– Vi vet sedan tidigare att ärftliga faktorer spelar en stor roll för utveckling av fetma och därmed ökad risk för exempelvis hjärt-kärlsjukdom och diabetes. Målet med den här studien har varit att identifiera gener som ökar risken för fetma med hjälp av storskaliga metoder där hela genomet undersöks i ett stort antal människor, säger Erik Ingelsson, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet och en av de som koordinerat studien.
Det forskarna har studerat är genvarianter, det vill säga skillnader i den genetiska koden mellan olika individer. Det finns många miljoner sådana vanligt förekommande skillnader utspridda i hela arvsmassan. Eftersom inte alla genvarianter ligger inom en gen utan ibland mellan två gener, brukar man för att vara helt korrekt tala om genregioner snarare än gener. I den nu publicerade studien har forskarna arbetat för att kartlägga de genvarianter och/eller genregioner som är kopplade till fetma genom att undersöka sambandet mellan BMI (body mass index) och 2,8 miljoner genvarianter i 123 865 personer.
Forskarna gjorde sedan en riktad uppföljning av de 42 genvarianterna med starkast koppling till BMI i ytterligare 125 931 personer. Genom denna stora genkartläggning kunde de bekräfta de 14 genregioner som var kända sedan tidigare samt identifiera ytterligare 18 nya genregioner som var associerade med BMI. De kunde också visa att vissa biologiska mekanismer är överrepresenterade när det gäller utveckling av fetma, exempelvis neuroendokrinologiska signalvägar bakom aptitregelringen samt signalvägar som styr tarmen och bukspottkörteln.
– Vi uppskattar att de 32 genregioner som vi har hittat nu gemensamt står för 2-4 procent av de genetiska orsakerna till fetma så det finns mycket kvar att upptäcka. Genom att öka kunskapen om hur människans kroppsvikt regleras kan vi förhoppningsvis göra något åt detta allvarliga folkhälsoproblem som fetman utgör i dagens samhälle, säger Erik Ingelsson.
Den aktuella studien har skett inom ramen av forskningskonsortiet GIANT (Genetic Investigation of ANthropometrical Traits) och samlar närmare 100 delstudier med nästan 400 medförfattare. Studien har koordinerats av forskare från Karolinska Institutet, de brittiska universiteten Oxford och Cambridge samt Broad Institute i Boston, USA. I samma nummer av Nature Genetics publicerar GIANT-forskarna en artikel som beskriver stora könsskillnader i hur genetiska faktorer påverkar distributionen av kroppsfett. Ökad förståelse av hur fettdistributionen regleras är viktig eftersom var fettet samlas på kroppen i stor utsträckning avgör hur farligt det är för framtida sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes.
Publikation: ”Association analyses of 249,796 individuals reveal eighteen new loci associated with body mass index”, Speliotes EK, Willer CJ, Berndt SI, Monda KL, Thorleifsson G, Jackson AU, Allen HL, Lindgren CM, Luan J, Mägi R, Randall JC, Vedantam S, Winkler TW, Qi L, Workalemahu T, Heid IM, [347 additional authors], Schlessinger D, Strachan DP, van Duijn CM, Wichmann H-E, Frayling TM, Thorsteinsdottir U, Abecasis GR, Barroso I, Boehnke M, Stefansson K, North KE, McCarthy MI, Hirschhorn JN, Ingelsson E, Loos RJF, Nature Genetics, AOP 10 October 2010, doi 10.1038/ng.686.
För ytterligare frågor, kontakta:
Erik Ingelsson, professor i kardiovaskulär epidemiologi
Tel: 08-524 823 34
Mobil: 070-756 94 22
E-post: erik.ingelsson@ki.se
Katarina Sternudd, pressekreterare
Tel: 08-524 838 95 (kopplas om till mobil)
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
BILD: Erik Ingelsson, foto av Bildmakarna
I en studie som pågick utanför sjukhus under två år fann forskarna, bland 328 patienter med hjärtstopp, att utrustningen (LUCASTM) som utförde mekaniska kompressioner gav högre halter koldioxid i utandningsluften, jämfört med manuella bröstkompressioner utförda av ambulanspersonal.
– Halten koldioxid i utandningsluft speglar blodcirkulationen i lungkretsloppet och är ett resultat på effekten av HLR, säger Christer Axelsson, ambulansjuksköterska och forskare på avdelningen för molekylär och klinisk medicin vid Sahlgrenska akademin.
Men olika faktorer, exempelvis maskinens storlek i kombination med att många hjärtstopp av olika anledningar inte identifierades av SOS-alarm, bidrog till att utrustningen ofta nådde fram för sent eller inte alls till en tredjedel av patienterna som deltog i studien.
– Dessa faktorer i kombination med att studien var relativt liten gjorde att det inte går att utvärdera om denna skillnad i effekt också innebär en skillnad i överlevnad bland alla patienter med hjärtstopp utanför sjukhus, konstaterar Christer Axelsson.
Höjda ben i samband med HLR kan öka det venösa återflödet till hjärtat och därmed effekten av bröstkompressionerna. I en undersökning fick en grupp om 44 patienter benen höjda under pågående HLR. Jämfört med före benhöjningen steg halten koldioxid i utandningsluft signifikant i hela gruppen.
– Det talar för en förbättrad effekt av bröstkompressionerna. Om denna ökning i effekt förbättrar överlevnaden vid hjärtstopp kvarstår fortfarande att visa. Fler studier är nödvändiga för att visa vad som händer då benen höjs under HLR, konstaterar Christer Axelsson.
– Mekaniska kompressioner går även att utföra under ambulanstransport och våra resultat visar dessutom att de är effektivare än manuella utförda av ambulanspersonal. Nu återstår att ta reda på hur vi bäst kan utnyttja denna kunskap för att öka överlevnaden vid hjärtstopp utanför sjukhus, säger Christer Axelsson.
