I jakten på en fjärilshona utnyttjar hanarna sitt välutvecklade luktsinne. De kan känna doften av en hona på flera hundra meters avstånd. Honorna producerar så kallade sexualferomoner, doftämnen med vars hjälp de lockar till sig hanarna. Det finns ungefär 180 000 fjärilsarter på jordklotet; de flesta av dem kommunicerar med hjälp av feromoner. Små skillnader mellan de olika parfymerna gör att hanarna hittar honor av sin egen art.
– Kommunikation handlar om sändare och mottagare. Vår forskning i just detta sammanhang har sikte på sändarens signalproduktion, alltså honans feromontillverkning, säger Christer Löfstedt, professor på Biologiska institutionen vid Lunds universitet.
Tillsammans med andra forskare i Sverige och Tyskland har forskargruppen i Lund studerat feromoner hos majsmottet, en nattaktiv fjäril som lever i Europa och Nordamerika. Hos majsmottet finns två raser som producerar olika typer av sexualferomoner. Nu har forskarna identifierat och undersökt den gen som styr produktionen av feromonerna, och de kan konstatera att en enkel förändring i arvsmassan ligger bakom uppkomsten av de två olika feromontyperna hos fjärilen.
– Vi misstänker att majsmottet befinner sig mitt i en pågående artbildning, det vill säga att arten är på väg att splittras i två feromonspår för att på sikt landa i två separata arter, säger Jean-Marc Lassance, doktorand vid Biologiska institutionen i Lund.
Forskarna spekulerar nu i om genetiska förändringar i feromonproduktionen kan vara en bidragande orsak till den stora artrikedomen bland Jordens många fjärilar. Den genetiska förändringen hos majsmottet uppstod av en slump, troligen för mer än 75 000 år sedan. De parningsivriga majsmotthanarna har sedan dess villigt låtit sig lockas av båda feromontyperna. Men under årens lopp har samtidigt olika typer av hanar utvecklats, där vissa föredrar den ena eller den andra feromontypen, en smaksak som nu driver artens utveckling in på två olika spår. Forskarna kan dock inte svara på när artbildningen eventuellt kan vara ett faktum.
– Artbildning kan ta tid och som forskare är att du sällan där just när det händer, säger Christer Löfstedt.
Doftgenen hos majsmottet har två varianter, så kallade alleler. Dessa ligger bakom tillverkningen av ett så kallat enzym, ett ämne som omvandlar fettsyror till alkoholer, vilka sedan utgör ingredienser i fjärilsparfymerna. Forskarna har fått fram sina resultat genom att överföra doftgener till jästsvampar, som då producerar olika fjärilsdofter beroende på vilken genvariant de har begåvats med.
– Att jästsvampar med insektsgener producerar fjärilsdofter bevisar genens betydelse för doftproduktionen säger doktoranden Marjorie Liénard som har arbetat med att utveckla tekniken.
Nu redovisas feromonforskarnas resultat i tidskriften Nature. Nyligen publicerade forskarna även en annan undersökning som visar på betydelsen av de beskrivna enzymerna för doftproduktion hos flera andra fjärilar (i tidskriften PNAS).
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Professor Christer Löfstedt
tel 046-222 93 38, Christer.Lofstedt@ekol.lu.se
Doktorand Jean-Marc Lassance
tel 046-222 04 84, 0738-24 98 54, Jean-Marc.Lassance@ekol.lu.se
Doktorand Marjorie Liénard
tel 046-222 37 90, 0768-16 37 50, Marjorie.Lienard@ekol.lu.se
Andelen som slutförde gymnasiet sjönk kraftigt under 1990-talet. Rapportförfattarna visar att huvudförklaringen till nedgången är införandet av det målrelaterade betygssystemet. Det nya betygssystemet minskade andelen som tog gymnasieexamen med i genomsnitt 5,1 procentenheter för elever som påbörjade yrkesinriktade program, och med 1,4 procentenheter för elever som påbörjade studieförberedande program. Dessutom medförde det målrelaterade systemet att många tog längre tid på sig att avsluta sina studier. Allra sämst gick det för elever med låga betyg i grundskolan.
– I det nya betygssystemet får man bara slutbetyg om man har godkänt i vissa ämnen. Tidigare fick lågpresterande elever ett lågt ämnesbetyg. Idag får de ”icke godkänt” och därför inget slutbetyg, säger Björn Öckert, en av författarna till rapporten.
Lägre inkomster på sikt
Elever på yrkesinriktade program fick även lägre inkomster på sikt. Vid 26 års ålder var inkomsterna för de som betygssattes i det målrelaterade systemet i genomsnitt 6 procent lägre än för de som fick relativa betyg. Även här är de negativa konsekvenserna störst för studiesvaga elever. För dem med låga grundskolebetyg sjönk inkomsterna med närmare 13 procent, främst för att de inte var sysselsatta i samma utsträckning.
– Att sakna slutbetyg från gymnasiet ger troligen en negativ signal till framtida arbetsgivare. Det målrelaterade betygssystemet gjorde också att många elever tog längre tid på sig att fullfölja studierna och därmed förlorade värdefull arbetslivserfarenhet, fortsätter Björn Öckert.
Bakgrund
Analysen baseras på personer födda 1976–79. Personer födda 1976 och 1977 fick betyg enligt det gamla relativa systemet på gymnasiet, medan personer födda 1978 och 1979 betygssattes enligt det nya meritvärdessystemet. Studien jämför förändringen i utbildnings- och arbetsmarknadsutfall för personer med likadana betyg i grundskolan, men som betygssattes enligt olika system på gymnasiet.
