon: 0480-446383, 0708-996383 eller e-post: ulrika.jarkestig-berggren@lnu.se
– ”Lesbisk litteratur” är inget självklart begrepp med givet innehåll. Det jag har studerat är litteratur skriven av kvinnliga författare, som handlar om lesbiska karaktärer eller relationer ur ett inifrånperspektiv – där lesbiska karaktärer själva får komma till tals, säger Liv Saga Bergdahl.
Margareta Suber, Agnes von Krusenstjerna och Karin Boye
Utifrån den definitionen uppkommer lesbisk litteratur i Sverige på 1930-talet. Liv Saga Bergdahls avhandling behandlar mest ingående romaner av Margareta Suber, Agnes von Krusenstjerna och Karin Boye, författare som argumenterar för den lesbiska kärlekens naturlighet genom naturmetaforer och genom att placera sina karaktärer i naturen.
– Det är författarnas sätt att argumentera utifrån sin tids premisser. Under 1930-talet framhöll primitivisterna heterosexualitetens naturlighet, säger Bergdahl, medan lagstiftningen formulerade homosexualitet som ”otukt, som emot naturen är”.
Från (o)synlighet till öppenhet
Avhandlingen ger en översikt av lesbisk litteratur fram till det tidiga 2000-talet och visar både på den stora historiska förändringen av samhället och på litteraturens bredd. Från 1930-talet och framåt förändras svensk lesbisk litteratur samtidigt som den förvaltar vissa teman. Frågor om (o)synlighet övergår till frågor om öppenhet, som tydligt kopplas till identitet i till exempel ungdomslitteraturens många komma-ut-processer. Under 1990-talet fokuseras öppenhet som en nyckel till samhällsförändring samtidigt som krav på öppenhet problematiseras.
Lördag den 17 april försvarar Liv Saga Bergdahl, institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå universitet, sin avhandling med titeln Kärleken utan namn. Identitet och (o)synlighet i svenska lesbiska romaner. Disputationen äger rum klockan 10.15 i Hörsal F, Humanisthuset. Fakultetsopponent är docent Eva Borgström, institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
Liv Saga Bergdahl kan nås via
E-post liv.saga.bergdahl@littvet.umu.se
Telefon 076-8113533.
Jurek Pyrko, professor i energihushållning vid Lunds Tekniska Högskola, har nyligen avslutat tre olika studier där han undersökt hur människor använder sig av en elstatistiktjänst, vilket innebär att kunderna kan logga in på Internet och följa sin kWh-förbrukning timme för timme. I dagsläget är det framförallt mindre elbolag som erbjuder sådana här tjänster, men framöver kommer troligtvis även större elleverantörer att erbjuda dem.
– Möjligheten att ständigt få uppdaterad information om sin elförbrukning förändrar inte i sig människors beteende, enligt vad vi kunde se. Men om informationen kompletteras med rådgivning kan den ha positiv effekt. Rådgivningstjänster, där elbolagen och kunden sätter upp energibesparingsmål, blir vanligare framöver, skulle jag tro. Flera energiföretag har nu upptäckt denna affärsmöjlighet. Eftersom det är så lätt att byta elbolag blir det allt viktigare för elbolagen att ge individuell service för att behålla sina kunder, vilket är mer värt än om deras elräkning går ner något, menar Jurek Pyrko.
Ett svenskt hushåll utan elvärme förbrukar i genomsnitt 4500 kWh el per år, vilket i dagsläget innebär en kostnad på ca 5000 kronor. Med enkla åtgärder, såsom att släcka lampor och inte låta TV:n och andra apparater vara i standby-läge dygnet runt, kan man lätt spara 15 procent per år, alltså 750 kronor.
– Använder man elen för att värma upp huset, vilket hälften av alla hushåll i Sverige gör, kan man lätt spara ännu mer genom att exempelvis sänka inomhustemperaturen. Varje grads skillnad kan innebära en besparing på upp till tusen kronor per år, tipsar Jurek Pyrko.
Idag betalar de flesta ett fast elpris. Även ett rörligt pris innebär i praktiken ett fast pris på en månad. De nya så kallade ”smarta” elmätarna och nya infokanaler ger elbolagen nya tekniska möjligheter. Till exempel skulle det rörliga priset kunna ändras varje timme.