FAKTA HJÄRTSTOPP
Hjärtstopp inträffar när blodet plötsligt slutar att pumpa ut från hjärtat. Det leder till medvetslöshet och andningen upphör på grund av bristande blodtillförsel. Det är en av de vanligaste dödsorsakerna och svarar för cirka 11 till 18 procent av alla dödsfall i Sverige. Många äldre drabbas och då är anledningen ofta hjärtinfarkt. Hjärt-lungräddning och defibrillering kan rädda patienter med hjärtstopp. Enligt Svenska rådet för hjärt- lungräddning räddas årligen cirka 350 till 400 människor till livet efter hjärtstopp utanför sjukhus och grovt uppskattat räddas mellan 1 000 och 1 500 människor till livet efter hjärtstopp på sjukhus.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för molekylär och klinisk medicin
Avhandlingens titel: Evaluation of various strategies to improve outcome after out-of-hospital cardiac arrest with particular focus on mechanical chest compressions
Avhandlingen är försvarad.
Lena Mattsson
Informatör, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
Telefon: 031-786 3869, 076-024 82 70
e-post: lena.mattsson@sahlgrenska.gu.se
Sahlgrenska akademin är den hälsovetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet. Här finns undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vid akademin studerar ungefär 4000 grundutbildningsstudenter och 1000 doktorander. Antalet anställda är 1500, varav 850 är forskare och/eller lärare.
Kontaktinformation
Christer Axelsson, leg. sjuksköterska och forskare vid Sahlgrenska akademin, telefon 070-5400304, e-post: krister.axelsson@vgregion.se
Handledare:
Johan Herlitz, professor vid Sahlgrenska akademin, telefon 031-342 10 00, e-post: johan.herlitz@gu.se
För fosterutvecklingen hos däggdjur är vissa faktorer från mammans sida extremt viktiga eftersom molekyler som finns i äggcellen redan innan den är befruktad har avgörande betydelse för att generna i det begynnande fostret, embryot, ska kunna uttryckas. Det finns en handfull sådana MEF:s (maternal effect factors), men deras funktioner och hur de regleras är endast delvis känt.
En studie som utförts av Wenjing Zheng, doktorand i Professor Kui Lius forskargrupp vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik visar nu att PI3-kinas-signalvägen från ägget har en viktig styrfunktion under den tidiga embryonalutvecklingen. När en nyckelgen från den här signalvägen, Pdk1, tas bort från moderns ägg hejdas embryots utveckling redan i tvåcellsstadiet. Att Pdk1-genen fortfarande finns i spermien som befruktar ägget spelar här ingen roll eftersom den inte uttrycks då. För att embryonalutvecklingen ska kunna fortsätta krävs att PI3-signalvägen återställs vilket Kui Lius forskagrupp tidigare visat att man kan göra genom att ta bort en negativ styrfaktor, Pten (publicerat i Science).
Forskargruppen tror att den nya upptäckten kan få praktisk användning, t.ex. genom att göra det möjligt att förbättra embryonalutvecklingen hos människor som har problem att få barn och för att rädda utrotningshotade djurarter. Pdk1 och Pten är enzymer, och det är inte svårt att förstärka eller förhindra deras funktioner med hjälp av små, speciellt framställda molekyler som kan användas som läkemedel. De nya kunskaperna kan också komma till användning för att få fram embryonala stamceller.
Referens eller länk till artikeln: http://www.nature.com/embor/journal/vaop/ncurrent/abs/embor2010144.html
Kontaktinformation
För mer information, kontakta gärna Kui Liu på
090-786 77 62
kui.liu@medchem.umu.se
I en studie som består av totalt 112 personer har forskare undersökt koncentrationen av D-vitamin i blodet hos patienter med psoriasis före och efter behandlingar med ljusterapi i form av UVB-lampor respektive klimatvård på Gran Canaria. De har även studerat effekten av D-vitamin på psoriasis och hur detta påverkar deras bentäthet, blodsocker och blodfetter.
– Vi kunde se klara förbättringar hos dessa patienter. Deras psoriasis blev bättre, alla patienter fick höjda D-vitaminnivåer i blodet och deras blodsocker och blodfetter förbättrades. Hos en grupp konstaterades även bättre bentäthet jämfört med deras åldersgrupp i befolkningen, säger Amra Osmancevic, forskare vid Sahlgrenska akademin och specialistläkare i dermatologi och venereologi på hudkliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Förutom effekterna på bentätheten, blodsockret och blodfetterna finns det ett samband mellan brist på D-vitamin och uppkomst av autoimmuna och kardiovaskulära sjukdomar samt vissa former av cancer. Dessutom tyder många studier på att D-vitamin kan ha en förebyggande effekt på många cancerformer.
– Jag tror att rekommendationerna för vårt dagliga behov av D-vitamin kommer att ändras eftersom nya studier tyder på att vårt behov av D-vitaminet är större än vad som tidigare uppskattats, berättar Amra Osmancevic.
Solen påverkar bildningen av D-vitamin i huden. Men den är också mest cancerframkallande för huden.
– Det gäller att sola med måtta för att uppnå en tillräcklig nivå av D-vitamin i blodet med alla dess fördelar, samtidigt kan vi inte komma ifrån nackdelarna med för mycket solande. Det är viktigt att ge balanserade råd i frågan. Vi kommer därför att arbeta vidare med våra studier för att undersöka hur mycket som är nyttigt att sola och vilka doser av vitamin D som är lämpliga för befolkningen i stort, konstaterar Amra Osmancevic.
FAKTA PSORIASIS
Typiska symtom på hudsjukdomen är fjällande, rodnade hudförändringar och alla områden på kroppen kan drabbas. Den beror på en inflammation orsakad av en störning i immunsystemet. Psoriasis drabbar två till tre procent av befolkningen och en viss ärftlighet har betydelse. Behandlingen består av sol och salta bad, strålning av UVA och UVB-lampor och läkemedel (för lokalt och systemiskt bruk).
Referens studier: Osmancevic A , LT Nilsen, K Landin-Wilhelmsen, E Søyland, P Abusdal Torjesen, TA Hagve, AL Krogstad. ”Effect of climate therapy at Gran Canaria on vitamin D production, blood glucose and lipids in patients with psoriasis”, J Eur Acad Dermatol Venereol. 2009 Oct;23(10):1133-40. Epub 2009 Apr 24.