Kontaktinformation
Rapport 2010:13 ”Den svenska utbildningspolitikens arbetsmarknadseffekter: vad säger forskningen?” är skriven av Anders Björklund, Peter Fredriksson, Jan-Eric Gustafsson och Björn Öckert. Om du vill veta mer kontakta Peter Fredriksson 08-16 30 37 eller Björn Öckert 018-471 70 95.
Den 30 augusti bjuder IFAU in till en halvdagskonferens om rapportens resultat.
Forskarna har funnit att både cytokiner och det cytokinliknande ämnet leptin har samband med hur man skattar sin hälsa. Cytokiner är små proteiner som immunförsvaret använder för att kommunicera internt och med andra system i kroppen, till exempel nerv- och hormonsystemet. När cytokiner frisätts och når hjärnan gör de att vi mår dåligt, vilket tros underlätta tillfrisknandet vid akut sjukdom.
– Det finns starka vetenskapliga belägg för att personer som upplever sig sin hälsa som dålig löper större risk att drabbas av sjukdomar i framtiden och för tidig död. För att bättre kunna hjälpa de drabbade, som framför allt söker sig till primärvården, är det viktigt att få fram mer kunskap om riskfaktorer, menar avhandlingens författare, Anna Nixon Andreasson, verksam på Centrum för allmänmedicin (CeFAM).
I studierna som ligger till grund för fynden har drygt 800 deltagare ingått, där merparten var kvinnor. Majoriteten skattade sin hälsa som god, men omkring 20 procent skattade sin hälsa som dålig. De som skattade sin hälsa som sämre hade högre koncentration av cytokiner i blodet jämfört med de som skattade sin hälsa som god, även om de inte hade någon påvisbar sjukdom. Ju äldre man var, desto starkare var kopplingen mellan cytokiner och upplevd ohälsa. Enligt forskarna kan resultaten till viss del förklara varför vissa personer mår dåligt, när inga synliga tecken på medicinska orsaker går att finna.
– Orsakerna bakom upplevd ohälsa är komplex, där olika faktorer påverkar. Våra resultat är en pusselbit som pekar på att en immunologisk obalans kan spela en viktig roll för en del personer. En sådan obalans går kanske att komma till rätta med i framtiden antingen via medicinska eller psykologiska behandlingsmetoder, säger Anna Nixon Andreasson.
För första gången studerades även ett eventuellt samband mellan det cytokinliknande ämnet leptin och självskattad hälsa. Resultatet visar på skillnader mellan könen. Männen som skattade sin hälsa dålig hade höga doser av leptin, medan kvinnorna med låga nivåer av leptin däremot skattade sin hälsa som dålig.
På sikt hoppas forskarna att deras fynd kan leda till nya och bättre behandlingsmetoder mot upplevd ohälsa. Men det bygger på att de lär sig mer om huruvida proteinerna kan tolkas som primära orsaker till dålig självskattad hälsa eller omvänt – vara ett resultat av andra faktorers påverkan. I en liten men välkontrollerad experimentell studie där deltagarna bara fick sova fyra timmar per natt försämrades deras upplevda hälsa gradvis, en försämring som var kopplad till ökande nivåer av cytokiner.
– Vi vet rätt väl hur vi kan göra för att få människor att må dåligt. Nu är utmaningen hur vi kan få människor att uppleva sin hälsa som bättre genom att påverka nivåerna av cytokinerna. God sömn verkar till exempel vara en viktig faktor för en god upplevd hälsa, säger Anna Nixon Andreasson.
CeFAM är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting och det största utbildnings-, utvecklings- och forskningscentrat inom allmänmedicin i landet. I avhandlingsarbetet har även medverkat forskare vid Osher centrum för integrativ medicin, Karolinska Institutet.
Avhandling: Self-rated Health – Biobehavioral determinants with focus on inflammatory factors, Anna Nixon Andreasson. ISBN: 978-91-7409-972-0.
För ytterligare information, kontakta:
Anna Nixon Andreasson, med dr, fysiolog
Tel: 0731 50 56 53
E-post: anna.andreasson@ki.se
Daphne Macris, informationsansvarig CeFAM
Tel: 073 914 52 45
E-post: daphne.macris@sll.se
Mer om CeFAM: www.cefam.se
Presskontakt Karolinska Institutet: 08-524 860 77 eller pressinfo@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Väldigt många människor producerar, och framför allt konsumerar, fotbollsspråk, inte minst under ett VM. Ändå har det bedrivits relativt lite forskning i ämnet. Hösten 2007 bestämde sig de två språkprofessorerna Sölve Ohlander och Gunnar Bergh för att ändra på det och skapa ett svensk engelskt/engelsk-svenskt fotbollslexikon.
I färdig form ska lexikonet innehålla 3 000–4 000 ord och uttryck som inte bara förklaras utan också illustreras med exempel från verkligheten.
– Peter Jihde sa nyligen i TV4 att en spelare ”sköt några meter brett”. På svenska säger man normalt sett att man skjuter utanför. Engelsmännen säger ”to shoot wide”, så att ”skjuta brett” verkar vara ett översättningslån, säger Gunnar Bergh, som till hösten lämnar Mittuniversitetet i Härnösand för att återuppta sin tjänst som professor i engelska vid Göteborgs universitet.
På liknande sätt är många andra av de termer som kommentatorerna använder sig av uttryckssätt som direktöversatts från engelskan.
– Fotbollens terminologi har en engelsk bas, eftersom många begrepp spreds till andra länder kring det förra sekelskiftet i samband med att den moderna fotbollen uppfanns i England. Nu tycker vi oss se en ny våg av anglicismer sedan 1990-talet i takt med mediernas kraftiga expansion, bland annat på internet, säger Sölve Ohlander.
