Peter McNeil, professor i modevetenskap vid Stockholms universitet, har tillsammans med fem andra europeiska forskare och den brittiska projektledaren professor Evelyn Welch, tilldelats 985 000 euro till ett treårigt samarbetsprojekt ”Fashioning the Early Modern: Innovation and Creativity in Europe, 1500-1800”.
Projektet som helhet studerar danskt, svenskt, franskt, italienskt, brittiskt och spanskt mode och överbryggar därigenom en sedvanlig uppdelning mellan norra och södra Europa. Forskare med språklig, teknisk och museologisk inriktning undersöker skilda aspekter av modets rörlighet över tid och rum och kommer att behandla frågor om hur kreativitet exploaterats och spridits.
– Detta projekt rör sig bortom vanliga modeller för spridning av modeidéer, som till exempel föreställningen att moderiktig dräkt alltid uppstår i ett modecentrum, vanligen identifierat som Frankrike, berättar Peter McNeil.
Östersjöns handelsvägar har tidigare förbisetts inom denna forskning, men projektet tar fram ny kunskap om saluförande och främjande av moderiktiga varor i Skandinavien.
– Vi kommer att undersöka hur migration, vare sig frivillig eller påtvingad, påverkat spridningen av nya former av mode. Vi länkar samman rättslig, ekonomisk och kulturell historia för att ta reda på hur patentlagstiftning, som utvecklades i Europa under denna period, förstärkte eller hindrade distribution av nya produkter, berättar Peter McNeil.
Inom projektet medverkar experter från disciplinerna modevetenskap, socialhistoria, ekonomisk och juridisk historia samt konsthistoria tillsammans med museiintendenter, kuratorer och konservatorer.
Peter McNeil kommer att leda den svenska delen av projektet: ”Print Culture and Fashion Products”. Patrik Steorn, post-doktor forskare vid Centrum för modevetenskap, kommer i sin forskning att följa spridningen i Sverige av europeiska fashionabla idéer via exempelvis modekarikatyrer, lösa tryck som kistebrev, prislistor och andra merkantila och periodiska publikationer. Införandet av moderiktiga varor och deras terminologi kommer också att spåras för att berätta historien om mode i det tidigmoderna Sverige.
Forskningsresultaten kommer att bidra till en omtolkning av de europeiska tidigmoderna hoven via en stor utställning vid Victoria & Albert Museum, London.
Projektet är ett av nio projekt (av totalt 59 ansökningar) som tilldelats medel inom ramen för HERA (Humanities in the European Research Area):s program ”Humanities as a Source of Creativity and Innovation”. Vetenskapsrådet medverkar i programmet HERA, som är ett samarbete mellan 15 forskningsråd i Europa och ESF, European Science Foundation.
Kontaktinformation
Ytterligare information
Peter McNeil, professor i modevetenskap, tfn 08-16 3470, mobil +61 402 161 524, e-post peter@fashion.su.se
Patrik Steorn, Centrum för modevetenskap, mobil 0709-79 79 54, e-post patrik@fashion.su.se
Högt blodtryck förknippas vanligen med dålig prognos vid hjärtsjukdom. Men då handlar det om det blodtryck som mäts i vila. De nya resultaten visar att det är viktigt att ta hänsyn till den situation som råder när blodtrycket mäts.
Studien av forskarna Ulf Stenestrand, Fredrik Nyström, Magnus Wijkman och Mats Fredriksson vid Linköpings universitet omfattade 119 151 patienter som lagts in på hjärtintensiven för akuta bröstsmärtor mellan 1997 och 2007. Data hämtades från RIKS-HIA, ett register som omfattar alla svenska hjärtintensivavdelningar.
Det först uppmätta blodtrycket vid inläggningen kopplades till risken att patienten skulle dö under vårdtiden och ett år därefter. Det visade sig att ju högre det övre, systoliska trycket var, desto lägre var risken för död. Hos de patienter som hade över 162 mm Hg var dödsrisken 22 procent lägre än för dem i intervallet 128-144. Dessa hade i sin tur 40 procent lägre risk att dö än de som hade ett systoliskt blodtryck under 128 mm Hg.
– Den riktigt stora nyheten i studien var att risken fortsatte att sjunka vid ännu högre nivåer ända upp till 200 mm Hg, varefter riskminskningen planade ut, säger Fredrik Nyström, professor i internmedicin.
– Vår studie visar tydligt att det är en helt annan sak att ha högt blodtryck vid akut svår stress, som alltså verkar skyddande, jämfört med ett högt viloblodtryck, som är farligt, säger Nyström.
Skillnaderna för de olika grupperna var ännu tydligare när forskarna undersökte patienternas risk att dö enbart i hjärt-kärlsjukdom. Den förbättrade prognosen gällde också för högriskgrupper som diabetessjuka, rökare och feta.
Att lågt blodtryck kan vara förenat med dålig prognos vid vissa typer av hjärtsjukdom har tidigare varit känt, men i de fallen har det låga blodtrycket orsakats av hjärtsvikt.
RIKS-HIA, det svenska registret för hjärtintensivvård, skapades 1991 av Ulf Stenestrand och Lars Wallentin, numera professor i kardiologi vid Uppsala universitet. Nu deltar alla de 74 sjukhus som tar emot akut hjärtsjuka patienter i Sverige och dessutom Åland och Island. Ulf Stenestrand som var docent vid Linköpings universitet och överläkare vid hjärtkliniken på Universitetssjukhuset avled i februari endast 49 år gammal.
Artikel:
Association between admission supine systolic blood pressure and 1-year mortality in patients admitted to the intensive care unit for acute chest pain av Ulf Stenestrand, Magnus Wijkman, Mats Fredriksson och Fredrik Nyström. Journal of the American Medical Association (JAMA) 24 mars 2010.