Osmancevic A, Landin-Wilhelmsen K, Larko O, AL Krogstad. ”Vitamin D status in psoriasis patients during different treatments with phototherapy” J Photochem Photobiol B. 2010 May 26. PMID: 20579901
Tid: fredag 8/10 kl 14.30-16.00, ”UVB therapy in psoriasis, aspects on vitamin D status and skin cancer”.
Plats: F04 sektion i rum F4-5, Svenska Mässan, Göteborg
Lena Mattsson
Informatör, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
Telefon: 031-786 3869, 076-024 82 70
e-post: lena.mattsson@sahlgrenska.gu.se
Sahlgrenska akademin är den hälsovetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet. Här finns undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vid akademin studerar ungefär 4 000 grundutbildningsstudenter och 1 000 doktorander. Antalet anställda är 1 500, varav 850 är forskare.
Kontaktinformation
Amra Osmancevic, forskare vid Sahlgrenska akademin och specialistläkare i dermatologi och venereologi på hudkliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, telefon 031-342 10 00, e-post amra.osmancevic@vgregion.se
Det finns förhoppningar att skador i ryggmärgen och hjärnan i framtiden ska kunna behandlas med hjälp av stamceller, det vill säga omogna celler som kan utvecklas till olika celltyper. Stamcellsliknande celler har hittats i de flesta delar av nervsystemet hos den vuxna människan. Det är dock fortfarande oklart i vilken utsträckning dessa kan bidra till att ny fungerande nervvävnad bildas hos vuxna individer.
Professor Jonas Friséns forskargrupp vid Karolinska Institutet, i samarbete med forskare från Frankrike och Japan, visar i en artikel i tidskriften Cell Stem Cell hur stamceller och flera andra typer av celler bidrar till cellnybildning i ryggmärgen hos möss, samt hur detta förändras drastiskt efter skada.
Forskargruppen har identifierat en typ av stamceller, så kallade ependymceller, som finns i ryggmärgen. De visar att dessa stamceller är inaktiva i den friska ryggmärgen, och att den cellnybildning som äger rum sker främst genom att mer mogna celler delar sig. När ryggmärgen skadas aktiveras dock stamcellerna och blir den dominerande källan till nya celler.
Stamcellerna ger då både upphov till celler som bildar ärrvävnad och till en typ av stödjeceller som är viktiga för ryggmärgens funktion. Forskarna visar även att en typ av mogna celler, astrocyter, ger upphov till stora mängder ärrbildande celler efter skada.
– Stamcellerna har en viss positiv effekt efter en skada, men inte tillräckligt för att funktionen i ryggmärgen helt ska återställas. En intressant fråga är nu om det med hjälp av läkemedel kan gå att stimulera stamcellerna till att bilda fler stödjeceller och på så sätt öka funktionsåterhämtningen efter en ryggmärgskada, säger Jonas Frisén.
Publikation: “Origin of new glial cells in the intact and injured adult spinal cord”, Fanie Barnabé-Heider, Christian Göritz, Hanna Sabelström, Hirohide Takebayashi, Frank W. Pfrieger, Konstantinos Meletis & Jonas Frisén, Cell Stem Cell, 8 October 2010.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Professor Jonas Frisén
Institutionen för cell- och molekylärbiologi
Tel: 08-524 875 62
E-post: jonas.frisen@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
BILD: Jonas Frisén, foto av Camilla Svensk
Teater och skådespeleri används gärna som metafor för hur vi handlar och uttrycker oss i vardagen. Ofta stannar liknelsen vid en klichébild av vad det innebär att vara skådespelare: någon som gör sig till och som kan ljuga om sina känslor. Men vid en närmare undersökning av hur skådespelare faktiskt arbetar bekräftas inte den bilden: att leva sig in i och uttrycka en karaktär på scenen är svårare och mer krävande än vad forskningen hittills förutsatt.
Skådespelare uttrycker ofta starka känslor på scenen; de är rasande, sorgtyngda och kära inför publik kväll efter kväll. I sin avhandling visar Stina Bergman Blix att skådespelare använder sina privata känslor och erfarenheter i början av arbetet med en roll för att kunna förstå och leva sig in i den.
Efterhand frikopplas de känslor som rollen uttrycker till stor del från sitt privata ursprung; känslorna blir därmed professionella och laddas genom den sceniska situationen snarare än av privata minnen. Det innebär att rollen kanske uttrycker sorg på ett annat sätt än vad skådespelaren skulle göra privat; uttrycket blir rollens eget. När känslan sedan upprepas gång på gång så minns kroppen uttrycket och skådespelaren kan visa sorg utan att uppleva känslan lika starkt.
– På så sätt kan skådespelaren på scenen visa känslor som av publiken kan upplevas som nyanserade och verkliga utan att behöva gå in i starka känsloupplevelser varje gång, säger Stina Bergman Blix. Men för att känslouttrycket ska upplevas som livfullt och realistiskt är det viktigt att det inte helt frikopplas från en motsvarande upplevelse.
Förmågan att kunna professionalisera känslor gör det lättare att gå in i och ut ur känslor i professionella situationer, men det kan också påverka skådespelarens privatliv.
– Vi förknippar ofta känslor med äkthet, om vi känner så är det ’på riktigt’, men skådespelare beskriver hur de har lärt sig att använda små impulser för att väcka känslor och kan därför lätt ”halka in i känslor” även i det privata livet. Lättheten att gå in i och ut ur känslor kan göra att upplevelsen av känslor förlorar i äkthet, säger Stina Bergman Blix.