– Att ”spela i hålet” är ett sådant exempel. Med det menas att det finns en yta framför det egna mittfältet, före motståndarens backlinje, där det ofta finns en spelare att passa, en ”target player”, säger Gunnar Bergh. ”Target player” är för övrigt ett uttryck som vi lånat in rakt av och inte ens brytt oss om att översätta.
Men fotbollsspråket kommer inte bara från engelskan. En ”lycka till-boll” är ett svenskinspirerat uttryck som betyder en halvt desperat långboll man slår upp på vinst och förlust till en ensam anfallare. Och ”grästid” är en term som används för den tid en enskild spelare, till exempel en avbytare, tillbringar på fotbollsplanen, förmodligen bildad i analogi med ishockeyspråkets motsvarande ”istid”.
Författarna hoppas att deras fotbollslexikon ska bli klart till ett stort mästerskap, antingen till EM om två år eller möjligen till nästa VM om fyra år. Fram till dess genomför de också en del andra vetenskapliga undersökningar av fotbollsspråket.
– Bland annat har vi undersökt fotbollens metaforer, som till stor del är lånade från militära sammanhang. Fotboll beskrivs ju ofta som ett krig där man till exempel kan ”anfalla på bred front” och ”skjuta en kanon”, säger Gunnar Bergh.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Gunnar Bergh på telefon: 0708-65 05 74 eller e-post: bergh@eng.gu.se eller Sölve Ohlander på e-post: solve.ohlander@ped.gu.se
– Det finns en växande insikt även bland de mest utsatta länderna om att man inte måste vara ett rikt land för att värna de små barnen. Fler och fler inser att arbete med små barn är en kraft till förändring i sig, till att få ett annat samhälle, säger Ingrid Pramling Samuelsson, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.
Kongressen innebär det hittills största internationella mötet inom området Lärande för hållbar utveckling. Arrangör av kongressen är OMEP, Organisation Mondiale pour l’Éducation Préscolaire, en världsorganisation som arbetar för barn i åldrarna 0-8 år i mer än 60 länder. Ingrid Pramling Samuelsson är OMEPs president.
– Tidigare var fred ett övergripande tema för OMEP. Som president har jag initierat och styrt om OMEPs fokus mot ett arbete som mer handlar om social, ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling. De tre dimensionerna är ömsesidigt beroende av varandra, säger hon.
Som organisation arbetar OMEP även med att konkretisera hur man kan arbeta med hållbar utveckling bland barn. Men i den fattigare delen av världen handlar lärande om hållbar utveckling inte primärt om små barns förståelse och attityder. Där verkar OMEP för att förskolor överhuvud taget etableras.
På konferensen i Göteborg finns bland de cirka 800 delegaterna från 50 länder även representanter från många av de mest utsatta länderna, flera hitbjudna med bidrag från Svenska Institutet.
Ingrid Pramling Samuelsson är optimistisk över den utveckling hon ser:
– FN:s barnkonvention har betytt oerhört mycket, inte överallt och alltid men på många håll. Det blir vanligare med förskolor i många länder och att läroplaner skrivs även för verksamheten för små barn, säger Ingrid Pramling Samuelsson.
– Vi ser trots allt en rörelse och en positiv utveckling. Vår stora utmaning är att komma på speaking terms med de riktigt fattiga länderna, säger hon.
Ingrid Pramling Samuelsson är en av kongressens huvudtalare.
Onsdag 11 augusti kl 18 talar hon på temat ”The Role of Early Childhood Education for a Sustainable Society”.
Representanter från media är välkomna att delta på konferensen.
Fakta om OMEP:
Organisation Mondiale pour l’Éducation Préscolaire, OMEP, är en världsorganisation som arbetar för barn i åldrarna 0-8 år i mer än 60 länder. Målsättningen är att barnen ska ges bästa förutsättningar för en god uppväxt. OMEP har en rådgivande status till UNESCO, UNICEF, EU och Europarådet. OMEP bildades 1948 och första president var Alva Myrdal. Ingrid Pramling Samuelsson är president under perioden 2008-2010.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Ingrid Pramling Samuelsson, 031-7862461, 0705-684092, ingrid.pramling@ped.gu.se
Ingrid Engdahl, ordförande i Svenska OMEP och kongressamordnare, 08-12076205, 070- 952 67 35, ingrid.engdahl@buv.su.se
Men hur hårt sparkar en häst egentligen? Det vill forskare vid SLU i Alnarp nu ta reda på i ett nystartat projekt.
Att hästar sparkar i väggarna är inte ovanligt när de står i sin box i stallet. Den övre delen av boxväggen är ofta av galler. Om hästens spark träffar där kan det få ett tragiskt slut. En hov som fastnar i gallret kan leda till så allvarliga skador att hästen måste avlivas.
MÄTER KRAFTEN
Nu har arbetet påbörjats med säkrare boxinredningar av forskare på Lantbrukets byggnadsteknik vid SLU i Alnarp. I projektet ska man ta reda på hur hårt hästar sparkar och därefter prova olika konstruktioner för boxgaller och boxplank genom en standardiserad maskin som ska simulera hästsparkar.
Stor möda har lagts ned på att konstruera en ”mätvägg” där kraften i hästars sparkar ska mätas. En viktig fråga att besvara i projektet är även om det är acceptabelt att använda plastfönster, härdat glas eller säkerhetsglas utan skyddsgaller.
Vinnare i detta är arbete är förstås hästarna. Risken att fastna med hoven minskar. Även djurskyddsbestämmelserna får ett konkret innehåll i detta avseende. Tillverkare och leverantörer av boxinredningar kommer få tydliga riktlinjer kring vilka belastningar som deras inredning ska kunna tåla.