Kontaktinformation
Kontakt:
Professor Fredrik Nyström, Institutionen för medicin och hälsa, 013-227749, fredrik.nystrom@lio.se
Platsen Burgess Shale (belägen i British Columbia, Kanada och med på UNESCO:s världsarvslista) har frambringat exceptionellt bevarande fossil som visar en unik ögonblicksbild av kambriskt havsliv. I sin avhandling skriver Allison Daley, tillsammans med svenska, kanadensiska och brittiska forskare, ett nytt kapitel i den invecklade historien om jordens tidigaste rovdjur, anomalocarider. En tredje anomalocarid från Burgess Shale, Hurdia victoria, rekonstrueras i detalj från helkroppsexemplar och från två nya taxa som bara är kända från isolerat klomaterial. Anomalocarider från Nordgrönländska Siriuspasset, en plats av ungefär samma ålder som Burgess Shale, beskrivs också för första gången och visar på en större geografisk utbredning än vad som tidigare varit känt.
De första fragmenten av anomalocaridiska fossil beskrevs för nästan hundra år sedan men antogs vara delar av flera andra djur, bland annat maneter, sjögurka, och andra leddjur. En del av dessa sattes ihop då Anomalocaris och Laggania beskrevs på 1980-talet men material från en expedition av Royal Ontario Museum på 1990-talet antydde att flera anomalocarider lurade i Burgess Shale.
– I arbetet med avhandlingen undersökte jag över tusen olika fossil och satte samman dem för att ge en tydligare bild av dessa kambriska rovdjurs diversitet. Vi vet nu att det fanns åtminstone fem olika typer av samtida anomalocarider vid Burgess Shale, med morfologiska anpassningar som reflekterar konkurrensen om mat och andra resurser, säger Allison Daley.
Forskningen i denna avhandling hjälpte till att bekräfta att anomalocariderna var tidiga avkomlingar av den evolutionära gren som ledde till leddjuren, den stora moderna grupp djur som inkluderar insekter, kräftdjur, spindlar, tusenfotingar och centipeder. Avhandlingen ger också kunskap om ursprunget till viktiga särdrag som definierar moderna leddjur, så som deras huvudstruktur och kroppsdelar. Denna information kom i stor utsträckning från studierna av Hurdia som hade en ovanligt stor huvudsköld och några av de bäst bevarade gälarna i fossilvärlden, som beskrevs i Science för ett år sedan.
– Genom att undersöka dessa exceptionellt bevarade fossil med sofistikerad bildteknik och statistiska modeller har vi fått en djupare förståelse för några av de mest komplexa fossilen från den kambriska tidsepoken. Förbryllande morfologiska särdrag har förklarats, vilket har gett en tydligare bild av leddjurens evolution, säger Allison Daley.
Avhandlingen försvaras den 26 mars vid Uppsala universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Allison Daley (engelsktalande), 076-712 54 31, e-post: allison.daley@geo.uu.se
– Genom en mjuk men bestämd massage av huden aktiveras känselreceptorer som i sin tur frigör oxytocin, ett hormon som är känt för att bidra till avslappning och en känsla av välbefinnande. Samma hormon frigörs också när en mamma ammar sitt barn exempelvis, säger Berit Seiger Cronfalk, som lett studien vid Institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet.
I studien ingick 18 personer som nyss hade förlorat en nära anhörig i cancer och i samband med detta kommit i kontakt med ett palliativt vårdteam vid Stockholms sjukhem. Deltagarna var mellan 34 och 78 år och i gruppen ingick manliga och kvinnliga livskamrater, döttrar och systrar till de avlidna. Nio deltagare valde fotmassage, åtta handmassage och en bad att få båda delarna. Massagen erbjöds under 25 minuter en gång i veckan under åtta veckor och deltagarna kunde välja om de ville bli behandlade på jobbet, hemma eller i sjukhusmiljö.
Den massageteknik som användes var långsamma strykningar respektive cirkulerande rörelser under lätt tryck. En massageolja doftsatt med citrus och hagtorn användes också. Dessutom uppmanades deltagarna att slappna av ytterligare 30 minuter efter genomförd hand- och/eller fotmassage. Deltagarna intervjuades under 60 minuter innan behandlingsprogrammet började och sedan 60 minuter igen en vecka efter avslutat program. En uppföljning gjordes sedan mellan sex och åtta månader efter massageprogrammets avslutande.
– Vid uppföljningen såg vi att 17 av de anhöriga hade klarat att gå vidare med sina liv. En av deltagarna hade förlorat ytterligare en nära anhörig under mellantiden och mådde fortsatt dåligt. Men samtliga deltagare beskrev behandlingen som en tröst under en svår period i livet, säger Berit Seiger Cronfalk.
De anhörigas upplevelse av massagen kan delas in ett antal nyckelteman:
• En hjälpande hand vid rätt tidpunkt.
• Något att förlita sig på.
• Tillfällen för vila
• Tillfällen att återfå energin.
– Deltagarna uttryckte att den fysiska kontakten och närheten hjälpte dem att hantera ensamheten och känslan av tomhet efter den bortgånga. Men ännu viktigare var kanske att massagen erbjöd möjlighet att balansera behovet att sörja och att anpassa sig till ett liv efter förlusten av en närstående, säger Berit Seiger Cronfalk.
Publikation: “Soft tissue massage: early intervention for relatives whose family members died in palliative care”, Berit S Cronfalk, Britt-Marie Ternestedt, Peter Strang, Journal of Clinical Nursing, 24 March 2010, vol. 19, p.1040-1048.