Utvecklingen från en privat upplevd känsla till ett professionellt uttryck som ska kunna repeteras gång på gång utan att förlora sin vitalitet är relevant för många yrkesgrupper, t ex inom vårdyrken, där ett uttryck som medkänsla bör vara både privat och professionellt, det vill säga vara genuint i betydelsen ha en privat förankring, och samtidigt kunna hållas på distans och därmed lämna utrymme för ett professionellt agerande. I dessa sammanhang, liksom på teaterscenen, är det alltför enkelt att tala om känslor som spelade eller äkta; Den ’effektiva’ känslan, som övertygar på scenen eller som fungerar i vården, för publiken och vårdtagare, rymmer element av båda.
Avhandlingens titel: Rehearsing Emotions: The Process of Creating a Role for the Stage
Disputation: Lördag 16 oktober kl 13.00, Nordenskiöldsalen, Geovetenskapens hus, Frescati
Kontaktinformation
Ytterligare information: Stina Bergman Blix, Sociologiska institutionen, Stockholms universitet
Tel 0708-97 04 04, 08-16 31 84
E-post: stina.bergmanblix@sociology.su.se
John Paoli är forskare vid Sahlgrenska akademin och specialistläkare på hudkliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och är en av föreläsarna under den pågående hudläkarkonferensen.
– Vi går ut i press och media i maj varje år med information om risken med att sola för mycket och varningstecken för att man kan ha utvecklat hudcancer. Sedan erbjuds tider hos hudläkare för bedömning av misstänkta fläckar en särskild dag, Euromelanoma Day, utan att man behöver vända sig först till sin vårdcentral.
Initiativtagare till kampanjen är Euromelanomagruppen inom Europas största ideella förening inom dermatologi och venereologi, EADV. I Sverige brukar cirka 3 000 patienter undersökas denna dag och nästan en procent av patienterna har malignt melanom, sex procent har basaliom – en vanligare form av hudcancer som dock inte är lika farlig och 1O procent har förstadier till en tredje form av hudcancer, så kallad skivepitelcancer.
– Vi försöker införa nya bokningsmetoder för de begränsade tider som erbjuds under dagen i vår strävan att nå de patienter som löper större risk att utveckla hudcancer. Bland annat så har vi infört en åldersgräns på 18 år, säger John Paoli.
– Med hjälp av denna begränsning visar det sig att vi får in äldre patienter och färre ”onödiga” besök för unga patienter med mycket låg risk för att ha hudcancer. Patienterna som undersöks i Sverige är därmed tio år äldre i snitt än de i Europa och vi hittar därför fler tumörer.
En annan nyhet, enligt John Paoli, som skiljer Sverige från det övriga Europa, är att patienterna ska få betala normal taxa för besöket hos hudläkare. Deras erfarenhet hittills är att detta leder till att man som patient verkligen har undersökt sin hud noggrant före besöket och att det finns en fläck som man är oroad för och inte bara söker för säkerhets skull.
– V hoppas att dessa åtgärder kommer att leda till färre dödsfall och mindre kostnader för samhället, eftersom säker diagnostik hos hudspecialist har visat sig vara klart effektivare än onödig provtagning inom primårvården, betonar John Paoli.
FAKTA HUDCANCER
Hudcancer är en grupp vanliga cancerformer. Basaliom är den vanligaste formen med cirka 35 000 fall årligen i Sverige. Den mest allvarliga formen är Malignt melanom och den drabbar cirka 2 500 personer per år. Behandlingen består av kirurgi eller strålning eller en kombination av båda. Om sjukdomen upptäcks i ett tidigt skede är prognosen god, men mindre botbar om tumören fått växa under lång tid.
Kontaktinformation
John Paoli, specialistläkare på hudkliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och forskare vid Sahlgrenska akademin, mobil: 073-040 40 44, e-post: john.paoli@vgregion.se
Studiens titel: Skin Cancer Detection among 2961 Patients during the ”Euromelanoma Day” Screening Campaign in Sweden 2009
Författare:John Paoli, Sophia Lindorsson, Mikael Tarstedt, Margareta Frohm-Nilsson
Tid: fredag, 8 okt kl 15:25
Plats: Sal J1, Svenska Mässan, Göteborg
Kroniska sjukdomstillstånd, som cancer, är stora folksjukdomar. För personer med huvud – och halscancer är vikten av ett fungerande vardagsliv en ofta förbisedd folkhälsoutmaning. I vården ökar kraven på att hälsofrämjande insatser bör integreras och vara en självklar del under behandlingen av en svår sjukdom.
– Om patientens egen förmåga till strategier för att exempelvis få i sig maten understödes av personalen kan deras hälsa öka, säger Margereth Björklund.
I sin avhandling har hon intervjuat 35 personer med huvud- och halscancer.
– Ett salutogent och hälsofrämjande synsätt innefattar ett gott bemötande från kompetent vårdpersonal där patienten upplever dialog, delaktighet och jämlikhet, säger hon.
Margereth Björklunds avhandling visar att kontakten med vården för vissa patienter ingav känslan av maktlöshet och sårbarhet. Dessa patienter upplevde ofta, både före och efter behandlingen, att de inte blev trodda eller respekterade då de beskrev sina problem och sin sjukdomsupplevelse. Samordningen mellan hälso- och sjukvårdens olika funktioner upplevdes som bristfällig under hela sjukdomsförloppet.
– Detta kan tyda på avsaknad av en patientprocessorienterad vårdorganisation i arbetet med en psykosocial rehabilitering, säger Björklund vidare som har arbetat som sjuksköterska på öronklinik i Helsingborg i 25 år och är adjunkt på Högskolan i Kristianstad sedan 11 år.
Forskningsresultatet visar att om personalen är tillgänglig, engagerad, respektfull och bekräftande ges patienterna chans till ökad makt och kontroll. De behöver också konstant känslomässigt stöd från närstående. En nära kontakt med djur och natur liksom anpassade aktiviteter ökar möjligheten att bemästra.
– De delvis livshotande symtom som hotar deras existens och identitet vilket skapar en känsla av fångenskap men trots detta uttrycker de flesta intervjuade en stark optimism och framtidstro. Dessa kan påverkas om det finns möjlighet att bygga egen styrka, aktivitet och hälsoresurser i mötet med vårdpersonalen, fortsätter Björklund.