BEHÖVS KUNSKAP
För att i möjligaste mån undvika hästskador orsakade av underdimensionerade inrednings- och byggnadskonstruktioner, utan att behöva överdimensionera till orimlighet, krävs ökade kunskaper om de krafter och påkänningar hästen kan åstadkomma på sin fysiska närmiljö.
Den stora osäkerheten kring denna fråga speglas av att det idag finns exempel på fall som för närvarande är under rättslig prövning. Det råder det stor tveksamhet hos myndigheter om vad som är säkert eller ej.
I ett tidigare pilotförsök med en sparksimulator med en hästsko som stötkropp har forskarna på LBT vid SLU i Alnarp, visat på riskerna med att hovar kan fastna i ett ”standardgaller” med stående rör medan ett motsvarande trådgaller (rutgaller) klarade över tre gånger större stötkraft utan att hoven fastnade. Det illustrerar att man kanske bör utmana traditioner och tänka i andra banor.
Projektet finansieras av Jordbruksverket i deras program om djurskyddsförbättrande åtgärder samt Alnarps Partnerskap.
Michael Ventorp medverkar onsdag 30 juni på Borgebygdagarna, en lantbruksmässa som hålls i Lomma kommun, och finns där tillgänglig i HIR-montern (Hushållningssällskapet), sök kontakt via mobil.
LBT, Lantbrukets byggnadsteknik vid SLU, forskar och undervisar om husdjuren och landsbygdens byggnader, där biologi möter teknik.
Kontaktinformation
Michael Ventorp tel: 0708218783, 040-415084 michael.ventorp@ltj.slu.se
Hans von Wachenfeldt, tel: 040- 415 485, hans.von.wachenfeldt@ltj.slu.se
Enligt Lovisa Bergdahl tycks den religiösa mångfalden skapa spänningar inom dagens utbildning. Det rådande förhållningssättet till demokrati och religion inom utbildningsområdet leder till att den enskilda människan hamnar i skymundan till förmån för en skola där eleverna förväntas leva upp till hur ett visst samhälle i en viss tid definierar demokrati och demokratisk samlevnad. Religion ses då som något som hotar det demokratiska livet och samtidigt tycks demokrati ha blivit ett system där livets olikheter får lite utrymme.
– Detta får idag konsekvenser särkilt för religiöst praktiserande barn och elever eftersom utbildning i första hand ses som en arena där barn och unga ska socialiseras och bli en särskild slags demokratiska medborgare, säger Lovisa Bergdahl.
För skapa ett nytt samtal om hur religion och religiositet kan bemötas inom ramen för en demokratisk skola tar Lovisa Bergdahl i sin avhandling utgångspunkt i att varken religion och demokrati är något redan givet. Istället ses dessa begrepp som ömsesidigt konstituerade och som frågor för utforskande.
Med hjälp av tre teman – kärlek, frihet, och dialog – ger Lovisa Bergdahls avhandling nya möjliga svar på hur behovet av ”religiös läskunnighet” ska kunna öka men också hur demokrati ska komma att bli något som angår det mänskliga livet i all sin komplexitet. Studien riktar sig främst till dem som är intresserade av frågor om pluralism och mångfald i skola och utbildning och i synnerhet de som är intresserade av religiös mångfald inomdemokratisk utbildning.
Om vi ser kärlek, frihet och dialog annorlunda – som en kärlekens skillnad, en relationell frihet, och en konfliktartad dialog – kan vi också se spänningarna mellan religion och demokrati annorlunda, säger Lovisa Bergdahl. Vad det konkret kan betyda att se demokrati och religion som frågor inom utbildning, vilket jag gör, beskrivs inom ramen för det jag kallar ”de små gesternas utbildning”.
– Mitt bidrag är att säga att de små sakerna vi gör dagligdags i utbildningsverksamhet – som att ställa frågor – kan få stor betydelse för att skapa bättre demokratiska samlevnadsformer, säger Lovisa Bergdahl.
Avhandlingen visar varför relationerna mellan religion, demokrati och utbildning behöver tänkas annorlunda. Genom att ta sin utgångspunkt i två av de mest inflytelserika pedagogiska trenderna idag när det gäller att hantera mångfald och pluralism – kosmopolitisk och deliberativ utbildning – diskuteras hur relationerna mellan utbildning, religion och demokrati skulle kunna förändras om de förs samman i ett samtal vars villkor inte ägs av någon part. Detta samtal skapas med hjälp av Hannah Arendt, Jacques Derrida, Søren Kirkegaard och Emmanuel Levinas. I det första temat visar Lovisa Bergdahl hur viss separation, eller distans mellan oss är nödvändig för att kärlek till världen och till nästan ska bli möjlig. I det andra temat erbjuds tre olika sätt att se på frihet som alla utgår från en den andra människans nödvändlighet för frihetens möjlighet. En relationell syn på frihet placerar det religiösa subjektet i centrum av kampen för demokrati (denna mening kan tas bort om det blir för långt). Det tredje temat utforskar tre olika aspekter av vad dialog kan betyda som konfliktartad och ambivalent kommunikation med andra när förståelse inte till fullo kan nås.
Avhandlingens namn:
”Seeing Otherwise: Renegotiating Religion and Democracy as Questions for Education”. Avhandlingen finnas att ladda ner på: http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:319080
Ytterligare information
Lovisa Bergdahl, Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet, 070-911 14 13 eller Lovisa.Bergdahl@ped.su.se eller Lovisa.Bergdahl@sh.se.
