I musklerna finns sinnesorgan som kallas muskelspolar. Deras uppgift är att informera hjärnan om förändringar i muskellängden. Muskelspolarna innehåller därför en speciell typ av grova nervtrådar, som signalerar vid muskelsträckningar. Umeåforskarnas studier visar att muskelspolar även innehåller tunna nervtrådar med smärtreceptorer. När en muskel skadas till följd av överbelastning aktiveras dessa smärtreceptorer genom frisättning av en signalsubstans från de närliggande sträckkänsliga nervtrådarna i muskelspolen.
Tidigare har man trott att muskulaturens smärtreceptorer uteslutande ligger i de hinnor som omger musklerna eller i anslutning till musklernas blodkärl, och att smärta uppstår när muskelfibrer omkring dessa strukturer blir skadade, t ex vid överbelastning. Med dessa nya fynd fäster umeåforskarna uppmärksamheten på en hitintills okänd och intressant mekanism. Skador på muskelspolens sträckkänsliga nervtrådar kan bidra till och underhålla långvariga smärttillstånd i såväl käkmuskler som i andra muskler.
Referens:
James P. Lund, Somayeh Sadeghi, Tuija Athanassiadis, Nadia Caram Salas, François Auclair, Benoît Thivierge, Isabel Arsenault, Pierre Rompré, Karl-Gunnar Westberg, Arlette Kolta: Assessment of the Potential Role of Muscle Spindle Mechanoreceptor Afferents in Chronic Muscle Pain in the Rat Masseter Muscle
PLoS One juni 2010; volym 5, utgåva 6, e11131.
Artikeln finns publicerad på
http://www.plosone.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0011131
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Kar-Gunnar Westberg på:
telefon 090-786 69 48
e-post k-g.westberg@physiol.umu.se
Porträttbild på:
http://www.medfak.umu.se/digitalAssets/46/46377_westberg_kg.jpg
Hjärtats funktion påverkas om det har varit utsatt för förmaksflimmer under en längre tid. Detta försvårar successivt möjligheten att återfå och bevara den normala rytmen i hjärtat och blir med tiden allt svårare att behandla som i sin tur kan innebära allvarliga följsjukdomar för patienten.
Forskarna undersökte hur stor risken på en skala (CHADS2), utifrån faktorerna, hjärtsvikt, högt blodtryck, högre ålder än 75 år, diabetes och tidigare stroke, var att drabbas av stroke i samband med förmaksflimmer. Totalt ingick 2 335 personer med akut koronar syndrom, exempelvis symtom på hjärtinfarkt, varav 442 personer led av förmaksflimmer.
-Vi fann att ju högre mått personerna hade på skalan desto större risk att drabbas av stroke och tidig eller sen död. Ett intressant fynd var att detta gällde även för de patienter som inte led av förmaksflimmer. Skalan visade sig alltså vara användbar för att bedöma risken att drabbas av senare följdsjukdomar som även kan ha dödlig utgång, säger Dritan Poci.
Han anser att en sådan riskbedömning borde göras inom sjukvården vid upptäckt hos en patient av tidigare känd eller ny diagnos av förmaksflimmer, utan eller i samband med symtom på hjärtinfarkt.
-Det skulle öka möjligheten att identifiera och behandla viktiga riskfaktorer. En sådan individualiserad behandling av patienter som lider av förmaksflimmer skulle kunna minska risken för senare sjuklighet och öka överlevnaden i denna patientgrupp, konstaterar Dritan Poci.
FAKTA FÖRMAKSFLIMMER
Förmaksflimmer är en vanlig rytmrubbning som förekommer hos cirka 2 procent av befolkningen, och den siffran förväntas öka till det dubbla fram till år 2050. Hos ungefär 30 procent av patienterna uppstår förmaksflimmer spontant men kan även bero på bland annat hypertoni och kranskärlssjukdom. Exempel på behandling är läkemedel, invasiva- och kirurgiska ingrepp.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för molekylär och klinisk medicin
Avhandlingens titel: Atrial Fibrillation – on its trigger mechanisms, risks and consequences.
Avhandling är försvarad
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Dritan Poçi, specialist i kardiologi och överläkare på Örebro Universitetssjukhus
mobil. 0707-142614, e-mail: dritan_poci@yahoo.com
Handledare:
Nils Edvardsson, specialist i kardiologi och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, docent vid Sahlgrenska akademin, e-mail: nils.g.edvardsson@telia.com
Entela Bollano, specialist i kardiologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och forskare på Sahlgrenska akademin, e-mail: entela.bollano@vgregion.se
– IT samhället är den största förändringen sen industrialismen infördes men mycket av förändringen drivs fram av experter utan diskussion med allmänheten, säger Torbjörn Lundqvist
– På sätt och vis hamnar frågorna om det ubikvitära samhället helt utanför de politiska diskussionerna trots att det förändrar samhället i grunden, säger Torbjörn Lundqvist
Rapporten Ubikvitär framtid? IT-perspektiv på stat och samhälle presenterar scenarior för ett ubikvitärt samhälle, ett samhälle där IT genomsyrar allt, och lyfter även frågeställningar kring konsekvenser av IT-samhället. Författarna menar att vi tydligare behöver diskutera vad tekniken ska användas till, hur den ska regleras och av vem.
– Staten utvecklar e-förvaltningen och ställer krav på enskilda att själva utföra tjänster på nätet vilket kräver IT kompetens, säger Markus Gossas, Det är en stor utmaning för staten att se till att människor kan vara fungerande medborgare.