Flera typer av nya infokanaler testas för närvarande av elbolag och bostadsföretag. En applikation som bl a Jurek Pyrko håller på att studera och utveckla är en infopanel där elbolagen kan skicka information till hushållen. Den kan sättas upp på ett lämpligt ställe i bostaden. Där kan elbolagen exempelvis förvarna om att elpriset kommer att stiga en viss tid det närmaste dygnet. Då vet man som kund att man inte bör köra en tvätt just då eller till och med att man kan sänka inomhustemperaturen med ett par grader för att spara på den dyra elen.
– Tvärtom mot vad många tror ligger det inte i elbolagens intresse att många kunder förbrukar el när priset är högt. Elbolagen gynnas av en jämn konsumtion så att de slipper köpa in för mycket dyr el på elbörsen eller av sina leverantörer, el som de senare riskerar att behöva dumpa priset på om den inte köps upp av deras egna kunder. Bättre i så fall att kunna köpa in just rätt mängd el redan från början.
För mer information kontakta Jurek Pyrko, professor i Energihushållning, 046-222 92 69, Jurek.Pyrko@energy.lth.se Läs hela rapporten här: www.ees.energy.lth.se/publikationer/2009/
Det är forskare från Karlstads universitet som, tillsammans med en sjukgymnast på vuxenhabiliteringen vid Landstinget i Värmland, arbetat fram en lösning som baserar sig på brukarnas verkliga behov.
Tidigare forskning och produktutveckling har fokuserat på teknisk utveckling av till exempel nya robotapplikationer eller navigationssystem. Brukarna, personerna som ska kunna använda utrustningen, har inte varit delaktiga och heller inte provat ut prototyperna.
– Det vi gör är att ta med individerna som behöver utrustningen i processen och försöker lösa deras behov på enklaste och billigaste sätt, berättar forskaren Erik Wästlund, lektor i psykologi vid Karlstads universitet och projektledare för studien.
I projektet kartlägger man brukarnas behov och lägger ett pussel av redan existerande kunskap och produktutveckling. Det nya som utvecklats är gränssnittet på den skärm där individen med hjälp av blicken styr sin rullstol, tack vare tekniken bakom eye-tracking.
Självkänslan ökar
– Personer med omfattande motoriska och kommunikativa funktionsnedsättningar har ofta liten eller ingen möjlighet att uttrycka sin egen vilja, göra val, kommunicera eller förflytta sig självständigt. Att med elrullstolen själv kunna transportera sig ger egen kontroll och ökad självkänsla för individen, säger Kay Sponseller vid landstingets vuxenhabilitering och fortsätter:
– När dessa individer får möjlighet att själva lära sig att hantera ett verktyg och därmed kunna påverka sin egen kropp och händelser i omgivningen, utvecklas egna förmågor, men också attityder och kunskap hos anhöriga och personal påverkas.
Fler får prova utrustningen
Robotforskaren Ola Pettersson står för kunskapen kring autonoma (självstyrande) robotar och hur de kan navigera.
– Olycksrisken är stor om inte systemet förmår navigera och lära sig hitta. Genom sensorer och olika stödsystem, har vi kopplat ihop ögats förmåga till viljemässig rörelse över skärmen, med robotsystemets styrkor kring navigation och anpassning, säger Ola Pettersson, teknologie doktor i datavetenskap.
I dagsläget finns en prototyp som provats av ett fåtal vuxna personer med funktionsnedsättningar på grund av grava hjärnskador. Nästa steg är att utöka studien så att fler kan prova utrustningen.
– Vi börjar med personalen, assistenterna, inte minst för att få återkoppling för exempelvis utveckling av en manual. Sedan fortsätter vi med brukare i deras egen hemmiljö, för att de tillsammans med sina assistenter ska bidra till att förbättra den ögonstyrda rullstolen. Målet är att den ska bli enkel och säker att använda och inte kräva stöd av oss, berättar Erik Wästlund.
De första resultaten av forskningsprojektet presenterades den 25 mars vid den internationella vetenskapskonferensen ETRA 2010 i Texas, USA. Studien påbörjades hösten 2008 och finansieras av stiftelsen Promobilia, Vivan – vårdinnovationer i Värmland och Innovationsbron.
Kontaktinformation
Erik Wästlund, projektledare och lektor i psykologi vid Karlstads universitet. tfn: 073-83 59 134
Kay Sponseller, sjukgymnast vid vuxenhabiliteringen, Landstinget i Värmland, tfn: 054-61 43 80, 070-319 66 32
Ola Pettersson, teknologie doktor i datavetenskap, tfn: 073-96 78 907