För bild
press@su.se eller 08-16 40 90
Bibbi Ringsby Jansson, universitetslektor i socialt arbete vid Högskolan Väst, har genomfört studien tillsammans med kollegan Elisabeth Olin vid Göteborgs universitet. (On the outskirts of normality: Young adults with disabilities, their belonging and strategies, International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being.) De har bland annat intervjuat 15 unga vuxna med lindriga intellektuella funktionsnedsättningar och/ eller psykiatrisk problematik, ibland kombinerat med sociala problem.
Idag är det frivilligt för personer med funktionsnedsättningar att ta emot välfärdssamhällets stöd. Man måste själv begära stöd för att få det. Lagstiftningen har förändrats och attityderna bland dem som ger stödet har också successivt förändrats.
– Och ju mer resurserna krymper, desto tydligare blir frivillighetsprincipen. Man ska tydligt begära hjälp för att få någon, säger Bibbi Ringsby Jansson.
För dem som självklart måste ha hjälp att klara vardagen betyder den här förändringen inte lika mycket som för dem som ligger i gränslandet. En del av dem har negativa erfarenheter av myndighetskontakter.
– Myndighetskontakter innebär kontroll och att de blir styrda på ett sätt som de känner att de inte själva kan påverka. Då drar de sig hellre undan, säger Bibbi Ringsby Jansson.
I lagstiftningen och för myndigheternas arbete är det viktigt med diagnosen. Den har betydelse när det gäller vilken hjälp en person har rätt till och för medicinsk behandling med mera. Själva värjer sig många i gruppen med lindriga intellektuella och/eller psykiska funktionsnedsättningar mot att få den avvikaridentitet som en diagnos innebär. De kan vara mycket medvetna om sina svårigheter, men pratar om dem i termer av att de har lite svårt att lära sig vissa saker, är lite långsamma, stresskänsliga och så vidare. Eller de kanske hellre vill prata om att de är bostadslösa eller arbetslösa.
– De kräver sin rätt att själva få vara med och definiera sina svårigheter, säger Bibbi Ringsby Jansson.
Hon efterlyser en attitydförändring inom välfärdsapparaten. Personalen borde lyssna mer på de ungas berättelser om sig själva och vad de själva säger att de vill ha hjälp med.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Bibbi Ringsby Jansson, bibbi.ringsby.jansson@hv.se, 0520-22 37 49
Bland annat kommer den 29 juni att presenteras resultatet av en ny och stor internationell jämförelse av 140.000 elevers kunskaper inom samhällskunskap, International Civic and Citizenship Education Study (ICCS).
– Studien har mätt såväl kunskaper som attityder om samhällsfrågor och
är en uppföljning av en motsvarande studie från 1999. Sverige är ett av studiens närmare 40 deltagande länder, säger professor Jan-Eric Gustafsson vid institutionen för pedagogik och didaktik, en av konferensens koordinatorer.
I studien ingår motsvarande elever i årskurs 8, men Sverige har även valt att ta med elever i årskurs 9. Från Sverige medverkar drygt 7000 elever från 169 skolor.
Konferensen IRC 2010 i Göteborg genomförs för IEA, International Association for the Evaluation of Educational Achievement, en oberoende internationell samarbetsorganisation.
Sverige tidigt med
Bland IEAs uppmärksammade internationella jämförelser kan bland annat nämnas PIRLS, som jämför elevers läskunnighet, och TIMMS, som mäter elevers matematikkunskaper.
På konferensen i Göteborg kommer även resultatet av studien TEDS-M att presenteras, en studie där matematikkunskaperna hos lärarstudenter i 16 länder har jämförts.
Sverige har funnits med från start i IEAs studier, i drygt 50 år, vilket gör jämförelser av det svenska skolsystemet över tid möjliga. Sverige var också tidigt med i arbetet, bland annat genom professor Torsten Husén som under många år var IEAs ordförande. Vid en keynote presentation 1 juli kl 9-10 talar professor Rainer Lehmann, Humboldt Universitet i Berlin, om Huséns vetenskapliga bidrag.
Presskonferensen där resultaten av ICSS presenteras hålls tisdag 29 juni kl 10.00.
Plats: Göteborgs universitet, Pedagogen hus A, källarplan, Västra Hamngatan 25.
Förkonferens och workshops pågår 29-30 juni.
Huvudkonferensen IRC 2010 pågår 1-3 juli.
Plats: Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet, Pedagogen, hus A, källarplan, Västra Hamngatan 25 Göteborg.
Representanter för media är välkomna till presskonferensen 29 juni kl 10, och till att medverka under konferensen.
Ett särskilt tillfälle att möta konferensens koordinatorer erbjuds fredag 2 juli kl 15-15.30, hus A, källarplan.
Kontaktinformation
För mer information kontakta koordinatorerna:
Professor Jan-Eric Gustafsson, tel 0705-926600, jan-eric.gustafsson@ped.gu.se
Førsteamanuensis Liv Sissel Grønmo, tel: 0047- 22 857 623, l.s.gronmo@ils.uio.no
Professor Monica Rosén, tel 031-786 2435, monica.rosen@ped.gu.se
Vad händer i forskningsfronten inom området smärta och Alzheimers sjukdom? Hur ser samhällets och företagens satsningar på dessa områden ut den närmaste framtiden? Den 8 juni samlas forskningsledare, departementsföreträdare och näringslivsrepresentanter till ett öppet seminarium om två mycket spännande forskningsområden. Forskarna berättar om forskningsläget, departementssekreterarna Maria Wästfelt och Lotta Liljelund om sjukvårdssatsningar och representanter för AstraZeneca och GE Healthcare om hur näringslivet kan bidra.