Tekniken är i sig inte är laddad med innehåll, dvs det är inte förbestämt vad vi ska chatta eller blogga om eller vilka digitala världar som vi ska umgås i, men:
–Tekniken kan antingen leda oss in i ett kunskapssamhälle eller så skapar vi våra egna världsbilder skilda från varandra, säger Markus Gossas, den mörka sidan av Internet är ett samhälle där det blir svårt att skilja mellan sant och falskt, mellan kunskap och okunskap eller mellan konspirationsteorier och etablerad vetenskap.
Rapporten ställer många frågor på sin spets:
*Är det ubikvitära samhället det riktiga postmoderna samhället?
*Har vi ett gemensamt ansvar att förmedla vetenskapligt grundad kunskap i skolan eller ska elever lära sig att skapa sin egen värld?
*Är syftet med IT-utvecklingen att spara pengar i staten?
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Markus Gossas, 08 – 402 12 61 eller Torbjörn Lundqvist, 08 – 402 12 33
Rapporten går att ladda ner i sin helhet på www.framtidsstudier.se.
Institutet för Framtidsstudier, Tel: 08-402 12 00, E-post: info@framtidsstudier.se
– ”Kundvärde” har blivit ett nyckelord för många som vill sälja kommunikationsprodukter och tjänster till företag som ICA. Samtidigt visar studien att ICAs marknadsförare, mediabyråspecialister, kundtidningsproducenter, TV-säljare och analytiker alla har olika föreställningar om hur värde skapas i marknadskommunikationsarbetet, säger Mart Ots. En kommunikationschef vill bygga varumärke och fylla sin kampanjplan med innehåll, en mediebyrårepresentant vill optimera kampanjräckvidden, en kundtidningsproducent vill göra en bra tidning och så vidare. Det är naturligt, men ställer samtidigt frågor kring samsynen i de val som görs under kampanjernas planering och utförande.
I avhandlingen pekar Mart Ots på att aktörer med olika syn på värde inte heller har samma prioriteringar och risken blir att beslut och lösningar ligger alltför långt ifrån varandra och en integrerad marknadskommunikation blir svår att uppnå. ICA rankas som Sveriges största köpare av reklammedier, kundtidningen Buffé är landets största konsumentmagasin och via sitt kundkort har ICA byggt en av Europas största kunddatabaser. Men studien av ICA visar att det sällan finns utrymme för en öppen diskussion om kommunikationens roll i den övergripande affärsverksamheten. Den som vill styra eller påverka marknadskommunikationsprocesser har därför en pedagogisk utmaning i att visa hur olika yrkesgrupper i samverkan skapar en värdeutväxling på kommunikationsinvesteringen.
– Jag tror att dagens branschstrukturer med många fristående aktörer kunde fungera bättre genom mer praktiskt samarbete inom arbetsprocesserna, säger Mart Ots. Detta är med andra ord inte på något sätt unikt för ICA. Kreativt fokus läggs idag huvudsakligen på kommunikationsutförandet, men det finns ett behov av löpande innovation och kreativitet också i hur vi designar och driver planerings- och medievalsprocesser. Exempelvis måste reklammedieproducenter bli bättre på att förstå och förklara hur deras erbjudanden driver annonsörens verksamhet framåt. Historiskt sett har de varken varit särskilt intresserade eller duktiga på det. De etablerade modellerna för att mäta och ta betalt för reklammedier är uppenbarligen inte särskilt väl kopplade till hur annonsörer upplever värdet av sina reklaminvesteringar. Räckvidd och kontaktkostnader är gamla branschstandarder som kan vara bekväma att använda i det dagliga arbetet på exempelvis TV-kanaler, dagstidningar och mediebyråer, men som hindrar den långsiktiga utvecklingen av marknadskommunikationen, säger Mart Ots.
Mart Ots arbetar vid MMTC (Media Management and Transformation Centre) på Internationella Handelshögskolan i Jönköping och undervisar inom Marknadsföring, Marknadskommunikation, Media Management och Brand Management.
Avhandlingen heter ”Understanding value formation – a study of marketing communications practices at the food retailer ICA”.
Den kan beställas i tryckt form hos: barbara.eklof@jibs.hj.se
Kontaktinformation
Mart Ots nås på E-mail: mart.ots@jibs.hj.se, telefon: 0739-740074
Hur lokal prostatacancer, dvs. cancer som inte spritt sig utanför prostatakörteln, ska behandlas är en omstridd fråga. I många fall växer en sådan tumör mycket långsamt, och en behandlingsstrategi är att monitorera, dvs. att övervaka, hellre än att sätta in aktiv behandling direkt.
Pär Stattin och medarbetare har utvärderat utfallet för 6 849 män i ålder upp till 70 år i Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) som hade en lokal tumör med låg eller medelhög risk att sprida sig. Under åren 1997–2002 inleddes övervakning på 2 021 av dessa män medan 3 399 fick prostatakörteln bortopererad och 1 429 strålbehandlades.
Med en mediantid för uppföljning på drygt 8 år konstaterar forskarna att risken att dö i prostatacancer inom tio år var totalt 3,6 % i den grupp som övervakades (2,4 % vid lågrisktumörer och 5,2 % vid tumörer med medelhög risk) och något lägre bland män som fick aktiv behandling: 2,5 % bland de som opererades och 3,3 % bland de strålbehandlade. Risken för död av andra orsaker än cancer var nästan dubbelt så hög bland män som övervakades, vilket antyder att män med annan sjuklighet och kortare beräknad återstående livslängd oftare övervakades än friskare män.