Kontaktinformation
För ytterligare frågor, kontakta:
Berit Seiger Cronfalk, sjuksköterska, med dr
Tel: 070-754 41 33
E-post: berit.cronfalk@ki.se
Katarina Sternudd, pressekreterare
Tel: 08-524 838 95 (kopplas om till mobil)
E-post: Katarina.sternudd@ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning och utbildning medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
BILD: Berit Seiger Cronfalk, foto av Yana Li
Schimpansforskare har tidigare visat att schimpanser har primitiv kultur. Bland annat använder de enkla verktyg. De fiskar exempelvis termiter med hjälp av pinnar som sticks in i termitstackar och knäcker nötter med hjälp av två stenar som därmed används som hammare och städ. Dessa egenskaper benämns kultur eftersom de inte överförs genetiskt utan genom att schimpanser måste lära sig dessa beteenden från andra individer.
Nu visar två forskare vid Centrum för evolutionär kulturforskning, Stockholms universitet, Johan Lind och Patrik Lindenfors, att schimpanskultur mest bärs och överförs av honor. Slutsatsen kommer sig av att antalet kulturella egenskaper man hittar i en schimpansgrupp är starkt kopplat till hur många honor som finns i gruppen, medan det inte finns något som helst samband med antalet hannar i gruppen.
– Vårt resultat borde egentligen ha varit förväntat eftersom det är honorna som tar hand om ungarna och därför spenderar mest tid med dem under deras mest intensiva inlärningsperiod, säger Johan Lind.
– Dessutom är det mest honorna som använder verktyg och också de som flyttar mellan grupper. De tar då med sig det de lärt sig till nästa grupp, tillägger Patrik Lindenfors.
Ingen av forskarna tror dock att mönstret de funnit även gäller människor.
– Människans kultur är speciell och ett resultat av unika mentala färdigheter. Till största delen styrs mänsklig kultur av en helt annan dynamik än den som styr schimpansers kultur, säger Johan Lind och Patrik Lindenfors.
För bild på schimpans, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se, tfn 08-164090.
Kontaktinformation
Ytterligare information
Johan Lind, Centrum för evolutionär kulturforskning, Stockholms universitet, mobil 070 203 15 60, e-post johan.lind@zoologi.su.se
Patrik Lindenfors, Centrum för evolutionär kulturforskning, Stockholms universitet, tfn 08-16 4046, mobil 070-341 86 87, e-post patrik.lindenfors@zoologi.su.se
Apotekspraktiken ska stödja studenten att omsätta teoretisk kunskap från utbildningen till praktiskt handlande och introducera dem till ett professionellt yrkesliv. Vad och hur studenterna lär står i fokus för Andy Wallmans avhandling som försvaras den 26 mars.
Andy Wallman konstaterar i sin forskning att apotekspraktiken fyller en viktig funktion i apotekarutbildningen. Den integrerar teoretiska och praktiska kunskaper och färdigheter. Studenterna bygger även upp generella färdigheter som de har nytta av i framtida yrkesliv även utanför apotek, såsom arbetsplatslärande och förmågan att arbeta i grupp. Han konstaterar vidare att reflektiva aktiviteter i högre grad kan användas för att medvetandegöra det omedvetna lärandet i det dagliga arbetet på apotek.
– Det är inte bara att skicka ut studenter på apotek och hoppas att de lär sig. Det är viktigt att lägga fokus på att integrera olika läraktiviteter och använda hela den tillgängliga paletten av aktiviteter, från formellt till omedvetet lärande, för att optimera lärandet på arbetsplatsen under praktik, säger Andy Wallman.
Vidare konstaterar Andy Wallman att den sociala utbildningsmiljön är av stor betydelse och då särskilt handledarens roll, som är mycket viktig för lärandet. Det bedöms därför viktigt att ytterligare utbilda och stötta handledarna i deras roll.
– Detta är av största intresse nu när omregleringen leder till att det blir en större skillnad mellan olika apotek. Det är då viktigt att universiteten och branschen samarbetar för att säkerställa en god lärmiljö för studenterna.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Andy Wallman, tel: 070-310 25 75, e-post: Andy.wallman@farmaci.uu.se
Några av de viktigaste frågor som arbetsterapeuter som arbetar med personer med neurologiska sjukdomar konfronteras med omfattar varför personer behöver hjälp för att övervinna observerade brister i förmågan att lösa dagliga uppgifter som, t.ex. att få in armen i en jacka, vad som kan göras åt det och om min åtgärd förbättrade förmågan? Vidare, hur kan jag övertyga andra om att klientens ADL-förmåga förbättrats efter åtgärden?
Avhandlingen visar att rangordnande skalor som utvecklats för att utvärdera sådana förmågor i dagliga livet och neurologiska funktionsnedsättningar som försämrar förmågan kan omvandlas till tillförlitliga intervallskalor.
ADL-focused Occupation-based Neurobehavioral Evaluation (A-ONE) är ett unikt instrument som kan användas för att utvärdera både ADL-förmågor och, i ett naturligt sammanhang, de underliggande neurologiska funktionsnedsättningar som orsakar försämrad ADL-förmåga bland personer med neurologiska sjukdomar. A-ONE:s observationsbedömning är av rangordnande karaktär och ger information som är användbar vid behandling. Även om rangordningen kan användas för att beskriva förändring, kan de inte användas för att mäta förändring, vilket är ett behov som blir allt viktigare inom hälso- och sjukvården. I avhandlingen utforskas möjligheten att omvandla skalorna i A-ONE från rangordnande skalor till intervallskalor med hjälp av moderna testteorimetoder, eller mer specifikt: Rasch-analys. Metoden skiljer sig från den klassiska testteorin som ursprungligen användes för att konstruera instrumentet.
Studierna är baserade på data från personer som drabbats av stroke respektive demens, som lagts in för behandling på rehabiliteringsavdelningar och geriatriska avdelningar vid Landspítali University Hospital på Island. Klinisk nytta beaktades vid valideringsprocessen, liksom statistisk signifikans. En ADL-skala som är lämplig för att mäta utförandet konstruerades, liksom flera versioner för att bedöma neurologiska funktionshinder. Vissa av dessa kan användas oberoende av diagnoskategori, andra är diagnosspecifika. Valet av lämplig mätskala beror på syftet med mätningarna.