I takt med att kunskapen om genetiken och de molekylära processerna bakom olika smärttillstånd och demenssjukdomar ökar öppnas nya möjligheter till diagnostik och behandling. Möten med patienter på kliniken leder också ofta till frågor där det ännu inte finns någon teknik för att ta reda på svaret. Just här kommer Uppsala Berzelii centrum in i bilden. Torsten Gordh, smärtforskare vid Uppsala universitet och överläkare på smärtkliniken, Akademiska sjukhuset, tycker att centret är en fantastisk resurs.
– Genom samarbetet med grundforskarna och företagen har vi fått tillgång till helt nya metoder med biomarkörer som kan användas på biobanksmaterial från välkarakteriserade smärtpatienter. Detta är något helt nytt och har lett till mycket ny kunskap, som kan komma patienten till nytta, säger han.
Både Alzheimer- och smärtforskningen vid Uppsala universitet håller en internationellt hög nivå och Akademiska sjukhuset är kliniskt framstående. Områdena är också intressanta för Uppsalas lifescienceföretag. Inom Uppsala Berzelii centrum finns nu ett mycket aktivt samarbete mellan dessa parter, med starkt fäste i de kliniska behoven och universitetets höga kompetens inom kemi och molekylär metodutveckling. Målet är att föra idéer från grundforskning till kommersiell produkt för klinisk nytta.
– Med tillgången till patientmaterial, den starka teknikutvecklingen och företagens kunnande är förutsättningarna unikt goda att nå ända fram, säger Fredrik Nikolajeff, föreståndare vid Uppsala Berzelii centrum.
Media och allmänhet hälsas välkomna!
Tid och plats: 8 juni, kl. 13-17.30, Siegbahnsalen, Ångströmlaboratoriet.
Kontaktinformation
Kontaktpersoner:
Fredrik Nikolajeff, föreståndare Uppsala Berzelii centrum, tel: 070-531 58 10, fredrik.nikolajeff@angstrom.uu.se
Titti Ekegren, koordinator Uppsala Berzelii centrum, tel: 018 471 36 95, titti.ekegren@kemi.uu.se
Forskaren Henrik Seth vid Institutionen för zoologi vid Göteborgs universitet har med sina studier av fisk bidragit till att öka vår förståelse för vad som sker i delar av kroppen efter en av de mest återkommande sysselsättningar som finns – nämligen ätandet.
Det har länge varit känt att det sker en rad förändringar i kroppen vid födointag, bland annat ökar blodflödet till mage och tarm. Det sker hos människor och andra däggdjur såväl som hos fisk. Man vet dock fortfarande ganska lite om vilka signaler som ger dessa förändringar och hur regleringen ser ut. Både födans volym och dess kemiska sammansättning har betydelse för hur kroppen påverkas.
– Det är inte bara blodflödet som påverkas av den kemiska sammansättningen utan även magens och tarmens energiförbrukning, och dessa faktorer tros vara kopplade till varandra, säger Henrik Seth.
Om magens och tarmens energiförbrukning ökar så kommer det kräva ett ökat blodflöde för att förse den aktiva vävnaden med syre och näring.
– Det ökade blodflödet är även viktigt för att forsla bort de absorberade näringsämnena så att de sedan kan användas till att förse kroppens olika delar med näring samt bygga upp och reparera olika vävnader.
Resultaten av Henrik Seths forskning visar även att delar av fiskens nervsystem är involverat i denna reglering, samtidigt som olika hormoner såsom cholecystokinin har möjlighet att påverka regleringen beroende på födans sammansättning.
Framförallt så skulle en ökad kunskap inom detta område kunna leda till att man i framtiden kan framställa fiskfoder där det går åt mindre energi till att bryta ned och absorbera födan.
– Därmed skulle man kanske kunna öka den odlade fiskens tillväxt, något som skulle medföra en kraftigt ökad effektivitet inom fiskodlingen med mindre energiförluster. Att utnyttja våra näringskällor så effektivt som möjligt kommer att visa sig allt mer viktigt i och med att jordens befolkning ständigt ökar.
Avhandlingen On the Regulation of Postprandial Gastrointestinal Blood Flow in Teleost Fish försvarades vid en disputation den 11 juni.
Bildtext:
Henrik Seth vid ett primitivt operationsbord för att kunna utföra enklare kirurgiska ingrepp på fisk för att sätta in mätinstrument. Från forskning på Grönland.
Kontaktinformation
KONTAKT:
Henrik Seth, Institutionen för zoologi, Göteborgs universitet
031-786 34 85
0707-22 30 49
H.Seth@zool.gu.se
Språksituation i Afrika söder om Sahara kännetecknas, i motsättning till vad vi i västvärlden är vana vid, av en mängd olika inhemska språk och modersmål som endast i undantagsfall har officiell status.
Genom att jämföra språks status och användning i Rwanda och Uganda kan Tove Rosendal visa att afrikanska språk har en stark ställning till exempel inom medier (speciellt i tidningar och i radio), inom trossamfund och inom den kommersiella sektorn – i Rwanda även i stor grad inom offentlig förvaltning.
– Detta understryker de afrikanska språkens kommunikativa värde, säger Tove Rosendal.
Ändå har de importerade officiella europeiska språken engelska i Uganda och franska och engelska i Rwanda en stark ställning, vilket indikerar att andra faktorer än enbart praktiska överväganden spelar in på språkvalen. De europeiska språken får genom utnämnandet till officiella språk samt genom utbildningssystemet en statusposition. Dessutom tillskrivs dessa språk ofta värden som modernitet och förfining.
Tove Rosendals avhandling bygger på en teori om att språken konkurrerar. Språkens ställning i samhället bestäms därför inte enbart av status som ges språk genom lagar och formella beslut, utan också av hur språken används i samhället. Rwanda och Uganda har nyligen valt olika vägar för sin språkpolitik.