Författarna till studien drar slutsatsen att övervakning av tumörutvecklingen är det bästa alternativet för många män med lokal prostatacancer av lågrisktyp. Förutom Pär Stattin medverkar Erik Holmberg och Jonas Hugosson, båda vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet; Jan-Erik Johansson, Universitetssjukhuset i Örebro; Lars Holmberg, Kings College, London, UK; samt Jan Adolfsson, Karolinska instiutet.
För mer information, kontakta gärna professor Pär Stattin, Inst. för kirurgisk och perioperativ vetenskap, enheten för urologi och andrologi, Umeå universitet,
tel. 090-785 2291
mobil 073-620 52 51
e-post par.stattin@urologi.umu.se
Referens
P Stattin, E Holmberg, JE Johansson, L Holmberg, J Adolfsson, J Hugosson Outcomes in Localized Prostate Cancer: National Prostate Cancer Register of Sweden Follow-up Study
JNCI Journal of the National Cancer Institute 2010; doi: 10.1093/jnci/djq154
Tekniken går ut på att forskarna lägger ut odlingsband i vattnet som naturligt förekommande mussellarver fäster på. De växande musslorna livnär sig på alger och när forskarna sedan skördar musslorna, det vill säga tar upp dem på land, tas en del av sjöns överskottsnäring bort. De skördade musslorna kan sen ingå i hönsfoder eller foder till fiskodlingar. På så vis återförs näringsämnen till jordbruket, som är en av de stora källorna till övergödningen av Mälaren.
– Vi räknar med att våra experimentella musselodlingar kan fånga in närmare 200 kg fosfor och två ton kväve vardera per år. En fullskalig musselodling kan däremot fånga in hela två ton fosfor och 20 ton kväve per år. Det motsvarar på årsbasis hela det fosforutsläpp som Uppsala reningsverk står för, säger professor Willem Goedkoop vid SLU:s Institution för vatten och miljö.
Forskarna sjösatte två försöksodlingar nu i juni. Arten som ska odlas är vandrarmusslor* (Dreissena polymorpha) som sedan länge finns i stora mängder i sjön. Frisimmande larver av denna art fäster på de 6 000 meter odlingsband som nu finns utlagda i Mälarviken Ekoln.
Forskarna räknar med att ha en första skörd av musslor klar till hösten 2012. Fram till dess kommer de att följa musslornas tillväxt och näringsinnehåll. Dessutom ska de studera möjliga negativa effekter av musselodlingarna på sjöbottnen under själva odlingarna.
– På sikt hoppas vi att sådana här odlingar kan bidra till Mälarens återhämtning från övergödningen och förbättrad vattenkvalitet, säger Willem Goedkoop.
Kort om projektet: Projektet finansieras av Mälarens vattenvårdsförbund och SLU. Idén är en vidareutveckling av en metod som redan finns för havsmiljön, men där man istället använder blåmusslor. Projektet ligger i linje med SLU:s satsning på vattenbruk för produktion av alternativa råvaror i livsmedelsproduktionen, men fungerar även som en åtgärd som motverkar övergödningen av sjöar.
* Vandrarmusslan Dreissena polymorpha har sitt ursprung i området kring Kaspiska havet. Musslan har funnits i Mälaren sedan 1920-talet och forskarna räknar med att den i dag har nått sin maximala utbredning i sjön. Forskarna kommer inte att tillföra några mussellarver till Mälaren utan de som koloniserar odlingsbanden är yngel till de som redan finns i sjön.
Kontaktinformation
Kontaktpersoner vid institutionen för vatten och miljö, SLU:
Willem Goedkoop, 018 – 67 31 12, willem.goedkoop@vatten.slu.se, 076 – 140 20 90
Ulf Grandin, 018 – 67 31 04, ulf.grandin@vatten.slu.se
– Med smarta IT-lösningar kan vi minska trycket på storstadsregionerna inom EU, säger projektledare Michael Nilsson, Centrum för distansöverbryggande teknik vid Luleå tekniska universitet. Dagens smart phones där vi har tekniken tillgänglig i byxfickan, ger utmärkta möjligheter att göra bra tjänster lätt tillgängliga för städernas invånare.
Projektet FIREBALL, ”Future Internet Research and Experimentation by Adopting Living Labs – towards smart cities”, handlar om att ge storstäderna tillträde till forskningsrummen och om att visa upp vilka möjligheter som finns att utveckla ny teknik för storstadsregionernas speciella behov.
Städernas invånare dvs användarna, och deras behov, är det som ska styra tjänsteutvecklingen. Här har sk Living Labs, testplatser för användarstyrd utveckling av nya tjänster, en central funktion. Luleå tekniska universitet har sedan lång tid utvecklat ett framgångsrikt koncept för användartester och hör till dem inom EU som leder utvecklingen.
– Vi såg möjligheterna att kombinera forskning om framtidens Internet med våra erfarenheter av Living Labs. Nu vill vi göra städerna och forskarna medvetna om hur den kombinationen kan resultera i utveckling av IT-lösningar som kan hjälpa till att minska trycket när det gäller stora problemområden som trafik, tillgången på bra sjukvård, hållbara energilösningar och annan samhällsservice.
Michael Nilsson tar införandet av biltullar i Stockholm som exempel på hur IT-lösningar kan användas för att skapa smarta städer. Ytterligare ett exempel är Kulturens Hus i Luleå där man tar besökarna till hjälp för att sänka husets energianvändning.
Idén till Fireball-projektet uppstod under den internationella konferensen FIRE and Living Labs – Future Internet by the people, som hölls i Luleå sommaren 2009 i samband med Svenska EU ordförandeskapet.