Betydelse för hälsan
Ett hälsofrämjande bemötande från vårdpersonalen ger möjlighet för patienten att hantera en förändrad vardag. Andra betydelsefulla aktörer är support från patientföreningar. Kurser i att lära sig leva med cancer är viktiga och minskar tillsammans med egenvård patienternas beroende av andra.
Avhandlingen kan lägga grunden för en djupare förståelse för dessa patienters vardagsliv och upplevelser av hälsa och möjligheter istället för att fokusera på diagnoser, sjukdom, problem och brister.
En reflektion Margereth gör är att det hade varit önskvärt om mer intresse lades på att skapa en hälsosam och stödjande vårdmiljö. Det inkluderar lättillgänglighet och planering av avskilda, tysta, avstressade rum med utsikt mot parker eller gröna ytor för både patienter och närstående. Hon påpekar att det också behövs mer kultur i vården; konst, musik och tillgång till sådant som bibliotek och kafé.
Om vårdpersonal fick djupare förståelse för patienternas vardagsliv och upplevelse av psykosocial, existentiell samt social och ekonomisk oro skulle de kunna ge adekvat hjälp till patienter och närstående.
Titel: LIVING WITH HEAD AND NECK CANCER: A HEALTH PROMOTION PERSPECTIVE – A Qualitative Study/ Att leva med huvud- och halscancer: främjande av hälsa och välbefinnande i vardagslivet – en kvalitativ studie
Kontaktinformation
Författare: Margereth Björklund.
Tel: (+46) 042 22 87 68; (+46) 044 20 40 94; (+46) 070 276 33 18
e-post: margereth.bjorklund@hkr.se. Högskolan Kristianstad.
Huvudhandledare: Anneli Sarvimäki, leg sjuksköterska, filosofie doktor, professor, direktör. Äldreinstitutet, Helsingfors, Finland.
Tel +35 89 61 22 16 28, +35 84 05 30 26 02
e-post: anneli.sarvimaki@ikainst.fi.
Bihandledare Agneta Berg, leg sjuksköterska, doktor i medicinsk vetenskap, docent.
Tel: +46 44 20 12 44 83; +46 70 86 96 697;
e-post; agneta.berg@hkr.se. Högskolan Kristianstad.
Avhandlingen försvaras offentligt tisdagen den 12 oktober 2010 kl. 13.00 i aulan, Nordiska Högskolan för Folkhälsovetenskap, Nya varvet i Göteborg.
Adress: Nya Varvet 25, Göteborg
Avhandlingen kan beställas för 150 kr exklusive porto: kirsi.gomes@nhv.se
Både nationella och internationella studier visar att sjuksköterskestudenter har svårt att beskriva vårdandets innebörd, trots att de under sin utbildning ska utveckla kunskaper i vårdande. I vårdteorier och genom sina verksamhetsförlagda studier möter studenterna olika förväntningar på vårdande.
I dessa möten framträder det, som Cecilia Rydlo beskriver som annanheten, studenternas egna unika och självklara vårdande tankar, som baseras på tidigare erfarenheter. De beskrivs av studenterna som en tillförlitlig kunskapskälla. Utifrån annanheten reflekterar studenterna före, under och efter vårdsituationer för att kunna ge patienterna det bästa vårdandet.
Under studietiden får studenternas egna vårdande tankar fotfäste och de för en kamp för sin annanhet. Studenterna lever, växer och stannar kvar i den egna arenan av vårdande, deras annanhet, under utbildningen.
– Vi måste ge studenter förutsättningar att förena sina tankar med vårdteorier och det vårdande som beskrivs inom olika kliniska verksamheter. Det innebär att möta studenter i deras livsvärld och tillvarata deras annanhet både i början som under sin utbildning, säger Cecilia Rydlo, som arbetar som universitetsadjunkt vid Mälardalens högskola.
Innovativa lärandestrategier som drama, estetik, musik och berättelser kan vara till hjälp att stödja studenternas utveckling. Dessa strategier med sin bas i vårdvetenskap kan stödja studenter att reflektera över patientperspektivet för att på så sätt kunna integrera detta perspektiv med sitt eget sätt att tänka.
Genom att vårdande sätts in i ett sammanhang kan möjligheter skapas för att stödja studenter i en trygg lärandemiljö. Cecilia Rydlo efterlyser en organisation med tydliga ledare, lärare och handledare i både utbildning och klinisk verksamhet som är förankrade i vårdvetenskap och som tillsammans samverkar utifrån gemensamma mål.
Dessutom behöver man skapa förutsättningar för handledare och lärare när det gäller tid, utrymme, vidareutveckling och stöd för att utveckla lärandemiljöer.
– Jag hoppas att min forskning om studenters växt i vårdande kan bidra till en förståelse om att lärandestrategier som fångar studenterna i deras livsvärld under utbildningen behöver utvecklas, säger Cecilia Rydlo.
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Cecilia Rydlo 070-718 45 45
Att lära sig svenskt teckenspråk och svenska har sedan 1980-talet varit bland de främsta kursmålen för döva skolelever i specialskolan. Teckenspråk ses då som dövas förstaspråk, det vill säga det språk som används i undervisningen och i daglig kommunikation. Svenska däremot ses som dövas andraspråk och lärs in primärt via skrift. Men hur språken utvecklas i relation till varandra vet man litet om. I sin avhandling vid Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet har Krister Schönström studerat en grupp döva skolelevers tvåspråkighet, närmare bestämt hur deras svenska utvecklas och hur man kan beskriva färdighetsnivåer i deras teckenspråk.
– Min forskning visar att vad som beskrivits för hörande andraspråksinlärare också gäller för döva skolelever som har svenska som andraspråk. De lär sig svenska i samma ordning som hörande, säger Krister Schönström som själv är döv sedan barndomen.