– Tyvärr visar den senaste utvecklingen i Rwanda på en utökad status för engelska, samtidigt som viss satsning på ugandiska språk har skett inom utbildningssektorn i Uganda, säger Tove Rosendal.
Kontaktinformation
Avhandlingens titel: Linguistic Landshapes. A comparison of official and non-official language management in Rwanda and Uganda, focusing on the position of African languages.
Avhandlingsförfattare: Tove Rosendal, Institutionen för språk och litteraturer, Göteborgs universitet, tel: 031–786 6556 (arb), 0523–128 22 (hem), 070–211 28 24 (mobil)
E-post: tove.rosendal@african.gu.se
Tid och plats för disputation: Lördagen den 12 juni kl. 10.00 i sal T 307 i Gamla hovrätten, Olof Wijksgatan 6, Göteborg.
Opponent: Prof. Mechthild Reh, Universität Hamburg
Avhandlingen kan beställas från Institutionen för språk och litteraturer: tove.rosendal@african.gu.se
Den finns också e-publicerad: http://hdl.handle.net/2077/22227
Temperatur är ett grundläggande fenomen i tillvaron, för alla människor. I avhandlingen undersöks hur temperaturadjektiven varm, kall, het, ljum/ljummen, sval, kylig och iskall används i svenska språket.
– De här orden används för att beskriva många olika företeelser, som människokroppen, klimat, mat och dryck, olika vardagliga föremål, känslor, samhällsfenomen, analys, aktualitet, färger med mera, säger avhandlingens författare Annika Bergström.
I svenskan är uttrycket en varm person positivt. Det betyder ungefär att någon är omtänksam, generös och kärleksfull. På arabiska är det ovanligt att tala om (känslomässigt) varma personer, eftersom värme ofta är besvärande i klimatet. Denna betydelse uttrycks på andra sätt. Sådana skillnader går att hitta på många olika områden, mellan många olika språk.
– Det innebär att ord som vi kan tycka är vanliga och tror att alla uppfattar på ungefär samma sätt om de översätts kan väcka väldigt olika associationer hos människor med andra modersmål.
Hur orden används speglar hur vi uppfattar vår tillvaro, visar Annika Bergström i sin avhandling. Kroppsvärme är förknippat med känslor, vilket märks i uttryck som en varm kram och en varm kärlek. Hetta förknippas med eld vilket kan förklara uttryck som en het debatt, en het fråga och att någon är het i betydelsen ’sexig’.
Kyla är bland annat kopplat till is, mörker, hårdhet, stillastående och död. Att vara känslomässigt kall är negativt men att hålla huvudet kallt i en svår situation är positivt. Värme associeras, i motsats till kyla, med sådant som ljus, mjukhet, rörelse och liv. Värme förknippas också mer med kvinnor, medan kyla förknippas mer med män.
Att begrepp som värme och kyla associeras med andra begrepp på detta sätt gör också att till synes banala yttranden om vädret, till exempel i skönlitteratur, också kan tolkas som beskrivningar av sådant som en huvudpersons sinnestillstånd. (Till exempel Hettan slog emot henne när hon klev ut från polishuset – ett mord har begåtts och kommissarien är hårt ansträngd av att försöka lösa fallet, vilket illustreras av den påfrestande, heta väderleken).
– I viss bemärkelse är språket en tvångströja för tänkandet. Men det öppnar också upp en nedärvd, delad och förnyelsebar upplevelse av människans tillvaro inom en språkgemenskap. I det perspektivet är det viktigt att visa på kanske omedvetna begreppsliga samband i språk och tänkande, säger Annika Bergström.
Kontaktinformation
Avhandlingens titel: Temperatur i språk och tanke. En jämförande semantisk studie av svenska temperaturadjektiv
Författare: Annika Bergström, tele: 0709-625 908 (mobil)
E-post: annika.bergstrom@svenska.gu.se
Tid och plats för disputation: lördagen den 5 juni 2010 kl.10.15, Stora hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Fakultetsopponent: Professor Carita Paradis, Växjö
Avhandlingen kan beställas från Institutionen för svenska språket
Den finns även e-publicerad: http://handle.net/2077/22178
Logoped Bitte Rydeman har i sin doktorsavhandling i allmän språkvetenskap vid Göteborgs universitet studerat hur talande hjälpmedel kan göras mer lättanvända.
Hon har utgått från inspelade samtal från olika aktiviteter och från dem valt ut fraser som lagts in i hjälpmedlen. Fraserna har sedan testats av användare, bland annat för att samtala i affärer. Mest uppskattat var fraser för att småprata.
– De som testade fraserna tyckte att det var lättare och naturligare att föra ett samtal med hjälpmedlet när det innehöll färdiga uttryck för att till exempel hälsa, tacka och kommentera, säger Bitte Rydeman.
Att använda sig av en databas med inspelade samtal och välja fraser från den för olika aktiviteter har inte provats tidigare.
– Metoden visade sig fungera mycket bra och kan ha stor betydelse för den fortsatta utvecklingen av samtalshjälpmedel.
Parallellt med forskningen arbetar Bitte Rydeman som logoped på DaKo (Dataresurscenter för Kommunikation) i Landstinget Halland.