Här knöts viktiga kontakter och Michael Nilsson ser stora fördelar med att jobba strategiskt med konferenser för att matcha EU:s utlysningar av forsknings- och utvecklingsmedel.
Bland de 17 parter som samarbetar i projektet finns företag, organisationer och universitet/forskningsinstitut i flera olika europeiska länder samt företrädare för städerna Barcelona, Lissabon, Helsingfors och Manchester. Projektet stöds av nätverket Eurocities där mer än 140 stora städer i 30-talet europeiska länder arbetar för hållbara lösningar anpassade till städernas behov.
Kontaktinformation
Projektledare Michael Nilsson, Centrum för distansöverbryggande teknik, Luleå tekniska universitet, michael.nilsson@cdt.ltu.se, tel 0920 49 23 06.
Neuropsykologen Lars Jacobsons avhandling omfattar personer med en THS som skadade sig under en tioårsperiod (1992-2001). Personerna har undersökts mellan sex och 15 år efter skadan. Under-sökningen är den första stora långtidsuppföljningen av personer med THS i Sverige.
– För att möta dem med kvarstående besvär krävs rehabiliteringsprogram som sträcker sig över betydligt längre tid än vad som sker idag och det behövs ofta ett team av flera yrkeskategorier eftersom personernas svårigheter kan vara mycket komplexa, säger Lars Jacobsson, neuropsykolog och forskare. På grund av de stora individuella skillnaderna i hur den skadades livssituation påverkas är det viktigt att utveckla mått som gör att man, i ett tidigt skede efter skadan, kan identifiera de som kan behöva re-habilitering under lång tid.
Lars Jacobsson, kliniskt verksam vid Kalix sjukhus, fann att trots att många uppnår en god allmän förbättring beskriver de en nedsatt hälsa och livstillfredsställelse. Det gäller särskilt dem som inte kunnat återgå till arbete eller är ensamstående. De som värderade att skadans inverkan på livet varit relativt stor hade också lägre tillfredsställelse med livet i stort.
– Studierna bekräftar intrycken från mitt arbete som neuropsykolog. Kvarstående besvär gäller främst känslomässiga faktorer och att klara kraven i sociala relationer snarare än kroppsliga problem.
Varje år vårdas ca 15 000 personer i Sverige med en THS. Av dessa är ca 80% så kallade hjärnskakningar. Bättre vård och rehabilitering har lett till att fler överlever vilket medfört ett ökat behov av rehabilitering. THS orsakade av trafikolyckor är en av den vanligaste orsaken till livslångt funktionshinder hos unga vuxna i hela världen. Hos äldre är THS oftast orsakade av fallolyckor.
Kontaktinformation
Upplysningar: Lars Jacobsson, mobil: 070-65 32 492, e-post: lars.jacobsson@nll.se.
– I mina undersökningar såg jag att bakterierna blev stressade av en liten mängd ättiksyra vilket gjorde att de reagerade med att producerar mer gift. Tillsätter man däremot mycket ättiksyra, såsom man gjorde tidigare, sänks surhetsgraden rejält och bakterierna överlever inte, förklarar Nina Wallin Carlquist, teknologie doktor i Teknisk mikrobiologi vid Lunds Tekniska Högskola.
Nyligen la hon fram en avhandling i ämnet där hon studerat två av de vanligaste matförgiftningsbakterierna, Staphylococcus aureus och Campylobacter jejuni.
De var staphylokockerna som ingick i ättiksyrestudien. I skinka är staphylokockerna en av de vanligaste orsakerna till matförgiftning. Därför valde Nina Wallin Carlquist även att studera hur dessa bakterier beter sig i olika typer av skinkor i rumstemperatur, nämligen kokt och rökt skinka, serranoskinka och salami. Att bakterierna hamnar i maten i första taget kan bero på att den som har hand om maten haft ett infekterat sår på fingret.
Hennes resultat visar att det bara tog några timmar för bakterierna att föröka sig i kokt och rökt skinka. I serranoskinkan tog det en vecka innan bakterietillväxten tog fart och i salamin överlevde den överhuvudtaget inte.
– En trolig förklaring är att bakterierna inte klarade av salamins kombination av syra, salt- och fetthalt och torrhet. Däremot finns andra bakterier som trivs utmärkt i salami. Vad gäller serranoskinkan tillverkas och förvaras den i rumstemperatur i långa perioder vilket gör att det är viktigt att personalen har god hygien så att staphylokockerna inte får fäste, kommenterar Nina Wallin Carlquist.
En utgångspunkt har varit att studera hur bakterierna beter sig i maten. Annars brukar den här typen av forskning utföras i en kontrollerad odlingsmiljö på laboratorier där man studerar en viss bakteriekultur av en viss typ av bakterier. Enligt Nina Wallin Carlquist får man då långt ifrån hela bilden eftersom bakterierna påverkas av andra mikroorganismer i maten och även av hur mycket fett, syra och salt som finns i maten.
– Om vi vet mer om vad det är i maten som gör att bakterierna trivs kan vi anpassa matproduktens sammansättning och därmed öka livsmedelssäkerheten. Det här är ett nytt sätt att tänka kring livsmedelssäkerhet, förklarar Nina Wallin Carlquist.
Den andra bakterien, Campylobacter jejuni, håller på att bli det nya problemet efter salmonella. Liksom salmonella finns bakterien naturligt i kyckling, utan att skada värddjuret. Men om tarminnehållet kommer i kontakt med köttet under slakt kan köttet smittas. Tillagas sedan inte kycklingen korrekt blir vi magsjuka.