Gudrún Árnadóttir är född och uppvuxen på Island. Hon har tagit grund- och masterexamen i Kanada och USA, varefter hon arbetat kliniskt och som lärare på Island. Efter att hon publicerat boken The brain and behavior: Assessing cortical dysfunction through activities of daily living, där A-ONE ingår, har hon också kontinuerligt undervisat vid kurser om mätinstrumentet i Europa inklusive alla nordiska länder, Nordamerika, Asien och Australien.
Fredag 26 mars försvarar Gudrún Árnadóttir, Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, arbetsterapi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Measuring the impact of body functions on occupational performance: Validation of the ADL-focused Occupation-based Neurobehavioral Evaluation (A-ONE).
Disputationen kommer att ske på engelska, och äger rum klockan 13.00 i Aulan, Vårdvetarhuset. Fakultetsopponent är professor Erik Bautz-Holter, Physical Medicine and Rehabilitation, Ullevaal University Hospital, Oslo, Norge.
Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-32083
Kontaktinformation
Gudrún Árnadóttir talar engelska och isländska. Hon nås via e-post a-one@islandia.is eller tel. arb. 786 93 96. Alternativt handledaren Britta Löfgren på telefon 786 98 32.
Studien syftar till att kartlägga ungdomars hälsa och livsvillkor i allmänhet. Dessutom vill forskarna särskilt undersöka eventuella samband mellan exponering för misstänkt hormonstörande kemikalier i tidig barndom och utvecklandet av kroniska sjukdomar hos barn och unga, såsom till exempel astma, allergi och autism senare i livet.
Astma, allergi och andra kroniska sjukdomar har ökat bland barn och ungdomar under senare årtionden. Samtidigt har också användningen av moderna kemikalier i vår miljö ökat på ett dramatiskt sätt. Tidigare undersökningar i Bostad-Barn-Hälsa studien har visat att det kan finnas ett samband mellan exponering för misstänkt hormonstörande kemikalier, till exempel ftalater från plastmaterial och andra kemikalier som finns i vanliga hushållsprodukter, och kronisk sjukdom hos barn.
För att lära sig mer om miljörisker genomför forskarna nu det fjärde steget av Bostad-Barn-Hälsa studien. Det handlar om en 10-årsuppföljning som riktar sig till 15 000 ungdomar i Värmland i åldern 11-15 år. Studien är en av världens största när det handlar om bostadsmiljöns betydelse för astma och allergi hos barn. Enkäten ingår också i landstingets epidemiologiska bevakning och ska ge en bred bild av ungas liv och välbefinnande i allmänhet, barns idrottsutövande samt belysa situationen för barn med olika funktionshinder och deras behov.
Det finns idag mycket som tyder på att den första tiden i livet är avgörande för utvecklandet av kronisk sjukdom senare, i synnerhet när det gäller exponering för hormonstörande kemikalier. Genom att forskarna har data från dessa barns första år i livet kan de nu undersöka vilken betydelse olika exponeringar i tidig barndom har för olika kroniska sjukdomar tio år senare. Astma och allergi men även andra kroniska tillstånd som autism, ADHD samt övervikt och fetma, med mera kommer att belysas.
Folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet
Vid folkhälsovetenskap på Karlstads universitet bedrivs idag en omfattande forskning med fokus på orsaker till kronisk sjukdom hos barn och deras fysiska, psykiska och sociala utveckling. Här ingår tre viktiga studier som innefattar mer än 20 000 barn och deras familjer:
– Bostad-Barn-Hälsa studien som startade år 2000 och som följer över 10 000 barn,
– SELMA-studien som startade 2007 och som följer 2 500 mor-barn par från graviditet över förlossning och uppåt i livet för barnet för att bland annat studera hälsorisker med exponering för kemikalier under tidig graviditet, http://www.selmastudien.se
– SOFIA-studien som i samarbete med Örebro universitet startade 2010 och där 2 500 barn ska följas under 30 år för att studera barns sociala, beteendemässiga och fysiska utveckling samt insatser till barn i behov av särskilt stöd, http://www.sofiastudien.se
Kontaktinformation
Mer information:
Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet,
tel 054-700 25 40 eller e-post: carl-gustaf.bornehag@kau.se
Familjer i DBH-studien
Följande familjer är kontaktade och är villiga att ställa upp för intervjuer. Alla familjerna har varit med i studien sedan start för tio år sedan.
Björn Svensson och Ann-Britt Augustsson, föräldrar till dottern Maja Augustsson
Adress: Slängserudstorp 539, 660 60 MOLKOM
Tel bostad: 0553-13025
Mobil: 0730-41 40 08, 0730-77 99 11
Caroline Lidbäck och hennes son Nils Gustav Jonathan Lidbäck
Adress: Centrumvägen 41, 653 51 Karlstad
Mobil: 0705-230307
– För att kunna ställa diagnos och snabbt få återkoppling på om medicineringen är rätt för hjärnan är den här informationen mycket viktigt på en neurointensivvårdsavdelning. Idag görs magnetröntgen och andra undersökningar men dessa är dyra, osäkra, tidsödande och ger enbart information om blodflödet vid undersökningstillfället. Med den här metoden får vi inte bara information om hjärnans blodflöde direkt och hela tiden. Informationen kan också lagras vilket gör att vi lättare kan granska tidigare vårdtillfällen, sammanfattar Peter Reinstrup, läkare vid Skånes universitetssjukhus i Lund.
Det blir också enklare att forska med den här tekniken.