Kontaktinformation
Avhandlingens titel: The Growth of Phrases. User-centred Design for Activity-based Voice Output Communication Aids
Avhandlingsförfattare: Bitte Rydeman, 070–644 24 04
E-post: bitte.rydeman@lthalland.se
Tid och plats för disputation: fredagen den 4 juni 2010 kl. 10.00, Lokal torg 2, Plan 2, Hus Patricia, IT-fakulteten, Forskningsgången 6, Göteborg
Fakultetsopponent: Professor Susan Balandin
Avhandlingen finns digitalt publicerad på: http://hdl.handle.net/2077/22204
På 1990-talet genomförde Sverige en friskolereform. Tidigare forskning har visat att reformen inte verkar ha påverkat skolresultaten, men den här rapporten visar att gymnasielärare har gynnats i form av högre löner. Detta gäller även lärare i de offentliga skolorna.
Stora skillnader mellan olika lärare
Löneökningarna är inte jämnt fördelade: Störst är löneökningarna bland nya lärare och då särskilt manliga lärare inom matematik och naturvetenskap, samt kvinnliga yrkeslärare. Effekten motsvarar en skillnad på cirka 400 kronor eller 2 procent högre ingångslön för lärare som går in i de mest konkurrensutsatta regionerna jämfört med lärare som går in på en arbetsmarknad utan friskolor, allt annat lika.
– Den ökade konkurrensen från friskolorna verkar ha stärkt lärarnas förhandlingsposition. Det tycks framförallt ha gynnat nya och mer rörliga lärare samt lärare inom områden som har lärarbrist, säger Lena Hensvik.
– Högre och mer marknadsanpassade löner kan påverka vem som väljer att bli lärare, fortsätter Lena Hensvik. Resultaten har på så sätt betydelse för att förstå mer om skolkonkurrensens totala effekter.
Hur är analysen gjord?
Rapportförfattaren studerar sambandet mellan gymnasielärarnas löner och hur mycket konkurrens det finns på olika lokala arbetsmarknader, d.v.s. hur mycket friskolor det finns. Eftersom regioner med fler respektive färre friskolor skiljer sig åt i flera avseenden studeras även förändringar i graden av skolkonkurrens inom regioner. Rapporten studerar samtliga gymnasielärare i Sverige 1991–2006.
Kontaktinformation
Rapport 2010:12 ”Leder skolkonkurrens till högre lärarlöner? – En studie av den svenska friskolereformen” är skriven av Lena Hensvik. Rapporten är en svensk sammanfattning av Working paper 2010:8. Vill du veta mer nås Lena på telefon 018-471 60 54 eller via e-post: lena.hensvik@ifau.uu.se
Bakterier finns överallt, i stora mängder och de är extremt mångformiga. De flesta har varken isolerats eller studerats, men mikrobiologer får nu allt bättre verktyg för att reda ut vilka de är, hur de är besläktade och hur de lever. Arten är en fundamental enhet inom biologin, men när det gäller bakterier råder det delade meningar om hur relevant artbegreppet är. Ännu mer omtvistat är ämnet i en artikel som nyligen publicerades i Nature Reviews Microbiology: huruvida det finns en gemensam ekologi hos bakterier på högre taxonomiska nivåer.
Frågan är alltså om ganska avlägset besläktade arter på de större grenarna av bakteriernas släktträd, har gemensamma drag av ekologisk betydelse. Sara Hallin, docent i mikrobiologi vid SLU och en av författarna till artikeln, menar att det ofta tycks vara så. En slutsats forskana drar är att det inte alltid är nödvändigt att identifiera varenda art för att förstå hur ett ekosystem med en komplex bakterieflora fungerar. En grovsortering kan räcka ganska långt.
– Idén till artikeln föddes efter en studie där vi undersökte utbredningsmönster hos olika grupper av bakterier i ett fält, berättar Sara Hallin. Det såg ut som att bakterier inom samma fylum* hade likartad ekologi, vilket skulle kunna förklara de mönster vi såg.
I artikeln belyser Sara Hallin och hennes medförfattare, som är taxonomer, utvecklingsbiologer och mikrobiologiska ekologer, hypotesen utifrån den senaste forskningen inom bakteriell genetik och ekologi. Författarnas idéer kan ha betydelse inom flera discipliner. För taxonomer, som länge har brottats med att klarlägga bakteriernas släktskapsförhållanden, skulle en gemensam ekologi inom ett fylum visa att släktskapet inte enbart är en taxonomisk konstruktion utan faktiskt har en biologisk grund. Bakterie-ekologer stöter ständigt på problem, dels för att artbegreppet för bakterier inte är definierat, dels för att den bakteriella mångfalden är så stor i naturen. En bredare ekologiskt relevant enhet som alternativ till arten skulle göra det lättare att utveckla generella ekologiska teorier.
* Individers släktskap kan rangordnas enligt följande nivåer: art, släkte, familj, ordning, klass, fylum (stam), rike.
—————–
Mer information: Docent Sara Hallin, 018-67 32 09, Sara.Hallin@mikrob.slu.se
http://www-mikrob.slu.se/MECO/
Sara Hallins forskargrupp arbetar dels med grundläggande frågor inom mikrobiell ekologi, dels med tillämpningar inom jordbruk och miljö. Tillämpningarna handlar bland annat om omsättning av kväve och andra näringsämnen och om utsläpp av växthusgaser.
Artikeln:
Philippot,L., Andersson, S.G.E., Battin,T.J., Prosser, J.I., Schimel, J.P., Whitman, W.B. & Hallin, S. 2010. The ecological coherence of higher bacterial taxonomic ranks. Nature Reviews Microbiology, vol 8: 523–529.
Författarna kommer från sju olika universitet i fem länder, men det finns en stark koppling till Uppsala. Under 2009 var Laurent Philippot gästforskare hos Sara Hallin på SLU:s institution för mikrobiologi samtidigt som Tom Battin var gästforskare vid Uppsala universitet. Dessa tre började diskutera och bjöd sedan in ytterligare medförfattare, bland annat Siv Andersson från Uppsala universitet.