Inom andraspråksforskningen menar forskarna att den mänskliga hjärnans möjlighet att ”processa” ett nytt språks grammatik, till en början, är begränsad. Forskningen har visat att andraspråksinlärare först lär sig ord för att sedan avancera till böjningsändelser, fraser, mer komplicerade fraser och slutligen meningar. Det beror på att specifika språkliga regler måste automatiseras i en viss ordning. Skillnaden för döva är att de lär sig svenska primärt via skrift. Här har då frågan ställts om döva också följer denna speciella inlärningsordning trots avsaknaden av hörsel.
Ett annat fenomen som studerats i avhandlingen är hur stor betydelse ett förstaspråk har för andraspråksinlärningen. Under 2000-talet har bl.a. amerikansk forskning pekat på att döva skolelever i USA som uppnår hög färdighet i engelska också haft hög färdighet i amerikanskt teckenspråk i testresultaten. I avhandlingen försöker Krister Schönström beskriva de döva skolelevernas teckenspråksfärdigheter och jämföra detta med deras utvecklingsnivåer i svenska.
– Att beskriva nivåer i teckenspråk är lättare sagt än gjort. Det behövs mer forskning om hur döva barn utvecklar sitt teckenspråk innan man säkert kan bestämma nivåer. Men min studie visar att de elever som har högst nivåer i svenska också berättar mer ”fylligt”, d.v.s. deras berättelser är mer levande i jämförelse med de som har lägst nivåer i svenska, säger Krister Schönström.
Avhandlingen visar därmed att döva trots avsaknaden av hörseln inte tycks skilja sig åt från hörande andraspråksinlärare när det gäller språkutveckling. Dessutom bekräftar avhandlingen tidigare forskningsresultat att ett utvecklat förstaspråk är viktigt för andraspråksinlärningen.
Avhandlingens namn: Tvåspråkighet hos döva skolelever. Processbarhet i svenska och narrativ struktur i svenska och svenskt teckenspråk.
Kontaktinformation
Ytterligare information
Krister Schönström, Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet
SMS: 0735-10 79 73
E-post: schonstrom@ling.su.se
www.ling.su.se
– Goda språkkunskaper och särkilt förmågan att tala landets språk underlättar närheten till kunderna och lägger grunden för ett vinn-vinntänkande. Den som kan språket har lättare att bygga relationer, skapa tillit och ansvar, se helheten och öka effektiviteten i arbetet, säger Kjell Ljungbo. Allt detta kan bidra till ökad försäljning, bättre resultat och därmed ökande marknadsandelar, vilket i förlängningen leder till fler arbetstillfällen och en högre levnadsstandard i Sverige.
För att nå en djupare förståelse av olika länders kultur har Kjell Ljungbo själv på plats i de sju länderna Ryssland, Polen, Serbien, Tjeckien, Ukraina, Rumänien och Bulgarien lärt sig språken genom intensiva studier.
Resultatet av hans studie i dessa länder visar att några områden där svenska utlandschefer bör arbeta med att stärka de lokalanställdas förmågor är tillit, ansvars- och initiativtagande, självständigt tänkande och helhetsperspektiv, samt vinn-vinn-tänkande och att reducera människors rädsla i arbetet.
– Kunskaper i engelska är viktiga men räcker ofta inte till för att fullt ut tillvarata företagets hela affärspotential, säger Kjell Ljungbo. För att lyckas väl i sin interkulturella affärskommunikation bör en svensk utlandschef äga en mångsidig kommunikationsförmåga, ha en nyfikenhet för kulturen inom olika länder och därtill kunna tala flera språk, allra helst det aktuella landets språk. Företag har mycket att vinna på att rekrytera språkkunnig personal och att utbilda medarbetarna i språk.
Under de senaste åren har det i Öst- och Centraleuropa skett en övergång från ett tidigare fokus på låga produktionskostnader till att nu fokusera på att vinna marknadsandelar. Därtill utgörs en större del av exporten idag av tjänster, vilka till sin natur ofta är klart mer kommunikativa än varor. Detta är två faktorer som leder till att språkkunskaper ökar i betydelse, enligt Kjell Ljungbo.
Avhandlingens namn: Language as a Leading Light to Business Cultural Insight
Kontaktinformation
Ytterligare information:
Kjell Ljungbo, Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet
Tel 076-226 64 37
E-post: klj@fek.su.se
www.fek.su.se
(PET), har gjort det möjligt för forskare och sjukvårdspersonal att studera biologiska fenomen i kroppen utan att behöva utsätta patienten för någon typ av ingrepp. De senaste åren har metoderna för medicinskavbildning utvecklats enormt snabbt. När det gäller MRI för studier av människa har utvecklingen gått mot användning av kontinuerligt ökande så kallade fältstyrkor som mäts i tesla.
– Högre fältstyrka ger bättre bildkvalitet och högre upplösning. Det ger oss även ökade möjligheter att studera funktioner i den vävnad som avbildas, berättar professor Freddy Ståhlberg.
Vetenskapsrådet har nu beviljat medel för en ultrahögfälts MRI-utrustning på sju tesla. Utrustningen kommer att bli tillgänglig för alla svenska forskare inom detta forskningsfält. Den nya utrustningen kommer att stärka det medicinska bildcentrum, Lund Bioimaging Center, som just nu byggs upp i Lund under ledning av professor Freddy Ståhlberg.
– Med en MRI-utrustning på sju tesla kommer vi att kunna studera exempelvis hjärnan med mycket hög upplösning. Vi kommer att fokusera bland annat på hjärnans degenerativa sjukdomar och cancer, fortsätter Freddy Ståhlberg.
– Det här är ett stort framsteg för Bildcentrum vid Lunds universitet och med detta nytillskott blir centrat en nationell resurs för bildforskning. Jag ser fram emot ett gott samarbete med de övriga lärosätena som ingår i det nationella initiativet, säger Lunds universitets rektor Per Eriksson.
Bakom ansökan står sex svenska universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet, Karolinska Institutet, Linköpings universitet, Göteborgs universitet och Lunds universitet. Ansökan har beviljats av Rådet för forskningens infrastruktur vid Vetenskapsrådet.