Forskningen och utvecklingen inom skalltrauman och hjärnblödningar som har baserats på cerebralt blodflöde, CBF, som benämningen är på fackspråk, har gått i stå. En viktig anledning är just att det varit så krångligt att fastställa hjärnans blodflöde, vilket mäts i antal milliliter per 100 g hjärna per minut. I normalfallet ligger värdet runt 50.
– Om en människa drabbas av skallskada, t ex efter att fallit eller fått ett slag mot huvudet, följer det cerebrala blodflödet ett förlopp där flödet varierar med tiden. Här gäller det för oss att hela tiden parera flödet så att det inte blir för högt, då kan hjärna svullna, eller får lågt, då kan hjärnan få syrebrist, förklarar Peter Reinstrup.
Tekniken uppstod som något av en lycklig slump och har utvecklats i samarbete mellan läkare, sjukhusets medicinsk-tekniska avdelning och Lunds Tekniska Högskola.
Det började med att läkare uppmärksammade Boris Magnusson, professor i datavetenskap vid Lunds Tekniska Högskola, om problemet. Den matematiska algoritmen för att beräkna blodflödet och hjärnans blodvolym hade Peter Reinstrup och Erik Ryding, läkare vid Karolinska sjukhuset i Solna, utvecklat under de senaste fyra – fem åren. Men de saknade ett sätt att exportera och visa upp patientdata om blodflödet. De hade bland annat tagit hjälp av IT-konsult, men utan framgång. Önskemål om en teknisk lösning har funnits ända sedan 2002.
Boris Magnusson lät två studenter i Datavetenskap respektive Teknisk fysik, Karl Kullberg och Nick Bosma, titta närmare på problemet. I ett gemensamt examensarbete lyckades de i samarbete med Jimmy Johansson vid sjukhusets avdelning för Medicinsk Teknik att utveckla ett dataprogram som kunde hämta och korrelera den befintliga informationen om hjärnans tryck med information om blodvolym och blodflödet för varje hjärtslag.
Nu står en dator på fönsterkarmen i patientrummen på Neurointensivvårdsavdelningen i Lund. En patentansökan ligger inne och på sikt är förhoppningen att metoden integreras med befintlig utrustning, vilket gör att den även kan komma andra sjukhus till godo.
För mer information, kontakta Boris Magnusson, professor i Datavetenskap, 046-222 80 44, Boris.Magnusson@cs.lth.se, Peter Reinstrup, läkare vid neuro-intensivvårdsavdelningen i Lund, 046-17 42 23, peter.reinstrup@skane.se Jimmy Johansson, Medicinsk Teknik, 046-17 10 67, jimmy.johansson@skane.se, Karl Kullberg d03kk@student.lth.se, 073-433 56 78 Nick Bosma f04nb@student.lth.se.
Bildtext
Exjobbarna som löste problemet: Karl Kullberg, datavetenskap och Nick Bosma, Teknisk fysik. Båda tar snart examen från Lunds Tekniska Högskola, men har redan fått jobb i ett projekt för att vidareutveckla metoden att visa hjärnans blodflöde i realtid. Projektet finansieras av Vinnova och drivs gemensamt av institutionen för Datavetenskap vid LTH och sjukhuset i Lund. Där kommer de även att studera andra medicin-tekniska system och hur de kan integreras på ett smidigt sätt.
I dagarna lägger Stig-Börje Asplund fram sin avhandling vid Karlstads universitet. Avhandlingen handlar om hur pojkar på ett fordonsprogram på gymnasiet för litteratursamtal. Den visar hur pojkarna formar sin identitet i samtalen, och att de gärna visar upp sig som kompetenta läsare.
– Fordonspojkarna är måna om att komma överens i samtalen. De etablerar i och med detta en arbetarklassidentitet och en maskulinitet där det gäller att inte visa sig för angelägen om att engagera sig i litteratursamtalen.
Men det finns också en annan sida av litteratursamtalen, som talar emot den bild av pojkar i skolmiljöer som ofta presenteras i forskning. Gemenskapen som pojkarna etablerar i samtalen bygger på att de har läst texterna. På så sätt visar studien att pojkarna i samtalen också konstruerar sig som skötsamma elever som tar ansvar för sitt eget lärande.
– Då tillåter sig pojkarna att visa ett intresse för de litterära karaktärerna i romanerna och de visar en genuin vilja att förstå vad texterna har att säga dem.
– Men trycket på den enskilde pojken på fordonsprogrammet att passa in och inte avvika från gruppen är stort. Läraren har därför en viktig uppgift i att stödja de pojkar som visar vilja och intresse för andra tolkningar av texten, så att olika synsätt och perspektiv kan mötas och brytas mot varandra, säger Stig-Börje Asplund.
Stig-Börje Asplunds avhandling har titeln ”Litteratursamtal som identitetsskapande handling. Gemenskapande och utbrytningsförsök i fordonspojkars litteratursamtal”.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Stig-Börje Asplund, doktorand i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet.
Mobil: 070-36 46 057;
E-post: stig-borje.asplund@kau.se
Tove Harnetts avhandling baseras bland annat på intervjuer med omsorgspersonalen och observationer från äldreboenden. Avhandlingen visar på outtalade normer som i påverkar personalens agerande gentemot de äldre. Situationen kan te sig motsägelsefull. Å ena sidan menar personalen att det är viktigt att äldre ska få utöva inflytande, å andra sidan rättfärdigar de handlingar när de tvingar äldre personer att gå och lägga sig trots att de vill sitta uppe och titta på ”allsång på Skansen”. När personalen pratar om äldres rätt till inflytande, tycks det bara gälla så länge inflytandet inte krockar med institutionens rutiner. Harnett undersökte bland annat vilket inflytande äldre hade över sina läggtider och ställde frågan om äldre fick bestämma när de skall gå och lägga sig:
– På nåt sätt lyckas vi. Vi lämnar aldrig någon till natten. För de mesta vill de gå och lägga sig själva. De har inte sån vana att umgås, sade en undersköterska som intervjuades i studien.