– Bäst vore om kycklingen inte fick i sig den här bakterien i första taget. I mina studier har jag därför tagit reda på hur bakterierna får fäste i tarmen. Dessa resultat kan på sikt underlätta för att ta fram riktlinjer för hygienrutiner på hönsgården eller för att ta fram ett vaccin för djuren, berättar Nina Wallin Carlquist.
För mer information, kontakta Nina Wallin Carlquist, teknologie doktor i Teknisk Mikrobiologi, tel: 070 67 66 873, Nina.Wallin@tmb.lth.se eller handledare Peter Råström, professor i Teknisk Mikrobiologi, 046-222 34 12, Peter.Radstrom@tmb.lth.se. Peter Rådström är dock f n på semester och kan vara svår att nå. En sammanfattning av avhandlingen finns här: http://www.lu.se/o.o.i.s?id=12588&postid=1591412
Påväxt på båtbottenskrov är ett stort problem för världens sjöfart, för privata småbåtar såväl som för stora lastfartyg. Göteborgs universitet har i flera stora forskningsprojekt försökt utveckla nya, miljövänliga metoder som kan begränsa marin påväxt.
Ett av de senare fokuserar på ämnet medetomidin, ett djurläkemedel som visat sig hindra havstulpanens larver från att fästa vid båtskrovet.
Nu kan forskare vid Göteborgs universitet förklara varför.
I samarbete med kollegor vid universiteten i Åbo och Helsingfors har professor Anders Blomberg vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi lyckats identifiera och beskriva den gen som kontrollerar hur havstulpanen känner av och reagerar på medetomidinet.
–Vi har konstaterat att medetomidin aktiverar särskilda receptorer i havstulpanernas larver. Receptorerna skickar en signal som får larven att simma bort från båtytan, istället för att fästa vid den. Eftersom receptorerna aktiveras redan vid mycket låga koncentrationer av ämnet innebär det att det också behövs väldigt låga nivåer för att uppnå effekt, säger Anders Blomberg.
Resultaten, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Molecular Pharmacology, förklarar hur det är möjligt att utveckla en miljövänlig och effektiv båtbottenfärg som istället för att döda havstulpanen verkar ”avskräckande”.
–Att förstå hur ämnet fungerar när det binder in till receptorn ger också möjlighet att utveckla selektiva medel, som enbart påverkar havstulpanen och inte andra marina organismer, säger Anders Blomberg.
Artikeln Octopamine receptors from the barnacle Balanus improvisus are activated by the a2-adrenoceptor agonist medetomidine publicerades i Molecular Pharmacology den 20 maj.
Kontaktinformation
Kontakt:
Anders Blomberg, professor vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi, Göteborgs universitet
031-786 2589
0733-604 624
anders.blomberg@cmb.gu.se
www.cmb.gu.se/blomberg
Foto havstulpan: Dan Isaksson.
Statssekreterare är betydelsefulla personer i Sverige, men få vet särskilt mycket om deras roll och karriärvägar. Detta råder nu Anders Ivarsson Westerberg bot på i boken ”Makthavare i ministerns skugga”. Han sammanfattar sin forskning om statssekreterare med hjälp av teorier om makt, organisationsledning och byråkrati.
Runt varje statsråd finns en stab på ungefär fem personer bestående av politiska tjänstemän; statssekreterare, pressekreterare, politiskt sakkunniga och ibland en planeringschef. De utgör den politiska ledningen för departementet. Idag finns det ungefär 180 politiska tjänstemän, fördelade på de olika departementen.
En statssekreterare är högste administrative chef vid ett departement och har både personal- och budgetansvar. Statsrådet rekryterar oftast själv sin statssekreterare. De arbetar som ett team där de delar upp arbetsuppgifterna mellan sig, oftast känner de varandra sedan tidigare.
Statssekreteraren är den som leder processerna och arbetet inom departementet.
– Statssekreteraren har stor makt genom att vara den som har ansvar för att politiken genomförs, säger Anders Ivarsson Westerberg.
Statssekreteraren är en kombination av politiker och tjänsteman. Ett politikeravtal kopplat till statsrådet gör att även statssekreteraren avgår om statsrådet avgår, även vid ett regeringsskifte. Som trygghet har statssekreteraren en tvåårig ”fallskärm”.
Statsministern utses genom allmänna val. Statsråden utses av statsministern utan möjlighet till påverkan från folkets sida, men kan röstas bort genom misstroendeförklaring. Statssekreterarna har stor politisk makt, utses utan allmänna val och kan inte heller ställas till svars. Är då Sverige odemokratiskt?
Anders Ivarsson Westerberg har inget entydigt svar, men tycker inte att man kan dra en slutsats om att styrningen är odemokratisk:
– Systemet med politiska tjänstemän ger regeringen större chans att nå ut med sin politik, vilket borde gynna demokratin.
Anders Ivarsson Westerberg berättar att statssekreteraren har större makt nu än för 40 år sedan. Statssekreterare rekryteras ofta från de politiska leden nu, för 40 år sedan var de tjänstemän från Regeringskansliet.
Statsråden får stor uppmärksamhet från allmänhet och i media. Anders Ivarsson Westerberg berättar att man kan se att även statssekreterarna går mot en mer offentlig roll.
– De kliver fram ur ministrarnas skuggor, medierna betraktar dem mer och mer som politiker.
Ett exempel han nämner är Jöran Hägglund, Maud Olofssons statssekreterare som spelade en viktig och offentlig roll i Saab-affären. I jämförelse med tidigare, har rollen som ministerns ställföreträdare blivit tydligare gentemot media.