Kontaktinformation
Kontakt:
Professor Freddy Ståhlberg, 070-688 31 19, Freddy.Stahlberg@med.lu.se
Lund Bioimaging Center
Lund Bioimaging Center (LBIC) ska kunna erbjuda modern och bildgivande teknik för avancerad biomedicinsk forskning som idag inte finns tillgänglig i Sverige.. Centrat skall utgöra en tvärvetenskaplig resurs där forskargrupper nationellt såväl som internationellt skall kunna genomföra sina försök.
Webbplats: http://www.med.lu.se/bioimaging_center
– Resultaten ger mer kunskap om hur en växt kan överleva drastiska väderleksförändringar. Med mer förståelse för hur kommunikationen i växten fungerar skulle vi kunna undvika delar av de förluster som årligen sker inom jordbruket vid frost och torka, säger Peter Kindgren.
Vi människor kan tacka växterna för det syre vi andas. Genom fotosyntesen i växternas energifabrik – kloroplasten – frigörs det syre som vi sedan kan använda. Fotosyntesen omvandlar också solens energi till kolhydrater i växten. För att få bästa möjliga tillväxt behöver kloroplasten kunna kommunicera med andra delar av växtcellen. I sin avhandling har Peter Kindgren, Umeå universitet, studerat de nödsignaler som kloroplasten skickar när en växt utsätts för stress i form av låga temperaturer och höga ljusintensiteter.
Kloroplastens signaler kan reglera olika processer i en växt. Peter Kindgren har använt sig av modellväxten backtrav (Arabidopsis thaliana) för att undersöka vilka molekyler och proteiner som är viktiga i kommunikationen. I sitt arbete har han lyckats identifiera viktiga signalmolekyler i klorofyllsyntesen. Dessa molekyler kallas för tetrapyrroler och kan exporteras från kloroplasten under stressförhållanden, som kyla och starkt solsken. De aktiverar en signal som bland annat styr geners uttryck och på så sätt startar olika aktiviteter i växten.
Starkt solsken är något som en växt uppfattar som stress. Växter har olika protein som känner av framförallt blått och rött ljus. Peter Kindgren har i sitt arbete upptäckt att ett protein som absorberar blått ljus är en sensor för hur intensivt ljuset är. Han har dessutom funnit ett annat tidigare okänt protein som bara finns i växter.
– Proteinet är involverat i den signalering som utgår från kloroplasten och den huvudsakliga funktionen är att anpassa fotosyntesen vid starkt solsken, så att växten överlever, berättar Peter Kindgren.
Peter Kindgren kommer ursprungligen från Örebro. Han har tidigare studerat teknisk biologi vid Umeå universitet.
Fredagen den 15 oktober försvarar Peter Kindgren, Institutionen för Fysiologisk botanik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln The Chloroplast Talks – Insights into the language of the chloroplast in Arabidopsis.
Svensk titel: Kloroplasten pratar – En inblick i kloroplastens språk i Arabidopsis.
Disputationen äger rum kl 13.00 i KB3A9, KBC-huset.
Fakultetsopponent är professor Barry Pogson, Research School of Biology, The Australian National University, Canberra, Australia.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna:
Peter Kindgren
Telefon: 073-6730313
E-post: peter.kindgren@plantphys.umu.se
– Mest överraskande är att många av dessa bosättningar ligger långt från flodområdena – i regnskogsområden som idag är ytterst glesbefolkade, säger Per Stenborg vid institutionen för historiska studier, som under sommaren ledde arkeologiska undersökningar i området.
Traditionellt har arkeologer trott att dessa inlandsområden även innan européernas ankomst varit glesbefolkade. Dels eftersom jordarna är magra, dels eftersom tillgången av vatten blir dålig under torrperioderna i och med stora avstånd till större vattendrag. Det har därför varit något av ett mysterium att den tidigaste historiska skildringen, från spanjoren Francisco de Orellanas färd utmed Amazonfloden 1541-1542, beskrev området som en tätbefolkad region med, vad spanjorerna uppfattade som ”städer”, såväl utefter själva floden, som i inlandet.
De nu inledda arkeologiska undersökningarna i Santarémområdet kan mycket väl komma att förändra bilden av Amazonas förhistoria. Arkeologerna påträffar områden med mycket bördiga jordar insprängda i den annars magra marken. Jordarna är inte naturliga, utan har skapats av människor.
– Lika viktigt är att vi vid flertalet av de större bosättningarna hittat runda sänkor i landskapet, några närmare hundra meter i diameter. Sänkorna kan vara rester av vattenreservoarer, konstruerade för att säkra vattenförsörjningen under torrperioderna, säger Per Stenborg.
Det är alltså möjligt att de gamla uppgifterna från de Orellanas resa får stöd genom de nya arkeologiska undersökningarna, och att indianbefolkningarna i denna del av Amazonas hade utvecklat tekniker för att kunna bruka den magra jorden.
De arkeologiska fyndplatserna i Santarémområdet är mycket rika på fynd, i synnerhet keramik. Ett stort och huvudsakligen outforskat material från just Santarémområdet ingår i Världskulturmuseets samlingar i Göteborg. Materialet samlades in på 1920-talet av den tysk-brasilianske forskaren Curt Unkel Nimuendajú och hamnade på Etnografiska museet i Göteborg. Materialet har ett stort värde för att förbättra kunskaperna om det historiska Amazonas. Brasilianska forskare är därför intresserade av gemensamma satsningar där nya arkeologiska fältundersökningar kombineras med forskning kring Världskulturmuseets samlingar från samma område.
– Santarémområdet är idag utsatt för kraftig exploatering i samband med de senaste årens jordbruksexpansion och vägbyggen. Det gör att områdets fornlämningar utplånas i rask takt och, följaktligen, att räddningsarkeologiska insatser är mycket angelägna, säger Per Stenborg.