Personalens normer om hur man ”lyckas” och deras normer för vad som är viktigt respektive oviktigt är viktiga fynd i avhandlingen. Huvudpoängen är således inte att visa på ett glapp mellan policy och praktik, utan snarare att visa hur detta glapp kan förstås. I tidigare forskning lyfts ofta begränsad personaltäthet fram som förklaring till brister i äldreomsorgen. Harnetts studie visar dock att mer personal inte behöver vara en universallösning i äldreomsorgen:
– Jag tror absolut att det behövs mer personal, men inte att det löser alla problem. Om man ökar antal personal, men fortsätter ha normer om att man ”lyckas” när man lagt alla äldre vid ett visst klockslag, är det inte säkert att äldres inflytande ökar, menar Tove Harnett.
Avhandlingen har titeln ”The Trivial Matters – Everyday power in Swedish elder care” och består av fyra delprojekt som publicerats i internationella akademiska tidskrifter. Tove Harnett försvarar sin avhandling fredagen 26 mars, vid Hälsohögskolan i Jönköping.
————-
Hälsohögskolan är en av fyra fackhögskolor inom Högskolan i Jönköping. Hälsohögskolan är en av de ledande utbildarna i Sverige inom hälsa, vård och socialt arbete. Forskningen är fokuserad kring de tre forskningsmiljöerna Åldrande – livsvillkor och hälsa, Kvalitetsförbättringar, innovationer och ledarskap samt CHILD. Hälsohögskolan har cirka 2 000 registrerade studenter, cirka 160 anställda och omsätter 165 mnkr.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Tove Harnett, tel: 036-101328, mobil 073-4098727
– Sveriges agerande i förhållande till fonden präglades av blygsamhet, pålitlighet, försiktighet och kompromissbenägenhet, säger Göran Ahlström, som tillsammans med Benny Carlsson vid Ekonomisk-historiska institutionen vid Lunds universitet i skrivit om Sverige och den internationella valutafonden.
Deras resultat strider mot den vanliga uppfattningen att Sverige, åtminstone från det tidiga 1970-talet och framåt, spelat en radikal och ifrågasättande roll i internationella sammanhang.
I projektet Sverige, IMF och den internationella valutapolitiken 1960-1994, som finansierats av Riksbankens Jubileumsfond, har de båda forskarna undersökt om den skarpa svenska profilen gjort sig gällande även i förhållande till en av de mer kritiserade och kontroversiella internationella organisationerna, Internationella valutafonden (IMF). Forskarna har försökt att besvara den frågan i samband med genomgången av en turbulent tidsperiod i det internationella valutasystemets historia, och deras resultat är att Sverige snarare agerade pragmatiskt än radikalt och kritiskt.
Projektet har utmynnat i en monografi som under 2010 kommer att publiceras på SNS Förlag med titeln ”En trogen anhängare: Sverige och IMF 1960-1992”. Boken utgör en fortsättning på samma författares ”Vägval i valutafrågan: Sverige och Bretton Woods” (SNS 2006), som handlar om Sveriges väg till medlemskap i valutafonden.
Den kommande boken behandlar en lång rad händelser och processer – Sveriges roll inom G10, Guldpoolen och SDR-reformen på 1960-talet, Bretton Woods-systemets sammanbrott och reformeringen av IMF på 1970-talet, de svenska devalveringarna 1977-1982, Sveriges aktivitet i fondens Interimskommitté, diskussionerna om övervakning och skuldkris på 1980-talet, konsultationer, kvotökningar och mycket annat fram till den svenska valutakrisen och övergången till rörlig växelkurs 1992.
Huvudintrycket är att Sveriges agerande präglades av försiktighet och kompromissbenägenhet.
– Sverige hade helt enkelt mycket att vinna på att det internationella betalningssystemet fungerade någorlunda smidigt och uppträdde därför i fondsammanhang, med bara ett par enstaka undantag, som ”en trogen anhängare” och inte som en radikal kritiker, säger Benny Carlsson.
Text: Jenny Björkman
Kontaktinformation
Göran Ahlström nås på Goran.Ahlstrom@ekh.lu.se
Benny Carlsson nås på Benny.Carlson@ekh.lu.se
– Teatralitet är ett knepigt begrepp som det har varit intressant att ge sig i kast med, säger Christo Burman. För de flesta har ordet en negativ laddning men jag vill bidra till att nyansera och ompröva det, och samtidigt med dess hjälp visa på nya tolkningsvägar in i Bergmans filmer.
Ingmar Bergman kom till filmen från teatern och arbetade under hela sin sextioåriga filmkarriär parallellt som teaterregissör. Ur denna kreativa korsbefruktning växte det fram nya metoder och enligt Christo Burman även ett nytt bildseende, som betonar vikten av scenrum, skådespelare och inte minst betraktare. Filmerna rymmer många element som härstammar från teatern, exempelvis tablåkompositioner, masker, fiktionsbrott, tematik och miljöer.
– Det jag framhåller som teatralt är ett slags utåtvänt uppträdande som avslöjar att upphovsmannen är medveten om att betraktaren finns där, säger Christo Burman. Bergman iscensätter och regisserar betraktarens seende lika mycket som spelet framför kameran. Betraktaren är nyckeln till hela teatralitetsbegreppet.
Internationellt har det skrivits åtskilliga spaltkilometer om Ingmar Bergmans person och verk men i Sverige dröjde det länge innan det skrevs en doktorsavhandling om honom. Christo Burman är den tredje i ordningen som på svenska dristar sig till att disputera på Bergman, och den första som gör det efter regissörens massmedialt uppmärksammade bortgång. Den största skillnaden mot tidigare avhandlingsförfattare är den teoretiska och historiska inriktningen på teatralitet i relation till film, men också det unika material Christo Burman har använt sig av utöver själva filmerna.