– Får man inte tag i ministern intervjuar man statssekreteraren.
En annan tydlig trend är också att förberedelserna inför regeringsskiftena blivit större. Man bildar äntringsstyrkor som systematiskt går igenom hur man ska organisera sig om man vinner valet. Rekryteringen av möjliga statssekreterare är en viktig fråga i arbetet.
Anders Ivarsson Westerberg har under åren 2005 – 2008 forskat om statssekreterare, sedan han fått ett Wallander-stipendium av Handelsbanken.
Han har undersökt vad statssekreterarna gör, vilka de är och hur deras roll förändrats över tid. Han har studerat karriärvägarna hos samtliga statssekreterare sedan år 1965, totalt ungefär 300 personer. Dessutom har 17 statssekreterare som verkat under olika regeringar intervjuats.
Sina studier har han sammanfattat i boken ”Makthavare i ministerns skugga”, som vänder sig till en bred samhällsintresserad allmänhet.
Kontaktinformation
Anders Ivarsson Westerberg, högskolelektor vid Samtidshistoriska Institutet på Södertörns högskola: anders.ivarsson.westerberg@sh.se eller 070-407 64 04.
De båda seminarierna ”Lärarna, framtiden och forskningen – om vilka krav som ska ställas på framtidens lärare” och ”Punktera ballongen – om fördomar och fakta kring integration” tar upp ämnen som debatterats flitigt den senaste tiden. Seminarierna ger forskarnas och andra experters perspektiv på de aktuella frågorna och vill visa vad forskningen kan bidra med i diskussionerna.
– Seminarium 1 –
Lärarna, framtiden och forskningen – om vilka krav som ska ställas på framtidens lärare
Datum: Måndagen den 5 juli
Tid: Kl 15.15 – 16.45
Plats: Strand Hotel, frukostmatsalen
Lärarutbildningen och lärarrollen är en het fråga. Den nya skolpropositionen med förändringar för gymnasieskolan och den nya propositionen för lärarutbildningen skapar starka debatter. Seminariet syftar till att blicka framåt och att skapa nyfikenhet, intresse och engagemang för den framtida lärarrollen. Vidare lyfter seminariet fram värdet av att skolvärlden knyter an till forskarvärlden, i större utsträckning än vad som sker idag, som en viktig del för att skapa en bättre skola. Bland annat ställer vi frågan: hur skulle det vara om lärarna kunde forska kring skolan på samma sätt som läkarna forskar parallellt med sitt kliniska arbete?
Medverkande:
Ann-Charlotte Eriksson, vice ordförande i Lärarförbundet
Maria Stockhaus, ordförande i utbildningsberedningen, Sveriges kommuner och landsting
Yvonne Lindholm, fil. dr i pedagogik vid Stockholms universitet: ”Hur kan samverkan mellan forskare och pedagoger bidra till skolutveckling?”
Ingrid Carlgren, professor i pedagogik vid Stockholms universitet: ”Den ämnesdidaktiska forskarskolan”
Jonathan Lannemar, lärare i svenska och SO, magisterstudent
Samtalsledare: Natanael Derwinger, programledare för SVT-programmet Skolfront
De medverkande finns tillgängliga för intervjuer efter seminariet.
Seminariet webbsänds på www.su.se och finns därefter på www.su.se/almedalsveckan
Vidare information
Maria Hult, informatör, lärarutbildningen
Tfn: 08-16 10 84
Mobil: 073-707 88 89
E-post: maria.hult@luk.su.se
– Seminarium 2 –
Punktera ballongen – om fördomar och fakta kring integration
Datum: Onsdagen den 7 juli
Tid: Kl 15.15 – 16.45
Plats: Gotlands Museum, Sävesalen (ingång från Mellangatan 19)
Myterna och åsikterna om (miss)lyckad integration är många. Seminariet vill ge forskningsbaserade svar på några av myterna om invandrarnas integration i det svenska samhället. Vilka möjligheter har personer med utländsk anknytning att ta sig in på arbetsmarknaden? Kan integrationsprogrammen förbättras? Vilka faktorer påverkar start och fullföljande av en akademisk karriär? Vilken betydelse har segregationen? Och vilka möjligheter innebär flerspråkighet i en global värld?
Medverkande:
Qarin Franker, doktorand, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling: ”Att lära sig ett nytt språk som vuxen”
Lena Nekby, docent, Nationalekonomiska institutionen, SULCIS: ”Hur integrationsprogrammen kan förbättras”
Ali Osman, docent och forskare vid CEIFO (Centrum för forskning om internationell migration och etniska relationer): ”Studieval, sociala nätverk och karriärer för unga med utländsk anknytning”
Ryszard Szulkin, professor, Sociologiska institutionen, SULCIS (Stockholms universitets Linnécentrum för integrationsstudier): ”Faktorer som påverkar utbildning och arbete bland unga”
Nessim Becket, jobbcoach i Botkyrka kommun med lång erfarenhet
Samtalsledare: Per Wirtén, författare och frilansskribent
De medverkande finns tillgängliga för intervjuer efter seminariet.