De arkeologiska undersökningarna är en del av projektet ”Vårdad Vildmark”, som leds av fil. dr. Per Stenborg vid Göteborgs universitet. Projektet sker i nära samarbete med brasilianska arkeologer från universitetet i Pará, och har möjliggjorts genom anslag från Stiftelsen för Humanistisk Forskning, Kungl. Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg, Rådman och Fru Ernst Collianders Stiftelse, Mannheimers Fond, samt universiteten i Pará och Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information: Per Stenborg, tel: 031-786 5173 eller 073-5703176, e-post: p.stenborg@archaeology.gu.se
Kartmaterial/foton kan beställas av Thomas Melin, tel: 0766-181068, eller e:post: thomas.melin@hum.gu.se
I takt med ett ökande ozonhål och förändrade solvanor har fallen av hudcancer ökat runt om i världen. Ett sätt att komma till rätta med detta har varit att propagera för solkrämer. Men den ökade användningen av solkräm har medfört en ökad kontaktallergi och fotoallergi mot solskyddsmedel.
– Det är känt att solkrämerna passerar genom huden in i vår kropp, men vi känner inte till vilken effekt det har på oss. Många av de solskyddsmedel som används går nämligen sönder när solljuset träffar dem. Vi ville därför undersöka vad som kan hända med de kemiska solskyddsmedlen då de utsätts för UV-strålning och hur nedbrytningsprodukterna som samtidigt bildas påverkar huden, säger Isabella Karlsson, doktorand på institutionen för kemi vid Naturvetenskapliga fakulteten på Göteborgs universitet.
I en studie har nu forskarna lyckats ge en förklaring till vad som händer under processen.
– En av nedbrytningsprodukterna i solkrämer, arylglyoxalerna, visade sig vara starkt allergiframkallande. Vilket skulle kunna förklara varför människor blir allergiska mot solkräm som innehåller dibensoylmetaner, det vill säga en UVA-absorberande substans i solkrämen, berättar Isabella Karlsson.
Detta innebär i första hand en bättre förståelse för mekanismen bakom fotoallergi. Kunskapen kan leda fram till ett solskydd som inte orsakar allergi och kunna avgöra vilka solskydd som det är störst risk att bli överkänslig emot.
Men deras upptäckt har redan gett resultat. Sjukvården har länge haft svårt att testa patienter vid misstanke om fotoallergi och tack vare deras studie är ett nytt test på gång.
–Vi håller i dagsläget på att starta upp samarbete med olika hudkliniker för att kunna göra en utvärdering av testet. Det innebär att fler patienter kommer att kunna få reda på att de har en fotoallergi, vilket kan hjälpa dem i deras vardag samt minska belastningen inom sjukvården, konstaterar Isabella Karlsson.
FAKTA FOTO- OCH KONTAKTALLERGI
En fotoallergisk reaktion beror på att solskyddsmedlet förändras kemiskt av solljuset och kroppens immunsystem reagerar då med en allergisk reaktion. Reaktionen är ovanlig och orsaken till tillståndet är i regel solskyddsmedel. Symtomen är eksemliknande utslag som kan ge klåda. Behandling är att undvika substansen som utlöser allergin.
Studiens titel: Photodegradation of Dibenzoylmethanes: Potential Cause of Photocontact Allergy to Sunscreens
Författare: Isabella Karlsson, Lisa Hillerström, Anna-Lena Stenfeldt, Jerker Mårtensson och Anna Börje
Tid: Lördagen den 9 oktober kl 13:30.
Plats: Föresläsningssal F07,Svenska mässan i Göteborg
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Isabella Karlsson, doktorand på institutionen för kemi vid Naturvetenskapliga fakulteten i samarbete med Sahlgrenska akademin, tel: 031-786 91 08, e-post: isabella.karlsson@chem.gu.se
Anna Börje, forskare på institutionen för kemi vid Naturvetenskapliga fakulteten i samarbete med Sahlgrenska akademin, tel: 031-786 90 12, e-post: aborje@chem.gu.se
I en tvärspråklig studie i programmet Avancerad andraspråksinlärning som finansieras av Riksbankens Jubileumsfond har forskare undersökt svenskar som andraspråksanvändare av spanska, engelska och franska.
Forskningen har resulterat i ett mönster i språkanvändningen hos de svenska andraspråksanvändarna, det vill säga hur de organiserar meningar eller yttranden och vad de väljer att ta med för information.
-Trots att de ofta har bra uttal, grammatik och ordförråd så har de inte plockat upp språket på diskursnivå fullt ut, påpekar Lars Fant, som är professor i spanska vid Stockholms universitet, och sitter i ledningsgruppen för programmet.
Felen kan vara avgörande för hur vi uppfattas. Det handlar bland annat om hur man förpackar det man säger med artighetsfraser och pragmatiska markörer. Den infödde kan reagera på fel som inte går att sätta fingret på. Endera gör det att man inte förstår varandra eller så upplevs svensken som plump eller oartig.
I en av uppgifterna i den tvärspråkliga studien skulle deltagarna söka ledigt hos sin chef. Svenskarnas förfrågningar på franska och engelska uppfattades ofta som mer direkta jämfört med infödda talare. Det kunde bland annat uppfattas som mindre artigt eftersom svenskarna tenderade att hoppa över nedtonande uttryck som ”I was wondering” eller ”I was hoping” för att inleda en fråga.
I en motsvarande studie i Chile valde svenskarna att inte ta med information om de familjeangelägenheter som låg bakom den önskade ledigheten, men kom däremot med förslag hur deras frånvaro skulle lösas rent praktiskt. I stället för att upplevas som professionella så uppfattades svenskarna som opersonliga, och till och med oartiga, eftersom de lade sig i och försökte ta över chefens arbetsuppgifter.
Lars Fant menar att det är svårt att skilja på vad som är kulturella och strukturella skillnader. Men det är viktigt att man känner till dessa skillnader eftersom risken för missuppfattning annars är stor.
-Vi vet ganska lite om de senare stadierna i inlärningen eftersom mycket forskning tittar på nybörjarstadierna. Vi har inga bra verktyg för den högre undervisningen, men den är väldigt viktig för att klara av sofistikerade aktiviteter och komplicerade samtal.
Kontaktinformation
Professor Lars Fant lmfant@isp.su.se
Professor Kenneth Hyltenstam kenneth.hyltenstam@biling.su.se