– Jag har både haft möjlighet att intervjua Ingmar Bergman och att sitta i det omskrivna Bergman-arkivet, som verkligen är en guldgruva för alla med minsta intresse för Bergman och kulturhistoria överlag, berättar Christo Burman.
I sitt möte med arkivmaterialet har Christo Burman i huvudsak sökt sig till Bergmans regi- och arbetsdagböcker för att på så sätt komma nära regissörens allra första infall i manusarbetet och kunna belysa hur hans filmer växt fram. Det har lett till ett flertal spännande och avslöjande upptäckter, som redovisas i avhandlingen. Bland annat visar Burman på hur Ingmar Bergman rörde sig över gränserna mellan olika medier, och berikade samspelet mellan dessa.
– Bergman är nästan uteslutande förknippad med finkultur, men i avhandlingen visar jag bland annat på hur han gjort reklamfilm för tvålen Bris och publicerat sina filmmanus i Allers. Förhoppningsvis kan min avhandling luckra upp bilden av den ångestladdade demonregissören som frammanar abstraktioner på bioduken.
——————————————————————————————
Fredagen den 26 mars försvarar Christo Burman, institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln I teatralitetens brännvidd: Om Ingmar Bergmans filmkonst. Disputationen äger rum kl 13:00 i Hörsal F, Humanisthuset. Fakultetsopponent är professor Erik Hedling, Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.
Christo Burman är född och uppvuxen i Tallinn, Estland, och har undervisat om film och teater vid Umeå universitet sedan år 2002. Han har slutfört flera såväl teoretiska som praktiska filmutbildningar och har arbetat praktiskt med både egna och andras film-, teater- och radioprojekt samt på ett flertal filmfestivaler.
Kontaktinformation
Avhandlingen är utgiven på Atrium Förlag. För recensionsexemplar och pressbilder, vänligen kontakta förlaget.
För mer information, se förlagets hemsida. Christo Burman kan nås via e-post: christo.burman@littvet.umu.se eller tel 090-786 93 79.
Fusionsforskning handlar om att lära sig att tämja solens metod för energiframställning där lätta atomkärnor slås ihop till tyngre. För att realisera detta på jorden krävs ofattbart höga temperaturer, i storleksordningen 100 miljoner grader. Det är varmare än i solens centrum. Vid sådana temperaturer skulle alla vanliga behållare smälta. Därför innesluts fusionsbränslet i ett badringsformat magnetfält.
Forskningen som Maria Gatu Johnson, Carl Hellesen och Erik Andersson Sundén presenterar i sina avhandlingar är utförd vid världens största fusionsreaktor, JET, som ligger utanför Oxford i England. Just nu byggs nästa generations fusionsreaktor, ITER, i södra Frankrike. ITER är tänkt att demonstrera att fusion kan fungera i stor skala.
På grund av de höga temperaturer som krävs är det svårt att göra direkta mätningar på tillståndet hos fusionsbränslet. I arbetet som presenteras har neutroner som bildas i fusionsreaktionerna använts för att bestämma vad som händer. Forskningsgruppen har två egna neutroninstrument installerade på JET.
– Resultaten som läggs fram har stor betydelse för förståelsen av hur ITER kommer att fungera, liksom för att ITER ska kunna drivas på ett säkert sätt, förklarar Maria Gatu Johnson.
Fusionsreaktioner sker redan idag vid experimentanläggningar över hela världen. Problemet är att energin som går åt för att värma plasmat så att partiklarna kan reagera är större än den energi som man hittills har lyckats få ut. Plasmauppvärmning fungerar genom att några få bränslepartiklar värms till riktigt höga energier. Dessa värmer i sin tur resten av plasmat genom krockar där energin kan överföras. För att kunna skapa el med fusionsreaktioner krävs bland annat effektiva uppvärmningssystem och en bra förmåga att hålla kvar de snabba partiklarna som värmts upp i bränslet. Snabba partiklar är mycket svåra att diagnosticera och här har gruppens neutronmätningar haft stor betydelse. Det har också uppmärksammats internationellt vid flera konferenser, där gruppens arbete redan fått ett stort genomslag.
– Neutronspektrometri har gått från att vara en marginell diagnostik på JET till att bli en erkänd metod för att mäta snabba bränslepartiklar, säger Carl Hellesen.
Vidare är tanken att ITER under de första åren efter avslutad konstruktion inte ska producera några neutroner. Snabba neutroner från fusionsreaktioner gör väggarna i reaktorn radioaktiva. ITER måste officiellt godkännas som kärnanläggning innan man får börja producera neutroner.
– En viktig slutsats från vårt arbete är att vissa uppvärmningssätt inte kommer att kunna användas under de första ITER-åren på grund av för hög neutronproduktion, säger Erik Andersson Sundén.
Maria Gatu Johnson, Fusion Plasma Observations at JET with the TOFOR Neutron Spectrometer: Instrumental Challenges and Physics Results. Avhandlingen försvaras den 26 mars
Carl Hellesen, Diagnosing Fuel Ions in Fusion Plasmas using Neutron Emission Spectroscopy. Avhandlingen försvaras den 31 mars.
Erik Andersson Sundéns avhandling försvaras den 12 maj.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Maria Gatu Johnson, tel: 018-4712797, 073-7215850, e-post: maria.gatu@fysast.uu.se
Carl Hellesen, tel: 070-7753009, e-post: carl.hellesen@fysast.uu.se
Erik Andersson Sundén, tel: 070-3639205, e-post: erik.sunden@fysast.uu.se
Epidemiologiska studier har visat att genomgången strålbehandling ökar risken för senare hjärt-kärlsjukdom i samma del av kroppen, till exempel ökar risken för hjärtinfarkt efter vänstersidig bröstcancer och stroke efter hals och hjärntumörer. Forskarna vet dock väldigt lite om de biologiska orsakerna till dessa allvarliga sidoeffekter, som ofta visar sig först många år efter behandlingen.