Seminariet webbsänds på www.su.se och finns därefter på www.su.se/almedalsveckan
Vidare information
Magnus Atterfors, projektledare, kommunikationsenheten
Tfn: 08-16 22 56
Mobil: 070-16 10 305
E-post: magnus.atterfors@kommunikation.su.se
Sammanfallet mellan kort ö och kort u har länge varit ett återkommande ämne i språkvårdsdebatten. I sin avhandling har Lena Wenner vid institutionen för nordiska språk undersökt hur vanligt sammanfall mellan dessa ljud är i uppländskan och vilka grupper som går i bräschen för utvecklingen, för att på så sätt kunna se om det handlar om en pågående förändring. Hon har intervjuat 78 personer ur tre olika åldersgrupper som är bosatta i Uppsala och tre mindre samhällen i Uppland; Gräsö, Norrtälje och Östervåla.
– De äldsta intervjupersonerna gör störst skillnad mellan ö och u medan de yngsta gör minst skillnad. Män gör generellt mindre skillnad mellan ö och u än kvinnor, berättar hon.
På detaljnivå visar avhandlingen att ord där r förekommer i närheten av ö, exempelvis i orden mörkna och rösta, lättast närmar sig murkna och rusta. Störst skillnad är det mellan ord som inleds med vokal, ögla och uggla hålls till exempel väl isär av de flesta. Detta har att göra med hur snabbt vi hinner ställa om våra artikulatorer mellan olika ljud.
Lena Wenner har också studerat hur bra intervjupersonerna var på att skilja på de olika ljuden när de hörde andra tala. Det visade sig att personer som gör liten skillnad mellan ö och u i sitt eget språk har lättare att höra skillnad mellan dessa ljud hos andra talare än de personer som tydligare håller isär ö och u i sitt språk.
– Möjligen är personer som inte skiljer särskilt mycket mellan ö och u i sitt eget tal vana att lyssna efter de små betydelseskiljande nyanser som finns där, medan personer som gör stor skillnad mellan ö och u i sitt tal inte är beredda på att små skillnader hos andra talare har så stor betydelse att det kan vara frågan om olika ord, säger Lena Wenner.
Totalt sett använde intervjupersonerna u-haltigt ö mer sällan än hon hade väntat sig.
– Troligen är u-haltigt ö så markerat att vi uppfattar det som vanligare än vad det verkligen är. Språkliga förändringar går inte heller så snabbt som vi ofta tror. Vilka attityder som finns till ett hotande sammanfall kan också ha betydelse för förändringens hastighet. Det återstår att se om kort ö och u kommer att sammanfalla i ett och samma ljud i svenskan, eller om skillnaderna som finns idag kommer att bestå eller till och med öka, säger Lena Wenner.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lena Wenner, 070-254 89 46, e-post: lena.wenner@sofi.se
Sjukskrivna som fick göra en särskild kartläggning och ha ett avstämningsmöte tidigt hos Försäkringskassan kom inte tillbaks till arbete fortare än personer som hade kartläggning och möte senare.
– Vi ser ingen effekt av att möta sin handläggare tidigare jämfört med senare, säger Per Johansson som är en av flera författare till rapporten. Vi drar slutsatsen att Försäkringskassans arbete med möten och samtal inte verkar påverka längden på sjukfrånvaron.
Att få hjälp tidigare gynnar inte heller någon enskild grupp. Varken män, kvinnor, individer med olika utbildning, ålder eller olika lång tidigare sjukfrånvaro får kortare sjukfrånvaro vid en tidigare tillgång till insatserna.
En vanlig uppfattning är att tidiga insatser leder till kortare sjukfall. Den tanken har också varit styrande för den svenska lagstiftningen inom området. Det här är den första studien som undersöker om det fungerar så i praktiken.
Experiment
Rapportförfattarna har genom ett randomiserat experiment studerat hur cirka 15 000 sjukskrivna kom tillbaks till arbetsmarknaden efter att ha fått ta del av avstämningsmöte och SASSAM-kartläggning tidigare respektive senare. Behandlingsgruppen fick hjälp i genomsnitt 45 dagar snabbare än kontroll-gruppen. SASSAM står för ”strukturerad arbetsmetodik för sjukfallshantering och samordnad rehabilitering” och den görs av den sjukskrivne och dess handläggare. Ett avstämningsmöte inkluderar vanligtvis även läkaren och/eller arbetsgivaren. Experimentet genomfördes under november och december 2007.
En kompletterande studie från Försäkringskassan
Försäkringskassan ger samtidigt ut Socialförsäkringsrapport 2010:8 baserad på en enkät med deltagarna: ”Tidiga insatser i sjukfallen – vad leder de till?” av Pernilla Tollin.
Kontaktinformation
Rapport 2010:11 ”Underlättar tidiga insatser i sjukskrivningsprocessen återgången i arbete? är skriven av Per Engström och Per Johansson, IFAU samt Hans Goine, Edward Palmer och Pernilla Tollin från Försäkringskassan.
Kontaktinformation
Om du vill veta mer, kontakta:
Per J: 018-471 70 86, per.johansson@ifau.uu.se
Hans: 010-111 86 35, hans.goine@forsakringskassan.se
Edward: 010-116 92 40, edward.palmer@forsakringskassan.se
Pernilla: 010-111 93 26, pernilla.tollin@forsakringskassan.se
Per E: 018-471 76 34, per.engstrom@nek.uu.se
Pernilla Tollin svarar på frågor kring Socialförsäkringsrapport 2010:8 ”Tidiga insatser i sjukfallen – vad leder de till?” Hon nås på kontaktuppgifter enligt ovan.
Helicobacter pylori är en av de vanligaste bakteriella infektionerna i världen. Bakterien leder till en kronisk inflammation i magens slemhinna. De flesta drabbade är symptomfria men bakterien kan orsaka både magsår och ibland kan även magsäckscancer utvecklas. Symptomen för magsäckscancer är diffusa, och sjukdomen upptäcks därför ofta i ett sent skede och har en mycket dålig prognos.