– Det har varit svårt att studera eftersom sjukdomsprocessen är så långsam. Cellstudier och djurförsök lämpar sig bäst för mer direkta effekter och studier direkt på patienter har varit uteslutet av etiska skäl, säger Martin Halle, forskare vid Karolinska Institutet.
Genom att dra nytta av så kallade kroppsegna vävnadstransplantationer som genomförs efter cancer har Martin Halle med kollegor nu för första gången lyckats studera de långsiktiga effekterna av strålning på mänskliga blodkärl. Vid denna typ av transplantation förflyttas vävnad av hud, muskel och ben från en del av kroppen för att rekonstruera defekter som uppstått efter att tumörer tagits bort i annan, ofta strålbehandlad, del av kroppen. Genom att skörda biopsier från tidigare strålade halskärl och ostrålade kärl från transplantat har forskarna kunnat jämföra skillnaden i genuttryck mellan strålade och strålade blodkärl från samma patient vid samma tillfälle.
I de strålade artärerna upptäckte forskarna tecken på kronisk inflammation och ökad aktivitet av transkriptionsfaktorn Nuclear Factor- kappaB (NF-kappaB), som är känd för att ha en central roll i utveckling av åderförkalkning. Det ökade inflammatoriska genuttrycket kunde ses flera år efter bestrålning och kan enligt forskarna sannolikt förklara varför cancerpatienter kan drabbas av hjärt-kärlsjukdom många år efter strålbehandling,
– Förhoppningsvis kan kunskapen bidra till att sidoeffekterna kan minskas i framtiden, till exempel genom rätt sorts antiinflammatorisk behandling kan ges i samband med strålbehandling, säger Martin Halle.
Resultatens tyngd understryks av att tidskriften samtidigt publicerar en förklarande och kommenterande editorial.
Publikation: “Sustained Inflammation Due to NF-Kappa B Activation in Irradiated Human Arteries”, Halle M, Gabrielsen A, Paulsson-Berne G, Gahm C, Agardh HE, Farnebo F, Tornvall P, Journal of the American College of Cardiology, 23 March 2010; 55:1227-1236, doi:10.1016/j.jacc.2009.10.047.
Läs abstract och editorial: http://content.onlinejacc.org/
Hämta pressbild: http://ki.se/pressrum
BILDEN: Martin Halle, foto av Fredrik Magnusson
Kontaktinformation
För mer information, kontakta
Forskare Martin Halle
Institutionen för molekylär medicin och kirurgi
Tel: 08-517 708 46 eller 070-491 19 50
E-post: martin.halle@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
E-post: Katarina.sternudd@ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning och forskning bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Att mätbara evolutionära förändringar sker långsamt och ofta tar 100- tals generationer har varit den härskande uppfattningen bland evolutionsbiologerna sedan Darwin publicerade Om arternas uppkomst 1859. Denna uppfattning kan nu vara på väg att förändras.
Torngräshoppor förekommer i många olika färgvarianter och i många miljötyper. Genom en serie experiment och undersökningar i naturen har Magnus Karlsson upptäckt att fördelningen mellan torngräshoppornas olika färgvarianter skiljer sig mellan olika miljöer. I nyligen brända områden är en mycket hög andel av gräshopporna svarta. I icke eldhärjade områden är däremot den svarta färgvarianten ovanlig. Dessutom förändras andelen svarta gräshoppor mycket fort mellan generationer i de brända områdena medan andelen i icke brända områden förblir oförändrad under samma tidsperiod. Magnus Karlsson presenterar data som visar att torngräshoppornas färg förändras genom naturligt urval. Han tror att det i första hand är fåglar och andra djur som jagar med synens hjälp som är orsaken till förändringarna. De svarta gräshopporna syns helt enkelt sämre på det brända underlaget och därför överlever de i högre utsträckning. Men allt eftersom miljön förändras och blir mer komplex minskar fördelen med att vara mörk och andra färgvarianter kan återigen öka i antal.
Magnus Karlsson har genom sina experiment även visat att färgmönstret hos torngräshoppan är genetiskt betingat och ärvs från föräldrar till avkomma. Däremot påverkar inte olika miljöfaktorer som till exempel trängsel eller underlaget gräshopporna växer upp på gräshoppornas färgmönster. Det finns med andra ord inga tecken på att gräshopporna själva kan förändra sin färg beroende på i vilken miljö de befinner sig. Därför måste de stora skillnaderna som finns mellan brända och icke brända miljöer bero på ovanligt snabba evolutionära förändringar.
Men inte nog med att evolutionen ibland går fort, det finns dessutom stora fördelar med variation. I grupper som består av många olika färgvarianter är överlevnaden högre än i grupper med ett lägre antal färgvarianter. Det betyder helt enkelt att variabla grupper kan ha lättare att anpassa sig till miljöförändringar och att de är mer produktiva.
Den praktiska betydelsen av Magnus Karlssons upptäckter är bred och lika varierande som hans gräshoppor. Han tror att man kan använda de nya kunskaperna när man planerar bevarandeprojekt för hotade arter och för att öka produktionen inom jordbruket.
– Men det viktigaste med avhandlingen är att jag visat att evolutionen ibland går otroligt fort. Det är en jättegrej, säger Magnus Karlsson.
Magnus Karlsson är uppvuxen i Örnsköldsvik, har en magisterexamen i evolutionsbiologi från Uppsala universitet.
Hans avhandling heter Evolution in changing environments revealed by fire melanism in pygmy grasshoppers.
Kontaktinformation
Kontakt: Magnus Karlsson, 0480-446219, 073-5626014 eller magnus.h.karlsson@lnu.se