– Vi vet inte på vilket sätt den kroniska inflammationen som orsakas av Helicobacter pylori påverkar utvecklingen av magsäckscancer. Det var därför intressant att studera hur immunförsvaret uppträder mot Helicobacter pylori i magslemhinnan, säger Åsa Lindgren, forskare på avdelningen för mikrobiologi och immunologi.
De undersökte hur en typ av immunceller som kallas för NK-celler, det vill säga naturliga mördarceller, reagerade på Helicobacter pylori. NK-celler är en viktig del av immunförsvaret, eftersom de kan både känna igen och döda celler som är infekterade av virus, bakterier och tumörceller.
– Vi fann att en speciell typ av NK-celler var aktiva mot magsårsbakterien. Dessa NK-celler producerade cytokiner som är immunförsvarets signalämnen och ett försvar mot inkräktaren, säger Åsa Lindgren.
Forskarna resultat tyder på att NK-cellerna kan ha en viktig roll i immunförsvaret mot Helicobacter pylori. Tidigare forskning har även visat att en hög andel NK-celler i tumörvävnad har bidragit till en bättre prognos och ökad överlevnad för magsäckscancerpatienter, då NK-cellerna hjälper till att eliminera tumörcellerna.
Därför tror forskarna att en aktivering av NK-celler kan spela en viktig roll i förhindrandet av tumörutveckling och att en försvagad NK-cellsaktivitet kan öka risken för att utveckla cancer. Åsa Lindgren hoppas på att deras fynd kan användas för att ta fram nya behandlings- eller diagnosmetoder för magsäckscancer.
– Detta skulle kunna betyda en möjlighet att diagnosticera magsäckscancer på ett tidigt stadium vilket därmed skulle innebära en bättre prognos för magsäckscancerpatienter.
FAKTA MAGSÄCKSCANCER
Ventrikelcancer eller magsäckscancer är en elakartad tumör i magsäckens slemhinna. Den är en av de vanligare cancerformerna i Sverige. Under 2007 diagnosticerades drygt 900 fall, varav 600 var män. Behandlingen är operation och kan kombineras med strålbehandling och cellhämmande medel.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för biomedicin, avdelningen för mikrobiologi och immunologi
Avhandlingens titel: The function of natural killer cells in Helicobacter pylori infection and gastric cancer
Avhandlingen är försvarad
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Åsa Lindgren, telefon 0702-255953, e-post asa.lindgren@microbio.gu.se
Handledare:
Docent Samuel Lundin, telefon 031-786 6207, e-post samuel.lundin@microbio.gu.se
Docent Åsa Sjöling, telefon 031-786 62 32, e-post asa.sjoling@microbio.gu.se
PRIMA är en jonmassanalysator för låga energier (<100eV) baserad på den tidigare sensorn SWIM (Solar WInd Monitor) som utvecklades för den indiska missionen Chandrayaan-1.
Flygningen av PRIMA rymdkvalificerar ett flertal nya teknologier, såsom nya mikroslutare baserade på MEMS teknologi (Micro-Electro-Mechanical Systems) som kan användas för att konstruera ultralätta masspektrometrar för rymdbruk. MEMS-slutare har potential att ersätta konventionella kolskiktsfolier eller de sekundärelektron-emitterande startytor som traditionellt används i flygtidsmätande masspektrometrar.
PRIMA-instrumentet innehåller dessutom en lågeffekts elektrostatisk portsystem som alternativt kan användas för att generera startsignal för flygtidsmätningen.
PRIMA kvalificerar även en ny typ av optokopplarkonstruktion som används i högspänningsaggregat, nya typer avytbeläggningar och generell användning av kommersiella komponenter. Andra aspekter för mekanisk konstruktion och utveckling av ombordprogramvara.
– Om projektet lyckas är det första gången nanoteknologi (mikroslutare) används för att analysera partiklar i rymden, berättar forskare Martin Wieser, Institutet för rymdfysik.
Det svenska satellitprojektet Prisma består av två satelliter med syfte att demonstrera ny teknik för noggrann formationsflygning och automatisk dockning, dvs rymdfarkoster som kan kommunicera och interagera med varandra med hög precision.
Projektet är huvudsakligen finansierat av Rymdstyrelsen med bidrag från rymdmyndigheterna DLR i Tyskland och CNES i Frankrike. Huvudleverantör av satelliterna är Rymdbolaget.
Webbsidor:
Institutet för rymdfysik: http://www.irf.se Instrumentet PRIMA och bilder: http://www.irf.se/link/prima_sve
Prismasatelliterna: http://www.prismasatellites.se
—————
Institutet för rymdfysik, IRF, är ett statligt forskningsinstitut under Utbildningsdepartementet. IRF bedriver grundforskning och forskarutbildning i rymdfysik, atmosfärfysik och rymdteknik. Mätningar görs i atmosfären, jonosfären, magnetosfären och runt andra planeter med hjälp av ballonger, markbaserad utrustning (bl a radar) och satelliter. För närvarande har IRF instrument ombord på satelliter i bana runt fyra planeter:
jorden, Venus, Mars och Saturnus. IRF har ca 100 anställda och bedriver verksamhet i Kiruna (huvudkontoret), Umeå, Uppsala och Lund.
Kontaktinformation
Dr Martin Wieser, forskare, IRF, tel. 0980-79198, wieser@irf.se Rick McGregor, informationsansvarig, IRF, tel.
0980-79178, 070-276 6020, rick@irf.se
